Naturinventering av Kaskö stad sommaren 2005.
Naturinventering av Kaskö stad sommaren 2005.
Naturinventering av Kaskö stad sommaren 2005.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
iktning. Berggrunden genomkorsas <strong>av</strong> parallella sprickdalar. Då också inlandsisen rörde<br />
sig i nord-sydlig riktning i området är skärgården starkt formad efter fastlandskusten. Kala<br />
klippor är allmänt förekommande. Stränderna varierar från klipp- och blockstränder till<br />
små grus- och sandstränder.<br />
Skärgården omfattar ett stort antal holmar och skär, de flesta är små, mer eller mindre<br />
trädlösa grynnor och bergkobbar. Det finns endast ett fåtal större skogsbevuxna holmar,<br />
med me<strong>stad</strong>els talldominerad barrblandskog. Ådgrund i innerskärgården är den största<br />
lövskogsholmen. Många holmar kan uppvisa representativa strandängar med en rik<br />
växtlighet och ett rikligt fågelliv. På de yttersta grynnornas västsrtänder finner man ställvis<br />
omfattande blåstångvallar.<br />
Till områdets häckfågelfauna hör bl.a. bergand, silltrut, skräntärna, labb, grågås, ejder,<br />
svarthakedoping, svärta, snatterand, gr<strong>av</strong>and, större strandpipare och dalripa. Det finns<br />
också många mås- och tärnkolonier på området.<br />
Floran i området är rik och omfattar flera hotade och sällsynta arter såsom grådraba,<br />
bohusranunkel, ormtunga, kärrvial, backtr<strong>av</strong>, vejde, gräslök, stranförgätmigej, fyrkantig<br />
johannesört, myskgräs, sumpkrasse, tornört, östersjötåg, brådmålla, grodtåg, saltnarv,<br />
strandkvanne, klapperstarr, träjon och vildlin.<br />
På Södra Yttergrund finns en fyr samt där tillhörande byggnader. Också Gåsgrund har en liten fyr.<br />
Området är obebyggt med undantag <strong>av</strong> några gamla fiskarstugor och fritidsbyggnader.<br />
Detta område är ett prov på Bottenh<strong>av</strong>ets förhållandevis obebyggda och i naturtillstånd bevarade<br />
smala och klippiga skärgårdstyp. Skärgården är värdefull som häckningsområde och en del <strong>av</strong><br />
området även som rastplats för flyttfåglar. Det finns representativa strandängar med en rik flora<br />
och på sina håll ståtliga blåstångvallar. Gamla talldominerade barrskogar är den vanligaste<br />
skogstypen på större holmar. En del <strong>av</strong> området är även viktig ur rekreationssynpunkt.<br />
D-märkta växt- och djurarter i punkt 3.3 "Övriga viktiga arter" är regionalt hotade och därför<br />
beaktansvärda.<br />
Skyddsstatus:<br />
Privat naturskyddsområde 3<br />
Ej skyddat 97<br />
Prec. <strong>av</strong> skyddsstatus samt skyddsformer:<br />
Strandskyddsprogrammet: Domarkobban<br />
Regionplan:<br />
Fattiggrundet mm, Flyttjorna, Murgrund-Österskäret, Domarkobban, Svartbergen mm<br />
samt grynnorna nordväst om Sälgrund är reserverade som skyddsområden (SU, SU-1 eller<br />
SU-4).<br />
Södra Yttergrund mm, Idgrundsgrynnan, Gåsgrund-Torngrund mm, Hamnskäret-<br />
Långradden och Sälgrund-Ådskär är anvisade som ströv- och friluftsområden (VI-2).<br />
En del <strong>av</strong> det skärgårdsområde som ägs <strong>av</strong> <strong>stad</strong>en Kristine<strong>stad</strong> samt största delen <strong>av</strong> Domarkobban<br />
är fredat som naturskyddsområde på privatägd mark.<br />
Internationell ställning:<br />
Området föreslås införlivas i Östersjökommissionens nätverk <strong>av</strong> skyddade områden längs<br />
Östersjökusten (BSPA).<br />
Skyddsmålens genomförande:<br />
För att trygga områdets naturvärden är det tänkt att huvuddelen <strong>av</strong> landområdena<br />
(områden märkta med LsL på kartan) skall bli naturskyddsområden i enlighet med<br />
naturvårdslagen. Ändamålet med skyddet på dessa områden är att bevara skärgårdsnaturtyperna i<br />
naturenligt skick. Byggnadslagen och vattenlagen kan stödja skyddsmålens förverkligande. I<br />
praktiken betyder det att man inkluderar områdets skyddsmål i strandgeneralplaner och att nya<br />
byggnadsrätter flyttas i mån <strong>av</strong> möjlighet utanför Natura 2000-området. På vattenområdena kan<br />
skyddsvärdena tryggas med stöd <strong>av</strong> vattenlagen i de flesta fall. Tillämpning <strong>av</strong> naturvårdslagen på<br />
vattenområden sker på vattenägarens initiativ.<br />
På områden med fastställda strandplaner tillämpas planens markanvändningsbeteckningar vid<br />
genomförandet <strong>av</strong> skyddet. Användningen <strong>av</strong> befintliga fritidsbyggnader på området kan fortsätta<br />
på samma sätt som förut. Skyddsmålen förhindrar inte användningen och upprätthållandet <strong>av</strong><br />
befintliga farleder.<br />
Naturtyper (%) i habitatdirektivet:<br />
Sublittorala sandbankar 0<br />
9