Bitidningen 2009 10 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 10 Oktober 2009 

Bitidningen 

Bitidningen 10 2009 

Tema: 

Quinnor kan 

Bigårdens placering 

Nya Zeeland • Biförluster 

1

Assertorps Vaxen 

Assertorps Gård 

Mörarp 

Vi har tillstånd att tvätta och rensa 

året om. 

Anläggningen är godkänd av 

Länsstyrelsen o Jordbruksverket. 

För mer information 

Ring 042-714 89 

070-205 57 05 

Välkomna hälsar 

Lars Gibrand 

Honung Köpes 

Svensk Landskapshonung 

www.landskapshonung.se 

Grovsilad, med vattenhalt under 20%. 

Ingen leverans för stor, 

ingen för liten. 

Rune Axelsson, Småland, 0491-66044 

Åke Berglund, Stockholm, 08-53043172 

Thomas Dahlgren, Västmanland, 

0224-12000 

Lars Hedlund, Gotland, 0498-32061 

Gunnar Henningsson, Värmland, 

0551-23039 

Östen Härdell, Östergötland, 0121-24046 

Ove Kaye, Dalsland, 0532-25336 

Håkan Lantz, Östergötland, 0142-13560 

Dan Levin, Sörmland, 0158-20165 

Bo-Göran Nilsson, Skåne, 046-771106 

Lars Pettersson, Värmland, 0533-63111 

PM Universalbotten 3 i 1 

Sveriges bästa bibotten 

Enkel städning, varoakontroll/ -bekämpning och 

fodring, Bottnen finns också med pollensamlare, 

4 i 1. Håll dina bin i torra, mögelfria lådor. Enkelt, 

smidigt och billigt. Ring 0700-384 041. 

Vi behöver mer honung! 

Vi tar emot orörd, grovsilad honung året 

om. Betalning efter leverans. Bra priser. 

Ring angående kärl, frakter och priser. 

Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950 

Göran Sundström 070-5664268 

2 Bitidningen 10 2009

Erik Österlund 

Redaktör 

Årgång 108 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0582-611682, 0735-233126 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 38-39. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgiv nings dagen. 

Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


Sverige behöver mycket bin! 

Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. 

Telefon: 0457-30489, 0735-233130. 

Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på 

principen om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Ledaren 

Mycket bin betyder många biodlare och biodlare med många bin. Det betyder effektiv pollinering 

där dessa finns. Det finns för lite bin i Sverige. Och det finns för få biodlare. Äntligen har trenden 

med avtagande antal medlemmar i SBR vänt! 

SBR behöver många medlemmar för att vara starkt. Då har vi underlag för en bra tidning, bra 

aktiviteter och ett bra förhandlingsläge då sådant behövs. För att göra det möjligt med många medlemmar 

behövs mycket bin och bin som överlever. 

Mycket bin ser vi till att skaffa genom att göra många avläggare varje år. De flesta biodlare i 

Sverige och de flesta nya biodlare vill ha bin på lågnormalmått, så de flesta avläggare bör göras på 

det rammåttet. Sådana avläggare har kunnat säljas i långt större omfattning i år än det funnits tillgång 

till. Det beror inte bara på att det är så många nya biodlare. Det beror också på att det dör 

alldeles för mycket bin varje år, inte bara under själva vintern, som syns i statistiken, utan också 

under sensommar, höst och vår. All dödlighet syns inte heller i statistiken pga utebliven redovisning. 

Kanske hälften inte syns. Örebrosiffrorna tyder på det. 

En orsak till den för höga dödligheten är invintringstekniken som behöver förfinas. En annan 

är varroakvalstret, dess följdverkningar med olika sjukdomsalstrare samt bekämpningsmedel av 

olika slag – i kupan och utanför. Detta gäller inte bara i Sverige utan runt om i världen. 

Det land som är mest beroende av honungsbinas pollineringstjänster är USA, då var tredje 

tugga som äts där, har producerats med hjälp av binas pollinering. Där har man insett att man 

måste bort från kemiska bekämpningar så mycket som möjligt, både i kupan och i dess närhet, för 

binas skull. Bekämpningsmedel i kupan mot varroa påverkar binas hälsa, inte på något sätt positivt, 

förutom att döda kvalster. 

I så gott som varje nummer av de två största bitidningarna i USA, Bee Culture och American 

Bee Journal, handlar minst en artikel om att avla bin och sköta bin så att de klarar sig med minimalt 

av varroabekämpning, eller ingen alls. Flera olika projekt pågår runt om i det landet för att 

åstadkomma detta. Olika konferenser hålls där på detta tema. 

I vårt land talas allt mer om detta också. Våra forskningscentra och avelsorganisationer har 

med det på sina agendor. SBR och Jordbruksverket har uppmuntrat ansträngningar i detta avseende. 

Vi behöver diskutera ämnet ännu mer och lägga i en växel till. Alla krafter behövs för att utveckla 

nödvändiga strategier för att se till att Sverige får så många bisamhällen som möjligt. 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 39. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.org 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 

3

I detta nummer 

Arbeta för SBR! 5 

I varroans spår i Nya Zeeland 6 

Ökat intresse för bin 8 

Afrikakupor i Norden 10 

Minister invigde bimuseum 12 

Festmåltid med honung 14 

Quinnor om GMO, salva och saft 16 

Monter på mässan 18 

Bigårdens placering 20 

Förluster av bisamhällen 23 

Instruktörer för testbiodlare 24 

Årsrapportblankett 25 

Medlemsökning! Biodlingens Vänner 27 

Möten och kurser, Vi minns 29 

Marknaden 30 

SBR-kontakt 31 

Krabbspindlar 32 

Nästa nummer (11/12-09 – nov/dec-nr) 

utkommer i slutet av oktober. 

MaNuSSTOpp: 1 okt. 

Numret därpå (1-10) i slutet av dec. 

Manusstopp: 1 dec 

Omslagsbilden: 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märkes grön i år. 

Honung, pollen och 

bin på en kaka de 

byggt helt själva. 

De kan det också. 

Foto: Bengt Ewald 

OKTOBER 2009 

6 

12 

20 


arbeta för SBR! 

ERiK ÖSTERLuNd 

Första helgen i september 

var SBR:s styrelse och personal 

samlade i Malexander 

i sydvästra Östergötland för 

att gnugga geniknölarna och 

lägga upp hur vi ska arbeta i 

SBR. 

våras började arbetet med att styrelsen 

I diskuterade om vad som är viktigt för 

svensk biodling och hur SBR kan utvecklas 

i framtiden. Detta material har sedan varit 

ute hos distrikten för synpunkter. 

Vid konferensen bearbetades frågorna 

vidare för att framöver komma med 

i verksamhetsplan och långtidsplan. Den 


planeringen sätter nu fart på allvar inför 

nästa års budgetarbete. 

Många bra synpunkter har kommit 

in från distrikten. Särskilt glädjande är 

året medlemsökning där föreningar och 

distrikt har gjort avgörande insatser. Arbetet 

med marknadsföring och hur vi påverkar 

för att ytterligare stärka biodlingen 

var också viktiga frågor som diskuterades 

under dagarna. 

Det var mycket nytt folk som kom 

med i arbetet vid senaste riksförbundsmötet. 

Dessutom fick vi ny förbundssekreterare. 

Det märktes att alla nya i sammanhanget 

nu blivit varma i kläderna och 

ledningen för SBR har tagit tag i mycket 

som är viktigt för framtiden. 

Det är viktigt att konstatera att EU 

centralt uppmärksammat att den höga 

bidödligheten i hela Europa är viktigt att 

komma tillrätta med. Man har begärt in 

rapporter från de olika länderna. Myndigheten 

för samhällsskydd och beredskap 

(MSB), den myndighet som i Sverige engagerar 

sig för rikets säkerhet har också 

uppmärksammat problemet och anslagit 

pengar till åtgärder för att förbättra situationen 

för bin och biodling i landet. Det är 

med andra ord viktigt för rikets säkerhet 

att vi har en väl fungerande biodlingsverksamhet 

i landet. 

Sträck på dig biodlare! Du är viktig 

för Sverige. Du betyder något! 

Styrelsen i diskussioner om framtiden under styrelsemötet efter konferensen i Malexander för styrelseledamöter och anställda i SBR 

centralt. Fr v Michael Cornell förbundssekreterare, Birgitta Augustsen, Jonny Ulvtorp ordförande, Krister Linnell, Stig Hansson, Alf Sjöberg, 

Lotta FAbricius kristiansen, Arne Johansson och Anders Lignell. Saknas från styrelsen på bilden gör Matias Köping. Foto: Erik Österlund. 

5

i varroans spår i Nya Zeeland 

pER HÖRNSTRÖM, text och foton 

I NZ anger man ett nästan 

exakt datum för första upptäckten 

av varroakvalstret. 

Det var i april 2000 som 

man på Coromandelhalvön 

ett femtontal mil sydost 

om Auckland upptäckte en 

bigård med infekterade samhällen. 

Ännu idag sommaren 

2009 vet man inte hur varroa 

tagit sig in i det strängt kontrollerade 

landet. 

Det tog sedan ca fem år innan varroakvalstret 

etablerat sig över hela Nordön 

och ytterligare ett eller två år innan den 

nådde Sydön och idag är varroan på hastig 

”marsch” söderut över Sydön. Då, år 2000, 

trodde en del (som kände sig desperata) 

att man – med drastiska och snabba åtgärder 

– skulle kunna utplåna varroakvalstret 

på Nya Zeeland eller så småningom 

med zonindelning åtminstone fördröja 

Puhutokawa eller Christmas Tree, insekters och människors 

älsklingsträd växer vid havet från norr till söder. 

spridningen. En from förhoppning som 

naturligtvis var helt orealistisk. Ganska 

snart insåg man allvaret i situationen och 

inte minst jordbruks- och trädgårdssektorn 

tillsammans med biodlarna och staten 

satsade stort på att snabbt få ett grepp 

om läget och utbilda folk inom näringarna 

i bekämpning och kontroll. 

Många nya arter 

Nya Zeeländarna har under mer än ett århundrade 

tvingats ta itu med en mängd 

introducerade skadegörare och diverse 

oönskade växter och gräs, exempelvis 

opossum, kaniner, hjortar och getingar 

(German wasp) och bland växterna sådant 

som ärtbusken(gorse) och björnbär 

(blackberry). Det innebär en ständig 

kamp med de mest skiftande medel och 

metoder, tyvärr en hel del kemiska och 

mer eller mindre drastiska.(På Nya Zeeland 

finns troligen flest flygplatser i hela 

världen i förhållande till ytan just på grund 

av flygbesprutningsbehoven.) 

Det är mycket som står på spel för Nya 

Zeeland. Främst jordbruks- och trädgårds- 

Karta: USFG 

produktionen, som har varit och är oerhört 

viktig för landet, men också en kamp 

under ytan som pågår för att någorlunda 

bibehålla landet så som turistnäringen vill 

se det: skönt, vackert och grönt! 

Jordbruksekonomin lider 

stora förluster 

Beträffande varroan så kom ganska snart 

flera undersökningar och prognoser under 

2001-2002 över de ekonomiska skador 

som kunde förväntas. I medelperspektivet 

angavs årliga förluster bara på Sydön till 


314 miljoner NZ$ (idag motsv 1475 miljoner 

kr och maximal uppskattning fram 

till 2035 uppgavs till 433 miljoner NZ$ årligen). 

Av detta står de beräknade förlusterna 

inom jordbruket - främst mjölk och 

köttproduktionen – för ca 90 %. Huvudorsaken 

är ingen nyhet: nämligen ökade 

behov av konstgödning på grund av brister 

i pollineringen (av främst klöverväxter) 

och därmed kvävefixeringen. 

För de enskilda biodlarna – amatörer 

och yrkesverksamma – kan förlusterna 

och merarbetet vara nog så betungande, 

men ekonomiskt sett i det stora hela ganska 

beskedliga ändå (ca 3 %). Detta till 

trots beräknas många hobbyodlare och 

mindre honungsproducenter falla bort 

under de kommande åren på grund av 

dålig lönsamhet. Också beräknade ekonomiska 

förluster i fröodlingar o dyl, och bär 

och frukt, var förhållandevis små (4 resp 

2,5 %) i de här prognoserna. 

Biodlare alltid optimistiska 

När vi besöker några mindre och större 

biodlare på Sydön (i Canterbury) vintern 

2008, slås vi av att de flesta ändå tycks uppfatta 

problemen och vad som kan göras 

och att det finns en viss optimism trots allt 

(känt fenomen bland de flesta biodlare!?), 

att biodlarföreningarna tar fight gentemot 

politiker och branschorganisationer, vilket 

man kan läsa om i deras husorgan (http: 

//www.nba.org.nz/) och speciellt under 

rubriken ”bees come to the Beehive”, 

där Beehive förutom bikupa står för Nya 

Zeelands parlament i Wellington som är 

byggt som en ”bikupa”, men mer av gammal 

halmmodell. 

Man slås dock av att flera hyfsat stora 

honungsproducenter lider av gammal och 

tungarbetad utrustning. Ibland har den 

utnyttjats i flera generationer. Samhällen 

fraktas fram och åter en hel del och arbetskraft 

är både svårfunnen och dyr, där som 

här. De flesta yrkesodlare måste komplettera 

med andra inkomster eller på något 

sätt delta i kommersiell pollineringsbiodling, 

som f ö beräknas till mellan 60-70 % 

av all biodling på Nya Zeeland. 

Avel i centrum 

Hittills har biodlarna förlitat sig på olika 

kemikalier och skötselåtgärder. Nu har 

emellertid åtminstone två nya vägar i bekämpningen 

av varroa dykt upp här på Nya 

Zeeland. I båda fallen figurerar ett stort i 

huvudsak statligt företag inom jordbruks- 


Bina betyder mycket på Nya Zeeland. Man satsar stort för att skydda sig mot kvalstrets 

härjningar. 36 bisamhällen på pollineringsuppdrag på fårbetesmark, vitklöver huvudsakligen, 

på mitten av Nordön. 

Honungsbutik som säljer olika sorters honung, bl a den alltmer uppmärksammade Manukahonungen, 

honungsvin och många olika biprodukter. 

forskningen, New Zealand Institute for 

Plant and Food Research, tidigare Hortresearch, 

med internationella förgreningar. 

Det är forskaren Mark Goodwin som 

här står i första ledet och är affischnamn 

i massmedia. Det handlar om motståndskraftiga 

bin (alltså mot varroa) och biologisk 

bekämpning. Insemineringsverksamheten 

har varit febril (och kostsam) på 

labben utanför Hamilton strax söder om 

Auckland, och forskarna där anser sig ha 

förädlat fram bisamhällen med 80 % motståndskraft. 

De senaste åren har man flyttat 

till den kända ön Mercury Island där 

man upprättat en station med ett antal 

samhällen med idag många miljoner bin 

för en mer uthållig och permanent drift. 

Materialet har tagits fram genom ett mödosamt 

sök- och urvalsarbete över hela Nya 

Zeeland på basis av strikta genetiska kriterier. 

Kampen mot varroa går vidare. 

par.hornstrom@amf.lulea.se 

Läs mer här: 

Encyclopedia of Entomology, 2008. 

http://www.biosecurity.govt.nz/files/pests/ 

varroa/assessment-review.pdf 

http://www.ruraldelivery.net.nz/absolutenm/ 

templates/issuesTemplate.asp?articleid= 

682&zoneid=5 

http://www.biotechlearn.org.nz/news_and_ 

events/news_archive/2007_archive/bees_ 

bred_to_resist_varroa_mite 

Om jordbruksministern som biodlare: 

http://www.progressive.org.nz/default.aspx? 

page=236&news=58 

7

Ökat intresse för bin! 

ERiK ÖSTERLuNd 

I Sverige har trenden med 

minskande antal biodlare 

vänt. Nu är vi fler än 

förra året. En av orsakerna 

är naturligtvis alla våra 

ansträngningar att informera 

om biodlingen, nöjet och 

nyttan med den. Problemen 

som uppmärksammats i 

media har bidragit till den 

ökande medvetenheten bland 

allmänheten om binas betydelse 

för både ekologin och 

ekonomin. Det passar bra in 

i den nya gröna vågen i samhället. 

Nyligen deltog jag i en biodlingskonferens 

i USA. Många biodlare slutar i USA 

bl a pga de många problemen. Men många 

nya kommer till, från pensionerade militärer 

till hemmafruar i förorten. På konferensen 

fanns många nya biodlare och sådana 

som bara hållit på några år, förutom 

veteranerna. 

De nya biodlarna är många gånger 

också mycket miljömedvetna. De dras till 

biodling bl a därför att det är en miljöpositiv 

verksamhet och de vill sköta bina så 

miljöskonsamt som möjligt. Detta kommer 

till uttryck på flera sätt. Temat på den 

konferens jag deltog i var Behandlingsfri 

biodling (Treatmentfree beekeeping). I 

närheten, både i tid och plats, hölls en 

liknande lite större konferens med temat 

Mot kemikaliefri biodling. Den konferens 

jag deltog i hade ca 120 deltagare och hölls 

strax väster om Boston. Efter konferensens 

tre dagar besöktes några yrkesbiodlare i 

Vermont. En var föredragshållare på konferensen. 

Petersons 

USA är ett mångkulturellt samhälle vars 

invånare har sitt ursprung i många av världens 

länder. Det lär t ex finnas fler ättlingar 

till svenskar i USA än invånare i Sverige. 

Lite slarvigt uttryckt skulle man kunna säga 

att det bor fler svenskar där än här. 

En av deltagarna på konferensen var 

Bill Peterson och hans fru Natalie. Det syns 

på efternamnet att Bills förfader kom från 

Sverige. Bill har också danskt och irländskt 

påbrå och han ser ut som en stor rödhårig 

viking. Natalie härstammar från Italien. 

Bill och Natalie Peterson, Boston – förstaårs-biodlare. 

Foto: Erik Österlund. 

I den unga tvåbarnsfamiljen från en 

av Bostons förorter är det Natalie som är 

den engagerade biodlaren. Hon är nybörjare 

från i år och har redan 11 bisamhällen, 

medvetet möblerade med matchande målade 

kupor i trädgården. Två av dem är s k 

topplistkupor (TBH). De har bara överlister 

som ramar på vilka bina själva får bygga 

sina kakor utan hjälp av mellanväggar. 

Natalie har redan hunnit med att ta 

rätt på ett ”vildbisamhälle” som satt i en 

vägg i ett uthus. När hon körde hem det i 

personbilen fick hon inte helt tätt så det 

flög lite bin i kupén, men hon hade ju slöja 

på sig så det gjorde inget. Men en bekant 

som kom förbi när hon stannade bilen blev 

orolig. Natalie sa bara lugnande att det var 

naturligt med lite bin i bilen, hon körde 

bara en liten tur med sina husdjur. 

Bill hade lovat sin fru att följa med på 

konferensen, snäll som han var, och räknade 

med att sova sig igenom den. Men 

han sa att han nog var den som lärt sig 

mest då han säkert var den som visste 

minst från början. Åk på konferenser och 

gå på kurser! Man lär sig mycket och gör 

många trevliga bekantskaper. 

I trädgården finns ett litet uthus. Det är 

målat i matchande färger med kuporna 

och med boningshuset. Foto: Peterson. 



Både höns och barn trivs bra ihop med bina. Uppe til 

vänster ses en topplistkupa (TBH, Top Bar Hive) i vilken 

bina bygger fritt på överlister. Foton: Peterson. 

Man kan inte säga 

annat än att Natalie 

är en entusiastisk 

nybörjare, med 11 

bisamhällen redan 

första året. Här 

tar hon reda på ett 

”vildbisamhälle” från 

en vägg i ett hus, med 

hjälp av sonen. Hela 

familjen är inblandad. 

Foton: Peterson. 

9

afrikakupor i Norden 

BENGT EwaLd 

Sommaren 2008 var jag på 

biresa till Danmark med min 

förening Nordvästra Skånes 

Biodlarförening. 

På väg till Köpenhamn passerade vi 

Hørsholm och gjorde ett besök i deras 

föreningsbigård, som var mycket fin med 

sina danska 12x10-kupor. Här utbildade 

man många nya biodlare, som efter utbildningen 

fick låna ett samhälle om de var 

osäkra på om man kunde ha bin i ett villaområde. 

Man odlade också snälla drottningar 

till sina medlemmar. 

En underlig kupa 

I ett av föreningsbigårdens hörn stod en 

underlig kupa som visade sig vara en TBH 

(Top Bar Hive), som ursprunligen är gjord 

för att passa under mindre goda ekonomiska 

förhållanden i Afrika. 

Många var intresserade av den, bland 

andra undertecknad, då jag som biodlare 

under många år fått höra andra säga ungefär 

så här: ”Jag skulle också vilja ha bin, 

men då måste man ju skaffa så mycket 

material, och sedan har jag inte så mycket 

tid över.” 

Min egen TBH-kupa 

Med dessa funderingar i huvudet byggde 

jag en TBH under vintern 2008, satte 

en liten svärm i den på försommaren, 

och nu kan ni se resultatet på bilderna. 

Många besökare har visat stort intresse för 

denna kupa, då jag berättat att en sådan 

kan man själv bygga och ha i trädgården, 

skörda några kakor honung, och låta bina 

övervintra på resten. 

Mest för 

pollineringens skull 

Det är ganska enkelt att krama ur honung 

ur några kakor, och denna blir väldigt 

aromatisk och god. Eventuellt kan 

man göra en liten press. Går man in på 

Internet, kan man få mycket information 

om TBH-kupor. Jag övervintrar min kupa 

på honung. 

Detta är kanske något som kan intressera 

nya biodlare som inte anser sig ha tid 

eller råd med traditionell biodling. 

bengt37@telia.com 

10 Bitidningen 10 2009


11

Jordbruksministern invigde 

bimuseum 

JaNNE MåRTENSSON 

Den 3 juli invigde jordbruksminister 

Eskil Erlandsson 

Uppvidinge Bf:s nya bimuseum 

i Älghult. Med sedvanlig 

pompa och ståt kompletterat 

med ett fint sommarväder, 

klipptes det blågula 

bandet inför ett hundratal 

inbjudna gäster och besökare. 

Muséet, som byggts av egen kraft och 

med välvilligt stöd från såväl ortens 

företag som SBR och EU, blir ett nytt fint 

besöksmål för SBR:s distrikt och föreningar. 

Med ordförande Peter Overdick som 

primus motor har Uppvidinge Bf gjort ett 

helt fantastiskt arbete och omvandlat ett 

Jordbruksminister Eskil Erlandsson på 

hemmaplan i Småland inviger bimuséet i 

Älghult. Invigningen hade lockat allmänhet 

och biodlare från när och fjärran, 

t o m ända från Boden. Foton: Janne 

Mårtensson. 


lätt förfallet hus till ett modernt museum, 

där biodlingen visas upp även i modern 

form. Det finns medlemmar som bidragit 

med över 300 arbetstimmar. Det är bara 

att imponeras! 

Intresserad 

jordbruksminister 

Dagens huvudperson var givetvis jordbruksminister 

Eskil Erlandsson. Han 

kom punkligt körande till lilla Älghult i 

egen bil. En resa på ca 15 mil. Men var 

var livvakterna? 

– Nja, jag tycker det är lite överdrivet 

det där ... och i de här bygderna känner jag 

de flesta, så grabbarna fick ledigt i dag. 

Efter en första visning av muséet invigningstalade 

jordbruksministern, klippte 

av bandet, njöt av goda hemgjorda snittar, 

minglade med besökarna, gick ytterligare 

en runda i muséet innan färden gick 


hemåt igen. Det var en påtagligt intresserad 

och nöjd minister, som vände hemåt först efter 

nästan två timmar hos oss biodlare. 

Under besöket passade SBR:s nye förbundssekreterare, 

Michael Cornell, och undertecknad 

på att informera ministern om biodlingen 

i landet bl a med utgångspunkt från 

EU-resolutionen från november 

2008. Den gemytliga samvaron 

under invigningen resulterade senare 

i ett besök i Mantorp den 23 

september av handläggande personal 

på Jordbruksdepartementet 

och Statens Jordbruksverk. 

Michael Cornell i samtal med Evert 

Eriksson, en viktig representant för 

ett viktigt stycke svensk kulturhistoria. 

Evert är halmkupebiodlare 

och är en av de få som ännu vet 

hur man gör granbarksskydd för 

halmkupor. (Foto tv JM, th EÖ) 

Jordbruksminister Eskil Erlandsson och 

förbundssekreterare Michael Cornell 

i samtal om binas betydelse och roll i 

samhället, förr och nu. Foton: Janne 

Mårtensson. 

Tre bi-entusiaster, Peter Overdick 

primus motor i mycket bl a bimuséet, 

Bi-Birger Johansson från Boden som 

skänkt en gammal kupa och Janne Mårtensson 

utvecklingskonsulent i SBR. 

13

MArITA DElvErT 

Festmåltid med honung 

Ta vara på den ljumma höstkvällen 

eller uteplatsen med 

infravärme genom att grilla 

en köttbit. Servera denna 

tillsammans med sensommarens 

härliga rotsaker i 

sällskap med kantareller, 

gula eller tratt. Avsluta med 

en härlig fruktsallad av 

blandade frukter toppad med 

turkisk yoghurt, honung och 

nötter. Allt beräknat för fyra 

personer. 

SBR-Quinnor 

Carpaccio på 

rödbetor och chévre 

4 stora nykokta rödbetor 

100 g chévre 

2 msk flytande honung 

2 msk röd balsamvinäger 

Flingsalt och peppar 

Rostade pinjenötter 

Skiva de ljumma rödbetorna tunt och lägg 

på en bädd med salladsblad i olika färger. 

Smula chévren över. Blanda flytande 

honung och balsamvinäger och häll över 

rödbetorna. Salta och peppra och strö sist 

över de rostade pinjenöt terna. 


Fylld lövbiff med 

rotsaker och kantareller 

4 stora lövbiffar 

3 msk honung 

3 msk fransk senap 

4 skivor rökt skinka 

Salt och peppar 

2 palsternackor 

2 stora morötter 

1 liter rensade kantareller 

Små, gula coctailtomater 

2 msk honung 

Rapsolja, salt och peppar 

Honungs- och senapssås 

2 dl créme fraiche 

1 dl gräddfil 

2 tsk fransk senap 

2 tsk honung 

Ett stänk tabasco eller cayennepeppar, 

salt och peppar 

2 äpplen 

Börja med att blanda ingredienserna 

till såsen. Tillsätt äpplena skurna i 

små bitar. 

Fräs kantarellerna tills vattnet 

försvunnit. Lägg dessa tillsammans 

med stavar av morötter och palsternackor 

på en plåt, droppa över olja, 

honung, salt och peppar och rosta i 

ugn 225 grader i ca 20 minuter. Lägg 

i de gula tomaterna efter halva tiden. 

Bred honung och senap på lövbiffarna, 

lägg på skinkan och vik ihop 

i tre delar. Salta och peppra och grilla 

biffarna några minuter eller stek 

dem i panna. 

Fruktsallad med topping 

Blanda sensommarens frukter och 

bär i en skål och servera med turkisk 

yoghurt, garnera med rostade 

nötter och mandlar och ringla honung 

över. 

Marita.Delvert@skl.se 


15

MArIE rosEll 

SBR-Quinnor 

GMO gäller inte bara ekonomin 

GMO har många bottnar. Den 

berör oss på många plan. 

Den är en politisk och ekonomisk 

fråga, men den är så 

mycket större än så. 

Upplands biodlarkvinnor har haft 

årsmöte hos Britta Löfberg i Skärplinge. 

Hos Britta finns naturens fantastiska 

mångfald i miniatyr. Nio tackor och 

lamm där ingen är den andra lik. Kossor 

vi kände igen från förr som alla är individer 

och lätta att urskilja. Växtlighet i sådan 

variation att den beredde oss glädje och 

mycket att prata om. 

Daphne Thuvesson som arbetar med 

GMO policy-frågor hos SBR var med oss 

och visade film, svarade på frågor och berättade 

om GMO och vad den har för inverkan 

på naturen. 

Av den information vi fick kunde vi 

konstatera att GMO skall behandlas som 

den existentiella fråga den är. Den är så 

livsavgörande att den inte i första hand ska 

skötas av forskare, politiker och ekonomer. 

Den berör var och en av oss och ingen 

kommer att kunna komma undan. 

GMO måste behandlas ur ett moraliskt-etiskt, 

filosofiskt, psykologiskt, andligt, 

känslomässigt, biologiskt, humanistiskt, 

naturvetenskapligt, medicinskt perspektivt 

och överhuvudtaget utifrån alla de 

aspekter som betingar vår existens. Diskussionerna 

skall ske öppet och alla ska 

kunna ta del av resultaten. Människor behöver 

ta ställning både som individer och 

som del i ett större sammanhang. Framför 

allt yrkesgrupper som på något sätt hanterar 

mat och mediciner är nödgade att ta 

ställning då GMO-produkter förändrar vårt 

arbetes förutsättningar radikalt. 

Är vi beredda att arbeta med födoämnen 

smittade eller uteslutande bestående 

av GMO? Vad händer med vår personli- 

ga känsla för vårt 

hantverk? Hur 

kommer materialen 

vi skall handskas 

med att se 

ut? Vi uppländska 

biodlarkvinnor 

vill uppmana våra 

kollegor, kvinnliga 

och manliga 

att bjuda in 

Daphne Thuvesson 

till era möten 

för att kunna få ta 

del av hennes gedignakunskapsbank. 

Daphne har 

bland annat varit 

chefredaktör för 

en tidning avsedd 

som nätverks- 

och kommunikationsverktyg 

för ett internationelltlandsbygds- 

Ambrosia och Nektar. Gudaspis. Bikupan och dess innehåll har alltid 

varit ansedd som helig. Jag vill be dig att läsa Daphne Thuvessons 

text om GMO och att du sedan tar dig en funderare över hur många 

procent GMO du är beredd att bjuda din gud på om den kommer för 

att smaka din honung. Här är Daphne omgiven av sin åhörarskara 

på Upplandsmötet. 

utvecklingsprogram koordinerat av FAO 

(Food and Agriculture Organisation) och 

13 år med landsbygdsutveckling, genus- 

och näringsfrågor i Afrika. Hon ägnar flera 

timmar om dagen åt att sätta sig in i GMO 

och följa multinationella företag och deras 

produkter. 

Den svåraste frågan under vårt möte: 

– Hur får vi stopp på det hela? 

Det verkar så svårt och stort och omöjligt 

att påverka och hur ska vi orka? Vi kom 

fram till att gräv där du står är vad som gäller 

för oss. EU tillåter GMO-fria zoner Alltså 

på t ex kommunal- och/eller länsnivå. 

Som biodlare kan du ta kontakt med din 

lokala tidning och övertala dem att publicera 

Daphne Thuvessons text tillsammans 

med en förklaring att ni som förening kräver 

en GMO-fri kommun. Uppmana andra 

att följa er. Tillsammans kommer ni att 

hitta vägar och möjligheter att påverka övriga 

kommuninnevånare. Vad som behövs 

är någon som kanaliserar det kompakta 

motstånd mot GMO som finns bland allmänheten. 

Där har vi biodlare en möjlighet 

att hjälpa till. 

För tag sedan startade Karina Karlsson, 

biodlare i Uppland en namninsamling 

på nätet. Den vänder sig till alla SBR:s 

medlemmar men också andra människor. 

Lägg till din namnteckning för att du önskar 

att ditt förbund, SBR skall arbeta aktivt 

för ett Sverige fritt från GMO grödor. 

www.namninsamling.com/nej_till_gmo 


Att slunga honung är ett svettigt jobb. Svalka dig med 

lemonad gjord på diskvattnet. Naturligtvis menar jag 

inte det där diskmedelsskummiga vattnet utan en ren 

honungsvariant. 

Häll lite vatten i den tömda slungan eller tappkärlet 

och vispa runt med en slickepott eller en visp så att 

så mycket som möjligt av honungskladdet löses upp i 

vattnet. Om vattnet tas ur slungan måste det silas så att 

du blir av med oönskat vaxskräp. 

Honungsvattnet blandas sedan med vatten till önskad 

sötma och spetsas med en rejäl dos pressad citron 

eller lime. 

Serveras väl kyld, gärna med lite citronmeliss. 

Honungsvattnet kan hällas i PET-flaskor och sparas 

i frysen några veckor men inte längre. Det är så benäget 

att jäsa att det till och med kan jäsa i frysen. 

kristina.backstrom@gmail.com 


EvA CArlsson 

KrIsTInA BäCKsTröM 

SBR-Quinnor 

Quinnor i Göteborg och Bohuslän 

I våras träffades 30 SBR- 

Quinnor i instruktionsbigården 

i Södra Inlands Bf. 

Deltagarna kom från 10 av 

distriktets 17 lokalföreningar 

och från Trollhättans bf. 

Kvällens tema var hur man 

gör bivaxsalva och använder 

sina egna örter. 

Eva Stockfelt ordförande i Hisingens Bf 

berättade och delade med sig av sina 

recept. Diskussionerna var livliga och Eva 

fick många frågor. Efter Evas föredrag fortsatte 

bi-pratet. 

Det var både nybörjare och mer erfarna 

biodlare som hittade till Rollsbo denna 

kväll. Alla hade inte hunnit skaffa bin än, 

andra hade nära anknytning till biodling 

och ville lära sig hur man gör salva. 

Detta var 4:e gången 

som SBR-Quinnorna i Göteborg 

och Bohuslän träffades. 

Första gången var 

vi hembjudna till en biodlare. 

Därefter har träffarna 

varit i Rollsbo. Tidigare 

har vi haft besök av 

Lotta Fabricius och lyssnat 

till föredrag om ergonomi 

av sjukgymnast. 

Denna gång hade vi 

skickat brev till alla kvinnliga medlemmar 

i distriktet. I Göteborg och Bohuslän 

är det 21 % kvinnliga medlemmar. Av de 

nya medlemmarna som tillkommer är ca 

30 % kvinnor. Distriktet är avlångt vilket 

gör att det blir långa resor mellan norr 

och söder. 

Vid träffarna har det kommit önskemål 

om föredrag av Kerstin Ebbersten, 

det blir 10 oktober i Kungälv. Hit inbjuds 

Lemonad på diskvattnet 

samtliga intresserade i distriktet och runt 

omkring. Se info under möten och kurser. 

Nästa träff för SBR-Quinnorna är inte planerad 

än men vi brukar träffas en gång per 

år. Kom gärna med förslag på ämne och 

föredragshållare. Är det någon annan lokalförening 

som vill arrangera en träff för 

distriktets SBR-Quinnor är ni välkomna 

att höra av er. 

evai.carlsson@gmail.com 

17

Monter på mässan 

KRiSTiNa SaNdBERG 

Under fyra dagar i maj pågick 

mässan Interfood/Ekonord/ 

Wine& Spirits i Göteborg. 

Mässan omfattar utställare för 

storköksutrustning, ekologiskt 

och närproducerat samt alkoholprodukter 

från södra och 

västra Sverige. Totalt var ca 250 

utställare på plats för att visa 

marknaden sina produkter. 

Biprojekt Västra Götaland hade valt ut 

denna mässa för den del av projektet 

som omfattar marknadsföring. Tanken var 

att locka biodlare till att dels medverka och 

dels närvara för att på så sätt grunda sina 

kunskaper och erfarenheter i hur det fungerar 

att ställa ut på en så här stor mässa. 

varför mässor? 

Varför ska vi ställa ut på mässor av den här 

storleken kan man ju undra. Den bästa anledningen 

är nog att om inte vi visar upp 

att vi finns och vad vi kan så är risken stor 

att marknaden väljer andras produkter 

framför våra. 

Här finns konsumenterna, journalisterna, 

provsmakarna, trendsättarna. 

De som tycker, de som bestämmer och 

de som köper. Och här finns även de som 

rest till Sverige för att upptäcka nya produkter 

att importera till sitt hemland. 

Den bästa anledningen till att vi ska ställa ut på mässor är att visa att vi finns så att 

marknaden vet om och blir påminda om våra produkter så att inte andra väljs framför 

våra. 

Människor söker i allt större utsträckning 

efter andra värden än de som bjudits på den 

senaste tiden. Nästan varje dag kan man läsa 

om värdet av att ha en produkt som är naturlig, 

närproducerad och nyttig. Honung passar som 

en smäck på den beskrivningen! 

Mässteknik 

I januari var jag med på en ”inspirationsdag” 

som hölls av Björn Malmström som är något 

av en mässdoktor. Under en dag var vi ett trettiotal 

utställare som blev gnuggade i mässteknik. 

Vi fick ta del av ett kompendium samt en 

hel dags föreläsning om hur man bäst utformar 

sin monter, förmedlar sitt budskap och 

framhåller sina produkter. Det är så mycket 

att tänka på, så många små detaljer som kan 


fälla avgöranden. Björn visade bilder från 

mässor där det framgick hur lätt det är att 

det blir fel. 

Tiden före mässan var hektisk med 

mycket planerande och tankesmidande. 

Hur ska montern se ut? Vad får det kosta? 

Vem ska bygga? Vad är vårt budskap? Vilka 

ska delta? Vilka produkter ska vi ha med? 

Vad ska vi ha för pressmaterial? 

Då det började dra ihop sig gjorde vi 

upp ett bemanningsschema efter allas önskemål. 

Några ville vara med alla dagarna, 

andra bara en speciell. Att kunna vara trevlig, 

kundfokuserad och skärpt en hel dag 

är svårt. Därför är det viktigt att alla kan få 

paus och andningshål under dagarna. 

På lördag eftermiddag började Arne 

och Bengt att snickra ihop montern och 

det såg ut som de aldrig gjort annat. Våra 

sexkantiga hyllor blev extra bra med alla 

burkar på plats. 

Min roll under dagarna blev att se till 

att de praktiska detaljerna flöt på. Mässans 

servicecenter är en ovärderlig hjälp när det 

gäller snabba lösningar till det som ingen 

tänkt på. Man upptäcker att det fattas några 

kopior, det behövs en extra lampa eller en 

hurts. Allt går att fixa men det är klart, det 

kostar att inte vara förberedd. Priserna är 

högre under mässan än om man beställer 

i förväg. 

Vi provade VIPS som är ett system 

för informationsinsamling som mässan 

tillhandahåller gratis. Man slipper skriva 

kladdlappar samtidigt som man pratar 

med kunderna och kan koncentrera 

sig på vad de vill. Det går till så att alla 

besökare på mässan har ett utställarkort 

med personuppgifter de måste lämna till 

mässan. Kortet avläses med läspenna och 

sedan dras en rad streckkoder som för oss 

blir en rapport om vem kunden var, vem 

av oss som ska ha rapporten, vad kunden 

var intresserad o.s.v. 

Inspirerande möten 

På första dagen för branschfolket stod 

Bengt, Arne, Ebbe, Hans och jag själv i 

montern. Denna dag var det rätt lugnt 

och vi fixade med lite smådetaljer. Samtidigt 

passade vi på att leta efter ny inspiration 

för våra verksamheter. Det är en speciell 

stämning på så här stora mässor. Att 

få gå runt och se alla andras montrar och 

hur man framhåller produkternas fördelar. 

Det känns verkligen som det väckts liv 

i landsbygden 

Ebbe och Hans, som är kravbiodlare, 

fick förklara för intresserade vilka villkor 


de arbetar under och vad detta innebär för 

konsumenterna och även för bina. 

Bengt hade stort tryck på sej från första 

dagen. Hans pollenburkar drog till sej 

uppmärksamheten och besökarna undrade 

vad detta var för färgglada prickar. 

Med samma glada dialekt förklarade han 

i fyra dagar hur bina hämtar pollen från 

olika växter, hur det fastnar i fällorna, torkas 

och bereds. Hur man kan använda det 

som t.ex. kosttillskott och vad det är för 

nytta med det. 

På måndagen stöttade Gunilla upp. Vi 

gjorde enkäter som besökarna fick svara 

på och informerade om biodling. Gunilla 

gjorde också välförtjänt reklam för det 

kvinnliga nätverket genom att dela ut den 

speciella receptfolder de arbetat fram i ett 

projekt. 

På tisdagen kom två nya ansikten i 

form av Robert och Mats. Robert kommer 

från Österrike och bedriver sedan en 

tid tillbaka en större biodling i Karlsborg. 

Han hade ett visitkort i form av nyslungad 

honung i 45-grams burk. 

Mats har deltagit i ett projekt tillsammans 

med SIK (institutet för livsmedel & 

bioteknik AB). Syftet var att fastställa vilken 

karaktär olika sorters honung kan ha. 

Då honung ska vara en ingrediens i 

något bakverk eller någon maträtt och man 

vill att denna rätt ska smaka likadant från 

gång till gång, vill man använda sig av en 

honungssort med beskrivningsbara egen- 

skaper. Dessa egenskaper presenterades i 

ett överskådligt spindeldiagram där man 

kan jämföra att t.ex. maskroshonung är 

syrligare än rapshonung. Ungefär som vinprovning! 

Senare under dagen ledde Kirsten 

Jensen från Länsstyrelsen en utfrågning 

av Mats om projektet. Intresserade 

åhörare lyssnade uppmärksamt. 

vila med förhoppningar 

Den sista dagen på mässan var öppen för 

allmänheten och man kunde sälja över 

disk. Under sista dagens sista timme började 

vi så smått att riva vår monter. Det är 

inte utan att tröttheten tar ut sin rätt och 

man vill bara hem till egna sängen och 

sova. Göteborg bra men Böja bäst! 

Under de fyra dagarna som gick fick 

vi en del förfrågningar om våra produkter 

och tjänster. Nu börjar arbetet med att 

sortera ut vilka som kan bli kommande 

affärer och hur man i så fall ska gå vidare 

med dem. Jag hoppas att det blir napp för 

dem som var med. Nästa mässa är i april 

2011, kommer du? 

Vi som medverkade var: 

Robert Amann, Karlsborg 

Hans Aronsson, Edsvära 

Gunilla Ivehag, Nossebro 

Arne Johansson, Väring 

Bengt Karlsson, Alingsås 

Ebbe Lennartsson, Hjo 

Mats Mellblom, Tibro 

Kristina Sandberg, Timmersdala 

kristina_sandberg@telia.com 

19

MATIAs KöPIng 

SBR:s Näringsbiodlargrupp 

Bigårdens placering 

I en artikelserie från 

näringsbiodlargruppen presenteras 

ett antal kriterier 

som är viktiga för att bedriva 

biodling i stort som smått. 

vad är en bigård ? 

En bigård är en permanent , varaktig plats 

eller en plats till vilken återkommande 

uppställning av en eller fler bisamhällen 

förekommer. 

Bigårdens placering har några grundläggande 

faktorer som påverkar 

bisamhällets utveckling och produktion 

under en säsong: 

• Vindskyddat läge är att föredra, 

framför allt under den 

kallare delen av året. 

• Vattentillgången är av 

avgörande betydelse för 

att bisamhället inte ska 

behöva transportera vatten 

alltför långa sträckor, till 

ynglet och till kylning av 

kupan då det behövs. 

• Vägframkomligheten med bil eller bil 

och kärra kan vara betydelsefull. 

• Skugga under eftermiddagen på sommaren 

är en fördel. 

Biodlare befinner sig i olika miljöer 

med sina bigårdar. Valet av miljö har inverkan 

på bisamhället och driftmetoden 

för biodlingen samt honungsskörden. Här 

följer ett antal förekommande miljöer, 

beskrivna i korthet. 

Trädgårdsmiljö 

Bigårdar i trädgårdsmiljö har tillgång 

till både nektar och pollenkällor under 

hela säsongen. Trädgårdar har en stor 

variation av blommor och annat som 

bisamhället drar nytta av och som underlättar 

för biodlaren att vidmakthålla 

I park- och stadsmiljö finns värdefulla 

träd, som linden. Foto: Bosse Malmgren. 

Näringsbiodling 

I en trädgårdsmiljö finns en rik 

variation på träd, frukter och örter 

som passar bina fint. Foton: Erik 

Österlund. 

en bra bistyrka under säsongen så att bimängden 

hålls på topp med stor nektarinsamling 

som resultat. 

Det kan dock vara svårt att hålla ett 

större antal samhällen i sådana bigårdar 

p g a närhet till barn och lite för kort avstånd 

till dem som känner/upplever olägenheter 

av bin. 

Sälg och lönn finns ofta i trädgårdens 

närhet. Dessa är av stor betydelse för bisamhällets 

start på våren. 

stads- och parkmiljö 

Stads- och parkmiljön liknar trädgårdsmiljön 

mycket, men har ofta en väsentlig 

skillnad då kastanjer och lindträd ofta förekommer. 

Dessa träd är bra nektarkällor 

som ofta ger ett extra bra tillskott i skörden 

och en egen karaktär på honungen. 


Skogsbigården kan ha flera speciella honungsdrag som mjölkört, skogshallon och ljung. Foto: Matias Köping 

Ett samarbete med markägare och hänsyn 

till allmänhet är viktigt för att få tillgång till 

dessa områden. 

Denna miljö kan ge torftigt drag på 

höstkanten om inte närhet finns till andra 

miljöer. Om inslaget av lind är stort kan 

det faktiskt vara en miljö att vandra till 

under en kort period i samband med 

lindblomningen. Det kan vara värt arbetsinsatsen 

för att få fram en sorthonungsprodukt. 

Stort inslag av lövträd kan också ge inslag 

av rikligt bladhonungsdrag vissa år. 

skogsbigård 

Dessa bigårdar har utmaningar på våren 

då det ofta saknas pollenkällor i en omfattning 

som kan medverka till att bisamhället 

får en bra start för yngelsättningen. 

Finns det inte sälg i omgivningen varför 

inte plantera sticklingar som ger resultat 

efter ett par år. Gamla torp och gårsdmiljöer 

kan dock finnas i skogarna som kan 

innehålla sälg och lönn. Dessa blir väsentliga 

i våruvecklingen. Skogsmiljön behöver 

inventeras innan du ställer ut kupor. Prova 


t ex med ett par kupor och följ utvecklingen. 

Studera markerna runt omkring. 

Troligen är honungsdraget baserat 

på skogshallon och mjölkört (rallarros) 

och ev ljung på sensommaren. En bra indikator 

är om förekomsten av fjärilar är 

riklig på sommaren. Då finns det rimligt 

bra nektarkällor. Fjärilar behöver också 

sådana villkor för sin livscykel. 

Om man inte har en fast bigård här är 

skogsbigården en bra miljö att vandra till 

när skogshallondraget sätter in. 

I permanenta skogsbigårdar i 

skogslänen/glesbygden är risken för 

björnbesök påtaglig och man behöver 

överväga en åtgärdsstrategi och samarbete 

med andra. 

Vatten i skogsbigårdar finns ofta i små 

bäckar och andra vattendrag 

odlingslandskap 

Ett kännetecken i odlat landskap är att 

det ofta finns en monokultur som präglar 

förutsättningarna. Nektartillgången 

kommer då stötvis i form av blomning av 

raps eller klöver och annat. Det är svårt 

att hålla samhället i topp vid varje tillfälle 

för att flygbin skall finnas i största möjliga 

omfattning. Mellan och efter dessa drag är 

det ofta tomt på honungsdrag. Det utmanar 

biodlaren. 

I dessa områden är det av vikt att hålla 

kontakt med jordbrukare för att förvissa 

sig om säsongens förutsättningar. Till 

sådan miljö kan vandring vara ett bra alternativ, 

eller vandring till olika nektarkällor 

inom geografin, från höstrapsblomningen 

till klöverblomning till vårrapsblomning. 

Strategiskt bra placerade bigårdar i samarbete 

med jordbrukare kan ge bra nektarkällor 

inom samhällets flygradie. 

Här kan vattentillgången vara svår att 

tillgodose och blir en utmaning för bisamhället. 

Diken kan torka ut under sommaren, 

men sensommaren ger oftast dagg 

på växter som ligger kvar på morgonen 

en stund som bina kan nyttja. 

Brutet landskap 

Biodling i brutet landskap är som biodling 

i trädgårdsmiljö, men har även tillgång 

till skogsmiljö och mindre odlade 

21

Odlingslandskapet kan bjuda på många olika slags grödor. Raps är en typisk sådan som ofta ger bra utdelning. Vitklöver är en annan som 

brukar ge bra skörd. Foto: Matias Köping. 

arealer. Dessa bigårdar har ofta en 

god utveckling under säsongen och 

kan ofta vara idealiska att bedriva biodling 

i. Här kan det vara möjligt att 

ha ett större antal samhällen inom 

respektive bigård och även inneha bisamhällen 

som kan flyttas till odlingslandskap 

under säsongen. 

slutsatser 

Hur man än bedriver sin biodling så 

är förutsättningarna olika beroende 

på var man befinner sig inom landet. 

Kustnära biodling har också sina fördelar 

och utmaningar, men huvudsakligen 

behöver biodlaren bedöma 

driftmetoden utifrån den omgivaande 

naturen och dess tillgång till nektar 

för att uppnå bäst utbyte av bisamhället 

och nedlagd tid för skötseln. 

I vissa fall kan ett avstånd på 

några mil till en bigård vara väl motiverat 

för att öka utbytet per samhälle. 

Det kan vara bättre än att år från år 

stå på en plats med osäkra förutsättningar 

eller svag utveckling som gör att bina inte 

kan utnyttja huvuddraget fullt ut. 

Att strategiskt välja bigårdsplats är en 

Tabell för 

nektarinventering 

av tänkbara bigårdar 

Mars/april – Tillgång till sälg i 

rikligt mått 

April – Lönn 

Maj – Maskros och bär och 

fruktträd samt eventuellt 

höstraps 

Juni – Kastanjeträd och hallon 

(främst vildhallon) 

Juli – Klöver, mjölkört, lind 

och ev vårraps 

Augusti – Ljung, bladhonung. 

nyckelfaktor för framgångsrik biodling. 

Att identifiera luckor i nektartillgången 

på befintliga bigårdar och se 

möjligheten att då flytta en del samhällen 

till annat område med pågående 

drag kan vara väl värt besväret och bli 

en del av ditt normala biodlande. Att 

ha fler bigårdar (uppställningsplatser) 

än bisamhällen ger dig en flexibilitet 

som ökar nyttjandegraden av material 

och samhällenas förmåga. 

Gör en nektarinventering för 

tänkbara bigårdar. Det kan hjälpa dig 

att optimera grunden för honungsskörden 

och bisamhällenas utveckling. 

Ta hjälp av tabellen. 

Har du tillgång till flera eller alla 

förutsättningar då har du förmodligen 

en hög snittskörd per samhälle. 

Lycka till med planeringen av dina 

bigårdar, permanenta och sådana dit 

du vandrar under kortare tid av säsongen! 


Förluster av bisamhällen och 

nätverket COLOSS 

LaRS-MaRTiN LiLJENvaLL 

På initiativ av Zentrum für 

Bienenforschung i Bern 

(Schweiz) har ett nätverk, 

kallat ”Prevention of 

Honeybee COlony LOSSes” 

(COLOSS), bildats. Syftet är 

att samordna arbetet med 

olika länders svårigheter 

och problem i samband med 

förluster av bisamhällen. 

Förluster av bisamhällen är något som 

inte enbart bekymrar den svenske biodlaren. 

Problemet är känt över hela världen. 

Genom att etablera ett övergripande 

nätverk har Zentrum für Bienenforschung 

i Bern påbörjat ett gemensamt arbete med 

dessa frågor. 

Inget nytt problem 

De senaste åren har omfattande förluster 

av bisamhällen orsakat stora problem för 

biodlarna. Förlusterna uppträder överallt 

oavsett region och årstid i trakterna omkring 

Bern (min källartikel speglar förhållandena 

i Schweiz) men där främst 

vintertid. De sedan några år i USA uppmärksammade 

stora förlusterna av bisamhällen, 

vilket förkortningsmässigt myntats 

CCD (Colony Collapse Disorder) har förekommit 

tidigare och beskrivits av biodlare 

i Europa. Exempelvis förekom på Irland 

redan åren 950, 992 och 1443 stora förluster 

av bisamhällen. 

De senaste åren tycks emellertid förlusterna 

ha ökat och fått en mer omfattande 

spridning samt även börjat uppvisa 

andra symtom. I Washington, USA, 

kunde författaren till den schweiziska artikeln 

iaktta samhällen med ett stort antal 

icke täckta yngelceller och ett fåtal vuxna, 

kvarvarande bin med eller utan drottning. 

Detta pekar på att många bin på kort tid 

dött utanför samhällena. 

Baserat på beräkningar som COLOSSnätverket 

utfört uppgår förlusterna till mer 


Dött samhälle på våren, en tråkig syn, som dessutom skapar mycket deprimerande arbete. 

Vi arbetar alla på att minimera detta. 

än 640 miljoner schweizerfrancs (ca. 4,5 

miljarder SEK). Denna summa är dock 

lågt beräknad då binas pollineringsarbete 

inte medtagits samt att några deltagarländer, 

trots förluster, inte inkommit 

med några uppgifter. Pollinering är ju inte 

bara för oss biodlare av stor vikt. Den är 

av central betydelse för jordbruket och för 

reproduktionen av växter i världen, både 

odlade och vilda. Det är därför synnerligen 

angeläget att komma till rätta med problemen 

och etablera ett samarbete mellan biodlare, 

forskare och veterinärer m.fl. Om 

adekvata åtgärder ska kunna genomföras 

och bli framgångsrika måste de bakomliggande 

faktorerna vara väl kända. 

orsaker dåligt utforskade 

Med undantag av kvalstret Varroa destructor 

är de flesta orsaker till förlusterna otillräckligt 

undersökta. Vilken roll kortvariga 

infektioner och sjukdomar, förorsakade 

av kvalster, men även av olika bakterier, 

nosema, osv. spelar, råder det stor okunnighet 

om. Dessa kortvariga infektioner 

spelar förmodligen en väsentlig roll och är 

oundvikliga då samtliga bin i ett samhälle 

drabbas av varroakvalstret. Detta utgör således 

grundprincipen rörande infektioner 

uppkomna pga. yngelröta och varroa. En 

växelverkan mellan flera inblandade faktorer, 

t.ex. sjukdom, förgiftning och bristande 

näring (otillräcklig pollentillgång) kan 

förekomma. Förutom olika förgiftningar 

orsakade t.ex. av ogräsbekämpningsmedel, 

måste även effekten av faktorer som 

reducerad livslängd och/eller försvagning 

av vinterbina undersökas. Deras inverkan 

är fortfarande till stor del inte känd, t.ex. 

samverkan mellan pesticider och binas 

immunförsvar. 

Prestationsförmåga och 

vitalitet hos bin 

Den enskilde biodlarens skötsel har med 

all säkerhet stor inverkan på förhållandena 

i detta sammanhang, t.ex. otillfredsställande 

eller sen varroakontroll, stress 

som uppkommer vid förflyttning av samhällen, 

dåliga uppställningsplatser, etc. 

Men orsaksfaktorer kan även härröra 

från bina själva. På grund av varroakvalstret 

så finns det i Schweiz nästan inga 

vilda bin längre. 

23

Den genetiska variationen påverkas 

därför till stor del av biodlarnas avel av 

honungsbina. Från andra djurarter vet vi 

att den genetiska variationen spelar en viktig 

roll (t.ex. motståndskraften mot sjukdomar) 

i samband med epidemier. Den 

framgångsrika selektionen och framtagandet 

av många drottningar från få utvalda 

mödrar hos bina under senare årtionden 

kan under vissa omständigheter oavsiktligt 

frambringa sidoeffekter, som exempelvis 

mindre vitala bin pga mindre genetisk variation. 

Denna effekt är sedan länge känd 

då det gäller andra djurarter. Högeffektiva 

bin (vänliga, svärmtröga och flitiga) kräver 

förmodligen ännu mer omsorg av biodlaren. 

Vilken roll dessa möjliga faktorer spelar 

i förlusten av samhällen återstår ännu 

att reda ut. 

Internationellt samarbete 

Idag finns inga exakta siffror rörande förluster 

av samhällen tillgängliga och inte 

heller några med säkerhet kända faktorer 

presenterade. Regler för ett gemensamt arbetssätt 

och bedömningar måste utarbetas 

för att det ska vara möjligt att göra jämförelser 

mellan observationer från olika 

tider och länder. 

Sammanfattningsvis kan konstateras 

att vi idag har svårt att förklara problematiken 

kring förluster av bisamhällen. 

Då detta stora arbete överstiger Zentrum 

für Bienenforschungs kapacitet har 

ett internationellt nätverk bildats. I detta 

ingår forskare och vetenskapsmän, biodlare 

och representanter för näringen, 

vilka gemensamt ska bearbeta de olika 

frågorna. I fyra undergrupper samarbetar 

deltagare från trettiofyra länder och 

dessa har sedan november 2008 träffats 

i ett gemensamt arbete som finansieras 

från Bryssel. Inom gruppen Bisjukdomar 

deltar professor Ingemar Fries, Sveriges 

Lantbruksuniversitet, Uppsala tillsammans 

med Peter Neumann, Zentrum für 

Bienenforschung, Bern. 

Med hjälp av standardiserade metoder 

identifieras olika faktorer som sedan presenteras 

för forskarna för undersökning 

och utvärdering. Det är viktigt att biodlare, 

vetenskapsmän och representanter för näringen 

samarbetar. Endast så kan problemet 

med förluster av bisamhällen lösas. 

liljenvall@zeta.telenordia.se 

instruktörer för testbiodlare 

LaSSE NaiMELL 

Svensk Biavel hade i 

maj sin första heldagsutbildning 

av instruktörer 

inom ramen för 

Svensk Biavels program 

för bättre bin i Sverige. 

Linköpings biodlarförening 

ställde upp med lokaler och 

förträfflig runtomkring-service 

genom Sven-Erik Källberg. Vädret 

var det allra bästa för att 

testa binas sinnelag och annat 

som ingår i testbiodlingsprogrammet. 

Enligt den överenskommelse som 

finns mellan de olika rasföreningarna och 

Svensk Biavel AB så ska från och med 2009 

de olika föreningarna själva ansvara för dels 

nyutbildning av testbiodlare och dels ansvara 

för att kunskaperna vidmakthålls genom kalibreringsmöten 

varje år. För att kunna klara 

denna uppgift krävs bl a att varje rasförening 

har ett antal utbildade instruktörer. 

Idag finns ca hundratalet utbildade testbiodlare, 

men det är en viss snedfördelning 

utifrån de olika birasernas användning i landet. 

Melliferagruppen, dvs NordBi har ca 50talet 

utbildade och väl spridda över landet 

och kan sägas ha tillräckligt med kompetens 

i sin rasgrupp. Ligustica gruppen har alltför 

få utbildade testbiodlare (ca 15 st ) mot ett 

beräknat behov på ca 40-50 st som ska vara 

väl spridda över Ligusticabiets kärnområde. 

Även i Buckfastgruppen och Carnicagruppen 

är nuvarande numerär av utbildade testbiodlare 

för lågt sett mot ett beräknat långsiktigt 

behov. 

I majnumret av Bitidningen fanns en 

sammanfattning över de olika kurser i kalibreringsövningar 

eller testbiodling som 

erbjöds den gångna sommaren. Förhoppningsvis 

blir det ett betydligt större antal 

och bättre utbud till nästa år. 

En del av deltagarna, fr v Pelle Ahlstöm, Jan-Erik Jansson, 

Håkan Rönnberg, Anders Rosin, Inger Lindberg, Gideon Önnestam 

och Hans Lindberg. 

odlare borde vara mer aktiva i de olika rasföreningarna. 

De är en viktig grupp som på 

sikt kan utnyttja de avelsförbättringar som 

en ”kader” av hobbybiodlare har dragit fram, 

men då bör man också vara med och bidra 

med sin kompetens redan under de första 

stegen, kanske genom att ta emot systerlinjer 

med drottningskandidater för t ex bättre 

pollinering. 

En annan aspekt är att man bör gå 

samman och bilda en separat testbigård 

där man kan dela på bördan att inspektera 

och poängsätta de olika bisamhällena. Det 

blir sannolikt bättre bedömningar när man 

får möjlighet till diskussion direkt vid kupan 

och mycket roligare biodling. 

24 

Utdrag ur Schweizerische Bienen-Zeitung, 

131 (2008):11 6-7. Artikelförfattare: 

Peter Neumann, Zentrum für Bienenforschung, 

Bern 

Bli testbiodlare! 

Biodlingen blir mer rolig och på sikt mer 

lönsam av att vara testbiodlare. Oavsett om 

man vill få fram bilinjer som har en högre 

förmåga att dra in honung, pollinera bättre 

eller ha förmåga att tolerera varroa i sitt 

samhälle – så är den enda hållbara vägen ett 

mödosamt avelsarbete. Naturligtvis ska man 

inte bedriva ett systematiskt avelsarbete helt 

ensam, utan man ska utnyttja den hjälp man 

kan få i en rasförening för att snabbare nå 

de uppsatta målen. Så om du inte är med i 

någon rasförening, gå då in i den som passar 

dig och dina bin bäst. 

Min uppfattning är att även näringsbi- 

De svenska bina 

Granskar man de honungsproduktionssiffror 

som SBR redovisar årligen och gör en 

beräkning om det blivit bättre genom åren, 

så blir man minst sagt nedslagen. I princip 

så har inte den svenska bistammen förbättrats 

ett dugg sedan början av 1980-talet. Korrelationskoefficienten 

(det mått som anger 

grad av samverkan mellan olika faktorer, i 

detta fall tiden(år) och honungsproduktionen 

(kg) ) är svagt positiv och visar en årlig 

ökning med några gram. 

Man kan ha massor av invändningar 

mot SBR-statistiken, men de olika typfelen 

bör vara likartade från de olika åren. Nog 

kan man dra den slutsatsen att det svenska 

genomsnittsbiet är för dåligt utvecklat sett ur 

denna aspekt och att man bättre kan ta tillvara 

den avelspotential som finns. Lokalt har 

man i några drottningsodlingsklubbar eller 

motsvarande visat att man kan förbättra den 

genomsnittliga honungsproduktionen med 

minst en 500 grams-burk årligen under en 

20 års-period. 

Det blir ”gratispengar” det – och de 

hade säkert mycket roligt och hade berikande 

samtal i samband med sitt avelsarbete. 

Det kan vi alla få om vi deltar i ett systematiskt 

avelsprogram. Så bli testbodlare du 

med! lars.naimell@telia.com 

Bitidningen 10 2009

Årsrapport över min biskötsel tiden 1 oktober 2008 — 30 september 2009 

Årsrapport över min biskötsel tiden 1 oktober 2008 — 30 september 2009 

Kopia 

som behålles 

Upplysningar om biodlaren 

Man Kvinna Födelseår: ............................ 

Skicka senast 31 okt till lokalavdelningens 

styrelse 

Upplysningar om biodlaren 

Man Kvinna Födelseår: ............................ 

Jag bedriver min biodling som privatperson 

Jag bedriver min biodling som näringsverksamhet (enskild firma, handelsbolag eller liknande). 

Jag bedriver min biodling som privatperson 

Jag bedriver min biodling som näringsverksamhet (enskild firma, handelsbolag eller liknande). 


Upplysningar om min biodling 

Upplysningar om min biodling 

Invintrat antal samhällen hösten 2008 ...................... bisamhällen 

Invintrat antal samhällen hösten 2008 ...................... bisamhällen 

Vinterförluster – ...................... bisamhällen 

Vinterförluster – ...................... bisamhällen 

Avläggare bildade sommaren 2009 + ...................... bisamhällen 

Avläggare bildade sommaren 2009 + ...................... bisamhällen 

Sålda bisamhällen – ...................... bisamhällen 

Sålda bisamhällen – ...................... bisamhällen 

Köpta bisamhällen/avläggare + ...................... bisamhällen 

Köpta bisamhällen/avläggare + ...................... bisamhällen 

Invintrat antal hösten 2009 ...................... bisamhällen 

Invintrat antal hösten 2009 ...................... bisamhällen 

Honungsskörd totalt........................kg 

Honungsskörd totalt........................kg 

Jag invintrar bina med: 

Jag invintrar bina med: 

.................................... Socker (kg); ........................... Bifor (kg) 

.................................... Socker (kg); ........................... Bifor (kg) 

.................................... Honung (kg) 

.................................... Honung (kg) 

Konstaterade bisjukdomar och varroa 

Amerikansk yngelröta i ........................ bisamhällen 

Konstaterade bisjukdomar och varroa 

Amerikansk yngelröta i ........................ bisamhällen 

Varroa. Första året varroa konstaterades var ............................ 

Varroa. Första året varroa konstaterades var ............................ 

Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) 

Myrsyra, antal gånger per år, ......................gånger 

Mjölksyra 

Oxalsyra 

Drönarbortskärning 

Spärrbox 

Apistan 

Annat, ange vad/vilken metod ......................................................................................................... 

Ej bekämpat varroa 

Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) 

Myrsyra, antal gånger per år, ......................gånger 

Mjölksyra 

Oxalsyra 

Drönarbortskärning 

Spärrbox 

Apistan 

Annat, ange vad/vilken metod ......................................................................................................... 

Ej bekämpat varroa 

.......................................................................................................................................................... 

Namn 

.......................................................................................................................................................... 

Namn 

25

årsrapport över min biskötsel 

tiden 1 oktober 2008 — 30 september 2009 

OBS! Efter sammanställning (utan namnuppgifter) i lokalbf kastas biodlarens blankett. 

Ta ut blanketten ur tidningen eller kopiera den, fyll i den och 

skicka den till ordföranden i din biodlarförening. Du kan också 

ladda hem en blankett från SBR:s hemsida www.biodlarna.se 

och skriva ut den på din skrivare. 

Beroende på om du har program i din dator som klarar det kan 

du fylla i blanketten i datorn och sedan skriva ut den. Kanske 

kan du också spara den ifyllda blanketten till en ny pdf-fil och 

bifoga till ett mail till din ordförande i föreningen. 

Föreningen sammanställer alla årsrapporter och skickar ett 

sammandrag av alla medlemmars rapporter till distriktet som 

sammanställer föreningarnas rapporter och rapporterar till 

förbundet. Din rapport stannar alltså i föreningen. 

Genom denna statistikinsamling får distrikt och förbund vär- 

defulla fakta om svensk biodling som används i kontakt med 

myndigheter och beslutsfattare för att förbättra villkoren för 

svensk biodling. 

Tack för din hälp! 


Nu har det äntligen vänt! 

Vi har blivit 140 fler medlemmar 2009! 

Medlemsutvecklingen för medlemsåret 

2009 blev precis så fantastisk, som vi 

kunde ana redan på försommaren. I tabellen 

ser du siffrorna från slutsummeringen 

den 31 aug 2009, när medlemsåret 

bryts. 

Alla jämförelser med 2008 är alltså 

på plussidan!! 

Använd BV-pins! 

Finns inom kort i bibutiken. 

Tips 1: 

Hur kan föreningen vara en biodlingens vän? 

• Vid t ex föreningsmöten kan en insamling göras till 

stödfonden Biodlingens Vänner. 

• Andra organisationer som föreningen samarbetar 

med kan uppmanas att stödja Biodlingens Vänner. 

• Vid föreläsningar eller andra aktiviteter för allmänheten 

kan insamlingar göras till Biodlingens 

Vänner. 

– För första gången på väldigt, 

väldigt länge har vi fler fullbetalande 

jämfört med föregående 

år. 

– Juniorerna har ökat med 26%. 

– För 9:e året i följd ökar rekryteringen 

av nya medlemmar! 

– För första gången sedan 1998 

ökar medlemstalet i SBR!! 

Fråga: Behöver gåvor till biodlingens vänner vara stora belopp? 

– Nej, allt från 100 kr och uppåt är välkommet och belönas med ett Gåvobevis. 

Beloppen sätts in på pg 8685-0 och märks med ”Biodlingens Vänner”. Ange namn och adress. 

Honungsbedömningskortet 

finns på SBR:s hemsida 

SBR:s hemsida utvecklas och 

blir allt bättre. En bra funktion 

är de blanketter som finns att 

ladda hem till din egen dator för 

att skrivas ut på skrivaren där 

hemma. 

Detta sparar sidor i Bitidningen som kan 

användas till artiklar istället. Blanketterna 

finns alltid att tillgå så att man slipper 

Bitidningen vänta på att ett speciellt 10 2009nummer 

av tidning- 

en skall komma ut. 

Blanketter blir aktuella snabbare eftersom 

de ändras fortare än de kan göra då 

man måste vänta på nästa tryckning. Om 

du har svårigheter av en eller annan anledning 

att ladda hem och skriva ut, hör med 

någon i din lokalförening om han/hon kan 

hjälpa dig med det. 

Har du frågor kan du också höra av dig 

till expeditionen, 0735-233100. 

En blankett som är aktuell nu är ho- 

– Bidrag ansöks en gång per år. 

– Bidrag börjar delas ut, när fonden 

når 100 tusen SEK. 

– Fonden innehöll i september -09: 

22 500 kr 

Tips 2: 

Hur kan du som enskild medlem vara en biodlingens 

vän? 

• Köp Biodlingens Vänners nya pins, bär den själv eller 

fäst en pins på någon du anser är en biodlingens vän. 

• Hitta personer t ex på jobbet, som kan skänka en 

slant till Biodlingens Vänner. 

• När du visar bin eller föreläser om biodling berätta 

också om Biodlingens Vänner. 

• Köp gåvobevis från Bibutiken. Gåvobeviset kan sedan 

ges bort som present. 

nungsbedömningskortet. Ladda ner det 

och bifoga din provburk till din lokalförenings 

honungsbedömningskommitté då du 

vill ha din honung bedömd. Det ger dig rätt 

att köpa den värdefulla SBR-etiketten till 

din honung. 

Beställningsblankett för etiketter 

finns också att ladda hem och skriva ut så 

du kan skicka in din beställning till expeditionen. 

Red 27

Ta vara på barnens 

nyfikenhet 

Vårt barnbarn Elise Lönnegren hjälpte mig 

att slunga honungen i somras. Hon deltog 

med stor entusiasm i både avtäckning och 

slungning. Det skall börjas i tid. 

Kjell Greén 

Östergötlands biodlardistrikt 

Höstmöte med Bert Thrybom 

24 oktober har distriktet höstmöte på Himmelstadlundsskolan i Norrköping. 

Bert Thrybom håller föredrag om avelsarbete och berättar om sin nya bok, 

som också kommer finnas att köpa. Max hundra personer. Först till kvarn. 

Avgift 150 :-. Kaffe och lunch ingår. Anmälan, helst per mail, till: hulta_ 

m@hotmail.com eller per telefon till Sven-Eric Andersson, 013-151606, 

0702-198313, senast 19 oktober. 

Program: Kaffe från kl 09. Kl 10 Föredrag av Bert Thrybom. Kl 12 Lunch. Kl 13 

Frågor, info från distriktet, lottdragning. 

Välkomna! 

Skånes Biodlardistrikt 

Utbildnings- och informationsdag 

Distriktets årliga utbildnings- och informationsdag för biodlarna Skåne genomför vi 

lördagen den 24 oktober klockan 10.00 - ca 16.00 på kursgården Råbyvägen, Hörby. 

• Claes Ramel föreläser om pollineringens vikt för framställande av biobränsle från raps. 

• LP:s biodling demonstrerar utställning om det senaste inom biodling 

• Vi lottar ut två nya skälderhuskupor, ramvirke, spik och tråd. 

• Professor Ingemar Fries föreläser på temat ”Bihälsa” 

• V.Ordf. Alf Sjöberg: Info från SBR. 

• Ordf. Bo Lindahl: Info från Svensk Biavel och Distriktet. 

Lunch med kaffe och äpplen i pauserna ingår i kursavgiften 125:-, som betalas på plats. 

Bindande anmälan senast den 19 oktober till Bo Lindahl 041370751, E-brev 

041370751@telia.com eller till Ingrid Bondesson 042321285. Max 100 personer får plats i 

lokalen, först till kvarn gäller. Distriktets årliga utbildnings- och informationsdag delfinansieras av 

Länsstyrelsen i Skåne, Landsbygdsavdelningen. Välkomna! 

Lönsam Binäring i Mälardalen 

Lär dig att göra rätt från början! Ekonomi för biodlare 

– Lär dig knepen och få kontroll på ditt företag. 

Innehåll: Affärsplan, investeringskalkyl, redovisning, deklaration 

och försäkringar mm. 

Tid: 10 -11 oktober färja avgår kl 11.30 avslutning på söndagen 

med lunch kl 12. 

Plats: Bryggholmen i Enköping. 

Deltagaravgift: 650 kr inklusive moms. Då ingår lunch, fika och middag för 

bägge dagarna. För övernattning kontakta Bryggholmen på 0171-814 80, 

se mer på www.bryggholmen.se – Vill du veta mer kontakta Lotta Fabricius 

Kristiansen på lotta.fabricius@apinordica.se eller på mobil 070-7352858

Distrikt 

Granndistrikt är välkomna 

Göteborgs och Bohusläns biodlardistrikt 

samt SBR-Quinnorna Medlemsmöte lö 10 okt 

kl 12-ca 15.30 på Kvarnkullen, Kvarngatan 8, 

Kungälv. Kerstin Ebbersten: Avel för hållbar 

biodling. Kaffe till självkostnadspris. Lotteri. 

Studieförbundet Vuxenskolan är medarrangör. 

Anmäldeltagande till Eva Carlsson tel 0303- 

13461, 0707-314563, evai.carlsson@gmail.com, 

eller Rolf Bengtsson tel 031-918602, 0704- 

899279, rolfbengtsson@telia.com - Om ni 

är allergiska mot något, anmäl också detta. 

Vägbeskrivning: Söderifrån ser man kvarnen 

från motorvägsbron, Kvarnkullen ligger 

intill. Kör av motorvägen i Rollsbo, kör genom 

Rollsbo till Marstrandsvägen. Tag vänster ut 

på Marstrandsvägen mot Kungälv, tag höger 

i nästa korsning, sedan strax till vänster. Nu 

är man på Utmarksvägen, fortsätt rakt fram 

(vägen svänger), kör rakt fram i nästa korsning. 

Ni passerar Willys på hö sida. Tag vänster 

i T-korsningen in på Kastellegårdsgatan, kör 

under motorvägen och omedelbart till vänster. 

Det är Kvarngatan, Kvarnkullen ligger uppe i 

backen. Åker man buss är det hållplats Kungälvsmotet 

alldeles intill. Åker man tåg är det 

en bit från Ytterby station till Kungälv. Hör av 

er i så fall så försöker vi ordna samåkning 

från Ytterby. 

Kronobergs distrikt Utvecklingsseminarium 

för biodlare 24-25 okt. Tillsammans med 

andra biodlare och handledare ventilerar vi 

problem och erfarenheter som uppkommer 

i samband med biodling för att därigenom 

utvecklas till att bli bättre biodlare. Seminariet 

delfinansieras av EU landsbygdsutveckling 

via Länsstyrelsen, Kronobereg. Deltagareantalet 

är begränsat. Information och anmälan 

: Bernt Bengtson, tel 0470-60717, e-post: 

0470.60717@telia.com 

Skånes Biodlardistrikt Utbildningsdag lö 

24 okt kl 10 – 16 på kursgården i Hörby. Se 

särskild annons i denna tidning. 

Östergötlands biodlardistrikt Höstmöte 24 

okt lö 10 (kaffe kl 9) på Himmelstadlundsskolan 

i Norrköping. Bert Thrybom håller 

föredrag om avelsarbete och berättar om 

sin nya bok, som också finns att köpa. Max 

hundra personer. Först till kvarn. Avgift 150 

:-. Kaffe och lunch ingår. Anmälan, helst per 

mail, till: hulta_m@hotmail.com , eller per 

telefon till Sven-Eric Andersson, 013-151606, 

0702-198313, senast 19 okt. Info från distriktet, 

lotteri. 

Föreningar 

Grannföreningar är välkomna 

Alvesta Moheda Bf Årsmöte 11 okt kl 14 i 

Alvesta kommunförråds matsal. Samåkning 

från Moheda via sekr. 0472-78048. Honungsbedömning 

efter mötets slut. Medtag honung 

som skall bedömas. Årsrapporten skall 

inskickas till kassören snarast, senast veckan 

innan mötet. 

Ervalla med omnejd Bf Honungsbedömning 

18 okt kl 17 i Frövi Fors gamla skola. Ta med 

omärkt burk 700 eller 350 g och årsrapport 

(finns i detta nummer av Bitidningen) 

Himle Bf Honungsbedömning. Lämna burk 

samt protokoll senast 10 okt till Gustavssons 

Blommor i Tvååker eller Stig Svensson 0340- 

40277. 

MöTEn oCH KursEr 

Katrineholmsortens Bf Höstmöte 13 okt kl 

18 i Studiefrämjandets lokaler. 

Kristianstads Bf Höstmöte to 22 okt kl 19 på 

Fackens Hus. Det gångna biåret. 

Kungsbackatraktens Bf Årsmöte lö 14 nov 

kl14 på Naturum Fjärås Bräcka. Föredrag 

om biodlarresa i Litauen. Medtag honung för 

bedömning. Lämna årsrapporten. 

Lidköping-Kållands Bf Biodlingsdiskussion 

to 1 okt kl 18.30-ca 21 på Kaffekvarnen. 

Houngsleverans, endast fre em 2 okt kl 13- 

16. Inlämning på Origo (f.d.Bilspedition) där Ni 

också kan lämna tomma kärl samtidigt. Skicka 

in anmälan till HF först (blankett fanns i BT 

nr 6). Honungsprov- och vaxinlämning samt 

utlämning av oxalsyra to 15 okt kl 18.30-ca 

21 (Vaxinlämmning kl 17.30) på Kaffekvarnen. 

Kom ihåghonungsbedömningskortet. Laddas 

ner från SBR:s hemsida. Årsrapportblankett 

i detta nr. Glöm ej gamla oxalsyraburken 

för påfyllning. På inlämnade årsrapporter 

till Åke Karlsson lottar vi ut en vinst. Kaffe 

med tilltugg serveras till självkostnadspris. 

Emballera vax och ramar väl! Vaxinlämnare 

tar med ett frankerat kuvert med eget namn 

o adress påskrivet! I det öppna kuvertet läggs 

meddelande om antal kolli, antal ramar (samt 

storlek), Kakmått på vaxet, Övriga önskemål. 

Biodlingsdiskussion onsdagarna 2 1och 29 okt 

kl 18.30-ca 21 på Kaffekvarnen. 

Lunds Biodlare Honungskväll ti 6 okt kl 19 

på Lineros Fritidsgård. Honungsbedömning, 

diskussion om honungskvalitet. Tag med 

honungsburk och årsrapport. 

Malmöortens Bf Honungsbedömning sö 11 okt 

kl 14-ca 17 på Wowragården, Klågerupsvägen 

475, 21236 Malmö. Föreningens bedömning för 

etikettbeställning. Bästa honung utses. Två 

klasser, ljus resp. mörk honung. Provburk 

700/350 gr i glas utan etikett. OBS! Årsrapporten 

skall bifogas provburken. I pausen, fika 

á 20:- . Övriga skickar årsrapporten till Per 

Andersson, Rudbecksg. 53, 21622 Limhamn. 

På årsmötet lottas två drottningar på alla 

inlämnade årsrapporter 

Nässjöortens Bf Honungsbedömning samt 

utvärdering av biåret to 8 okt kl 18 å Flustret, 

Nässjö. Årsmöte fr 23 okt kl 18 å HSO-lokalen, 

Industrigatan 2, Nässjö. Föreningen bjuder på 

en bit mat. 

Sollentuna Bf Medlemsmöte to 8 okt kl 19 på 

Fridshyddev. 17. 

Sundbybergs och Spångaortens Bf Ljugarbänk 

30 sep, Föredrag 28 okt. Båda tillfällena 

på Eddagård, Kasernvägen 3 i Rissne. Ta med 

årsrapport och honung för bedömning till 

oktobermötet. www.sundbybergsbf.se 

Söderåsens Bf Honungsbedömning 6 okt kl 

19 i Stenestads bibliotek. Medtag honung till 

bedömning och årsrapporten. Genomgång av 

reglementen för honung. Årsmöte 3 nov kl 19 

i Stenestads bibliotek. 

Södra Vätterbygdens Bf Honungsbedömning 

on 28 okt kl 18.30, Bränneriet, Brunstorp. 

Honungsproven lämna till någon i styrelsen 

eller i Bränneriet på bedömningskvällen från 

kl 17.30. Observera att honungsproven skall 

vara rumsvarma! 

Uddevallaneidens Bf Höstaktuellt to 8 okt 

kl 17 besök på det nya kraftvärmeverket på 

Lillesjö. 

Vikbolandets Bf Höstmöte lö 3 okt kl 14 i Ö 

Stenby Bygdegård. Robert Amann, Karlsborg: 

Arbeta med Bi-biprodukter. 

Värnamoortens Bf Allergi av bistick. To 15 okt 

kl 18 på Finnvedens Gymnasium, Mini aulan. 

Inträde. Läkaren Janne Björkander om allergi 

almanackan 

det händer i SBR 

Viktiga planerade händelser för förbundet. 

Fattas något, hör av dig till redaktören: 

erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

15-20 sep Apimondia i Frankrike 

23 sep Besök i Mantorp från 

Jordbruksdepartementet och 

Statens Jordbruksverk 

9 nov Arbetsutskott förbundsstyrelsen 

21 nov Förbundsstyrelse 

16 okt Arbetsutskott förbundsstyrelsen 

22 okt Förbundsstyrelse 

27 okt Arbetsutskott förbundsstyrelsen 

21 nov Förbundsstyrelse 

Vi minns 

Sven Carleson 

Göinge Bf 

Birgit Westén 

Järpås Bf 

Jörgen Petersson 

Vislandaortens Bf 

Rättelse 

Av misstag infördes i föregående nr av BT 

Ingvar Gisslander i Norra Västbo Bf under 

rubriken Vi minns. Ingvar lever i högönsklig 

välmåga och läser Bitidningen, liksom 

hans syster gör. Det var deras far Thure 

som tyvärr gick bort tidigare i år och som 

varit införd under Vi minns. 

Red 

i samband med bistick. 

Västeråsortens Bf Honungbedömninng 

- Honung i SBR godkänd glasburk samt 

bedömningskort ska snarast lämnas till Lena 

Nilsson eller Hans-E Karlsson. Bifoga också 

ifylld årsrapport. 

Växjöortens Bf Honungsinlämning till Schenker 

i oktober. Hör med Lennart om datum. 

Honungsbedömning 6 okt kl 18 på Bastanäs. 

Förtäring till självkostnadspris. Vaxinlämning 

i samband med honungsbedömningen. Årsmöte 

3 nov på Bastanäs kl 18. Årsrapporten 

lämnas/skickas till Torsten Persson, Januariv. 

23, 35260 Växjö. Anmälan till Ingold Gustafsson. 

vxo.bf@telia.com eller tel 62246. 

Örebro Bf Höstmöte on 14 okt kl 19 i golfrestaurangen 

Mosjö. Lämna in honungsprov, ta 

med årsrapporten samtidigt (GLÖM EJ). 

Östra Sörmlands Bf Oktobermöte ti 13 okt kl 

19 på Solberga.

Säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. 

Öppet 15-19 måndagar. 

Sommaröppet även fredagar. 

Tel 08-53025347, 070-5107054. 

freddy.duwe@biodlingsforetagarna.nu 

Biodlingsföretagarna – bli medlem i 

föreningen för professionell biodling. 

Läs mer på vår hemsida 

www.biodlingsforetagarna.nu 

Slunga rostfri m motor 4 ramar 

3000kr. Biredskap fr 5kr-300kr 

Stockholm 070-2756637 

Bitidningen inb. Åren 1943, 1945, 

500 kr/st + frakt eller högstbjudande. 

Tel 0914-41019 

Begagnade bikupor och skötselutrustning, 

vax, mm. 0532-30950 

drottningar 

Drottningar säljes! Oparade Buckfast 

100:-st +moms 0704-460168 

Bisamhällen 

4 - 5 bisamhällen LN i låda säljes. tel 

031-260699 

Köpes 

Fungerande motorslunga 4 LN ram, 

köpes. Tel. 036-143569 

KoMMErsIEllA AnnonsEr 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller 

motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller 

motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 

3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 

1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och 

i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också 

lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av 

manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 

250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall 

layoutkostnad efter överenskommelse. 

publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget 

till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. 

Marknaden 

Vaxinlämning 

Nu är det tid att lämna in 

ramar och vax. 

Vår inlämning är öppen 

oktober-mars. 

Vi säljer glasburkar i plastpaket, 

som vanligt, 350, 500, 700 gr 

samt sexkantsburkar i olika 

storlekar. 

• Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns ? 

Var säker på att få tag på Apistan till nästa år - köp nu. 

• Apistan säljs enligt gällande bestämmelser t.o.m 31/12-09. 

Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-Ljungby 

Tel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se 

Semesterstängt 22 dec - 6 jan. 

Bitidningen Kvartssidor .indd 5 2009-09-03 09:02:36 

Små radannonser är gratis! 

Det är bra att vara medlem i SBR. En av anledningarna är att du får två 

radannonser om högst tre rader gratis om året! Du får hålla ordning på 

detta själv. Vi litar på dig. Om du missar och betalar in ändå så tackar 

vi för bidraget till allas vår gemensamma verksamhet. Skicka manus till 

redaktören, adresser sid 31. Red. 

annonstaxa 

rADAnnonsEr 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen 

under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga 

bilder tas in här. 

utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per 

rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen 

blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. 

Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att 

annonsen kommer fram före manusstopp. 

pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75: 

- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. 

gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten 

angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser 

som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat 

inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller 

bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så 

att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort 

då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan 

identifieras att höra ihop. 

publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med 

hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 


FörBunDsEXPEDITIonEn 

Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142/828 59 

Förbundssekreterare: Michael Cornell, 0735-233121 

utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bisjukdomskonsulent: Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org 

Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, 0735-233127 

E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org 

plusgiro: 86 85-0. 

Bankgiro: 413-6149. 

Öppet: må-to: 08.00 -16.00 

fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

FÖRBuNdSORdFÖRaNdE 

Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY 

Tel. 0457-30489, 0735-233130. 

E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

viCE FÖRBuNdSORdFÖRaNdE 

Arne Johansson, 

Brännemo Stenatorp 3, 54015 Väring. Tel 0500-462135. 

E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org 

FÖRBuNdSSEKRETERaRE 

Michael Cornell Tel: 0735-233121 

E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.org 

uTvECKLiNGSKONSuLENT 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

BiSJuKdOMSKONSuLENT 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

REdaKTÖR 

Erik Österlund, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0582-611682, 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

artiklar och mötesnotiser till BiTidNiNGEN 

Till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet 

i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller 

förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta 

tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se 


SBR kontakt 

sBr sTyrElsElEDAMöTEr oCH KoMMITTÉEr 

Styrelseledamot: Lotta Fabricius, 

Rättar Vigs väg 124, 16272 Vällingby. Tel 08-7390432, 

0735-233131. E-post: lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Stig Hansson, 

Snorres Väg 8, 28143 Hässleholm. 0451-81655, 

0709-609123. E-post: stig.hansson.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Anders Lignell, 

Haminavägen 11, 79141 Falun. Tel 023-21335, 0706- 

202357. E-post: anders.lignell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Krister Linnell, 

Fridsberg 11, 56393 Gränna. 036-54130, 0705-669641. 

E-post: krister.linnell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, 

27757 Brösarp. Tel: 0417-26343, 0708-730769. 

E-post: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. Tel 026-191214, 

0734-146093. E-post: matias.koping.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, 

Stavtorp, 64032 Malmköping. Tel: 0157-20488, 070-7318082 

Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org 

SBR:s BiBLiOTEK 

Ultunabiblioteket, Sv. Lantbruksuniversitet, Box 7071, 

750 07 UPPSALA. Tel vx 018/67 10 00. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. 

annonser till BiTidNiNGEN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post 

härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. 

prenumeration på BiTidNiNGEN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du 

kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar 

då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till 

SBR. 

HF:s KonTor oCH TAPPsTATIon, Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. Tel: 0735-233100, Fax: 0142/ 82859. E-post: hf@biodlarna.org 

vd: Christer Ankarlid 0735-233101. 

E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. 

E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org 

Kvalitet: Ann-Charlott Nystedt, 0735-233108 

E-post: lotta.nystedt.hf@biodlarna.org 

Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 

E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org 

postgirokonto: 47 51 85-5, Bankgirokonto: 413-6131 

Öppettider må-fr: 08.00-15.00 

HF:s STYRELSEORdFÖRaNdE 

Gösta Rappe, 0708-109090, e-post: gostarappe@auditeco.se 

Svenskt Sigill: Linda Cederlund, 08-7875371 

E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se 

31

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan. 

Krabbspindlar 

Krabbspindlarna kan ändra färg, men oftast mellan vitt och begie-brun. Att byta färg till klarblått blev för svårt. Därför 

valdes kanske klargult istället. Foton: Bosse Malmgren. 

Denna spindel med byte 

hittade jag i grannens 

biggaråträd. 

Krabbspindlar söker sig till de blommor honungsbin 

gillar. De använder luktsinnet för att söka sig till de 

blommor våra bin tycker om. I ett försök gavs krabbspindel 

och honungsbin valmöjlighet mellan två likadana vita 

blommor. Och så gott som varje gång valde både spindeln 

och biet samma blomma. Men med en genomskinlig 

plast över blommorna kunde det inte registreras att någon 

Det sägs att bin inte 

besöker tulpaner, men 

det stämmer inte. Jag 

har flera bilder med 

bin i tulpaner. Ett 

antal gånger har jag 

sett krabbspindel i 

tulpaner. 

blomma prioriterades. Spindlarnas luktsinne, och förmodligen 

gener, får den att välja de blommor som mest lockar 

bin och fjärilar, som är byten i passande storlek. 

Bosse Malmgren 

Källa: Illustrerad Vetenskap nr 16, 2004. 

Fler bilder med krabbspindlar finns på: 

http://www.blombilder.se/insekt/krabbspindel.htm

Bitidningen 2009 10 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?