Register

Register 

Ahlbergs, Karl, fond 5 

Ahlbergs, Karl, minnesmedalj 

Ahlqvist, Elisabeth och Alfred, undervisningsfond för 

6 

farm. fak. 

7 

Akademistatens Enskilda Enke och Pupillkassa 40, 50 

Allmänna Pensions Inrättningen för Univ Tjenstemäns 

enkor och barn 37 

Akademistatens Fattigkassa 51) 

Alrutz' donationsfond 9 

Anderssons, Aksel, minnesfond 42 

Anderssons, B. John F. och Svea, donation 

20 

Andersons, Fred T., donationsfond 

10 

Anderssons, Gustav och Edla Ulrika, donation 8 

Anderssons, Therese, donation 

53 

12 

Ankarstrands, Henning och Gösta, donation 14 

Annerstedts, Claes och Hilda, donation 

28 

Appelqvists. Selma, donation 85 

Arrhenius' gård 16 

Arwidssons, B.L.N., fond 241 

Báránys, Ernst, fond 

17 

Báránys, R., Jubileumsfond 

95 

Bahrs, C. von, Fakultetsfond 251 

Berghs, Ingegerd, fond 

19 

Berghs, Gunnar, stipendiefond 

21 

Bergholms, A., fond 62 3 

Beronius, K.B., fond 58 

Berzins', Andrejs, donationsfond 

22 

Bjurzons, J., för befrämtj. av sjukvård 

66 

Bjurzons, J., för Naturvet.stud.-sällskapet 

69 

Bjärka-Säby fonden 

89 

Björkens, J., fond 72 

Björns, C.F., donation 

99 

Bloms, Johan och Maria, minnesfond 23 

Blomquists, Ragnhild, fond för med.-hist. 25 

Borgströms, E.E:son, fond 99 

Borgströms, Marcus, fond 27 

Brodéns, Ruth Bernhardina, sjukhusdonation 

86 

Bruns, Ida och Gustaf, donation 28 

Brunnbergs, Gurli och Edward, donation 30 

Brunnsåkers, Sture, minne 31 

Bünsows, R.. donation 

44 

Bünsows, R.. donation av "Klubban" 14 

Börjesons, Emil och Ragna, minnesfond 

32 

Böttigers, Disa, fond 78 

Carlbergs, G., donation 

76 

Carlssons, Frithiof, fond 

34 

Carlssons, Josef och Linnea, minnesfond 

35 

I 

Sid 

Il 

Sid 

III 

Sid 

IV 

Sid 

Cassa studiosorum pauperium 171 

Cavallis, J.G., stipendiefond 36 

Cederblads, Carl, minnesfond 37 

Cleves, P.T., kemiska fond 91 12 

Cronanders, A., musikfond 113 

Cronhjelms, G., fond 80 

Dahlboms, E.H.A., donation 16 

Daugs, Herman Teodor, stipendiefond 38 

Diös’, Anders, donation 39 

Ekehorns, Emma och G., understödsfond 96 

Eklunds, Hanna, fond 40 

Ekmans, Vilhelm, universitetsfond 253 

Ekmans, O.. donation "Bjärka-Säby fonden" 89 

Ekwalls, Sara, donation 42 

Eliassons, A.G., donation 12 43 

Enanders, S.J., donation 28 

Engströms, Stina och Bertil, fond 44 

Engströmers, Thore, donation 46 

Enöreskassan, Uppsala läns f.d. 79 

Erikssons, E.E., sjukhusdonation 83 

Erikssons, Gun och Edvin, fond 47 

Erikssons, Lisa, minnesfond 48 

Euréns, Axel, donation 17 

Exercitii Statens Pensionsfond 50 

Fattigkassan, Akademistatens 50 

Forss', Aron, fond 82 

Fries, Robert och Nanna, donation 67 

von Friesens, O., nordiska fond 70 

Frisängsfonderna 49 

Fytotekets donationsfond 53 

Gahns, Anna och Cecilia, donation 54 

Gernandts, C.E., fonder 245 

Gjerdmans fond 55 

Glas', O., fond 265 

Grimlunds, Annie, donation 57 

Grönbecks, C.E., fond 266 

Grönwalls, Anders, minnesfond 58 

Gullstrands, A., donation 81 

Gullstrands, Alvar och Signe, donation 44 

Gustaf II Adolfs donation 

Gustaf III:s donation av tomt till botaniska trädgården 263 

Gustav V:s donation 69 

Gustafssons, Alma och Evert, donation 59 

Gustafssons, Göran, Stiftelse 6 0 

Hanssons, Borbos E., fond 71 

Hartmanns, Lennart, minnesfond 61 

Hebbes, A., fond 85 

Hedins, J., sjukhusdonation 15 

Hedströms, Birgit och Bengt, fond 63 

Hedströms, K. och Hennings, C., donation 96 

l 

Sid 

II 

Sid 

Ill 

Sid 

IV 

Sid

Hellbergs, Eira, donation 

64 

Hellmans, A.J., arvingars fond 86 

Henschens, C.E., donationer 36 

Hermanssons. Seda och Signe, fond 65 

Hills stipendiefond 67 

Hjelpfond, Allmänna Pensionsinrättningens 

41 

Hjerpstedts, Bror, Stiftelse 68 

Hjorters, O.P., fond 87 

Holanders, Gustaf, donation 71 

Hombladska donationen 1 

Holmgrens, Gunnar, minne 72 

Hultengrens, Erik och Gurli, fond 74 

Huselius', Gösta, donation 76 

Högsta, f.d. hållskjutskassa 79 

Höijers, J.O., donation 174 

Jacobsons, Herbert och Karin, donation 97 

Jalars, B., fond 82 

Johanssons, Gustaf Adolf, fond 83 

Johanssons, Inez, stipendiefond 85 

Johanssons, Margot och Rune, donation 86 

Johnsons, H.Ax:son, donationer 

Johnsons, Axel och Margaret Ax:son, 

60 

Stiftelses donation 88 

Josephsons, Hj.S., donation 35 

Jungblads, B., förvaltningsfond 90 

Kalēn-Nordlunds, Gertrud, fond 89 

Kalsenius, A. och h.h., professorsdonation 216 

Kalsenius, A., Sätra Brunns donation 222 

Karlssons, Astrid, fond 90 

Kemiska fonden, Professor P.T. Cleves 91 12 

Kempes, E., donation 91 

Kempes, Frans, donation 

Kernpes, Frans, donation Växtbiologiska 

126 94 

institutionens dispositionsfond 41 

Kjeldéus', Sally och Laila, minnesfond nr 1 92 

Kjeldéus', Sally och Laila, minnesfond nr 2 93 

Klebergs, Tönnes, fond 94 

Kristina, Drottning, bekräftelse på Gustaf II donation 31,36 

Kristina, Drottning, brev ang. nya anslag 

Kristina, Drottning, brev ang. donerande av gamla 

33 

Ärkebiskopshuset 

Kristina, Drottning, brev ang. oförytterligheten 

35 

av de till viss tjänst donerade hemmanen 36 

Kroc, Ray, A. and Robert L., Lectureship 95 

Kylanderska donationsfonden 96 

Larssons, Henning, fond 97 

Lasarettsfonden, f.d. 256 

Lauris', Alfons, donation 98 

Leanders, Gustaf, donation 100 

Leffmans, C.R., stipendiefond 102 

Sid 

11 

Sid 

111 

Sid 

IV 

Sid

I 

Sid 

11 

Sid 

III 

Sid 

IV 

Sid 

Leksands kommuns stipendiefond 

103 Perssons, Axel W., minnesfond 140 

Lenna Bruks donation 105 Perssons, Rolf, minnesfond 141 

Lennanderska donationerna 30 Peterssons, O.V., sjukhusdonation 26 

Levins, Herman, stipendiefond 106 Petterssons, Alfred och Augusta, donation 39 

Lidens, J.H. 182 Petterssons, P.A. och Anna A., fond 142 

Liden-Schröderska donationerna 46 Petterssons, P.A. och Augusta, sjukhusdonation 1(12 

Liljeblads, S.C., donation 92 

Piehlska donationen 18 

Liljefors, Marianne och Lindorm, donation I10 von Platens, Ellen, manuskriptfond 144 

Liljewalchs, C.F., för personl. professurer 75 Prims, Gustaf, reumatikerfond 145 

Lindahls, Ester, Livräntefond 108 Rabenius, J.C., pensionsfond 98 

Lindroths, Sten, minnesfond 114 Reenstiernas, John, stipendiefond 148 

Lorichs, Sonja, fond 115 Regnells, A.F., Medicinska Fakultetsfond 132 81 

Lundbergs, E. 96 Regnells, A.F., s. k. första Förstärkn.fond 148 

Länslasarettsfonden, f.d. 256 Regnells, A.F., Botaniska inst:s fond 152 

Lötbcrgs, Anna och Allan, stipendiefond 

116 Regnells, A.F., Zoologiska inst:s fond 154 

Löfvens, C., donation 21 Regnells, A.F., Sjukhusfond 156 

Lötmedelskassan 55 Regnells, A.F., Byggnadsfond för patolog. 

Malms, Edvard, stipendiefond 118 och fysiolog inst. 157 

Mattons, Emil A., för Franska biblioteket 119 Regnells, A.F., Medicinska klin:s fond 159 

Med.fak.:s Stiftelse för psykiatrisk och neurologisk Regnellska Byggnadsfonden för Akad. Sjukh. 165 

Forskning 121 Rinmans, Hanna, fond 124 

Medico-Teologiska Besparingsfonden 172 Rodhes, Wilhelm, stipendiefond 149 

Melanderhjelms, ID., biblioteksfond 231 

Romansonska donationen 7 

Metallurgiska Linnéfonden 5 Roos, Victory, pensionsfond 111 

Meyers, E., donation 90 10 Rosenadlers, C.A., donation 178 

Molanders, Edit, Erik och Carl, fond 123 Rudbecks, Olaus, donation 243 

Musikfond, Doc. August Cronander 113 Rudbergs, Agnes och Mac, fond 150 

Nasvells, Märta och Nicke, fond 

125 Rydebergs, Ivar och Hedvig, donation 8(1 

Naumanns, Anna och Carlsons, Bean, fond 126 Rübels, E., fond 152 

Nilssons, Sven A., stipendiefond 127 Samuelsons, Bertil, donation 153 

Nybergs, Augusta, sjukhusdonation 

84 Sasakawa-fonden 155 

Nybergs, H.S., biblioteksdonation 128 Schedins, Edvin och Märta, fond 157 

Nybergs, H.S., stipendiefond 130 Schimmelpfennigs, C.F.V., understödsfond 158 

Nycanders, O.E., donation 

46 133 Schrams, J.L., fond 100 

Nyströms, G., donation 

65 Schröders, J.H., donationer P)3 

Ohlsson, Maria och Johan, sjukhusdonation 7 Schuberts, E.G., fond ("Schubert-Solandcrska") 53 

Olsson-Berghs fond 133 Schuberts, Nils och Märta, fond 159 

Orkesterfonden 202 1 03 136 Segerstedts, Torgny, pris och medalj 161 

Oscar II:s Jubelfestdonation 

138 Siegbahns, Anna, donation 75 

Oxenstjernska Biblioteksdonationen 170 Sjömans, Carl Birger, minne 162 

Perssons, Charlotte, donation 139 Silfverlings, V.C.D)., sjukhusdonation 38 

Pensionsinrättning, Allmänna for tjänstemäns Skoglunds, Frida och Karl, donation 164 

änkor och barn 38 63 Skyttes, J., donation 1 115 163 

Pensionsinrättning, dess Hjälpfond 41 

Skytteanska Depositionsfonden 168 

Pensionsinrättning, Exercitiistatens 40, 5 Smiths, Helmer och Ellen, donation 165 

Pensionsinrättning, för vaktbetjäningens änkor och barn 46 95 Snellmans, Maria, donation ("Axel Euréns donation") 17 

Pensionsinrättning, Enskilda Enke- och Pupillkassan 40, 5 

Stahres, Ludvig, stipendiefond 167 

Pensionsinrättning, Schubert-Solanderska 53 

Stenbergers, Mårten, minnesfond 168 

Pensionsinrättning, Lötmedelskassan 55 Stenkvists, Jan. minnesfond 169 

Pensionsinrättning, Rabenius, J.C. 98 Ströms, Maria, donation 106 

Sid 

II 

Sid 

Ill 

Sid 

IV 

Sid

Sundbergs, Embleton, donationsfond 170 

" 

Sundbornsprostens donation" 88 

Sundquists, Astrid och David, forskningsfond 171 

Svanbergs, L.F., gravvårdsfond 167 

Svanbergs, Sophie, fond 102 

Swartz', Carl och Dagmar, donation 56 

Swartz', C.A.P., fond 259 

Svenssons, M., fond 104 

Symbolae Botanicae-fonden 172 

Söderblom-, Nathan, stiftelsen 173 

Sångfonden 

105 

Sämans, A., fond 226 

Tamms, Hugo, fond 106 

Tamms, Nils, donationsfond 175 

Tengstrands, Erik, stipendiefond 178 

Thelins, Gertrud, fond 

Tersmedens, Folke B. och Ida Arfwedsons, 

179 

född Tersmeden, donation 180 

Torbjörnssons, Ture, fond 181 

Thunströms, N.J. och A.K., sjukhusdonation 29 

Thuréus fond för geriatrisk forskning 

Thurēus fond för odontologisk och stomatologisk 

182 

forskning 

Upsala läns f.d. enöreskassa och klädpenningsfond 

183 

Samt Högsta hållskjutskassa 

79 

Vaktbetjäningens änkors och barns pensionsinrättning 46 95 

Wahlenbergs, G., donation 210 

Wallinders, Aug., gåva 184 

Valsgärdefonden 185 

Wahlunds, C., donation 108 83 

Wahlströms, E., donation 107 

Wallqvists, E., donation 109 

Wernerkoncernens donation av cyklotronanläggning 187 

Wesslers, Erland, donation 188 

Westins, Ellen och Tage, fond 190 

Westins, J. 111 

Westlings, Richard, stipendiefond 192 

Virgins, Thore och Vera, fond 193 

Vleugels, Jens och Ellen, donationsfond 

195 

Vretaudd 197 

Wångstedts, Margarete och Sten V., stipendiefond 199 

Zetterlings, P.O.Chr., donation 200 

Ågrens, Kurt, minnesfond 203 

Åkerhams, Lilly och Ragnar, fond 204 

Åkerlottsfonden 206 

Ångströms, Margareta och Hilding, stipendiefond 207 

Öberghs, Elsa och Thore, donationsfond 208 

Örströms, Folke, minnesfond 209 

I 

Sid 

Il 

Sid 

III 

Sid 

IV 

Sid

URKUNDER OCH FÖRFATTNINGAR 

ANGÅENDE 

DONATIONER 

Vid 

UPSALA KONGI. UNIVERSITET 

PÅ UPPDRAG AF DET STÖRRE AKADEMISKA KONSISTORIET 

SAMLADE OCH UTGIFNA 

AF 

TH. BRANDBERG octt JOHAN von BAHR 

UPSALA 1902 

ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B.

Riksrådet Johan Skyttes donation. 

1. 

Riksrådet ,7okan S,fytte instiftar den efter honom 

uppkalladc professuren i vizltaligkct at-It politik. Stockltohn 

d. z :7anuari 1622. 

In Nomine Sancta et Individuie 

Trinitatis. 

Ego Yokanncs Skytte in Grönsö et Elfvesiö, regni Suecii-e 

Consiliarius et Eques auratus, universis et singulis tam natis quam 

nascituris et ad quos hzc: litern, pervenerint tcstatum facio. Cum 

augustissimo rerum omnium creatori nihil sit acceptius, nihil gratius, 

quam ut eidem pro collatis in nos miseros mortales beneficiis gralitudinis, 

si non condigna, saltem qualiacunquc Tei;>.•i tpcx prestemus, et divinw sue 

majestatis in me extiterint beneficentix et clementix documenta inusitata, 

omnium, quos hic sol aspicit, essem negligentissimus, si huic rerum 

onmium tarn coelestium quail) terrestrium largitori liberalissimo millum 

gratitudinis signum reponcrcm. Et cum pie et pra:clare de Deo ejusque 

voluntatc sentientes salutarem hanc opinionen fovere soleant, sacrosanct 

ze sua: majestatis vehernenter placcre, si fructus earundem rcruui, in 

quibus tractandis benedictionem di vinam cumulate abundeque etiperti 

sunt, si, inquam, earum fructus deo p

7 

contulcro' Fateor, immo vero profiteor, stupenda planeque admiranda 

augustissimx sure majestatis in me collata fuisse beneficia. Quod quidem 

ex eo luculentius apparet, quod postquam bonis artibus et disciplinis 

totum me consecrare co°pi, nulla intervenerint impedimenta, qu g : me a 

studiorum cursu penitus avocare potuerint. Agnosco quoque singularem 

divini numinis in eo propensionem, quod cum sumptus ad tam salutare 

negotium felicius expediendum largissime mihi fucrint exhibiti, toto eo 

temporc nunquam caruerim praceptoribus, qui ardorem rerum literarium 

promoverent, ut in-terim silentio prmteream, quod nobilissima Europa; 

regna et provincias peragrando, eorundcm quoque academias 

perlustrarim, et in ijs cum hominibus pra°claris dc praclaris rebus et ad 

vitam hane caducam et fragilem rcctius gerendam accommodatis 

contulerim. Neque vero peregrinationis longinqua minor erat fructus, 

quod regibus, principibus aliisque orbis terrarum dynastis tum 

innotuerim. Divin g° clementi g : favor terrninis hisce minime contineri 

potest, etenim cum post varias profectiones Suecis meis anno Millesimo 

Sexcentesimo Primo restitutus cssem, non in obscurum quendam locum 

dctrusus, sed in clarissimam regia-; aula lucem delatus et serenissimo 

Suecorum Gothorumque rege Carolo, ejus nominis nono, adhuc vivente, 

serenissimi gloriosissimique ejus filii Gustavi Adolphi, domini mci 

clementissimi, qui iam rerum potitur, educationi integrum novennium 

adhibitus fui. Injunctum quoque mihi fuit, ut illustrissimi principis 

johannis, Ostrogothiae ducis, nec non illustrissima ejusdem conjugis, 

Marix Elisabetha, educationi et institutioni prmessem. Cujus quidem 

educationis omnium difficultatum plenissime ea retuli praemia, ut 

nominatus scmpiterna: recordationis rex Carolus insignibus, juribus et 

privilcgiis nobilitatis me ornavit, bonis et terris ha°reditario jure 

possiclendis cumulavit, meaque opera, cum in conventibus rcgni publicis, 

tum in Icgationibus ad orbis Europz:i reges, principes et res publicas 

anno Millesimo Sexcentesimo Decimo uti voluerit, quorum profecto 

insignem et nullo unquam a:vo inter morituram expertus sum 

liberalitatem. 

Ac lic.et post serenissimi regis Caroli obitum varia patriam nostram 

charissimam exceperint calamitates, varia bella, adeo ut rerum 

maximarum difficultate deterritus, aulicm vita; splendorem vel potius 

miscriam merito aversari, n-ieque ex cadem aulica vita subducendo in 

tranquilliorem vita: functionem dcbuissem conferre, prepotentis tamen 

numinis benignitate, animus is mihi concessus est, ut in tantis periculis 

patria, qure tum triplici bello implicata erat, puta Danico, Muschovitico, 

Polonico, animum non desponde- 

rim, sed ad ejusdem patria: commoda omni ratione procuranda 

vehementius inflammatus fuerim, passusque meis humeris gravis-simis 

istis et pane desperatis temporibus camera consiliarij munus, aliis id 

tergiversantibus, imponi, quod quanta molestia et invidia per integrum 

triennium sustinuerim, non opus est referam. Et cum tandem 

serenissimi regis mei favor, Anno Millesimo Sexcentesimo 

Decimoquarto, ab hoc molestiarum et livoris plenissimo munere liberatus 

essem, tantum abfuit, ut in domestico otio consenescere licuerit, ut etiam 

mox et nulla interveniente mora, aulicorum consiliariorum numerum 

cooptatus et supremi regii iudicii, quod in regno Suecia est, assessor 

declaratus atque ad regem Dania magno et honorificentissimo comitatu 

ad regis mei jussa exponendum anno insequente fuerim ablcgatus, cujus 

quidem Iegationis ea fuit utilitas, is fructus, ea felicitas, ut regum animos 

ob bellorum motus antea exacerbatos ad concorciiam in posterum 

alendam magis magisque instigarim, binosque reges fraternitatis vinculo 

inter se copularim, ut omittam, quod ipse regis muneribus 

collocupletatus domum redierim. 

Ncque vero serenissimi mei regis in honoribus meis augendis vel 

potius immortalis Dei favor hie conquiescere potuit. Etenim cum 

senatorum regni numerus vehementer esset diminutus, placuit 

serenissimo mco regi, ut una cuni nonnullis aliis in ordinem scnatorium, 

et quidcm in comitiis Orebrogiensibus anno Millesimo Sexcentesimo 

Decimoseptimo celebratis, cooptarer. Post paucorum mensium decursum 

legationis munus mihi fuit injunctum, in quo itinere tam inusitata et 

immensa Dei omnipotentis mihi exhibita est clementia, ut cum 

serenissimus rex Dania: bis mihi fuerit adeundus, screnissimus rex 

Magna Britannia: compellandus, cum illustribus et pra.potentibus 

ordinibus confoederatarum provinciarum Belgii mihi fuerit tractandum, 

cum denique in eodem itinere nonnullos imperii Gcrmanici principes et 

liberarum civitatum moderatores inviserim, nullum licet difficillimo anni 

tempore scnserim incommodum, oinnes qua: tuin videbantur imminere 

molestias superarem, atque adeo non solum a dicto Magna: Britannia 

rege, honore et titulo equitis aurati ornatus, verum in reliquis etiam 

magnis muneribus cumulatus, in patriam salvus atque incolumis 

pervenerim. At Iicet enumerata beneficia sint stupenda et admirationis et 

landis plenissima, non minorem tamen merentur laudem et 

celebrationem, quod per Dci gratiam et contra patria; hostium copiose in 

me, beet immerentem proque serenissimi regis et patria atque adeo 

omnium ordinum honore, apud exteros reges et principes decer- 

3

4 

tanten, eftusa maledicta ac criminationes publicas et aliorurn etiam 

fortun g : mew invidentium machinationcs hactenus invictus constiterim, 

quod laudatissimi et bellicassimi mei regis, tum in honoribus ut dictum 

est, turn in reditibus augendis aliisque in rebus expertus sim 

liberalitatem vere regian et favorcm singularem, quod in matrirnonio 

felix extiterim, cum ob conjugis probitatem, turn ob liberorum 

numerum, quos non sine summa animi voluptate anirnadverto a 

litcrarum studiis minime abhorrere, quod clenique omnibus its rebus, 

quibus in hac vita fragili opus habemus, abundarim. Qure cum ita sint, 

merito exclamare possum, indignum plane nie esse tot miserationibus 

divinis, adeo quidem ut verendum mihi sit, ne Dei pr

post natura Christum Millesimo Sexcentesimo 

Stockholwiae anno 

Vigesimo Secundo, Primo die mensis Januarii. 

Johannes Skytte Magnus Comes Abraham Comes 

senior in Wisingsburg in \Visingsborgh 

Johannes Skytte Philip Scheding Gabriell Oxenstjerna 

junior 1. b. in Möreby et Lindholm 

Benedictus Skytte Johannes Magni I.aurcntius skytte. 

Jacobus Skytte Vlfsparre 

Carolus Gyllenhjelm Axelius Oxenstjerna 

Gabriel Oxenstjerna Broer Andhersson 

Gustawi. 

Nihls Bielcke 

till Sahlstadh f:lterre 

Jochim BePndcs 

2. 

Gustaf A dolfs konfirmation af riksrddet 'Johan 

Skyttes donation till Upsala Univcrsitet, Stockholm d. 2 

7uni 1622. 

l I. K, M:ts confirmation på de godz och 

gårdar, som wiilb. herr Johan Skytte under Upsala 

academia till oratorisk och politisk professoris 

vnderhåldh cwardeligen skencht och 

gifwit hafwer, 

Datum Stockholm den 2 Junij A:no 1622. 

Wij Gustaff Adolph etc. Giöre witterliget, att war och Sveriges 

Rijkes troo man och råcih, oss elscheligh edle och wälborne herr Johan 

Skytte till Grönssöö och Elf vesjö riddare, hafwer oss vthi 

vnderdånigheet låthidt förnimma, huruledes han vthaf ett christeligit 

och gudeligit opsåat och förchafwande optänd och bevågen At . till sin 

ödmiul:e tacksamheetz beteende emot Gudh alzmechtigh för hans stora 

gudommeliga nädhe och mildrika välsignelse honom alt ifrån hans 

ungdoms åhr wederfahren, så och lyckliga framgång i alle måtto. Så 

wäll som och till sitt sinnes wälbeniigne befordrans declaration emot 

de högliiflige boklige konster och discipliner, igenom huilke dygd och 

ähra icke allenast sitt ophoff hafft, ythan och i alle \cerldencs tijder en 

miirckclig framyangh hafwa vunnit och bekommit, effter som han och 

sielf befinner, at de honom och såå, näst Gudhz välsignelse, till månne 

hcrlige och nyttige liigenheeter, dem han öfuerkommit hafwer, icke det 

ringeste hielpereedc Nvarit hafwa: såsom och at han androm, som 

Gudh medh denne tverldennes godz och håfwor nådeligen och 

rundeligen hafwer begåfuat, till lijkmätigh tacksamheet och studiers 

kiärlek och befordran, ett efftcrdömme någorledes vara måtte: hafwer 

nu 

son) först iillr : j Gudhi och sitt kiere fäderneslandh till ähro och 

tienist, såsom och sig och sine efftcrkommende till een låflig åminnelse,

S 

ett cwerdeligit nedcrlagh skienckt och gifuit till Oratorisk och Politisk 

professions vppchälle vthi Upsala academia ecn alfnseenlig och' 

berömmeligh summa, effter som hans eigedt der öfwer vprettede breff 

det uttryckcligcn förmäler. Ilaffwcr oss och gifuit sitt förslagh tilkenna, 

till huadh synnerlig ände och orsak han sitt in-tent, serdeles i den 

facultet, ahnstellt haffwer, så och hvad för:te professors eenkannerliga 

ämbete och idknad varda skall ncmbligen, att han medh allsomstörste 

flijths ahnwändande oratorias och political lectiones vngdommen vthan 

försummelse dagcligen före-läser, och den samma facultetz retta bruck 

och öfning vthi historiske skrifters förståndh vthwiser: såsom och at 

han åhrligen medh prydelige och wälstälte orationer oppcnbārligen 

låfwar och berömmer Gudhz oiindeliga godheet och barmhertigheet, 

som han det skröplige meniske slächtedt altidh bewijser: och der brede 

wedh och såå framfarne Sveriges konungars (: och iu serdeles deres 

som af den högtärade salige konungh Gustafs familia härkompnc Are :) 

låflige och manlige bech•iffter i krigh, så väl som i freedlige tidher, 

tillbörligen celebrerer och ophöijer, icke allenast medh egne orationer, 

vthan och tillhåller vngdommen, att de för:te materiers perorerande af 

minnett och vthan charta Biöra måge. 1)er hoos och at han hög:te 

konungars historier ordentelighen beschrifwer och i ljuset komma 

lather, hållandes och medh nampnkunniga vtlänske lärde men godh 

communication om saaker som der vthe förelöpa, att de och här inrijkes 

måge kunnige svara, såsom och dem igen om det här inrijkes skier, och 

böör divulgeres, advisercr, medh huad annatt mcerc som för:te 

profession kräflver och fordrar. Så-dant sitt läfliga vpsåth och nyttige 

förehafwande hafwer han vnderdånligen bedet, att wij oss ickie allenast 

ville låtha behaga, vthan och af konungzlig nacht och myndighet gilla 

och pa tillkommandhe tijdhcr confirmera. Och alldenstundh wij befinna 

såcfānt wälb:te war tron mans och ri.dhs förchafuendc icke allenast 

låfligit och berömmeligit vara, ythan at det och högnödigt nyttigt och 

rijkedt och så till beröm medh tijdhen skall Iiindha, derföre låtie wij oss 

det icke allenast nådeligen wiilbehaga, ythan önske och sage gierna, at 

och flcere vare och rijksens trogne man, dem Gudh med ymnog 

förmögenheet hafwer välsignat, och så deres liberalitet och trogne 

välmening emot deres fädernes landh, och efterkommande i lijka måtto 

merckeligen willc Iåtlfa påskijna. Gifwe fördenskuldh till denne 

wälbe:te herr Johann Skyttes fundation wårt fullkommelige sonsons och 

nådige willie medh oryggelig confirmation, at den vthi sitt wälbestelte 

esse medh efftcr- 

schrefne wilckor nu och i tillkommende tijdher skall wedh nacht }fållin 

och handhafdh bliffwa. Först, effter det nfeer och wälb:te herr Johan 

Skytte till denne fundation desse effterschrefne sine wälfingne 

jordegodz, som belägnc fire i Vpland, Swiestad otte gården medh 

Fanestadh halfannen gårdh i IBälingz sochn och ha-.radh och 

Grijmstade en gårdh i Arentuna sochn och Norundha häredh för sig och 

alle sine effterkommende arfvingar till ewerdeligh ägendom gifuit och 

bebreffuet hafwer, medh all den renta och rättigheet, som han af dem 

her till effter adelige privilegiers friheet och frelsc hadhe bort at opbära 

Iåtlfa; såå vele och wij nådeligen vthi detta wart breefs krafft för oss 

och efftcrkommande Sweriges konungar och regenter hafwa 

effterlåthidt, att förbcmelte frelse godz, medan dc till ett sådant 

gudelig-it och rikedt nyttigt bruk gifnc iihro, skole nu och ewerdeligen 

alldeles svara befrijcde, för alle sådane pålagor och rättigheeter, som 

Sweriges konungar och tronan af frelse godz, effter ricksens stadgar 

och öfligit bruuk, här till haft och nuthidt hafwa, ehuru de och nu 

nämpnas eller och yterligere kunde nämpde blifwe. Der näst såsom nu 

denne donation effter wiillb:te herr Johan Skyttes godwillige 

förplichtelse wedh den profession cwcrdclighcn blifwa skall: alt såå 

vele wij och den dervndcr cwcrdcligcn hafwa confirmercd. Man der så 

hände (:som wij doch aldrig wcle förmoda:) att denne fundation 

igenom ecn heller annan olägenheet förstörclh och annihilered bleffwe, 

af hwenf det och hiilst och vthi hwadh måtto det skedde, dåå skolo 

wälb:te herr Johan Skyttcs, såsom primi fundatoris, arfuingar, 

oemotseijeligen och vthan någon widlöftig proces eller denne war 

confirmations hinder eller ytermeere respect, hafwa maclft och 

tilståndh, deres nederlag i alt dedh deres fadher och de der till köpt, 

förbygdt och elliest inlagdt hafwa, såsom deres fasta och wälfångne 

arff och egendom, wederkennas igcntaga och effter deres eigen 

wälbehagh sigh sielfwom till godhe ahnwända och behålla. Till det 

sidsta vele wij och af konungslig nacht och myndigheet haffwa befaled, 

så väl på ware egne som wåre effterkommandes wegner, acadeinix 

cancellario, archiepiscopo, magnifico rectori, så och alle professoribus 

]fwar vthi sitt värde och grad, som nu för denne tidh wedh Upsala 

achademia iihre, eller och framdeles kunne wahlde och kalladhe 

bliffva, att de dem, som i lijke måtto nu eller framdeles professionen 

oratoriam eller politicam beklädande varde, och af ofta och wälb:tc 

herr Johan Skytt eller hans arfuinger der till nämpde, kalladhe och 

ahntagne bliffwa, vthi senatu academico, professione, promotionibus, 

rectoratu, decanatu, sessionibus och an-

dre wärdigheeter fleere, för academiens incorporerede Iedemöter och 

deres lagligen tilkallade och af oss confirmerede colleger erkänne och 

achte, och rnedh wåre för någon tidh sedan academien gifne privilegia 

handhaffwa och försvara. Och till wårt breefs ytermeere confirmation 

och krafft, att det nu och i tillkonimende tidher vthi alle sine puncther 

obråtzligcnn skall hållat bliffwa, si haffwe wij det medh egen handh 

vnderschrifwit, och \vårt konungzlige insegle Nvittcrligen hiir vnder 

hängia låthidt, huilket skedde Stocholm iihr effter Christi börd 

Ettusendh sexhundrede [tiuguj och på elett andre Glenn andre dagh 

Juni. 

Gustavus Adolphus. 

3. 

Yoltan Skyttes andra Grcf om den s. k. Skyttcanska 

professurens upp rättande, tried närmare bestämmelser om 

patronatsriitti; liefen, professorns sky/A.0(11-r• etc. Stockholm 

d. I October [622. 

Uthi thens helighe och oåthskillighe trefalclighcets nampn. 

Bekenner iagh Johan Skytte til Grönsöö och Elfwesiöö, Sweriges 

Rijkes Rådh och Riddare, och här medh kunngiör, först i gemeen allom, 

så löddom som oföddom, hwilckom detta mitt breff kan hända att 

förekomma och (lett see eller hööra Iäsas, se-dan och i synnerheet och 

särdeles mijne elskelige kiere barn och nästskylleste slächt ock 

förwanter; 

at effter thet iagh ifrån mijne förste vngdoms Mir, sedan iagh 

migh, förmedelst Gudz thens aldrahögstes nådhige ahnledhing, hielp 

och (örfordran till dec högloflige bookligha konsters städighe och 

flijtighe bruuk och idknan alldeles begaff, fast mange och outseijlige 

thet Guddomeliga Majestetets mildrijka välsignelser och höga gåffwor, 

såå och een lyckeligh framgångh i alla måtto alt in till denne 

närwarcndcs tijdh, haffwer oförskyldt nuthitt och bekommit; hwilke 

guddommeliga gåffwor, der dee af migh och mijne effterkommande vthi 

all ödhmiukhcet ickie tilbörligen erkändes, eller till hans guddomineliga 

nampns Ioff, ähra och prijs, och till andre mijne jämpn Christnes nytto 

och befordran ickie vändes och anladhes, wore iagh Gudhi minmin 

herra och skapare, ickie allenast den aldra otacksammaste, som någon 

tijdh till warit hadhe, vthann och all straff och förbannelser warder. 

Haffwer fördennskuldh vthaf förb:te guddornmeliga wiilgierningars 

innerlige åtänkiande, jämwäl och de högloflige booklige konster 

(förmedelst hwilke iagh till denne mijn lägenhcetcr och stat kommen 

iihr) tit ähra, af den wälfordran som igenom min person nu hafwer 

kunnat skiee och bewijsas, vekt Gudi til ähra, migh och mijne effterkommande 

till ett städeswarande och nu och i tillkommande tijdher

oryggcligit monument, testamentera någhre godz och gårdar medh 

(less yenta och innkompster till den Oratoriske eller Politiske 

Professions vppehällc vthi Upsala Academia, huilket allt iagh medh den 

edhle och välbördige fru Maria Niifwes, min ciskelige kiäre hustros, 

consens, iaa och gode radh och minne haf iver på-begynt, såsom och 

sinnadher iihr det i wiircket stella och till cwerdelige tijdher wedh 

macht hålla, wedh effterfölliande conditioner och wilkor. 

1. Först stadgar och ordnar iagh, att denne min godhwillighe 

donation nu och uthi tilkommande tijdher oryggelig och städeswarande 

blifiwa skall, medh mindre iagh sielff, medhan min lijfztijdh svarar, 

vthaf synnerlige orsaker bewågcn, wilkoren, som vthi denne donation 

förmäles, anten täckes förandra, förbättra eller förminska. Man der de 

vthi min lijfztijdh af migh sielffuan ickie löranch-es, då i skole dee för 

alle mijne efterkommande, nu och til ewerdeliga tijdher, oförandrede 

blifwa. 

II. Sedan, at denne min donation, som förbemiiit iihr, oryggeligh 

måå wedh macht hålles, will iagh wiinligen och flijtcligen af nu varande 

högwyrdi;-e Erchiebiscop vti Vpsala och hans successoribus, så och dee 

wyrdige herrar I.ydehiscopar, som nu vthi Striingniiiis och \Viisteråås 

residera och dem som effterkommandes varde, haffwa begered, att de 

obeswiirede svara vele ett flijtigt och noga opseende haffwa, att mijne 

efterkommande arff - -wingar, för den professionens vacantz, lh'varken 

sielffue donationen, låtha förfalla eller ödeleggia, eij heller att den 

studerende vngdoms fregventz i någon måtto igenom professorernas 

oflijt måtte besueken och retarderat blifwa. Alfin der desse feel 

oförmodeligen syntes vela förlångdt inrijta, och till een obotelig skadha 

öffuerhanden taga, så at förste högh. och wiilwyrdigc herrer dem anten 

ickie sielfiue förmåtte retta eller alldeles afskafi', att (teres 

w•yrdigheeter dåå, medh de 'välborne och wälbördige herrers, Sweriges 

Rijkes Rådz, och serdeles deres, som dc befinna dc lofiige booklige 

konster af godh benägenhect beforderlige vara, tijdige radh och 

mechtige assistentz sigh beflijta sädhant at förekomma och af vända. 

Vore det och såå, att någon större beswärlighcet sigh härutinnan synntes 

willia yppa och påkomma, den huarcken förmedelst viilb. Rijkzrådz och 

deres W. \V:ters Biscopernes myndigheet eller an-seende kunnde rådas 

eller afstellas, att de (lååi samptligen daå Sveriges regerande konungar 

vthi vnderdänigheet om ett konungzlighit och wiilldigt bijstånd och een 

nådigh handräckning besökie och ahnroope. 

III. Til 'het tridie, skäncker, giffuer och consecrerer iagh, såsom 

dette monuments förste fundator, förb:te profession till ett 

ewigtwarande vnderhålld och nödtorftigt oppehälle desse effterschreffnc 

gårdar, som iihre mitt faste, laglighen och väl fångne aflingegodz, 

nervbligen Swiestadh otte gårdar, stå och Fanestadh halfannan gårdh 

vthi Biilingz sochn och hiirede belägne och der till Grijmstadh een 

gårdh uti Arentuna sochn och Norunda hare-det, alla vthi Vplandh 

liggiendes medh all den renta och rättigheet, ickie allenast iagh af dem 

liär till effter adelighe privilegiers frijheet och frelsse tillberettiget ähr 

och jordeboken vtwijser, vthan och at dee effter den stormechtigste 

höghborne furstes och herres herr Gustaff Adolphs Sweriges, Göthis och 

\Vändis konungz, stor-furstes till Finlandh, hertigs vthi Estlandh och 

Carelen, herres vthöffuer Ingermannelanclh, min allernådigste konungz 

och herres nädighe tilläthilsse, nu och ewerdeligen alldeles skole svara 

befrijede för alle sädane pålagor och rettigheeter, som Sweriges 

konungar och cronan af frälssegodz effter Rijkzens stadgar och ett 

öfligit bruuk här till af dem haft och nuthiclt haffwe, ehuru de och nu 

nämpnas, eller och yterligare kunne nämpne blifwa; effter som hög:te 

min allernådigste konungz och herres migh der opå gifnc confirmations 

breff det i bookstaffwen vthtryckeligcn förmäler. Doch lijkwäl 'nigh och 

mijnom effterkommandom detta altijdh och vthan geensägn förbehållit, 

att der denne min fundation igenom ehn eller annor olägenheet förstördh 

och annihilered bleffue, af huem det och hälst och vthi huadh måtto det 

skiedde, däå skall mijnom såsom primi fundatoris arffwingom 

oemotseijcligen och vthan någon ividlöftigl' process eller denn 

konungzlige confirmations ahnscende eller hinder fritt och tillåthitt vara, 

dette mitt nederlag, i alt det iagh der till köpt förbygdt och elliest 

inlagdt haffwer, såsom deres faste och wälfångne arff och ägendom wederkennes, 

igentaga och effter deres egedt wiilbehagh sigh sielfuom till 

godo ahnwända och behålla, alldeles såsom der om vthi för:te 

konungzlige confirmation expresligen iihr caverat. Jag skiinckcr och såå 

och medh förschrefne wilkor gifwer för:te profession och dess professor 

till een commoditet, boning och residentz ett steen-1'uus, huilket iag 

medh det allersnaraste som möyeligit vara kan vthi nödtorfftige 

wåninger antere 1611 af nyo fundera, eller och till eless nytto köpa ett, 

som allereda bygt är. Och der så hände, att bemälte huus till sin fullnad 

för min lijfztijdz kortheet skuldh ickie komme, dåå skole mijne 

arfwingar vara förplichtede effter 

13

1 4 

mitt löffte det lijkwäl, af det iagh effter migh dens till arfz låthendes 

warder, fullkommeligen vthi wärcket stella och ända. 

W. Och effter thet hög:te min nådigste konung och herre til denne 

fundation vthi sitt konungzlige confirmations breff migh och mijne 

efftcrkommande medh jurc patronatus haffwer försedt och benådat, 

effterlåthandes oss jus nominandi, eligcndi och realiter investiendi een 

professorem politicum eller oratorium, derföre skole och samma 

nådeligen efftcrlåtna rättigheet odisputcrligen migh vthi min lifztijdh 

w a r reserverat och sedan successive till min äldste son och till hans 

manlige affödho, så liingie någon af den Tinien qwar ähr och leffwer, 

och såå sedan conseqventer in på de andre mijne sönner och deres 

manlighe effterkommande, efter som dc till födzel och af åhrom ähre, 

devolveres. Och der så hände, att den af mijne sönner, som denne 

jurisdiction och patronat effter denne mijn donation tillföllo, ännu 

omyndig wore och den ickie sielff tilbörligen föreståå kunde; dåå skole 

cle som honom til förmyndere ähre förordnade, svara förplichtede, 

såsom trogne förmyndere, denne saakz administration sigh tit det högsta 

låtha vara ahnlägen att föreståå och oförsummeligen förretta. Wore och 

någon af mijne sönner, sedan de förmynderes tutel befrijede ähre, vthi 

saken allerede impatroncret och doch ickie så skickelig be-funnes, att 

han detta tilbörligen föreståå kunde; då skole de andre mijne arffwingar, 

hwilkom jus patronatus på een hiindelsse tillfalla kan, vara 

förobligerede, såsom och dee högwyrdige för:tc herrar biscopar, som om 

inspection tillförende vthi denne saak bedne ähre, sigh obesuiircde 

finna låtha, patrono een wänligh handräckning, och bijståndh att giöra, 

doch altijdh såå att vnder detta bijståndz sken donationen och jus 

patronatus ickie mijnom effterkommanclom höfligcn af handom tages 

och tillewentyrs till academien eller någon annan emot primi fundatoris 

meningh och willie hinderlisteligen devolveres. 1lände det sigh och såå, 

att mijne döttrar alle mijne sönner och deres mansarffwingar 

öffuerleffde, dåå skole deres män, så frampt de ähre adels och frelsse 

män, och ickie elliest, macht hafwa sigh att impatronera medh lijka 

wilkor och rittigheet, som iagh och mijne sönner hafft haffwe, och såå 

framgeent deras sönner effter dem; doch alltijdh achtandes det, att 

döttrerne medh deres sönner der till komma måge efter som de ållderen 

för hwar annan haffwa, och såsom om sönnerne allereda sagdt ähr, 

desslijkest och att deres döttrar (om ickie sön-ner till ähre) måge niuthe 

samma rätt, emedan någon af dem til wore. Der och (det doch Gudh 

nådheligen afwände) det gud- 

dommeliga Maijestetet så behagede, att mijn familie alldeles igenom 

döden ödhelagd worde, dåå tillägnar iagh den edle och wälbördige mijn 

kiere brodher, Lars Skytte til Sätra, och ståthållare på Stock-holm, 

denne rättigheet för sigh och sijne barn, lagligen och efter detta mitt 

brefz krafft, att antaga, och medh lijka rätt, som om mijne barn sagdt är, 

oemotsäijeligen att föreståå och behålla. 

V. Till det fämpte, stadgar iagh här medh och odisputerligen 

föreschriffwer allom dem, som effter mitt dödhelige frånfälle successive 

till denne fundations patronat kommandes varde, huru de sigh 

härutinnan skole förhålla och retta. Nimblighen således, att huar för 

sigh, effter som han har till kommandes warder, skall först, medh all 

flijt och åhäga deruthom svara, att ickie något till det ringeste, af det, 

som iagh till dette monument haffwer skänckt, gifwit och bebreffuet, i 

een och annor måtto förminskes och af någrom afhiindes, eller till något 

annat bruk, änn som mitt intent ähr, anwändes. Dcrnest skole de och ett 

noga och flijtigt opseende haffua att sielfwe huuset ickie mäå, anten i 

längden igenom deres oachtsamheet, som der vthi effter huar andra 

bocndcs warda, boofiilligt bliffwa, eller och alldeles förfallna; vthan 

alltidh wedh macht hålles, antere det då skieer af den hyra, som åhrligen 

gåår af dee kambrar, som i samma huus ähre, eller och att landhönderne, 

som till professions oppehälle ähre förordnede, det prxstere. De skole 

och igenom deras egne tienere rentan af godzen i rettan tijdh låtha 

opbära och der hen komma Iåtha, som den vthi denne donation af migh 

ähr förordnad. Och hwadh andre saakers decision och saakfall 

wedkomma, skole de alltidh patrono reserverade blifwa. Wijdarc skole 

och mijne efterkommande medh all flijt der påå acht haffwa, att när den 

tillförordnede professor, antere igenom döden frånfaller, eller för andre 

orsaker skuldh måste renoveras, att de då medh ecn annan skickeligh 

persons niimpnande och insättiande ickie öffwer sex månaders tijdh 

dröija och försumma. Män der det skedde, dåå begerer iagh, att 

Cancellarius academia sampt förr och wälb:te wyrdige herrer Biscopar, 

medh de andre vthaf mijne arfwingar, som påå can hiindelsse jus 

patronatus Lunne prxtendere, vele sigh alltidh obeswärede finna låtha 

den tijclz pa-tronuns increpando förmana, att han sig härutinnan denne 

mijn testamentz ordningh lijkmätigh förhåller, såå att han een skickeligh 

person vthi den affailnes eller remoti stadh insätter och förordnar. 

Hände det sig och, att mecrb:te patronus andre resan sigh igenom 

försummelse och skiötzlöösheet härutinnan försåge, och giörligen 

pröfues kunde, att han vthan redeligh och skaligh orsaak här medh 

Ij

16 

fördrögde, dåå stadgar iagh här medh alfivarligen, att han däri-genom 

sin patronat- wyrde och rättighcet skall hafwa förivärcked, och in på 

hans äldste son och såå sedan consegventcr de andre (om han elliest 

barn haffwcr) bliffue transfereret, eller, der han inge barn hafwer, till 

hans näste broder devolveres. Patroni kall och authoritet skall och till 

det fiiirde vara, att der den som tal professor förordned ähr, vthi sitt 

kall sigh försåge, dåå skall patrono altidh svara reserverat sådant hans 

förseende, antere det medla försummelse eller elliest skedde, sådant att 

straffa, antere medh vnderhåldz förkorttande, eller huadh arbitial straff 

han honom skäligen täckes at påliiggia, eller der forseendet dess 

gröffucre och märckeligerc wore, alldeles att afsättia eller förskiutha. 

VI. Till Bett siette, belangendc professoris person och skickeligheet, 

medh hwadh migh elliest täckes honom att föreschrifiwa, huru 

han sin profession skall ahnstella och låfligen vtfhöra, såå will iagh 

mijnc effterkommande på det alfuarrligste haffua förmanad, att de ju 

synnerligen der opå acht haffwa, att den person, som dem synes att 

niimp p a och insättia, aff ingen kctterisk villfarande religion ähr, ehuadh 

nampn den och haffua kan, ythan att han sig enig befinner medh den 

religion och lura, som här vthi detta konungarijket, igenom Gudz nådh 

oppenbart lähres och bekcnnes, och att han der näst ett ihrligit nampn 

och ryckte haffwcr, och för någhon missgierning skuldh ifrån andre 

orttcr ickie ähr relegerat och förwijster, den och vngdommen, som 

honom betroos, ickie allenast flijtelighen lährer och informerer, vthan 

och dem medh ett gudhfruchtigt och ehrligit lefuerne föregåår och till 

alle gode dygder ahnleedingh giffwer. Sedan skall och b:te professoris 

qvalitet och dageliga exercitia der vthi beståå, att han för all tingh ähr 

en politicus, historicus och en godh orator, och att han vthi allt detta 

förnämbda ähr besynnerliges methodo Ramsus. 

VII. Iivadh sedan hans officin ordinaria wedkommer, will iagh 

således der om stadgat haffwa, att han först decente oratione månad 

ifrån månad oppenbarligen 1äfwar och berömmer Gudz oendeliga 

godheet och barmhertighcet, som han det skröpeliga menniskeliga 

slächtet, altidh och vthi åtskilliga a p åttor bewijser, såsom och der brede 

wedh ickie förgiäter att framstella allehanda materier, af huilke den 

studerende vngdomen, hafuer sen nrirckeligh nytta och fördeel, och att 

han alt sådhant giör och i wärcket steller medh prydeligit och 

ahnseenligit taal. Till det andra, att han framfarne Sweriges konungars 

(och iu serdeles deres, som af den högtärade salige konungh Gustaffz 

familia härkompnc are) 

låftige och manlige bedrifter i krig så vät som i fredlige tijdher utrettedc 

tilbörligen celebrerer och vphöijer, ickie allenast media sijne egne 

orationer, ythan och tilhållandes vngdommen, att de vthi förb:te 

materiers perorerande dette af minnet och vthan tit Biöra mage, såsom 

och hög:te konungars historier ordentligen och sanfårdeligen 

beschriffiver och i ljuset komma låther. Och sedan till det tridie, 

åhrligen primo fundatori, så och hans familia: och effterkommandom till 

iihra och beröm, på samma fundations och sin professions fest, deres 

liberalitet medla herlige orationer perorerer, såsom och primo fundatori 

och de andre patronis, efter såsom den ene den andre succederer, alle 

åhr ipso die excqviarum tilbörligen parenterer, i acht hafwandes, att der 

sådant för hastigt på huart annat fulgde, att han då alternerer vices. Och 

till det fiärde, att han tilbörligen alle ex familia Skyttiana, mist den som 

jus patronatus haffwandcs warder, ährar och wyrdar, sigh påminnandes, 

att de beneficia han niuther och haffuer af samma families liberalitet 

honom confereres, och fördennskuld medh all flijt och åhåga sigh der 

om winläggcr, att han alle studiosos ejus familia synnerligen flijtigt 

privatim informerar och till det bästa råder. Till det fiimptc, skall han 

åhrligen publice absolvera sijn profession, sive oratoria, sive politica 

fuerit, och at han der till sijne wisse ordinarias horas håller och 

oförsummeligen achtar. Han skall och till det sjätte sijne discipulos och 

auditores, och ju serdeles dem ex familia Skyttiana, media alfuar der till 

hålla och driifwa, att de menstruatim soienniter declamera. IIwadh 

widere hans officio tillkommer, will iagh hiir så cenkannerligen ickie 

oprekna, uthan sådant alt (som han elliest en elirlig man ähr) hans egen 

prudcntia: et assiduitati, såsom och cancellario academiie, sampt nicer 

och wälb:te deres W. W:ters biscopernes inspection vänligen heenstelt 

haffwa. Och så-som be:te professor ähr skylldigh vthi sin professions 

första in-trädande att afliiggia sin eedh, såå måste han och dåå iblandh 

annat jätte, swärie och Iofwe, att han dette, som honom således ähr 

föreschriffuit, will efter yterste förmögenbecten hålla och effterkomma. 

Belangende nicer och offtebemelte professoris authoritet och wyrde in 

senatu academico, promotionibus, rectoratu, decanatu, sessionibus och 

andre wärdigheeter fleere, såå haffwcr högbemälte min allernådigste 

konungh och herre vthi sitt konungzlighe confirmations bref öffwer 

denne min fundation sigh nådigst expresse förklarat och honom medh 

alle academia rettigheeter och frijheeter priviligeret. Begerer doch 

vänligen och flijteligen, att senatus acadernicus honom förnämbligst för 

högbemälte H. K. M:tz skuldh 

fonationsurbinder. 2 

17

s 

så will som mijn flijtige begcren, såsom ett incorporerct membrum 

academia alltidh vele örkennc och sigh i alle måtto till det bästa tt ele 

låta svara befaledh. Jagh förmanar och på mijne egne ssi väl som på 

mijne effterkommendes wägner allom dem, som den professionen 

ahntagencles warde, at de samma kall såå förestäå och vtfhöre, som de 

det för Gudh, deres patrono och senatu academico medh ett tryggdt 

sameett tiinckie till at försvara, och sigh derhoos beflijta att de medh 

alle professoribus een sanskyllig troghen vän-skap hälle, alltidh 

vndwijkendes bådhe oppenbarlige och hemlige onyttige disputationer 

och fåfänge trätor, igenom huilkc respublica literaria where förswages 

g in opbyggies. 

VIII. Till deft sidsta. Endock iagh ickic will förmoda vthan att 

detta mitt christcliga vpsååt och vårek Gudhi till ähro, 'nigh och clew 

mijnom til een iihrligh ihughkommeise, såå och fast mångom, som till 

booklighe konster lust haffwa, till förfordring ju sin tilbörlige 

forttgångh haffwa skall och i längden nyttigt bliffwa, eij heller twiffler 

ythan att mina effterkommande alt det iagh vthi denne donation haffuer 

Iåthidt författa trygeligen, troligen och medh största flijt 

effterkommandes varde, såä befinner sigh doch offta, att vthi ett 

tvälbetäncht vpsååt lätteligen oförmodelige irringcr in-falla, som eens 

godha wälmeningh antere retardera eller och alldeles annihilera och 

omkullslåå. Ilwarföre ähr iagh förorsakedt på det vänligaste och 

flijteligeste att bidia dee edle och välborne herrer, herr Magnus Brahe, 

greffue till \Vijsingsborgh, frijherre till Ridboholm och Axholm, 

riddare, Sveriges rijkes rådia och drotze,, den konungzlighe hoffi-ätts 

doomhafwande och lagman i Vplandh, herr Jacob de la Gardie, grefwe 

till Läcköö, frijherre till Ekholmen, herre till Kaleka, Rydha och 

Runsöö, riddare, Sweriges rijkes rådia och marsk, generalfältherre och 

lagman öffuer Söderfinne lagsagu, herr Carl Carlsson Gyllenhielm, 

frijherre till Berquara, herre til Sundbyholm och Kasby, Sweriges 

rijkes rådh och öffuerste admiral, herr Axill Oxenstierna, frijherre til 

Kimithå, herre til Fijholm och Tijdöen, riddare, Sveriges rijkes rådh 

och cantzler, lagman uthöffuer all \Vesternorlanden sampt 

Lappmarckcn, Jasper Matsson Krus til lIarfuilla, Nockis och Jockis, 

riddare, Sweriges rijkes rådh och skattmästare, lagman uthöffuer 

Norrfinne lagsagu, som nu desse färre höge rijkzens ämbeten bekliide 

eller continua serie dem här effter beklädendes warde, i synnerheet 

edle, välborne och wiilbördige sampt wyrdige och laögldt-de, herr Niels 

Bielcke frijherre till Saalstadh, Sweriges rijkes rådh och canunarrådh, 

herr Svante Baneer till Diursholm, hoffinarskalck, Pädher Ahrlandsson 

till Fijtuna 

och Ostanåå, cammarrädh och Lars Skytte till Sätra, ståthållare på 

Stockholms slått, min kiere brodher, så och Johannes Bothvidi, 

sacrosancta theologise doctor, K. M:tz hoffpredicant, att de Gudi till 

ähro, fiderneslandet till godo, migh såsom primo fundatori till ett 

hedhersbewijsende opå mijn döde mull obeswärede vara vele detta mitt 

testament, när så om tränger ickie allenast bivipa att exequera vthan och 

att det och vthi sitt fullkommeligc och stadige esse matte oppehällit 

bliffwa. 

Endtligen och till besluut förmaner iagh fadherligen alle mijne 

barn och ju serdeles den förstfödde, som denne riittigheet böör at 

tillfalla, att han och de sigh med all macht der om winläggie och 

beflijte, att, huadh iagh vthi denne donation haffwer låthidt författa, 

alldeles obråtzlighen vthi alle sine puncter och clausuler måå hållet och 

effterkommit blifwa. I-twar elliest skiter, ditå will iagh dem och 

serdeles den detta försummer att hålla och efterkomma hafua öffi er 

huffudct önskat alle de förbannelsser, olyckor och mootgångh, som i 

den helige schrifft öffuer ohörsamma och föräldrom olydige barn 

gångne och förmälte ähre; skole migh för sådan ohörsamheet in för 

Gudz strange doom medh blygd och nesa een gångh der-före svara. 

Och att detta förschrefne nu och i tilkommcnde tijder, såsom slet i 

bookstafwen lydher, fast och oryggeligen af mijne efterkommcnde skal 

hållit bliffwa, så haffuer iagh denna donation tillijke medh min kiere 

hustru och sönner vndcrschriffuit och förscgledt medh den wiinlige och 

flijtige begeren, att de edle välborne godhe herrar och man, som i dette 

bref nämpde och på denne tidh till-städes ähre, vele vara obeswärede 

såsom vittnen Bett att vnderschriffua och försegla. Som g iffwit och 

schriftvidt ähr vti Stock-holm den första Octobris åhr effter Christi 

bördh Ettusendh Säxhundrede Tjugu och piä lett andra. 

Johan Skyttc Magnus grefwe Carl Carlsson 

den äldre till R V ijsingsborg Gyllenhielm 

Nilhs Bielke Schwanthe Baneer Pär Xrlandhsson 

till Salstadh friherre 

Maria Näffue Lasse Skytte Johannes Bothvidi D. 

Johan Skytte Bengtt Skytte Jacob Skytte.

Konung Gustaf II Adolfs Donation. 

1. 

Gustaf Adolfs do'rrtiousLr•cf till Upsa/a t irit'c•rsrtct iz 

en mängd af sina ar f , c;, ods i Upland och II ' cstrrrcnaland, 

Stockholm a'. ,; , .t AngusYi 162,1. 

\Vi Gustaf Adolph etc. giöre \Vitterlighit, at såsom een her r es och 

konungz förnembligste kall och ämbette är, at sigh beflijta, det een sann 

christeligh kyrckia och religion jiimpte wedh gode ordninger vthi ett 

wälbestiilt regemente altijdh blifs.va och wedh macht hålles måtte, 

derom och alle framfarne christelighe regenter sigh altijdh winlagdt 

hafsa, altså hafwe och wij ifrån vårt förste regementz begynnelse der 

om synnerligh åhogha hafft, at wiilbestelte scholer och academier vthi 

svårt konungarijke svara mätte, dervthinnen prijslighe öfninger 

förehafwes och brukes ]tunne, hi lst fiirdy at sielfwe barbaries ofta 

kommer der aff, at wälbestelte scholer vthi et land och rijke ickie fire, 

såsom och att de personer, som i scholerne arbeta skole andre att lura, 

och de som af dem lära, ickie are medh nödhtorfftigt vppehiille 

välförsorgde. Och medhan Gud hafser oss öfwer detta lofligha 

konungarijke til een regerande herre och konung ophögdt, och wij genie 

önske, att regementet vnder oss väl och märckeligen förbättres måtte, 

altså hafwc wij låthit oss svara högt ahngeläghit, att Guclz försambling 

igenom godhe scholer, höglire och läghre, nästan såsom opfostredes. 

Och fördcnskuld hafwe wij icke allenest den visse förordning Biöra 

låthit, at de nidrighe scholernc i rijket, bådhe provinciales och 

cathedrales, ära medh nödhtorfftighe inkomster väl forsorgde, uthan och 

altijdh tänckt til de medhel, at Vpsala höghe schola eller konungzligha 

academia måtte och medh ett vist, åhrligit och evigt blifwande vppehälle 

och inkomst will varda försorgd och der-före vnder samma academia till 

hirernes, stipendiaternes och cotn- 

munitisternes ährlige och uödhtorfftighe vppehiille, af ynnest och 

niidhe skiiinckt och gifwit, som wij och nu medh detta svårt konungzlighe 

öpne bref vnne och til ewerdeligh altijdh blifivancle äghendom 

skinneke och gifwe desse effterschrefne våra arf och Lighnc godz och 

gårder, i T ypland och IVäsmanncland beläghne nemblighen, vthi Vpland 

i _sunda hiiredhet och Tillingc sochn, Miilby een gård, ibidem een 

vthiorcl, Or een gård, Dorsilia een gård, Alma een gård, Broby een 

gård, Tybele een half, gård ; Naas sochn, Riifvvelstadh en vthjord; 

AVår£rukyrckio sochn, Akerby een gärd, Brunna een gård, 

Sefwestaclh ccn gård ; Brec sochn Eedzbergha een gärd; Sparsiitra 

sochn, Sparsatra fyre gårder. U//erä/°cr•s hiiredhet; Bondkyrckio sochn, 

Flammarby een half gård, Malnia een gård; Börie sochn, Ströby cen 

gård, Hiisleby een gärd, Skiiiggiestadh torpet een half gård, Brunby 

een gård, ibidem een gård, Lin ibidem een gard; Wiingie sochn, Kijl en 

gard, Kiörlinge ecn half gard, Nostuna een gård; Naas sochn, Liirstadh 

een half gård; Läby sochn, Liiby een gård, \Viistre Liiby ccn gård. 

fla,nnnda hiiredhet, Gryta sochn, Ohlestadh ccn gard; Smedzbo een 

fierdedels gård, Säfwa een gård, Biörnum tree gårdar, Golunda een 

\vreet; Ramstadh sochn, Skiilestadh ecu gård; Aker sochn, 

Ilelliebolstadh een gård; Daalby sochn, Holbiirgha cell half gård, 

\Vigby cell half gård; Balingstadh sochn, Norstadh een gård, Kumbla 

een gård, i Bitirkstadh ecn vthjord; Jiirnläsa sochn, Bätgh ecn gard; 

Tibele sochn, i Tibele een vthjord. JJrilirr~s hiiredhet, Skuttunge sochn, 

lggieby två gårdar, liken tVvå gårdar, Dragheby tree gårdar; Biilingz 

sochn, Torfsiitra een giircl, ' Furia tree gårdar, Isgriina cell gård, fiiillet 

i Isgriina een half gård, ,Alepa een gård, Sundbro een gård, Forkareby 

een half gård, ibidem een half gård, Gystadh een gård, \Viilskogh een 

gård, Rörby een half gård, ibidem en half gård, l iilsboo een half gård ; 

Akerby sochn, Söderby een half gård. Aorunda hiiredhet, Films sochn, 

Bryteby fyra gårdar; Kyrkiebyn twå gårdar, ibidem treefierdendeels 

gård een, Elgelösa een half gård, \Vedheskatta een fierdendeels gård, 

Aspebodha een fierdendeels, "I'yskebodha een fierdendeels, 

Hofgzirden een fierdendeels, Lillebyn een half gård, Broo halftridhie 

gårdar, Kulbodha een gard, Lockebodha een half gård, Rlgsarebodha 

een half gård, Andersbodha een half gård, Griisebo een vthjord, 

Harawijk een vthjord, i Griisebo een Ting, Kiiiibodha een gård; 

lianmora sochn, Grytttian een gärd, Asaretorpct een half gård, Vderby 

een half; I egtlstnora sochn, Kiebbebodha ccn gård, Vplanda een gård, 

Mariebodha een half gård, Löbebodha en half gård ; AVändel sochn, 

21

Skinnarebodha een lierdencleels gard; Tenstadh sochn, \Vanestadlt cen 

Ord, ibidem ecn gård, Brekstadh ccn half gård, Fässma een half gård, 

ibidem ecn gård, Kiiringemyra een gård, ibidem cen half gård, i 

Huseby een vthjord, i Orslunda een vthjord, i Kumbla ccn vthjord, 

Kiäleboo ecn gård, ibidem ecn gård, Forssa twå gärder, ibidem twä 

gårder, än ibidem cen gård, \Valby ecn gard: Lena sochn, Kumestadh 

twå gårdar, ibidem åkerfiiiller tw, engfiäll ett, Fassmarebodha engfiäll 

ett, Klockarebolet i Lena, i Bruna engfiäll ett, Landhabcrgh een gård, 

ibidem cell gård, \Vattcholmen ccn gård, tullqwarn ibidem med try par 

stcenar, an ibidem siighcgwarn een, an \Vattcholmen ccn ficrdcndcls 

gård, Engicby cen gård; Arentuna sochn, Kiölia een half gård; 

Börcklinge sochn, Salestadh een gård, Āscby ecn half gård, Tibbcic 

ccn half gård. Rasboo hiiredhet, Rasbookijl sochn, Kiölinge ecn half 

gård, ibidem twå gårdar, Tibbele een gård, Rafwesteboo een 

fierdcndecls gård, Ynklingc cen gård; Rasbo sochn, Ahrebv een gård, 

vthjord ibidem Giöxby bcnhmd een, ibidem ttvå gårdar, Orby twå 

gårdar, Kareby ecn gård, ibidem ythjord ecn, Gran ecn halff gård, 

ibidem een gård, i Lundby ecn vthjord; Funbo sochn, Sundby een gård, 

Bree ecn lerdendecls gård, Nyby, IIclleby, Giötarne ibidem, ibidem 

och Biörkekulla alle ficrdendels gårder, Långelööt, en fierdendells 

gård ; Almonge sochn, Ecdhby twå gårder, Wäsby ecn half gård, 

Komstadh ccn half gård. O/~ntr/,: häredhet, Alunda sochn, A 'oxumby 

den wiistre gården, Golfwestadlt een gård; Morkara sochn, Kulla cen 

heel gård ; Ekieby sochn, i Ekeby een vthjord är ccn half gård; Tuna 

sochn, i Eneby ecn vthjord; Stab) , sochn, Skcbiirgha een gård. stils 

hiiredhet, Borstils sochn, Skediga ecn Ord; I [argil sochn, Bodha ecn 

half gård; Wallöö sochn, Rassåtra cen gård; Skäffthammar sochn, 

Gemu ccn vthjord. Laūtgitundrats häredhct, Korstadh sochn, Korstadh 

by g in cen gård, ibidem tet: gård, Tiuestadh twå gårdar, Hall een half 

gård, Suunareby ecn half gård; Gotröra sochn, Ilagheby een half gård, 

I-Iåcstadh ccn half gård; Närtuna sochn, Härshammar ccn gård, 

\Vybycn cen gård, Akerby een gård, Nedhcrlunda twå gårdar, Wijby 

och Ingestadh tw halfve heman, AVårdala een half gård, Lilleåby een 

gård, Bälinge een half gård, ibidem ecn gård, Tarf ccn gård, Ofwerluncla 

ecn half gård, i Fiskes åå tullgvarn een; Iluseby sochn, 

Lillewalby een half gård, Heensgälc ccn gård; Lagga sochn, Ros-landa 

een half gård, Wäsb), en gård; Östuna sochn, Ilclleby een halff gård, 

Brunby een gärd, Täby- een halo - gård; Rimbo sochn, Rimbo gwarn. I 

Faxa/a häredhct, \Vaxala sochn, Lunda een half 

gård, Slefwcsta een Ord; Dannemarcks sochn, i Dannemarcks bven ccn 

Ord; Gamble Vpsala sochn, Fulleröö cen gård, ibidem een gård, 

Stierna een halff gård, ibidem ecn halff gård. Semin, ehutu/rate hiiredhet, 

Skäfftuna sochn, Wiilcstadh ecn gård, AVåsa een gård, ibidem ecn 

gård. Okclstadh ecn gård, ibidem en gård, Ycstadh tree gårdar, Herby 

een gård, Vllentuna twå gårdar, Kogstadh ccn gård, 1-Iiirestadh cen 

gård, Båsgården ecn gård; Frös-sunda sochn, Vttcrstadh een gårdh, 

\Vreeta en gard, Tareby twä gårdar, ibidem twå gårdar, Oxlunda ecn 

gärd, Lataregicrde twä gårdar, Hambra een fierclendeels gård, 

Sunnanåå cen fierclendeels gärd, Roestadh ccn Ord; Orkestadh sotlin, 

Waxtuna ecn gård, ()rkestadh been een gård, ibidem cen gård, ibidem 

een fierdendeels gård, \Viggby ccn fierdcndcels gärd; Markim sochn, 

Ekieby een gard. Sill/[undrats häredhct, Röö sochn, Wiisbv een half 

gård, Bolby ccn gård. Ly/uutdi r at. hiiredhet, vthi Liroo sochn, \Näsby 

twii gårdar; I luseby sochn cen gärd vthi I,ijsa. _ 1u-lin;chrtndralc 

hiiredhet, Alsikie sochn, Flötsunda een half gård, Alsikie byen cen 

gard, ibidem ecn gård; Knifistadh sochn, "Turf een gård, ibidem ccn 

Ord: Odensala sochn, Driipestadh ccn gård, Olcstadh ccn gård, Myrby 

cell gård, Kåhlhammar een gård, Låttcstadh ecn gård ; 1 Iuseby sochn, 

Kiettctstadh een gård, Arnebiirga cen gård ; Norsunda sochn, 

Norsiunda een halff gård; S. Oluffs sochn, Wijbytree gårdar, 

Ilumpareboda ccn fierdendeels gård, Guntarebecken ecn fierdendccls 

gård. Ihiboo häredhet, Grän sochn, Danckumbla een gärd, Murensbodha 

een fierdendccls gård; Ytre Grään een half gärd; Eggiebv sochn, 

A y 'igilsiöö ecn half gård; Ilagha sochn, Österby een gard, ibidem ecn 

gård, Hälgestadh ecn gärd, ibidem een gard, Alolag ecn gard, Bärgha 

cen gård. laguuda häredhct Långtora sochn, Legncstadh een gard, Nyby 

ecn gård, ibidem Hammar ccn, Långtora byers ecn gärd, Nysätra 

sochn, Moestadh ccn half gard, Ofre Alcstadh en halff gård. Iriigd 

häredhet, \\ckhol sochn, Aid ccn gård, ibidem een gard; Iluseby 

Siutolfft sochn, Ilarfwcstadh fyrc gårdar, sampt effterskrcfnc torp, 

Jacob Tomessons torp, Matz Mårthensons, hustru Kirstins, Anders 

Timmermans, Bencht Ecnhiinnings, hustru Annas, hustro Malin i Damtorpet, 

hans l'ederssons och Jorn Rcmarcs torp. II .ci,wnnc/and, .Akcrboo 

häredhet, Biörskogh sochn, Vchnöö een gärd, ibidem ecn herdendeels 

gård, Griisnääs een gard, ibidem een gård, Arstad ecn gård, ibidem ecn 

gård, noch ibidem cen gård, iin ibidem een gärd, Bursingeby een gård; 

Arbogha sochn, Jädra cen gård; \leclhåkcr sochn, \Vreetbärgha een 

gård, 1-lagheby ecn gård, 

2 3

24 

Bärgha een half gård, Ostregården i Rydby; Kiöping sochn, 

Forssby een gård, ibidem cen vthjord Ouarnebacken berömd, 

Vllerwij ecn gård, Roglunda een gård; Odenswij sochn, 

Buestadh een gård, Rystadh een gård, Bellestadh een gård, 

Kiölestacl een gård; Lindesäås sochn, (9warnebeckcn ecn gärd, 

Siggebodha een gård, Salebodha een gård, Lindesåås een gård, 

Nybyggiare een. Tuhundrat, häredhet, Dingtuna sochn, Belgby 

een gård, ibidem een gård, äin ibidem ecn halff gård, 

Telfvestadh een gård, Nääsby een gård, \Valby een gård, 

Fyrkestadh een half gård, Skålestadh een gård, ibidem een gård, 

Ekelunda een gård, Osterby een half gård, ibidem een gård, i 

Kyrckiebyen een gård, Holmestadh een gård, ibidem een half 

gård, Frennestadh een gård, Fäilewij een gårdh, ibidem een 

gård, ään ibidem een gård, ään ibidem een gård, Bodha een 

gård, ibidem een half gård, A l pgärden een g rd, ibidem een 

gård. Målby een gård, \Vijby een fierdendeels gård, Törunda 

ecn vthjord, Berby een vthjord, ecn lijten gård vvidh Dingtuna 

kyrckia, ibidem een wreet; Lundby socil, Torp een gård, Tiur 

een gård, Bepby een gård, Krikebodha een gård, ()sby een halt 

gård, Kumbla een gård, Garperåby een gård, Skålby een half 

gård; Lillchäredz sochn, Nedhcrwij twå gärdar; Munketorp 

sochn, Södre f iää [Daåå] een gård, Grinda een gård ; Kolbäck 

sochn, "l'umbogwarn een gård ; Barkare sochn, Oxnöö een half 

gård. Vorboo häiredhet, \Västeråås sochn, i \Västerläs eeu: 

wreet, ibidem een verest; S. Film sochn, Aby två gårdar, \\'alby 

ecn gård; komfertuna sochn, Aåss fyre garder, AVagherstadh 

een gård, I-Ialestadh een gård, ibidem een gård, än ibidem een 

gård, Peestadh een gård, AVijdebo cell gård, Råby- een gård; 

Fiirnebodha sochn, Bu rgh een gård, Iladhebodha een half gård; 

Skultuna sochn, Skarfwestadh een half gård, Tibbeie een gärd, 

Gockstadh een gård, ibidem een gård, Nackeby een gård, 

ibidem en vthjord; I-Iarakra soclm, Skiplinge två gårdar; 

Kongzåra sochn, Biuggestadh een gård. li,./rboo häredhet, 

Kumbla sochn, Erlandebo ett fierdendeels hemman, \Valrum 

een half gård, Iuestadh een gård, Roteboo een fierdendeels 

gård, Lillewedh een fierdendeels, liäickbycen fierdendeels och 

Munckebo een ficrdcndels gård, så och Biuggstadh wreeten. 

TVrika häiredhet, AVåla sochn, Smidzboo een half gård, 

Ramstad hyttan een vthjord; lårbo sochn, Ekelunda een gård, 

ibidem een gård, Norbo een gård, Svina een half gard, ibidem 

een gård, Risinge een gård, ibidem een gård, Qwarstadh een 

gård; Nora sochn, Baggebo een fierdendeels gård. Sr;nttrna 

häiredhet, Simtuna sochn, \Veedh een half gård, Heby een gård; 

,\ltuna sochn, Ensby cen gård, Scfvestadh een gård. 1 orstuna häiredhet, 

Hwitinge sochn, Gilbergha con gård, Näslestadh een gård och Nickebo een 

half gård. Deslijkest och efterskrefuc k~~ rckiotijonder vthi Kclsin; . cland, 

Alffta, Jersiö, Bollniis, Sirstadh och Dilsboo. Och vthi Wii-smonm'/ancl_. 

Muncketorp, Biörskuogh och 'Korpa. Hwilke godz mcdh dess åhrlighe 

ränta vthi alle visse och owisse partzedlcr, ehwadh nampn de och hafwa 

kunne, så landtogzgierden, som byggningzl:ielpen, ivinterkörtzlen, dagzwiirken, 

windlekorningen och saaköhren. Desslikest och förskrefne 

kyrkiotijonder, vthan någhon taxering niutha och såsom förskrefwet 

ewerdclighen behålla. Ickie slcole heller förskrefne godz blifwa mcdh 

näghre gästninger eller skiutzfäirder betungedhc; allenast sk-ole de när 

soul wij medla vårt hof reese, eller War krijgzmacht strääcker igenom 

landet, \vara lijka hi of 

fall medh 

andre vare vndcrsatherc, som jäämpte mi-edh dem boendes are. 

Såsom och icke häller wåre fougdter, läinz- och fiäirdingzmäirn, 

någiiot halva öfeer samma bönder eller kyrckiotijonder att biudha, 

räclha eller dispensers, ythan academi.e räintunästaren och de som 

han der tal brukandes wa•der allena halva macht och tilstiind der 

medh at handla och lagha och derföre redhy och räkenskap Biöra. 

Den samma skal alle extra ordinarie hielper, när de pålagde blilwa, 

straxt opbiira, och in vthi war Räntecamniar lefvercre, efi " tet- wij 

altijd vele. hafwa oss och cronan dem förbeholdne. Afhändc 

fördenskuld oss och alle ware efftcrkonnnende, sä födde som 

ofödde, förskrefne arfvegodz och kyrkiotijonder mesi g a alle (less 

ivisse och ovise räntor, ehwadh nampn de och hafwa kunna, och 

tiläghuc dem var academie vthi Upsala til ewerdeligh oklandredh 

äighendom, at niutha, bruka och behålla. \Vij bofals fördenskuld 

här medh wart cammer riidh, ståthållare och befdlniugzmiin vthi 

Vpland, AVäismanncland och Norlaiden, at de inrynie vår 

academia förskrefne godz, gårda r och kyrkiotijondor vthan 

geensäga eller drögzmåål, och hålla dem nu och i framtijdhen 

stadhigt och fast vader denne war nådhige g:ifwa, intet twiflcndes, 

at och vare effterkommende Sveriges konungar at samma 

nitjelskan, sam wij bäre til Gudz or& och godh polities tilwäixt 

och förkofring, efftcr dettc vart exempel icke minsko war 

academies vppchällc, vthan der tarfven så kräifwer, heller den efter 

lägenheeten ööke. Och förbiude här media allom dem, som för 

ware skuld wcle och slcole Biöra och låtha, at tilfogha war 

academie, hennes räntmästare, hion eller bönder här emot

hinder, förfång och intrång i någIuon måtto, så kiärt hwa•iom8 

här medh och i dette värt konungzlighe öpne bref hafwa försäkredt, at 

alle de jordegodz, som til förskrefne academia vthi Vpsala af adhelen 

gifne och bebrefwedhe varda, skole der vnder cwerdelighen ol:landredhe 

liggia, medh lijka såclhane frijheeter, som de godz wij der til skiänckt 

och gifwit halva, lire och blifwa skole. Der och niighrom täcktes der til 

penningar gifva och förähra, si at summan kan til någhot stijgha, at 

academien kan derföre sigh någhre frclssegodz tilkiöpa, dä skole och 

samma godz och dess ränta medh lijka såclhane frijhecteer som 

förbemält är der vnder altijd blifwa til ewerdelighc tijdher, dock 

hwariom och enoro sijn bördesrätt, som han laglighen tir arftaghin til, 

förbehållen. 

\Vij taghe fördenskuld bemelte war academia vthi wart konungzlighe 

hägn och försvar, alfwarlighcn och striingelighen förbiudhendes, 

at ickie någhon nu eller i framtijdhen fördrister sigh henne 

afhi.inda eller ifrånryckia näghot af de godzen medh dess ränta, som 

antingen wij eller andre der til skiinckt och gifwit hafwe eller de 

frdlsesgodz som för academiens penningcr köpte blifwa, ythan der 

någhon förmcener sigh hafwa någhon riittighcet bemelte godz och at 

klandra och åtala, skal det side för lagh och rätte och cy elliest pa 

näghot annat sätt academien af hända och ifråntaghnc varda. Der svårt 

Cammerrådh, ståthållare, cammarerere och alle andre, som för \våra 

skuld vele och skole Biöra och lätha hafwa sigh at effterretta, ickie 

giörendes den konungzlighe academicn här emot hinder, metin eller 

förfing i någhon måtto. Giftvit och schrifvit på svårt konungzlighe slott 

Stockholm den 3 f Augusti ähr effter christi byrd Ettusend sexhundredhe 

tiughu och pit det fjärde. 

GUSTAVUS ADOLPI-lUS 

3. 

Gustaf Adolfs stränga befallning, att dc• af hans 

donationsgods. soul ärna ej kommit Universitetet tillhanda 

eller redare bli/Vit detsamma friintagwa, skulle oväger-/igcn 

genast dit iifverlc masas, Elf nabben d. Tuni 16_7o. 

Wij Gustaf' . Adolph etc. Göre witterligit, att effter wij förnimme, 

dett någre af dhe godz och gärder, som wij med svårt konungzlige breff 

ähr 1624 hafwe skänkt och gifwit under Ubsala Academia till 

ewerdeligh egendom, are uthan vår wcetskap och samtyckie der ifrå 

komne, så at academien icke hafwer nutit och fått den renta som der af 

Isär effter svårt gifne breff och uthtryckelige donation, som är: En gård 

i Brooby i Tillinge sochn och Asunda häradt, Olstad i Odensala s. och 

Ärlingehundratz härad, Murenboda i Gran s. och i Iåboo härad, Arby i 

Rassboo s. och härad, Wallby i Wigsta s. och Norunda härad, Rimboo 

Qwarn i Rimboo s. och Långhundradtz härad. Eliest öre somblige godz 

klandrade, som : Harfwesta Pyre gärder, sampt nije torpare uthi lluseby 

Siutolfit s. och Trögd härad, Sundby en gård sampt fem torpare i 

hundbo s. och Rassbo härad. I-Iwarföre biude \vij och här med 

alfwarligen befale, at dhe som förbe:te godz innchafwe och icke diest 

med vår avilie och vetskap nöijachtig wederlagh dhcrföre gifwit hafwe, 

nu strax och uthan något drögzmäl eller gensitijclse der med afstä och 

dem under academien igen late komma, och ingen fördrijste sigh effter 

denne dag något af dhe godz eller renter, som i be:te donations breff 

nambdc are, sig tillägna eller i någon måtto academien afhiinda eller 

intrång till-foga ; uthan der något sådant hände, skole \vare 

stadthollare, cammerrådh, sampt \väv konungzlige hoffrett vara 

academiens cantzler och förmän behieiplige, at academien sin 

förordnade renta må uthan något förfång niuta och oförrycht behålla. 

Förbiude fördenskuld allom dem, som oss med lydno och hörsamheet 

för-

3 0 

plichtade are och för vår skuld vele och skole göra och täta, at afhanda 

be:te war academia förb:de godz och gårdar, eller här emot något meen 

och förfång tillfoga i någon måtto. Der hwar och en weett sigh at 

effterretta, Datum på flottan widh Elfznabbcn den 3 Junij A hr 163o. 

GUSTAVUS _1DOL1'HUS. 

Drottning Kristinas bekräftelse af Gustaf II Adolfs 

Donation m. m. 

1. 

Drottning Kristinas bckriijtelsc of Gustaf Aslo fs 

donationsbref 162/ ock priz;ihc icbrr_% 1625, Stockholm d. 

22 December I6 f6. 

Wij Christina etc. göre witterligit, att oss elskelighe wäre trogne 

vndersåtare och professores vthi vår academia i Vbsala hafwa igenom 

deres fulltnächtige vthskickadhe, doctorem Johannem Leni um och 

academia qua:storem Magistrum 13oetium Chruzelium, låtit 

vnderdånigst praaentera dhe donationer och privilegier, som vår 

högstährade sahlige käre herr fadher (glorwördigst i åminnelsse) 

konung Gustaff Adolph den andre och store på åthskillige tidher 

nämbligen den 31 Augusti åhr 1624 och den 25 Junij åhr 1625 bemelte 

svår academia mecih begäfwat och benådat hafwer, ödmjukeligst 

bediandes, att wij dent medh egen hand och secret stadfästa och 

berörde war academia och dess socictct der widh erhålla, handhafwa 

och bewahra ville. Så aldenstund wij föreskrefnc ware trogne 

vndersåtares åstundan och ödmiuke begäran billig och rittmätigh 

betinne, hafwe ock så dheres trohect, rättrådigheet, lydno och 

wälwillighcet emoot oss altijdh till svårt godhe behagh sport och 

förnummit, hwarföre till att görligen tee och bewijsa, det wij äre 

melnbcmcite vår academia i Vbsala allernådigst wälbewågne, hälst och 

enkannerligen derföre att hon for-dom förfallen och igenom tidhernes 

besvärlige förandringar myckit af sigh kommen är åter af högstbemelte 

war sahlige käre herr fadher nästan som af nijo vprättat och funderat, så 

ock medh godz, gårdar och anseenlige intrader begåfwat och 

privilcgcrat. Dy hafwc wij vthi ett nådigt anseende af detta 

ofvanbemelte, som

3 2 

clliest för den kärlek och nådige afĒction wij drage till Gudz ordh och 

vngclomens godhe vptuchtelsse, loflige studier och bokclige konster, 

förbemeldc ware trogne vndersåtares ansökiande, såsom en saak den 

der i sigh sielf är favorabel, mcdh nådhe förstått och vptagit och efter 

wår högstiihrade herr fadhers exempel finne oss benägne i deres 

wilckor fast heller att förbättra lin som förringa, och altrå låtit oss 

forskrefne academiens wälfångne donationer och privilegia föreläsa och 

befunnit dhem lydande ord ifrån ord som föl licr (INiirp ? fidja nu 

Gustaf Adolfs donationsbr•ef of $r Augusti 1624. hans bref om andra 

donationers fraisc f viket af samma dar 

och kans pri2'ile,icbref of ?; jani 1625. Desse föreskrcfne do-nationer 

och privilegia således författade och pä pergament skrefnc hafwe wij 

befunnit mcdh svår saklige högstährade käre herr fadhers hand 

vnderskrefne och medh hans blaj:ts segel bekräfftadhe, hwarföre wij 

dhem ock har medh och i dhetta wart öpne brefs kraft pli elhet baste 

sätt confirmera och stadfästa; och wcic Vbsala academia och dhess 

professorer, räntmästare, studenter och alle academiens tillhörige och 

betiänte widh desse och alle andre dheres wiilfdngne privilegier och 

donationer, fryheter, rättigheter och immunitetcr hålla och försvara och 

icke tillstädia, att dhem här emoot må slice niighot metin, förfång eller 

intrångh i någhor måtto, vthan at de dhem obehindrat och oturberat 

skole niuta bruka och oqwaldt behålla, såsom dhe i alle sine puncter 

och clausulcr lydtia, och effter som sådant alt i sielfwe fundationen 

klart och tydcligen förmählt är, medh lrwadh mehra som academien och 

(less betiänte till bästa och befordran vthi ware omyndige åhr af ware 

för dhette warandhe elskelige förmyndare och rijkzens regering på wart 

nådhige behagh och widhere ratification tillagt och donerat är, 

förbiudandes för den skull här medh alle vare ämbetzsmän, högre och 

lägre, sampt befaldningzmän att göra något har emoot widh svår hämbd 

och onådhe. Till yttermehra visso hafwe wij satt svär konungzlige 

handh här under och witterlisen låtit hängia vårt insegel här nedhan 

före. Actum på wart slatt Stockholm dhen Tiuguandra dagh vthi 

Dccembris månad, åhr cater Christi börd Rttusend Sexhundrade och på 

dhet F'yratijonde och Siette. 

CIIRISI'INA. 

Nils Tungell. 

Drottning Kristina jOrbdttrar Universitetets inkomster ,; 

enona ~rtskilli~ a ~a~ a anshr, •, Upsala a'. 2 ScWc/nber IG./j. 

Wij Christina medh Gudz nådhe etc. Göre witterligit, att effter wij 

mcdh synnerligit nådigt behagh och åthnöije spörie och förmärckie, att 

ware trogne undersåtare och professores uthj wår Academia i Upsala 

berömmeligen och medh all ilijt och åhåga förestå deres ombetrodde 

tiänster, så att 'vij orsak hafwe dem sampt- och synnerlig mcdh all 

konungzligh nådhe att ihopkomma, hwarföre och ändoch war 

(glorwärdigst uthj åminnelse) högstähradc sahl:e käre herr fadher 

hafivcr nådigst försedt och försärgt bem:tc wår academics betiiinte til 

deres underhåld och uppehälle mcdh anseenlige räntor och intradcr, 

icke dess mindre, emädhan tijderne hafsa i modler tijdh något förandrat 

sigh, i det enkannerligen att alle wahror, som till ens huushåld 

behöfwes, nu myckit are emoot förre prijs stegrade, huarföre och pa det 

wälbem:te professores, mcdh så mycken större flijt och uthan brist på 

deres lifzmedel och uppehälle, mågc kunne förestå och förrätta, huar 

effter sin function, sin tiänst, dy hafwe wij af serdeles gunst och nådhe, 

och till en ewärldelig förbättring af deres förre och liär till nutne 

underhåld, wclat benåda berörde svår academia mcdh alle dhe owisse 

och extraordinarie uthlagor, som åhrligcn böre och till oss och chronan 

här till are uthgifne af alle academix godz och bönder, chwadh nampn 

dhe ock hafwa kunna. Sådan ock all den tull, som åhriigen falla kan af 

mlölc}warnen i Upsala stadh; och der öfwer Tretusend daler 

sölfwermynt af Oplandz lille tull, huilket augment skall blifwa wijd vår 

lyckelige återkomst till Stockholm i den förre academia staat infört, och 

hovars och ens salarium der mcdh och så wijda förökat, som wij 

skäligen pröfwa kunne. \Vij hafwe ock ellist nådigst undt, skänkt och 

gifwit under .academien en decl af Iiungz langen här widh Upsala alt 

ifrån det 

Donationsurkunder. 3

3 4 

stycket, som nyligen Upsala stadh donerat är, in till Engelbrächt 

Swänssons torp, det att niuta, bruka och behålla, till professorum och 

andre Academiens betiäntes boskapsboet och annan nytta, under lijka 

wilckor, som dem Pijlhagen för detta af oss undt och bebrefwat är. Och 

der så wore, att wij framdeles samme ängiestycke ifrån slättet icke 

mista kunne, uthan nödgades det att åter-kalla, då skall academien den 

staden bekomma och macht hafwa att tillträda Gottsunda ,fingen, som 

under Ladugården legat hafwer. Här alle, som vederbör och för vår 

skull \vele och skole göra och låta, hafwe sigh att effterrätta, icke 

görandes föreskrefne vår academia här emoot hinder, mehn eller 

förfångh i någon måtto nu eller framdeles. Till yttermehra wisso hafwe 

wij detta medh egen hand underskrifuit och wårt secret witterligen här 

under sättia låtit, Giftvit i Upsala den 2 Septembris A:o 1647. 

C.HRISTINA. 

3. 

Drottning Kristina skänker till Universitetet det gamla 

(rrkebiskopsleuset. Upsala d. 16 5 uli 16.18. 

Wij Christina, medh Gudz nådhe etc. Göre witterligit, att wij af 

gunst och nådhe, så ock för serdeles skääl och orsaker skull, hafwe 

undt, skänkt och gifwit, efttersom wij här medh och i detta svårt öpne 

brefs kraft unne, skinkie och gifwe till och under wår academia i 

Upsala det gamble Biskops Residenshuset der i staden, som i gemccn 

kallas Gammelgården och nu brukas till vårt stall, sampt dess grund 

och hele den platz, som der till hörer och af ålder tillhört hafwer, 

hällandes uthj längden, på bägge sidor, etthundrade tiugo fyra alnar och 

uthj bredden på huardera ändan nijotijo sin alnar, att niuta och bruka 

till acadcmiens gagn och nytta för en ewärldelig, wälfången och 

oklandradt egendom. Enkannerligen skall Senatius Academia wara 

förplichtadt, att bebyggia samme huus och platz, cffter den disposition, 

planta och afstick, som der öfwer fattadt, af oss underskrifuit och 

bem:te senat tillstält är, till academien nödige tarfwer; doch skall 

bem:te senatus academia sig hwarcken medh bem:te gamble huus och 

platz eller dess renoverande och förfärdigande något hafua att befatta, 

förr än wår lyckelige chroningh skedd och öfwerstånden är. Här wår 

landzhöfdinge i Upland sampt borgmästare och rådh i Upsala, der nu 

äro eller framdeles förordnas kunna, hafwe sigh att effterrätta, icke 

tillfogandes bem:te wår academia i Upsala, eller dess senat här emoot 

hinder, mehn eller förfång i någon måtto, nu eller i tillkommande 

tijder. Till yttermehra visso hafue 'vij detta medh egen hand 

underskrifuit och svårt secret witterligen här under sättia låtit. Giftvit i 

Upsala den Sextonde dagh uthij J u lij_llånadh, ähr cffter Christi Börd, 

Ettusend Sexhundrede på det Fyratijonde ottonde. 

CHRISTINA.

Drottning Kristina återkallar de donationer. medelst 

hvilka lzemman. IlrSpi'nllghgelz (mslagwa till viss tJenst. i 

fver g åtl i enskild q v. Upsala d. 25 Februari 165r. 

Wij Christina medh Gudi Nådhe etc. Göre witterliget, att wij fast 

ogerna hafue förnummit, huru såsom en part af academiens betiänte, 

huilke wij medh landhgodz till cleres tiänst beneficerat hafua, understå 

sigh samma godz, som dock i begynnelsen i anseende till tjänsten och 

icke personen gifne ähre, utbiclia och under sigh och sine arfuinger 

eenskylt transportera och dragha; såsom nu sådant framdeles föres till 

exempel och förorsaker i längden af sigh sådane consequenticr, som 

lire war nyt och meeningh om academiens wälstånd och flor snörrät 

emot, står oss och sådant intet att lyda: Wij wele oss fördenskull 

härmed resolvera och för-klara, efftersom wij oss härmedh förklare, at 

wij sådane donationer intet wele gille eller tillstå: och der till ewentyrs 

sådane kunde svara uthwerkade eller och häreffter sub- et obrepticie 

uthwerkas, skole de härmcdh vara af ingen krafit och wärdc. Der alle 

som dette angår hafue sigh at effterrätta. Till yttermehra visso under 

svår konglighe handh och secret. Datum Upsala den 25 Februarij A:o 

165 1. 

CHRISTINA. 

Allmänna Pensionsinrättningen för Universitetets 

Tjenstemäns enkor och barn. 

Re; lenzente for Kong/. Universitetets i Upsala 

Pensions-Inriittning fir 7;jcnstemiins Enkor oclz Barn. 

faststiildt (f Kong!. Haft den. 21 Februari 18¢9 med deruti 

genom Kong!. Rrefven den 12 April och den ,;o Tuni 186, den 

17 December 1886 semit den 16 Oktober 1-896 vidta,•na 

ändriv; ar. 

\Vl OSCAR, med Guds Nåde, Sveriges, Norriges, Götires och 

Wendes Konung, Göre veterligt: att, sedan, till följe af \Vår i Nådigt 

Brcf den r 1 Februari 1847 meddelade befallning, Canzlers-Ernbetet vid 

Wårt Universitet i Upsala infordrat och till oss i underdånighet aflemnat 

ett af Consistorium Academicum i samråd med Universitetets Embets- 

och 1 jenstemän uppgjordt förslag till Reglemente för bildande vid 

Upsala Universitet af en sådan Pensionsinrättning för Tjenstemäns 

Enkor och Barn, att extra nådiir må kunna upphöra, WI, i anledning 

hiiraf och efter inhemtande af ofvanbenriildte Canzier:s-Embetes 

underdåniga utlåtande, pröfvat skäligt att, i hufvudsaklig 

öfverensstiimmelse rued berörda förslag och efter de jernkningar, 

hvartill vederbörandes yttranden föranlcdt, till gällande kraft Från och 

med innevarande års början fast-ställa följande Reglemente för Kong!. 

Universitetets i Upsala Pen s ions-Inriittning för Tjenstemäns Enkor och 

Barn. 

I?(_)RSTA CAPITLE T. 

Om delegarne i Inrättningen. 

§ I. 

Alla nuvarande Ordinarie och Extra Ordinarie l;mbets- och '1 

jenstemän vid Universitetet iifvensom de, hvilka såsom Extra

i S 

Ordinaricr framdeles dervid anställas, äro berättigade, och alla de, som 

till ordinarie tjenst hädanefter befordras, äro ovilkorligen förpligtade att 

såsom delegare i denna Inrättning inga under de för-behåll, som 

nedanföre stadgas. 

§ 2. 

(Kong /. Pr-:/'vet den 12 Apri! 1876.; 

Delegarne indelas i fyra klasser: 

Första klassen: 

Ordinarie Professorerne, Bibliotekarien och Riintmästaren; 

Andra klassen: 

Academie-Sekreteraren, Academic-Kamereraren, Extra Ordinarie 

Professorer mcd ständig tjenstgöringsskyldighet, Ordinarie Adjuncterne, 

Vice Bibliotekarien samt Musik- och Gymnastik Lärarnc ; 

Tredje klassen: 

Kanslers-Sekreteraren, då han icke innehar annan tjenst, Förste 

Biblioteksamanuensen, extra ordinarie adjunkter med lön, Assistenten i 

Teologiska Fakulteten, Laboratorer, Observatorn, Pro-sektorer, 

Akademis Notarien, Stallmästaren, så länge han iir upp-förd på 

universitetets stat, Ortagärdsmiistaren, Zoologie Konservatorn samt 

Akademic I~ogdarne och Skogsförvaltaren. (Kor;!. /» ef vet den 1 j 

December zSS'o) 

Fjerde klassen: 

Kanslisten, Kontors-Amanuensen, Extra Ordinarie Acljuncterutan 

lön, Docenter, Andre och Tredje Biblioteks Amanuenserne, Extra 

Ordinarie Bibliotcks-Amanuenser, Undcrliikarne vid Sjukhuset samt 

Botaniska Konservatorn. 

3 . 

Vill den, som enligt § i varit berättigad att i denna lnriittning 

såsom delegare ingå, men detta uraktlåtit, sedermera deri vinna inträde, 

må sådant stä honom öppet, mot erläggande på en gång af alla de 

årsafgifter, dem han skulle hafva betalt, om han genast frän böljan 

begagnat sin rätt till inträde i Inrättningen, tillika med laga ränta a 

hvarje årsrfgift från förfallotiden. 

Pä enahanda sätt beräknas afgifterne för Extra Ordinarie 

Tjensteman vid Universitetet, hvilken efter det Reglementet för denna 

Pensions-Inrättning blifvit i Nader fastställt, vinner befordran till 

ordinarie tjenst. 

ti 4• 

Varder någon, som innehar tjenstebefattning annorstädes, utnämnd 

till ordinarie tjenst vid Universitetet, är han pligtig att, såsom 

delegare i Inrättningen, genast derefter erlägga årsafgifter med laga 

ränta för den förgangna tiden ifrån och med det år, dä han blifvit såsom 

Ordinarie eller Extra Ordinarie Tjensteman anstiild, dock ej för längre 

tid tillbaka an från denna Inrättnings stiftande; Och beräknas dessa 

årsafgifter efter kvad stadgadt är för klassen näst under den, hvilken 

han sjelf kommer att tillhöra. 

(Kong!. IJrifvet den ,;o Yuni 1876) 

Dcicgare, som erhållit afsked frän sin befattning vid Universitetet, 

men fortfar att derstiides åtnjuta lön eller pension eller ock å 

allmänna indragningsstaten af Statsverket uppbär pension, anordnad 

med afseende å den befattning, ban vid Universitetet innehaft, 

bibehålles vid samma rättigheter och skyldigheter i afscende på 

pensionsinrättningen, som före afskedstagandet. 

§ 6. 

Delegare, som från sin tjenst vid Universitetet afskedas utan 

rättighet till bibehållande af lön eller ock till tjenst annorstädes 

befordras, är derigenom från Inrättningen skild och eget ej att de af 

honom gjorda insatserna återbekomma. Samma lag vare, då Extra 

Ordinarie Lärare eller Tjensteman emottagcr tjenstebcfattning utom 

Universitetet eller å annan ort sig bosätter. 

7 . 

Delegare, som blifvit dömd sin tjenst förlustig, skall frän 

I nrättningen skiljas, utan att återfå de insatser, han deri gjort. 

Efterlemnar han vid sin död Enka eller barn, må Academiens (-anzler, 

uppå datona gjord ansökning, pröfva, huruvida de kunna af Inrättningen 

få åtnjuta något understöd. 

39

tis. 

Under andra villor, iin nu nämnda äro, må icke någon träda från 

In r ättningen eller derifrån skiljas. 

ANDRA CAPITLET. 

Om Pensions-Inrättningens tillgångar. 

§ 9 . 

Pensions-Inrättningens tillgångar utgöras af: 

a) Årliga besparingarne ii det i Academiens Stat till Enkegratial 

bestämda anslag; 

b) 

Exercitie-Statens pensionsfond: clock med denna Stats nuvarande 

eller blifvande Enkor förbehållna rättighet att hädan-efter af 

nyssnämnde Enkegratial undfå sådan årlig pension, som för dem högst 

bestämd är t ; 

rl Ledamöters af Academic-Staten så kallade enskilda Enke- och 

Pupillkassa, med förbehåll likväl, att denna kassas nuvarande och 

efter bemälde delegare uppkommande pensionärer skola deraf i 

sin lifstid få njuta afkomsten till ett visst maximum i pensioner 

bestämd; 

(l) Ett års inkomst af hvarjc Academisk tjenst, då innchafvaren med 

döden afgått, utan att cfterlemna Enka och barn, som äro 

berättigade till nådär dock endast tills vidare och icke längre än 

intilldess Inrättningens fond anses hafva vunnit tillräcklig styrka; 

hvarvid fōr öfrigt iakttages, att, som tjenståret för afliclen 

Academisk 1jenstemans sterbhus hädanefter alltid skall beräknas 

till ett halft år från dödsdagen, privilegii nådårct följaktligen 

kommer att efter tjenstårets sålunda be-stämda förlopp vidtaga; 

och 

c) (Kong/. Brevet den z6 Oktober ISIG) 

Arsafgifter, hvilka erläggas af delegarne 

i första klassen med minst 5o högst Too kronor, i 

andra 30 » 6o 

i tredje 20 40 

i fjerde a 10 20 

kingre. 

Enkor, pensionsberättigade fnatt Exercitii-Statens Pensionsfond, finnas icke 

2 Bestämmelsen om berörda inkomst lir upphafd genom den för Universitetet 

år 1872 fastställda staten. 

Och beräknas dessa afgifter alltid för hela det Kalender-år, som 

löper, då delegare i Inrättningen inträder eller befordran vinner. 

Till förstiirl,•aude uff ension5-Ini lättmin err liar det större konsistoriet enligt beslut 

den 2 Mars 1895 berättigat densamma att från den under konsistoriets uteslutande 

förvaltning stående Mathias Norbergs universitetsfond årligen fr. o. ni. 1894 utbekomna 

dess efter afdrag af nödiga utgifter för fastigheterna återstående disponibla 

räntemedel till och med 3,000 kronor; och skola de belopp, som från nämnda fond på 

sådant sätt beviljas, afsfttas till en särskild fond benämnd Pensions-Inrättningens 11j 

el p fond, af hvilken fond såväl årliga räntan, om så erfor-dras, delar af kapitalet fa 

användas till att täcka den brist, som möjligen kan i Pensions-Inrättningens årsinkomster 

uppstå, detta dock endast så länge som Pensions-Inrättningen finnes qvar vid 

universitetet och af detsamma förvaltas. 

Derjente hafva delegarne i Akademistatens s. k. Lötkassa den 22 Mars 1895 

beslutit, att öfverskottet af nämnda kassas årsinkomster, sedan pensioner och öfriga 

utgifter blifvit bestridda, hvilket öfverskott kan beräknas till omkring 800 kronor om 

året, skall oafkortadt som förstärkning tillfalla förut nämnda af konsistoriet bildade 

hjelpfond. 

Aug. utredning af hithörande förhållanden se större konsistoriets protokoll och 

skrifvelse den t April 1896. 

TREDJE C A P I T L E T . 

Om pensionärerne och pensionernas belopp. 

ti to. 

Pensionsberätti gade äro efter privilegii nådårets utgång, så vida 

ofvan stadgade afgiftcr blifvit erlagde: 

T:o Delägares (fterlemnade Enka, som, der icke något pensionsbcriättigadt 

barn efter den aflidne finnes, ensam tager I1cl 

pension; 

2:o Dclegares iftcrlcmnade barn, nemligen: 

a) Sinter och oförsörjda döttrar till1jrllda jugurett är: hvarvid 

iakttages, att, clå pensionsberättigad Enka jenite barn efter 

den aflidne finnes, pensionen delas dem emellan pli det slätt, att 

Enkan tager hälften och barnen, ehvad de äro hennes 

egna barn eller stjufbarn, den andra hälften; men der endast ett 

pensionsbcrättigadt barn lefver, tager Enkan två tredje-delar och 

barnet en tredjedel. ej pensionsberättigad Enka 

till, njuter ett barn en tredjedels pension, två barn två tredjedels 

och tre eller flere barn hel pension. äro barn af flera giften efter 

den aflidne delegaren, må älven då så förfaras, som nu sagdt är; 

lr) O/kusin jda döttrar emellan tjuguett oc% jontio års alder, W. 

särdeles ömmande omständigheter äro förhanden och Univer- 

4 1

4'- 

sitetets Canzler bifallit, att pension må dem tilldelas; dock så, att 

en sådan dotter ej bekommer mer än en fjerdedels, två ej öfver en 

tredjedels och tre eller flere döttrar ej mer än half pension ; 

c) OfOrsohjda diitlrar (fler fyllda femtio år, om de behöfvande äro; 

pensionen blir lika med barns, hvarom mom. a) af denna handlar; 

samt 

d) fånföre och tillika fiatliga barn. hvilka oafbrutet bibehålla 

pensionsrätt, så binge de bevisligen deraf äro i behof. 

11. 

(Koni;-/. Bre/'vet den 12 April 13'76.; 

Hel pensions belopp är för enkor och barn i 

första klassen . . joo kronor 

andra klassen . . 500 

tredje klassen 400 

fjerde klassen . . 200 

Och beräknas pensionsåret från r:sta Januari till I:sta Januari. 

I följd af stadgandct i q § mom. d) bör likväl pension, som första 

gången vid pensionsurets slut lyftes, varda inskränkt till sådan andel af 

den verkliga årspensionen, som svarar mot tiden från nådårets slut till 

utgången af pensionsåret i förhållande till helt år. 

12. 

Pensionsrätt förloras 

r:o Dä pensionär dör eller träder i äktenskap; och beräknas sista 

årets pensionsbelopp till slutet af det halfår, under hvilket förändringen 

timat; 

2:0 Då delegares barn fyllt den alder, att det ej vidare får 

pensionen ovilkorligen tillgodonjuta; och cgc pensionären i detta fall 

rättighet att uppbära pensionen för hela det löpande pensions-året, och 

3:0 Genom styrkt vanfrejd, sedan Universitetets Canzler förklarat 

pensionär af sådan orsak förlustig dess rätt till pension eller 

pensionär blifvit af domstol genom laga kraft vunnet beslut fälld till 

ansvar för vanärande brott. 

1 3• 

Pensionerne kunna icke för skuld utmätas eller sequestreras. 

Pantförskrifning af eller invisning uti denna tillgång vare ogill. 

FJERDE CAPITLET. 

Om Pensions-Inrättningens förvaltning. 

1 4 . 

De tillgångar, uppå hvilka Pensions-Inrättningen sig grundar, 

skola stå under Academiens allmänna förvaltning; och komma fördenskull 

för medlens bokförande och redovisning, äfvensom för 

revisionen deraf, att iakttagas samma ordning och föreskrifter, som äro 

för Academiens öfriga räkenskaper stadgade. 

§ 15 . 

Bland Pensions-Inrättningens delegarc utses för en tid af tre ir i 

sender en Direktion af trenne ledamöter, två af Professorsklassen och 

en af de öfrige till inträde ovilkorligen förbundne delegaree. 

Nämnde Direktions åliggande är, att, efter granskning af pensionärernes 

till densamma ingifna prostbevis och inhemtad kännedom 

af Inrättningens räkenskap, i enlighet med detta Reglemente bestämma 

pensionärernes antal och pensionernas belopp och de sednare med 

contrasignation af Academie-Kamreraren anordna. 

(Kong]. Bre/;vet den 12 April 1876) 

[nom Februari, Maj, Augusti och November månaders utgång 

hvarje år aflemnar Direktionen till bemälde Kamererare förteckningen 

öfver pensionärer under löpande qvartal och den pension hvar och en 

af dem cger att undf

44 

Direktionens ledamöter, före den 20 December öfverlemnas till 

Academie-Räntmiastaren, hvilken under nästföljande Januari månad 

utbetalar pensionerna. 

§ '7 . 

Arligen före den December aflemnar Kamercraren till Pensionskassans 

Direktion afskrift af samma kassas räkenskap för det 

förflutna året, på det Direktionen må ega tillförlitlig kännedom om 

Inriittnirigens ställning och, mcd ledning af denna, enligt Reglementet 

pensionerna bestämma. 

§ 1s. 

(Koni/. Brcfet den 16 Oktober 1596.] 

Akademiräntmästaren upptager och bokförcr de Inrättningen 

tillfallande årsafgiftcr: af den, som i Universitetets räntekammare 

uppbär lön eller pension, genom afdrag vid Akademistatens aflöning; 

af öfrige delegare genom omedelbar uppbörd i början af Mars hvarje 

år, och cmottager samt debiterar sig jemviil den äldre Enskilda Enke- 

och Pupillkassans inkomster. 

I afsccnde på tillgångarnes förräntande guller hvad angående 

Akademiens medel i allmänhet är eller blifvcr föreskrifvet. Dock hör 

för årsafgiftens debitering och redovisning en af Direktionen klassvis 

upprättad förteckning öfvcr Inrättningens delegare inom mediet af 

Februari månad vara till Riintniiistarcn ingifven. 

§ 19, 

inom. T. Kong 1. Bref vet den 12 April 1876) 

Pensionär åligger att inom den i Februari hvarje ir till Direktionen 

inlemna prestbevis, innefattande uppgift icke allenast om åldern 

och fortfarande ogift stånd, utan iifvcn, livad delegares tjuguett år 

gamla döttrar angår, om de ännu äro i verkligt behof af understöd, 

hvarefter direktionen anordnar pensionerna, hvilka, såsom i § 15 sägs, 

qvartalsvis af Academie-Räntnlästarcn till pensionärerna eller deras 

lagliga ombud utbetalas. 

Underlåter pensionär under trenne på hvarandra följande är att 

anmäla sig till pensions utbekommande eller att i sådant ända-mål 

förete behörigt prestbevis, varder pensionären sin rätt till pension 

förlustig; kommande det att bero på särskild ansökning och Canzlerens 

bepröfvande, huruvida densamma må kunna återvinnas. 

§ 20. 

(Kong/. Brcfz'ct den T6 Oktober 1896) 

Vid sammanträde kvart femte är t , ltvarom Kungörelse minst 

fjorton dagar förut införts uti tidning i Upsala samt derstiides bosatte 

delegare särskildt underrättats, hafva delegarne att inom dc 

9 stadgade gränser för en tid af fem år, riknadt från och med aret 

närmast efter sammanträdet, bestämma år:safgifterna san/t tiden för 

deras upptagande, när detta skall ega rum genom afdrag vid 

Akademistatens aflöning. 

21. 

(Kong/. Brcfvet den 16 Oktober 1896) 

Skola delegarne eljest sammanträda, gälle om kallelse till 

sammanträdet kvad i ti 20 iir stadgadt. 

22. 

(Kong 1. Brcfvet den 16 Oktober 1896) 

Sammanträde med delegare i Pensions-Inrättningen skall, utom 

för det 15 nämnda ändamål, ega rum, när Direktionen sa. beslutar eller 

minst Io delegare clerom hos Direlationens Ordförande anhållit. 

Det alle, som vederbör, hafve sig hörsamligen att efterrätta. Till 

yttermera visso hafve AVI detta med egen hand underskrifvit och mcd 

Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. 

Stockholms Slott den 2i Februari 1849. 

USCAP.. 

P. Genberg. 

' Enligt delegarnes beslut skola afgifterna fr. o. ut. fir 1902 under fem utgå för 

delegarne i första klassen med 75 kr., i andra klassen 4S kr., i tredje klassen 30 kr. och i 

fjerde klassen 15 kr. Afgifterna upptagas med en tredjedel hvarje gång den t juni, den 1 

September och den i December. 

45

Pensionsinriittningen för Universitetets Vaktbetjente. 

Stadgar för- vaktGeieningens vid Upsala universitets 

pensionsinrättning f y r enkor och barn, faststalda af kanslern 

den 29 Oktober 1895. 

§ 

Alla till vaktbetjeningen vid universitetet hörande personer, 

nämligen vaktmästare vid consistorium, fakulteterna, kontoret och de 

särskilda institutionerna, underträdgårdsuiästarne och trädgårdsmedhjelparne 

vid botaniska trädgården, maskinisten vid universitetsbyggnaden 

och andra i universitetets tjenst mot fast aflöning antagna, 

med dessa likstälda personer äro, så snart de blifvit i universitetets 

tjenst antagna, skyldige att såsom delegare ingå i denna 

pensionsinrättning. 

I. 

2. 

Delegare, som för fel i tjcnsten eller oduglighet eller oordentlighet 

derifrån afskedas, vare från inrättningen skild. 

Efterlemnar han vid sin död enka eller oförsörjda barn, må på 

inrättningens delegare ankomma, huruvida dc af honom gjorda 

insatserna må till dem utbetalas. 

§ 3 . 

Inrättningens tillgångar utgöras af: 

1:0) de af akademistaten frön den s. k. I.ötkassan anslagna medel, 

som ursprungligen utgjort en kapitalfond af 9,58S kronor 67 öre. 

2:0) årsafgifter af delegarnc till belopp af högst 10 kronor för 

hvar af dem. 

3:0) årliga räntan af akademiens fattigkassa till ett belopp af 415 

kronor 50 öre i mån af nuvarande pensions- och undcrstödstagares 

afgång. 

4 . 

Första årsafgiften erlägges vid inträdet i inrättningen; och gäller 

densamma för det kalenderår, under hvilket den inträdande delegaren 

blifvit vid universitetet anstäld, ehvad längre eller kortare tid af året då 

tilländalupit. 

5. 

Berättigad till pension äro afliden delegares enka och bans 

minderåriga barn under aderton år. 

Skulle något pensionsberättigadt barn vid fyllda iS år till följd af 

vanförhet eller sjuklighet och emedan det saknar egna till-gångar vara 

i behof af understöd, må det bero på delegarne i inrättningen att 

bestämma om och huru stort understöd må det-samma från 

inrättningen beviljas samt för hvilken tid det må utgå. På samma sätt 

förhålles, om delegare vid sin död efterlemnar van-fört eller sjukligt 

barn äldre än iS år i saknad af egna tillgångar till sitt uppehälle. 

§ 6. 

Pensionsritten upphör: 

då pensionstagare dör; 

då delegares enka eller pensionsberättigad dotter träder i gifte 

samt då pensionstagare blifvit genom beslut, som vinner laga kraft, 

dömd förlustig medborgerligt förtroende. 

§ 7 . 

Pensionerna utgå i mån af tillgängliga medel till följande år-liga 

belopp: 

för enka 125 kronor; 

för enka mcd ett barn 175 kronor; 

för enka med två eller tre barn 210 kronor; 

för enka med fyra eller flera barn 25o kronor; 

för ensamt barn 10o kronor; 

för två eller tre barn 15o kronor; 

för fyra eller flera barn 1.90 kronor. 

S. 

Pensionerna utgå efter kalenderår och räknas från den dag, då den 

aflidne mannens eller fadrens lön eller pension från universitetet 

upphör. 

47

4S 

Då pensionsrutt upphör genom pensionstagares död eller 

giftermål, utbetalas pensionen till elen i i nästföljande månad derefter. 

9 . 

Pensionstagare vare, om han ej är i Upsala bosatt, skyldig att före 

den i December hvarje är till ordföranden i delegarnes utskott ingifvai 

prestbevis, som innehåller uppgift om ålder samt, där sådant är af 

nöden, om fortfarande ogift stånd och behof af understöd. 

Pensionerna utbetalas i Juni och December månader för det di 

löpande halfårct. 

§ IO. 

I)e tillgångar, uppå livilka pensionsinrättningen sig grundar, skola 

stä under universitetets allmänna förvaltning och kommer fördenskull, 

för medlens bokförande och redovisning äfvensom för revisionen deraf, 

att iakttagas samma ordning och föreskrifter, som äro för universitetets 

öfriga räkenskaper stadgade. 

§ 1 1. 

Pensionsinrättningens styrelse utgöres af tre personer, nemligen 

en af vaktbetjeningen för 3 år vald professor såsom ordförande, 

akademie räntmästarcn och en bland vaktbetjenterne sjelfva lika-ledes 

för 3 år utsedd ledamot. 

Nämnda styrelses åliggande är att, efter granskning af pensionärernas 

till densamma ingifna prestbevis, der sådana för pensionernas 

utbekommande erfordras, och inhemtad kännedom af 

inrättningens räkenskaper, i enlighet med detta reglemente, be-stämma 

pensionärernas antal och pensionernas belopp samt de sednare med 

kontrasignation af akademie kamreraren anordna. 

Före Juni och December månaders ingång hvarje år aflemnar 

styrelsen till bemälde kamrerare förteckning öfver halfårets pensionärer 

och den lott hear af dem eger att undfå, på grund af hvilken handling 

kamreraren författar och kontrasignerar en anordningslista, som 

underskrifven af styrelsens ledamöter öfverlemnas till akademie 

riintmästaren, hvilken derefter under nyssnämnda månader utbetalar 

pensionen. 

5 i2. 

Årligen före den i:sta December aflemnar akademie kamre rat-en 

till pensionsinrättningens styrelse afskrift af inrättningens 

räkenskaper för det förflutna året, på det att styrelsen må ega tillförlitlig 

kännedom om inrättningens ställning. 

i3. 

Akademie riintmästaren upptager och bokförer de inrättningen 

för hvarje år tillf illande afgifter genom afdrag å delegarnes löner. 

I afseencle på tillgångarnes förräntande gäller livad angående 

universitetets medel i allmänhet är eller blifver föreskrifvet. Dock bör 

för årsafgiftcns debitering och redovisningen af styrelsen upp-rättad 

förteckning öfver inrättningens delegare inom medlet af December 

månad varda till räntmästaren ingifven. 

14. 

Allmänt sammanträde mccl pensionsinrättningens delegare 

hålles, då sådant erfordras, för väljande af ledamöter i styrelsen eller 

då styrelsen anser nödigt höra delegarne i afseendc på rätt till pension 

eller andra angelägenheter, som pä delegarnes beslut bero. 

Pensionsinrättningens kapitaltillgång uppgick vid 1902 års ingång 

till 24,777 kronor 82 öre. 

~o9UfLiU]ISP

50 51 

Akademistatens fattigkassas allmänna fond. 

1. 

Denna fond inrättades till evärdelig åminnelse af Konung Adolf 

Fredriks kröning den 26 November 175 1. De för stiftelsen an-tagna 

statuter återfinnas i det större konsistoriets protokoll den 2$ November 

1751, och är denna fond den första anstalt till beredande af 

pensionsunderstöd vid universitetet. Dess ändamål angafs i statuterna 

vara att bereda underhåll åt »them som tjäna eller tjänt samt niuta 

försvar under Kongl. Akademien såsom ock theras änkor och omyndiga 

barn, tis thes the fyllt sina 15 år och bevisas vara nöd-lidande,>. Enligt 

större konsistoriets beslut den 27 Oktober 1858 öfverlemnades 

förvaltningen af denna kassa till riintkammarcn och kontoret. 

Dessförinnan hade konsistoriet genom beslut den 24 Mars 1751 bestämt, 

att fattigkassan skulle delas i två pensions-fonder, af hvilka den ena 

bibehöll namnet fattigkassa och fort-farande skulle tjena för det 

ursprungliga ändamålet, samt den andra, afsedd för »the hederligare till 

Akademic-Staten hörande Personers cnkor och omyndiga barn:>, blef 

den sedermera s. k. akademistatens enskilda enke- och pupillkassa, 

hvilken kassa enligt giifvobref den 2 Juni 1849 med alla dess 

tillhörigheter såväl frälseräntan från hemmanet Kroklösa (se köpebref 

den 4 April 1 Sto och köpekon-trakt den 21 Februari s. å.) som den 

kontanta behållningen öfverläts på vissa vilkor till den samma år bildade 

allmänna pensions-inrättningen vid universitetet. Att af räntan från 

fattigkassan årligen utgår bidrag med belopp af högst 415 kr. 5o öre till 

vaktbetjeningens Pensionsfond framgår af § 3 molls. 3:0 af denna fonds 

reglemente. Aterstoden af fattigkassans räntemedel utgår till 

pensionstagare, som voro dclegare deri före upprättandet af Vaktbetjenin 

;ens pensionsfond, hvarjemte en ringa del af räntorna 

kapitaliseras. 

Enahanda var förhållandet med rrercitiestatens pensionsfora'. 

uppkommen genom Kongl. Brefvet den 21 Januari 1685, hvars 

tillgångar, dock utan att något gåfvobref upprättades, 1849 sammanslogos 

med allmänna pensionsinrättningens tillgångar. 

. 1i71. ; ' 1 ll;;5;;1 Slli.l. 

2 

Gåfvo-Bref. 

Wi undertecknade, ende nu återstående Delegare i Upsala 

Academie Stats Enskilda Enke- och Pupill-Cassa, öfverlåte härmed, och 

af de skäl här bifogade Protocollet vid vårt sammanträde den 26 Maj 

1847 innefattar, till full ego åt Upsala Academie och den där nu 

inrättade samt af Kong]. Maj:t i nåder fastställda allmänna Pensions 

Inrättning alla vår Cassas Tillhörigheter, nämligen: 

Frälse Räntan af Kroklösa hemman, Ett mantal om titta Oresland i 

Tillinge socken och Upsala Län, utgörande Trettiosex (36) Tunnor 

Spannemål, hälften Råg, hälften Korn, att utgå efter Westerås Läns 

årliga markegång med Toff Skillingars Banco för-höjning på tunnan 

såsom forlön ; 

och i penningar: 

dels pa serskildtc händer nu utlånte, men genom vår försorg 

indrifvande räntebärande Capitaler, till ett belopp af Fem Tusen Trehundra 

Femtiosju (5,357 Rdr 4 sk.) Riksdaler Fyra Skillingar Banco, 

dels oreverserade fordringar och contant, hvad vid öfverlemnandet 

i cassan kan finnas, och som enligt Förvaltarens redovisning den 

11 sistlidna Maj utgjorde Nio Hundra Trettio Nio (939) Riksdaler 

Trettioen (31) Skillingar Nio (9) Runstycken samma mynt, hvaraf likväl 

årets pensioner samt några smärre utgifter komma att utgå; sådant allt 

under de förbehåll och vilkor att Kongl. Academien : 

1:o) mottager vår Cassas ofvannämnde medel under samma 

f örvaltning, som gäller för Academiens Allmänna Pensions Inrättning; 

2:o) så länge egarne af Kroklösa hemman uppfylla det om 

f rälseräntans utgörande ingångna Contract, bibehåller dem vid de vilkor, 

som dem deruti tillförsäkrade äro; 

3:0) emellan vår Cassas nu varande och genom vår dödelige 

afgang upkommande nya Pensionärer, enligt å dem, så länge någon af 

oss lefver, genom vår försorg erhållande Förteckning, och efter

5 = 

den grund vår hitintills gällande Pensions Inrättning utstakar, för-delar, 

och på den tid af året, som med ilcademiens förvaltning 

öfvercnssttimme r , till dem utbetalar årliga afkomsten af ofvan omförmälda 

våra enskilda fonder till det belopp dessa fonder medgifva, 

och som här ncdanföre närmare bestämmes; 

4:0) dervid beräknar interesset å penninge Capitalet lika högt med 

det hvartill Academien kommer att hädanefter sina egna Capitaler till 

utlåning disponera; 

5:o) icke förr tillagnar sin Allmänna Pensions Inrättning och 

såsom (less egendom använder våra Fonder med tillhörande interessen 

än vid den tid, då antalet af vår Cassas pensionärer sii aftagit, att 

hvardera af dem erhåller Femtio (5o) Riksdaler Banco i årlig pension 

och ändock en behållning öfverblifver; kommande således dessa 

pensioner i ingen händelse att någonsin utgå med högre belopp än 

Femtio (5o) Riksdaler Banco. 

Upsala den 2 Juni 1549. 

Ilerrr. I1'ilh. Romanson. Henr. Falck, 

n. v. Cassct Directeur. If. v. Cassa llirectör. 

S. M. Schcdvin. S. Grubbe. 

: egne vägnar och efter fullmaster sa väl af Prof. 

D or A. E. Afzelius som utaf all. just. Pre 

D:or S. ' I ' hemptander. 

:John Schcns'on. 

A egne och Professor N. J. Sillens wiignar enligt fullmakt. 

L. P. IValmstcdt. .7. H. Haak. C. O. Dcll&n. 

O. Glas. V. ,t. Palmblad. P. D. A. Atterbom. 7. 

E. I'octhius. G. von Hcidcnstant. A. R:hson Lundquist. 

Såsom Gåfwowittnen Underskrifwa 

And. Berg holm. P. E. Hammarin. 

Acad. Cursor. Acad. Cansl. och Cont. Waktuniistare. 

Fattigkassans fond uppgick vid 1902 års ingång till 11,669 kronor 

87 öre. 

Kammarrådet E. G. von Schuberts Fond 

(»von Schubert-Solanderslca Fonden.:) 

Gåfvo-Bref. 

Till betygande af den Kärlek och Tillgifvenhet jag hyser för 

Upsala Kongl. Academic, hvarest jag i flera år vistats, samt tål 

vedermäle af mitt tacksamma minne för framledna mademoiselle 

Lovisa Solander, skänker jag härmedelst med varm hand till in-rättning 

af en Fond för fattiga Fruntimmers understöd vid bemälte academic det 

Capital, stort Ellofva hundra Ricksdaler (t too R.) Svensk Banco, som 

jag i följd af nämnda mademoiselle Solanders. den 26 mars 1505, till 

företon för mig, efter dess broders, quarter-mästaren Fredric Adolf 

Solandars död, nu fått enlottaga. 

Förestående Ellofva hundra Ricksdaler Svensk Banco, hvilka jag 

härigenom öfverlemnar till Upsala Kongl. Academic för att i everdeliga 

tider hos Academicn oförryckt innestå emot den ränta, som 

Venerandum Consistorium Academicutn, efter omständigheterna kan 

för detta Capital erhålla, sedan oundgängeliga afdrag skjctt, skola 

utgöra Fond för en stiftelse, under namn vart Schubert-Solauderska. Så 

länge min dotter, Fröken : ohanna .'on Schubert lefver, kommer hon att 

åtnjuta denna ränta och äger, antingen sjelf eller genom 

befullmägtigaclt ombud, densamma i Upsala Kongl. Academiens 

xrariuni lyfta; men efter hennes död skall räntan till understöd för 

fattiga Fruntimmer, och i synnerhet för dem, som af l ångvarig sjukdom 

äro siängliggande, vare sig Enkor eller ogifta döttrar efter Academiska 

Embetsmän och Tjenstemän årligen an-vändas. Och anhåller jag, det 

Venerandum Consistorium Academicum täcktes, efter eget bepröfvande 

utse En eller högst "Två, som härutaf böra komma i åtnjutande; samt att 

i händelse mer än en person kommer att därmed hugnas, fördelningen 

af räntan emellan Två då skjer efter Consistorii Academici bästa 

öfvertygelsc om de nödlidandes välförhållande och olika behof af 

understöd. 

53

5 -I 

I det jag för öfrigit tillåter mig härigenom uttryckeligen iterera 

det uti min genom Herr Doctorn och Professorn Hulten aflemnade 

Promemoria af den 29 Augusti 1323 under Litt. e gorda förbehåll ; att 

denna stiftelse ej blifver rubbad eller förkortad, under hvad namn och 

förevändning som helst, anhåller jag ödmiuckeligen, l;der Magnifici 

och Venerandum Consistorium Academicum ville benägit förvända sig 

hos Hans Fongl. Höghet, Kronprinsen, såsom Kongl. Academiens 

Cansler, att Hans Kongl. höghet nådigt täck-tes, icke allenast 

sanctionera denna Stiftelse utan ock föranstalta, att densamma, nu och 

för alla tider blifver eximerad ifrån alla af= gifter för Capitalet och 

räntan; hvilket tordes pröfvas så mycket mera vara billigt, som 

stiftelsen härleder sig utaf en, till understöd för fattiga och sjuka 

Fruntimmer, genom en, ej under Svenska Spiran Lydande man, frivillig 

förärad gäfva. 

Till bekräftande häraf har jag detta Gåfvo-bref egenhändigt 

skrifvit, underskrifvit och mitt Sigill äsatt, som skedde i \Volgast, i 

närvaro af underteknad edsvuren Notarius publicus, den 3:de April 

1829. 

Ernst Constantin von Schubert. 

Kongl. Svensk KannuarRZid och Riddare 

al' Kougl. Nordstjerne Orden. 

Att Herr Kammar-Rådet och Riddaren af Kongl. Nordstjerne 

Orden, m. in. Ernst Constantin von Schubert, ofvanståcnde Gåfvol3ref 

egenhändigt skrifvit och i min närvaro underskrifvit, och sitt Sigill å satt 

hafver; betygar jag vi officii mci publici. 

\Volgast den 3:dje April 1829. 

F. C. R. Richrz ,. 

bondens kapital utgjorde vid 1902 års ingång I,65o kronor. 

Universitetets Lötmedels kassa. 

Om tillkomsten af denna kassa och sättet för dess användning 

upplyser den i efterföljande protokoll intagna utredning: 

5 5 

Protokoll. %lilllet vid Akadcmie Statens 

rid Kong/. Universitetet i Upsala sam- 

Mautriide dell 29 .7anuari 1870. 

§ I. 

Frän Prof. H. Th. Daug och Akacl. Adj. F. G. Afzclius samt Akad. 

Not:n I-Iäradshöfd:n G. Ekeroth, som af Akademie Staten blifvit 

utsedde att granska den s. k. Lötkassans räkenskaper samt afgifva 

förslag om sättet för användande eller förvaltning af kassans tillgångar, 

hade inkommit K. skrift. 

»Till Akademis Staten vid Upsala Universitet. 

Sedan Akaclemic Staten vid allmänt sammanträde den 9 Mars 

sistlidet år utsett oss undertecknade till Revisorer för granskning af den 

s. k. Lötkassans Räkenskaper under den tid sagda Kassas förvaltning 

omhänderhafts af numera aflidne Räntmästaren J. \V. Gyllens värd med 

uppdrag derjemte att inkomma med »förslag ont sättet för användande 

eller förvaltning af kassans tillgångar»; så få vi härmed sådant yttrande, 

jemte revisionsberättelsen afgifva. 

Vidkommande åter frågan om sättet, hvarpå Lötkassan hädanefter 

bör förvaltas och dess tillgångar användas, så hafva vi till en 

början sökt uti för oss tillgängliga handlingar vinna nödig upplysning 

om tillkomsten af denna kassa och den anordning af dess användande, 

som möjligen redan kunde vara i vederbörlig ordning beslutad, men 

dervid endast inhemtat följande : 

1 Akademiska Konsistoriets Protokoll för den 20 Juni är 1777 

finnes uppgifvct, att ::denna Löt blifvit, enligt handlingarne, till

56 

mulbete donerad Upsala Stads innevånare, hvaribland de till Akademistaten 

hörande personer äfven böra räknas, af hvilken grund de 

allt hittills med Stadens innevånare för sina kreatur njutit gemensamt 

bete a denna Löt» i hvilken dessutom flere kringliggande byar egt del 

och hvilken, efter isvad andra handlingar gifva vid handen, delades 

mellan samtliga delegare är 1795, då Upsala stad erhöll på sin lott 131 

tnlnd S kpind, cleraf Akademiens andel ut-gjorde 31 tnlnd S kpind, 

som särsl:ildt instängdes år 1796 och sedermera efterhand blifvit 

upparbetade och bebygda till en för Akademi Statens gemensamma 

räkning utarrenderad landtgård, af hvars influtna arrendemedel 

»Lötkassan» bildats och öfeer hvilken således Akademi Staten 

otvifvelaktigt eger en fullkomligt fri dis-positionsrätt. 

Beträffande ändtligen det sätt, llvarpå Lötkassans derefter 

återstående tillgångar, utgörande den 1 November 1868, efter Kas-sans 

dåvarande ställning IRdr. 8,701: 14 öre Rmt, äfvensom de till Kassan 

ärligen inflytande arrende och räntemedel, böra för fram-tiden 

användas, sä hafva vi vill icke lyckats upptäcka någon före-fintlig och 

hittills följd allmän föreskrift rörande Kassans användande för ett visst 

best

5 8 

Handlanden K. B. Beronius' sjukhusfond. 

1. 

Under ödmjuk tacksamhet för den velsignelse, som den allsmäktige 

Guden under den Jordiska verksamheten nåderikt låtit komma 

mig till del har jag under erfarenheten af min svaghet äfven uti 

testaments göromålet likwäl under medvetandet af mina skyldigheter 

äfven uti detta förhållande, under de dagar lefnadskrafterne så till 

Kropp som Själ veoro friska sammanfattat efter-följande förordnande 

som tillkännagifver huru dc lekamliga gåf vorne, hvilka Gud den 

allena gode låtit komma under min förvaltning efter min död skola 

användas och utskiftas, förklarande jag, att min fullkomligt rediga fria 

och bestämda wilja är att gvarlätenskapen nograndt så skall anwändas 

och utdelas, som detta testa-ment instrument bestämmer hoppfullt 

förlitande mig derpå att mina slägtingar med förnöjelse erforo det 

dessa bestämmelser äro gjorde icke allenast för dem utan äfven för 

deras anförwandter jemte andra mindre wiil lottade 

samhällsmedlemmar och barmhertighets inrättningar. --------------------- 

Till min illodcr C. \V. Beronius gifvcr jag — Till Upsala sjukhus 

under förbehåll att räntan användes till kläder och föda åt sådant som 

efter tillfrisknandet och utgående deraf äro uti verkligt behof ;000. 

-------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Till utredande af den egendom som 1-lerren Gud (ätit genom mig 

samlas och disponeras förordnar jag v. Häradshöfdingen Oskar Råbert 

Themptander och min Broder Jonas Otto Beronius. Före-gående 

"Testamente nedskrifvet af mig sjelf under fullkomligt redigt 

själsmedvetande på dessa (4:ra) Fyra sammanfistacle pappers ark 

deraf det yttersta såsom utansida är lemnadt blankt och med mitt eget 

jemte Stockholms Stads sigiller besäglade innehåller min frivillega 

och bestämda vilja huru med min gaarl åtenskap efter min 

död förfaras skall derför min yttersta önskan är att detsamma uti alla 

delar noga måtte efterföljas. 

Till slut utsäger jag en Frids och Kärleks hällsning till alla mina 

kära slägtingar och vänner Far TM/. måtte jag och dc alla under veart 

återstående jordelif så söka efter Gud och svår frälsares Jesu Christi 

kärleks delaktighet och förtjenst, så lefva efter dess \vilja och lära att vi 

alla uti frid under förtröstan på Guds förbarmande, måge afsomna för 

att derefter utaf öfverskyld nåcl uppväckas till det Nya eviga lifvet. 

Stockholm den 6:te Juli 1870. 

Knut Bernhard 

Att Handlanden Knut Bernhard heronius, som vi personligen 

kanna med sundt och fullt förstånd och af fri vilja förklarat före-stående 

handling, hvars innehåll är oss obekant, innefatta hans yttersta vilja och 

testamente, samt att han detsamma egenhändigt skrifvit och 

underskrifvit, det intyga undertecknade tillkallade och på en gång 

närvarande vittnen. 

Stockholm den 19 December 1870. 

G. 11: Placlret. A'. ,7. Andersson. X. . Lundstedt. 

Att Handlanden Knut Bernhard Beronius, som vi personligen 

känna, vid sundt och fullt förstånd samt af fri vilja förklarat förestående 

handling, i det skick hvaruti densamma nu befinnes, men hvars 

innehåll är oss obekant, innefatta hans yttersta vilja och testamente 

samt erkänt sig hafva detsamma egenhändigt skrifvit och underskrifvit, 

sådant allt intygas af oss för sådant ändamål sarskildt tillkallade och på 

en gäng närvarande vittnen. 

Stockholm den 2 April 1873. 

H. S. Arwidsson. A. Il. Fris. 

Ar 1873 den 3 April blef inför Stockholms Rådstufvu-Rätt å dess 

tredje afdelning vitnesförhör angående tillkomsten af detta testa-mente 

hållet på sätt protokollet närmare utvisar; betygar som ofvan. 

I'å P. ådstufvu-Rättens vägnar. 

N. G. t1'ystriinr. 

Rätt transumeradt, betygar, Stockholms RådstufvuRätts Första 

Afdelning den 1 April 1902; Ex officio 

Olo f l~rraell. 

59 

L

6o 

Utdrag ä f protokoll, kållo kos det Större Akad. - •miska 

Konsistoriet i Upsala den 2 Oktober 1880. 

10. 

Direktionen för det Alrad. Sjukhuset, som erhållit uppdrag att 

inkomma med förslag till reglemente för användande af de af numera 

aflidne l Iandl. Knut Bernhard I3eronius till sjukhuset skänkta 5000 kr., 

hade med anledning deraf inlemnat följande 

0d/RN- af protokollet, &Wet vid sammanträde "'led 

Direktionen för det Akademiska sjukhuset i U/isala den 13 

September 

Sedan det Större Akademiska Konsistoriet medelst utdrag af sitt 

protokoll för den 22 Februari 1879 anmodat Direktionen att upprätta och 

till Konsistoriet inkomma med förslag till reglemente för dc af numcra 

aflidne I fancllanclen Knut Bernhard Beronius i Stockholm enligt 

testaments den 6 Juli 1870 skänkta 5000 kr. till Upsala sjukhus, och 

Direktionen i anledning deraf upp-dragit åt vederbörande Ofverkirurg 

och Ofverläkare att uppgöra (let sålunda infordrade förslaget, så och 

efter (let förslag i ämnet till Direktionen inkommit och bland dess 

ledamöter cirkulerat, före-togs nu frågan till behandling och beslöt, 

efter öfvcrläggning, Direktionen, som för sin del godkände det gjorda 

förslaget, att till det Större Konsistoriet öfverlennia detsamma, hvilkct 

var af följande lydelse: »Förslag till reglemente fin- den af aflidne 1- 

Iandlanden Knut Bernhard Bcronius till Upsala Sjukhus gjorda 

donation. 

Donationens medel förvaltas af Upsala Universitets Drätselnämnd, 

som ställer den årliga upplupna räntan till Akademiska 

Sjukhusets i Upsala Direktions förfogande enligt följande närmare 

bestämmelser. 

4• 

I. 

§ 2. 

Vederbörande Sjukhusprefekter elva att, hear för sin afdelning, 

af denna Donations ränta anordna understöd ät verkligt behöfvancle 

vid deras utskrifning från sjukhuset, clock icke till högre belopp in 

högst 25 kronor åt hvarjc person, till nödiga kläder eller föda. 

§ 3 . 

Detta understöd skall lemnas in natura i form af kläder eller föda 

och i det senare fallet helst poletter till någon spisinrättning eller s. k. 

inackordering för maten. 

4. 

Nödiga åtgärder i och för sådant understöd verkställas efter 

vederbörande sjukhusprefekts föreskrift af Sjukhusets uppsyningsman, 

som hos Sjukhusets kamrerare eger att mot qvitterade räkningar 

uppbära den af prefekten för hvarje fall anordnade summan. 

§ 5• 

Hvarje sådan anordning mecdelas af vederbörande prefekt 

Sjukhus Direktionen via näst följande Direktions sammanträde. 

6. 

Ingendera af prefekterna bör, utan den andres begifvande, vid 

sina anordningar öfvcrskrida hälften af den för året upplupna räntan. 

7 . 

I sammanhang mccl Sjukhusets öfriga räkenskap iifverlemnas af 

Kamreraren för hvarje år till Universitetets Drätselsnämnd en särskild 

räkning öfvcr anvisningen af denna Donations årsränta.» 

Ut supra 

Gustaf S « wenssou. 

Och fann det 

Ex protocollo 

St. Kons. skäligt 

att till efterrättelse fastställa (let af sjukhusdirektionen sålunda 

upprättade förslag för användande af ifrågavarande donation, och 

hvarom utdrag af protokollet skulle sjukhusdirektionen meddelas. Ur 

protokollet 

G. Ekerotk. 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års ingång 8,648 kr. 1 1 öre. 

bi

62 

Kursor And. Bergholms och h. h. Anna Christina 

Bergholms sjukhusfond. 

1. 

0-Uno-Bret 

Efter moget öfvervägande och i följd deraf fattadt beslut, förklara 

undertecknade iil:ta makar, clet wi härigenom till Kongl. Universitetet i 

Upsala, på efterskrifne vilkor med warm hand gifva och bortskänka oss 

tillhöriga, här i staden belägna gårdarne N:ris 2 & 3 Qvarteret Munken 

och N:ris 4 & 5 Qvartcret Ladu, mcd hvad dertill rätteligen lyder, att 

för nedanomförmiilde ändamål användas, neml.: 

i:o l örbehålla wi oss, så länge någondera af oss lefver, ett årligt 

af nämnde egendomars afkastning utgående underhåll af 1,5oo Rdr 

Riksmynt samt fri disposition af vår nu varande bostad jemte i samma 

gård befintliga trädgården. 

4:0 Den till Universitetet skänkta egendomen bör under namn af 

Bergholmska sjukhusfonden, af Universitetet förvaltas och den behållna 

årliga afkastningen, efter afdrag af förestående dispositioner, 

uteslutande användas till förmån för Universitetets medicinska och 

chirurgiska kliniker, efter den fördelning och till de särskilda ändamål, 

hvarom klinikernas prtefecter sig emellan öfverenskomma, eller, i 

händelse af stridiga meningar, Consistorium Majus bestämmer. 

5:o Universitetet tillträder egendomarne och öfvertager deras 

förvaltning från och med denna dag samt beräknar afkastningen deraf 

från och med den förste nästkommande Oktober, från hvilken tid 

Universitetet äfvcn ansvarar för utbetalningen af här ofvan under mom. 

i, 2 och 3 omförmälda dispositioncrne. 

Wi afhände oss fördenskull berörde svåra egendomar och tillegne 

desamma Kongl. Akademien, att mcd nu gjorda bestämmelser, deröfver 

hafva full och oinskränkt eganderätt. 

Upsala den i6 Augusti 1859. 

Anna A. Christina Beigholnt And. b'e1ghol»t 

(Bomiirke) född IJPPIing. 

Att Cursorcn And. Bergholm och dess hustru Anna Christina 

Bergholm, född Upling till alla delar erkänt innehållet af före-stående af 

mig C. W. Berglund, på begäran skrifna och nu uplästa gåfwobref, 

hvilket de derefter egenhändigt undertecknat, intygas af oss på en gång 

närvarande vittnen: 

som ofvan 

C U T . Berglund, .7oh. ?heod. i1gcrber ; 

L;insbokh311are. målare \-Bistare. 

63

64 

(-fdre7,a/' protokollet, htīllet hos I)ir4tioNC71 for 

Akademiska Sjukhttset i l-psala detz ry itnti i87o. 

3• 

Med öfverlemnande af styrkt transumt af Kongl. Kammar 

Mittens till Consistorium Majus aflitna skrifvelsc af den 8 December 

1869, med anledning af dc uti Ofver Revisions Departementets Civil 

Räkenskaps kontor vid granskning af Universitetets räkenskaper för år 

1866 författade anmärkningar, hade Drätselnämnden under den 3 

näistlidne Maj anmodat Sjukhus Direktionen att enär den af Anders 

Bergholm och hans hustru genom gåfvobref af den 16 Augusti 1859 

stiftade Bergholmska sjukhusfonden blifvit skänkt till Universitetet 

och den i gåfvobrefwet meddelade föreskrift, att den bibehållna årliga 

afkastningen af samma fond, efter afdrag af vissa särskilda 

dispositioner uteslutande skulle användas till för-mån för 

Universitetets Medicinska och Chirurgiska kliniker, efter den 

fördelning och till de ändamål, hvarom klinikernas prefekter sig 

emellan öfverenskomma, icke kunde anses innefatta befrielse för 

bemälde prefekter från skyldigheten att afgifva behörig redo-visning 

för dc af dem från donationsfonden sålunda emottagna medel, det 

matte Sjukhus Direlationen tillse, att sådana redovisningar hädanefter 

afgifvas, för att åtfölja Universitetets till Kongl. Kammar Rätten 

ingående räkenskaper; med anledning hvaraf Direktionen beslöt 

upplysa Drätsel Nämnden att den behållna alkastningen af 

Bergholmska giirdarne numera odelad ingår i den allmänna summan, 

som Sjukhuset uppbär af Akademien, och disponeras ej af prefekterna 

sa.skildt, utan redovisas i samman-hang med Sjukhusets samtliga 

medel. 

Ut supra 

Es protocollo 

Gustaf Swenson. 

Den 14 April 1881 medgaf Kanslers Embetet, att gården N:ris 4 

och 5 gvarteret Ladu finge försäljas, och under loppet af samma år kom 

äfven försäljning till stånd, dervid gården blef betald med r6000 kronor. 

Denna köpeskilling tillika med en under iir 1888 redovisad och till 

Universitetet levererad behållning från Enkan Anna Christina 

Bergholms dödsbo utgör fortfarande fondens kontanta kapital. — Efter 

båda gifvarenas död väcktes år 1885 förslag om försäljning jemväl af 

gården N:ris 2 och 3 qvarteret Munken (se Drätselnämndens protokoll 

den 2 Juni 1885) och härför erhölls äifven Kongl. Maj:ts bifall enl. 

nådigt bref den 

September samma år, men denna försäljning har ännu icke koni-mit till 

stånd. 

Fondens kontanta kapitaltillgång utgjorde vid 1902 års ingång 

20,294 kronor 83 öre. 

Donat i on.surdHHnder. 

65

66 

Gårdsegaren Jonas Bjurzons Fond för befrämjande 

af sjukvård. 

Stadgar för Jonas Bjurzons Fond för befrämjande 

af sjukvård. 

§ I. 

För att befordra en förbättrad vård om de på det Akademiska 

Sjukhuset i Upsala intagna patienter, till hvilka äfven skola räknas de 

till Upsala Läns Lasarett hörande patienter, som, enligt nu gällande 

eller framdeles skeende öfverenskommclse, intagits å nämnde Sjukhus, 

öfverlemnas till Kong]. Universitetet i Upsala en summa stor Alta 

Tusen kronor för bildandet af en fond, son', under benämningen » 

OiVAS BIUR/.ONS fond för befrämjande af sjukvård», skall af 

Universitetet förvaltas och användas på sätt här nedan stadgas. 

§ 2. 

Fondens ändamål är att genom den årliga räntan af fonden bereda 

utväg till aflöning åt ett bildadt fruntimmer att, i egenskap af 

föreståndarinna för sjuksköterskorna på nämnda sjukhus, öfver dem 

utöfva den närmaste och matmoderliga tillsynen samt öfvervaka att de 

fullgöra sina skyldigheter och iakttaga ordning och snygghet inom 

sjukhuset. 

§ 3 . 

Denna fond, som skall under anförda benämning i Universitetets 

räkenskaper bokföras, förvaltas i öfverensstämmelse med de allmänna 

föreskrifter, som äro gällande för förvaltningen af öfriga under 

Universitetets värd stälda fonder. 

§ 4 . 

Innan afkastningen af fonden får användas för det i § 2 angifna 

ändamål, skall räntan först årligen tilläggas fondkapitalet intill dess att 

detta vuxit till ett belopp af To f Tusexa kronor. 

Skulle, vid den tidpunkt, då fonden vuxit till detta belopp, någon 

föreståndarinna för sjuksköterskorna, som icke uppfyller dc här nedan i 

§ 5 stadgade kompetens-vilkor, vara anstäld och Direktionen för det 

Akademiska Sjukhuset finna skäligt att henne likväl tills vidare vid 

tjensten bibehålla, skall hennes aflöning dock icke tillåtas utgå af 

fondens räntemedel, utan skall hela räntan af fonden, intill dess att, 

efter hennes afgång, ny föreståndarinna i enlighet med dessa stadgar 

hunnit antagas, fortfarande läggas till fondkapitalet för att öka 

detsamma. 

§ 5 . 

Direktionen för det Akademiska Sjukhuset eller den Myndighet, 

som framdeles kan komma att i dess ställe hafva närmaste vården om 

detta Sjukhus, antager och afskedar Föreståndarinna för sjuksköterskorna. 

Det bildade fruntimmer, som till denna befattning skall 

utses och uppbära aflöning af fonden skall: 

I:o hafva fyllt 25 år; 

2:o vara känd att städse hafva fört en hedrande vandel; samt 

3:0 hafva fatt en vårdad uppfostran och vid något större Sjukhus i 

Riket eller i Utlandet hafva genomgått en praktisk lärokurs i sjukvård. 

§ 6. 

Nämnde Direktion egcr att, i öfverensstämmelse med det här 

ofvan i § 2 angifna ändamål, närmare bestämma omfånget af Föreståndarinnans 

verksamhet samt i sådant afseende för henne utfärda 

instruktion. 

§7• 

Under den tid, som Föreståndarinnans befattning kan stä ledig, 

besparas räntan och lägges till Fonden för att öka kapitalets storlek. 

Om, i en framtid, fondkapitalet skulle så betydligt ökas att tvenne 

Föreståndarinnor, en för sköterskorna på Sjukhusets medicinska och en 

för sköterskorna på dess kirurgiska afdelning, deraf skulle kunna 

aflönas, skall det ankomma på Direktionens för det Akademiska 

Sjukhuset pröfning af förhållandena att bestämma huru årsräntan af 

Fonden dem emellan fördelas må. 

67

68 

§ 8. 

Upsala Universitets Driftsel Nämnd eger att utanordna den årliga 

räntan af Fonden för att ställas till disposition af Sjukhus Styrelsen, 

hvilken har att använda densamma för det här ofvan i § 2 angifna 

ändamål. 

Upsala den i Juli 1884. 

öre. 

K. OLrvECr.oNA. 

Förestående donation godkännes. 

P. Lrrlydb6w. 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års ingång 14,310 kronor 94 

Gårdsegaren Jonas Bjurzons Fond för Naturveten- 

skapliga Studentsällskapet i Upsala. 

Till 

Akademiska Störrc Consistorium i (;orala. 

Med stöd af åttonde och tionde punkterna i det af framlidne 

gårdsegaren Jonas Bjurzon i lifstiden den 3 Oktober 1880 upprättade 

Testamente, hvarigenom han åt mig i egenskap af Exsecutor 

Testamenti, jemte Bank Direktören P. Lundberg, öfverlåtit att efter 

realiserandet af hela hans bo och sedan alla dc i Testamentet bestämda 

legater blifvit utbetaldte, fritt disponera öfver återstående behållningen 

»till något för Kongl. Universitetet i Upsala eller Upsala stad gagnande 

eller välgörande ändamål» öfveriernnas härjemte till Kongl. 

Universitetet i Upsala Ett Tusen Kronor med vilkor: 

1:o att den årliga räntan af detta kapital, som förvaltas i 

öfverensstämmelse med de för Universitetets öfriga fonder gällande 

allmänna föreskrifter, utbetalas till det »Naturvetenskapliga Student- 

Sällskapet i Upsala att fritt för sina ändamål disponeras; samt 

2:o att för den händelse att nämnde Sällskap i en framtid komme 

att upphöra, den årliga räntan af kapitalet må af professoren i Botanik 

vid Universitetet i Upsala disponeras till gagn för Universitetets 

Botaniska Trädgård eller dess Botaniska Museum. 

Upsala den i Juli 1884. 

K. OLIVf:CltONA. 

Förestående donation godkännes. 

P. Lundberg. 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års början fortfarande 1 ,000 

kronor. 

69

7 0 

Bergsrådet E. E:son Borgströms Fond. 

Denna fond stiftades af Brukspatronen, sedermera Bergsrådet Erik 

Eriksson Borgström enligt trenne särskilda förordnanden, af hvilka det 

första undfått Kongl. Sanktion den 3 September 1759, det andra på 

enahanda sätt bekräftats den 13 Juli 1762 samt det tredje af donator 

utfärdats den to September 1769. Af de båda förstnämnda 

förordnandena, som hade form af till Kongl. Majestät ställa underdåniga 

ansökningar, förvarar Universitetets arkiver ej några afskrifter, men 

dessa handlingar finnas utförligt relaterade i de om deras elmottagande 

utfärdade Kongl. Resolutionerna. Dct tredje förordnandet finnes infördt 

uti det Större Konsistoriets protokoll den 7 Juni 1770. 

Det första förordnandet, bekräftadt den 3 September 1 759, afsåg 

ett belopp af too.000 Daler kpmt, af hvars ränta skulle utgå lön till 

Oeconomie practices professor Regius, Borgströmianus et Ordinarius; 

det andra förordnandet, bekräftadt den 13 Juli 1762, afsåg ett 

belopp af 6.000 Daler kpmt, af hvars ränta, sedan den vuxit till 600 D:r 

Silfvermynt, skulle utgå lön till en adjunkt i praktisk ekonomi ; 

hvarjemte en Advokatfiskal Arvid \Vallstedt för samma ändamål skänkt 

4.000 Daler kpmt; 

det tredje förordnandet, det af den to September 1769, afsåg 

särskilda skuldsedlar, en å 4.000 D:r Suit, en å 7.120 D:r kpmt och en å 

4.000 D:r kpmt och skulle användas till inköp af någon tjenlig invid 

Upsala belägen landtegendom, der Oeconomie practices professorn 

kunde experimentera. 

Mångfaldiga voro de beslut, åtgärder och älven tvister, som 

angingo denna Borgströtnianska inrättnings utveckling och bestånd. En 

slags historik'' deröfvcr kan läsas uti det större konsistoriets protokoll 

den 30 November 1821. — Uti 1837 års stat uppfördes lön i vanlig 

ordning till Oeconomiw practices professorn, hvaretnot 

de allmänna och enskilda anslag, som förut varit anvisade åt denna 

profession, ingingo till Universitetets allmänna kassa. Samma åtgärd 

blef vidtagen beträffande den Borgströmska Adjunkturen enligt Kongl. 

Bref den 11 Januari 1848, dcri det bestämdes, »att emot det Academien 

ansvarade för full aflöning åt Borgströmske Adjunkten, i likhet med 

hvad öfriga adjunkter i de verldsliga facultetcrna åtnjuta, Academien 

finge ej mindre sig till godo afskrifva hela räntan å de Borgströmska 

Fonderna, än ock för ändamålet använda uppgifvcn tillgång å 

Academiens Indragnings Stat». 

Fondernas sammanlagda kapital utgjorde vid 1902 ärs början 

21,783 kronor 33 öre. 

7 1

7 2 

Akad. Adjunkten D:r John Björkens Fond. 

1. 

Testamente. 

Jag Johan Björken förklarar harmed -- chi jag såsom saknande 

bröstarfvingar, egen att fritt förfoga öfver min qvarlåtenskap — min 

yttersta vilja vara, att all min gvarlåtensl:ap, af hvad slag den vara må, 

skall tillfalla Kong]. Universitetet i Upsala under följande vilkor och 

närmare besti.mmelser: 

i. Jag förväntar att K. Universitetet låter omedelbart efter min 

död någon sin tjenstenran taga hand om dödsboet för K. Universitetets 

ri.kning, låter besörja att jag varder på ett anspråks-löst sätt begrafven 

— hälst, om jag kommer att dö i Upsala, a Norrlands Nations 

grafplats - samt later verkställa vederbörlig utredning af boet. 

_. Af hvad derefter aterstir skola först följande legater utgå : 

a. till förre Folkskoleläraren Pale ,Ifaurit. Burman, nu bo-ende 

vid Seglingsbergs bruk i Vestmanland, son af fraurlidne 

kronofogden Erik Burrean i Kalix, Norrbottens län, en summa 

för en gång af Femhundra (500) kronor, såsom minne af hans 

fosterbroder och lekkamrat; 

b. till Fröken Aurora Burman, nu boende i Ume stad, dot-ter af 

förutbemälde framlidne kronofogden Erik Burman, likaledes 

en summa för en gång af Femhundra (500) kronor; 

c. till den städerska, som vid tiden för min död är i min tjenst — 

så framt hon varit i min tjenst under fem ar eller derutöfver -- en 

summa för en gäng af Tvåhundra femtio (25o) kronor. 

Sedan dessa legater utgått, bildas af återstoden en Pond, som skall 

tillhöra K. Universitetet och af detsamma förvaltas och 

3• 

öfver hvars årliga afkastning vederbörande Universitetsmyndighet skall 

ega att förfoga efter följande grunder. 

Till fondens förökande skall af årsinkomsten en tiondedel för 

hvarje är Läggas till kapitalet; och då (let kan inträffa att anledning icke 

hvarje är förefinnes att använda den återstående ranteafkastningen på 

det sätt, som här nedan omförmäles, skall den derigenom uppkomna 

besparingen iifvenledes läggas till kapitalet. 

Pondcns ändamål gir att bereda Universitetet tillfälle att ge-nom 

utdelande af lämpliga belöningar ädagalägga sin uppskattning af 

framstående etcnskapli,• forskning eller sådana pä vetenskaplig grund 

hvilande arbeten vare sig upptäckter, uppfinningar eller fruktbärande 

förbättringar — som hedra svensk forskning eller kunna bidraga till 

fosterlandets materiela fiirkofran. 

Behörig att till sådan belönings erhållande ifrågakomma är --- 

utan afseende på yrke eller samhällsställning --- hvarje svensk man eller 

qvinna, som genom dugande arbete inom någon af de vetenskapsgrenar, 

hvilka i det följande närmare bestämmas, visat sig af belöningen 

fiirtjent. 

Arbete, för hvilket belöningen må kunna utdelas, skall falla inom 

området för någon af följande vetenskaper: Botanik, Zoologi, Kemi, 

Mineralogi och Metallurgi, Geologi, Fysik, Mekanik och 

Ingeniörsvetenskap samt Landskapsbeskrifning äfvensom den Medicinska 

vetenskapens teoretiska grenar, lrvaremot belöningen icke är 

afsedd för arbete inom Teologi, Filosofi, Historia, Språkvetenskap eller 

något af Rättsvetenskapens områden. 

Belöning, som utgår af denna fond, är endast tillfällig, utdelas 

utan ansökan och blott för en gäng, men kan ånyo tilldelas samma 

person, om förnyad anledning clertill uppkommer. 

Det belopp, med hvilket belöningen må utgå, bestimmas, inom 

gränserna för den derför l:)estämda årliga ri.nteafkastningen, för hvarje 

gång med afseendc å den genom arbetet ådagalagda graden af förtjenst 

samt i öfrigt för handen varande förhållanden. 

Af hvad här ofvan är förordnadt följer, att Fonden ej får användas 

till bildande af stipendier eller till inrättande af någon ny institution vid 

Universitetet, ej haller i allmänhet till något undervisningens ändamål, 

hvilket det åligger staten eller Universitetet sjelft att tillgodose. 

Undantagsvis, då särskilda omständigheter dertill föranleda, må dock 

för en naturvetenskaplig institution af Fondens afkastning bekostas ett 

nödvändigt instrument eller annat hjelprnedel, som för framgångsrik 

forskning vid institutionen behöfves. 

73

74 

I öfrigt må i fråga om mindre vigtiga bestämmelser, en afvikelse 

från de här ofvan gifna föreskrifterna kunna ske, der en sådan pröfvas 

vara ändamålsenlig, hvarvid jag hyser full tillit der-till, att den 

hufvudtanke, som genomgår detta förordnande, i allt tages i akt. 

At det Större Akademiska Konsistoriet öfverlemnar jag att 

närmare bestämma sättet att gå till väga för att, efter det sak-kunniga 

mäns utlåtande blifvit inhemtadt, belöningen må kunna utdelas så, att 

det af mig afsedda ändamål i möjligaste måtto uppnås. 

Upsala den 13 April 1892. 

Yohn hj~ir kc~it. 

Att Akademi Adjunkten Doktor J. Björken vid sundt och fullt 

förstånd och af fri vilja förklarat förestående handling, hvilken jag 

Landtmanson på hans begäran i skrift affattat, innehålla hans yttersta 

vilja, intygas af oss, på en gång närvarande och särskildt tillkallade 

vittnen. 

1'. Hedenius. 

zoo. Ar 1894 

elen 9 April blef 

1. S. Larrdtnramrson. 

detta testamente, å Upsala Universitets vägnar, för bevakning efter 

aflidne Akademie Adjunkten John Björken ingifvet till Rådhus Rätten 

i Upsala och utstälcit till kommunikation med testamcntsgifvarens 

närmaste arfvingar; Betygar 

Ex officio 

S. C: Bring. 

Stadgar för utdelning af pris från den Björkēnska 

donationen. 

S r. Af den genom testamente af framlidne Adjunkten Dok-tor 

Johan Björken till Universitetet donerade fond, som förvaltas under 

benämning Björkēnska fonden, afsättes en särskild prisfond, uppgående 

till en början till too,000 kronor; den återstående delen utgör en 

besparingsfond. 

S. 2. Räntan å prisfonden står årligen till förfogande för ut-delning 

af det Björkēnska priset enligt dessa stadgar. Räntan å 

besparingsfonden ligges årligen till dennas kapital. För den händelse 

pris något år ej kommer till utdelning, lägges beloppet äfvenledes till 

besparingsfonden. 

5 3. För livarje gång, det inträffar, att besparingsfonden vuxit till 

en summa, som med lo,000 kronor öfverstiger tionde-delen af 

prisfondens och besparingsfondens sammanlagda kapital, öfverföras 

io,000 kr. från den senare fonden till prisfonden. 

4. Det Björkēnska priset utdelas utan ansökan åt svensk man 

eller qvinna utan afseende på yrke eller samhällsställning såsom en 

belöning för framstående vetenskaplig forskning eller sådana på 

vetenskaplig grund hvilande arbeten — vare sig upptäckter, 

uppfinningar eller fruktbärande förbättringar — som hedra svensk 

forskning eller kunna bidraga till fosterlandets materiella förkofran. 

Arbete, för hvilket belöningen må kunna utdelas, skall falla inom 

området för någon vetenskap, tillhörande den grupp, inom hvilken 

enligt bestämmelsen i dessa stadgar priset för hvarje särskildt år skall 

utdelas. 

S 5. Dessa grupper äro: 

1. Botanik, Zoologi och Landskapsbeskrifning, 

2. Kemi, Mineralogi och Metallurgi samt Geologi, 

3. Fysik, Mekanik och Ingeniörsvetenskap, 

4. Den medicinska vetenskapens teoretiska grenar. 

2.

76 

I lvart tredje år mccl början år 1903 utdelas priset för arbete inom den 

sist nämnda gruppen. De öfriga åren utdelas det för arbete inom någon 

vetenskap, tillhörande de tre första grupperna, inom hvilka utdelningen 

eger rum i tur och ordning, den ena gruppen efter den andra på sådant 

sätt, att priset är 1902 utdelas inom gruppen 1, år 1904 inom gruppen 2 

O. S. V. 

S 6. De år, då priset skall utdelas inom någon af de tre första 

vetenskapsgrupperna, utser Filosofiska Fakultetens Matematisk- 

Naturvetenskapliga Sektion, i hvilken, då fråga gäller gruppen 1, e. o. 

professorn i geografi skall adjungeras, om han icke tillhör denna 

sektion, på sammanträde, som hålles under vårterminen före den 15 

Februari och till hvilket kallelse blifvit utfärdad med angifvande af 

detta ärende, en nämnd af minst tre personer, hvilken har att i ärendet 

afgifna förberedande utlåtande. Inom denna nämnd uppgöres en 

förteckning på de arbeten, som anses böra komma ifråga till erhållande 

af priset, med iakttagande deraf, att arbete, som uppföres å denna 

förteckning, skall vara oitentliggjordt under de sista tio åren, det 

löpande året ej medräknadt. Förteckningen, å hvilken hvarje arbete 

skall uppföras, som af någon nämndens ledamot blifvit clertill 

föreslaget, skall snarast möjligt och senast inom den 15 April tillställas 

Sektionen, hvarvicl älven nämnden, om den så finner af behofvet 

påkallacit, äger hemställa om utseende af ytterligare en eller flere 

ledamöter i densamma med särskild sakkunskap å det ena eller andra 

omridet. 

` 6 7. På sammanträde, som hålles inom April månad och till 

hvilket kallelse med angifvande af detta ärende blifvit utfärdad, utser 

Sektionen, om så anses erforderligt, ytterligare ledamöter i nämnden 

samt företager komplettering af den af nämnden upp-gjorda 

förteckningen, hvarvicl iakttages, att å denna uppföres hvarje arbete, 

som af någon Sektionens ledamot blifvit dertill föreslaget. 

S S. Före den 15 September inkommer hvarje ledamot af 

nämnden till Sektionen med ett motiveradt förslag till utdelning af 

priset. Sådant förslag skall afse ett af (le på förteckningen upp - 

tagna arbeten eller, lerest tvenne af dem befinnas i lika hög grad 

förtjenta af priset, en delning af priset i lika delar mellan dessa. 

S 9. På sammanträde, som hålles under Oktober månad och 

till hvilket kallelse med angifvande af detta ärende blifvit utfärdad, 

tager Sektionen de olika förslagen under ompröfning och beslutar 

genom öppen omröstning, huruvida något af de ompröfvade arbe- 

tena må föreslås till erhållande af priset odeladt, hvartill fordras 

två tredjedelar af de afgifna rösterna. Vinnes icke sådan majoritet, 

röstas om förslag till delning af priset mellan tvenne arbeten. Vinner ej 

heller sådant förslag två tredjedelar af de afgifna rösterna, har 

Sektionen beslutat, att priset icke skall utdelas. 

5 io. Sektionens förslag expedieras jämte protokoll så fort ske 

kan till det Större konsistoriet, som har att på sammanträde, som hålles 

inom November månad, detsamma stadfästa eller för-kasta. Innebär 

förslaget delning af priset mellan tvenne arbeten, kan clet stadfästas 

beträffande det ena, förkastas beträffande det andra. Har under ett år 

något förslag angående prisets utdelning icke blifvit väckt eller af 

Sektionen antaget, anmäles sådant hos det Större Konsistoriet. 

CS i I. De år, då priset utdelas för arbete inom någon af den 

medicinska vetenskapens teoretiska grenar, förfares af Medicinska 

Fakulteten på samma sätt, som här ofvan blifvit för Matematisk- 

Naturvetenskapliga Sektionen föreskrifvet. 

§ 12. Priset tillställes vederbörande å Stiftarens dödsdag den 16 

December genom Universitetets Pektor. 

Upsala den 4 Januari 1902. 

På det Större Akademiska Konsistoriets vägnar 

O[,ot• HADtMAR5TEN. 

JO%IaUI z'. Bahr. 

Fondens tillgångar uppgingo vid 1902 års början till 116,990 

kronor 74 öre, deraf prisfonden 100,000 kronor. 

77

7 S 

Disa Böttigers Sjukhusfond. 

Testamente. 

Angående den egendom, som jag vid min död efterlcmnar och 

hvilken egendom dels i följd af ett den 6 Juni 1846 utaf Frö-ken 

Charlotte Gyllenbåt upprättat, och efter hennes död den 13 April 1851 

Lagligen bevakat testamente; dels genom arf efter min den 22 December 

1878 aflidne Broder Professorn m. m. Carl Wilhelm Böttiger är mig 

tillfallen, förklarar jag härmed min fria och yttersta vilja vara den, som 

innefattas i följande punkter: 

11:o Till minne af min aflidne Broder Professorn ni. tn. Carl 

Vilhelm Böttiger och för att uppfylla en af honom yttrad önskan gifver 

och testamenterar Jag till Upsala Academies nya Sjukhus för årliga 

underhållet af en fri Sjuksäng, som bär namnet efter min aflidne 

svägerska Disa Böttiger en summa af Sex Tusen kronor, kapitalet, under 

vård af Akademiska Konsistoriet, insättes i Academiska Ränteriet, 

hvaraf årliga räntan å fem procent dock under min Syster Fru Charlotte 

Ekmans lifstid skall med Tre Hundra kronor om året till henne utbetalas, 

och således först efter hennes död användas till årliga underhållet af 

ofvannämnde sjuksäng. — 

Till bekräftelse häraf har Jag detta Testamente i nedanstående 

vittnens närvaro egenhändigt undertecknat som skedde i Stockholm den 

16 maj 1876. 

FREDRIKA BÖTTIGER. 

Att Fröken Fredrika Böttiger, hvilken vi personligen känna, med 

sundt förstånd och af fri vilja, förklarat förestående handling, hvars 

innehåll är oss obekant, innefatta hennes yttersta vilja och 

testamente, äfvensom att hon densamma egenhändigt undertecknat, 

intyga vi, som för testatnentsunderskriftens bevittnande blifvit till-kallade 

och samtidigt tillstädes voro. Stockholm den 16 Maj 18i9. 

N. 7. Isandelin `lok. A. Hörnsten 

Kanslisekreterare. \Vaktre stare. 

Uppvist vid vittnesförhör hos Stockholms RådstufvuRätts Första 

Afdelning den 20 Maj 1879, betygar 

Ex officio 

Gustaf Lindeberg. 

Frän originalet rätt transumeradt; intyga: 

7. Glatt issen. Carl .Matthiesen. 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års ingång 6,000 kronor. 

79

So 

Universitetskanslern Grefve Gustaf Cronhielms 

sjukhusfond. 

Denna fond, som i Universitetets räkenskaper kallas &on- 

Igebnska Testaments och Lutåkers Fonden», stiftades af Universitets 

Kansleren Grefve Gustaf Cronhjelm enligt skrifvelse den 10 September 

1736 så lydande: 

»Trovärdige, F die och Höglärde Hr Rector ;llagnifice och samtl. 

Hrar Professorer! 

Såsom det är nödigt at de materialier, som erfordras tål Nosocomij 

husets reparation och bygnad måtte nu i höst och i vinter skaft - 

as i beredskap tål nästkommande våhrdag, tå samme byggnad omsider 

med all flijt och omsorg företagas och fullbordas bör, alt så hafver jag 

til Consistorium Academicum det goda förtroende, att det behörigen 

skie lärer efter föregånget öfverläggande med Facultate Medica och 

erkannerligen med Professoren Doctor Roberg, som tilförene haft 

bemälte Nosoconuium under särskild vård och uppsickt; Och på det att 

så nyttigt och angelägit värk må vidare befrämjas, vii jag dertil 

välment förähra hela min underdåniga rättmätiga fordran, som jag 

hafver hos Kongl. Maj:t och Cronan här-flytande af det ifrån 

Reduktionen aldeles frikallade och återvundne Lutgärdet vijd Upsala 

stad samt bcstigande sig ungefär tål 3 å 4,000 Rdr, hvarom hans Kongl. 

Maj:t låtit afgå sin nådiga skrifvelse til Kongl. Cammar Collegium, 

som i anseende till värkets nytta och angelägenhet later förmodligen ju 

förr ju heldre saken företaga och behörigen afgiöra; det skulle ock 

märkeligen befordra den samma til godt och skyndsamt slut om 

Consistorium Academicum derom skrifver till välbemälte Collegium. 

Men jag förblifver emedlertid och städse Consistorii Academici 

Tjenstvillige 

Gustaf Cronlii'elm. Stockholm d. 10 

September 1736.» 

Efter donators död väcktes under år 1738 fråga om donationens 

utfående, dervid donators sterbhusdelegare läto genom då varande 

Kansleren, Grefve Gustaf Bonde hit öfverlemna alla ärendet rörande 

handlingar och uppmanade det Större Konsistoriet, som ensamt hade med 

saken att skaffa, att sjelf hänvända sig till Kam-mar Kollegium och 

kräfva ut sin rött. — Så skedde, men utfåendet visade sig ingalunda vara 

lätt vunnet. Från flera håll, dock icke från donators sterbhusdelegare. 

gjordes Universitetet rätten stridig; der följde under decennier ett 

vidlyftigt skrifvande och processande om medlens utbekommande, intill 

dess det Större Konsistoriets protokoll för den 11 Mars 1786 vid § 28 

upplyser : 

»Som Kongl. Academiens Nosocomium nu snart får i höglofiiga 

Kong!. Stats Contoiret i anledning af framledne Hans Excellences I-Ierr 

Riks Rådet m. 1n. Grefve Cronhjelms Donation upbära ersättning för den 

tic! Lutligorna varit reducerade, belöpande på Nosocomii andel till något 

öfver 1,000 Rdr specie; så anmodades Räntmästaren Westerdahl at dessa 

medel uttaga och yvittera.» 

Den dom eller resolution, hvarigenom saken afgjordes, har icke 

kunnat bland härvarande arkivhandlingar återfinnas. 

Fondens kapital, som länge förblef vid 1300 rdr banko eller 1 95 0 

kronor, efter hvilket belopp räntan jemväl beräknats i nu gällande 

inkomst- och utgiftsstat för Universitetet, blef jemlikt Drätselnämndens 

beslut den 6 November 1883 afrundadt till jämna 2000 kronor. 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års ingång fortfarande 2,000 

kronor. 

Donaaonsur'.i,, der. 6 

81

82 

Sockerbagaren Aron Forss' Sjukhusfond. 

Testamente. 

Vid åtankan deraf, att den vigtiga stund kanhända snart är inne, 

som kallar mig från detta jordiska lifvet, liar jag till före-kommande af 

all vill r ådighet bland cfteriefvande och för att äfven tillfredställa mitt 

eget hjertas fordringar ansett både för en pligt och en rättighet, att 

foreskrifva hvad jag önskar framdeles vid mitt dödliga frånfälle måtte 

med noggranhet blifva iakttaget, nämligen. 

7:0 Hvad sedan af min gvarlåtenskap återstår önskar jag mätte 

blifva användt för ett ändamål, som kan befordra den christliga 

barmhertighetens verk, på det min varma och ödmjuka tack-samhet 

emot dcn Allgode Guden, som tillåtit mig att genom flitigt arbete 

förvärfva min lilla förmögenhet, måtte äfven i framtiden böra frukt, till 

mildring af mina christendonrs syskons elände och nöd. Jag har 

betänkt, att de arbetande, som för dagen måste förvärfva sig sitt 

uppehälle, väl kunna värja sig mot fattigdomens svåraste hetryck, så 

länge de hafva helsan, men att det icke är så, di sjukdom hemsöker 

dem. I dylik nöd har härstädes (let Akademiska Sjukhuset för dem varit 

den egentliga tillflykten, emedan de der, emot en ganska måttlig algift, 

blifvit emottagna och omsorgsfullt vårdade, men så ringa den algift, 

som af dem för detta ändamål blir fordrad, äfven må för den 

bemedlades ögon synas, år den dock för den, som egen litet eller intet, 

tryckande och kan af mången icke alls erläggas. För att nu i framtiden 

lemna dem, som äro stadda uti en sådan nödstälcl belägenhet, ett 

understöd och sätta dem i tillfälle att under deras sjukdomstid erhålla 

den kikarevård, skötsel och underhåll, hvilka det Akademiska Sjukhuset 

nu och såsom jag hoppas äfven framdeles erbjuder dem, testamenterar 

jag den efter de i förestående punkter 

gjorda dispositionerna, återstående delen af min gvarlåtenskap till en 

Stående fond, hvars årliga ränta hufvudsakligen och först skall 

användas till betalande af den faststälda sjukhusafgiften för sjuke, 

hvilka på det Akademiska Sjukhuset blifvit vårdade och tillhöra Upsala 

stads och Akademies arbetande och tjenstefolks klasser eller ock äro i 

staden bosatte handtverkslärlingar eller gesäller. Folk af den egentliga 

fattigklassen, hvilka ej heller, (lå de äro friska, kunna försörja sig 

sjelfva, få äfven tillgodonjuta detta under-stöd, dock endast såvida den 

årliga räntan af det testamenterade kapitalet räcker till äfven för dem, i 

motsatt fall måste de fattige stå tillbaka för dem, åt hvilka jag genom 

mitt testamente egentligen vill bereda hjelp, emedan de förre hafva att 

af fattigvården påräkna ett understöd, som icke kan meddelas åt de 

sednare. Den auktoritet, som förvaltar denna af mig testamenterade 

fond, eger således att ligvidera dc räkningar, hvilka till densamma af 

Sjuk-husets föreståndare vid hvarje till understöd berättigad sjuks 

utskrifning ingifvas öiver beloppet af de afgiftcr, hvilka det tillhör den 

sjuke att såsom betalande till Sjukhuset erlägga. Dessa räkningar böra 

vara åtföljda af presterskapets intyg att den vårdade sjuke verkligen 

tillhör någon af de ofvannämnde folkklasserna inom Up-sala stads 

församling. Om såsom jag vågar hoppas vid mitt förr eller sednare 

inträffande frånfälle mitt qvarlemnade bo befinner sig i ett sådant 

skick, att den nu till ifrågavarande ändamål testamenterade delen deraf 

uppgår till så stort belopp, att den årliga räntan deraf öfverskjutcr hvad 

som fordras för betäckande af alla ofvannämnde sjukes sjukhusafgifter, 

så förordnar jag att öfverskottet skall, dock icke till högre belopp, än 

Etthundra Femtio (15o) Rdr RGs, årligen öfverlemnas till Cassa 

Studiosorum, för att utgöra ett bidrag till dc på Sjukhuset vårdade sjuke 

studerandes under-håll. Jag önskar genom detta bidrag att äfven efter 

min död ådagalägga den välvilja och tacksamhet jag alltid hyst för den 

studerande ungdomen, af hvilken jag egentligen förtjenat den lilla 

förmögenhet jag samlat. Skulle åter öfverskottet utgöra mera än 

Etthundrade femtio Rdr RGs, bör hvad som är qvar användas till milda 

gåfvor åt obotliga sjuka, hvilka tillhöra de ofvannämnda folk-klasserna 

och redan, i tid på Akademiens Sjukhus sökt hjelp. Dessa gåfvor böra i 

slutet af hvarje år utdelas af Domkyrkoförsamlingens tjenstförrättande 

Pastor i förening och samråd med Sjukhusets föreståndare Medicine 

och Chirurgie Professorerne. Dock får dessa gåfvors sammanräknade 

belopp för året icke öfverstiga Etth,rndrafemtio (t 5o) Rdr RGs, ty om 

öfverskottet skulle utgöra 

s,,

84 

mera än denna summa, skall återstoden årligen falla det Akademiska 

Sjukhuset till godo, till förökande och förbättrande af dess persedelattiralj. 

Denna min testamenterade fond far icke samman-blandas eller 

införlifvas med andra kassor, utan skall den under namn af »Aron Forss' 

g 4fvofona' till understöd af . juke, vårdade på det Akademiska 

Sjukhuset>:, för sig förvaltas och redovisas samt serskild räkning 

deröfver föras. 

Då detta testamente kommer att vara gagneligt för en Akademisk 

inrättning och äfven såsom jag hoppas till någon del för den studerande 

ungdomen, hyser jag den förtröstan att Kongl. Akademien äfven med 

nyssnämnde vill:or icke undandrager sig att fonden förvalta. 

Jag hyser det goda förtroendet att denna min sista önskan skall 

benäget upfyllas. --------------------------------------------------. -------------- 


ALZON FO1:sS. 

Att herr Aron Forss, som i wår närvaro här ofvan egen-händigt 

tecknat sitt namn och derunder tryckt sitt sigill, inför oss .gemensamt 

med Sundt och fullt förstånd och af fri vilja förklarat ofvanskrifne, oss 

till innehållet obekanta uppsats, innefatta hans yttersta vilja och 

Testamente, sådant warder, på hans derom gjorda begäran, af oss, 

tillkallade och på en gång närvarande vittnen, intygat; 

Upsala som ofvan 

C B. GVimJnc•ruzark• G. IV. Gillheq-. 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års början 21,500 kronor. 

Brukspatronen A. Hebbes Sätra Brunns Fond. 

Denna fond stiftades af Brukspatronen Anders Hebbe på Adön 

under åren 1823 och 1824. Något donationsbref förvaras icke uti 

Universitetets arkiv och synes knappast hafva blifvit utfärdadt. Vid 

tvenne särskilda tillfällen nemligcn den 16 Juli 1823 och den 16 Juni 

1824 anmäldes i det Större Konsistoriet genom dåvarande Intendenten 

vid Sätra Brunn Archiatern P. von Afzelius, att donation blifvit af 

Brukspatronen Hebbe gjord till Sätra Brunns Fattigkassa, hvardera 

gången å 1.000 Rdr Banco, utan att några närmare bestämmelser för 

användningen synes hafva af donator meddelats. -- 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års ingång fortfarande 3,000 

kronor. 

85

86 

Juveleraren A. J. Hellmans sterbhusdelegares 

Sjukhusfond. 

Denna fond stiftades af Juveleraren A. J. Hellinans stcrbhusdelegare 

enligt en frän utredningsmannen i sterbhuset ingången så 

lydande skrifvelsc : 

»Till Konsistorium vid Upsala Kongl. Universitet. 

A sterbhusdelägarnes i afl. Juveleraren A. J. Hellmans sterbhus, 

E,nkefru Mathilda IIellman och hennes Son I-Ierr P. F. Hell-mans vägnar, 

far jag härmed äran öfverlemna en summa af Tio-tusen (10.000) kronor 

uti dels trenne intecknade skuldsedlar å sammanlagdt kapital 9.500 kr., 

med derå till den ' ' c 1887 upplupen ränta kr. 77.1- och dels kontant 

härjemte kronor 422.83 = kr. 10.000, hvilken summa blifvit af förenämnde 

sterbhus donerad till en fri-sang å Akademiska Sjukhuset härstädes för 

medellös sjukling, till-hörande Upsala stad, man eller qvinna, af hancielseller 

handtverksklassen, i första rummet, eller af arbetsklassen i andra 

rummet. 


För ofvannäimncle sterbhus 

II7•m t7ander.» 

Fondens kapital uppgick vid 1902 års ingång till 10,450 kr. 

Astronomic Observator O. P. Hiorters Fond. 

Sedan Hans Kongl. Majestät allernådigst behagat gilla och 

stadfästa den Ofvercnskommelse angående Astronomiska Observatorii 

wärkets här i Upsala vidare upkomst och säkra bestånd i framtiden, 

hwilken emellan respect: \Välborne, Acne, och Högliirde Herrar 

Professorer Klingenstierna och Ströeter, å den ena, samt mig, å andra 

sidan, den 24 Aug. 1746 uti Stockholm blifvit träffad ; och det nu mera 

ankommer på wärkställigheten af samma Convention; så har jag, för min 

del, varit betänkt, huru den samma med möjligaste skyndsamhet må 

vinna sin fullbordan, igenom et lagligit Document och försäkrings-bref, 

hwar till jag i bem:te Convention mig utfäst. Jag liar allt så tagit mig 

förbem:te Ofverenskommelse til grund uti detta mit Bref och anser den til 

alla sina delar och clausulcr såsom fast och orygglig på begge sidor, som 

wore den samma ord ifrån ord här införd. Men på det jag mi visa min 

rena nit och kärlek för detta \Värt;ets bestånd, samt p i det Kongl. 

Academien må vara fullkomlig-en säker om mit för-ut gjorda löftes 

beständighet; \vill jag sinn ytterligare där-öfwer min mening förklara uti 

följande puncter. 

I:o. 

A11docl; at jag, uti ofwanbem:te Covention af cl. 24 Augusti 1746 

utfäst mig, emot de där betingade wilkor, at min framledne Swägers 

Astronomic Professorens Hans Anders Celsii efter sig lenlnade 

13ibliotheque, Manuscripter och Instrumentcr, hwilka min K: Svärmoder 

och 1 fustru, hwar sin andel, med en skriftlig för-säkring af d: 31 Octobr: 

1744, mig til egendom updragit, och jämväl de Böker, Skrifter och 

Instrumenter, som jag härtiils samlat, ber:de Bibliothek redan 

incorporerat, och så länge min lifstid \varar, ann vidare vill nued flera 

stycken supplera och föröka, skola åt Kongl. Acadernien och (less 

Observatorio Astronomico, til ewärde- 

87

SS 

hg possession efter min död, skiänkas och öfwerlåtas: Sil liar jag clock 

likwäl, i betraktande af de oförtankta widlöftigheter, hwilka vid timande 

dödsfall kunna sig yppa, funnit mig villig här medelst at förklara, dät 

skall förenämnda hela Boksamling mcd Skrifter och Instrumenter, nu 

först, såsom det efter här hos gående för-tekning Avid 1746 åhrs början 

til större delen sig befrnts, ifrån denna dag vara och förblifwa Kongl. 

Academiens Observatorii egendom; och sedermera, invad som ånn 

widarc där till kommer, och hovar å behöriga Specificationer efter 

handen skola ingifvas, ifrån sin dag och datum äfwen vara samma 

Observatorii på lika sätt tillhörigt: Hwarföre jag ock afhänder mig och 

mina Arfwingar all eganderätt därtill, och tillägger den samma bem:te 

Observatorio såsom en ren skiänk och gåfwa. llwar vid dock giöres det 

förbehåll, at ber:de Boksamling, Skrifter och Instrumenten skola uti min 

lifstid vara i mit förwahr och til eget nyttiande samt efter min död, på 

Observatorio af mina Successorer äfwen tit var-samt nyttiande behörigen 

och wiihl conserveras ; så at om något daraf, antingen genom deras eller 

andras förwållande illa medfares, eller förkommer, de då skola svara 

Kongl: Academien dårföre ansvariga, samt skadan utan gensägelse och 

drögsmål låta ersättas. Och på det Kongl. Academien, i synnerhet Herrar 

Matheseos Professorerne, som til samma Bibliothequc altid hafwa fri 

tilgång, och emot sina Hand skrifter, för viss tid där-af utbekomma det 

dem behagar, må oro dess conservation och vid makt hällande blifwa så 

mycket mera försäkrade; åligger det Observatorerne, at åhrligen en eller 

Here gånger låta af wiilbcm:te Herrar Matheseos Professorer tillika med 

Herr Academie-Bibliothekaricn bcsichtiga och inventera benr:tc 

Observatorii-Bibliotheque och dess tilhörigheter, efter de Cataloguer, 

som till Kongl. Acadernicn så nu som tid efter annan inkomma : 

warandes jag i den säkra fiirhoppnin 

at Kong]. Academiens Herrar Rectores Magnifici och Astronomite 

Professorer Avid all åkommande fahra genom eldsvåda eller annat, så 

wåhl om detta utvalda Bibliotheks som Observatorii kostbara 

Instrumenters räddande, hafwa all möjelig försorg och anstalt; jämte 

det, at Avid någon Observatorerne tilstötande sjukdom och mehn, samt 

deraf timande frånfällen, behörig vakt och förseglingar tidigt blifwa 

anordnade, så at ingen ting Observatorio tilhörigt distraheras, eller ock 

något af bem:te Observatorers gwarlåtenskap uttages, innan allt, efter 

Inventariernc, finnes i sit vederbörliga stånd och esse. 

_:o. 

Så förbinder jag mig ock härmedelst at tit samma Observatorium 

förära en summa penningar af Sextusende daler koppar-mynt, nu 

gångbart mynt, såsom en evärdelig hufvudstohl, Irvaraf räntan skall 

användas till Observatorii Bibliotekets förökande med (le tractater, som 

hälst Astronomien, och i brist af dem, de där-med förknippade Sciencer 

an gå, men Capitalet aldrig tilgripas. Och på slet älven om denna 

summa vid min död ingen tvist må sig kunna yppa: så förklarar jag 

samma summa, som nu Kong]. Academiens Observatorio tilegnas vara 

et depositum i min hand, sålunda, at hvarkcn Kong. Acadenrien eller 

någon annan i min lifstid må den-samma af mig utfordra, utan efter min 

död i redbart mynt uttaga, och uti Academie Ränt Kammaren insätta. 

Nu, som jag sjelf i min 

0 

lifstid, utan redogiörande för någon, tänker använda den deraf flytande 

ränta till Observatorii Bibliotekets behof; så lemnas till Kongl. 

Academien och i synnerhet Herrar Astronomire Professorernes försorg 

efter min död, at hafva tilsyn om de då utfallande Interessens 

användande sina anslagne asos. 

Upsala, d: 29 Jul: åhr 1747 . 

01,A\' L 'F1'K: I Ī IOP.'fP:R. 

Såsom witnen 

.-1 ad . llcrcli. Lars L: Pcn.:;elstierna. 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års början 624 kronor. Jemlikt 

det Större Konsistoricts beslut den 27 April 1901 skall årsräntorna 

läggas till kapitalet och med detta förräntas, tills fonden uppnått 3,000 

kronor. 

s()

() O 

Prosten D:r B. Jungblads förvaltningsfond. 

( r ams- af protokoll, ballet hos det Större Akadc•-miska 

Konsistoriet z Upsala den 22 Xovember 1823. 

3 . 

Sedan Cons. Acad. vid cmottagandet af Jungbladska Stipendii 

fonden förklarat sig icke kunna å Kgl. Academiens vägnar förbinda sig 

at annorlunda än med afcirag af förekommande nödiga förvaltningskostnader 

af Fonden till Stipendiaterna utbetala högsta lag-liga 

ränta, så hade Testator Prosten D:r Jungblad, såsom serskild fond för 

sådane förvaltningskostnader enligt nu företcdt qvittence uti Kg!. 

Acad:ns Riintkannnare insatt femhundrade Rdr Banco; och som Cons. 

Acad. härigenom ser sig i tillfälle att bestrida alla de omkostnader som i 

och för det af D:r tungblad Iriirstiides inrättade Stipendium kunna 

förefalla, så skulle Cons. genom till bemälte Doctor afgående skrifvclse 

förbinda sig at ovilkorligen på de van-liga anordningstiderne hålla 

Jungbladske Stipendiaten tillhanda högsta lagliga ränta af Stipendii 

Fonden. 

1 sammanhang härmed beslöts, at dessc sålunda i Kgl. Acad:ns 

Riintkammare insatta 50o Rdr. Banco, anses riintegifvancle ifrån och 

med den i nästkommande Januarii. 

Utdrag af detta protokoll gar till Acad. Contoitet. 

Ex Protokollo 

~. L. Po»thius. 

Fonden utgjorde vid 19o2 äås ingång allt fortfarande ;50 kronor. 

Den kemiska fonden, stiftad af Professor P. T. Cleve. 

Till det större akademiska konsistoriet i Upsala. 

Till institutionen för allmiin och analytisk kemi anhåller jag få 

öfverlemna Ett Tusen (10oo) kronor, hvarmed jag åsyftar att lägga 

grunden till en fond, som jag hoppas kunna framdeles öka och med 

hvilken jag afscr att främja det vetenskapliga forsknings-arbetet vid 

institutionen. 1 händelse mitt anbud antages, är det min önskan, att 

följande bestämmelser blifva gällande: 

1. Fonden förvaltas under benämning den kemiska fonden på 

samma sätt som universitetets ofriga medel. 

2. Den Filos. Fakultetens kemie professorer förfoga mot 

redovisning öfvcr årsränt

9 2 

Mademoiselle S. C. Liljeblads sjukhusdonation. 

Utdrag af Upsala Råd.ctnfvu Rafts dombok i civila 

mål år 1869 den 3 111a, j. 

ti 208. S. D. Företrädde Akademi Docenten Carl Gustaf I 

iammarskjöld och i egenskap af t. f. Ombudsman vid Universitetet 

härstädes samt tillika såsom ombud för Arbetskarlen Johan Erik 

Wengelin, anhöll att för dödsfalls skull få nu närvarande Herr 

Medicine Professoren, Riddaren af Kong]. Nordstjerne Orden Olof 

Glas samt Mamsell Sara Maria Thunberg på ed hörde, beträffande ett 

af aflidna Mamsell Sofia Christina Liljeblad till förmån för nya 

Akademiska sjukhuset och ofvanbemälde Wengelin upprättadt muntligt 

testamente; uppteende han dervid utdrag af denna Rådstufvu Rätts 

Dombok i civila mål för den 7 December sistlidne år, n:o 79$, hvaraf 

inhemtacles, att sökanden Hammarskjöld då i ändamål af bevakning 

anmält, att aflidna mamsell Liljeblad genom muntligt testamente, som 

bevittnats af Herr Professoren och Riddaren Glas samt Enkefru 

Friherrinnan Sofia Stjernstedt, född Uggla, förordnat att af hennes 

qvarlåtenskap 5000 riksdaler riksmynt skulle tillfalla Kongl. 

Akademien härstädes, att i anseende dertill att Enkefriherrinnan 

Stjcrnstedt länge varit sjuk, vittnesförhör angående detta förordnande 

ej kommit att ega rum samt att öfvcr berörde anmälan Rådstufvurätten 

meddelat protokollsutdrag med föreläggande för den, som af 

förordnandet ville sig begagna, att låta bestyrkt afskrift af 

protokollsutdraget tillställas afliclna ivamsell Liljeblads närmaste 

arfvingar, hvilka egde att inom natt och år efter deraf erhållen del 

förordnandet klandra, i händelse af befogenhet. 

Tillika inhemtades af Domboken för den i2 sistlidne April, n:o 

156, att Arbetskarlen Johan Erik Wengelin i bevakningsända-mål 

anmält att, efter hvad han af Herr Professuren och Riddaren Glas kort 

före sistlidne Jul fått sig meddeladt, aflidna Mamsell Liljeblad kort 

före sin död i närvaro af bemälde Herr Professor och Enkefriherrinnan 

Stjernstedt gjort ett muntligt förordnande till förmån för honom, af 

innehåll att han skulle intill sin död få fortfarande bebo den lägenhet 

han i Liljebladska sterbhusets gård innehade 

93 

och derförutom bekomma 200 riksdaler riksmynt, derom han ämnade 

låta afhöra testamentsvittnena, af hvilka Enkefriherrinnan Stjernstedt 

dock fortfarande varit sjuk, samt att i anledning deraf Rådstufvu Rätten 

resolverat, att Wengelin, om han af berörde förordnande ville sig 

begagna, borde låta bestyrkt afskrift af protokollsutdraget tillställas 

aflidna Mamsell Liljeblads närmaste art= vingar, hvilka, i händelse af 

fog till klander, egde att en sådan ]dandertalan inom natt och år efter af 

prototokollsutdraget erhållen del anhängiggöra. 

Vid härefter till vittnena framställd fråga om jäf förklarade 

Mamsell Thunberg, att i sammanhang med ifrågavarande förordnande 

aflidna Mamsell Liljeblad äfvcn gjort en disposition till hennes förmån, 

men att hon af arfvingarne blifvit tillerkänd hvad hon fått sig tillagdt, så 

att någon bevakning å hennes sida ej komne att ega rum; och fann 

Rådstufvu Rätten berörde förhållanden icke utgöra hinder för hennes 

hörande, hvarför hon och Ilerr Professoren Glas, mot hvilken något skäl 

till jäf ej kunde ut-letas, dock med öppen lemnad rätt för den eller dem 

vittnesmålen rörde, att, i händelse af tvist, sina jäf och påminnelser 

emot vittnena och deras utsago förete, lingo framträda och aflägga 

vittnes-eden, om hvars vigt och förbindelse de erinrades, hvaruppå de 

vid särskilda förhör berättade : 

1:o) Proftssoren Glas: att han, som i många arr varit Vikare hos 

såväl först aflidna Enke-Professorskan Liljeblad, som hennes dotter 

Mamsell Sofia Christina Liljeblad, om hvars förordnande nu vore fråga, 

hört den sednare vid flera tillfällen efter modrens död tillkännagifva, att 

hon ämnade göra ett testamentariskt förordnande till förman för 

Akademiska sjukhuset hiirstäcles, att den 21 sistlidne Juli, dagen före 

hennes död, clå hon varit sjukare lin förut, hon till vittnet yttrat sig 

sinnad att göra några förordnanden, i anledning hvaraf vittnet tillkallat 

Enkcfriherrinnan Stjernstedt och Mamsell " Thunberg; och hade derefter 

i närvaro af dessa och vittnet, hon, vid fullt och sundt förstånd samt 

fullkomligt frivilligt förklarat, att af hennes gvarlåtenskap femtusen 

riksdaler skulle tillfalla Akademiska sjukhuset för, såsom hon uttryckte 

sig, »underhållande af en hederlig sjuk», dermed hon afsett, att anslaget 

ej skulle komma veneriskt sjuke till godo, och att tvåhundra riksdaler 

skulle till-falla Arbetskarlen Wengelin, som Länge bott i gården, 

hvilken dessutom intill sin död skulle ega att hyresfritt bebo den 

lägenhet, han då innehade, eller, om gården såldes, åtnjuta cn denna 

fördel :notsvarande årlig hyresersättning; att i anledning af förut 

omvitt-

94 

nade förordnande vittnet kommit att erinra att för underhåll af en 

sjuksäng erfordrades kapital af sextuscn riksdaler, dertill bon yttrat »nej 

inte mer än femtusen anslår jag», och att, sedan hon sålunda vril betänkt, 

gjort omförmälda förordnanden, vittnet upprepat, »det är således 

mamsell Liljcblads vilja att sjukhuset skall bekomma femtusen riksdaler 

till underhåll af en hederlig sjuk, och Wengelin 200 riksdaler med fritt 

husrum till sin död», hvarpå hon fortfarande vid fullt och sundt förstånd 

gifvit jakande svar. 

2:0) iJfamscll Tliunbcry: att vittnet, som i många är känt 

aflidna Mamsell Liljeblad och esomoftast besökt henne under hennes 

sjukdom, den 21 sistlidne Juli varit tillstädes, då Professoren Glas gjort 

sitt läkarebesök; att, sedan han något innevarit i sjukrum-met, han 

inkallat vittnet samt i öfre våningen boende Enkefriherrinnan 

Stjcrnstcdt och att i alla tre deras närvaro Mamsell Liljeblad, som haft 

fullt och sundt förstånd, af fri vilja förklarat, att af hennes 

gvarliitenskap femtusen riksdaler skulle utgå till Akademiska sjukhuset 

för underhåll åt en hederlig sjuk, och 20o riks-daler till Arbetskarlen 

Wengelin samt att den sistnämnde derjemte skulle få intill sin död 

hyresfritt begagna den af honom bebodda lägenhet, eller, om gården 

såldes, bekomma hyra till ett likadant rum, och erin r ade sig jeuiväl 

vittnet, att på Professoren Glas' anmärkning, att 6,000 riksdaler 

erfordrades för underhåll af en sjuksäng, hon sagt sig ej vilja anslå mera 

iin femtuscn för detta ändamål; tilläggande vittnet, att Mamsell 

Liljeblad ända intill sin dagen derefter inträffade död, varit fullkomligt 

sinnesrcdig. 

Berättelserna, upprepade, vidkändes af vittnena, hvarefter 

Resolverades 

Att öiver hvad sålunda förekommit protokollsutdrag skulle 

meddelas; och ålåge den, som af ifrågavarande förordnanden sig 

begagna ville, att låta bestyrkt afskrift af detta protokollsutdrag 

tillställas aflidna Mamsell Sofia Christina Liljeblads närmaste arfvingar, 

hvilka, i händelse af fog till klander, egde att en sådan klandertalan 

inom natt och år efter delfående af protokollet anhängig-göra. Som 

ofvan 

På Rådstufvu Rättens vägnar: 

F . A. 11Tori~r. 

Ur konceptdomboken rätteligen utdraget; betygar På 

Rådstufvu Rättens vägnar: 

S. C . B'riir;. 

Sedan Drätselnämnden den t8 Februari 18i9 lemnat föreskrift om 

denna fonds uppbringande till 6,000 kr., uppgick fonden år 1881, 

genom förräntning af riintemedel, som Universitetet genom särskild 

rättegång tillvunnit sig, till sistniimnda belopp. Efter testatrix död 

öppnade nemligen hennes artvingar en långvarig rätte-gång om 

testamentets giltighet, hvilket dock genom Kongl. dom vann laga kraft, 

hvarefter emellertid Universitetet för att utbekomma ränta å fonden från 

Mamsell Liljeblads dödsdag till rättegångens slut, nödgades 

anhängiggöra särskild rättegång, hvilken jemv:il vanns af Universitetet. 

Fondens kapital uppgick vid 1902 års ingång fortfarande till 6,000 

kronor. 

95

l~G 

Kansliposten E. Lundbergs Sjukhusdonation. 

Undertecknade äkta makar förklara härigenom vår yttersta vilja 

vara att hvilkcn af oss, som öfverlefver den andre, skall, sä länge han 

för godt finner, vara i full äganderätt af hela vårt bo, hvilket, dcrest ej 

den efterlefvande maken finner skäl att deri göra någon ändring, 

kommer att på följande sätt användas: 

i:o) Till det nya sjukhus, som för Kongl. Academien och Länet nu 

är under uppförande, leomas först och främst 3,000 Rdr Riksmynt, 

hvilka af Sjukhusets styrelse förvaltas och förräntas till dess detta 

kapital vuxit till så stort belopp, att för årliga räntan deraf kan hallas en 

frisäng, till hvilkens begagnande de af vaktbetjeningen vid Länets 

Residens, som deraf kunna vara i behof, ega företräde och dernäst 

timmermän inom Upsala stad ; samtlige dessa personer både för sig och 

sina familjer. 

Till executor testamenti och utredningsman i vårt bo förordnas 

Magister A. G. Tobiason, eller den han sätter i sitt ställe. Upsala den 

6 December 1863. 

E. LUNDBERG-. HELENA CATIIARINA LUNDBERG. 

Att Kansliposten Herr E. Lundberg och hans hustru Helena 

Catharina Lundberg, vid sundt och fullt förstånd och af fri vilja 

förklarat förestående af mig I,indesjöö, på deras begäran, skrifne och 

nu för dem upplasta handling, innefatta deras yttersta vilja och 

testamente, det varder af oss, för intygandet härom tillkallade, på en 

gång närvarande vittnen, härigenom intygadt. 


C. TV. I;crgl:rnd, 7 . Linde. jöö, 

Kronofogde. t. f. Iirono Linsman. 

De ursprungligen donerade 3,000 rclr rmt insattes efter båda 

makarne Lundbergs död i riintkammaren under åren 1870 och 18'71 och 

hafva sedan dess der för tillväxt innestått. På de akademiska 

myndigheternas bepröfvandc ankommer det att afgöra, när fonden, som 

vid I9o2 ingång uppgick till 7,770 kronor 45 öre, skall anses nog stor 

för att användas till det derined aisedda ändamålet. 

DovalionsurhunR,r. 

7 

97

98 

Mademoiselle J. C. Rabenius' donation. 

Testamente. 

Hermedelst förordnar jag att, efter mitt fränfille, af min civarlatenskap 

alt silver samt gång- och linnekläder, sådant det må befinnas, 

skall tillställas min k. Systerdotter, Fru Majorskan Lager-stråle, född 

Marie Julie von Ccdervald, och henne tillhöra. — Alt det öfriga 

förvandlas i penningar, hvilka, till minne af min högt älskade hos mig 

oförgätliga Brors Dotter Anne Jaquette Margrethe Rabenius, afsättes 

till ett eviirdeligt Capital, hvaraf årliga räntan, Annadagen d. 9 

December hvarie är utgifves till någon ogift Professors Dotter, jag 

anhåller vördsamligen att Consistorium Acadcmicum ville åtaga sig 

förvaltningen af detta Capital och tillse det rintebetalningarne 

ordenteligen ske; äfvensom att när ledighet in-träffar utse 10 af sina 

Icdamöter, hvilka sedermera innom sig, genom slutna sedlar, och efter 

de flesta rösterna, utnämna den ogifta Professors Dotter som detta 

Testamente ätniuta får; bli någon gång Rösterna lika afgörcs 

utnämningen genom lottning. För första gången utnämner jag dock 

härigenom sjelf dertill Herr Professorn och Riddaren Svanbergs Dotter 

Lotta — skulle min qvarlåtenskap öfverstiga Rdr t000 13:co anslår jag 

öfverskottet till hl. Acad:s Fattig Cassa; och önskade jag i sådant fall 

att min n. v: Piga Maria Brodēn finge i sin lifstid upbära den ränta 

dårföre inflyta kan. — Afgår fru Lagerstråle före mig kåmma de till 

hennes förmon anordnade silver och klädespersedlar att gå till de andra 

dispositionerna. -- Till yttermera visso häraf har jag detta med 

underskrift och sigill i nedanskrefnc tillkallade vitnens närvaro 

bekräftat som skedde i Upsala d. 2 julii 1827. 

J. C. RAYEN1us. 

At Mademoiselle Juliana Christina Rabenius inför oss tillkallade 

och på en gäng tilstädes varande vitnen vid sundt förstånd och af fri 

vilja crkännt sig halva egenhändigt skrifvit och underskrifvit 

ofvanstående Testamentariska Författning, hvars innehåll är Oss 

obekant, varder härmedelst intygadt. 

Upsala den 2 Julii 1827. 

S. Grubbe. D. M. Sclzodvrn. 

Den 8 December 1828 aflemnade testatrix' broder Professsor L. G. 

Rabenius redovisning till det Större Akademiska Konsistoriet angående 

boutredningen, dervid befanns att utöfver penningefonden, 1,000 rdr 

banco, ett belopp af 1 54 rdr 43 sk. 1 V 2 rst. banco till-kommit 

fattigkassan. Fonden utgjorde vid 1902 års ingång 1,500 kronor. 

99

100 ror 

Enkefru J. L. Schrams sjukhusdonation. 

Testamente. 

Då det behagat den allsmägtige Guden att till sig kalla så viil min 

käre man som ock alla mina kura barn, så att jag numera icke äger några 

bröstarfvingar, så liar jag med upphäfvande af de testamenten, som jag 

den 25 Januari och 21 Mars 1876 upprättat, genom detta mitt testamente 

velat föreskrifva och förordna, huru efter min död skall förfaras med den 

egendom, jag efter mig lem- 

och har jag dervid i hufvudsaklig öfverensstämmelse med min 

aflidne mans derom dels skriftligen dels muntligen yttrade önskan 

bestämt, att livad i mitt bo finnes, skall på följande sätt fördelas, 

nemligen: 

13:0) Till Akademiska Sjukhuset i Upsala testamenterar jag fem 

tusen (5,000) kronor, hvaraf årliga afkastningen torde användas till en 

frisäng för någon fattig yngling -- -- - - - -- 


JAQUETTE LOUISE SCI1RAbr, 

född Ström. 

Att Fnkefru Jaquette Schram född Ström, hvilken evi alla 

personligen känna, med sundt och fullt förstånd och af fri vilja förklarat 

förestående, oss till innehållet obekanta handling utgöra sin yttersta vilja 

och testamente samt undertecknat den med sitt namn, intyga 

undertecknade, serskildt anmodade och på en gång närvarande wittnen. 


O. Glas. .7. A. Berlin. G. F. Starlenberg•. 

Professor. Bryggare. Ilandlande. 

Rätteligen transumeradt, intyga: 

Krum Dillströrra. L. G. Ågren. 

Till det ursprungligen donerade beloppet 5,000 kr. lades genom 

Drätselnämndens beslut den 6 November 1883 af förefintliga besparingar 

200 kronor, vid lrvilket belopp 5,200 kr. fonden sedermera f örbl i fvit.

102 

Fröken S. Svanbergs sjukhusdonation. 

Utdrag af Upsala Rrrd/airs Rafts dombok i civila ~aziil 

fir 189¢, den 5 _Mars. 

130. S. D. Företrädde vice Häradshöfdingen J. von Bahr och ä 

Upsala Kongl. Universitets vägnar ingaf för testamentsbevakning efter 

Fröken Sophie Svanberg en handling så lyclancle : 

» Testamente. 

Undertecknad förklarar harmed min yttersta vilja och testa-mente 

vara, att efter min död skall med min efterlemnade egen-dom förfaras 

på följande sätt nemligcn: 

1:o) Sex Tusen (6,000) kronor öfverletnnas till Upsala Universitet 

för att afsättas till underhåll framdeles af en s. k. frisäng å Akademiska 

sjukhuset för medellösa sjuka från Upsala stad; börande dock räntan ä 

detta kapital, helst efter 5 °/o tillfalla min nuvarande tjenarinna Jungfru 

Sofia Österberg såsom lifränta under hennes lifstid; 

5:o) Min aflidne faders, Professoren Jöns Svanbergs porträtt i 

oljefärg skänker jag till Upsala Universitet, för att uppsättas i 

Filosofiska Fakultetens rum; En oljefärgstafla, föreställande »Den 

heliga Cecilia» skänker jag likaledes till Upsala Universitet, för att 

införlifvas med dess tafvelsamling. En Gipsmedaljong af min aflidne 

broder Profcssoren Lars Svanberg skänker jag till Upsala Universitets 

allmänt kemiska Institution. 

Upsala den 30 Maj 1888. 

S(>PIIIL•' SVANBERG. 

103 

Att Fröken Sophie Svanberg, hvilken vi båda personligen känna, i 

närvaro af oss, för sådant ändamål tillkallade och på en gång 

närvarande vittnen, förklarat förestående af henne underskrifna 

handling innefatta hennes yttersta vilja och testamente samt att hon 

härvid handlat med sundt och fullt förstånd och af fri vilja, intyga. 

Upsala som ofvan. 

Ernst Pfannensticl. L. Gyllensvirrcl. 

Docent. Mad. Sekreterare. 

På Rådhus Rättens vägnar: 

S. C. kring. 

Fonden utgjorde vid 1902 års ingäng 6,000 kr., hvarå räntan 

fortfarande utbetalas till legatarien.

104 

Enkefru M. Svenssons sjukhusdonation. 

S. C. Brite. Oj Testamente. 

Sedan min aflidne man och jag genom ett den 24:de Augusti 

1879 upprättadt inbördes testamente förordnat, att den af oss, 

som öfverlefde den andra, skulle med full eganderätt behålla och 

besitta allt kvad i bott funnes, så har jag nu med upphäfvande af 

kvad i berörda testamente kan finnas annorlunda bcstämdt 

angående den i mitt bo vid min död befintliga qvarlåtenskap, 

velat förordna som följer : 

1:o) Till det Akademiska Sjukhuset gifver jag 3,000 (tre 

tusen) kronor, däraf räntan skall användas till beredande af 

kostnadsfri sjukhusvård åt fattiga sjuke; dock skall, så länge min 

broder Ludvig Andersson eller hans hustru Thilda Andersson 

lefver, räntan halfårsvis till dem, eller efter enderas död till den 

efterlefvande, utbetalas. - -- 

Upsala den 3 Mars 1887. 

MARr:\ SVENSSON. 

Utdrag af Upsala Rådkusratts dombok i civila 

mål år IS93 den 13 Mars. 

137. S. D. Sedan på sätt Domboken för innevarande dag 

under § 136 utvisar vittnes förhör hållits angående numera 

aflidne Enkefru Maria Svenssons den r innevarande Mars muntligen 

gjorda testamentariska förordnande, hvarigenom hon med 

bekräftande i öfrigt af äldre skriftliga testamentsförordnanden 

föreskrifvit, dels att den i ett skriftligt testamente af den 3 Mars 

1887 afsedda donation till Akademiska Sjukhuset skulle blifva 

„tusen banko» ock dels - - - - 

På Rådhusrättens vägnar:

Att förestående afskrift i transsummeradc delar öfverensstänr mer med 

originalen saint att här omförmälda förordnande, som för vederbörandes räkning 

bevakats, af Fru Svenssons arfvingar god-känts betygar. 

Upsala den 23 Okt. 1893. 

Ivar Afelius. 

Utredningsman af boet. 

Fondens behållning utgjorde vid 1902 års ingång 1,500 kr., hvarå ränta 

fortfarande utbetalas till L. Andersson.

1.36 

Godsegaren Hugo Tamms sjukhusdonation. 

Till Kong]. Universitetet i Upsala gifver jag med full eganderätt 

ett kapital af Tio Tusen (10,000) Riksdaler Riksmynt, hvaraf ärliga 

afkastningcn skall användas till underhållande af en it tvr sjuksängar för 

kostnadsfri vård af medellösa sjuke vid Upsala Universitets Kliniska 

Sjukhus, och fästes vid denna gåfva det vilkor att fattiga sjuka frän 

Ilacksta et I,öths socken njuta företräde till den ena af dessa sängar. 

Upsala den 6:te Juni 1866. 

l IU(;U T 1J1i\1. 

På en gång närvarande vittnen till den egenhändiga under-skriften : 

E. G. Nissen. Axel Lindberg. 

Kapitalet utgjorde vid 1902 års ingång det ursprungligen donerade 

eller 10,000 kr. 

IOs 

Professor C. Wahlunds biblioteksdonation. 

Undertecknad öfverlåter härmed till Upsala Universitet under full 

äganderätt hosföljande, af Försäkrings-Aktiebolaget Skandia utfärdade, 

lifförsäkringsbref N:o 62,366 å Trettio Tusen (30,000) Kronor jämte 

derå redan utfallna vinstutdelning 1,147 Kronor 82 öre, hvilket belopp 

jämväl bifogas. 

Dessa 1,147 Kr. 82 öre, såväl som framdeles utfallande vinstutdelningar 

skola användas till inköp för Universitetsbiblioteket af 

vetenskaplig fornfransk litteratur. Na• r kapitalet vid min död ut-faller, 

skall dess årliga ränta användas för samma ändamål, men själfva 

kapitalet städse bibehållas oförminskadt. 

Upsala den 7:de november 1892. 

CARL WAIILUNI). 

Professor C. Wahlunds egenhändiga namnteckning bevittna på en 

gäng närvarande: 

axes Annerstedt, Robert Almqvist. 

Univ. Bibliotekarie. e. o. Bibl.-ainauuens. 

Afskrift. 

är: 

Professor E. Wallqwists donation. 

109 

Min yttersta vilja om den egendom, jag vid min död efterlemnar, 

2. Att ur boet skola utgå: 

i) Femton Tusen riksdaler till Akademiska sjukhuset härstädes, 

att användas till förbättringar, af hvilka det kan finnas i behof. 

2) Fyra Tusen Fens Hundra riksdaler till Uplands Nation af den 

här vid Akademien studerande ungdom, att användas på sätt nationen 

för sig pröfvar nyttigast 

Till visso att detta är min med sundt och fullt förstånd och fri 

vilja förklarade yttersta vilja, liar jag härunder i tillkallade gode mäns 

närvaro egenhändigt skrifvit mitt namn, som skedde i Upsala den 11 

Augusti 1857. 

F,LOI ; ~VALLq~wISr. 

Att Professoren och Riddaren Doctor Elof Wallqwist inför 

undertecknade, tillkallade och på en gång närvarande vittnen, med 

sundt och fullt förstånd och af fri vilja förklarat denna, på hans begäran 

af Professoren och Ridd. Doctor C. E. Bergfalk uppsatta och nu för 

Professor Wallqwist Ijudeligen upplästa, handling innehålla hans 

yttersta vilja samt densamma egenhändigt undertecknat, intyga, 

Upsala d. 11 Aug. 1357. 

M. 1T . Beinoff. N . Schram. 

Lika lydande med det till Upsala Rådstufvu Rätt den 19 Augusti 

1857, för laga bevakning, ingifna originaltestamentet, be- 

styrker. 

Upsala Rådhus den i rate Oktober 1879. 

Ex officio: 

.7. G. Holmberg.

110 ILL 

Den donerade summan 15,000 kr. erbjöds Universitetet af 

utredningsmannen uti åtskilliga reverser, intecknade i landtfastigheter, 

men som dessa icke funnos lämpliga och bcqväma, afslog det Mindre 

Akademiska Konsistoriet den 28 December 1857 detta anbud och 

begärde utfå Universitetets del i kontanta penningar, hvilket också 

påföljande år skedde. Kapitalet utgjorde vid 1902 års ingång 

fortfarande 15,000 kronor. 

Garfvare-åldermannen, Fil. Doktor Jakob Westins 

donationer. 

Afsi:rifl. 

Testamente. 

Till iakttagande efter min död liar jag denna dag med fullt 

förstånd och fri vilja upprättat nedanståendc testamente, hvilket blifvit 

af mig i tillkallade vittnens närvaro undcrskrifvet och med mitt sigill 

försedt. 

Till mitt med i mitt hus nu boende Maria Sofia Christoffersdotter, 

som nu kallar sig Pettersson, sammanaflade barn, Iledvig Johanna 

Sofia, född i St. Johannis församling i Stockholm den 2 Maj 1865, med 

anteckning att föräldrarna voro okända, och döpt dersammastiides den i 

samma månad och år, samt nu vistas hos mig, gifver jag all min fasta 

och lösa egendom med följande vilkor och undantag: 

1:0) Skall barnets förenämnda moder Maria Sofia Christoffersdotter 

Pettersson under sin lifstid, så länge hon ogift förblifver, och 

under vilkor, att hon föder och underhåller vårt barn, intill-dess det 

ingår äktenskap eller uppnår myndiga år, utom särskild ersättning 

derför, ega att af afkomsten af mina efterlemnade fastigheter uppbära 

en årlig ränta af Tolf Tusen (12,000) Kronor, som månadtligen med Ett 

Tusen (i000) Kronor utbetalas, hvarjemte hon äfven skall ega, att under 

samma vilkor, att hon ogift förblifver, fritt begagna min egendom under 

N:0 9 i Qvarteret Mäla-ren, 1 l Iariedal kallad, samt dithörande 

Tullllustomten, mot skyldighet att underhålla densamma i fullgodt 

skick, samt dessutom " I'olfhundra (1200) Kronor årligen till hyresmedel 

för vinterbostad och tillerkännes henne härjemte nyttjanderätt till all 

min lösa egendom i guld, silfver, möbler, hästar, åkdon och inventarier. 

Men i händelse min dotter skulle före sin moder utan bröstarfvingar 

med döden afgå, åligger Upsala Universitet, som på sätt nedan i 9:de 

momentet af detta testamente förmäles i så fall kom-

112 T13 

mer att inträda uti min dotters ritt till all egendomen, att till min dotters 

moder under hennes lifstid utbetala ej mindre ofvanstående henne 

tillförsäkrade årliga underhållssumma Tretton Tusen Två-hundra 

(13,200) Kronor, än äfven årligen Två Tusen Attahundra (2,800) Kronor 

derutöfver, så !änge hon Iefver, äfvensom min dotters moder dessutom 

skall fortfarande åtnjuta alla de henne i öfrigt här ofvan tillagda 

förmåner. 

2:0) När min dotter ingår äktenskap, eller sedan hon upp-nått 

myndighetsåldern, eger hon att af modern undfå det guld och silfver, 

som jag erhållit eller köpt efter mina föräldrar, äfvensom alla 

familjporträtter, samt dessutom hälften af den öfriga lösa egendomen. 

3:0) Till Kgl. Universitetet i Upsala testamenterar jag en summa 

af Femtio Tusen (50,000) Kronor, hvilken skall intecknas i mig 

tillhörige fasta egendomen under N:ris 2, 3 och 4 i qvarteret Piltriidct 

och Kungsholms Församling mot Fern (5) procent ärlig ränta och far 

denna inteckning hvarken från min dotters eller Universitetets sida, så 

binge min dotter lefver, uppsagas. 

Nämnde kapital skall, under namn af »Jacob \Vestins fond» bilda 

en grundfond för ett vetenskapligt Samfund, som skall egna sin 

verksamhet åt befordrandet af de Filosofiska, Filologiska och 

Historiska vetenskaperna. Sjclfskrifha ledamöter af detta samfund 

blifva de ordinarie Lärare, som vid tiden för firandet af Upsala 

Universitets Jubelfest under innevarande år tillhöra den Filosofiska 

Facultetens I-lumanistiska Sektion vid nämnde Universitet och då 

förklara sig vilja ingå i samfundet. At dessa öfverlemnas att stifta 

samfundet och öfvercnskomma om dess stadgar med iakttagande af 

följande bestämningar: 

a) Samfundet skall till ledamöter invälja endast sådana vetenskapsmin, 

som egna sig åt ofvannämnde vetenskaper och 

kunna antagas vara i tillfälle att verka för samfundets ändamål; 

b) Såväl hela samfundet, som de afdelningar, som inom detsamma 

böra bildas, skola på bestämda tider hålla sammanträden 

för vetenskapligt meddelande; 

c) Samfundet skall draga försorg om utgifvandet af skrifter i de 

vetenskaper, som tillhöra dess verkningskrets, hvarvid jag 

föreskrifver det vilkor, att samfundet skall föranstalta om 

utarbetandet och utgifvandet af en beskrifning öfver landskapet 

Upland och Stockholms Stad på grund af de i mitt till 

Universitetet redan testamenterade Bibliothek 

befintliga, af mig sammanbragta matcrialier, samt om utgifvandc 

af sådana i mitt Bibliothek varande handlingar 

och skrifter, som samfundet pröfvar deraf vara förtjcnta. 

Fonden, som icke får förminskas, torde af Upsala Universitets 

styrelse mottagas för att i likhet med Universitetets öfriga fonder kunna 

med större fördel af samfundet sjelft förvaltas, må samfundet ega att 

öfvertaga förvaltningen af denna sin grundfond, såvida den Filosofiska 

Facultetens Humanistiska Sektion vid Up-sala Universitet eller 

deremot svarande Myndighet finner ett sådant öfvertagande 

ändamålsenligt och tillika anser samfundets ställning vara sådan, att 

bon erbjuder nödig säkerhet för fondens bevarande för all framtid, och 

skall i sådant fall kapitalet nedläggas i lands-eller Stadsfastigheter. 

4:0) Af de min dotter genom detta testamente tillfallna till-gångar 

oeh inkomster skola till nedannämnde personer utgå följande förmåner, 

så länge de lefva: 

a) Till Ulrika Jansdotter, som i många år varit i min tjenst 

Fyrahundra (400) Kronor årligen samt fri bostad jemte 

vedbrand i någon af de mig tillhörige egendomarne eller ock 

en årlig hyreshjclp af Etthundra Femtio (150) Kronor. 

b) Till Enkefru Christina Lovisa Westin, född Möller, Tvåhundra 

(too) Kronor årligen, dock med rättighet, att om hon 

spi helöre önskar, gvarbo i de af henne nu begagnade 

lägenheter i min egendom under N:ris 2, 3 och 4 i qvarteret 

Pilträdet mot samma hyra, som hon dcrför nu erlägger eller 

Etthundra (too) Kronor för året. 

c) Till min systerdotter, aflidne Kaptenen Johan Westin Johanssons 

dotter, Carolina \Vestin, Trehundra (300) Kronor årligen. 

5:o) Till Herr Lars Petter Larsson gifver jag, i fall han vid min 

död vistas i mitt hus, Tre Tusen (3,000) Kronor. 

6:o) Enhvar af de personer, som vid dödstillfället äro i min tjenst, 

skall undfå Etthundrafemtio 05o) Kronor, samt elen, som särskildt mig 

uppassar, ytterligare Etthundra Femtio (t 50) Kronor. 

7:0) Att den fasta och lösa egendom, som på grund af detta 

testamente tillfaller min dotter, Hedvig Johanna Sofia, skall vara 

hennes enskilda egendom, så att i händelse hon ingår äktenskap, hennes 

man i samma egendom ej skall ega giftorätt. 

8:0) Likaledes får icke någon af mina efterlemnade fasta 

egendomar under min dotters lifstid försäljas, förpantas, med intecknow 

Rtionsurdunder. 

8

114 

ringar graveras eller i mät tagas, med undantag af den mig i arf efter 

min moder tillfallna 1 /6-del i egendomen N:o 3 i dvarteret Bryggaren, 

samt den i 3:dje momentet af detta testameate ofvan omförmälda 

inteckningen i egendomen N:o 2, 3 och 4 i gvarteret Pilträdet till förmån 

för Upsala Universitet. 

9:0) Skulle min förenämnde dotter, Hedvig Johanna Sofia med 

döden afgå, och ej efterlemna bröstarfvingar, skall all min egendom, 

som lion genom detta testamente erhållit, med full eganderätt tillfalla 

Universitetet i Upsala, under vilkor, att afkomsten af densamma 

användes till befordrandet af forskningar och Studier i Sveriges 

politiska och litteratur-historia samt topografi, äfvensom till utgifvande 

af skrifter och handlingar i samma ämnen, hvarvid i första rummet 

afseende bör fästas vid mina redan till Universitetet donerade historiska 

samlingar. Dessutom skall Universitetet upfylla alla de i I:sta momentet 

af detta testamente till förmån för mitt barns moder Maria Sofia 

Christoffersdotter Pettersson gjorda bestämmelser, samt vara 

förpligtigadt, att för all framtid halva all den på grund af detta 

testamente detsamma tillfallna egendom nedlagd i lands- eller 

Stadsfastigheter. 

lo:o) I händelse Upsala Universitet skulle förflyttas till annan ort, 

varda de i föregående 9:cle moment gjorda bestämmelser uphäfda, och 

skall i sådant fall all min egendom återgå till mina lagliga arfvingar. 

11:o) Slutligen förklarar jag, att det af mig till förmån för Upsala 

Universitet upprättade testamente af den 20 April förlidet år ej varder 

genom detta mitt ofvanstående testamentariska för-ordnande upphäft, 

utan fortfarande skall lända till efterrättelse. 

Till förmyndare för mitt barn utnämner jag härmed Husegaren Ilerr 

Kamercraren Claes Möller, eller, om han skulle med döden afgå 

eller af någon anledning vara förhindrad att förmynderskapet sig åtaga, 

Regementsintendenten vid Kgl. Fortifikationen Herr C. A. Hafverberg, 

bärande för den händelse båda skulle halva med döden afgått eller vara 

förhindrade att förmynderskapet sig åtaga förmyndaren utses af Maria 

Sofia Christoffersdotter Pettersson, Kommendören vid Kyl. Flottan 

Herr C. H. Kreuger, och Grosshandlaren Herr Ernst A. \Vestin. 

Till utredningsmän af mitt sterbhus och verkställare af detta mitt 

testarnente förordnar jag Herr Kamereraren Claes Möller, och 

Regementsintendenten I-Ierr C. A. Ilafverberg, hvilka omedelbart efter 

mitt frånfälle skola taga boet om hand, egande de i ersättning härför 

uppbära Fem Tusen (5,000) Kronor hvardera, och 

skola, för den händelse en eller båda af desse aflider, Kommendören m. 

m. Herr C. H. Kreuger, Maria Sofia Christoffersdotter Petters-son och 

Grosshandlaren Herr Ernst A. \Vestin utse efterträdare. 

Mariedal cl. 13 April 1878. 

JACOB WESTIN. (Sigill). 

Att Herr Åldermannen Jacob Westin, som vi personligen känna, 

inför oss, på en gång närvarande, och för ändamål att bevittna 

testamente, tillkallade vittnen, med sundt och fullt för-stånd och af fri 

vilja förklarat denna handling innefatta hans yttersta vilja och 

förordnande, saint samma handling egenhändigt underskrifvit och mecl 

sitt sigill bekräfta låtit, intyga. 

Stockholm och Maricdal år och dag som ofvan : 

H C II! U/esstin, Liss Ol. Larsson, 

Kapten, R. S. O. Bankofullmäktig. 

F. R. Hag-ström, G. F. 2acobson, 

Handlande. t. f. Mantalskommisarie. 

Rätteligen afskrifvet, betygar Stockholms Rådhus å Actuarie 

Contoret den 14 Januari 1881. 

Ex officio 

H. I f~ikblacl. 

Sedan efter Doktor Vestins frånfälle hans sterbhus mot Universitetet 

anhängiggjort rättegång angående klander af ofvan intagna 

testamente, träffades mellan parterna följande, af Danderyds skeppslags 

Tingsrätt den 30 Mars 1883 till framtida efterrättelse stad-fästade f 

ö r l i k n i n g: 

»Som numera aflidnc Åldermannen Filosofie Doktorn, Riddaren 

af Kongl. Alaj:ts Nordstjerne Orden m. m. Jakob Westin i testamente 

den 13 April 1878 förordnat, bland annat, att i händelse hans dotter 

Hedvig Johanna Sofia skulle aflida utan bröstarfvingar, all egendom, 

som enligt samma testamente henne till-delats, skulle vid hennes död 

tillfalla Kongl. Universitetet i Upsala ; 

men samma testamente, hvarigenom den aflidne förordnat jemväl 

öfeer bröstarfvinges laglott, är derutinnan stridande mot föreskriften i 

Kongl. Förordningen den 21 December 18 57; 

har emellan Kong]. Universitetet, å ena, samt oss, C. II. Kreuger 

och Sofia \Vestin, i egenskap af förmyndare för omyndiga 

115

116 

Hedvig Sofia \Vestin, å andra sidan, denna dag öfverenskommits, att 

testamente t rättats sålunda, att Kongl. Universitetet afsäger sig all rätt 

till hälften af den egendom, som enligt arfsrätt tillkommer Hedvig 

Johanna Sofia Westin, i afseende å hvilken hälft hon således eger fri 

dispositionsrätt och ej vidare är bunden af de i testamentet meddelade 

föreskrifterna. 

Enligt bouppteckningar, upprättade efter Doktor \Vestin, utgöres 

boets egendom af följande: 

Fasta egendomar, 

N:ris 5, 6, 7 och 8 qvarteret Iris i Storkyrkoförsamlingen; N:o 12 

efter 1810 års nummerordning i qvarteret Putten i Clara församling; 

N:ris 2, 3 och 4 efter 1810 års nummcrordning i qvarteret 

Pilträdet i Kungsholmens församling; 

N:o 4 efter 1810 års nummerordning i qvarteret Bryggaren i 

Kungsholmens församling; '/s-del af N:o 3 efter 1810 års nummerordning 

i qvarteret Bryggaren i Kungsholmens församling; 

N:o 7 efter 1810 års nummerordning i qvarteret Vinclrufvan i 

Kungsholmens församling; 

N:o 5 efter 1810 års nummerordning i qvarteret Murmästaren i 

Kungsholmens församling; och 

N:o 9 efter 1810 års nummerordning i qvarteret Mälaren i 

Kungsholmens församling; samt slutligen den del af Mariedal, som 

ligger inom Solna församling (Tullhustomten); samtliga fastigheterne 

uppskattade till ett sammanlagdt värde af 841,100 kronor. 

Dessa fastigheter voro vid den aflidnes död besvärade med 

utelöpande inteckningar och annan gäld till sammanlagdt belopp af - 

133,J31 kronor 6 örc, hvarjemte på grund af den aflidnes testa-mente 

Kong]. Universitetet numera bekommit en inteckning i egen-domen 

N:ris 2, 3 och 4 i qvarterct Pilträdet till belopp af 50,000 kronor, 

hvilket sammanlagdt med sistnämde summa utgör 183,331 kronor 6 

öre. 

Den lösa egendomen utgjorde vid den aflidnes död: 

Kontanta medel vid dödsfallet .......................................Kr. 3,377 : 2 9 . . 

Fordringar ........................................................................» 66,821: 25. 

Biblioteket, som enl. bouppteckningen är upptaget 

till 15,000 kr. men må skäligen beräknas till » 50,000: — 

Ofriga lösören upptagna enligt bouppteckningen 

till 19,056 kronor 40 öre utgörande med 25 0 /0 

förhöjning ..............................................................» 23,820: 50. 

Summa Kr. 144,019: 04. 

hvarifrån skall afgå: 

dals boets skulder för hvilka fastigheterne 

ej häfta .......................................................22,758: 57 . 

dels fördel af bo oskifto åt enkan . . . . 6,063: 02. 28,82f: 59. 

Aterstår 115,197: 45. 

I I 7 

Vid tillämpningen af det här ofvan omförmälda aftal om den 

Hedvig Johanna Sofia Westin tillkommande dispositionsrätt öfver 

hälften af hennes faders gvarlåtenskap skola följande oss emellan 

öfverenskomna föreskrifter vara gällande: 

Skulle Hedvig Johanna Sofia Westin aflida utan bröstarfvingar. 

eger Upsala Akademi att erhålla hälften af hvarje af ofvannämnda 

fastigheter, hvilken hälft icke utan Akademiens medgifvande får 

hädanefter med inteckningar besväras, och vid den tid, då den-samma 

tillfaller Akademien ej haller får vara besvärad med redan beviljade 

inteckningar eller andra gravationer till högre belopp än hälften af 

nämnda summa, ett hundraåttiotre tusen trehundratrettioen kronor sex 

öre eller med nittioett tusen sex hundrasextiofem kro-nor femtiotre öre. 

\.r den Kongi. Universitetet tillfallande hälft af egendomen då 

annorledes med galci besvärad, skall godtgörelse med skillnaden 

mellan sistnämnda summa och då varande gälden lemnad af Hedvig 

Johanna Sofia Westins sterbhusdclegare till Kongi. Universitetet, lerest 

beloppet öfverstiger nittioett tusen sexhundrasextiofem kronor 

femtiotre öre, men i motsatt fall af Kongl. Universitetet till samma 

sterbhusdelcgare. Vid bestämmande af denna ersättning beräknas dock 

icke den, såsom här nedan nämnes, till Fru Sofia \Vestins säkerhet 

medgifna inteckning. Till säkerhet för hvad som enligt ofvan gjorda 

bestämmelse kan komma att till Universitetet utgå aflemnas emot qvitto 

tre i N:o 12 qvarterct Putten den 27 Januari 1879 under §g 57, 58 och 59 i 

protokollet intecknade skuldsedlar å tillsammans femtontusen kronor. 

Beträffande åter den lösa egendomen, så enär från dess ofvannamnda 

värde etthundrafyratiofyratusen nitton kronor fyra öre skall 

afgå ej mindre, såsom nyss är niimndt, tjuguåttatuscn åttahundra 

tjugoen kronor femtionio öre, än älven omkostnaderna för boets 

utredning, hvad genom testamentet till enskilda personer donerats och 

andra under utredningen tillkomna utgifter och Upsala Akademi redan 

bekommit det till femtiotusen kronor värderade biblioteket, förklarar 

Kongl. Akademien, som skulle enligt den nu gjorda 

öfverenskommelsen vara, i händelse af Hedvig Johanna Sofia We-

irs 

stins frånfälle utan bröstarfvingar, berättigad till hälften af dc vid Doktor 

Westins död hans bo tillhöriga kontanta medel, fordringar och andra 

lösören, sig åtnöjas med hvad Kongl. Akademien, så som nyss nämndt är, 

bekommit och afsäger sig fördenskull all vidare rätt till den öfriga 

lösegendomen. 

Som Hedvig Johanna Sofia \Vestin redan på grund af arfsrått utan 

åberopande af testamentet erhållit lagfart å samtliga de här ofvan 

uppräknade fastigheter, så förklara vi, C. H. Kreuger och Sofia Wesin å 

bemälda omyndigas vägnar, att från vår myndlings sida hinder ej möter 

för Upsala Universitet att till skyddande af sin eventuella rätt i 

fastigheterna få denna öfverenskommelse intagen i vederbörande 

domstolars lagfartsprotokoll samt anteckningar derom införda i 

fastighetsböckerna. 

I ledvig Johanna Sofia Westin ansvarar ensam för såväl utbetalandet 

af alla i hennes afiidne faders testamente af den 13 April 1878 till 

utgående på en gång bestämda legaterna, förutom det redan afräknade 

legatet till Universitetet å femtiotusen kronor, som ock, sä länge hon 

icfver, för de i samma testamente till utgående med visst ärligt belopp 

bestämda legaterna; men, såvida Universitetet efter hennes död 

bekommer hälften af ofvannämnde fastigheter, ansvarar Universitetet för 

sistnämnda legater till deras halfva belopp, så vidt de slå ännu utgöras. 

Kongl. Universitetet medgifver harmed för dess del att Enkefru 

Sofia Westin må åtnjuta inteckning i samtligc de ofvanndmnnde 

fastigheterne eller en del af dem till säkerhet för den henne enligt Doktor 

Westins berörda testamente tillförsäkrade lifränta och öfriga förmåner. 

Upsala den 22 Februari 1883. 

För Upsala Universitet: 

C. Saltlin, 

Kongl. Urivers. Kelstor. 

Bevittnas af: 

G. Ekeroth. Johan Östhelg. 

C. H. Kreiicer. Soplä Wcstin. 

Herr Amiralen C. H. Krcdgers och Enkefru Sofie Westins 

egenhändiga namnteckningar bevittna : 

Oscar Bli rc'n, Aa. cl Ch. IYlörncr, 

vice Häradshöfding. Pastors adj.» 

För det med anlitande af »Jacob Westins fond» bildade 

Hztmanistiska I Uctcnskapssamfuudct i Upsala äro faststälda följande 

Stadgar. 

§ 

1. 

Samfundets ändamål är att befordra dc filosofiska, filologiska och 

historiska vetenskaperna. 

2. 

Samfundet består af två afdelningar, nemligen den filosofiskhistoriska 

afdelningen och den filologiska aldelningen. 

3 . 

"I'ill ledamöter valbara äro endast sådana vetenskapsmin, som egna 

sig åt ofvannämnda vetenskaper och kunna anses vara i till-fälle att verka 

för samfundets ändamål. 

4 . 

Till inväljande i samfundet må ledamot inom sin afdelning på 

ordinarie sammankomst skriftligen och på anförda grunder an-mäla 

kompetent vetenskapsman, skolande, när sådant skett, på nästföljande 

sammankomst, sedan alla afciclningens i staden varande ledamöter vid 

kallelsen blifvit underrättade om den gjorda anmälan, dock utan 

angifvande af den anmäldes namn, genom sluten om-röstning afgöras, 

huruvida afdelningen vill hos samfundet föreslå honom till ledamot, 

hvarvid iakttages, att för beslutande af sådant förslag fordras minst två 

tredjedelar af de afgifna rösterna. 

Efter vederbörligen fattadt beslut eger afdelningen att hos 

samfundets sekreterare inlemna förslaget jemtc dcrtill hörande handlingar. 

§ 5 . 

Förslag angående ny ledamots inväljande, som från afdelning till 

samfundet inkommit, skall till slutligt afgörande företagas å första 

ordinarie sammankomst, som inträffar minst en månad efter inlemnandet, 

skolande hvad i nästföregående paragraf är stadgadt angående 

underrättelse vid kallelse till sammanträdet utan angifvande af den 

anmäldes namn samt angående sluten omröstning och erforderlig 

pluralitet lända äfven samfundet till efterrättelse. 

lnvalcl ledamot tillhör den afdelning, af hvilken han blifvit 

föreslagen, och erhålle af sekreteraren underrättelse om valet genom 

kallelsebref samt ett exemplar af samfundets stadgar. 

1I q

120 

Har någon till ledamot anmäld icke blifvit af vederbörande 

afdelning föreslagen eller någon till ledamot föreslagen icke blifvit af 

samfundet invald, må hvarken den skriftliga anmälan eller någon annan 

ärendet rörande handling i någon samfundets eller afdeiningens 

protokollsbok intagas eller på annat sätt förvaras, utan skola samtliga 

ärendet rörande handlingar förstöras. 

§ 7 . 

Tre ordinarie allmänna sammankomster hållas årligen af samfundet, 

ett i Februari, ett i Maj och ett i Oktober. 

Atta ordinarie sammankomster hållas årligen af hvardera afdelningen, 

ett i hvar och en af följande månader nemligen Januari, 

Februari, Mars, April, Maj, September, Oktober och November. 

Till extra sammankomst eger vederbörande ordförande att 

utfärda kallelse, när så erfordras. 

Dagar för ordinarie sammankomster utsättas af samfundet och 

afdelningarne hvar för sig. 

S. 

Vid de ordinarie sammankomsterna hållas vetenskapliga föredrag 

samt, då så finnes lämpligt, diskussioner, och göras meddelanden, 

hvarjemte andra till samfundet eller afdelning hörande ärenden 

föredragas och behandlas. 

§ 9 . 

Vid sin ordinarie sammankomst i Oktober utser samfundet inom 

sig hvarje år för nästföljande kalenderår en ordförande och en vice 

ordförande, samt kvart tredje år för de tre närmast följande 

kalenderåren en sekreterare och årligen två revisorer. 

Ordföranden och i hans frånvaro vice ordföranden åligger att 

Leda förhandlingarne vid samfundets allmänna sammankomster samt 

att, när så erfordras, förordna om kallelse till extra allmänna sammankomster. 

Sekreteraren åligger: 

I:o att förbereda och anordna alla allmänna sammankomster och 

draga försorg om kallelses utfärdande till samfundets leda-möter 

samt att före hvar je allmän sammankomst lemna ordföranden en 

uppgift på föreliggande ärenden och dessa vid sammankomsten 

för samfundet föredraga samt öfver samfundets beslut föra 

protokoll ; 

d. 

2:o att mottaga inkommande skrifvelscr samt uppsätta och af-sanda 

skrifvelser, som böra från samfundet afgå; 

3:0 att vårda samfundets böcker och handlingar; 

4 :0 att enligt samfundets beslut ombesörja vetenskapliga skrifters 

utgifvandc ; 

5:o att efter föreskrift i dessa stadgar eller enligt samfundets särskilda 

beslut uppbära samfundet tillfallande räntemedel och 

öfriga inkomster samt i någon hank insätta penningar, som icke 

behöfvas till nära förestående utgifter, att verkställa alla 

utbetalningar och föra räkenskaper och att före den 15 Januari 

afiemna föregående årets räkenskaper afslutade till revisorerna. 

Sekreteraren åtnjute ett årligt arvode af 300 kronor. 

Revisorerne åligger att granska sckreterarens räkenskaper och 

taga kännedom om hans förvaltning samt före samfundets ordinarie 

sammankomst i Februari till dess ordförande inlemna sin revisions- 

berättelse. 

§ 10. 

I-Ivardera afdelningen välje inom sig på sin ordinarie sammankomst 

i November för nästkommande kalenderår en ordförande och cn 

vice ordförande, och orclne för öfrigt sin verksamhet i allt, hvarom 

ingen föreskrift är gifven, så som hon för godt finner. 

II. 

Vaktmästaregöromtilen såväl för samfundet som för dess aldelningar 

bestridas enligt öfverenskommelse med lämplig person mot 

skäligt arvode. 

5 I3. 

För utgifvance af beskrifningar öfver Stockholms stad och öfver 

Upland utses för en tid af tre år fem kommitterade, två af hvardera 

afdelningen och en af samfundet, och välje desse inom sig ordförande. 

Desse kommitterade åligger att till samfundet ingifva förslag såväl om 

den ordning, i hvilken arbetena för nämnda beskrifningars 

förberedande, författande och utgifnuag skola före-tagas, som ock å 

de vetenskapsidkare, åt hvilka dessa arbeten skola anförtros, samt att 

öfvervaka verkställigheten af samfundets derom fattade beslut. 

För ofvannämncla arbeten anvisas med undantag af 2,000 kronor, 

som anslås till innevarande års utgifter för andra ändamål, hela 

beloppet af nu disponibla räntemedel samt dessutom från och med 

1859 intilldess båda beskrifilingarne blifvit utgifna 300 kronor 

121

I22 

årligen af inflytande räntemedel å »Jacob Westins fond». Möjligen 

uppkommande öfverskott användes såsom bidrag till kostnaden för 

utgifvande af handlingar och skrifter hörande till Jacob Westins till 

Upsala Universitet donerade bibliotek. 

13. 

Under loppet af hvarje år från och med år 1 889 eger samfundet 

använda det nästföregående årets ränta på »Jacob \Vestins fond» utom de 

300 kronor, om hvilka i nästföregående paragraf i.r förordnadt, till 

nödiga omkostnaders bestridande och för utgifvandc af skrifter i de 

vetenskaper, som samfundet har till ändamål att befordra, hvarvid 

samfundet bör tillse, att behörigt afseende fästes vid den testamentariska 

föreskriften angående utgifvande af handlingar och skrifter i Jacob 

Westins till Upsala Universitet donerade bibliotek, samt att i öfrigt de för 

andra skrifters utgifvandc till-gängliga medlen vare sig genom delning af 

ett års medel eller genom skiftesvis skeende öfverlåtclse det ena året åt 

den ena af-delningen, det andra året åt den andra, så vidt sig lämpligen 

göra låter, lika fördelas mellan de båda afdelningarne. 

Finnes vid något års slut behållning, ökas dermed samfundets 

tillgångar för nästa år. 

Andra inkomster, som möjligen komma samfundet till godo, må, 

der ej särskilda föreskrifter finnas, efter samfundets beslut i hvarje 

särskildt fall för befordrande af dess ändamål användas. 

§ 14. 

Ledamot ege att inom sin afdelning föreslå skrift till utgifvande på 

samfundets bekostnad. Sålunda föreslagen skrift öfverlemnas åt en eller 

flere särskildt utsedde ledamöter, hvilka inför afclelningen skola yttra sig 

tillstyrkande eller afstyrkandc, samt när deras yttrande är tillstyrkande, i 

samråd med samfundets sekreterare bestämma upplagans storlek och 

uppgöra kostnadsförslag, hvarefter afdelningen eger fatta beslut, hvilket 

beslut likväl, om det innebär bifall till förslaget, i hvad angår 

kostnadsförslaget och medlens tillräcklighet underställes samfundets 

pröfning för att stadfästas eller upphäfvas. 

15. 

Af skrift, som på samfundets bekostnad utgifves, erhåller författaren 

kostnadsfritt 5o exemplar. 

Öfriga exemplar må efter samfundets godtfinnande till byte med 

andra vetenskapliga samfund, till försäljning i bokhandeln eller på annat 

sätt användas. 

16. 

Förslag till lindring i dessa stadgar skall skriftligen affattadt 

inlemnas till sekreteraren och till afgörande företagas på den ordinarie 

sammankomst, som följer näst efter den, vid hvilkcn det första gången för 

samfundet föredrogs. 

Dessa stadgar g iro gillade och antagne den 21 Febr. 1889. 

C. 1. S-Inin. 

ordf. 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års ingång dels det donerade 

beloppet 50,000 kr. dels besparade medel 25,544 kr. 46 öre. 

123

124 125 

Afsla-ift. 

Fröken Hanna Rinmans sjukhusdonation. 

Utdrag af Upsala Rådhus Rätts protokoll angäende 

boufiptecknini;ar, testamentsbevakningar, naorgong(fvobrf 

saint af hancllingar ona ltisiireköfi fir 1899, den 30 Februari. 

2 

r. S. D. Företrädde Akademiräntmästaren E. Gyllen-svärd samt, å 

vederbörande tcstamentstagares vägnar, för bevakning efter aflidna 

Fröken Hanna Rinman ingaf följande handlingar: 

i:o) Ett med fem sigill försedt samt, såväl i afseende å förseglingen 

som i öfrigt helt och obrutet konvolut, hvarå fauns tecknadt: 

»Fröken Hanna Rinmans testamente. 

Att Fröken Hanna Rinman, hvilken vi personligen känna, i 

närvaro af oss. för sådant ändamål tillkallade och på en gång närvarande 

vittnen, egenhändigt undertecknat den i detta konvolut 

inneslutne handling, hvars innehåll är oss obekant, och förklarat 

densamma innefatta hennes yttersta vilja och testamente samt att hon 

härvid handlat med sundt och fullt förstånd och af fri vilja, intyga 

Upsala den 3 November 1886. J. Eriksson Sysslomans-gatan Upsala, 

A. M. Petersson Lektor i Upsala. — § 790 Ar 1886 den 8 November 

blefvo Lektoren Anders Magnus Pettersson och Gårdsegaren Johan 

Eriksson inför Rådhus Rätten i Upsala å ecl hörde angående 

tillkomsten af ett testamente, som skall vara i detta konvolut inneslutet; 

betygar På Rådhusrättens vägnar: S. C. Bring. 

Att fröken Hanna Rinman i närvaro af oss på en gäng närvarande 

vittnen ytterligare förklarat den i detta konvolut inneslutna 

handling innefatta hennes yttersta vilja och testamente med iakttagande 

af ett clertill gjordt af oss bevittnade skriftligt tillägg af denna dag 

saint att hon härvid handlat med sundt och fullt förståncl och af fri 

vilja, intyga Upsala den 19 Oktober 1898, A: G. Andersson, Carl Aug. 

Eriksson», och hvilket konvolut, då det nu öppnades, befanns innehålla 

en handling så lydande: 

»Testamente. 

Undertecknad förordnar härigenom såsom min yttersta vilja och 

testamente, att efter min död skola af min kvarlåtenskap utgå följande 

testamentariska dispositioner, ncmligen: 

11:o) Till Akademie Sjukhuset i Upsala skänker jag ett be-Iopp af 

Fem Tusen (5,000) kronor, hvaraf räntan skall användas till bekostande 

af en s. k. Frisäng för någon obemedlad sjukling; 

Detta testamente har jag upprättat mccl sundt och fullt för-stånd 

och af fri vilja, som skedde i Upsala den 3 November 1886. 

HANNA RINMAN. 

Att Fröken Hanna Rinman, hvilken vi personligen känna, i 

närvaro af oss, för sådant ändamål tillkallade och på en gång närvarande 

vittnen, egenhändigt undertecknat denna handling, hvars 

innehåll är oss obekant, samt förklarat densamma innefatta hennes 

yttersta vilja och testamente, samt att lion härvid handlat med sundt och 

fullt förstånd och af fri vilja, intyga J. Eriksson, gärdsegare Upsala 

Sysslomansgatan 19, A. M. Petersson, Lektor i Up-sala). 

2:o) Ett skriftligt tillägg till nyssnämnda testamente, så lydande: 

»Testamente. 

Efter föredragning af dessa handlingar Resolverades 

Det åligger den, som vill af ifrågavarande testamentshandlingar 

sig begagna, att låta bestyrkta afskrifter af testamentshandlingarne 

tillställas testamentsgifverskans närmaste arfvingar, hvilka ega att inom 

natt och år efter delfåendet anställa den testamentsklandcrtalan, hvartill 

fog må förefinnas. Som ofvan 

På Rådhus Rättens vägnar: 

S. C. Bring. 

Likheten med originalet intyga: 

Th. Brandben;, C. Henschen, 

Akad. Kamrerare. v. Häradshöfding. 

Fondens tillgångar utgjorde vid 1902 års början 5,029 kr. 97 öre.

126 

Konsul Frans Kempes donation. 

1. 

Donations-Bref. 

I känsla af den stora skuld, i hvilken, efter min uppfattning, såväl 

den andliga, som den materiella kulturen star till naturvetenskaperna och 

med upprigtig tacksamhet mot Upsala universitet och dess nuvarande 

rektor, hvars lärjunge jag haft lyckan vara, anhåller jag, i förhoppning att 

derigenom kunna främja studiet inom vårt land af en bland dessa 

vetenskaper, att till sagda universitet härmed få, öfverlemna en summa af 

ett hundra femtio tusen (150,000) kronor för att möjliggöra upprättandet 

vid detsamma af en e. o. professur i växtbiologi enligt de bestämmelser 

och med de vilkor, som i det följande angifvas. 

Mom. 1. E. o. professorn i växtbiologi, hvilken är under-kastad 

samma skyldigheter, som andra e. o. professorer, tillsättes i samma 

ordning som dessa, blott, hvad beträffar den första till-sättningen med det 

undantaget, att till innehafvare af platsen utan föregående ansökan eller 

specimina utnämnes Docenten, Lektorn vid Ultuna landtbruksinstitut, D:r 

Axel Nicolaus Lundström, hvilken på grund af förtjenstfullt 

växtbiologiskt författareskap och mångårig, väl vitsordad 

lärareverksamhet redan år 1891 af Matematisk-Naturvetenskapliga 

Sektionen vid Upsala universitet föreslogs till erhållande af en personell 

professur, och hvilken genom vidtomflttande, mödosamma 

undersökningar af våra skogars växtbiologiska förhållanden kommit till 

resultat, som enligt min uppfattning måste i väscndtlig mån blifva 

bestämmande för åstadkommande af en rationell skogsvård i värt land; 

anhållande jag, att nödiga åt gärder vidtagas för denna bestämmelses 

uppfyllande. 

Mom. 2. Af årliga räntan å denna donation, hvilken af universitetet 

förvaltas efter enahanda grunder, som andra till det- - 

samma donerade fonder, utbetalas dels åt innehafvaren af denna 

professur fyra tusen fem hundra (4.500) kronor såsom afiöning, nämligen 

tre tusen fem hundra (J.500) kronor såsom lön och ett tusen (i.000) 

kronor såsom tjenstgöringspenningar, och dels en summa af högst tre 

hundra (300) kronor till inköp af undersöknings- och undervisningsmaterial 

efter e. o. professorns bestämmande. Då e. o. professorn är 

tjenstledig eller platsen ej är till-satt, erhåller den, som på förordnande 

sköter densamma i arvode ett tusen (1.000) kronor för år räknadt. 

Mom. 3. Det öfverskott af ränta å donationen, som efter utgifvande 

af de i mom. 2 nämnda belopp möjligen uppstår, skall läggas till 

kapitalet. Sedan detta stigit till två hundra tusen (200.000) kronor, ega de 

akademiska myndigheterna att bestämma, huruvida och huru mycket af 

ränteöfverskottet årligen må användas till ytterligare inköp af sådant 

undersöknings- och undervisnings-material, som e. o. professorn i 

västbiologi anser nödigt eller nyttigt. 

Mom. 4. Om den i mom. 2 bestämda aflöning, älven som 

vikariatsarvodet, till följd af förändrade förhållanden, i framtiden skulle 

anses böra ökas, eger universitetskansleren efter det större akademiska 

konsistoriets hörande att derom besluta; dock må den årliga aflöningen 

icke höjas till sådant belopp, att den öfverstiger ärliga räntan ä det 

donerade kapitalet med dertill Lagda ränteöfvcrskott och andra 

besparingar. 

Mom. 5. Skulle i framtiden, mot förmodan, räntan å detta 

donationskapital sä sjunka, att de i mom. 2 angifna utgifterna der-med ej 

kunna bestridas, är e. o. professorn skyldig att underkasta sig den 

minskning i lön, som cleraf kan påkallas; dock tillåter jag mig härvid 

vördsamt uttala den önskan, att i nämnda fall och på det att det mcd 

denna donation åsyftade ändamål ej varder förfeladt, universitetets 

målsmän måtte bereda utväg för att e. o. professorn erhåller det tillskott å 

lönen, som af förhållandena betingas. 

Stockholm den 6 November 1897. 

FRANS KEMPE. 

127

I28 

Afskrift. 

Kowl. href den 17 Debcnrbcr 10 '9 7 an, - [Xende tillstirnd 

for Upsala (:iziversitct all mollaga Konsnl F. Konpes 

donation fin- inriittandc af en profess/1r i växt-biologi. 

Oscar etc. 

\Vår ynnest etc. Med underdånig skrifvelse af den 6 innevarande 

månad hafven I till Oss öfverlemnat en af det större akademiska 

konsistoriet i Upsala gjord anmälan, att, i enlighet med ett 

den 6 nästlidne november upprättadt och samma dag till konsistoriet 

ingifvet donationsbref, konsuln Frans Kempe, för att möjliggöra 

inrättandet vid universitetet i Upsala af en extra ordinarie professur i 

växtbiologi, till universitetet öfverlemnat en summa af 150,000 kronor 

med föreskrift, bland annat: 

att extra ordinarie professorn i växtbiologi, hvilken skall vara 

underkastad samma skyldigheter som andra extra ordinarie professorer, 

skall tillsättas i samma ordning som dessa dock, hvad betrit fade 

den första tillsättningen, med det undantaget att till innehafvare af 

platsen utan föregående ansökan eller specimina utniimncs docenten 

Axel Nikolaus Lundström; 

att af ärliga räntan å denna donation, hvilken af universitetet 

förvaltas efter enahanda grunder som andra till detsamma donerade 

fonder, skola utbetalas dels åt innehafvaren af denna professur 4,500 

kronor såsom aflöning, nemligen 3,500 kronor såsom lön och 1,000 

kronor såsom tjenstgöringspenningar, och dels en summa af högst 300 

kronor till inköp af undersöknings- och undervisnings-material efter 

extra ordinarie professorns bestämmande; 

att, då extra ordinarie professorn är tjenstledig eller platsen ej är 

tillsatt, den, som på förordnande sköter densamma, skall i arvode 

erhålla i,000 kronor för år räknadt; 

att det öfverskott af ränta å donationen, som efter utgifvandet af 

de till lön, tjenstgöringspenningar och vikariatsarvode samt inköp af 

materialier erforderliga belopp möjligen uppstår, skall läggas till 

kapitalet och att, sedan detta stigit till 200,000 kronor, de akademiska 

myndigheterna skola ega bestämma, huruvida och huru mycket af 

räntcöfverskottet årligen må användas till ytterligare inköp af sådant 

undersöknings- och undervisningsmaterial, som extra ordinarie 

professorn i växtbiologi anser nödigt eller nyttigt; 

att, om den ofvan bestiimda aflöningen äfvensom vikariatsarvodet, 

till följd af förändrade förhållanden, i framtiden skulle anses 

böra ökas, I skolen ega att efter det större akademiska konsistoriets 

hörande derom besluta, dock att den ärliga aflöningen icke må höjas till 

sådant belopp, att den öfverstiger årliga räntan ä det donerade kapitalet 

med dertill lagda ränteöfverskott och andra besparingar; samt att, om i 

framtiden räntan å donations-kapitalet skulle så sjunka, att de ofvan 

angifna utgifterna der-med ej kunna bestridas, extra ordinarie 

professorn skall vara skyldig att underkasta sig den minskning i lön, 

som deraf kan påkallas; hvarjemte konsistoriet ej mindre tillkännagifvit 

att, sedan universitetets drätselnämnd påpekat, att extra ordinarie 

professorns sterbbus borde åtnjuta rätt till tjenst- och nädär i Likhet 

med sterbhus i allmänhet efter afliclne extra ordinarie professorer, 

konsul Kempe i en den 25 nästlidne november afgifven förklaring 

meddelat, att hvad drätselnämnden sålunda yttrat om rätt för sterbhuset 

efter extra ordinarie professorn att åtnjuta tjenst- och nädär vore fullt 

öfverensstämnmande med donators afsigt och önskan, än äfven i likhet 

med filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion, 

vitsordat, att upprättandet af ifrågavarande extra ordinarie professorsbefattning 

skulle blifva den botaniska vetenskapen och de 

botaniska studierna vid universitetet till stort gagn, samt förklarat 

docenten Lundström, som tillkännagifvit sig villig mottaga den 

ifrågasatta extra ordinarie professuren, till embetets erhållande fullt 

skicklig och kompetent. 

Vid föredragning af detta ärende hafve VI funnit godt med-dela 

universitetet i Upsala tillstånd att till behörig förvaltning för uppgifvet 

ändamål och på föreskrifna vilkor mottaga här ofvan omförmälda 

donation äfvensom rnedgifva, att i enlighet med de i gäfvobrefvet 

upptagna vilkor och bestämmelser en extra ordinarie: professur i 

växtbiologi må på grund af nämnda donation upprättas vid 

universitetet; hvarjemte VI till förste innehafvare af ifrågava- 

DouaaousurL-under. 9 

129

130 

rande extra ordinarie professur i nåder utnämnt och förordnat docenten 

Lundström. Hvilket, äfvensom att fullmakt för Lund-ström utfärdas, VI 

Eder till kännedom och vederbörandes förständigande härigenom 

meddela. Stockholms slott den 17 dec. 1897. 

OSCAR. G. F. Gilljalia. 

Till Kanslern för rikets universitet ang. tillständ för universitetet 

i Upsala af mottaga en donation för inrättande af en c. o. professur i 

växtbiologi. 

Vidimeras. 

Rogberg. 

Ex. officio Carl 

Till det större Akademiska Konsistoriet i Upsala. 

3. 

131 

Hos Kanslersembetet för Rikets universitet har extra ordinarie 

Professoren i Växtbiologi vid Universitetet i Upsala Axel Nikolaus 

Lundström på anförda skäl anhållit, att aflöningen till extra ordinarie 

professorn i växtbiologi vid nämnda Universitet, hvilken aflöning utgår 

med fyratusenfemhundra kronor nämligen tretusenfemhundra kronor 

såsom lön och ettusen kronor såsom tjenstgöringspenningar, måtte frän 

och med innevarande år utgå med femtusenfemhundra kronor, 

nämligen fyratusentrehundra kronor såsom lön och ett tusentvåhundra 

kronor såsom tjenstgöringspenningar; öfver hvilken ansökning 

Konsistoriet, efter hörande af Drätselnämnden äfvensom Filosofiska 

Fakultetens Matematisk Naturvetenskapliga Sektion, den 4 

innevarande Maj afgifvit infordradt utlåtande. 

Vid öfvervägande af detta ärende har jag funnit godt, i 

öfverensstämmelse med hvad Konsistoriet, på tillstyrkan af Drätselnämnden, 

hemstält, på det sätt bifalla ifrågavarande ansökning, att 

extra ordinarie Professoren Lundströms aflöning från och med bör-jan 

af år 19oi må utgå med femtusen kronor årligen, deraf fyratusen kronor 

såsom lön och ettusen kronor såsom tjenstgöringspenningar. Hvilket 

det större Akademiska Konsistoriet till egen och vederbörandes 

kännedom härigenom meddelas. 

Stockholm den 18 Maj 1901. 

G. F. GILLJAJI. 

Carl Rogberg. 

Fondens storlek uppgick vid 1902 års ingång till 156,237 kronor 

26 öre.

T32 

Medicine Doktor A. F. Regnells Medicinska 

Fakultets-Fond. 

1. 

Till Universitetet i Upsala gifver jag hiirmedelst en penningsumma 

stor: Fyratio tusen (40,000) Riksdaler Riksmynt, att förvaltas 

och användas enligt följande föreskrifter: 

§ i. ändamålet med denna min donation är att befrämja det 

medicinska studiet vid Universitetet. 

§ 2. Kapitalet öfverlemnas till Consistorium Academicum 

inajus, att i likhet med Universitetets öfriga medel och till erhållande 

af högsta möjliga ränta förvaltas. 

§ 3. Kapitalet ökas årligen med en tiondedel ( 1 ; ' Io) af den derå 

upplupna räntan, och får aldrig, under hvad förevändning det vara må, 

förminskas. 

§ 4. Om användandet af den öfriga ärliga räntan beslutar en 

Nämd sammansatt af Medicinska Facultetens tjenstgörande Professorer 

och Adjunctcr, sä väl ordinarie som extraordinarie, samt de Docenter, 

som enligt förordnande sköta Professors eller Adjuncts befattning. 

Medlen lyftas på anordning af Facultetens Decanus. 

5. Till sammankomst för öfverläggning eller beslut om detta 

användande utfärdas kallelse af Medicinska Facultetens Decanus när 

han så finner nödigt, eller någon ledamot af den i § 4 angifna Nämden 

honom derom anmodar. För fattande af giltigt beslut erfordras, att 

sammankomsten hålles under pågående läsetermin, att kallelsen dertill 

varit Nämcicns ledamöter sednast åtta (8) dagar före densamma 

delgifven, samt att fullt två tredjedelar ( 2 a) af de ledamöter i Nämden, 

som icke anmält laga förfall för uteblifvancle, äro dervid närvarande. 

Uppnå de närvarande vid en i öfrigt beslutsmässig sammankomst icke 

det föreskrifna antalet, hålles, i händelse någon af dem så yrkar, inom 

trenne (3) dagar derefter, ny sammankomst, till hvilken förnyad 

kallelse med angifvande af de förekommande ärendena delgifves 

Ledamöterna i Nämden, och 

" Dessa föreskrifter äro delvis lindrade, se stadgarne sid. 140. 

kunna vid denna sammankomst oberoende af de närvarandes antal 

giltiga beslut fattas i dessa ärenden. 

§ 6. Vid bestämmandet af användningssättet böra de medel, 

hvaröfver Nämden tiger att disponera, af densamma betraktas så-som 

en för befrämjandet af den medicinska Vetenskapens utveckling och 

studium vid Upsala Universitet afsedd särskild tillgång jerntc och 

utöfver de anslag, hvarmed det tillkommer Staten och Universitetet att 

sörja för de medicinska så väl som de öfriga universitets-studierna. Till 

utgifter, som med nödvändighet erfordras för den medicinska 

undervisningens blotta fortgång på tidsenligt sätt, få dessa medel 

derföre icke användas, och särskildt icke: 

a) till de medicinska undervisnings-lokalernas underhåll eller 

reparation — till anslag för de årliga utgifter vid institutionerna, som 

äro nödvändiga för deras vanliga och regelmässiga verksamhet — till 

fyllande af brister som upkommit genom otillräckligheten af de för 

dylika utgifter afsedda ordinarie anslagen — till betäckande af skulder, 

som de bcfintlige institutionerna redan nu åsamkat sig, -- till underhåll 

af sjuksängar på det Akademiska sjukhuset eller andra kliniker. 

b) till förökande, under kvad form det vara må, af Medicinska 

Facultetens Ordinarie Professorers eller adjuncters löneförmåner — till 

tillfälliga arfvoden åt dessa tjenstemän, — till inrättande af nya 

ordinarie tjenster vid medic. Faculteten. 

§ 7. I allmänhet kunna Nämdens beslut blott gälla användandet af 

redan upplupen ränta. Till vinnande af något för det medicinska studiet 

särdeles gagnerikt ändamål — såsom förvärfvandet af yngre 

Lärarekrafter åt Faculteten, byggnadsföretag, inköp af större 

vetenskapliga samlingar och dylikt — må dock beslutpä fin-hand, mecf 

iakttagande af hvad i §:ne 8 och 9 är staclgadt, kunna fattas om hela 

eller en del af den årligen till nämndens disposition inflytande räntans 

användning under de tio (co) näst-följande åren eller en del af dem; 

Likväl med den inskränkning, att ett nytt beslut om användandet af en 

större eller mindre räntedel först kan fattas efter förloppet af hela den 

tid för hvilken samma räntemedel sålunda blifvit på förhand 

disponerad. 

§ S. Till arfvoden åt vid Faculteten anställde Docenter eller extra 

ordinarie adjuncter föreslår jag — utan att dock vilja binda Nämden vid 

detta användningssätt, om den anser något annat förmånligare, — att en 

större eller mindre del af den årligen till närodens disposition 

inflytande summan måtte användas. — Dessa arfvoden kunna enligt det 

i § 7 gjorda medgifvandet, på förhand 

133

134 

beslutas för trenne (3) på hvarandra följande år, men om nämden så 

finner lämpligt, bestämmas att utgå med olika belopp under de särskilda 

åren. Under längre tid än högst sex (6) år få dc icke uppbäras af en och 

samma person. At Underläkaren och Underchirurgen vid Akademiska 

sjukhuset kunna dc ej tilldelas. Innehafvande af Docentstipendium utgör 

deremot ej något hinder för deras erhållande, likasom jag med hänvisning 

till § 6 vågar uttala den vissa förhoppning, att tillvaron af denna min 

donation ej vid tillsättande af Docentstipendier måtte uppfattas eller 

anföras såsom minsta skäl för dessa stipendiers tilldelande åt Docenter 

vid andra Faculteter framför dem vid den medicinska, der de sednare i 

öfrigt gjort sig af dem lika förtjente. 

§ 9. Till ett byggnadsföretag får ej större summa användas än den, 

som motsvarar den till Närradens disposition inflytande räntan för fem 

(5) år, så framt ej kostnaden för detta företag beräknas öfverstiga dubbla 

denna summan och till hälften bestrides af Staten, Universitetet eller från 

annat håll, i hvilket fall en summa som motsvarar samma ränta för högst 

tio (Io) år dertill må användas. 

§ Io. Besparingar af de till nämdens disposition stående 

räntemedlen läggas ej till kapitalet, utan bokföras särskildt för att enligt 

föregående bestämningar användas vid kommande behof. 

ri. Hos Universitetets Canceller anhåller jag vördsamt, att han 

ville öfvcrvaka iakttagandet af nu lämnade föreskrifter, hvarför ock alla 

om gåfvomedlens användande fattade beslut ofördröjligen böra af 

Decanus hos honom anmälas. 

Af detta gåfvobref hafver jag tvenne likalydande exemplar skrifvit, 

af hvilka blott ett gäller. 

Cidade de Caldas (Minas Geraes) d. 17 mars 1872. 

ANDERS FREDRIC REGNELL. 

o signal supra Cidadc de Caldas 17 de Marso de 1872. 

L;mtt_ de Verd. 

Oln Tristaō Leite de Abcirellez. 

Att ofvanstående namnteckning af Med. Doct. och Ridd. Hr. A. F. 

Regnell g ir hans egenhändiga underskrift intygas. 

Af Rio de Janeiro den 7 Maj 1872, Kongl. Svenska och Norska 

General-Konsulatet. 

Leonard Akerblom. 

Generalkonsul. 

2. 

Till Au1ilissintunr Consistorium Acadeniicnna i L%pscrla. 

Till Universitetet önskar undertecknad öfverlämna ytterligare 

tjugetuscn Riksdaler Riksmynt, såsom förstärkning till den af mig förut 

stiftade fond af 40,000 Rdr s. mynt, för befrämjande af Medicinens 

studium vid Universitetet, att enligt stadgarne för namde fond förvaltas, 

och efter min död användas ; förbehållandes jag ncmligen för mig att af 

närvarande gåfva (på 20,000 Rdr) få upbära fem procents årlig ränta för 

lifstid. 

Cid ee de Caldas (Prov. Minas Geraes) d. 17 November 1873. 

ANDERS FRDR. REGNELI.. 

Egenhändiga namnteckningen intyga på en gång närvarande vittnen 

A. P. 1 i - es/in. Hjalmar illasen, 

Filos. hand. 

Att ofvanståcncfe namnteckningar af Med. Dokt. och Ridd. Anders 

I i rede. Regnell, Handlanden A. R. Westin och Filos. kand. Hjalmar 

:dosen äro deras egenhändiga underskrifter intygas här-med på begäran. 

Af Rio de Janeiro den i December 1873. 

Leonard Akerblom. Generalkonsul. 

1 33

136 

3. 

Till Autplissimuun Cons•istoritun Acadcuticrtnt i Upsala. 

Till Universitetet gifver jag härmedelst ytterligare Tjugetusen 

Riksdaler Riksmynt, såsom en tredje förstärknings-fond till den af mig 

förut stiftade på »40,000 Rdr s. m. för befrämjande af medicinens 

studium vid Universitetet», att enligt stadgarne för nämde fond efter 

mitt frånfälle användas; förbehållandes jag mig, att af de i dag gifna 

20,000 få upbära fem procent årlig ränta för Iifstid. 

Cidade de Caldas (Minas Geracs) cl. 29 Januarii 

AN])rRS FRllR. REGVI:LI,. 

Att ofvanstående namnteckning af Med. Dokt. och Ridd. Anders 

Fredrik Regnell i Caldas fir hans egenhändiga underskrift betygas 

härmed på begäran. 

Af Rio de Janeiro den 9 Februari 1874, Kongl. Svenska och 

Norska General-Konsulatet. 

Lconard ilkerblout. 


1874. 

4. 

Till Antplissiuun. Consistorittnt Acadenticnm i Upsala. 

Till Universitetet gifver jag härmedelst en summa penningar af 

fyratio tusen Kronor, att dermed bilda en såkallad Rcscrz' fond. hvaraf 

räntan beräknad efter fem procent om året får af mig huru som helst 

användas för en tid af tjugu år, räknad frän nedan stående datum; samt 

dcrefter endast till något med Universitetets bestämmelse förenligt 

ända p il, med rättighet för mig att detta framdeles, sjelf eller genom andra 

dertill af mig utsedde personer, närmare bestämma : erinrande jag med 

afsecnde härpå redan nu, att de delar af räntan för hvilka ofvanantydde 

anvisningar kunna möjligen komma att fattas, skola anses såsom 

anslagne till befrämjande af medicinens studium vid Universitetet, på 

sätt stadgarne för den af mig för sagde ändamål redan stiftade fond 

närmare bestämma. 

Cidade de Caldas i Minas Gcraes d. 17 Junii 1875. 

ANDERS FPF.DR1C RT:(rN[:J,f,. 

Att ofvanstående namnteckning af Med. Doktorn och Ridd. A. F. 

Regnell i staden Caldas, provinsen Minas Geraes, är hans egenhändiga 

underskrift äfvensom att Dr. Regnell ofvanstående dokument vid sundt 

förstånd och med fri vilja utfärdat betygas 

Af Rio de Janeiro den J Juli 1875, Kongl. Svenska och Norska 


Leonard Åkerblom, 


J 37

13R 

5. 

Till Anrplissirnum Consislorinm Accrdcnticnna i t ~sala. 

Till Universitetet gifver härmedelst undertecknad en penningsumma 

af Fyratiotusen Kronor, att dcrmed bildas en såkallacl Andra 

Kcserv fond, som i Likhet med Academiens öfriga medel utsättes på 

ränta, hvilken bör användas som följer: 

1:0) fem procents årlig ränta, för en tidrymd af tjugu år räknade 

från nedanstående datum, erlägges till dem som dertill mina fullmagter 

förete. 

2:0) räntan efter nyssnämde tids förlopp anslås till något med 

Academicns stiftelse förenligt ändamål, för hvilket jag förbehåller mig 

rättighet att framdeles, sjelf eller genom af mig dertill förordnade 

personer bestämma. 

3:o) dc räntor, så väl af denna Andra som af den första 

Reservfonden, om hvilkas användande intet vidare förordnande från mig 

eller af mig befullmägtige göres; må anses anslagne till Medicinska 

Studiets befrämjande vid Universitetet, och användas enligt Stadgarne 

för den af mig förut för samma ändamål stiftade fond. 

Cidade de Caldas (Minas Geraes) d. 23 Februaris 1876. 


Att ofvanstående namnteckning af Med. Doktorn och Kornmendören 

Anders Fredric Regnell å detta Gåfvobref är egenhändig 

äfvensom att han detsamma vid sundt förnuft och af fri vilja utfärdat 

betygas 

Af Rio de Janeiro den 7 Mars 1876, Kong]. Svenska och Norska 


Leonard Ålder/loni. 


6. 

Till Consistorium Acadeinicum 117ajus i Upsala. 

Hos Consistorium får jag härmed anhålla om dess bifall till 

medföljande från den ursprungliga ordalydelsen något afvikande Stadgar 

för min donation af d. 17 Mars 1872, till befrämjande af (let Medicinska 

studiet vid Upsala Universitet, likasom att Consistorium äfven ville 

utverka öfriga Vederbörande Myndigheters bifall till dessa förändrade 

Stadgar. 

Likaledes far jag anhålla om Consistorii och öfriga vederbörande 

Myndigheters samtycke till emottagande af 40,000 kronor att förvaltas 

och användas såsom åtföljande gåfvobref angifver. Frän och med den dag 

ränta blifver mig beräknad af ofvannämde 40,000 kronor: afstår jag från 

lifstidsräntan å 2:a och 3:e förstärkningsfonderna d. v. s. de af d. 17 

November 1873 och 29 Januari 1874 (å 20,000 kronor hvardera), hvilka 

kunna då redan samman-slås med I-Iufvudfondcn af 17 Mars 1872 och 

enligt stadgarne för sistnämnde fond förvaltas och användas. 

Slutligen får jag anhålla om att Consistorium ville till förvar 

emottaga några mig tillhöriga värdepapper såsom säkerhet för en summa 

penningar af tjugefem (25) tusen kronor, jag härmed för-binder mig till, 

såsom byggnadshjclp till uppförande af ett hus för Upsala 

Läkareförenings sammankomster, dess eller de Medicinska 

Institutionernas Bibliothek tu. m. att af mig erläggas så fort Föreningen 

kan disponera öfver minst en lika stor summa, från annat håll, och arbetet 

kunna påbörjas. 

Cidade de Caldas (Minas Geraes) d. 7 Junii 1876. 

ANDEIS FRDR. REGNELL. 

139

140 

7. 

Stadgar för användandet af den af mig till Upsala Universitet d. 17 

Mars 1872 skänkta fond, äfven gällande för de sedermera af mig till 

Universitetet skänkta fonder, om 

hvilka jag förordnat att de efter viss tid skola användas 

p samma sätt, som den Första fonden. 

i. _\nclamålct med denna min donation är att befrämja det 

Medicinska studiet vid Universitetet. 

§ 2. Kapitalet af Fyratio tusen Riksdaler Riksmynt redan till 

Consistorium Academicum Majus öfverlemnat fortfar att i likhet mcd 

Universitetets öfriga medel och till erhållande af högsta möjliga ränta 

förvaltas. 

3. Kapitalet ökas årligen med en tiondedel ( i' Io) af den derå 

upplupna räntan, och f:ir aldrig, under hvacl förevändning det vara må, 

förminskas. 

4. Om användandet af den öfriga årliga räntan beslutar en 

Nämnd sammansatt af Medicinska Facultetens tjenstgörande Ordinarie 

Lärare, samt de öfriga Lärare inom samma Facultet, hvilka enligt 

förordnande sköta Ordinarie Lärares befattning eller egna sig åt någon 

gren af den Medicinska Vetenskapen, som ej utgör föremål för någon af 

de Ordinarie Lärarnes forskning eller undervisning. Medlen lyftas på 

anordning af Facultetens Decanus. 

§ 5. Till sammankomst för öfverläggning eller beslut om detta 

användande utfärdas kallelse af Medicinska Facultetens Decanus när 

han så finner nödigt, eller någon Ledamot af den i 4 ti angifna Nämnden 

honom derom anmodar. För fattande af giltigt beslut erfordras, att 

sammankomsten hålles och kallelsen clertill utfärdas under pågående 

läsetermin, att den sednare varit Nämn-dens ledamöter sednast åtta (8) 

dagar före sammankomsten delgifven samt att fullt tvåtredjedelar (', fi s) 

af de ledamöter i Nämn-den, som icke anmält laga förfall för 

uteblifvande, äro dervid när-varande. Uppnå de närvarandes vid en i 

öfrigt beslutsmässig sammankomst icke det föreskrifna antalet, hålles, i 

händelse någon af 

dem så yrkar, inom trenne (3) dagar derefter, ny sammankomst, till 

hvilken förnyad kallelse med angifvande af de förekommande ärendena 

delgifves ledamöterna i Nämnden, och kunna vid denna sammankomst 

oberoende af de närvarandes antal giltiga beslut fattas i dessa ärenden. 

6. Vid bestänimandet af användningssättet böra de medel, 

hvarötver Nämnden eger att disponera, af densamma betraktas såsom 

en för befrimjandet af den Medicinska Vetenskapens utveckling och 

studium viol Upsala Universitet afsedd särskild tillgång jemte och 

utöfver de anslag, hvarmed det tillkommer Staten och Universitetet att 

sörja för den Medicinska så väl som de öfriga universitetsstudierna. 

Till utgifter, som med nödvändighet erfordras för den Medicinska 

undervisningens blotta fortgång på tidsenligt sätt, få dessa medel 

derföre icke användas, och särskildt icke: 

a) till de medicinska undervisningslokalernas underhåll och 

reparation — till anslag för de årliga utgifter vid institutioncrne, som 

äro nödvändiga för deras vanliga och regelmässiga verksam-het — till 

fyllnad af brister som upkommit genom otillräckligheten af de för 

dylika utgifter afsedda ordinarie anslagen — till betäckande af skulder, 

som de befintliga institutionerna redan åsamkat sig — till underhåll af 

sjuksängar på det Akademiska sjuk-huset eller andra kliniker. 

b) till förökande, under kvad form det vara må, af Medicinska 

Facultetens Ordinarie Lärares Iöneförmoner -- till tillfälliga arfvoden ät 

desse tjenstemän — till inrättande af nya ordinarie tjenster vid 

Medicinska Faculteten. 

§ 7. I allmänhet kunna Nämndens beslut blott gälla användandet 

af redan upplupen ränta. Till vinnande af något för det Medicinska 

studiet särdeles gagnerikt ändamål såsom förvärfvandet af yngre Lärare 

eller Vetenskapsidkare åt Faculteten, byggnads-företag, inköp af större 

vetenskapliga samlingar och dylikt — mal dock beslut på förhand, med 

iakttagande af kvad i §:ne S och 9 ir stadgadt, kunna fattas om hela 

eller en del af den årligen till Nämndens disposition inflytande räntans 

användning under de tio (lo) nästföljande åren eller en del af dem; 

likväl mcd den inskränkning, att ett nytt beslut om användandet af en 

större eller mindre räntedel först kan fattas efter förloppet af hela den 

tid för hvilken samma rtizzlcdel sålunda blifvit på förhand disponerad. 

8. Till arfvoden åt vid Faculteten anställde extra Ordinarie 

Lärare och Vctenskapsidkare föreslår jag — utan att dock vilja binda 

Nämnden vid detta användningssätt, om den anser

1 4 2 

något annat förmånligare — att en större eller mindre del af den årligen 

till Nämndens disposition inflytande summan måtte användas. Dessa 

arfvoden kunna enligt det i § 7 gjorda medgifvandet, på förhand beslutas 

för trenne (3) på hvarandra följande år, men om Nämnden sä finner 

lämpligt, bestämmas att utgå med olika belopp under de särskilda åren. 

Under längre tid än högst sex (6) år få de icke uppbäras af en och samma 

person. At Under-Läkaren och Under-Chirurgen vid Akademiska 

sjukhuset kunna de ej tilldelas för längre tid än tvenne är och endast 

såvida han är legitimerad kikare. Innehafvande af tillfälligt lärarearfvode 

utgör deremot ej något hinder för deras erhållande, liksom jag 

ined hänvisning till § 6 vågar uttala den vissa förhoppning, att tillvaron 

af denna min donation ej vid utnämning till erhållande af dylika arfvoden 

måtte uppfattas eller anföras såsom minsta skäl för deras tilldelande åt 

yngre vetenskapsmän vid andra Faculteter framför dem vid den 

Medicinska der de sednare i öfrigt gjort sig af dem lika förtjente. 

§ 9. Till ett byggnadsföretag får ej större summa användas än den, 

som motsvarar elen till Nämndens disposition inflytande räntan för fem 

(5) år, så framt ej kostnaden för detta företag beräknas öfvcrstiga dubbla 

denna summan och till hälften bestrides af Staten, Universitetet eller från 

annat håll, i hvilket fall en summa som motsvarar samma ränta för högst 

tio (1o) år må dertill användas. 

to. Besparingar af de till Nämndens disposition stående 

räntemedlen Läggas ej till kapitalet, utan bokföras särskildt för att enligt 

föregående bestämninga r användas vid kommande behof. 

§ 1 t. Hos Universitetets Canceller anhåller jag vördsammast, att 

han ville öfvervaka iakttagande af nu lemnade föreskrifter, hvarför ock 

alla om gåfvomedlens användande fattade beslut ofördröjligen böra af 

Decanus hos honom anmälas. 

Cidade de Caldas (Minas Geraes) den 7 Junii 1876. 

ANDERS F RllR. REGNELL. 

R o aletra signal supra ser aproprio 

Cidadi de Caldas to de Junhs 1876. 

Emtt_°_ de \ Terd 

Ol H Tristacī Leite dc Aleircllez. 

8. 

Till Universitetet i Upsala gifver jag härmedelst, för bildandet af en 

Tredje Reservfond Fyratiotusen (40,000) Kronor, hvilka till Consistorium 

Academicum Majus öfverlämnas, att i likhet med Universitetets öfriga 

medel och till erhållande af högsta möjliga ränta förvaltas. 

Ofver denna ränta, efter fem procent om året, förbehåller jag mig 

fri dispositionsrätt, för en tiderymd af tjuge (20) år, räknade från 

nedanstående datum. Efter denna tid skall Kapitalet sam-manslås med 

den af mig förut stiftade fonden af d. 17 mars 1872, och efter stadgarne 

för densamma förvaltas och användas. På samma sätt må ock användas de 

räntedelar öfvcr hvilka jag ofvan (för 20 år) förbehållit mig fri 

disposition, när annan sådan från mig uteblifver. 

Cid e de Caldas (Minas Geraes) d. 7 Junii 1876. 

ANDERS FRDl.. REGI`ELL. 

1 43

144 

Till 

(let store Akademiska Konsistoriet i [,rsala. 

9. (Afsl:rlf t af A fskrift). 

Till Universitetet gifver jag härmedelst ytterligare en peuningesumma 

af Fyratiotusen kronor för bildande af en 6:te Reserv-fond; att 

användas till något med Universitetets stiftelse förenligt ändamål, 

hvilket måtte mig tillåtas fä framdeles tillkiinnagifva, sjelf eller genom 

befullmäktigade; och i saknad af något sådant anordnande, Fonden 

förenas med den af mig under den 17 Mars 187 2 stiftade, för 

befrämjande af Medicinens studium, och enligt för samma gällande 

stadgar användas; förbehållandes jag mig Fern procent ärlig ränta af 

Fonden för lifstid. 

Cidade de Caldas (Minas Gcraes) d. 24 December 1882. 

ANDERS 1'1R)R. REGIELI.. 

10. 

»Kopia af det testamente, som Doktor Andre Fredrico Regnell vid 

sin död efterlemnat. = Jag Andre Fredrico Rcgnelli, creerad till Doktor i 

Medicin vid Upsala Universitet, född 1807 den 7 Juni i Stockholm, son 

af Traktören Anders Rengnell från Upsala, förklarar, att jag vid sundt 

och fullt förstånd, med fri och egen vilja, beslutar göra mitt testamente, 

och som mina föräldrar äro döda, (och) jag icke är ej heller varit gift, 

gör jag det på följande sätt: 

1:o) Jag lemnar vid min död fullständig frihet åt min slaf-vinna 

Rita, och ett hundra tusen reis i gåfva. 2:0) Sagda Ritas döttrar Delmina 

och Maria Julia, som jag redan förut förklarat fria med förpligtelse att 

tjena till dess de uppnått 21 år, böra prestera den tjenst som (för dem) 

återstår till Herr August Rudolf \Vestin eller till den, som han kan 

bestämma. 3:o) Sagda Ritas fria söner, Canuto och Pedro, önskar jag att 

man lemnar till Herr August Rudolf \Vestin för att de må få lämplig 

uppfostran under fortsatt tjenst hos honom också de. Det skall dock 

lemnas modren (Rita) rättighet att behålla hos sig en af dessa döttrar 

eller söner, om lion så vill. 4:0) Jag lemnar min slaf Gabriel till Herr 

August Rudolf \Vestin; 5:0) Jag gifver mina husgeråd, bords- och kökskärl, 

sängkläder, mina gångkläder, klockor, dyrbarheter, mina reseffekter, 

canastrer etsetera till Herr August Rudolf \Vestin, hvilket dock 

icke får inräknas i den tjugondepart (som honom tillkommer) om han 

skulle blifva min testamentsexecutor. 6:o) Jag lemnar mina boningshus 

belägna vid »Rua de Conde d'Eu» och min » chacara», invid samma stad 

till »Santa Casa di Misericordia» eller »Hospital de Caridade», som här 

skall upprättas, vare sig att det kommer att inrymmas i det hus, som 

aflidnc vikarien Francisco de Paula Freudade för detta ändamål skänkt, 

eller i något annat, med villkor att det kommer att tillhöra kommunen 

eller någon religiös förening (Irmandad) och med visshet kommer att 

Donationsur/.under. 1 O 

1 45

146 

användas för sådant ändamål, för att medelst värdet (af dessa hus) en 

perpetuel ränta måtte instiftas till förmån för underhåll, det 

till bestridande af omkostnader för medikamenter och uppehälle åt 

de fattiga sjuka och orkeslösa, som kunna komma att emottagas och 

underhållas på detta hospital, och förordnar jag för detta ändamål, att 

mina egendomar måtte säljas på offentlig auktion; de genom denna 

försäljning influtna medlen skola af min testamentsexecutor nedläggas i 

statsobligationer, hvilka skola deponeras i Provinsstyrelsens förvar 

eller i någon bank, som kan erbjuda garanti; och skola räntorna 

förvandlas i nya obligationer till dess att hospitalet vederbörligen 

blifvit iordningstäldt och regelbundet funktionerar; från detta ögonblick 

och allt framgent skola dessa obligationer öfvergå till att utgöra en del 

af dess kapital och dess räntor få den användning, som jag (ofvan) 

bestämmer, allt under öfverinseende af »Juiz da Providoria de Capellas 

e Reziduos» och öfriga vederbörliga auktoriteter, hvilka jag ber, att de 

må öfvervaka att denna bestämmelse må få laglig kraft och troget uppfyllas. 

7:0) Dessutom lemnar jag två statsobligationer, hear- och en till 

ett nominalvärde af en million reis till samma Casa de Misericordia för 

samma ändamål. 8:o) Jag lemnar mina kirurgiska instrument och 

elektriska apparater likaledes till Casa de Misericordia. 9 : :0) Jag 

insätter som arfvinge af återstoden Upsala Universitet för att denna 

återstod (o liquido da herauca) af min kvarlåtenskap måtte användas till 

förmån för det medicinska studiet vid denna academi och läggas till 

den fond, som jag gaf den 17 Mars 1872 och i enlighet med de 

bestämmelser som (lå gjorts (conforme os estatutos dispostos do 

mesmo). to:o) och slutligen utnämner jag till min testamentsexecutor i 

första rummet Herr August Rudolf \Vestin, i andra i brist på denne Herr 

Doktor Gabriel Pio da Silva och i tredje, i brist af båda dessa herrar, 

Herr Manuel Pinto de Andrade, hvilka jag hvar och en för sig ber och 

uppmanar att de hafva godheten inclrifva kvad man är mig skyldig 

enligt skuldsedlar och andra dokumenter och att de må troget uppfylla 

detta mitt sista förordnande. 

Cidade de Caldas to Maj 1883. 

14 8 

Med. Doktor A. F. Regnells s. k. Första Förstärknings Fond. 

t. 

Till Amplissium Consistorium Academicum i Upsala. 

Till Universitetet gifver jag genom detta öppna gåfvobref en 

summa penningar af Tjugefyra tusen (24,000) Riks. Riksm. under 

följande villkor: 

I:o) Att fem procents ränta på den gifna summan årligen till mitt 

ombud erlägges, för min lifstid. 

2:o) Att samma ränta efter mitt frånfälle får uppbäras af vissa 

mina slägtingar, hvar och en för sin lifstid, den del deraf, som jag i 

testamente eller codicill kommer att tillkännagifva. 

Dessa personer befinna sig nu, efter hvad jag minnes, i en ålder 

af: från 37 till 57 år; hvarom emedlertid Herr Direktör Isaac Gustaf 

Clason, skall, om så fordras, gifva bestämda uppgifter. 

3:o) Att alltefter som någon af nyssnämnde lifräntor kommer att 

uphöra, motsvarande del af Capitalet hvaraf samma ränta beräknats, 

blifver laggd till den af mig redan stiftade fond »till befrämjande af 

medicinens studium vid Universitetet» ; med hvilken således 

närvarande gåfva kommer att slutligen helt och hållet förenas, att enligt 

stadgarna för niimde fond förvaltas och användas. Så fort Consistorium 

sin beredvillighet tillkännagifvit att gåfvan på ofvannämde villkor 

emottaga; äger Herr Direktör I. G. Clason mitt updrag att 

penningebeloppet ofördröjligen erlägga, hvadan till undvikande af 

onödig tidsutdrägt, Consistorii beslut torde till närode mitt Ombud 

lämpligast öfverlämnas. 

Cidade de Caldas (i Minas Gcracs) d. 23 Junii 1873. 


Att ofvanstående namnteckning af Med. Dolt. n1. m. Anders 

Fredrik Regnell i Caldas är hans egenhändiga underskrift betygas . 

Af Rio de Janeiro den 7 Juli 1873, Kongl. Svenska och Norska 


Leonard Åkerblom. 


2. 

Till Amplissimum Consistoriuut Academicu,n i Upsala. 

149 

Ilärmedelst gifver jag till Universitetet en penningesumma af Sex 

tusende kronor, för att Läggas till min Första förstärknings-fond, 

förvaltas och användas, såsom i gåfvobrefvct af d. 23 Junii 1873 

angifves, för de 24,000 kronor som då gåfvos. 

Cide de Caldas (Minas Geraes) d. 5 Mai 1877 . 

ANDERS FRDR. REGNELL. 

Egenhändiga underskriften intyga 

vittncn 

på 

en gång närvarande 

Ernst, August, Ohlsson. A. R. Westin.

150 

Hos 

C'onsistorium Academicuyn 1lajus vid Universitetet i Upsala 

3. 

anhåller jag få, såsom gåfva till Universitetet öfverlemna en penningcsumma 

af Sextusen kronor, att läggas till min i:sta förstärkningsfond, 

och uppbringa densamma till ett kapital af tretiosextusen 

kronor; med bibehållande af samma, för denna fond redan antagne, 

stadgar. 

Cidade de Caldas d. 20 November 1880. 

ANDERS FRDR. REGNEI,L. 

Till 

C ' onsistorium Acadenticum Majsis vid Universitet i Upsala. 

4. 

I händelse det af mig nedanstående dag till Universitetet gjorda 

anbud af 6,000 kronor, att läggas till min Första förstärkningsfond, och 

öka densamma till 36,000 kronor kapital, antages, och jag i följd af för 

samma fond gällande stadganden egen att disponera öfver i800 kronor 

i årlig ränta för Lifstidspensioncr åt slägtingar; får jag härmed förklara 

min sista vilja vara, att räntan fördelas : 

i:o) i tvenne lifstidspensioner å (too kr. hvarje årligen, en för 

Demoiselle Vilhelmina, den andra Sophia Brattström, döttrar till 

framlidne I-Iandl. Carl Brattström och dess hustru Caroline Charlotte, 

född Linnström i Stockholm. 

2:o) trenne pensioner å 200 kronor hvarje årligen, en för Constancia 

Brattström, syster till föregående pensionister, den andra för 

Jenny Linnström, kusin till föregående och dotter till framlidne 

Capiten (död i nordamerikansk tjenst) August Linnström, den tredje 

för Anna Lundberg (Enka) dotter till fratnl. Fjerdingsmannen Lundberg 

i Gamla Upsala. 

Cidade de Caldas d. 20 november 1880. 


Sedan numera alla legatarierna aflidit utom en, utgör från 1902 

års början det kapital, som qvarstår å denna fond och af hvars ränta 

pension fortfarande utgår, 4,000 kronor. 

1St

752 

Med. Doktor A. F. Rcgnells Botaniska Institutions 

Fond. 

Till 

Amplissimum Cousistoriuua Aczademicum i Upsala. 

1. 

Till Universitetet gifver jag härmedelst en penningesumma af 

fyratiotusen kronor, för bildande af en fjerde Reservfond, att i likhet 

mcd Universitetets öfriga medel förräntas, fästande vid gåfvan följande 

villkor: 

1:o) fri dispositionsrätt för mig af räntan, efter fem procent om 

året, för en tidrymd af tjugu år, räknade från nedanstående datum. 

2:o) rättighet att, sjelf eller genom af mig dertill befullmiigtigade, 

framdeles bestämma öfver räntans användande, äfven efter de tjuge 

årens förlopp; dock med förpligtelse att detta göres till förmån för 

något med Universitetets stiftelse förenligt ändamål. 

3:0) att i saknad af annat mitt anordnande öfver räntan, denna 

måtte då användas, till befrämjande af Medicinska Studiet, enligt de 

Stadgar som äro gällande för den af mig, för samma ändamål redan 

(1872) stiftade fond. 

Cidade cle Caldas den 2 December 1878. 

ANDERS FRDR. RLGNLLi.. 

Till 

2. 

Consistorium Acaderuicuna 1Ilajms i Upsala! 

Harmed far jag tillkännagifva min sista vilja och önskan, rased 

afseende på min Fjerde reservfond, vara: att de årligen a densamma 

utfallande räntor måtte på följande sätt blifva använda: 

I:o) att genom inköp till Universitetets Botaniska Trädgård af 

lefvancle väster, frön, lökar o. s. v. befrämja studiet af Natur-liga 

Familjerna och särdeles kännedomen af västverldens för tro-piska 

trakterna karakteristiska former. 

2:0) att genom inköp af dertill behöfliga instrument och 

utensilier o. s. v. befrämja de viistfysiologiska och anatomiska 

undersökningar, hvilka komma att vid botaniska institutionen anordnas. 

3:0) att till ordnande, konserverande o. s. v. af de af mig redan 

eller framdeles skänkta Brasilianska västsamlingarne nödiga medel må 

kunna anslås, äfvensom — om bchofvet skulle framdeles så krafva — 

att någon mindre summa skulle årligen till deras behöriga 

vidmakthållande användas. 

Cidadc de Caldas (Minas Geraes) cl. 17 mars 1879. 

ANDERS Ft;DR. RI:GNrLL. 

Fondens kapital utgjorde fortfarande vid 1902 års ingång 40.000 

kronor, hvarjem te besparade medel funnos till belopp af 126 kr. 96 öre. 

1 53

154 

Med. Doktor A. F. Regnells Zoologiska Institutions Fond 

och hans Fond för resestipendier åt Medicinska 

Fakultetens professorer. 

Hos 

1. 

Consistoriuna Acadenaic•una 117ajns vid Universitetet i t p.rala 

anhåller jag, få såsom gåfva till Universitetet öfverlämna en penningesumma 

af fyratio tusen Kronor, för bildande af en Femte 

Reservfond, att i likhet med Acadcmicns öfriga medel förvaltas, och 

användas till något med Universitetets stiftelse förenligt ända-mål, 

hvilket jag förbehåller mig få framdeles, sjelf eller genom härtill af mig 

utsedde personer, närmare bestämma; åtnjutande jag under tiden fem 

procents årlig ränta af Capitalet. 

Cidade de Caldas (Minas Geraes) cl. 17 Februari 1881. 


Till 

Consistorium Acadcnaicunt il7ajrs vid Univcrsitetet i (/psala. 

2. 

Med afseende på den af mig genom gåfvobref af den 17 Februari 

1881 till Upsala Universitet skänkta Femte Reservfondens användning 

förordnar jag: att deraf bildas tvenne nya Fonder nemligen I:o) en å 

10,000 kronor under namn af Zoologiska Institutionens ReJ nellska 

Fond samt II:o) en å 30,000 kronor under namn af iWcdicinska 

Facultetens Fond för Resestipendier. Båda dessa fonder förvaltas i 

likhet med Universitetets öfriga medel. 

Arligen upplupna räntan af den Zoologiska Institutionens Regnellska 

Fond användes, sedan en tiondedel af denna ränta lagts till 

kapitalet, af Institutionens I'ra;fect i samråd med dess l'rosector till inköp 

för Samlingarnes räkning af utländska helst ännu opra:-parerade 

naturalier'. 

Cidacic de Caldas d. 20 Augusti 1882. 

ANDERS FRI)R. REGNELL. 

Regnells Zoologiska Institutions Fonds kapital utgjorde vid 1902 

års ingång 10,742 kronor S5 öre, hvarjemte å fonden funnos besparade 

medel 2 kronor 43 öre. 

Ursprungliga resestipendiefonden uppgick vid 1902 års början till 

32,234 kronor 68 öre, hvarjemte till bildande af nytt resestipendium vid 

samma tid afsatts 10,473 kronor 21 öre. 

" Bestammelserna för Resestipendiefonden, ltvilka delvis ändrats genom 

Kongl. Bref den 29 Augusti 1895, äro tryckta i 8:de fortsättningen af Stipeudiiförli 

ttningssam lingen. 

155

156 

Med. Doktor A. F. Regnells Sjukhus Fond. 

Till det Större Akademiska Consistoriet i Upsala. 

Härmed följande Tiotusen Kronor önskar jag få öfverlämna till 

Universitetet att härmed bilda en fond, som utsättes på högsta med 

nödvändig säkerhet förenlig ränta, som sedan användas bör till en 

fristing å Akademiska Sjukltnset. 

Caldas den 24 Augusti 1884. 


Fondens kapital uppgick vid 1902 års ingång till Io,5oo kr. 

Med. Doktor A. F. Regnells Byggnadsfond. 

Till Consistorium Aeadenlic'16n1 Mains i Upsala. 

Till Kongl. Universitetet skänker jag härmed en penningesumma 

stor Femtio tusen kronor, hvilken så vidt följande bestämmelser det 

medgifva, skall användas för en tillbyggnad eller utvidgning af 

byggnaden för den pathologiska och den physiologiska institutionen 

vid Universitetet. Förut och nu genast må dock denna summa eller en 

så stor del deraf, som är behöflig, användas till uppförande och 

inredning af de trenne flyglar till den anatomiska 

institutionsbyggnaden för hvilkas uppförande Kongl. Maj:t af 1878 års 

Riksdag äskade ett anslag af 140,000 kronor samt till vidtagande af 

häraf beroende nödiga förändringar af den nuvarande anatomiska 

institutsbyggnaden. Sedan en af dessa flyglar blifvit upbygda och 

inredda samt deemed förenade förändringar af den gamla byggnaden 

vidtagne, hembjudes den staten till inlösen för den summa företaget 

kostat, och då Kongl. Maj:t och till en del äfven Riksdagen erkänt 

behofvct af en tillbyggnad och förändring af den nuvarande 

institutionsbyggnaden, samt Riksdagen genom sitt statsutskott 

förklarat sig blott vilja »till kommande gynsammare tider uppskjuta 

anvisandet af medel dertill» ; hoppas och förmodar jag att staten 

antager detta hembjudande och till Consistorium återbär den 

förskjutna byggnadssumman. Härefter företagel på enahanda sätt 

successivt byggandet af den andra och tredje flygeln. Mir denna, den 

tredje flygelen blifvit inlöst, användes summan till sitt egentliga 

ändamål, en för staten kostnadsfri tillbyggnad eller ut-vidgning af den 

physiologiska och pathologiska institutionsbyggnaden. At Medicinska 

Faculteten uppdrager jag att bestämma tiden och sättet för detta 

sistnämnde byggnadsarbetes företagande och anhåller att Consistorium 

ville till dess förvalta och förränta summan. De trenne flyglarne till 

den anatomiska institutionsbyggnaden uppföras i hufvudsaklig 

öfvercnsstämmelse med den af Kongl. Maj:t för 

1 57

158 

detta arbete redan fastställda planen, och få tillsammmans ej kosta mer 

än högst 140,000 Kr. I hvilken ordning de skola uppföras lämnar jag åt 

institutionens prefekt att bestämma. 

Min hufvudönskan är, såsom af föregående synes, att bekosta en 

efter hvad jag vet, redan nu eller åtminstone snart behöflig till-byggnad 

af den institutions bygnad, som ursprungligen blifvit upp-förd med af 

mig donerade medel. Men då behofvet af en till-byggnad och förändring 

af den anatomiska byggnaden för när-varande i främsta rummet och i 

högsta grad gör sig gällande, har jag genom ofvan föreslagna 

användning af den donerade summan velat underlätta företagandet af 

detta arbete som man ju endast tillfölje af en tillfällig brist på statsmedel 

nödgats uppskjuta. Skulle emedlertid Staten emot min förmodan neka 

att inlösa någon af de trenne flyglarna till den anatomiska 

institutionsbyggnaden, så för-hindras derigenom min välvilliga afsigt, 

och i sammanhang dermed förfaller naturligtvis hvad jag om den 

återburna summans användande här ofvan stadgat. 

Cidade de Caldas (Minas Geraes) d. i8 Mars 1880. 

ANDERS FREDR. REGNELL. 

Enär Riksdagen år 1882 beviljade äskadt anslag till nybyggnad för 

den anatomiska institutionens räkning, kommo aldrig före-skrifterna om 

fondens användning för detta ändamål till någon tillämpning, utan har 

det donerade beloppet jemte ytterligare medel, som beviljats af Rcgnells 

Donationsnämnd, anviindts dels till ny-byggnad för fysiologiska 

institutionen och dels till ny- och om-byggnad af den patologiska 

institutionen. 

Med. Doktor A. F. Regnells Medicinska Klinikens 

Fond. 

D:r Regnell hade under hösten 1884 förordnat att ett belopp af 

io,000 kr. skulle ställas till disposition af denna klinik genom ett så 

lydande gåfvobref: 

» 7 'ill del Större Akademiska Consistoriet i L bsal z! 

Härmed anhåller undertecknad, att få till Universitetet öfverlämna 

en penningesumma af Tiotusen kronor, att i likhet med Universitetets 

öfriga medel förvaltas för bildande af en fond, hvaraf räntan användas 

bör som följer: 

i:o) En sjettedel af den årliga räntan användes till förstärkning af 

kapitalet. 

2:0) Det öfriga ( 5 ; ' 6) öfverlemnas till ordinarie Professorn i praktisk 

medicin, som är Chef för Medicinska kliniken, att användas dels till 

undervisningens fromma, dels ock till befordran af Vetenskaplig 

forskning å den praktiska medicinens område; till sådana tillfälliga 

utgifter för hvilka anslag af Statens eller Universitetets medel cj finnas 

att tillgå. 

3:0) att räntan aldrig må användas till aflöning af Lärare eller 

Institutionslokalers reparation, eller dylika andra ordinarie utgifter, 

hvilka det bör anses vara Statens pligt att bestrida. 

4:0) att ofvannämndc Professor skall för hvarje år redogöra för 

användandet af fondens ränta inför Medicinska fakulteten. 

Cidade de Caldas (Prov. Minas Geraes) cl. 31 Mars 1884. 

ANDERS I'RDR. REGNELL.» 

Då emellertid detta donationsbref kom vederbörande tillhanda först 

efter donators kort derpå timade död, måste förordnandet anses 

annuleradt genom D:r Regnells testamente, som insatte Uni v ersitetet 

såsom hufvudarfvinge jemte det öfriga föreskrifter om 

159

16o 

egendomens användande deri meddelades, bland hvilka dock ingen 

beredde någon särskild eller direkt fördel åt den Medicinska Kliniken, 

hvarför år 1887 inom Regnells Donationsnämnd väcktes fråga om 

afsättande från Regnells Medicinska Fakultets Fond af medel för det af 

D:r Regnell i ofvanintagna donationsbrcf omför-mälda ändamål. Härvid 

upplystes tillika att den af honom dertill donerade summan utgjorde 

12,000 kr. och företeddes till styrkan-det häraf i afskrift en till Professor 

S. E. Henschen afliiten, med derå tecknadt intyg så lydande skrifvelse : 

»Af afskrift. Caldas c1. 31 Mars 1884. 

H. Herr Professor Henschen. 

I Februari 1883 gaf jag stadgar enligt af Clason gifvet för-slag till 

bildande af en lånefond för ------------------------------------------------------- 

af Reservfonden N:o 2. Har denna ombildning af Reserv F. till en 

lånefond ej försiggått, bör räntan deraf 2000 kronor för år 1883 vara till 

min disposition. Med afseende af en sådan eventualitet. är det jag bifogat 

här fullmakt för Tit. att uppbära äfven dessa 2000 kronor, och kan då 

dermed öka fonden för Medicinska Kliniken, hvilket är min önskan för 

att få dess ränta uppgå till åtminstone halfva summan af det begärda 

statsanslaget. 

ANDERS F1:I:I)R. REGNELL. 

I transunterade delar rätteligen afskrifvet; Betygar Ex 

officio G. 

Ekeroth. 

Vidimeras Ex officio 

Th. Brandberg. 

Den i ofvanstående bref omnämnda lånefonden, som skulle bildas 

af Reservfonden N:o 2, har af flere anledningar aldrig blifvit bildad, 

intygar på begäran. 

Upsala den 25 Febr. 1880. 

Efter det ärendet handlagts vid 

Edw. Clason.» 

flere sammanträden under åren 1887 

och 1888 inom Donationsnämnden utan att leda till 

önskadt resultat, upptogs detsamma på nytt samt afgjordes år 1889 såsom 

framgår af följande tvenne protokollsutdrag : 

161 

Utdrag af protokoll, hållet vid Regnellska Donationsnämndens 

i Upsala sammanträde den 8 Afars 1889. 

§ 4 . 

Beträffande det jemväl vid föregående sammanträden förhand-lade 

ärendet om räntemedels afsättandc för bildande af en fond för den 

Medicinska kliniken hade Professoren Clason inkommit med följande 

skriftliga framställning: 

Till 

_1ämnden för.zlfedicinska Fakultetens större Regnellska fond! 

Genom af Prof. Henschen vid Nämndens sammanträde d. 3 Mars 

förlidet år inlemnade och å protokollet för samma dag in-tagna 

handlingar är till fullo ådagalagt, att D:r A. F. Regnell under sin lifstid 

skänkt en summa af Kr. 12,000: 00 till en »Fond för den Medicinska 

Kliniken». Gåfvobrefvet å denna summa är dateradt d. 31 Mars 1884 och 

innehåller jemte andra föreskrifter, att »en sjettedel af årliga räntan skall 

användas till förstärkning af kapitalet». 

Då Universitetets Drätselnämnd, till hvilken Nämnden hän-sköt 

detta ärende, icke »ansett sig befogad», att enligt Nämndens hemställan 

af Regnellska fondens kapital afsätta den nyss angifna summan för det 

afseclda ändamålet, och då Donationsnämnden enl. 

4 af stadgarne för samma fond endast eger rätt att besluta om 

användandet af nio tioncledclar af den årliga räntan af kapitalet samt 

detta enl. § 3 af dessa stadgar »aldrig under head förevändning det vara 

må, får förminskas», men pieteten mot D:r Regnells minne synes mig 

fordra, att den af honom skänkta särskilda fon-den för den Medicinska 

Kliniken dock kommer till stånd, får jag härmed föreslå Nämnden, att 

den af disponibla räntemedel 

1:o) årligen hos Universitetet till bildandet af en »Regnellsk fond 

för den Medicinska Kliniken» insätter en summa af minst kr. I000: oo, 

till dess denna fond genom dessa insättningar och oberoende af räntorna 

på dem nått en storlek af kr. 12,475: 00. 

2:o) för innevarande år på denna fond insätter en summa af hr. 

2,475: 00, hvilken bokföres såsom insatt d. 1 Jan. d. år. 

Donationslrkunder. 1 t

162 

3:0) vid hvarje års slut till samma fond inbetalar räntan å den del 

af ofvanangifna kapitalsummma, kr. 12,475: 00, som vid samma års 

början ännu icke blifvit insatt, samt 

4:0) i dag anslår en summa af kr. 2,582: 66, att genast och utan 

någon redovisningsskyldighet inför Nämnden utbetalas till n. v. ordin. 

Professorn i praktisk Medicin ; utgörandc denna summa de efter tiden 

för gåfvobrefvets utfärdande å det skänkta kapitalet upplupna räntor, 

hvilka han enligt samma brefs föreskrifter egt rätt att använda för de 

deruti angifna ändamålen, jemte räntorna å dessa räntor. 

Efterföljande beräkning visar uppkomsten af dc ofvanangifna 

kapital- och räntesummorna. 

Kapital. .fvlig ranta. Kafiitaf2irsliirhning. 

— 12,000: 00 Ränta för 84 it 5kr. 450: 0O af denna ränta kr. 75 : 0 0 

d. 8 j - 1 2 , 0 7 5 : 0 0 . . . . 85 . . . » 603:75 ...............................................» 100:62 

d. 86— 12,175:62 . . . . 86 . . . » 602:78 .................................................» 101:46 

d. ' , 87 -12,277:08 . . . . 87 . . . » 613: 85 ....................................................» 102:91 

d. SS — 12,380:00 ränta f. 88 :14';a » 557: 10 ...................................» 95: 0 0 

d. 89 — 12,4.75: 0 0. 

00 

Disponibel ränta d. 85 — kr. 375: 

5 °,'° ränta derå till d. 89 -- 4 år 

d. '1 86 — » 503: 13 ....................................................................= 3 år 

8 

d. 7 — » 507: 32 .................................................................2 år 

d. 1 1 88 — » 510: 94 4 '/ °'° ränta ..........................................._= 1 år 

» el. 1 11 89 — » 462: IO 

Su - mma 2,358: 49 Räntor 224: 17 

Summa kr. 2i582: 66 

Enligt ofvanståendc förslag skulle Nämnden således i dag af disponi bla räntor 

använda eller disponera: 

Till utbetalning åt Prof. Henschen .................................................................................................Kr. 2,582: 66 

• kapitalbildning å den nya fonden ..................................................................................... u 2,475' 0 

» ränta vid årets slut 3. kr. io,000 af denna fond, — det kapital som d. 89 icke 

Disponibel rä,rta. 

af dito kr. 775: oa 

»503:13 . . . » 

507: 32 . . . n 

510:94 

. . . 

» 75 : 45 50: 72 

» 23: 00 

__________________ --- 

Summa 224: 17 

var insatt, :1 4';2 O`° .................................................................................. » 450. 

Summa Kr. 5,507: 66 

samt på förhand af blifvande räntor för en tidrymd af högst to år disponera k r. 10,000, 

att utgå med minst i,000 kr. för hvarje år d. 1 januari. Upsala d. 8 Mars 1889. 

Edw. Cason. 

Sedan denna skrifvelse föredragits, beslöt Nämnden att före-taga 

ärendet till behandling efter de öfriga anslagsfrågorna, som för dagen 

kunde förekomma. — Vid det frågan senare under sammanträdet åter 

upptogs till behandling, stannade Nämnden vid att uppdraga åt 

Professorerna Kjellberg och Clason samt protokollföranden Akademi 

kamreraren Gavelius att såsom särskilda kommitterade granska det nu 

gjorda förslaget och till näst inträffande sammanträde med yttrande i 

ärendet inkomma. 

Ur protokollet 

Gustaf Gavellus. 

Utdrag ur protokoll, hållet vid Regnellska Dorzatinnsnämndens 

i &sala sammanträde den 1 April 1889. 

3 . 

Kommitterade, som vid sammanträde den 8 nästlidne Mars blifvit 

utsedde för att granska då väckt förslag om afsättande af disponibla 

räntor till en fond för den Medicinska Kliniken, hade härom afgifvit 

följande skriftliga utlåtande 

Till den Re; nellska Donations Nämnden. 

Sedan undertecknade, enligt Donations Nämndens uppdrag, 

granskat det af Profcssoren Clason vid sammanträdet den 8 nästlidne 

Mars framstälda förslaget om afsättandet af disponibla räntor till en 

Fond för den Medicinska Kliniken, få vi till alla delar till-styrka dess 

antagande, då detsamma fullt och säkert främjar det ändamål, som 

dermed afses, och hemställa för den skull, att Donations Nämnden 

måtte besluta: 

att till denna fond årligen hos Universitetet insätta cn summa af 

minst i,000 kronor, till dess fonden genom dessa insättningar och 

oberoende af räntorna på dem nått en storlek af 12,475 kr. ; 

att för innevarande år på denna fond insätta en summa af 2 ,475 

kronor, hvilken bokföres såsom insatt den i nästlidne Januari ; 

att vid hvarjc års slut till samma fond inbetala räntan å den del af 

ofvan angifna kapitalsumma 12,475 kronor, som vid samma års början 

ännu icke blifvit insatt; 

att i dag anslå en summa af 2,582 kronor 66 öre att genast och 

utan någon redovisningsskyldighet inför Nämnden utbetalas till n. v. 

ordinarie professorn i praktisk medicin ; utgörande denna 

163

164 165 

summa de efter tiden för gåfvobrefvcts utfärdande å det skänkta 

kapitalet upplupna räntor, hvillca han enligt samma brefs föreskrifter 

egt rätt att använda för de dcruti angifna ändamål, jemte räntorna å 

dessa räntor; samt att Donations Nämnden, beträffande denna af 

Nämnden nu bildade fonds förvaltning och användning, till alla delar 

upptager och fastställer de föreskrifter, som innehållas i Doktor 

Regnells gåfvobref den 31 Mars 1884. 


N . G. Kjellberg. Edw. Cason. Gustaf 

Gavelius. 

Efter det denna handling föredragits, beslöt Donationsnämnden 

att till alla punkter godkänna kvad kommitterade sålunda före-slagit 

ord för ord så som det i nyss förestående skrift finnes intaget. 

öre. 


Gustaf Gavelius. 

Fondens kapital uppgick vid 1902 års ingång till 13,608 kr. 40 

Regneliska Byggnadsfonden för Akademiska 

Sjukhuset. 

Huru denna fond uppstått framgår af följande protokolls-utdrag: 

Utdrag ur protokoll hållet vid Reg nellska Donations 

Ndmndeus sammantrade i Upsala den 11 Februari 

1899. 

§ 7 . 

Enär inom Nämnden framhållits och Nämnden jemväl funne 

antagligt, att Nämnden, som den 15 Maj 1897, på sätt i då förda 

protokoll närmare omförmäldes, beviljat ett anslag å 50,000 kr. att utgå 

som bidrag till byggnadsarbeten vid Akademiska Sjukhuset, då icke på 

grund af föreskrift i § 7 af de för fondens användande gällande stadgar 

cgt befogenhet att fatta ifrågavarande beslut, fann Nämnden, som nu 

ansåge sig oförhindrad dertill, skäligt för-nya sagda beslut och sålunda 

medgifva, att en summa af femtio tusen kronor skulle med minst 5,000 

kronor i början af hvarje kalenderår från och mcd år 1899 utgå såsom 

bidrag till utförande af byggnadsarbeten vid Akademiska Sjukhuset i 

öfverensstämmelse med det af Medicinska Fakulteten senast utarbetade 

förslaget, under förutsättning att detsamma komme att i dess helhet 

utföras i den framlagda formen. 

Ur protokollet T 

k. Brandberg. 

På grund af detta beslut och sedan de upprättade ritningarne för 

sjukhusets om- och nybyggnad faststälts af Kongl. Maj:t hade

166 

vid 1902 års början till fonden från Regnells Medicinska Fakultets 

Fond afsatts tillhopa 15,000 kronor. Enligt Drätselnämndens beslut den 

20 November 1900 tillgodogöres derjemte Byggnads-fonden ränta å 

besparingar, som innestå för helt år, till samma procent, hvartill ränta i 

allmänhet högst godtgöres i bankerna deponerade medel. Genom 

tillagda sådana räntor uppgick Fondens till-gångar vid 1902 års början 

till 16,537 kronor 50 öre. 

Professor L. F. Svanbergs Grafvårdsfond. 

Om uppkomsten af denna fond upplyser följande protokolls 

utdrag: 

Utdrag af protokoll hållet hos Upsala Universitets 

Drätsel Nämnd den 26 Maj 188. 

§ 4 . 

Från Professor P. T. Cleve hade till Drätsel Nämnden ingifvits en 

så Lydande skrift : 

» Till Upsala Universitets Driitscl Nämd. 

Undertecknad f

168 t69 

Skytteanska Depositionsfonden. 

Denna fond redovisar depositionsmedel för den Skytteska stiftelsen, 

grundad af Riks-Rådet Frih. Johan Skytte genom donationsbref 

den i Oktober 1622 * och afsedd till underhåll af en professur i 

vältalighet och statskunskap. 

Om denna depositions första uppkomst läses i det Större 

Konsistoriets protokoll d. 12 Juni 1807: 

»§ 4. Upplästes hans Exc. Ill. Cancellarii höggunstige skrifvelse 

af den 7 hujus hvarmedelst Cons. Akad. förständigas det har Herr 

Hofmarskalken och Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden Grefve 

Mörner anmält huruledes och sedan han i följe af Kongl. Maj:ts 

nådigste Resolution d. 20 Juni 1805, mcd åboerna ä de til Skytteanska 

professionen vid Upsala Academic anslagna hemman afslutat contrakter 

om en utöfver förra skatten årlig tillökning af 5o tr. spanmål at efter 

årlig markegång med 16 sk. bco. förhöjning på tunnan betalas, hvilken 

tillökning bör enligt Kong]. Maj:ts sär-skilda nådiga förordnande 

användas, Herr Grefven ansett bäst vara at dessa inflytande medel 

ställas under det verks förvar, med hvilket Skytteanska professionen är 

införlifvad, hvadan Herr Grefven begärt, det Acad. Räntmästaren måtte, 

efter af Herr Grefven ss. patronus erhållen fullmakt, de belöpande 

medlen enligt länets markegång årligen uppbära och qvittera, hvarefter 

depositionsbevis öfver summans belopp, sedan uppbörden skett, skulle 

till patronus aflemnas, då medlen i räkning böra debiteras efter 

meddelade asssignationer af så väl Herr Grefven, som tillkommande 

Patroner af Skyttianska professionen, ss. de personer, hvilka endast ega 

rätt att medlen disponera, utbetala och redogöra, men at Räntmiistarens 

besvär för denna särskilda uppbörd skulle genom en procents arfvode af 

hela den årligen inflytande summan godtgöras dock skulle det tilhöra 

Räntm. at vid tilfälle af årl. Cassa Räkningens aflemnande äfven för 

denne upbörd afgifva räkning och årliga behållningen uti Akad:ns 

hufvudbok, under lämpelig rubrik intager på det såväl denna som all 

annan i Akad:ns Räntkammare inflytande 

Dena donationsbref med tillhörande handlingar finnes tryckt i början af denna 

samling. 

upbörd må under behörig säkerhet och controll komma. — Och har H:s 

Ex:cc funnit för godt at til alla delar gilla och bifalla, hvad Herr 

Grefven och Hofmarskalken föreslagit.» — 

Denna förvaltning fortfor till början af 186o-talet, då den upphörde 

utan att något uttryckligt beslut, som dertill föranledde, kunnat 

återfinnas. 

Deremot beslöt det Större Konsistoriet vid särskilda tillfällen den 

14 Dec. 1846 och den 6 Dec. 1849 att för den Skytteanska stiftelsens 

räkning finge till förräntande efter 5 procent insättas hvardcra gången 

1,000 Rdr. Banco, hvarjemte vid senare tillfället tillika bestämdes att 

»framgent och så ofta besparingarne uppgått till minst i000 Rdr. Bco 

desamma må mot enahanda ränta från påföljande årets början 

capitaliseras, dock under vilkor att de sålunda förräntade medlen icke få 

ur Akad. Räintkammaren lyftas förr än 6 månader efter skedcl 

uppsägning». I senare tider har beträffande denna fond följts den regeln 

att ränta har krediterats fonden å den summa, som för hvarje helt 

räkenskapsår orubbad hos Universitetet innestått. 

Genom beslut den 27 Mars 1900 har Drätselnämnden på 

framställning af nuvarande patronus bestämt, att å fondens kapital skall 

från och med samma års början beräknas högsta depositions-ränta, dock 

att räntan skall godtgöras endast å medel, som varit hos Universitetet 

innestående under ett helt kalenderår. 

Fondens innestående medel vid 1902 års början uppgingo till 

34,654 kr. 47 öre.

170 

Oxenstjernska Biblioteksdonationen. 

Denna fond har uppkommit sålunda, att sedan Öfvcr Hof 

Stallmästaren Friherre Carl Oxenstjerna, enligt hvad upplyses uti det 

Större Konsistoriets protokoll den II Oktober 1793, till Akademien 

förärat sin ansenliga boksamling och ett stort antal graverade porträtt, 

hemstälde sedermera hans broder och arftagare Ofvcr Hof Jägmästaren 

Friherre Axel Oxenstjerna, att som vid gåfvobrefvets upprättande 

lagliga formaliteter icke iakttagits och gåfvans uppfyllande icke 

föreföll Friherre Axel Oxenstjerna läglig, Universitetet i stället för de 

donerade samlingarne ville åtnöjas med ett penningebelopp af 700 Rdr. 

Rgs, som efter Friherre Axel Oxenstjernas död skulle utbetalas och 

finge användas till fri disposition på sätt bäst syntes, utan annat villor 

eller förbehåll, än att penningarne skulle användas till Akademiska 

Bibliotekets förökande. Denna framställning, som det Större 

Konsistoriet obetingadt biträdde, blef af Kanslersembetet godkänd 

enligt dess bref den 4 December 18o6. •— Den 2 November 1816 

tillkännagafs det uti Större Konsistoriet, att Friherre Axel Oxenstjernas 

enkefru till Biblioteket aflemnat det utlofvade beloppet. Vid samma 

tillfälle godkände Konsistoriet en af Bibliotekarien vidtagen åtgärd att 

till detta kapital lägga 5o Rdr. af Bibliotekets egna medel och skulle det 

sammanlagda beloppet utgöra en särskild fond benämnd den Oxenstjernska. 

Det ursprungliga kapitalet 500 Rdr. Bco. eller 750 Rdr. Rgs. har 

alltjemt förblifvit oförändradt. 

Cassa Studiosorum Pauperum. 

Denna fond synes leda sitt ursprung frän Universitetets äldsta 

tider. När kassan första gängen omnämnes i Universitetets handlingar 

(Professor Berchs registratur) är det från år 16 55 den 22 Augusti, då det 

bestämdes, att hvad som faller pro in scriptionc skulle komma kassan 

till godo. Kassan var då redan tidigare grundad. — Dess äldre öden 

erbjuda visserligen åtskilligt af intresse, men relaterandet af detta torde 

ligga utom syftet med dessa redogörelser. 

Kassan, hvars uppgift städse varit att skaffa hjelp och under-stöd 

ät fattige och sjuke studerande, hvilken användning dock nu mera sällan 

förekommer, äfvensom vid dödsfall att bidraga till bekostande af 

sådana studerandes begrafvande, hemtar för det när-varande sina 

inkomster från två särskilda håll nemligen : 

i:o) hälften af dekanatsmedlen; andra hälften deraf gå, såsom 

l:ändt, till det Akademiska Sjukhuset; för år 1901 uppgick denna post 

till 139 kr. 56 öre; och 

2:o) ränta af kassans kapital, för närvarande beräknad efter 4 0 . o. 

Utan föreskrift af Drätselnämnden eller annan myndighet har under 

senare tider den praxis följts vid bokföringen, att så fort kassans 

besparingar uppgått till jemt tusental, ränta ä de-samma beräknats. Det 

belopp, som med tillämpning häraf var räntebärande vid 1902 års 

ingång ut g jorde 24,000 kr. De kontanta, icke räntebärande 

besparingarne vid samma tid uppgingo till 279 kr. 87 öre. 

T71

172 

Medico-Teologiska Besparingsfonden. 

Denna fond har, såsom namnet angifver, sitt ursprung från de vid 

Universitetet förr befintliga Riksens Ständers Medico-Teologiska 

stipendier, till hvilka anslag beviljades af 1809 års riksdag och om 

hvilka vidlyftiga bestämmelser meddelades genom flera Kongl. Brcf 

såsom af den 25 Sept. 1811, den 31 Mars 1813 m. fl. (se tryckta Stip. 

Författningarne andra fortsättn. sid. 12 och 21). — 

På dessa stipendier synas snart nog hafva uppstått betydande 

besparingar, om hvilkas användning särskildt lagstiftades. Ett Kongl. 

Bref den 8 September 1813. hvaraf en afskrift finnes i den Medicinska 

Fakultetens arkiv, meddelar vidlyftiga föreskrifter såväl om 

användningen af då redan uppkomna besparingar, som Iifven ont dem 

som förväntades derefter komma att uppstå, och om dessa sistnämnda 

heter det i Kongl. Brefvets loide punkt: 

»Sedan förenänmda utgifter samt det till utdelning för det närvarande 

faststälda antalet af stipendier å Riksens ständers anslag årligen 

afgått, böra vederbörande Consistoria Academica, sedan Medicinska 

Fakultetcrne blifvit hörda, vid hvarje års slut genom Universitcternas 

Canslerer till Oss ingifva sina underdåniga förslag rörande 

användandet af det förflutna årets besparda stipendii medel, på det Wi 

med anledning deraf må kunna besluta huruvida desamma skola anslås 

antingen till ökande af Stipendiaternas antal, eller till underhåll och 

vidare utvidgande af Universiteternas Cliniska för-rättningar; varande 

det dervid vederbörande icke tillåtet att föreslå, det besparingarne 

måtte till andra föremål, än ofvan nämndt är, anordnas.» — 

I detta kungabrefs föreskrift har man således att finna fon-dens 

ursprung. 

Den Medicinska Fakulteten beslöt älven den 18 Dec. 1813 framställning 

till Konsistoriet, att besparingarna för nämnda år skulle 

användas till nya sjuksängar vid det Akademiska Sjukhuset. Det Större 

Konsistoriet biträdde förslaget och beslöt den 3 Januari 1814 skrifvelse 

härom till Kansleren. Hvartill denna framställning föranledde, har ej 

kunnat utrönas. Akademiens arkiv förvarar ej något konungaeller 

kanslersbref, som lemmar upplysning i saken. Professor Berchs 

Register och Konsistoriets protokoll för 1814 veta ej heller något 

härom. Uti 1814 års hufvudbok finnes emellertid första insättningen å 

fonden gjord. Der heter det: »Cassa Räkningen upp-tager Besparda 

Medel d. 4 April 1814 insatte till förräntande för 1\osocomii Räkning 

2,816: 32 Rdr. Bco.» Sedan genom Riksens Ständers skrifvelse den 23 

Dec. 1840 (inf. i tryckta Stip. Förf. 4 Forts. sid. 51) dessa Medico 

teologiska stipendier upphört och anslagen fördelats mellan de 

Medicinska och de Teologiska Fakulteterna, förekomma naturligen 

inga vidare insättningar ä. fonden. Vid nämnda tidpunkt utgjorde 

fondens behållning 4,166 Rdr. 32 sk. Bco. eller i nu gällande mynt 

6,25o kronor och dervid har Fonden sedan dess förblifvit. 

1 73

1 74 

Professor J. O. Höijers donation. 

Donationen grundar sig på följande af Professor Höijer upprättade 

testamente : 

Min yttersta vilja är följande : 

9:0) Sedan så väl skulder, hvilka jag vid min död hoppas cj skola 

vara betydliga, som ock de åfvannämnda afdrag och kostnader, jämte 

andra, såsom begrafningskostnad, Läkarens anständiga arfvode m. m. 

blifvit gälldade, yrkar jag, at med all min åter-stående qvarlåtenskap 

skall sålunda förfaras. IIela summan af mit til penningar förvandlade bo 

(bestående af min gård här i staden, 2:ne lador, en på kungsängen, den 

2:dra i humlegårdshagcn, Bibliothck, Musikalier, husgeråd, linne, 

möbler, — af hvilka tre (3) sist-nämnda artiklar såsom förmodligen ej 

stigande till mycket vid en blifvandc auction, min bror, Henric Höijer, 

må uttaga, hvad helst han anser för sig passande, — kreatur etc.), 

öfverlemnas åt hgl. Academien i Upsala, såsom fond til inrättandet af 

en särskild Adjunctur i Grekiska Litteraturen, på det att derigenom den 

i min tanke otjenliga föreningen mellan denna och den orientaliska, 

sådan den härtils hos en enda person eller Adjunct varit, en gång mätte 

brytas och uphöra. Dock sker detta öfverlemnande med följande vilkor: 

1:o) at så länge min ende, ännu Iefvande bror, Notarien Henric Höijer, 

samt Hushållerskan Greta Lisa Flodberg äro i lifvet, räntan af dessa 

penningar, beräknad efter de vid Academien vanliga 5 procent, hel och 

hållen tilfaller dessa nu nämnda personer, på det sätt, at den sistnämnda 

til belöning för mångårig trohet, samt til underhåll på sin ålderdom, 

årligen erhåller Ett Hundrade Riksdaler Rea, men at min broder 

Notarien Henric Höijer årligen bekommer heta (let öfriga beloppet af 

den årliga räntan. Dör han förr än åfvannämnda Greta Lisa Flodberg, sa 

må hon under sin öfriga lifstid til de redan anslagna Etthundra de 

Riksdaler njuta en årlig tilökning af Femtio Riksdaler B:co; i omvändt 

fall åter, må Notarien Henric Höijer äfven bekomma de genom Greta 

Lisa Flodbergs död, lediga Ett hundrade Riksdaler, eller, som vill säga 

det samma, hela räntan af Capitalet oafkortad. När nu åter genom 

Notarien H. Höijers död en del af räntan, samt genom både hans och 

Greta L. Flodbergs afgång hela beloppet kommer att tilfalla Upsala 

Academi, så är det 2:o) min uttryck-liga önskan och vilja, at denna 

ränta p a vanligt vis äfven förräntas och lägges til Capitalet, til dess 

detta blifvit så stort, at af dess afkastning en Adjunct i åfvannämnda 

kunskapsgren kan äga lika, ordinära, löneförmåner med den, som andra 

Adjuncter i den Philosophiska Faculteten vanligen åtnjuta. På det också 

ej denna lön måtte i likhet med en del andra, på det gångbara myntet 

hvilande, nedsjunka til et alt för obetydligt belopp för det ända-mål, 

hvartil den anslås, så är det min innerliga önskan, och min uttryckliga, 

vördsammaste begäran, det täckes Amplissimum Consistorium 

Academicum i afseende på denna fond taga sådana mått och steg, at 

den ju förr ju heldre blir til sin afkastning lika litet, som Academiens' 

hufvudintrader beroende af myntets fluctuationer. Och sedan det en 

gång inträffat, at räntan antingen til en del, eller hel och hållen, enligt 

åfvanstående stadgande, börjar läggas til Capitalet och blifva 

fruktbärande, vore til äfventyrs ej otjenligt, at för summans årliga 

tilväxt och förkofran årligen redovisas i Consistorium Academicum, 

kanske helst på den dag då Lånesäkerheterna tages under pröfning, på 

det nyssnämnda Auctoritet måtte äga tilfälie at inse och bedöma, om 

och när hela Summan växt til det belopp, at den motsvarar sin åfvan 

anförda bestämmelse, samt i följd deraf kunna vidtaga de åtgärder, som 

fordras för att sätta förenämnda särskilda Grekiska Adjunctur i full 

gång och verksamhet. 

io:o) Skulle den Academiska styrelsen antingen ej anse en sådan, 

härmed åsyftad utbrytning af den Grekiska Litteraturen från den 

Orientaliska, förmedelst inrättningen af en särskild Grekisk Adjunctur, 

såsom tjenlig och af bchofvet påkallad, eller innan min död finna til en 

sådan delning andra och kraftigare utvägar, eller ock döma mödan och 

ansvaret för fondens förstärkande och för-ökande til ofta nämnda 

ändamål blifva för stort och disproportionerligt mot det gagn och nytta, 

som för nämnda kunskapsgrenar åsyftas, och således högbemälte 

Auctoritet ej skulle finna sig befogad, at emottaga denna ringa, men 

välmenta gåfva, så tilfaller min 

115

I76 

qvarlåtenskap naturligtvis omedelbarligen min bror, Notarien IIenric 

Höijer, med det förbehåll Likväl, at Greta Lisa Flodberg, så länge han, 

Henric Höijer, lefver, af honom undfår årligen Ett hundradc Riksdaler 

B:co, samt at han så anstaltar, at efter hans död, nämnda G. L. Flodberg 

med full säkerhet har at årligen påräkna en summa af minst Ett Hundrade 

Femtio Riksdaler B:co. För öfrigt må han, ifall ej det obetydliga, som jag 

efterlemnar, genom missöden alt för mycket förminskas, besluta om dess 

användande efter sin död, til kvad nyttigt och ädelt ändamål, som helst, 

isynnerhet något vetenskapligt, dock icke till Stipendier eller andra 

fattiginrättningar af hvacl namn de vara må. 

Upsala d. 13 April 1830. 

JOSEPH OTTO HÖIJER. 

(Sigill.) 

Att Professor J. O. Ilöijer med sundt förnuft och fri vilja i wår 

närvaro förklarat ofvanstående skriftliga upsats, hvars innehåll wi icke 

känna, innefatta och ådagalägga dess yttersta vilja, samt sitt namn 

egenhändigt underskrifvit och med sitt sigill bekräftat, intyga wi på en 

gång närvarande tillkallade vittnen. 

Upsala den 14:de April 1830. 

F. F. I p enrs. B. R. Bellandcr, 

Acad. Bd.-nian. Studerande. 

(Sigill.) 

Den summa, som efter boutredningen sålunda tillföll Universitetet, 

uppgick till 9,300 Rdr Banco. — Den 7 Juni 1842 ingick emellertid det 

Större Konsistoriet till Kansleren med en vidlyftig framställning i ämnet, 

afseende att för ernåendet af testators för Universitetet erkända nyttiga 

syftemål Universitetet i sin ägo skulle öfvertaga fondens dåvarande 

behållning mot förbindelse att hålla grxca lingua Adjuncten från den 1 

Oktober 1842 eller så snart han derefter kunde varda utnämnd, tillhanda 

årlig lön till likhet 

med de öfriga filosofie adjuncterna eller 6 5 tunnor spanmål efter 

Akademiens pris. 

Detta bifölls af Kansleren den 8 Juli 1842. Allt sedan dess har 

fondens afkastning ingått till Universitetets allmänna kassa å 

generalkontot. 

Det belopp, som Universitetet sålunda öfvertog, utgjorde 10,650 

Rdr Bco eller i nu gällande mynt 15,975 kronor, clervid fonden alltjernt 

förblifvit. — Tillväxten efter boutredningen här-rörde från upplupna 

räntor efter Notarien I-Iöijers död. 

Donal ion surkunder. 12 

177

178 

Presidenten C. A. Rosenadlers donation. 

Huru denna fond uppkommit framgår af följande 

Utdrag ur protokoll, hållet has Consistorim Ai ademicum 

i Upsala den 15 November 1 797 . 

§ 2. 

Berättade Rector, det hade Herr ÄrkeBiskopen, ProCancelleren 

och Commendeuren Doctor von Troil behagat lcmna honom del af et af 

IIerr Presidenten och Riddaren af Kong]. Nordstierne orden Rosenacller 

til förmon för Kongl. Aadcmiens mynt Cabinet gjordt anbud, enligt 

följande af Herr Presidenten och Riddaren lemnade skriftel. 

förklarande: 

»Det smickrande vedermäle af benägen ihogkommelse, som 

Kongl. Academien i Upsala för någon tid sedan har täcks lemna mig, 

medelst et Exemplars tildelande af den öfeer Hans K. Hög-hets 

Hertigens af Södermanland Cancellariat slagne wackra Medaille, har 

hos mig väckt eftersinnande, om och på hwad sätt jag i någon del måtte 

kunna bidraga till Kongl. Academicns Mynt Cabinets förmerande. 

Kongl. Upsala Academie lärer vara den enda i Riket, som har en 

serskild Profession inrättad för numismatiquen. Anledningen Bertil 

härrör förmodligen af den utmärkt wackra och talrika samling af 

Svenska mynt från flera åldrar tilbaka; men clå redan en myckenhet 

lärda och omständeliga afhandlingar i det ämnet af trycket utkommit, 

lära inga särdeles uptäckter och utarbetningar derutinnan kunna 

förväntas. Det förråd Academien må äga af fordna Grekiska och 

Romerska mynt, lärer nara så litet, at det icke eller kan lcmna många 

ämnen til underwisningar i en vetenskap som på andra ställen, nid 

mångfaldiga större tilgånga r och under kostsama Böckers och 

Kopparsticks utgifvande, blifwit til Lärdes kunskap framlagde. Et 

almännare och tör hända mera 

praktiskt föremål tyckes kunna blifwa för numismatiska Professionen i 

Upsala, om densamma ägde tilgång til et exemplar af alla uti Europa 

gångbara mynt. Kostnaden dervid torde i första påseende förekomma 

nog dryg; men när man erinrar sig, at myntförändringar snart sagt i alla 

stater sorgfälligt undvikas, och at sjelfwe myntsorterne på de flesta 

ställen icke utgöra et stort antal, såsom at til exempel här i Swerige en 

Sp. Ducat, en hel Riksdaler, en 2 , a, en 1 /3, en 1 /6, en 1 /12, en 1 /2.1-dels 

Riksdalrar utgöra alla gång-bara Guld- och Silwermynt, som 

tilsammans icke innefatta fulla värdet af 6 Rdrs B:co och skiljemynt i 

koppar kan anses såsom aldeles obetydelig, torde det finnas, at ingen 

större fond til om-nämnde Samling nödwändigt erfordras, än at den 

äfwcn af enskilda medel må kunna åstadkommas. För min del ser jag 

ock möjligheten dcrtil på efterföljande sätt. Tid efter annan har jag haft 

tilfällc at inwäxla några främmande mynt; men de kunna icke vara 

tillräckeliga til annat än en liten begynnelses görande : mera väntar jag 

derutaf, at jag hos en mycket säker och förmögen Handlande, emot 

dess Revers och förskrifven ränta af 6 för hundrade om året, bar et 

utestående Iån af Sexhundrade Rdr. B:co, och hwaraf jag icke uttagit 

interesse för 2 år och 5 månader tilbaka. När denna tilgång så 

användes, at för den förfallne räntan ottatio sju Rdr. et särskilt skåp til 

denna art af samling uphandlas, och sjelfwa Capitalct af 600 Rdr. B:o 

för all framtid orubbad bibehålles, til at af (let årliga interessset 36 

Rdr. inwäxla dc främmande mynt från scrskilte Stater, som nian kan 

öfwerkomma, tror jag icke många år skola åtgå, innan en nästan 

fullständig Samling af alla gångbara Europeiska mynt ernåtts, och at i 

fram-tiden af sjclfwa årliga räntan något öf verskott skall blifwa, at 

äfwen til någon enskild Mcdailles eller i visst häseende märkelig Pennings 

inköp nyttjas. Wid så förmerade ämnen anser jag otwifwelaktigt, 

at den lärde och berömlige mannen, som nu förestår numismatiska 

Professionen, samt dess framdeles efterträdare icke lära sakna tilfällcn 

at uti Föreläsningar för den studerande Ungdomen gifwa säkra grunder 

til allmän insigt i mynt Wetenskapen, egenteligen til deras nytta, som 

framdeles uti Cameral och Handels åren-der vilja gagna sig och (let 

allmänna, äfwensom den Ungdom, hwilken ärnar företaga utrikes resor, 

kan erhålla nyttiga anwisningar, at efter hwarje orts beskaffenhet och 

omständigheter wända sina wäxlar uti de fördelaktigaste Myntsorter, 

samt undwika den o lägenhet och de bedrägerier, som eljest derwid 

torde kunna möta. Då man ock måst öfweralt i Europa winlägger sig 

om, at Mynt 

179

18o 

blifwa väl och vackert förfärdigade, samt Regenternes bröstbilder mcd 

likhet träffade, kan genom förråd cicraf ej mindre med tiden en både 

prydelig och waraktig Portrait Samling vinnas, och om sjelfwa de så 

kallade vackra Konsters tilwäxt uti Europa och dess serskilda Stater et 

tilförliteligit omdöme fattas. Skulle förestående mina välmenta tankar 

finnas förtjena Kongl. Academiens bifall, är jag beredd, at genast 

skrida til verkställande af hwad på mig härutinnan ankommer. Lättaste 

sättet dertil torde ve v ara, om denna min offert af Kongl. Academiens 

IIerr Rector Magnificus anmäles hos Ampl. Consistorium Academicum 

och på händelsen af bifall, uti Kong]. Academiens Protocol] intages 

och omständeligt Extractum Protocolli mig deröfwer meddelas, med 

utfästelse, at denna In-rättning i alla tider fast och orubbeligen \vid 

Kongl. Academien skall bibehållas. En lycklig omständighet tror jag 

ock kunna blifwa, at Kongl. Academiens så wördnadswärda, som för 

dess flor nitfulla Pro Cancellarius, Högwördigstc Herr Doctorn och 

Arke-Biskopen U. von Troil är nu i Stockholm vistande, och på Consistorii 

anmodan torde benäget vilja emottaga, så väl de Mynt, jag sjelf 

haft tilfälle at inwäxla, som ock i synnerhet den förut omnämnda 

Reversen 600 Rdr. B:co med den förfallna räntan 87 Rdr. och mig 

deröfwer quitto meddela, hwarefter på Kongl. Academiens egen 

pröfiiing och anstalt beror, antingen densamma ytterligare hos 

Låntagaren, på samma villor som förut, ännu på nägra år, i fall han 

dermed är nögd, blifwer qwarståcnde, eller, om tilfälle dertil gifwes, 

tik någon Fastighets uphandlande, såsom det säkraste, ju förr dess 

häldre kan nyttjas. 

Stockholm cl. 9 Nov. 1 797 . 

CARL A. ROSENADLER.» 

Och som Consistorium Acad. ej mindre häruti igenkände et nytt 

bewis af Herr Presidentens och Riddarens redan förut på et utmärkt sätt 

ådagalagde kärlek och wälwilja för detta Lärosäte, än insåg den nytta 

genom den af Herr Presidenten och Riddaren föreslagne inrättning til 

samling af de i Europa gångbara mynt, för Mynt Wetenskapen och dess 

Idkare är at förvänta, äfwenså det ökade värde K. Academiens Mynt 

Samling derigenom skall \vinna; Så Resolverade s , det skulle, uti tik 

Herr Presidenten och Riddaren afgåendc skrifvelse, förklaras den 

synnerliga fägnad och wördnadsfulla erkänsla, hwarmed Cons. Acad. 

skall emottaga Herr Presidentens och Riddaren s frikostiga och för denna 

K. Academien gagnande anbud, jemte 

) 

försäkran, det Cons. Acad. skall göra sig et nöje af at besörja, det IIerr 

Presidentens och Riddarens ädelmodiga gåfwa, så widt på Consistorium 

ankommer, under \vård af Prmfectus Nummophylacii, altid skall 

användas tik dess ändamål samt Mynt Cabinettets förmon och 

utvidgande. Och som. i anledning af Herr Presidentens och Riddarens 

förslag, Herr rke Biskopen Pro Cancelleren och Commendeuren von 

Troil täckts åtaga sig, at å K. Academiens \vägnar emottaga och quittera 

så wlil den samling af gång-bara Europeiska Mynt, hwilken Herr 

Presidenten och Riddaren förklarat sig vilja tik K. Academiens Mynt 

Cabinet förära, soul den revers på 600 Rdr B:o jcmte derå uplupna ränta 

87 Rdr, som IIerr Presidenten och Riddaren i förenämnde afseende 

anslagit; Så Beslöts, det skulle behörig fullmagt härtil för Herr Arke 

Bisko-pen, Procancelleren och Commendeuren expedieras; äfwen som 

Utdrag af detta l'rotocoll kommer at derjernte bifogas. 

Ex protocollo 

B. French'''. 

Genom räntebesparingar har ursprungliga fonden, 600 rdr banko, 

tillväxt så, att den vid 1902 års ingäng utgjorde 2,750 kr. 

'Sr

182 

Professor J. H. Lidens donationer. 

1. 

7 ransuJUt af Kong/. Illc j:ts Kådiga stdc firstelse 

resolution, uppå Professorens 7olcan Him-it- LidCns under 

den 1 November 1779 ;jorda Testameratariska fōnfattnirrg ; 

Gifven Stockholms slott den lo April 1780. 

p. p. 1 den Helige Trefaldighets namn! 

Sedan jag kommit i erfarenhet, at min kära son, Professorer) 

Herr J. H. Liden skänkt sin Boksamling till den i Upsala Studerande 

Ostgötha Nation, på de wilkor, som sjelfwa gåfwobrefwet innehåller, 

har ock jag, af aktning för wetenskaperne samt af kär-lek för Lidcnska 

namnet och nyssnämde min käre son, want om-tänkt, at pa något sätt 

kunna bidraga till en så nyttig Inrättnings stadgande t; bests nd för 

framtiden. Jag har altså velat förordna, som jag härmedelst förordnar, 

samt af gladt hjerta Testamenterar till denna nya Bibliotheks inrättning 

i Upsala, et Capital af Femtio Tusende Daler Kopparmynt, eller Två 

Tusende Sjuhundrade Sjutio Sju Riksdaler, Tretio Sju Schilling, Atta 

Runstycken Specie, af hwilkcn summa (let årliga Interesset skall 

användas till årlig lön för en Bibliothecarius wid4denna Boksamling, 

emot den förbindelse, som honom enligt min K. sons förordnande 

åligger. Ofvanstående Capital skall vid min död af min qvarlemnade 

egendom uttagas, saint till Consistorium Academicum i Upsala 

öfverlemnas, emot dess kraftiga försäkran, at i ewärdeliga tider 

ansvara för detta Capitals säkra förräntande'samt användande till sitt 

ändamål. 

Denna min Testamentariska Disposition hafwer jag med egen 

hand skrifwit och ' I underskrifwit, samt med mitt vanliga. Sigill 

beseglat som skedde i Linköping den Första November, Ar Ett 

Tusende Sjuhundrade Sjutio Nio. 

HEllVIG SOPIIIA EåING. 

I.. S. 

p. p. Nu som Kongl. Maijt. efter behörigt öfwerwägandc af denna 

Professorens Lidens här ofwan införda Testamentariska För-fattning så 

mycket mindre funnit betänkeligt, at i Nader villfara bemälte Professor 

uti dess berömliga afsigt dermed, som Consistorium Academicum i 

Upsala förnimmes hafwa villigt samtyckt och förbundit sig till alt det, 

som i detta förordnande af detsamma åstundas, och på dess åtgärd kan 

ankomma; så will Kongl. Maijt härmed i Nåder hafwa gillat, och till 

framgent obrottsligt iagttagande stadfästat merbcrörde Testamentariska 

författning med alla dess wilkor och förbehåll: Dock at denna nya 

Inrättning hwarken i mer eller mindre mohn, under hwad Titul det och 

wore, någon-sin må lända Academien eller dess Rante Camare till 

gravation. Hwiiket vederbörande till underdånig efterrättelse länder. 

Datum ut Supra. 

GUSTAF. 

L. S. 

I. Elers. 

Stadfästelse Resolution uppå Professorn Lidens Testamentariska 

Författning. 

Ex Actis A. LuudstriMt. 

Secret. Acad. Ups. 

Ar 1791 den S augusti, ä Rådhuset i Linköping äro före-gående 

3:ne Transumter af Herr Professoren Lidens och dess moders Fru 

Doctorinnan Hedvig Sophia Ettings Testamentariska Dispositioner, 

samt hans Kongl. Maij:ts Nådiga stadfistelse derå, upwiste, upläste och 

till den kraft Lag förmår Intecknade, Intygade, ut supra. 

På Rättens wiignar: Pehr Plåtur. 

Secret. et Const. Cevite. (Sigill). 

183

;S4 

2. 

Då, för snart Åtta år sedan, medelst min K. mors och mitt den 1 

november 1779 författade, samt af Kongl. Maijt. den io April 1780 

nådigst bekräfftade Donations-Bref, en ny Bibliothcks-Jnrättning vid 

Kongl. Academien i Upsala gjordes, hade jag derwid det dubbla 

föremål, att Lärdoms-Historien skulle \vid denna Academic få sin egen 

Lärare, samt tillgången på Böcker för den studerande Ungdomen ökas 

och lättas. Till vinnande af dessa nyttiga ändamål, blef Bibliothecarien 

wid denne Bok-samling ålagt, att hålla allmänna Föreläsningar i nämde 

så nödiga wettenskap, samt den anstalt tillika fogad, att Bibliotheket på 

vissa timmar nästan hela året öfwer skulle vara öpet till ungdomens 

och den läsande Allmcnhetens tjenst. 

Jag kunde väl redan då mig föreställa, att denna anstalt, ej mindre 

än alla andra, ägde sina brister och ofullkomligheter, samt att en 

framtida erfarenhet skulle yppa swårigheten vid wcrkstalligheten, som 

till äfwentyrs kunde gjöra, att wärkan ej till alla delar svarade emot 

min önskan och wälmenta afsigt. Sådan är alla mänskliga anstalters 

gemensamma lott. 

Men hwad jag icke kunde mig föreställa, svar att sjelf dylikt 

till en del uplefwa. Sådant med hwad mera, som här icke behöf- 

wer anföras, har hos mig väkt den fråga, om icke denna Jnrätt- 

ning tarfwade någon förändring, samt till äfwentyrs kunde på något 

nyttigare sätt användas, dock utan wäsentelig rubbning i hufwud- 

saken. Och detta ämne är det, som jag härmedelst utbeder mig 

få Consistorii Academici mogna och uplysta granskning underställa. 

Boksamlingen och Capitalerne äro en gäng ämnade och 

skänkte till wetenskapernes och deras Jdkares nytta. Derwid skall 

det ock oföränderligen förblifwa. Jag will endast förekomma, att 

min, i bästa afsikt och välmening, gjorda Testarnentariska För- 

fattning, icke måtte en gång ligga Consistorium Academicum i 

185 

vägen, att i underdånighet hos Kong!. Maijt föreslå den ändring och 

forbaittring, som nu eller framdeles kunde pröfwas nödig, nyttig, ja må 

hända, oundgangelig. 

Jag har till den ändan, medan jag ännu lefwer, och med min goda 

mors samtycke, härmedelst velat förordna. Att om och nar 

Consistorium aeademicum nu eller i en framtid skulle prifzewa, det 

min gjorde . nrdttning- kunde paz ett för wettenskaperna nyttigare satt 

anwandas, skall den fiirr gjorda (Disposition icke la gga nå ot hinder i 

ä g-en, titan det inga frihet, att en sådan nyttig andrin, och fcJrbattring 

genom Academiens Cant.ler, och efter dess dertill wundne bifall, hos 

Kongl. Illa j: t till ytterligare A'ådi priifnirz; och stadfästelse i 

underdånighet anmala. 

Jag har så litet förtroende till min egen skickelighet, den 

erfarenheten utom dess lärt mig, att nu mera än förr misstro, att jag 

med yppersta nöje och tillfrids-stillelse updrager Consistorii 

Academici samtelige Herrar Ledamöter, som uplifwas af samma kärlek 

för wettenskaperne och nit för deras förkofring att, efter plägat samråd 

och mogen öfwerläggning, sjelfwe föreslå hwad de i eletta afseendet 

en gång pröfwa nyttigast svara. 

Jag bör clock icke förtiga, hwad mig förekommit, såsorre bade 

nyttigt och lämpligt, men som här endast förslagswis, och till nogare 

granskning upgifwcs. Om något Mittre och nyttigare up-tankes, som 

jag gjerna skulle önska, antages det med så mycket större nöje, som jag 

ingen annan afsigt härwid har eller hafwa kan, an wettenskapernes 

möjeligaste nytta och befordran. Mitt förslag \vore eljest detta: 

1:0) När efter nuvarande libliothecarien ledighet infaller, samt 

Bibliotheket blifwit behörigen inventerat, skulle Boksamlingen jämte 

manuscripter och Kopparstick, förenas med Academiska Bibliotheket i 

Upsala; clock att, hwad om de förseglade handskrifterne stadgat ar, 

obrottsligen efterlefwcs. Jgenom en dylik förening besparas serskildt 

Bibliotheks-rum, som i en framtid, vid böckernes alt mera tilltagande 

antal, kunde för Kongl. Academien medföra både bekymmer och 

kostnad; och som serskild Bibliothecarius härigenom blifwer 

öfwerflödig, så besparas äfwen till andra behofwer det till dess lön 

anslagne Capital. 

Jag styrlies så mycket mera till denna förening, som jag är 

f ullkomligen förwissad, att den nödiga ändring och författning vid 

Academiens Bibliothek förr eller senare widtages, att det till dageligt 

bruk öpnas. Skulle äfwen den förmodan en gång lyckeligen inträffa, att 

Academiens Bibliotecarius nu, som fordom i en Benzelii tid,

186 

hölle allmänna Föreläsningar i Lärdoms-I-Iistorien, så wore båda mina 

i början nämde afsigter fullkomligen wundne, och jag hade då i detta 

ämne ingenting att ytterligare önska. 

2:0) Som uti Academiens Bibliothek redan finnes en god del af 

de i min fordna Bok-samling förekommande Böcker, och desse sålunda 

onödigtvis skulle borttaga rum, kunde öfwerskottet uplåtas till delning 

imcllan Bibliothckernc i Lund, Abo och Linköping. Jag har på första 

stället haft den äran att svara förordnad till Lärare, fast Försynen 

annorlunda utstakat mina öden. J Abo har jag med nytta och nöje 

tillbragt en del af min glada Akademiska lefr:ad. Linköping är min 

födelse-ort, wid hovars Läro-Säte min Gamle och i stoftet vördade 

Fader under mång-årigt arbete grånat, och jag sjelf njutit min första 

undcrwisning. Af desse anledningar önskade jag lämna nämde ställen 

något, ehuru ringa, vedermäle af min wälwilja. Härvid i akttages likväl 

den ordning, att Bibliothckct i Lund sväljer först af de blifwande 

Dupletterna, dernast Abo och sist Linköping. Hwad sedan ofrigt 

blifwer, som antingen på alla ställen förut finnes, eller på intetdera 

stället åstundas, kan sådant genom Auction i Upsala försäljas, och de 

derföre inflytande penningar förenas med det nedanföre straxt 

förekommande Ca p pital. 

3:0) De Tjugufyra Tusende daler kopparmynt, eller 1333 Riksdaler 

16 dlr Specie, hvilkas årliga Interesse jag till Böckers inköpande, 

enligit första Jnrättningen, anslagit, samt redan äro i Academiens 

Ränte Cammare deponerade, skola i det fallet blifva till samma 

ändamål oförryckt använde, så att detta Capital utgjorde en beständig 

fond ./ör Academiens Bibliothek til Böckers ärliga inköpande af 

Jnteresset, clock förnämligast i Lärdoms-llistoricn och de ädla 

Konsterne. 

4:0) Som sålunda största och förnämsta delen af denna mig så 

kära Boksamling kommer att i Upsala stadna, kunde, jämte det att 

Böckerne i Academiens Bibliotheks Cataloger införas, äfwen en 

särskild Catalog deröfwcr uprättas. Neruti antecknas äfwen fram-gent 

de böcker, som af nyssnåmde fonds interesse årligen komma att 

inköpas, och hwaröfwer Consistorium täckes räkningarne \vicl hwarje 

års slut öfwerse, och genom Academiens Rectors underskrifft bestyrka. 

Uti desse tillökte böcker kunde äfwen min brukade bok-vignett för 

likhet skuld insättas. 

5:0) llwad åter det Capital af Femtio Tusende daler koppar-mynt 

eller 2777 Riksdaler 37 s:r 4 r•st. Specie angår, som till 

Bibliothecariens lön är anslagit, sarnt efter min kära mors död 

Academien tillfaller, så kunde Jnteresset deraf till åfwentyr•s bast 

187 

användas om a) Sextiosex Riksdaler 32 s:r Specie anslås till årlig lön 

för en Amanuens Avid Kongl. Academiens Bibliothek, som i likhet 

med de öfrige Amanuenserne, försedd med Academiens Cantzlcrs 

Fullmagi, kan blifva I3ibliotheket till tjenst wid den der förefallande 

trägna uppassning, hälst då Bibliothchet en gång kom-mer att 

dageligen ögnas: samt b) de återstående Too Rclr. Specie till Twenne 

Stipendier, hwardera af Femtio Riksdaler årligen, för torftige men 

qwicke och något särdeles godt hopp om sig giftande ynglingar af den 

i Upsala studerande Ostgötha Nation, till hwilken hela denna Donation 

från början gjord är•. Öfwerlämnandes jag till Consistorii egit ömsinta 

öfwerwägande, hwilka vettenskaper, efter tiders och tänkesätts 

omväxlande skick, i synnerhet kunde tarfwa cn dylik upmuntran, samt 

att i anledning deraf uprätta Instruction för Stipendiaterna. 

Sluteligen anhåller jag, det Consistorium Acadeniicum täckes, 

enligt hwad förr samtyckt och af Kongl. Maij:t stadfästat är, fram-gent 

ansvara för Capitalerne, att de mot fullkomlig säkerhet utlånas, samt 

till sina rätta behof användas; Utbedjandes jag mig öfwer allt detta 

Consistorii Academici benägna yttrande, ware sig till bifall eller 

ändring. Skulle mitt gjorda Förslag pröfwas nyttigt och antageligt, så 

updrager jag wärkställighetcn dual - helt och hållet till Consistorii 

Academici benägna åtgärd och omsorg; gjörandes mig det glada och 

säkra hopp att hwad Consistorium genonr Academiens Höga Cantzlcr i 

thy fall hos Kongl. Maij:t i underdånighet anmäler, vinner Dess nådiga 

bifall och stadfistclse; hwarigenom äfwen jag far ett förnyat prof af 

den dyrbara nåd och ynnest, hwarmed jag altid, både frisk och sjuk, 

blifwit hugnad och upmuntrad. 

Norrköping från sjuksängen den T Martii 1787. 

JOHAN HINRIC 

(Sigill). 

Att Herr Professor Liden icke allenast ord ifrån ord dicterat 

ofwanståencle Författning, utan ock sedermera sjeif den noga genomläst, 

samt under egen tillsyn, Låtit sitt namn och vanliga Sigill derunder 

sättas, sådant alt warder härmedelst, uppå herr Professorens begäran af 

oss undertecknade, såsom närvarande vittnen intygadt och bestyrkt. 

Norrköping ut supra. 

Fried. U. von Roseir. (iddo. Olof TY/man. 

(Sigill). (Sigill).

188 ] 89 

Med föregående min kära Sons upgifne ändring och För-slag 

förklarar äfwen jag mig till alla delar nögd; dock med det uttryckeliga 

förbehåll, att så wäl den projecterade lönen för en Amanuens wid 

Academiska Bibliotheket, som Stipendierne, endast komma att 

tilldelas den wid Upsala Academie Studerande Ostgötha Nation. 

Linköping den 3 Martii 1 7 8 7 . 

IIE»viG SoPiita EXING. 

(Sigill). 

Fru Encke Prostinnans, Doctorinnan Hedvig Sophia Lidens, född 

Exing, frivilliga samtycke, egenhändiga underskrift, samt brukeliga 

Sigill bevittna, 

Linköping ut Supra, 

Sam. Alf, Lars Sparscliude, 

Domprost. Assessor. 

(Sigill). (Sigill). 

3. 

`Vi GUSTAF med Guds Nåde, Sveriges, Göthes och \Vendes 

Konung &c. &c. Arfvinge till Norrige, samt Hertig till Schlessvig 

Holstein &c. &c. tillbjude den Högborne Furste, Vår Älskeligc Käre 

Son, Herr GUSTAF ADOLPH, Sveriges, Göthes och Ven-des Kron- 

Prins och Arf Furste, Arfvinge till Norrige samt Hertig till Schlessvig 

Hollstein &c. &c. Vår kärvänliga hälsning, samt hvad mera kart och 

godt Vi förmå med Gud Alsmäktig! I lögborne Furste, Vår Alskelige 

Käre Son! Uti underdånigt Memorial af den 29 sistledne Julii anmäler 

Eder Kongl. Höghet huru-ledes Professoren Joh. Hindr. Liden genom 

en till Consistorium Academicum i Upsala ingifven skrift, berättat sig, 

vid eftersinnande af de svårigheter, som sig förctedt vid 

värckställigheten af dess den i November 1779 författade, och af Oss 

den io April 1780 stadfästade Donations Bref, om en ny Bibliotheks 

Inrättning vid Academien därstädes, hafva kommit på den tankan, att 

denna inrättning torde tarfva någon förändring, och att den till 

äfventyrs icke kunde på nyttigare sätt användas, utan väsendtelig 

rubbning i hufvudsaken ; hvarföre och Professoren med sin Moders, 

Prostinnan Hedv. Sophia Exings samtycke förordnat, att om och när 

Consistorium Academicum, nu eller i en framtid, skulle pröfva det 

Professorens gjorde Inrättning kunde på ett för Vetcnskaperne nyttigare 

sätt användas, skall den förr gjorde Dispositionen icke lägga 

något hinder i vägen, utan Consistorium äga frihet, att en sådan nyttig 

ändring och förbättring, genom Academiens Canceller, efter dess dertil 

vundne bifall, hos Oss till ytterligare Nådig pröfning och stadfästelse i 

underdånighet föredraga. Därjämte anmäler Eder Kongl. Höghet 

Professoren förslagsvis, och till nogare granskning halva upgifvit 

följande : 

5:o) Hvad åter angår det Capital af Femtio Tusende Daler 

Kopparmynt, eller Två Tusende Sjuhundrade Sjutiosju Riksdaler 37 

skill. 4 runstycken Specie, som till Bibliothecariens lön är ansla-

190 

git, samt efter Fru Exings död Academien tillfaller, så tror Professoren 

att Interesset deraf bast skulle användas, om Sextiosex Riksdaler 32 

skill. Specie, anslås till åslik Lön. för en Amanuens vid Academiens 

Bibliotek, hvilken i likhet med de öfrige Amanuenserne, försedd med 

Academiens Cancellers Fullmag t, kunde blifva Bibliotheket till tjenst, 

vid der förefallande trägna uppassning, samt de återstående Etthundrade 

Riksdaler Specie till tveinne Stipendier, hvardera af Femtio Riksdaler 

årligen, för torftige men qvicke, något särdeles godt hopp om sig 

gifvande ynglingar af den i Upsala Studerande Ostgötha Nation, till 

hvilken hela denna Donation i början var gjord ; och öfverlämnar 

Professoren till Consistorium, att välja tie Vetenskaper, som kunna 

tarfva denna upmuntran, och att i anledning deraf uprätta Instruktion 

för Stipendiaterna. Sluteligen anhåller Professoren att Consistorium, 

enligt hvad förr samtyckt och af Oss stadfistadt är, framgent ansvarar 

för Capitalerne, att de emot fullkomlig säkerhet utlånas, samt till sine 

rätta behof användas; och i fall Consistorium funne Professorens gjorde 

Förslag nyttigt och antageligt, updrager han värckställigheten deraf helt 

och hållet till Consistorii åtgjärd och omsorg, i det glada och säkra 

hopp, att hvad Consistorium i sådant fall, genom Eder Kongl. Höghet, 

skulle hos Oss i underdånighet anmäla, vinner Nådigt bifall och 

stadfästelse. 

För öfrigt berättar Eder Kongl. Höghet, att till detta Professoren 

Lidens upgifnc förslag; har jämväl dess Moder ('rostinnan Exing lämnat 

dess bifall, dock med det uttryckeliga vilkor, att så väl den föreslagne 

Lönen för en Amanuens vid Academiska Iiibliothecet, som Stipendierna 

endast komma att tilldelas den vid Upsala Academic Studerande 

Ostgötha Nation; och har i anledning af det förtroende, som på sätt förut 

i underdånighet är anmäld, Professoren Liden förklarat för 

Consistorium Academicum, det samma öfvervägat Professorens 

Förslag, och funnit det nyttigt och när-mare, än den förre Inrättningen 

tjenande, att vinna ändamålet som Professoren åsyftat, samt i anledning 

deraf detta ärende till Eders Kong]. IIöghets vidare åtgjärd anmält : 

hemställande Eder Kongl. Höghet till Vårt Nådiga bepröfvande, om 

icke Oss skulle täckas gilla åfvannämde lindringar i Professoren Lidens 

och dess Moders Prostinnan Exings under den 1 November 1779 vid 

Upsala Academie gjorde Inrättningar, dock så, att hvad af Oss den to 

Apri l 178o i Nåder blifvit faststält om de Donerade medlens 

förräntand e , de därvid apgående omkostningar bestridande, samt 

ansvaret för dem, förblifver i sin fulla verkan. 

Nu emedan Vi med Eder Kongl. Höghet i Nåder funnit de af 

Professoren Liden i ofvanberörde måtto föreslagne ändringar mer 

bidragande till det af honom med dess lofvärda frikostighet päsyftade 

ändarnäl, Vitterhets och nyttige samt prydande kunskapers utbredande 

och tillväxt, hvilket så mycket säkrare synes stå att vinna, som ifall 

erfarenheten skulle ådagalägga några felaktigheter i den således 

förbättrade Inrättningen, både Professoren och dess Moder lemnat 

Consistorium Academicum öpet, att i den af honom utstakade och nu 

nyttjade Ordning iifven deruti söka rättelse; ty hafve Vi till Eders 

Kongl. Höghets i detta mål gjorde underdåniga hemställan gifvit Vårt 

Nådiga bifall, samt fördenskull meranämnde nu föreslagne ändringar, 

på s2itt Eder Kongl. Höghet i underdånighet tillstyrkt, i Nåder velat 

gilla och fasttställa. 

Hvilket Eder Kongl. Höghet till Nådigt svar, och vederbörande 

till efterrättelse, härmed varder tillkännagifvit. Vi förblifve Eder Kong]. 

Höghet med Kong!. Nåd och Faderlig Huldhet viilbevågne, samt befalle 

Eder Kong]. Höghet Guds Nådiga hägn och beskydd. 

Drottningholms Slott den 12 September 1787. 

GUSTAF. 

Elers. 

Donationens för bokinköp kapital har naturligen blifvit oförändradt, 

utgörande i nu gällande mynt 2,000 kronor. För denna donation 

är särskilclt konto upplagdt i Universitetets hufvudbok under 

benämning »Lid ,Ms Biblioteks Donation». 

Vidare må anmärkas, att den del af donationen, som afser 

understöd åt studerande, blifvit från biblioteksfonden helt och hållet 

skild, hvarom det Större Konsistoriet beslutat redan den 26 Januari 

1795. Under gångna tider halva vid upprepade tillfällen fattats beslut, 

som afsett att förstärka amanuensfondens tillgångar. Sä beslöts den 11 

Januari 1807 att den Lidcnska amanuensen skulle tjena utan lön första 

året och besparingen läggas till kapitalet, intill dess räntan kunde blifva 

lika stor som ordinarie amanuens-lön. Den 18 Juni 1827, den 13 Dec. 

1847 och den i6 Dec. 1851 fattades särskilda beslut om att upplupna 

besparingar skulle göras r äntebärande. 

191

192 

Uti den för Universitctet nu gällande Staten beräknas till den 

Tredje eller Lidēnska amanuenslönen ett bidrag från denna fond af 116 

kronor 55 öre. Det kapital, hvars afkastning kan för detta ändamål 

användas, utgjorde vid 1902 års ingång 3,770 kronor 76 öre. 

I f ör denna donation är i Universitetets hufvudbok upplagdt ett 

konto benämndt e Lid,M-Schrndcrska Amanuens donationens konto». 

Anledning till denna benämning är, att å kontot bol:föres jämväl en 

donation, som af Professor J. II. Schröder öfverlemnats för aflöning af 

en fjerde bibliokteksanlanuens (se härom i hans testamente här nedan). 

Professor J. H. Schröders donationer. 

Dessa donationer grunda sig å efterföljande testamentariska 

förordnanden af Professor Schröder. 

1. 

Mors certa, hora incerta. 

I-Iarmed förklarar jag detta vara min yttersta vilja. 

1 93 

1. 

biin enda qvarlefvande, älskade Syster, Enkefru Gustava Dahlström, 

född Schröder, behåller i sin lifstid afkomsten af den lilla 

jordegendom jag i Westmanland och Westerås stad eger, utgörande för 

närvarande ett arrende af to Tunnor årligen, hälften Råg och hälften 

Korn. Efter hennes afgång uppbära hennes tvenne ogifta Döttrar och 

efter dem deras Broder och hans Hustru, om de då lcfva, denna 

afkomst, i deras lifstid, oafkortad. Sedan till-hör denna Lilla 

jordegendom, med full eganderätt, Kong]. Academien i Upsala, .som 

tillförene äger academiehemmanct Waliby helt nära i gränskapet, ägor 

om ägor beläget, om jag minnes rätt. Afkomsten anslår jag till 

löneförbättring för Amanuensis Lidēnianus vid Academiska 

Biblioteket; hvilkcn då i stat kommer att kallas Amanuensis Lidēnio- 

Schröderianus. 

2. 

Till Kongl. Academien i Upsala gifver jag såsom ett ringa bevis 

af min oföränderliga tillgifvenhet och erkänsla: 

I:o) Hela min illanuscriptsamling, jemte min Brefsamling, hvilkcn 

sistnämnde dock i to år efter min död blifver förseglad. Min pålitlige 

och trogne Amanuensis Er. Ulr. Ekholm äger ensam rätt att densamma 

ordna och i couverter inlägga samt derutur utgallra 

Donationsurkunder. I 3

194 

hvad han finner obehöfligt eller olämpligt att förvaras. Brcfsamlingen 

inbindes sedermera i likhet med Lidcnska Brefsamlingen och ställes 

under Bibliothekariens speciella vård, för att endast till 

Litterärhistoriska ändamål begagnas, allt efter Bibliothekariens godtfinnande. 

2:0) Utur min Boksamling (den jag efter mina ringa tillgångar 

tidigt börjat och med urval, till och med Bibliomanie, fortsatt när större 

tillgångar så medgifvit) äger Upsala academie-Bibliothek att uttaga de 

få böcker det tillförene icke äger och jag icke sjelf med varm hand 

öfverlemnat, äfvensom det äger att utva ja och utbyta det icke så 

ringa antal Böcker, till papper och band bättre beskaffade, som i mitt 

efterlemnade Bokförråd kunna förefinnas. 

3:0) Hela min Samling af Nordiska Antigvitcter, i Sten, Brons 

och Jern o. s. v. den jag redan under mitt tilländagående andra Rectorat 

vårterminen 1851, i sittande Consistoriet förklarade mig vilja med 

varm hand öfverlemna, då också Consistorium Academicum till dess 

emottagande anordnade det fordna arbetsrummet å gamla Bibliotheket, 

numera provisoriskt benämndt Auditorium Gustavianum Superius. 

Ofverlåtandet af detta ganska tjenliga rum har ännu ej kunnat gå för 

sig; men jag är öfvertygad om att det sker, efter min bortgång, ehuru 

jag beklagar, att jag ej sjelf fått uppställa och ordna min samling såsom 

jag önskat. 

4:0) Hela mitt målnings-Galleri af äldre och nyare mästare, det 

jag förnämligast under mina utländska resor, och isynnerhet under ett 

längre vistande i Paris hösten 1834 lyckats, i mon af mina ringa 

tillgångar, under dåvarande gynnande omständigheter, att 

sammanbringa, samt sedermera icke utan försakelser och uppoffringar 

tid efter annan hemma förökat. Härifrån undantagas uttryckligen en 

och annan obetydlig Tafla, som ehuru den i brist af bättre, hos mig 

råkat att få behålla sin gamla plats, ej må upp-taga rum i Academiens 

Museum. De sålunda utgallrade försäljas med mitt lösörebo. 

5:0) Dc få Romerska och Grekiska Antiquiteter, antika och 

moderna Buster, Statuetter, Gipser, jemte några få handteckninga r , 

Kopparstick, Lithografier o. s. v. tillhöra ock Akademiens Museum, 

ifall jag ej dem med varm hand öfverlemnat. Mitt Portrait i Olja, 

Original af Sandberg, åtföljer mitt Målnings-Galleri till Museum. En 

mycket god copia af detta Portrait, målad af Berggren i Stock-holm, 

förenas med Bibliothekets samling af framfarne Bibliothekariers 

Portraiter. 

§ 8. 

1-Ivad som för boksamlingens försäljning inflyter kommer, i 

likhet med de medel som för lösöreboets försäljning inflyta, att insättas 

i Academiens Räntkammare, sedan Ekholm för sig aftagit ett ringa 

Honorarium af Etthundrade Rdr. Banco, så framt icke Academien 

finner sig tillständigt, att för det myckna och tids-ödande besvär han 

kommer att hafva med granskning, aflägganden och utbyte af bättre 

exemplar i och för Acad. Bibliothekets bästa, tillerkänna honom något 

lämpligt arfvode. Afkomsten af ofvanberörde medel lägges till 

lönefonden för Amanuensis Lidenio-Schröderianus, såsom i § i 

stadgadt är, med vilkor att min enda Syster, om hon mig öfverlefver, 

sedermera hennes 2:ne ogifta döttrar, samt lernäst Son och Sonhustru i 

deras lifsticl af dessa medel åtnjuta årliga räntan, hvarefter den kommer 

Academien i och för besagde ändamål till godo. 

9 . 

Skulle ined tiden Academien som sig bör, kunna af sina medel 

öka de ordinarie Bibliothcks-Amanuenserncs högst otillräckliga 

lönevillor, så är det min vilja och önskan, att den lönefond, jag i mina 

ringa vilkor kunnat gifva, då må anslås till lön för en tredje ordinarie 

Amanuens, som då ensamt i stat kallas Amanuensis Schrödcrianus. 

Upsala den den 19 Junii 1851 dagen efter nedläggandet af clet 

andra gången af mig förda Academiska Rectoratet. 

HENR. SCHRODER, 

innos natus 6o. 

(Sigill.) 

Att Professoren och Riddaren in. m. Herr Doctor Johan Hen-rik 

Schröder med sundt och fullt förstånd och af fri vilja förklarat 

ofvanstående Handling utgöra Dess testamente, hvars innehåll air oss 

obekant, samt erkännt att Han å detsamma egenhändigt under-tecknat 

sitt namn och detsamma med sigill försett, varder af oss tillkallade på 

en gång närvarande vittnen intygadt. 

Upsala den 17 Oktober 18 54 . 

Ragnar Törnebladli, A. Uppström. 

Philos. Magister. Academic Docent och Skol Adjunkt. 

(Sigill.) (Sigill.) 

1 95

196 

År 1857 den 14:de December, å Upsala Rådhus, bid af Kongl. 

Akademien i Upsala, för laga bevakning detta testa-mente ingifvet samt 

till communication med afiidne professoren och Ridd. J. H. Schröders 

närmaste arfvingar utställdt, på sätt protokollet vidare innehåller; 

betygar, 

Ex officio : .7. G. Holmberg. 

Tillägg af år 185¢, till mitt år 1852 upprättade 

Testamente. 

1 97 

Sedan, genom Riksens Ständers anslag för en amanuens vid Acad. 

Bibliotheket, en af mina ifrigaste önskningar i någon mon blifvit 

uppfylla, har jag varit betänkt uppå, huru amanuensernas vilkor 

ytterligare skulle kunna förbättras, då Academicns Drätselverk 

näppeligen dertill för närvarande har utvägar. Alltså förordnar jag, 

genom eletta tillägg, till mitt 1851 upprättade Testamente, följande: 

§ I. 

Till lön för en Quartus Amanuensis, eller Schröderianus, 

testamcntcrar jag min i Westerås ägande stadsjord, hvaraf afkomsten 

hittills årligen varit "1'io Tunnor Spanmål och torde vid nytt arrende, 

något kunna förökas. Under min enda Systers och och hennes Barns 

lifstid tillfaller dem afkomsten. 

53• 

Mitt efterlemnade Bibliothek, som jag, i mon af mina till-gångar, 

med stor sorgfällighet och i vackra exemplar samlat, gör mig verkliga 

bekymmer, när jag betraktar huru Bokälskares och Bokkännares antal 

dagligen förminskas, så att Bokauktioner, nu mera med få undantag, 

lemna bedröfliga resultater. Den enda hugnaden för mig är, att det mig 

så kära Academie-Bibliotheket i Upsala skall finna en rik tillgång till 

utbyte af svenska Böcker i bättre exemplar, bättre papper och bättre 

band, i stället för de ty värr ! alltför dåliga och ofta ofullständiga 

friexemplar Boktryckerierna icke sällan aflefverera.

Efter moget öfvervägande förklarar jag det vara min yttersta vilja, 

att Mist efter Upsala Acad. Bibliothek, må Kongl. Bibliotheket i 

Stockholm få uttaga hvad det icke äger af Svensk och Nordisk Litteratur 

från 1500 och 1600-talet, eller utbyta hvad hos mig i bättre exemplar 

kan förefinnas. Dernäst får Akademiska Bibliotheket i Lund 

sammaledes uttaga hvad det af 1500 och 1600-talets Svenska Litteratur 

ännu icke kunnat sig förskaffa, såsom först å sednare hälften af 166otalet 

instiftadt. 

4 . 

För att lemna ett ringa bevis af vänskap och tillgifvenhet för 

Christianias Universitet och dess utmärkte Lärare, som mig, under mina 

särskildta besök, med förekommande godhet omfattat, förordnar jag 

härmedelst, att dess Universitets-Bibliothek skall utur min Samling af 

Svensk Vitterhet o. d. och Svenska Språk-forskningens alster erhålla 

hvad det tillförene icke äger och anser sig behöfva, äfvensom sig 

tillbyta hvad jag i bättre exemplar besitter inom eletta område, hvarom 

Vederbörande hafva att vända sig till Excecutor Testamcnti, min frände 

E. U. Ekholm, Amanuensis Lidcnianus vid Upsala Acad. Bibliothek. 

Upsala d. Nov. 1854. 

IIEICR. SCHRÖllER. 

(Sigill.) 

Ar 1858 den 17:de Maj inför Upsala Rådstufvu Rätt blef 

förestående testamente i bevakningsändamål till Rådstufvu Rätten 

ingifvet, i Domboken intaget samt deröfver Resolvcradt på sätt 

Protokollet närmare innehåller; Betygar 


K. F. Yoltcarasson. 

Med anslutning till förestående båda af Professoren J. Schröder 

upprättade testamentariska förordnanden meddelas föl- 

jande särskilda upplysningar. 

Sedan Professor Schröder den 8 September 1857 aflidit ogift samt 

ofvan nämnda testamenten i behörig ordning bevakats och 

1 99 

dclgifvits den aflicines arfvingar, förklarade Upsala Rådstufvu Rätt, dit 

Enkefru Dahlström instämt Universitetet med yrkande om testamentets 

ändrande, genom utslag den to Oktober 1859, som vunnit laga kraft, 

Professoren Schröder icke hafva varit berättigad att om sina ärfda delar 

af nu i fråga varande fastighet (Milenii vretar) förordna eller deraf 

bortgifva mera än hälften, hvadan testamentet sålunda rättades, att 

Enkefru Dahlström berättigades att utan hinder af testamentet undfå 

hälften af sagda fastighets-delar. 

Af bouppteckning elen 7 December 1857 efter Professoren 

Schröder jemte bouppteckning den 16 Okt. 1828 efter Professor 

Schröders moder Henriette Milenius, född Uggla, m. fl. handlingar 

inhemtas bland annat, att Schröder som ende arfvinge efterlemnat sin 

Syster Enkefru Dahlström, sarnt att bland tillgångarne upp-tagits i to 

tunnland 19 kappland stadsjord i \Vesterås 1 /6, nemligen dels af modren 

och en broder ärfda 3 /8 dels halfbrodern Anders Milenii efter modren 

ärfda lott 1 /4, som Professoren Schröder enligt köpebref den 10 Maj 

1839 sig tillhandlat, hvaraf alltså följer, att Universitetet genom 

Professor Schröders testamente be-kommit dels hans inköpta, 1 / 4, dels af 

hans ärfda 3 /s hälften med 3,16, eller tillsammans ' itu af förut nämnda 

vretar, hvarå ock Universitetet vid Rådstufvu Rätten i \Vesterås den 29 

December 1890 erhållit lagfa r t, under det att således Enkefru Dahlström 

af samma vretar bekommit 9 /16. 

På sätt af Drätselnämndens protokoll för den 14 januari 1879 

inhemtas, hade såväl Universitetet som Enkefru Dahlströms arfvingar 

beslutit gemensamt försälja ifrågavarande vretar, hvilket ock skedde ii 

offentlig auktion den 23 November 1879, då ' vretarne inropades af 

professoren C. E. Bergstrand för 6,000 kronor och ;friga vilkor, bland 

annat att af köpeskillingen 1 /4 skulle gäldas den r derpå följande 

Januari, 1 /4 vid tillträdet den 14 Mars 1879 och att å återstående hälften 

skulle vid tillträdestiden aflemnas skuldsedel stäld till säljaren eller 

ordres att betalas efter sex månaders uppsägning och löpande med 6 

procents ränta från den 14 Mars 1879 samt med rätt till inteckning i den 

försålda jorden på köparens bekostnad samt att köparen jemväl skulle 

gälda stäimpladt papper till köpebrefvet och öfriga lagfartskostnader, 

undantagande de, som för säljarens Lagfart kunde påfordras. 

Sedan Professor Bergstrand den 11 Januari 1879 af köPeskillingen 

till Universitetet inbetalt 1500 kronor, beslöt Drätseluåmnclen 

den 25 Maj 188o, att å samma belopp ränta efter 6 för

202 

Upsala Universitets Orkesterfond. 

Om denna fonds uppkomst och ändamål upplyser efterföljande 

upprop och protokoll. 

1. 

Till den svenska tonkonstens gynnare och vänner! 

Sedan lång tid tillbaka har den musikaliska konsten vid universitetet 

i Upsala varit omfattad med varmt intresse och räknat flitige 

utöfvare. Upsala kan med skäl sägas förtjena ett eget blad i historien 

om den svenska tonkonsten. Ty länge har här ett oaf brutet och rastlöst 

arbete fortgått, genom hvilket många af oratorie- och konsert-musikens 

bästa alster kommit till utförande. Verkningarnc häraf hafva varit 

betydelsefulla i dubbelt afseende. A ena sidan hafva de i utförandet 

deltagande mer och mer vunnit musikalisk utbildning och säkerhet. A 

andra sidan liar härigenom utbildats en musikalisk publik med alltmer 

odlad och renad smak. Och då både af exekutörer och åhörare en mängd 

spridts till olika delar af landet och der i allt vidare kretsar väckt 

intresset för tonkonstens ädlaste skapelser, så torde det rättvisligen 

kunna sagas, att den impuls, som utgått från Upsala, varit af stor betydelse 

för det musikaliska lifvet i vårt land. 

Akademiska kapellet är den institution, som utgör den egentliga 

utgångspunkten för denna verksamhet. Det är onekligt, att denna 

institution under tidens lopp med små medel uträttat mycket. Men den 

behöfver, för att kunna i fullständigare man fylla sin uppgift, dels 

utvidgning, dels en större fasthet, hvilken icke kan vinnas, så länge 

kapellet nästan uteslutande utgöres a! medlemmar af studentkåren, inom 

hvilken den ena generation en snabbt aflöser den andra. IIvad som 

sålunda fattas, skulle kunna fyllas genom att i större omfattning och på 

ett mera beståend e 

sätt fästa fack-musici vid institutionen. Derigenom skulle den orkester, 

inom hvilken de studenter, som dertill anmäla sig, skola ölvas, komma 

att förfoga öfver så goda krafter som möjligt. Och hvad som ej är 

mindre vigtigt — derigenom skulle tillfälle beredas till uppförande af 

orkesterkonserter i större skala än hit-tills varit möjligt, till hvilka 

tillträdet skulle vara fritt för dertill qvalificerade studenter, hvilka 

önskade vidga sin kännedom om instrumentalmusikens alster. 

Det finnes för förverkligandet af den härigenom antydda planen 

för närvarande ingen synnerlig utsigt att erhålla ökadt offentligt anslag 

at det akademiska kapellet. Men för ett så behjärtansvärdt ändamål 

synes intresse från enskildes sida kunna påräknas. Genom bidrag från 

enskilda håll skulle institutionen småningom kunna i den angifna 

rigtningen utvecklas så, att den blefve allt mera i stånd att uppfylla sin 

bestämmelse. Och i den mån den-samma visar lifskraft, böra ock 

förhoppningarna blifva större, att hvad som ytterligare brister, skall 

kunna fyllas genom offentligt anslag. 

Mccl stöd af det nu anförda få undertecknade, hvilka sedan en mer 

eller mindre lang tid tillbaka på nära håll följt det akademiska kapellets 

verksamhet och äro lifligt övertygade om dess stora betydelse, härmed 

vördsamt inbjuda till insamling af medel för att under namn af 

Upsala Universitets Orkesterfond 

till akademien öfverlemnas med vilkor, att afkastningen användes till 

förmån för akademiska kapellet i ofvan angifvet syfte. 

Vi vända oss med denna anhållan till alla vänner och gynnare af 

den svenska tonkonsten. Särskildt vilja vi dock anbefalla saken hos de 

sängföreningar bland studenterna i Upsala, hvilka öfva fyrstämmig 

manskörsång. Denna sång sammanhänger visserligen ej omedelbart med 

akademiska kapellet, men den gör det medelbart. Den högre utbildning, 

som en del sångare genom öfverskridandet af qvartettsångens råmärken 

fått, har otvifvelaktigt kraftigt medverkat till studentsångens lyftande 

och det rykte, som kommit denna till del. 

Undertecknad Gyllenhaal har åtagit sig att mottaga och tillsvidare 

förvalta möjligen inflytande medel. Då dessa uppgå till 

203

204 

sådant belopp, att årsafkastningen kan för ofvan angifna ända-mål ega 

någon betydelse, skola vi sammankalla alla gifvare och framlägga 

förslag till närmare bestämmelser rörande fondens an- 

vändning. 

Upsala i Maj 1887. 

Sigurd Ribbing, Iii. Rabenius, C. R. Nyblom, 

I. d. professor. professor. professor. 

Herman Gyllcnlaaal, I. S. Landtmanson, 

akadeniie r:intniiistare. professor. 

I. E. Hedenblad, director musices. 

202. 

Protocoll hållet vid ~nlite med gifvarne till insamlingen 

fär bildandet af Up s a la U n i v e r s i t e t s Or-k e s t 

e; f o n d den 20 Maj 1896 på kallelse af de gvarlejvande 

herrar, hvilka 1887 utfärdat upprop för fon-dens 

bildande. 

1 . 

Närvarande: 1:o) af dem, som utfärdat uppropet, herrar Frill. H. 

Gyllenhaal och Director Musices I. E. Hedelblad, 2:0) af delegerade, 

utsedde af Sångsällskapet O. D., herrar Adjunkten S. Bolin, Juris Stud. 

W. Kant och e. o. Hofrättsnotarien E. Borgman samt 3:0) delegerade, 

utsedde af Upsala Studentkårs Allmänna Sång-förening, herrar Filos. 

Kand. E. N. Söderberg, Med. Kand. F. Clason, Fil. Kand. G. G. 

Kallstenius och Jur. Stud. C. G. H. Törnebladh. 4:0) 

Akademiekamreraren, v. Häradsh. Th. Brandberg. 

§ 2. 

Utsågs Director Musices I. E. Hedenblad såväl att föra ordet vid 

sammankomsten som att öfver densamma föra protocoll. 

3• 

Meddelades, att, sedan Frill. H. Gyllcnhaal önskat befrielse från 

uppdraget att förvalta influtnc medel, dessa till ett belopp af 

Trettiofyratusen Etthundrasex kronor och 84 öre den 1 Jan. 1896, 

enligt medgifvande af öfrige uppropsundertecknare, öfverlemnats att 

förvaltas af Akademikamreraren v. Häradslt. Th. Brandberg, hvilken 

på grund häraf anmodats deltaga uti beslutet om förslag till 

bestämmelser för fonden att föreläggas gifvarne i enlighet med 

tappropet.

2c6 

§ 4 . 

Meddelades, att de till 1896 års början influtne medlen lemnats af 

Sångsällskapet O. D. och Upsala Studentkårs Allmänna Sångförcning, 

hvartill komme ett belopp af 50 kronor af utländsk konsertgifvare, 

livilken O. D. biträdt å konsert i Upsala. 

§ 5 . 

Sedan såväl Sällskapet O. D. som Allmänna Sångföreningen 

beslutat att låta representera sig genom delegerade vid ett kommande 

möte mellan gifvarne till fonden, beslöto de närvarande att förklara 

mötet vederbörligen utlyst och de tillstädeskomna berättigade att 

fastställa bestämmelser för Upsala Universitets Orkester-fond. 

§ 6. 

Föredrogs ett af herrar undertecknare af uppropet väckt förslag 

till bestämmelser, i hvilket förslag tvenne ändringar ansågos böra 

vidtagas, den ena genom att utbyta året 1906 mot 1916 såsom tidpunkt, 

då 20,000 kr. ovillkorligen skola till Universitetet öfverlemnas, den 

andra genom att låta förslagets § 6 följa efter §§ 7 och S. 

§ 7 . 

Antogos följande 

»Bestämmelser för Upsala Universitets Orkesterfond: 

§ I. 

Upsala Universitets Orkesterfond, utgörande den i Jan. 1896 

Trettiofyratusen Etthundra Sex (34,106) kronor Attiofyra (84) öre, är 

bildad till befrämjandet af musikalisk bildning i enlighet med det 

upprop, som utfärdades år 1887 af herrar S. Ribbing, Th. Rabenius, C. 

R. Nyblom, II. Gyllenhaal, I. S. Landtmanson och I. E. Hedenblad. 

§ 2. 

Fonden förvaltas af och ränteafkastningen disponeras, på sätt 

härnedan angifves, af femton (15) hufvudmän, utsedde vid allmänt 

möte af dem, som intill den 1 Jan. 1896 lemnat bidrag till fonden. 

Afgår hufvudrnan, vilje de qvarvarande annan i hans ställe. 

§ 3 . 

Fonden kan, närhelst derom beslutes af hufvudmännen, helt eller 

delvis öfverlemnas till Upsala Universitet för att användas såsom nedan 

föreskrifves. Den i Januari 1916 skola dock Tjugo-tusen (20,000) 

kronor vara öfverlemnade och för hvart femte följande år skola 

Femtusen (5,000) kronor öfverlemnas, så länge till-gång härtill finnes 

och hufvudmännen ej genom hela fondens öfverlemnande till 

Universitetetet frånträdt all befattning med densamma. 

§ 4 . 

Universitetets Inspektor Musices och dess Director Musices äro 

själfskrifne hufvudmän, den förre såsom ordförande, den senare såsom 

sekreterare, och tillkommer dem gemensamt att kalla hufvudmännen till 

sammanträde, när sådant påfordran. 

§ 5• 

Hufvudmännen utse bland sig för tre år i sender: I:o) kassaförvaltarn, 

2:o) två personer, med hvilka kassaförvaltaren skall rådföra 

sig rörande penningeplaccring, samt 3:0) tvenne revisorer, hvilka 

årligen revidera förvaltningen. 

§ 6. 

Med anslutning till hvad som säges i (let upprop, hvarom i § 1 

talats, och i syfte dels att i konstnärlig betydelse höja det Akademiska 

Kapellets verksamhet dels att bereda studenter till-fälle att åhöra god 

musik utan betungande kostnad må den årliga räntafkastningen 

disponeras af en nämnd, på Satt här nedan angifves. 

§ 7 . 

I denna nämnd äro hufvudmännens Ordförande, Sekreterare och 

Kassaförvaltare sjelfskrifne; bland öfrige hufvudmän utses tvenne att 

för 3 år i sender vara medlemmar af nämnden; dess-utom skall denna 

bestå af ytterligare tvenne medlemmar, utsedde af den studerande 

ungdom, som kan anses berättigad att i nämn-den representeras såväl på 

grund af fondens tillkomst som med hänsyn till (less uppgift; det 

tillkommer hufvudmännen att be-stämma (let sätt, hvarpå dessa 

sistnämnda medlemmar af nämnden skola utses. 

20 7

_oS 209 

S. 

Revisionsberättclse skall årligen tillställas Universitetets Drätselnämnd, 

så att den må blifva i tillfälle att bevaka Universitetets rätt 

till fonden. Protokoll öfver hufvudmännens och nämndens beslut skola 

på begäran af Drätselnämnden tillhandahållas denna myndighet. 

Förslag till användning af fondens afkastning enligt § 6 skall 

afgifvas af Director Musices. Underlåter han detta eller vinner hans 

förslag ej nämndens bifall och, derest han vädjar till hufvudmännen, ej 

heller deras, skall hela behållningen för året läggas till fonden. 

Io. 

Om fonden ej på annat sätt väser utöfver det i § i angifna belopp, 

skall tillses, att genom afkastningen någon tillväxt uppstår. 

9 . 

§ II. 

För besluts fattande fordras, vid sammanträde af hufvudmännen, 

att minst 7 och, vid nämndens sammanträde, att minst 5 äro tillstädes. 

Den mening, hvarom mer än halfva antalet af de närvarande förenar 

sig, gälle som hufvudmännens eller nämndens beslut. Vid lika röstetal 

afgör lottning. 

I2. 

Dä Universitetet mottagit en del af eller hela fonden, eger 

Universitetet att i öfvcrensstämmelse med syftet i dessa I2 paragrafer 

stadga om afkastningens användning.» 

Utsågos till hufvudmän för fonden utom de beggc sjelfskrifne: 

Herrar f. d. Professor S. Ribbing 

f. cl. Professor I. S. Landtmanson 

Frih. H. Gyllenhaal 

v. Itäradsh. Th. Brandberg 

Läroverksadjunkten S. Bolin 

» G. Astrand 

» S. Eurcn 

e. o. Hofrättsnotarien E. Borgman 

S. 

Kronofogden P. J. Åström 

Magistratssekreteraren, v. Häradsh. K. Ilerdin 

Läroverksadjunkten, Doktor G. Schram 

Borgmästaren S. Radhe 

e. o. Hofrättsnotarien A. Ryclin. 

9 . 

Utsågos Adjunkten S. Bolin och Kand. E. N. Söderberg att justera 

protocollet öfver mötet. 

Upsala d. 20 Maj I896. 

Sigurd Bolin, 

L:iroverksadjunkt 

Enligt uppdrag I. 

E. fledenblad. 

Justeradt: 

E. IV. Söderberg, 

Fil. Kand. 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års ingång J7,032 kronor 37 

öre, hvarjcmte Akademiska Kapellet egde till Kapellet från fon-den 

afsätta besparingar till belopp af 5,055 kronor 12 öre. 


210 

Professor G. Wahlenbergs donation. 

1. 

Testamente. 

Af kärlek och omtanka för den Lärostol jag innehar vid Kongl. 

Academien härstädes och under förutsättning att denna Lärostol 

fortfarande kommer att tillhöra Medicinska Faculteten, har jag, efter 

moget öfwerwägande och af fri och otvungen vilja, härmed velat 

stadga och förordna, det skall, efter mitt dödliga frånfälle, min 

qwarlåtenskap fördelas sålunda: 

I:o) att alla mina Samlingar af Naturalier, Böcker, Planche verk, 

Instrumenter och hwad helst det svara må af vetenskaplig art, skola 

tillfalla Upsala Kongl. Academie såsom dess tillhörighet, hwarvid jag 

clock faster det wilkor, att en del eller största delen af dessa samlingar 

fortfarande kommer att förvaras i Orangeri-huset, men någon del, 

såsom de större Planch \verken och andra dyrbarare arbeten, i ötre 

wåningen af Academiska Bibliotheks Byggnaden, äfwensom att dessa 

sistnämnde Samlingar skola svara i möjligaste måtto lätt tillgängliga 

för Linnēska Professionens innehafivare, hwilken för sådant ändamål 

jemwäl bör hafwa en nyckel till det rum i Bibliotheks byggnaden der 

Samlingarna förvaras; hwaremot tillsynen och öfverinseendet å den del 

deraf som kom-mer att qwarblifva i Orangerihuset bör åligga 

Medicinska Facultetens Ledamöter, gemensamt mcd Academiens 

Bibliothekarie och vice Bibliothekarie, hwilka ej lära underlåta att, för 

behöflig controll deröfwer att mera nämnde Samlingar för framtiden ej 

ska-das eller förskingras, öfver dem låta uprätta Inventarii förteckning, 

den der bör uti Consistorii lilla archiv förwaras; 

2:0) att med undantag af mitt ärfda Capitalbelopp af Tio 

Tusende Riksdaler Banco, som mot inteckningssäkerhet finnes inne- 

stående hos Herr Brukspatronen Berggren å Niklasdam, och hvilket 

efter min död tillfaller mina arfvingar att sins emellan enligt Lag 

fördela, all öfrig efter werkställd Boutredning befintlig tillgång, i 

penningar förwandlad, öfverlemnas till ofwannämnda Kongl. Academie 

och ställes under dess förvaltning, mcd föreskrift att årliga räntan derå, 

beräknad efter fem procent, skall tillfalla min Hushållerska, Jungfru 

Anna Catharina Widlund, att såsom en erkänsla för hennes mångåriga 

och trogna tjenst hos mig åtnjutas så länge hon lefver, men efter hennes 

död såsom årlig lön tilldelas en Amanuens vid Naturalie Cabinettet och 

Botaniska Trädgården härstädes, hwilken utwäljes och tillsättes af 

Consistorium Academicum, sedan Medicinska Faculteten på förslag 

dertill upfört 3:ne Sökan-de, helst sådane som redan fullbordat eller 

ämna fullborda studierna för ernåendet af den Medicinska Doctorsgraden; 

3:0) Till utredningsman af mitt Bo och Executor af detta 

Testamente har jag utsett och härvid förordnar Academie Notarien 

Regements Auditören Johan Wilhelm Gyllenswärd. 

Till yttermera visso har jag detta i nedanskrifne wittnens närvaro 

egenhändigt underskrifwit som skedde i Upsala den Io:de Mars 1851. 

G. WAHLENBERG. 

Att Medicinas cC Botanices Professoren, Riddaren af Kong]. 

Norclstjerne Orden, Herr Doctor Göran Wahlenberg, med sundt och 

fullt förstånd och af fri och otwungen vilja, förklarat ofwanstående af 

mig Gyllenswärd på hans begäran skrifna och af honom egenhändigt 

undertecknade testamentariska disposition innefatta hans yttersta vilja; 

det warder af Oss för sådant ändamål till-kallade och på en gång 

närvarande vittnen intygadt. 


E. P. Walmstedt, O. Glas. 

Professor. E. o. Professor. -7. W. Gyllenswiird, 

Academie Notarie. 

Ar 1851 den 15:de Mars är, inför Consistorium Academicum 

Majus i Upsala, denna handling företedd och ofvan undertecknade 

vittnen då äfven på Ed hörde på sätt protocollet närmare förmäler; 

betygar som ofvan 

Ex Officio C. 

L. Hvjer. 

211

212 

Ar 1851 den 26 Mars är, sedan Professsoren, Riddaren Doc-tor 

Wahlenberg med döden afgått, inför Consistorium Acadetnicurn Majus i 

Upsala detta testamente i bevakningsändamål å nyo företedt och i 

anledning deraf beslutadt på sätt protokollet när-mare förmäler; betygar 

Ex Officio 

C. L. Höijer. n 

Alskrift. 

CARL med Guds Nåde etc. 

Wår synnerliga ynnest och Nådiga benägenhet etc. etc. 

213 

Medelst underdånig skrifvelse den 30 nästlidne April hafven I 

tillkännagifvit, hurusom, sedan framlidne Professoren vid Upsala 

Universitet G. Wahlenberg genom testamente af den io Maj 1851 

förordnat, att all hans qvarlåtenskap, i penningar förvandlad, skulle, efter 

afdrag af vissa legater, tillfalla Universitetet, och årliga räntan derå, 

beräknad efter fem procent, först tilldelas hans hushållerska Anna 

Widlund och efter hennes död användas till årlig lön för en Amanuens vid 

Naturalie Kabinettet och Botaniska Trädgården, hvilken Amanuens skulle 

utnämnas af Consistorium, sedan Medicinska Fakulteten på förslag dertill 

uppfört tre sökande, helst sådane, som fullbordat eller ämnade fullborda 

studierna för medicine doktors-graden, Consistorium Majus vid nämnda 

Universitet, i anledning dcraf att vid tiden för testamentets upprättande 

den profession, som Wahlenberg innehaft, räknades till Medicinska 

Fakulteten, men de till den-samma hörande undervisningsämnen efter 

hans död undergått sådan ny fördelning att botaniska trädgården och en 

betydlig del af naturalie-kabinettet nu mera lyda under professionen i 

botanik och praktisk ekonomi, samt en annan del af Kabinettet under 

professionen i Zoologi, båda dessa professioner tillhörande Filosofiska 

Fakulteten ansett mindre lämpligt eller till ändamålet ledande, att den 

Amanuens, åt hvilken den sålunda tillkomna lönen blifvit anvisad skulle 

utses inom ett på Medicine studerande af Medicinska l i akulteten 

upprättadt förslag, helst derigenom svårigheter utan tvifvel skulle uppstå 

att erhålla någon skicklig och för platsen fullt lämplig person, hvadan 

Consistorium hos Eder hemställt, huruvida icke Testators afsigt bast 

kunde befordras och hans föreskrifter fullständigast iakttagas, om, i stället 

för en, två Amanuenser finge utses, den ena under professionen i botanik 

vid botaniska träcigår-

den, att tillsättas i enlighet med 95 § i Universitets-statuterna och den 

andra vid de af testator skänkta, under Medicinska Fakulteten hörande, 

pharmacologiska samlingarne att tillsättas såsom testator föreskrifvit, 

samt att räntan å den af Professor Wahlenberg donerade fond, hvilken 

ränta numera uppgått till omkr. 5oo Rdr Riksmynt, finge så fördelas, att 

deraf 350 Rdr anslages till lön åt Amanuensen vid botaniska trädgården 

och återstoden, 15o Rdr, såsom bidrag till aflöning åt Amanuensen vid 

de pharmacologiska samlingarne; Och hafven I, med detta förslag, 

hvilket I för egen del funnit ändamålsenligt, innncfattade ändring i en 

och annan del af hvad Testator rörande den utaf honom donerade fond 

förordnat, ansett Eder böra samma förslag i dessa delar till Wår nådiga 

pröfning i underdånighet öfverlemna. 

Uti häröfver infordradt och den 23 nästlidne månad afgifvet 

utlåtande har Vårt Justitia Kanslers Embete, med afseende å den 

särskilda vigt, som i berörde testamente är lagd derpå, att de an-slagna 

Löneförmånerna skulle tillfalla någon, som redan fullbordat eller 

ämnade fullborda studierna för den medicinska gradens ernå-ende, 

underdånigst hemställt, att, på det Medicinska Fakulteten jemväl, så 

mycket med nuvarande förhållanden vore förenligt, skulle bibehållas 

vid det af Testator afsedda inflytande på medlens användande, den 

förändring i det af Consistorium Academicum fram-ställda och för 

öfrigt, enligt Justitie Kanslers limbetets tanke, väl-grundade förslaget 

måtte ega rum, att af de disponibla årliga räntemedlen å donationen, 

5oo Riksdaler Riksmynt, den största delen, 35 0 Riksdaler, finge anslås 

till lön åt Amanuensen vid de Pharmacologiska samlingarne, hvilkens 

tillsättande borde ske i fullkomlig öfverensstämmelse med testators 

föreskrifter, och den mindre delen, 150 Riksdaler, användas såsom 

bidrag till aflöning åt den under Filosofiska Fakulteten lydande 

Amanuensen vid botaniska träd-gården. 

Vid underdånig föredragning af detta ärende hatve WI, enär till 

följd af den förändrade reglering af läroämnena vid Universitetet, som 

efter testamentets uprättandc inträffat, testators före-skrifter numera 

icke kunna i alla delar iakttagas, funnit godt till det framstälda förslaget 

på så sätt Iemna bifall, att, i stället för en, två Amanuenser skola utses, 

den ene under professionen i botanik vid botaniska trädgården, att 

tillsättas i enlighet med bestämmelserna i 95 § af de Akademiska 

Statuterna, och den andre vid de af testator skänkta, under Medicinska 

Fakulteten hörande, pharmacologiska samlingarne, att tillsättas såsom 

Testator föreskrifvit, 

2 15 

samt att, af de nu disponibla årliga räntemedlen å donationen, J50 

Riksdaler Riksmynt anslås till den åt Amanuensen vid nyssnämnda 

samlingar, och 15o Riksdaler samma mynt användas såsom lönebidrag 

åt Amanuensen vid botaniska trädgården. Meddelande Eder sådant till 

svar och vederbörandes förständigande för behörig efter-rättelse, bifalle 

VI Eder Gud Allsmägtig synnerligen nådeligen. 

Stockholms Slott den 18 Juni 1861. 

CARL. 

C. Y. Thysclius. 

Till Kanslers Embetet vid Upsala Universitet, angående ändring i 

Professoren G. Wahlenbcrgs testamente. Rätteligen afskrifvet, 

betygar 

Ex officio 

C 1 V. Berk; lund. 

Genom Kongl. liref den 9 Maj 1890 berättigades Universitetet att 

nedsätta räntan å \Vahlenbergska amanuensdonationens kapital att utgå 

allenast efter q. ° ' o, i stället för förut utgående 5 Efter denna tid utgår 

sålunda såsom bidrag från fonden till aflöning af amanuensen vid 

botaniska trädgården 120 kronor och till aflöning af amanuensen vid 

farmakologiska samlingarne 350 kr.

216 

Biskop Anders Kalsenius' och hans hustru Lisa 

Le Moines Professorsfond.'' 

1. 

Kongl. 11laij:tts 

Utslag på Framlidne Biskopens i 1 ,1 esterås, Doctor 

Andreas Kalsenii Erikas Frn Elisabeth Lcmoiner under- 

dåniga ansökning, at then af bemälte Hennes man i /iden ock Henne på vissa zvilkor giorda fiafatning, om 

en ny Theologisk Professions inrättande zoid Kongl. 

Academien i Upsala, tik Ituilkens aflönande en särsĪ ilt 

fond af %heros under äktenskapet fiirwäafzoade egendom 

gijwen blifzvit, måtte af Kon; /. Maipt i Nåder gillas och 

komma til zoerkställighet. Hz oariiifzc wer herr Riks Rådet, 

Presidenten, bemälte Academices Canceller, samt Riddaren 

och Commendeuren af Kon,/. Maij: tts orden, Wälborne 

Grtfzoe Carl Ehrenpreus hörd hlifza'it. ode Consistorium 

Academicum med Thess utlåtande i uuderdc°anighet 

inkommit. Gifwit Stockholm i Råd Cammaren d. 20 Dec: 1 

7j ¢. 

Kongl. Maij:tt har låtit sig thenna underdåniga ansökning i 

Nåder föredragas, och ther af inhämtat, huruledes thet klander, som 

Biskopen Kalsenii slägtingar giordt emot ofwanberörde för-fattning, 

nu mera, genom en cl. 25 sistl. Octobr. emellan Fru Biskopinnan 

Lemoine och them sluten vänlig förening, blifwit ur tvågen rögt, och 

at bemälte Fru således nu i underdånighet an-håller, thet nyssnämde 

författning måtte i Nåder tik werkställighet gillas, bestående samma 

författning uti följande omständigheter, såsom I:o) Att denna nya 

Theologiska Profession bör förklara 

Testamentet finnes icke i Universitetets arkiv. 

och vindicera Prre Notiones Theologicas, samt i synnerhet med svåra 

många Fritänkares, såsom Atheorum, Naturalistarum, Deistarum, Anti 

Scripturariorum Jndiferentistarum och andra dylika willfarclsers 

grundeliga wedcrläggandc hafwa att syssla, så at denna Profession må 

äga likhet med Boijles och Mowers inrättning i Oxfort. 2:0) Att 

innehafwaren häraf skal uti föreniinicle ämnen hwarje år, genom 

trycket utgifwa en liten tractat. 3:0) At Ho-nom ej må vara tillåtit, at, 

utan Laga förfall, hålla sine Publiqve föreläsningar hemma i sitt hus, 

utan altid uti Academien och det på någon tima, som ei någon annan 

Theologus eller Metaphysicus läser. 4:0) At denna nya Profession må 

höra til Facultatem Theologicam Avid Kongl. Academien i Upsala, 

svara Regia och Ordinaria, samt delaktig af alla de förmåner och 

rättigheter, och alla de giöromål och sysslor både i Consistorio 

Academico och Ecciesiastico, samt facultet, som de öfrige Ordinarie 

Professioner uti bemälte Facultet tilkomma; Äfwen och derutinnan 

med dc förenämdc äga samma ratt och likhet, at enär Primaria 

Professio Theologica tillika mcd Dom Probste bestälningen i Upsala 

ledig blifwer, och innehafwaren af denna nya Professionen är tik sina 

tienste år uti ofta berörde Theologiska facultet den äldste, Han då, på 

lika sätt, som hittils öfligit varit, oklandrat må få tilträda bemälte 

I'rimariam Professionem Theologicam och Dom Probste Beställningen 

dersammastädes; Men at i annor händelse Han ci til någon annan 

Theologisk Profession flyttad warder. 5:o) At denna Professor, jemte 

det Han blifwer Regius och Ordinarius, äfven kunde, tik beständig 

ihugkomst af första Jnrättaren, kallas Kalsenianus. 6:o) At när, 

antingen genom dödsfall eller befordran tit något annat ämbete, denne 

Profession vacant blifwer, cien då i ordningen följande Theologite 

Professorn ej måtte utan vi-dare fullmagt 1-Ienne tilträda, utan, at i 

sådant fall, Hon må anses som aldeles ledig, til hovars besättiande et 

orclenteligit förslag af Consistorio Academico i Upsala må blifwa 

uprittadt, som sedan på wanligit sätt tik höga Öfwerheten warder 

insändt, at någon af de föreslagne må i Nåder dertil blifwa 

befullmägtigad. 7:o) At Fru Biskopinnan Lemoine allernådigst må 

tillåtas den fri och rittighet, som Hennes framledne Man Biskopen 

Kalscnius för både sig och IIenne tänkt i underdånighet begära, 

nemligen at så väl nu Avid första bcsättiandet, som äfwen framdeles, i 

fal någon öpning tima skulle, f"t sielf titan något Consistorii 

Academici åtgörande, uti sin lifstid, i underdånighet nämna och föreslå 

den, som Hon wet af sin Man til denna Professionens förvaltande varit 

til- 

2t7

218 

ämnad, samt erkiänd för skickelig och wälförtient. 8:0) At denna nya 

Professionell äfwen kunde med något tienligit Priebcnde Pastorat, 

såsom de öfrige Theologiske Professionerna och Adjuncturerne wicl 

Upsala Academie benådas, och det samma sedermera ständigt behålla, 

samt ej til någon annan afstå, förrän Han, som denne Profession 

innehafver, får tilträda Primariam Profcssionem Theologicam, och det 

dertil hörande Pastoratet. Hwartil Bisko-pen Kalsenius, om Ilan 

lefwat, i underdånighet tänkt nämna Funbo Pastorat uti Uplands Stifft 

såsom Regalt, och nära intil Upsala belägit. 9:0) At och Enkorne af de 

Professorer, som denna Professionen bestriclt, kunde af den vid 

Academien i Upsala för En-kor och omyndiga barn anslagne stat, i 

Nåder crholla lika under-hål och förmåner som de öfrige ordinarie 

Professorers Enkor; så-som ock, at Professores af denna Profession 

måge i sin lifstid, som sine vederlikar få niuta Embets åker. 10:0) At 

som aflidne Biskopen Kalsenius, då Han okänd utfäste sig, at 

ofördröjeligen til Kongl. Academien i Upsala förära en ansenlig 

summa pennin• gar, med förbchål at uti sin och sin Frus lifstid, deraf 

få niuta Sex pro Cent årligen, clerå hafft den förmån at vinna Kongl. 

Maij:tts Allernådigste bifal, hwilket och Biskopinnan ytterligare i 

underdånighet förbehåller sig få til sin dödsstund tilo godo niuta, så för 

de redan hos Academien i Upsala insatte Attatio Fyra Tusende dal. 

Kopp.mt som för hwad Han vidare dit aflemna kan ; Thet altså i fal, 

såsom Hennes mans vilja och tanka varit, någon wärkelig redan 

tienstgörande Professor kommer af Henne i underdånighet tir denna 

Profession nu at föreslås, Han då må få behålla den lön och indelning, 

Han på Academiens stat redan kan innehalva, så länge och tir dess Han 

(år komma at åtniuta räntan af det Capital som redan är anordnat, och 

vidare af Fru Biskopinnan tir offta bemälte Profession kan anordnas. 

11:0) At aldenstund Hennes Man och Hon tir denna nya Professions 

första besättiande tänkt välja en af the i Upsala varande Ordinarie Professorer, 

så at således ingen ny Professor tir denna Profession af henne 

nu blifwer föreslagen, thet Kongl. Maij:tt fördenskul tälttes i Nåder 

tillåta, at Hon måtte tir efterträdare effter Honom denna gången i 

underdånighet siclf nemna och erhålla den, som Hennes Man effter sitt 

samwete dertil funnit värdig och förticnt, på thet Hon må kunna hugna 

sig af den Kongl. Nåden, at för denna nya och kostsamma inrättning 

hafwa fådt wärkeligen utse en ny Professor, hwilken då borde få niuta 

den lön och indelning Han nu 

på Kongl. Academiens stat kan innehafwa, til dess Han får träda 

den lön Hans undfångne Profession anslagen är. 

Och aldenstund Kongl. Maij:tt anser thenna berömmeliga 

författning ländande til Guds Namns Aura och allmän nytta; Fördenskul 

wil Kongl. Maij:tt härigenom hafwa thensamma til alla delar 

och omständigheter som 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10 och I 1 punctarne 

innehålla, i Nåder gillad och stadfästad. Hwad angår then 8 puncten om 

et pre bende Pastorats anslående til denna nya Profession, så är Kongl. 

Maij:tt benägen at thertil i Nåder samtycka, enär något sådant Pastorat, 

som härtil kan anslås och finnas tienligit, blifwer ledigt. 

Widkommande jemwäl then 9 puncten angå-ende Enkors understöd wicl 

thenna Professionen, samt Embets åker för Professoren, så emedan 

Consistorium Academicum i underdånighet hemstält, om icke til 

meranämde Biskop Kalsenii och Thess Enkas kostsamma författnings 

understöd och befordran, the förut för Professors Enkorne anslagne 

Twåhundrade Tunnor Spannemål kunde af Academiens Räntekammare 

med Tiugu tunnor ökas, och sedan i sådan jemnlikhet delas Enkorna 

emellan, at och denna fingo lika del med the andra, så ock at Embetes 

åker lika med the andre Professorer i ordning kunde erhållas; Ty finner 

Kongl. Maij:tt godt, at härfil gifwa Thess Nådiga bifall. Och Liter 

Kongl. Maij:tt nu afgå Thess Nådiga Befallning til Academiens 

Canceller Herr Riks Rådet och Presidenten samt Riddaren och 

Commendeuren af Kongl. Maij:tt orden, Grefwe Ehrenpreus, at alt 

thetta må komma tir verkställighet samt oförändrat nu och framdeles i 

akt tagas. Thet vederbörande tir underdånig effterrättelse länder. 

ADOLPH FREDRIK. 

(Sigill). 

Er. Stockenström. 

2I9

220 

22I 

vid Upsala Universitet bevilja ett ärligt anslag af Selhundra Riks-daler; 

Hvilket lönefyllnadsbelopp Rikets Ständer jemväl bifallit. 

Stockholms Slott den 1 Oktober 1851. 

OSCAR. 

P. Genberg. 

Rätt afskrifvet ur Ecklesiastikexpeditionens härstädes förvarade 

registratur för 1851 intygar 

2. Ex officio 

Stockholm i Riksarkivet d. 26 Maj 1902. 

Till Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, Upsala 

Universitets Canzler, angående detsamma vid sistförflutna 

Riksmöte beviljade anslag. 

Wi OSCAR etc. Uti underdånig skrifvelse den 26 sistlidne 

Augusti, hafva Rikets sednast församlade Ständer, hos Oss an-mält, 

hurusom, med anledning dels af \Var Nådiga proposition angående 

Statsverkets tillstånd och behof, dels ock af inom Riks Stånden gjorda 

framställningar, Rikets Ständer, bland annat, be-träffande Universitetet 

i Upsala, fattat nedan omförmälda beslut, nemligen : 

4:0) Med anledning deraf, att beloppet utaf den Kalsenianske 

professorn i Upsala tillfallande lön uppgår, då räntan af donationsfonden 

och Universitetets tillskott sammanräknas, till en-(last 

621 Rdr. 32 ss. Banco, under det de öfrige professorslönern e inom 

Theologiska Faculteten kunna, efter olika spanniålspriser, beräknas 

från Rdr. 1,233: 16 ss. till Rdr. 1,J33: 16 s.; samt enär, enligt gällande 

lönereglering, är bestämclt, att yngste professorn inom besagde 

Facultet skall uppbära den Kalsenianska lönen, vid hvilket förhållande 

och då lönecirkulationen inom samma Facultet omfattar endast 4 

Lärareplatser, lätteligen kunde inträffa, att den efter Fullmagten yngste 

professoren under större delen af sin lefnad finge åtnöjas med nämcle 

ringa lön, hvilket åter kunde menligt inverka på de Theologiska 

Iärestolarnes värdiga besättand e , så hade Wi uppå vederbörandes 

framställning, i Nåder föreslagi t Rikets Ständer att, till lönefyllnad för 

Kalscnianska Professor n 

Per Sonden, 

Arkivarie. 

Biskopinnan Kalsenius insatte efter mannens död i särskilda 

poster tillhopa 90,000 daler kopparmynt, såsom Konsistoriet upp-fattat, 

uteslutande för det med denna fond afsedda ändamål. Efter hennes år 

1773 timade död uppstod tvist med sterbhuset, i det detta med stöd af 

ett särskildt, utaf Biskopinnan Kalsenius den 17 Augusti 1766 

upprättadt testamente, yrkade att 20,000 daler kopparmynt, som 

makarna Kalsenius donerat till Sätra Brunn, skulle utgå af de hos 

Universitetet insatta 90,000 daler, hvaremot Konsistoriet påyrkade, att 

berörda summa särskildt skulle utbe-kommas. Kongl. Maj:ts dom i 

denna tvist, dagtecknad den i i April 1780, gaf sterbhuset rätt. 

Numera användes fondens afkastning enligt ofvanintagne nådiga 

bref den i Oktober 1851 till lönefyllnad åt yngste teologie professorn. 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års ingång 5,930 kr. 55 öre.

222 

Biskop Anders Kalsenius ' och hans hustru Lisa 

Le Moines Sätra Brunns donation.* 

Afsi

224 

I:o) Förbehålle vi oss härmedelst, att vara så väl ägare af all Sätra 

Bruns Egendom, och hvad dertill lyder, såsom ock en fri och oinskränkt 

disposition af samma Egendom, så till jord och åbyggnad, som åbocr, 

betjenter, deraf flytande ränta, samt af inrättningen för de fattige till 

alla sina delar, och det för all vår öfriga lifstid, hvaremot hongl. 

Academien kan vara väl försäkrad derom, att ofta berörde Egendom 

skall under vår lifstid årligen blifva förbättrad men icke förvärrad. 2:o) 

Testamentera vi till Kong!. Acadcmien denna vår egendom tillika med 

Capitalet, hvaraf Studiosus medicinyl: skall belönas och de fattige 

under deras brunstur underhållas rned det förord och på det villkor, att 

vi nu och framgent, så länge Gud behagar låta oss lefva, vilja och måga 

vara fritagne från all oro, omsorg och kostnad som kunde förorsakas af 

processer och Lag-sökning, hvarmed antingen denna egendom, eller 

inrättningen för dc fattige och deras skjötscl kunde blifva angripen, så 

att, såsom vi hvarken hafvom tänckt, eller någonsin tänkande varda, att 

gjöra oss af Sätra Bruns egendom någon vinning eller något annat nöje, 

än att derigenom hjelpa våra fattiga och nödlidande Christendoms 

Syskon, och gagna det allmänna igenom de Studerandes befordran till 

understöd och öfning; Alltså vilje vi icke eller blifva besvärade af 

någon sådan olägenhet, som processer och lagsökningar med sig föra; 

Ofverlemne härmedelst fördenskull till Kongl. Academien, att nu och 

framgent försvara och hägna, alt hvad som i någon måtto berörer 

antingen Sjelfva Bruns Egendomen eller inrättningen, som derstädes är 

gjord för de fattige och deras skjötande. 3:0) Gifve vi härmed 

församlingen tillkänna, det vi örom sinnade med det snaraste att 

inkomma med vår skrifteliga Disposition, huru såväl ränta för Bruns 

egendomen som af det testamenterade Banco Capitalet af Kongl. 

Academien efter vår död skall blifva anväindt och utdelad; hvilkom det 

skall tillkomma att utse och sedan af de utsedde och föreslagna 

Medicinro Studiosis att antaga och befullmägtiga dem, som de fattiga 

under varande Brunscur årligen vårda och skjöta skola; J huru många år 

livar af dem må njuta detta stipendium och denna öfningen tillgodo med 

hvarjehanda mera hvaröfvcr ett utkast i October sistlidne till Herr Professoren 

och Archiatern Rosen af oss är öfverskickadt, det vi sedan icke 

återbekommit halva. 

Sätra Brun den 21 Junii 1748. 

ANDERS KALSENIUS. 

(L. S.) 

LISA LE MOINE. 

(L. S.) 

223 

Att detta ofvanstående, hvilket angår Sätra Bruns Egendoms 

testamenterande till Kongl. Acadcmien i Upsala, med mera g ir med 

godt förstånd och otvungen vilja faststält, och af Högvördige Herr 

Doctoren och Biskoppen samt Fru Biskoppinnan i vår närvaro 

underskrifvit, det betyga vi med våra nan;ns undcrsättande. 

Sätra Brun den 21 Junii 1748. 

Didrich von U,rkrclt. .7acob Swcdclins. 

Georg V ' altman. 

Enligheten med det i Kongl. Academiens Archivo förvarade 

originalet bevittnar 

Carl Bergstrom. 

Kongl. Acad. i Upsala Cancellist. 

Och Resolverades 

Att detta varder i Kongl. Hof Rättens Protocol] infört, och med 

aflidne Fru Biskopinnans närmaste arfvingar Communicerat, samt detta 

till bevis deröfver meddelt. 

Ex protocollo 

C. A. Sckcerstri;m, 

t. f. Amanuens vid Kongl. Svea HofR:itts Advokat Fiskats Kontor. 

Vidimeras: 

Ex officio C. II'. Berglund. 

I Universitetets arkiv har icke något senare förordnande, 

innefattande närmare bestämmelser om fondens användning, kunnat 

återfinnas. 

Fondens kapital utgjorde vid 1902 års ingång 1,666 kronor 67 öre. 

Doualiotasurkuutlrr. Ij

226 

Brukspatronen Anders Sämans och hans hustru 

Carin Lisa Alms Sätra Brunns donation. 

1. 

Utdrag af protokoll kullet kos Consistorium Acczdemicuzzz 

i Upsala den 2; Azt;-usti 1787. 

2 9 . 

Uti ingifvit Memorial anmäler Herr Professoren ädla och 

Ilöglärde Doktor Samuel Ziervogel att Herr Ingenicuren ädel och 

högaktad Anders Säman till utvidgande af den Kalsenianske 

Hospitalsinrättningen vid Sätra Brunn skänkt ett Capital af 133 rd:r 16 

sk. specie, som Herr Professoren redan emottagit och hvarå Herr 

Ingenieuren den i i:te i denna Månad utfärdadt dess gåfvo Bref, hvilket 

i hufvudskrift var bifogadt, så lydande: 

»Då jag som Människa icke annat kan än ömma dens usla fide, 

som jämte fattigdom tryckes af en sjuklig och bräcklig Kropp och ännu 

mer som Christen besinnar min (lyre pligt, att, medan 

j 

ag ännu tid hafver, göra i min mohn något godt, finner jag mig 

föranlåten, att till utvidgande af den Kalsenianska TIospitalsinrättningen 

vid Sätra Hälso Brunn gifva en penninge summa stor 

Ethundrade Tretio Tre Riksdaler sexton skilling specie under följande 

vitkor: 

i. Att IIerr Professoren och Brunns Intendenten Högädla och 

vidtberömda Doktor Samuel Ziervogel, som berörda summa emot quitto 

af mig emottagit, täcktes vid sin återcomst till Upsala denna lilla och 

välmenta gåfva hos Arnplissimum Consistoriu m Academicum 

väderbörligen anmäla, samt anhålla, att den conformt med de öfriga 

Kalsenianska Hospitals medlen får i Akademiens Räntkammare insättas 

och under välbemälta Consistori i Höggunstiga inseende å säkert ställe 

emot Sex pro Centum förräntad blifva. 

2. Den utfallande räntan äger Brunns Intendenten årligen 

utlyfta och disponera, till Fyra ifrån Näsby Län i Westmanland 

ankommande fattiga Brunnsgästers underhåll med mat och drick i 

trenne veckors tid, aldeles i likhet och samlag med de fattiga, som af 

Kalsenianska Hospitals medlen förut underhållas; Börande (lock dessa 

fyra fattiga häldst antagas i första Termin, på det de vid instundande 

Bergningstider måtte sedermera genom arbete kunna söka sig utkomst 

och födan. 

3. I händelse jag någon af thesse fattige till thenna förmons 

åtnjutande speciclt utnämna skulle, den samma då, utan motsijclse 

antagas måtte, enär Brunns Intendenten derom underrättad blifvit, innan 

åtta dagar af första Brunns Terminen framfarne äro. 

4. Enär ifrån \Vasby län, som består af följande socknar, 

nemligen: Hvittinge, Torgstuna, Osterruncla, Hcrnevi, Simtuna, Altuna, 

Frösthult, Björksta, Tortuna, Sävalla och Engsö, fyra så fattiga, 

att de denna hjelp behöfva, ej äro att tillgå, så må andra, som höra till 

Sahlbergs län af Westmanland, och pritferablement Kumla och Tärna 

Socknar i deras ställe intagas. 

5. Redogörandet för Räntans användande sker gemensamt och 

utan Separation i den räkning Brunns Intendenten öfver förvaltningen 

af Kalsenianska Brunns IIospitalet årligen till Amplissimum 

Consistorium Academicum inlemna plägar. Sätra Brunn den i i :te 

Augusti 1787. 

A. SAsMAN.» 

(L. S.) 

Och som Consistorium Academicum med mycken erkänsla ansåg 

denna Herr Ingenieurens gåfva och inrättning; så skulle till betygande 

deraf Bref afgå till Herr Ingenicuren; hvarjemte Resolverades; att om 

förenämnda 133 Rd:r 16 sk:s utlånande emot säkerhet och ränta 

commer att föranstaltas så snart de i Ränt-kammaren varda insatta. 

Afven beslöt Consistorium att uti underdånig skrifvelse Hans 

Kongl. Höghet Kron Prinsen angående ofvannämnda gåfva under-rätta. 

Ex protocollo 

Bergström. 

227

228 

Alskrift. 

Undertecknade ägta makar, intagne af den djupaste tacksam-het 

emot den välgörande Försynen, som så behagat välsigna svåra 

företaganden, att wi kommit till den förmögenhet wi ega, hafwa af 

inbördes kärlek till hvarannan, så wäl som en billig om-tanka för våra 

Slägtingar och anhörigas väl, beslutat, som wi ock, i kraft häraf 

förklara vår frivettiga och yttersta vilja svara 

13:0) Likaledes, om jag sjelf icke skulle öfvcrlefwa den nya 

Kyrkobyggnadens färdigblifwande här i Schcdwi Socken, så an-ordnas 

Trehundrade Riksdaler Banko af Bo oskifto till dess nödvändigaste 

prydnader, hvilka Ficlei Commissarien använder och ut-betalar i 

samråd med Pastor; 

14:0) Den författning, hvarmed min kära hustru och jag förut ökat 

Kalsenianska Testaments-fonden wid Sätra IIälso-Brunn, stor 

Etthundrade Trettiotre Riksdaler i6 s:n Banco, och hvaraf fyra fattiga 

sjuke njutit och njuta fritt underhåll och sjukvård, tillöka wi härefter af 

svår efterlämnade Egendom än ytterligare med Attahundrade Sextiosex 

Riksdaler 32 s:n Banco, att efter begges wår död utgå, på sätt wi har 

nedan förordne, och användas på sätt wi antingen särskildt föreskrifwa, 

eller i annan händelse Ilerr Landshöfdingen och Biskopen i orten i 

samråd med Brunns Intendenten nyttigast pröfwa och, genom till 

görande Författning efter vår död, till framtida efterrättelse 

föreskrifwa. 

Denna Testaments Summa, hvilken efter nu warancle \varu värde 

motsvarar i det närmaste 16o tunnor Spanmål skall ewerldeliga med 

full laga panträtt innestå i wår uti Sala stad egandc Bergs-mans Tomt 

under N:o 172 med tillhöriga egor, jemte Torpet Kroken, af hvilken 

hufwud stad, som aldrig rnå utfordras, ärliga räntan, efter 5 procent i 

det närmaste utgörande Atta Tunnor Spanmål, hälften Råg och Korn, 

efter wår död vid Första Thoraxdag antingen i persedlar eller efter 

markegången kommer som en egendomen åtföljande grundränta att 

utgå och ewerldeligen utgöras af samma egendoms innhafware till 

Kalsenianska Testa-ments Fonden och Fattige Sjukas underhåll \vid 

Sätra, till hvil 

ken ända samma egendom, hvarken af min kära hustru eller hennes 

rättsinnchafware mecl andra wilkor aldri g kan uplåtas eller af-stås, än 

att Atta Tunnor Spanmål däraf till samma ändamål årligen skola 

lefvereras eller på ofwan utsatta tid med penningar lösas, men skulle 

Sätra Brunn så aldeles förlora sin nu kända välgörande verkan till 

sjukdomars häfvande, att den samma icke vidare af behöfwande eller 

fattiga med förmån besökas kan och svårt ändamål således därigenom 

förfelas ; så förordne wi, att denna hufwud ränta eller årliga afgift af 

Atta Tunnor Spanmål, efter Herr Landshöfdingens och Biskopens i 

orten samt Collegii IVIedii bepröfvande skall anslås och till lika 

ändamål användas vid någon annan godkänd hälso brunn, som antingen 

nu finnes eller till mänsklighetens nytta kan upkomma, hälclst inom 

Westmanlancis eller Orebro Liner, där detta understöd efter svår afsigt 

kan be-gagnas — den synbart tilltagande nöden för slika uslingar 

lindras, den kringstrykande tiggarsvärmen förminskas, arbctsamheten 

åter med hälsan uplifvas och hyendet för oförmögenhet och lättja 

afdragas, ----------------------------------------------------------------------------- 

Denna vår yttersta vilja hafwa wi med sundt förnunft och mogen 

öfverläggning frivilligt fattat och anordnat nedanskrifne Herrar och 

:~'Iän att därom vittna, som skedde på Westlandaholm den 12 Juni 

1805. 

A. S J\IAN. CARL LISA Ai,m. 

(L. S.) (L. S.) 

Uti undertecknade, tillkallade, samtida vittnens närwaro hafwa 

Herr Bruks Patronen Anders Säman och hans Fru Carin Elisabeth Alm 

förklarat denna handling innehålla deras testamentariska förordnande, 

fria och yttersta vilja och den samma vid sundt och moget förstånd 

fattat och tecknat, bevittna Westlandaholm den 12 Juni 1805. 

.7. W. Almgren. 1. F. Osta gan. 

(L. S.) (L. S.) 

Att förestående alskrift är med den till Ven. Consistorium i 

Westerås inlämnade och på ofvanförmäldte sätt bevittnade Copia 

ordagrant lika lydande, betygar af Westerås Domcapitel den 2 April 

1813. 

Lars Emir. Kraft. 

Vener. Cons. Aros. 

Notar.

230 

Efter Brukspatronen Sämans död och sedan hans enka blifvit 

omgift med Kaptenen M. Wikström, faststäldes af Sala Rådstufvu-Rätt 

inteckning till säkerhet för denna donation, dervid makarne Wikström, 

öfeer inteckningsansökningcn hörda, förklarade, att testamentet den 12 

Juni 1805 blifvit af domstol upphäfdt, men att de likväl frivilligt 

stadfästade donationen och bifölls inteckningen, dock med förbehåll att 

om en framdeles blifvande egare skulle vilja blifva befriad från denna 

eljest everdeliga gravation, han då skulle ega att lösa sig derifrån med 

en till i,000 rdr. banco ökad kapitalsumma. 

Efter åtskilliga underhandlingar, omtalade i Större Alrad. 

Konsistoriets protokoll den 27 November 1844, den 9 December 1847 

M. fl. tillfällen, medgaf Konsistoriet den 2 Juni 1848, att in-teckningen 

finge uppsägas och kapitalet inbetalas, hvilket dock ej skedde förr än 

under år 1854. Fondens sammanlagda behållning vid 1902 års ingång 

utgjorde 1,700 kronor. 

231 

Professorn, sedermera Kanslirådet D. Melanderhjelms 

donation. 

1. 

I-iärmcd och i kraft af detta mit öpna brcf gifvcr och förärar jag 

til Kongl. Academien i Upsala Trehundrade Riks:er Banco med vilkor, 

at den uppå detta Capital fallande årliga ränta äfven i Banco årligen 

under min lifstid mig af Kongl. Academien tildelas, men at denna ränta 

efter min lifstid användes, dels at fort-sätta de Vetenskaps Academiers 

Acter, som finnas i det af mig til bemälte Academic donerade 

Mathematiska Astronomiska och Physiska Bibliothek, dels ock at in 

köpa nya Mathcmatiska böcker til samma Bibliothek. Alt detta hafver 

jag närmare utfört i det bref, som jag med denna dags post härom har 

skrifvit til Högvyrdigste Doctorn Erchiebiskopen och Procancellercn 

Välborne IIerr Uno von Troll samt Amplissimum Concistorium 

Academicum i Upsala, och uti hvilket bref jag tillika har skickat de 

härmed donerade Trehundrade Riksdaler Banco. 

Säger 300 Riks:er Banco. 

Stockholm d. October 18oi. 

IiANIr1, MELAi\ni:R111L:Lb1. 

Såsom tillkallade ivittnen underskrifwa 

C. ntrenscl, Cl G. Sjnstcn. 

Med. D:r, Intend. vid K. W. Acad:ns Vice Secret. vid Kongl. Wet. 

Museum och Lector v id Carlberg. Academien.

232 

2. 

H6,; z9'rdi; ste och Välborne Herr Doctor F,rckichiskop och Pro- 

canceller, Comment/Or af Kongl. 1Vorclstjerneorclen 

sicsom ock 

:'1Za; uifice Herr Rector och Amplissimum 

Cons/storinm Academ1cum. 

Ifrån en tid af snart femtio år, sedan jag först blef lärare vid 

Upsala Academie, och sedan under min mångåriga tjenstetid som 

Professor, hade jag tilfälle at icke sällan röna, huru åtskilliga, hvilka 

voro af naturen danade til de mathematiska Vetenskaperne, nödgades 

lemna dem i brist af förmåga at köpa nödiga böcker, hvilka i dessa 

Vetenskaper äro mycket dyra och svårighet vid at erhålla, för at i dem 

kunna göra några märkliga fram-steg. Min så godt som medfödda nit 

och kärlek för samma vetenskaper, såsom ock min tilgifvenhet för det 

lärosäte, der jag tilbragt min bästa och förnämsta tid, tillika med min 

önskan at dessa vetenskaper älven i en framtid måtte florera vid Upsala 

Academic, fordrade derföre af mig at i sådana afsigter bidraga alt det 

som kunde stå i min förmåga. Til detta ändamål upofrade jag således 

för omkring åtta är sedan all min då varande redbara lilla egendom, 

som bestod dels i en efter mina vilkor nog dyrbar samling af 

Mathematiska, Astronomiska och Physiska böcker, uppå hvilken jag 

ifrån min ungdom använt mycken bade möda och kostnad, och under 

hvilkens anskaffande jag älven fatt vidkännas åtskilliga förluster 

genom utifrån införskrifna böckers förolyckande genom sjöskador och 

caperier, dels också i et litet capital af 833 R:er 16 Skill. Banco Det 

mathematiska Bjbliotheket, införlifvat med Academiens Bibliothek, 

skulle enligt med min då gjorda disposition blifva tilgiinglig för dem, 

hvilka vid Academien med framgång lämpade sig til de mathematiska 

vetenskaperne, och räntan af ofvannämnde Capital skulle efter mina 

dagar 

blifva et Stipendium för cn studerande i samma vetenskaper vid Upsala 

Academic. Det mathematiska af mig donerade Bibliotheket har jag 

genom nya böckers inköp sökt at årligen öka så mycket 

omständigheterna det velat tillåta. Denna boksamling innehåller äfven 

tvänne dyrbara verk, nämligen Comrnentarii et Acta Imperialis 

Academia Scientiarum Petropolitana och Les Memoires de l'Acadēmie 

Rojale des Sciences de Berlin, båda ifrån deras början intil närvarande 

tid, och i hvilka Mathematica et Astronomica utgöra en mycket 

betycllig del. Ifrån den tid jag gjorde Donation af detta Bibliothek har 

den tanken på et särdeles sätt bekymrat mig, at denna boksamling 

skulle efter mina dagar förblifva i det skick, hvari den då kunde finnas, 

utan at årligen ökas så väl genom fortsättandet af de omförmälta tvänne 

Vetenskaps Acaclemiers Acter som genom inköp af åtminstone de 

bästa böcker, som ticl efter annan utkomma i de mathematiska vetenskaperne. 

Min omsorg har lerföre haft det föremål, at kunna be-reda 

någon fond, hvaraf årliga räntan borde användas til bibehållande och 

ökande af omförmälte boksamling på anförda sätt. Denne fond har jag i 

mina tankar faststält til femhundraeld Riks:er Banco, hvaraf räntan, 

särdeles i det fall at sex procent i årligt interesse erhålles emot 

säkerhet, skulle efter min uträkning blifva någorlunda tilräcklig til 

förenämnda ändamål och det så mycket mera, som jag tycker mig 

förutse at den tid icke torde vara mycket långt borta, på hvilken man 

hafver at befara at utkommande dugliga böckers antal, så väl i de 

mathematiska som i de öfi-iga exacta vetenskaperne, skal efter hand 

aftaga. Den höjd hvartil vetenskaperne hafva stigit intil det förflutna 

seclets slut synes enligt naturens ordning fordra deras annalkande 

culmination och tilbakagång. Då infallande omständigheter icke ännu 

halva tillåtit at enligt min önskan aflägga hela elen omförmälta summa 

af 50o Riks:er banco, och då min nu snart ingående sjutiosex åra ålder 

förenad med en försvagad hälsa icke lofvar mig någon blifvande lång 

lifstid, så har jag i förenämde goda upsåt häldre velat för diet 

närvarande göra hvad jag kan, än at dermcd upskjuta i hopp at kunna 

tilviiga bringa hela denna summa framdeles och på en gäng, inom 

hvilken tid min bortgång från detta timliga kunde hindra hela 

verkställigheten. I denna afsigt och at gifva åtminstone det måsta af 

omförmälte fond, sänder jag således nu uti horgående Amplissimum 

Consistorium Academicum tilhanda trehundrade Riks:er Banco i Banco 

Transportsedlar transporterade at mig på Kongl. Academien i Upsala. I 

den mån som omstän- 

2 33

232 

Holtz yrdi;ste och IVklborne Herr Doctor Erckiebisk op och Pro- 

canceller, Couzznendär af Kong/. Nordstjerneorden 

såsom ock 

ilfagnijzce Herr Lector och Auzplissiznum 

Consistorizzm Acadeznicum. 

Ifrån en tid af snart femtio år, sedan jag först biet lärare vid 

Upsala Academie, och sedan under min mångåriga tjenstetid som 

Professor, hade jag tilfille at icke sällan röna, huru åtskilliga, hvilka 

voro af naturen danade tål de mathematiska Vetenskaperne, nödgades 

lemna dem i brist af förmåga at köpa nödiga böcker, hvilka i dessa 

Vetenskaper äro mycket dyra och svårighet vid at erhålla, för at i dem 

kunna göra några märkliga fram-steg. Min så godt som medfödda nit 

och kärlek för samma vetenskaper, såsom ock min tilgifvenhet för det 

lärosäte, der jag tilbragt min bästa och förnämsta tic!, tillika med min 

önskan at dessa vetenskaper äfven i en framtid mätte florera vid Upsala 

Academie, fordrade derföre af mig at i sådana afsigter bidraga alt det 

som kunde stå i min förmåga. Til detta ändamål upofradc jag således 

för omkring åtta iir sedan all min då varande redbara lilla egendom, 

som bestod dels i en efter mina vilkor nog dyrbar samling af 

Mathematiska, Astronomiska och l'hysiska böcker, uppå hvilken jag 

ifrån min ungdom använt mycken både möda och kostnad, och under 

hvilkens anskaffande jag äfven fått vidkännas åtskilliga förluster genom 

utifrån införskrifna böckers förolyckande genom sjöskador och 

caperier, dels också i et litet capital af 833 R:er 16 Skill. Banco Det 

mathematiska B;bliotheket, införlifvat med Academiens Bibliothek, 

skulle enligt med min då gjorda disposition blifva tilgänglig för dem, 

hvilka vid Academien med framgång lämpade sig tål de mathematiska 

vetenskaperne, och räntan af ofvannämnde Capital skulle efter mina 

dagar 

blifva et Stipendium för en studerande i samma vetenskaper vid Upsala 

Academie. Det mathematiska af mig donerade Bibliothcket har jag 

genom nya böckers inköp sökt at årligen öka så mycket 

omständigheterna det velat tillåta. Denna boksamling innehåller äfven 

tvänne dyrbara verk, nämligen Commentarii et Acta Imperialis 

Academia Scientiarum Petropolitanx och I,es Memoires de 1 ' Acadēmie 

Rojale des Sciences de Berlin, båda ifrån deras början intil närvarande 

tid, och i hvilka Mathematica et Astronomica utgöra en mycket 

betydlig del. Ifrån den tic! jag gjorde Donation af detta Bibliothek har 

den tanken på et särdeles sätt bekymrat mig, at denna boksamling 

skulle efter mina dagar förblifva i det skick, hvari den då kunde finnas, 

utan at årligen ökas så. väl genom fortsättandet af de omförmälta 

tvänne Vetenskaps Academiers Acter som genom inköp af åtminstone 

de bästa böcker, som tid efter annan utkomma i de mathematiska vetenskaperne. 

Min omsorg har derföre haft det föremål, at kunna be-reda 

någon fond, hvaraf årliga räntan borde användas til bibehållande och 

ökande af omförmälte boksamling på anförda sätt. Denne fond har jag i 

mina tankar faststält til femhundrade Riks:er Banco, hvaraf räntan, 

särdeles i det fall at sex procent i årligt interesse erhålles emot 

säkerhet, skulle efter min uträkning blifva någorlunda tilricklig tål 

förenämnda ändamål och det så mycket mera, som jag tycker mig 

förutse at den tid icke torde vara mycket Långt borta, på hvilken man 

hafver at befara at utkommande dugliga böckers antal, så väl i de 

mathematiska som i de öfriga exacta vetenskaperne, skal efter hand 

aftaga. Den höjd hvartil vetenskaperne hafva stigit intil det förflutna 

seclets slut synes enligt naturens ordning fordra deras annalkande 

culmination och tilbakagång. Då infallande omständigheter icke ännu 

hafva tillåtit at enligt min önskan aflägga hela den omförmälta summa 

af 5oo Riks:er banco, och då min nu snart ing ende sjutioscx åra alder 

förenad med en försvagad hälsa icke lofvar mig någon blif vande lång 

lifstid, så har jag i förenämde goda upsåt häldre velat för det 

närvarande göra hvacl jag kan, än at dermed upskjuta i hopp at kunna 

tilviiga bringa hela denna summa framdeles och på en gang, inom 

hvilken tid min bortgång från detta timliga kunde hindra hela 

verkställigheten. I denna afsigt och at gifva å tminstone det måsta af 

omförmälte fond, sänder jag således nu uti hosgåencle Amplissimum 

Consistorium Academicum tilhancla tr ehundrade Riks:er Banco i Banco 

Transportsedlar transporterade af mig på Kongl. Academien i Upsala. I 

den man som omstän- 

2 33

234 

digheterne, i fall Gud förlänar hälsa och lifstid, tillåta mig at efter 

hand något tilskjuta at därmed fylla de återstående tvåhundrade 

Riks:er Banco, fastän det icke skulle låta sig på en gäng göra, är altså 

mit upsåt at på detta sätt därtil bidraga. Skulle jag im-der min 

återstående lifstid icke medhinna at afgifva hela denna summa af 200 

R:er Banco, så är min tanke och önskan den, at denna återstod fyllel af 

den årliga ränta, hvilken efter mit från-fälle kommer at hel och hållen 

utgå af den af mig donerade stipendii fond af 233 Riks:er 16 Skill., och 

at det stipendium, som för en studerande i Mathematiken eljest af 

denna ränta då skulle utgå, kommer imedlertid at stå ledigt, intil dess 

at förenämnde 200 Riks:er banco blifva, til fyllande af den fond utaf 

500 R:er Banco, som lir förbcmält fullkomligt uplupna. Jag håller före, 

at et någorlunda fullkomligt och tilgängligt Bibliothek för studerande i 

Mathematiken är af större nytta til dessa vetenskapers förkofran vid 

Academien, än at en studerande några eller et och annat år niuter 

stipendium. Men sii snart den omtalade fonden af 500 Riks:cr 13:o 

hinner blifva på detta sätt upfylad, så kommer det år 1793 anslagna 

stipendium af denna utaf mig donerade fonden 2 33 R:er 16 Skill. 

Banco at blifva löpande. Emedan mit upsåt är at på samma sätt som 

hitintil skecit, älven under min öfriga lifstid, skicka böcker til ökande 

af det donerade Mathematiska Bibliotheket, förbehåller jag mig altså, 

at under den summa bekomma den ärliga ränta, som uppå dessa nu 

skickade 300 Riks:er Banco i Bancomynt kommer at utfalla, och 

hvilken således i October månad lärer årligen mig blifva tildelad. Då 

efter mina dagar räntan af de nu anornade 500 Riks:er Banco kommer 

at til berörde behof användas, torde då varande Herrar Mathematum 

Professores täckas meddela sina råd om de Mathematiska böcker som 

jemte fortsättningarne af dc förut nämnde Vetenskaps Academiers 

Acter komma at inköpas. Jag känner en särdeles tilfyllestgörelse inom 

mig, at min til Upsala Academic donerade boksamling tillika med det 

som af den nu donerade fond til nya böckers inköp i sinom tid kommer 

at användas, är och blifver under vård och tilsyn af Herr Professoren 

och 13ibliothecarien Aurivillius, hvars förtjenster lärdom och nit för 

Academiens heder, såsom föreståndare för (less dyrbara Bibliothek, 

med hvilken jag räknar för en ära at min donerade boksamling fått 

införlifvas, äro så allmänt kände och värderade. Men efter denne 

värdige Mans bortgång hyser jag det förtroende til då varande Herrar 

Mathematum Professores, at de täckas halva någon omsorg om 

bibehållandet af dessa mina in- 

rättningar. Slutligen anhåller jag ödmjukast, det täcktes Högvyrdigste 

Herr Erchiebiskopen Procancelleren och Commendören så-som ock 

Amplissimum Consistorium Academicum hos Konungen i 

underdånighet anmäla min i det föregående gjorda donation tillika med 

det som jag dervid anfört, och at i lika underdånighet deruppå utverka 

konungens nådiga stadfästelse. Med vördnad och oaflåtlig högaktning 

framhärdar jag at vara Högvyrdigste och Välborne Herr Doctorns, 

Erchiebiskopens, Procancellerens och Commendörens, såsom ock 

Magnifici Herr Rectoris och Amplissimi Consistorii Academici. 

Stockholm d. October 18oi. 

Ödmjukaste Tjenare 

DANIEL MELANDERH IELM. 

2 35

236 

3. 

Ko,z; 1. Maij:ts 

Nådiga stadfästelse Resolution uppå den af dess 

Trollfan, Cantzli Rådet och Riddaren af Kongl. Haij:ts Nords 

jerne orden, Adel och I'hälbördi; Daniel Alelanderhielmz till 

Kon; 1. Academien i Upsala ytterligare gjorde donation : g 

ifwen Iciggzc arteret Ljungby d. 20 7unii r8o-,. 

Hos Kongl. 1'Iaijt har Sweriges Rikes Marskalk, Upsala Academic 

Cantzler, General I,ieutenanten, Riddaren och Connendcurcn af 

Kongl. Maijts. orden samt Riddaren af Franska orden pour les merites 

militaires Herr Grcfwe Fersen i underdånighet anmält, huruledes 

bemälte Cantzli Råd icke allenast öf vcrlimnat till Academien i Upsala 

ett Capital, stort Tvåhundrade Rdr Banco, hwilka han förut gifvit 

Academien, med förordnande, att den diiraf gående årliga räntan 

kommer efter dess lifstid, att an-vändas till årligt inkjöp af Böcker, att 

(härmed öka det af honom till Academien donerade Mathematiska, 

Astronomiska och Physiska Bibliothek, och hwarigenom det 

Stipendium för en Mathematum Studiosus, hwartill Cantzli Rådet år 

1793 donerat en fond af 8J3 Rdr Banco, nu mera icke behöfwer efter 

hans dagar stå ledigt, intill dess de till mathematiska Bibliotheket 

donerade 300 Rdr• blefwe af årliga räntan af stipendii fonden ökade 

med 200 Rdr.; emedan Stipendiaten då genast kommer att Stipendium 

tillträda, utan har Cantzli Rådet äfwen förärat Academien dess Brefväxling 

med Europas förnämste mathematici och Astronome r , för att 

forwaras wid det ofwannämde donerade Bibliothek. \Varande 

förenämnde donation intagen uti följande handlingar: 

Utdrag af Consistorii Academcici i Upsala Protocol/. 

hållit a'. 9:dc lllczrtii 16'o5. 

Magnifice Herr Rector! 

så ock 

Amplissimum Consistorium Academicum. 

Då jag för några år sedan till Kongl. Academien i Upsala 

donerade 300 Rdr Banco, hwaraf årliga räntan efter mina dagar borde 

anwändas till äfwen årligt inkjöp af Böcker, att därmed bi-behålla och 

öka det af mig till Academien donerade Mathematiska, Astronomiska 

och Physiska Bibliothek, förklarade jag tillika, att min önskan \varit, 

att öka denna fond till 5oo Rdr; men att mina dåwarande 

omständigheter mig det icke tilläto. För att bringa denna Bokinkjöps 

fond till den af mig projecterade summan af 500 Rdr. Banco, föreslog 

jag då, att (let Stipendium för en 11lathematum Studiosus vid 

Academien, hwartill jag år 1793, donerade en fond af 8J3 Rdr. Banco, 

efter mina dagar kunde så lång tid stå ledigt, att den däraf årligen 

fallande räntan skulle utgiöra 200 Rdr. till fyllnad af de donerade 300 

Rdr.; så att fon-den till det Mathematiska Bibliotheket skulle enligt 

min önskan blifwa 5oo Rdr. Nu mera och då min nit så väl för den 

Academie, vid hwilken jag tillbringat så mångfaldiga år, först såsom 

Discipel och sedan som Lärare, som för de vetenskaper, hwilka ifrån 

min ungdom utgjort mitt yrke, kräfwer af mig, att för dessa 

vetenskaper och deras befordran giöra alt det, som kan stå i min ringa 

förmåga, och det tillika örnar mig, att ett värdigt ämne, som efter mina 

dagar skulle finnas skickligt, att erhålla (let omförmälta Stipendium, 

icke skulle genast komma till åtnjutande däraf, utan samma Stipendium 

ännu några år stå ledigt till fyllandet af Bibliotheks fonden, och då jag 

nu ser mig hafwa någon utväg, att igenom eget tillskott af de därtill 

erforderliga 200 R(lr. Banco bidraga; så will jag härmed hafwa den 

äran att gifwa Eder Magnificence och Amplissimum Consistorium wid 

handen, att jag igenom nu ytterligare donation af dessa 200 Rdr. will 

fylla den o mförmälte Bibliotheksfonden till de nämnda 50o Rdr.; så att 

räntan på denna således upfylda summa af 50o Rdr. Banco efter mina 

dagar må komma att genast anwändas till detta utstakade a ndamål, 

hwarigenom (let omförmälta Stipendium för en mathematum Studiosus 

således också kommer att genast efter mina (la-gar blifwa löpande. Då 

detta stipendium enligt laglig och numera 

237

23M 

wanlig procent af Sex för hundrade årligen äfwen för Banco Capitaler, 

kommer att utgiöra 50 Rdr. Banco årligen, och att således blifwa ett af 

de bättre Stipendier vid Upsala Academic, är jag också af den tancken 

att någon större skicklighet, för att till detta Stipendium blifwa förtjent, 

kunde med något skiäl fordras af den Stipendiat, som därtill blifwer 

utsedd. Till de wilkor, som jag wicl donation af denna Stipendiifond år 

1993 anförde, och hwilka af Konungen blifwit i nåder stadfästade, 

skulle jag således önska att få tillägga äfwen det, att de, som till detta 

Stipendium tid efter annan komma att utses, måtte af Herrar 

Mathematum Professorer vara kände för sådane till de Mathematiska 

vetenskaperne lämpade och danade Snillen, och sådana redan i dem 

wundne framsteg, att de kunna anses värdiga och skickliga, att vid 

Academien dwarblifva, därstädes söka och vinna befordran, och att 

med tiden där till Academiens och deras egen heder be-strida 

någondera af de tvenne där inrättade Mathematiska Professioner. 

Därjämte och då sådaiie ämnen till detta Stipendium blifwa utsedda, 

skulle jag äfwen önska till deras ytterligare understöd och upmuntran 

att fortfara på denna berömliga bana, att de, då den första Stipendii 

tiden lupit till ända, och om Amplissimum Consistorium det för godt 

finner, samt 1-Ierrar Mathematum Professores därtill styrka, måtte 

uppå detta Stipendium erhålla prolongation på behaglig tid. Då jag nu 

är i mitt 79:de ålders år med en förswagad hälsa, har jag enligt naturens 

ordning icke att rakna på någon fortfarande lång lifstid; men då det 

icke är gifwit, att förutse sina blifwande öden, föranlåtes jag, att äfwen 

för dessa 200 Rdr. Banco, hwilka jag med det första will i Kongl. 

Acadcmiens 1Erarium deponera, anhålla, att under min öfriga lifstid 

bekomma årlig ränta. Ehuru denna ränta, tillika med räntan af de förut 

donerade 300 Rdr. Banco, under denna min lifstid icke komma att 

anwändas till deras ändamål så hoppas jag, att äfwen hädanefter, så 

länge den Högste förlänar lifstiden, årligen och på samma sätt, som jag 

gjort hittills, ifrån år 1793, då donation af mitt mathematiska Bibliothek 

skjedde, kunna ersätta denna förlust igenom nya tillskott af mer och 

mindre kostsamma böcker till detta Bibliothek. 

Det jag i detta föregående haft den äran att anföra, an-håller jag, 

att Eder Magnificence och Amplissimurn Consistorium behagade 

anmäla hos Hans Excellence Academiens Hög-gunstige Canceller, som 

då ihrer täckas, att i underdånighet före- 

draga det till Hans Maijts Konungens höga nådiga bifall och 


Med beständig vördnad framhärdar jag att svara 

Eder Magnificences 

och 

Amplissimum Consistorii Acaclemici 

ödmjuke tjenare 

Stockholm d. 7 Mars 1 895. 

Herr Rector gaf äfwen tillkjänna, att Herr Cancellie Rådet och 

Riddaren uti särskildt handbref anmodat I-Ierr Rector att an-mäla, det 

Herr Cancellie Rådet och Riddaren, hwilken i många år fört 

correspondence mcd de förnämsta Mathematici och Astronomer i 

Europa, täckts skänka denna ansenliga Brefsamling hit till Kongl. 

Academien, att förvaras Avid det af Herr Cancellie Rådet och Riddaren 

donerade Bibliotheket; äfwen som Herr Can-cellie Rådet och Riddaren 

lofwat att öka detta Bibliothek med åtskilliga Böcker, dem Herr 

Cancellie Rådet och Riddaren ifrån utrikes orter införskrifwit. 

Consistorium Academicum kunde icke annat än med största tacksamhet 

och högaktning för herr Cancelli Rådets och Riddarens ouphörliga 

sorgfällighet, att befordra de mathematiska wetenskapernas till v äxt, 

erkänna detta ytterligare vedermäle af dess wiinskap för detta Lärosäte, 

som han under mångfaldiga år tillförene hedrat och gagnat, samt beslöt, 

att uti afgående aldraödmjukaste skrifwelse till Hans Excellence 

Illustrissimus Cancellarius denna donation anmäla, samt i lika 

ödmjukhet anhålla, det wwärdes Hans Excellence, så väl därå som å de 

vill-kor, Herr Cancellie Rådet och Riddaren diirwid fästat, Ilöggunstigt 

utverka Hans Kongl. Maijts. Allernådigste bifall och stadfästelse. Ar 

och dag, som förr skrifvit står. 

Ex protocollo. 

Carl Be gstrtint. 

Kongl. Maijt. liar mcd nådigt välbehag anseclt Cantzli Rå-det 

Melanderhielms genom ofwanberörda donation nu ytterligare 

ii dagalagde nit och sorgfällighet, att befordra Mathematiska wete 

nskapernas framgång, och will fördenskull samma donation på 

239

2 4 0 

sätt och med de willkor, som af Cantzli Rådet Melanderhiclm utstakade 

och här ofwan intagne blifwit, till framtida efterlefnad i Nåder stadfästa. 

Hwilket wederbörande till underdånig efterrättelse binder. Datutn ut supra. 

Sjukhusdonation. 

GUSTAF Ai )01.1'11 

(sigill). 

Stadfästelse Resolution uppå en af Cancellie Rådet Melanderhielm 

gjord donation till Iīongl. Academien i Upsala. 

Rektorsembetet vid Kongl. Upsala Akademi. 

Det ursprungliga kapitalet 500 rclr banco eller 750 kr. i nu 

gällande mynt har alltjämt förblifvit oförindradt. 

117. Roscnblad. Häradshöfdingen B. L. N. Arwidsons 

Till 

Med bifogande af ett transsumt af aflidne Iläradshöfdingen och 

Riddaren B. L. N. Arwidsons, numera af hans närmaste arfvingar 

godkända testamente, hvarigenom bland annat förordnats, på sätt 

transsumtet utvisar, till förmån för Akademiska Sjukhuset i Upsala, få 

undertecknade i egenskap af utredningsmän i Häradshöfding Arvidsons 

dödsbo äran anhålla, att beslut, huruvida Akademiska Sjukhuset må på 

de villor, som föreskrifvas i testamentet, däraf begagna sig och till 

hvem i sådant fall utredningsmännen ena att i sinom tid utlemna 

legatet, måtte i vederbörlig ordning ut-verkas och sedermera oss 

meddelas. 

Upsala den 21 Februari 1902. 

R. v. Friesendmff, Emil v. Schultz. 

Häradshöfding. Kronofogde. 

R. von Schultz, 

Polismästare. 

Testamente. 

Såsom min yttersta vilja förordnar jag, att vid mitt frånfälle skall 

med min qvarlåtenskap förfa r as på sätt här nedan närmare angifves.

I:o) Akademiska Sjukhuset i Upsala erhåller Sextiotusen kronor 

............................................................................................... kr. 6o,000: — 

mcd vilkor att årliga räntan skall användas till frisängar för behöfvande 

patienter från endast Upsala läns mellersta domsagas sex härader under 

benämning, till minne af min aflidna moder, »Maria Margareta 

Arvidsons frisängar» ; dock att af räntan, så länge min förutvarande 

hushållerska Charlotte Dahlström och min nuvarande hushållerska 

Anna Granqvist lefva, årligen skall till enhvar af dem utgå Femhundra 

(500) kronor. 

9:0) Stämpelafgift för bouppteckningen skall icke afgå från de 

särskildt donerade beloppen. 


N. ARWIDSON. 

Att Häradshöfdingen Natanael Arwidson, hvilken vi personligen 

känna, vid fullt och sundt förstånd samt af fri vilja inför oss 

särskildt tillkallade och på en gång närvarande vittnen förklarat 

förestående testamente innefatta hans yttersta vilja och egenhändigt 

underskrifvit detsamma betyga. Upsala som ofvan. 

R. v. Friesendorff. Ila. Brandlie;;. 

Hiiradshöfding. Akademiliamrerare. 

I transsumerade delar mitt afskrifvet från det vid RådhusRätten i 

Upsala bevakade testamente, intyga: 

Sven Ha; strijmer, H. Kilalstedt, 

e. o. Hofriittsnotarie. Kanslibiträde. 

Professor Olaus Rudbecks donation. 

2 43 

Såsom hovar rättsinnigh och Nijtälskande, det Gemena Bästas 

vpkompst och förkofwring, på hwilket hovars och eens välstånd i 

synnerheet sigh stödier, älska, högt skatta, och effter sin Lägenheet det 

främja och bcfodra bör: Så hafwer och iagh i betrachtande, att iagh 

widh denna Kong!. Academia i Ubsala min vngdom vthi Loflige 

Studier tilbracht, hennes välstånd och flor, räknat och hållit för en stor 

Fädernes Landzens prydnat och förman. Hwilken min wälmening medh 

ett litet telin att betyga, iagh, vthi detta mitt öpna brefz kraft, af gott 

betänckiande, och medh min Kära Hustrus ja och samtyckie, 

ofwanbemälte Ubsala Academia donerar och skänker, til en hortum 

botanicum min tompt, på Tofwan belägen, hwilken iagh för trehundrade 

daler kopermynt, sampt fyretijo daler til wänsgåfwa, af Erik Olufson 

köpt hafwer, innehållandes i längden vth widh Sahl. Johan Jonssons, 

fordom Justitim Borgmästares kryddegärdztompt, Niotijo åtta alver och 

trij quarter, Bredden widh Gatan, trättijo och siw alver, Längden från 

Wälb:e Liars Edenbärgs kryddegård och til gatan, åttatijo Nijo alnar 

och tu quarter. Bredden widh wälb: Liars kryddegård, trättijo alnar och 

tu quarter, som af stadsens uthgifne Fastebreff vidare är til at see. Och 

fördcnskul, her medh berörde tompt, medh alla dess tilhörigheeter, 

vthan någon reservation, migh och mina arfwingar afhänder, och 

tillägnar den Ubsala Academia, til een wärdeligh, wälfången och 

oklandrat egendomb. J lijka måtto wil iagh och her medh mehrbemälte 

Ubsala Academia skänckt och donerat hafwa, all den cultur och 

omkostnadt både i Orter och Arbete, iagh, her til dags, af mine Egne 

Medel til dess hortum botanicum anwändt hafwer, hwilken effter een 

richtigh räkning tit 3950 daler kopermynt sigh belöper; så att hwarken 

iagh, eller mine Arfwingar skole något af Acadernien derföre 

przetendera, nu eller i

2 44 

framtijden. Til yttermehra wisso hafwer iagh detta breff medh min 

Egen hand och insegle bekräftadt, som skrifwit är i Ubsala den 14 

Januarij, Ahr effter Christi börd Ett tusend sexhundrade sextijo och på 

det andra. 

OLAUS RUDEECK. 

(Sigill.) 

Direktören C. E. Gernandts donationer. 

Utdrag af protokollet, hållet hos Stockholms Rådstufvurdtt 

den 13 Mars 1902. 

S. D. e. o. Hofrättsnotarien Johan Peter Wiberg företrädde, efter 

anmälan, och anhöll, i egenskap af befullmäktigadt ombud för 

Direktören Christian Emanuel Gernandt att få såsom vittnen för 

dödsfalls skull hörde Bataljonsläkaren Axel Ivar Dahlheim och 

Medicine Doktorn Franz Wilhelm Warfvinge öfver följande, i hufvudskrift 

företedda gåfvobref: 

»Gåfvobref. 

Till Upsala Universitet gifver och donerar jag, C. E. Gernandt, 

härmed Fyratiofemtuscn (45,000) kronor, på sätt nedan nämnes och 

under nedan angifna vilkor och bestämmelser. 

I. 

Af dessa 45,000 kronor eger Universitetet genast vid anfordran af 

mig utfå 10,000 kronor i följande säkra värdepapper, nämligen: 

a) den inteckning, som Stockholms Rådstufvurätt den 19 Maj 

189o, § 88, fastställt i tomten N:o 22 kvarteret Vattumannen här i 

staden till säkerhet för 5,000 kronor med ränta, hvilken in-teckning 

förnyats den 30 Oktober 1899 och är belägen inom 130,000 kronor 

närmast kassalånet i det till 190,000 kronor bevillningstaxeradc huset; 

b) Stockholms Enskilda Banks den 24 Augusti 1901 utfärdade 

räntebärande depositionsbevis N:o 4,500 å 1,000 kronor; 

c) Aktiebolaget Stockholms Diskontobanks depositionsbevis 

med vexlande ränta Litt. B. N:o 6,263 å 1,000 kronor; hvilket bevis, 

derå räntan är betald till och med den 30 Juni 1901, ar uppsagdt att 

betalas den 14 Maj 1902; samt 

2 45

246 

d) Stockholms Enskilda Banks den 7 November 1901 under N:o 

4,690 utfärdade med föränderlig ränta löpande depositions-bevis å 3,000 

kronor. 

Ogulden ränta å dessa värdehandlingar intill slutet af år 1901 

förbehålles mig sjelf. 

2. 

Angående Universitetets rätt att utbekomma återstoden, J5,000 

kronor, skall gälla följande: 

Sedan jag genom köpekontrakt, den 20 November 1894, till 

Stockholms Tidningens Aktiebolag försålt fasta egendomen N:o 4 i 

qvarteret Svalan i Stockholm, i hvilken egendom inteckningar beviljats 

till säkerhet för af mig till J. A. von de herckhove, W. U. Lundqvist och 

C. Wifstrand utfästadc lifräntor, hvilka under min lifstid utgå med 

2,400 kronor och derefter mecl 3,200 kronor årligen, så har jag i 

öfverensstämmelse nneci hvad uti ifrågavarande kontrakt finnes 

föreskrifvet, köparen till säkerhet för dessa lifräntors ordentliga 

betalning, utan att han eller fastigheten deraf blifva betungade, i 

Stockholms Enskilda Bank, på sätt närmare förmäles i 

Donationsurkunden N:o 194 af den 24 November 1894 med tillägg, 

deponerat dels, den i Oktober 1895, fyra stycken i ofvannämnda 

egendom, N:o 4 i qvarteret Svalan, meddelade in-teckningar å tillhopa 

41,700 kronor med ränta, dels den 3 Januari 1898, en inteckning i 

samma egendom å S,000 kronor med ränta, dels den 15 November 1899, 

sju inteckningar i fasta egendomen N:o 16 i qvarteret Göken i 

Stockholm å tillhopa 12,800 kronor och dels Stockholms Enskilda 

Banks den 24 Januari 1902 utfärdade depositionsbevis å 300 kronor med 

rörlig ränta. 

Dessa värdehandlingar — med undantag likvisst af dem, som den 

15 November 1899 deponerats till ett värde af 12,800 kronor och hvilka 

jag afsett för en annan disposition — eger Universitetet efter min död 

hos Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning intill ett belopp af 

35,000 kronor uttaga och med eganderäi.tt behålla, i den mån de genom 

lifräntetagarnes död blifva fria och eljest af mig sjelf kunnat 

utbekommas. 

3 . 

De 10,000 kronor, som omnämnas i 6 1 och som Universitetet 

genast egcr uppbära, skola af Universitetet användas för 

Victoriamuseets byggnadsfond. 

§ 4 . 

De 35,000 kronor, som omnämnas i § 2 och hvilka Universitetet 

eger uppbära först efter min och vederbörande lifräntetagares död, skola 

med afseende å de derom fästa villor och bestämmelserna vara och 

behandlas som två särskilda donationer, en < 25,000 kronor och en å 

10,000 kronor, om hvilka skall gälla följande: 

§ 5 . 

Donatianen å 25,000 kronor. 

Denna donation, hvaraf endast räntan far af Universitetet 

användas, afser att bereda stipendier åt vid Universitetet studerande 

personer. 

Beträffande dessa stipendier egcr Universitetet utfärda statuter 

och fastslå dc närmare bestämmelser för deras bortgifvande, som 

befinnas af nöden. Dervid böra clock följande grundprinciper 

ovägerligen fasthållas och i statuterna iakttagas, nämnligen : 

1:o) att stipendiaterna utnämnas af Consistorium majus på förslag 

af professorerna i egyptologi och semitiska språk; 

2:o) att stipendierna skola till antalet vara högst tviinne; men i det 

fall endast ett, att någon förslagsvis påtänkt studerande så allvarligt 

egnat sig åt de egyptologiska studierna, att han an-ses framför andra 

göra sig förtjent af speciel uppmuntran och understöd; 

3:0) att stipendierna skola utdelas hvarje år för ett år i sender med 

rätt för Consistorium att tillerkänna innehafvaren stipendiet för 

ytterligare ett eller högst tvä år; skolande clock härvid iakttagas att, om 

af någon anledning nämda professorer icke skulle finna sköl föreslå 

någon till erhållande af stipendium för året, in-flutna räntebeloppet må 

reserveras till annat tillfälle för att utdelas antingen vicl sidan om de 

ordinarie stipendierna såsom särskildt stipendium eller ock så, att det 

tjcnar till höjande af något års stipendier; egande Consistorium härvid 

lämpa saken efter förhillandena, men med hänsyn till min härmed 

uttalade önskan att, i fall reserverade medel afsättas, de då helst böra 

bcsparas, för att i en framtid begagnas till större resestipendium å t. ex. 

minst 2,000, 2,500 eller 3,000 kronor; dock att i sådant fall stipendiaten, 

pii sätt som Consistorium egcr angifva, bör lemna någon säkerhet 

2 47

248 

för medlens användning i enlighet med understödets syfte samt efteråt 

visa, att det på rätt sätt begagnats; 

4:0) att såsom kompetens för erhållande af ifrågavarande 

stipendium fordras att med ådagalagdt nit och skicklighet vid 

Universitetet idka egyptologiska eller semitiska spräkstudier, (lock att 

från stipendium de äro uteslutna, som studera hebriiiska för vinnande af 

presterlig kompetens; 

5:o) att stipendium företrädcsvis* bör tilldelas den, i hvilkens 

studier och arbeten de gamla egypternas filosofiska ideer behandlats 

eller hos hvilken de till märkbar grad gjort sig gillande vid hans 

sysselsättning med tillvaratagandet af fornegyptiska idēassociationer; 

samt 

6:o) att stipendium får uppbäras älven för fortsatta studier vid 

främmande Universitet. 

De medel till denna donation, soul Universitetet lyfter, skola, 

lerest mitt nämnda arbete icke före min död från trycket utkom-mit, 

sålunda disponeras, att tre fjerdedelar förräntas till stipendier och den 

återstående fjerdedelen användes i afråkning pä den i 

6 omförmälda donationen, till mitt förenämnda verks utgifvande. Har 

deremot mitt arbete före min död i tryck utgifvits, skall räntan af hela 

det af Universitetet utbekomna kapitalet användas till stipendier. 

Efter min död och i mån efter soul legatarierna fränfalla eger 

Universitetet från donationen \:o t94 i Stockholms Enskilda Bank 

uttaga värdepapper motsvarande den kapitaliseracle lifriinta, som 

upphört att utgå, så att Universitetet sjelf då också eger uppbära räntan 

å (le härigenom donerade värdehandlingarnas kapital i den mån denna 

ränta ej behöfver användas till gäldande af lifräntorna. 

Detta »företrädesvis» s a g lt med anledning deraf att mina egna egyptologiska 

studier redan mer direkt ledt till inblick i de gamla egyptiska Filosofernas 

spekulationsteorier och min egen upplutning om det fornegvptiska gudsbegreppet, 

förande till egvptologicns kärna eller lifsbegreppet i den universelt gudomliga 

skapelsen, såsom idcenligt varande förbunden med språkskapelsen, den der af mig 

behandlas i mitt under utarbetning varande verk om »språkets upprinnelse eller den 

gudomligt menskliga skapelsen»; och p ä detta »företrädesvis» bygger jag den vissa 

förhoppningen att svenska vetenskapliga studier och svenska vetenskaps-män skola en 

gång lyfta den slöja af dunkel, som nu omtöcknar vetandet om de äldsta fornegyptiska 

idcerna, angående den Allsmäktige Skaparen och om det gudomliga skapelseverket, 

hvilka ideer bilda underlag för den elementarv kultur, som Fixerats i hieroglyfiska ideofonografi». 

6. 

Donationen å zo,000 kronor. 

Derest mitt ofvannämnda arbete vid min död icke hunnit i tryck 

utgifvas, bör Universitetet utse lämplig och kompetent man sned 

åliggande att från mitt sterbhus omhändertaga mitt arbete i befintligt 

skick med alla till detsamma hörande manuskript, ut-kast och annat 

materiel, hvaribland uppgift om tillämnade illustrationer och sättet för 

dessas anskaffande; att redaktionelt behandla det af mitt verk redan 

färdiga — det kan partielt göras oberoende af fortsättningen, ehuru 

helheten bör eftersträfvas —; att såvidt möjligt fortsätta och slutföra 

arbetet i den anda jag angifvit; samt att till trycket befordra det såsom 

ett verk af mig, med rätt för redaktören att för angifven egen del 

tillfoga anmärkningar och noter. Och skall Universitetet tillse, att detta 

varder ordentligen fullgjordt. Förlagsrätten skall vara förbehållen mina 

arfvingar. 

Med denna donation afses dels och i första rummet, för så vilt jag 

icke sjelf medhunnit utgifvandet af mitt ofvanantydda verk, att medel 

till arbetets fullbordande och utgifvande, i enlig-het med ofvan antydda 

arrangement, skola erhållas från denna donationsfond, och dels att i 

den mån medel af denna fond för nyss antydda ändamål icke användas, 

utan blifva obehöfliga, cic clå af Universitetet må disponeras för eless 

Victoriamuseum. 

§ 7 . 

För (let fall äter att jag sjelf slutfört arbetet ifråga, förbehåller jag 

mig fri dispositionsrätt öfver dessa 10,000 kronor, dock endast i så 

måtto, att af räntan deri, skall bildas ett nytt årligt stipendium åt 

studerande vid Universitetet i ämne, hvarom jag utbeder mig att 

framdeles få till detta gåfvobrcf bilägga närmare bestämmelser och 

vilkor. 

Stockholm den 12 Februari 1902. 

C. E. GERNANDT. 

Att Herr Direktören Christian Emanuel Gernandt, som vi 

personligen känna, egenhändigt samt vid sundt och fullt förstånd 

undertecknat förestående handling, intyga på en gång närvarande: 

Ivar Dahllteim, F. W. Warfvinge, 

Ba t, läkare. Med. D:r.» 

2 49

250 

V id upprop tillstädeskommo de åberopade vittnena. 

Efter det upplyst blifvit, att rättegång rörande gåfvobrefvet ej 

vore anhängig, fann, enär jäf emot vittnena ej kunde utrönas, 

Rådstufvu-Rätten, med stöd af 17 Kapitlet 23 § Rättegångs-Balken, 

skäligt det begärda förhöret tillåta, dock med öppen lcmnad rätt för 

den eller dem, vittnesmålen angå kunde, att framdeles, i händelse af 

tvist, sina jäf och påminnelser emot vittnena och deras utsagor förete; 

Och fingo vittnena aflägga vittneseden, om hvars förbindelse (le 

erinrades, hvarefter och sedan den å gåfvobrcfvet tecknade 

vittnesmeningen blifvit uppläst och vittnenas derunder skrifna namn 

dem förevista, de hördes hear för sig samt förklarade 

sammanstämmande, att de, som vidkändes sina namnunder-skrifter, 

toge vittnesmeningens innehåll å (len aflagda eden, med tillägg, att 

bevittnandet, om hvilket de blifvit af gåfvogifvaren särskildt 

anmodade, försiggått elen 12 nästlidne Februari i gåfvogifvarens 

bostad i huset N:o 43 vid Strandvägen här i staden, samt att 

gåfvogifvaren vid tillfället handlat af fri vilja. 

Upprepadt och vidkändt; Och skulle bevis om gåfvobrefvets 

uppvisande på ombudets begäran detsamma åtecknas. Aftr

252 

Norra domsaga i hvarje fall uttalad önskan, i den mån befintligt anslag 

kan derför anses utgöra skälig godtgörelse, såsom rättegångsbiträde 

biträda fattiga och i öfrigt deraf förtjänte rättssökande vid Upsala läns 

norra domsagas Häradsrätt. 

IIvart femte år skall årsräntan besparas, till dess besparingsfonden 

uppnått ett belopp af Trettiotusen (30,000) kronor. När detta 

skett, eger Juridiska Fakulteten, sedan från fonderna för hvartdera af 

förut nämnda ändamål årligen användts 500 kronor, bestämma, huru den 

återstående delen af besparingsfondens afkastning må enligt då 

existerande förhållanden till rättsvetenskapens fromma bäst användas. 

Upsala elen 21 September 1901. 

ELISABEI'II V. BAIIR, 

f. Boström. 

JOHAN V. BAH R. ER. V. BAIIR. 

III;DVIG VON BAIIR. EVA VON BAIIR. 

Utdrag ur , u;-idiska Fakultetens protokoll den z6 

Oktober 1901. 

'- 

Meddelade dekanus, att enkefru E. von Bala• och hennes barn 

godkänt Fakultetens förslag till benämning å den af dem till Fakulteten 

gjorda donationen, och beslöt Fakulteten därefter, att den donerade 

fonden skulle benämnas furrs Doktor Carl von Bahrs Fakultetsfond och 

att hos Universitetets Drätselnämnd skulle göras anhållan, att nämnden 

ville för Fakultetens räkning förvalta denna fonds medel i 

öfverensstämmelse med gåfvobrefvets föreskrifter samt årligen den 21 

September för utdelning tillhandahålla fondens årsränta. 


JJi o Blomberg. 

Vilhelm Ekmans universitetsfond och sjukhusfond. 

Testamente. 

Jag Vilhelm Ferdinand Ekman vill härmed med upphäfvande af 

alla äldre testamentariska bestämmelser såsom min yttersta vilja 

rörande min efterlämnade kvarlåtenskap förordna, att däraf följande 

gåfvor och dispositioner skola utgå nämligen: 

3:0) Till Upsala Universitet testamenterar jag, för att i min mån 

söka underlätta denna af mig högt värderade högskolas arbete för 

vetenskapens och den fosterländska odlingens utveckling Ett Hundra 

Tusen (100,000) kronor till en fond, hvars ändamål och användning 

bestämmas genom följande reglemente : 

Stadgar för Vilhelm Ekmans universitetsfond. 

§ I. Vilhelm Ekmans universitetsfond skall i Upsala universitets 

räkenskaper särskildt bokföras och förvaltas i öfverensstämmelse med 

dc allmänna föreskrifter, hvilka äro gällande för förvaltningen af öfriga 

under universitetets vård stälda fonder. 

§ 2. Fondens ändamål är att genom understöd bereda vetenskapsidkare, 

som äro fästade vid Upsala universitet, lättare till-fällen 

att kunna i tryck offentliggöra resultaten af sina vetenskap-liga 

forskningar. 

§ 3. Understöd för utgifvande af vetenskapliga verk och 

uppsatser kunna antingen afse hela tryckningskostnaden jämte öfversättningsarvode, 

dä skrift å främmande språk utgifves, eller ock utgöra 

bidrag till kostnaderna för publicerandet. 

§ 4. Understöd till utgifvande vid universitetet af vetenskaplig 

tidskrift må ej från fonden beviljas, så vida ej tidskriftens 

2 53

254 

innehåll affattas å tyska, franska, engelska eller latinska språken; för 

sådana understöd må ej heller mer än högst en fjärdedel ( 1 !4) af fondens 

disponibla årsafkastning anvisas. 

5. Då utgifvandet af vetenskapligt arbete helt och hållet bekostas 

från fonden, böra samtliga exemplar af. arbetet med af-drag af ett skäligt 

mindre antal, som ställas till författarens för-fogande, öfverlemnas till 

Upsala universitetsbibliotek; likaså bör ett efter understödets storlek 

Iämpadt antal exemplar af vetenskaplig publikation, som utgifves med 

understöd från fonden, till samma institution lämnas. 

Universitetsbiblioteket ege fritt förfoga öfver de sålunda erhållna 

publikationerna, särskildt för tillgodo-seende af sina bytesförbindelser. 

6. Kompetente att från fonden njuta understöd äro: 

a) Vid Upsala universitet anstälde professorer, öfrige ordinarie 

lärare och bibliotekstjänstemän samt docenter; docent vare dock icke 

kompetent, om han ej är vid universitetet närvarande, såvida han icke 

såsom innehafvare af resestipendium eller på grund af erhållen 

tjänstledighet för vetenskapliga forskningars verkställande å annan ort 

vistas ; 

b) Ordinarie lärare och tjänstemän vid nämnda universitet, hvilka 

efter erhållande af begärdt afsked ur universitetets tjänst vilja publicera 

resultaten af sin vetenskapliga verksamhet. 

7. Körande användningen af fondens disponibla tillgångar ege 

det större akademiska konsistoriet besluta på framställning af den nämnd, 

som med universitetsbibliotekarien såsom själfskrifven Ledamot af 

nämnda konsistorium tillsatts. De valda ledamöterna, som utses för två 

kalenderår i sander, skola vara fem, nämligen en från hvarje fakultet eller 

sektion. Nämnden välje inom sig ordförande, som i händelse af paria vota 

ege utslagsröst. 

§ S. Af fondens årliga räntcafkastning skall alltid en åttondel ( 1 ; ` s) 

besparas och läggas till kapitalet. De öfriga sju åttondelarne ( 7 Is) må för 

fondens ändamål disponeras, men endast om och i den omfattning 

understöd påkallas för vetenskapliga publikationer, som verkligen 

förtjäna att från fonden understödjas. Äfven besparingarna å den 

disponibla ränteafkastningen skola läggas till kapitalet. 

§ 9. De tilläggsföreskrifter till dessa stadgar, som pröfvas nödiga, 

må af det större akademiska konsistoriet uppgöras, hvarefter å hela 

reglementet Kongl. Maj:ts fastställelse må begäras. Skulle på grund af 

särskilda förhållanden ändringar i eller tillägg till dessa stadgar eller 

reglementets öfriga föreskrifter anses nödiga, 

f 

har det större akademiska konsistoriet att därom framställa förslag, som 

underställas Kongl. Maj:t till stadfästelse. 

Vid denna testamentariska disposition fäster jag emellertid (let 

förbehåll, att af fondens årsräntor skall till min hushållerska Amanda 

Eleonora Maimgvist. såvida lion ännu vid min död är i min tjänst, under 

hennes lifstid utgå en årlig pension af Ett Tusen (1,000) kronor därest hon 

lefver ogift, eller Sex Hundra (600) kronor om hon träder i gifte; öfver 

denna pension, som bör till henne af universitetet kvartalsvis utbetalas, 

må hon, äfven om hon skulle komma att ingå äktenskap, själf råda. 

4:0) Till Akademiska Sjukhuset i Upsala testamenterar jag Femton 

Tusen (15,000) kronor till en fond för underhållande af tvänne frisängar 

vid nämnda sjukhus, hvilka torde få bära mina aflidna systrars, fröknarna 

EJnelie och 11lathilda Ekmans namn. 

11:0) Alla de testamentstagare, åt hvilka i punkterna 3—Io anvisats 

bestämda belopp, ega att efter fullbordad boutredning be-komma dessa 

oafkortade, men de ega ej tillgodonjuta någon ränta å de testamenterade 

beloppen för tiden från min död till boutredningens fullbordande och 

beloppens utbetalande. 

Upsala den 18 September 1899. 

VILII. EKMAN. 

Att f. Bankkassören Vilhelm Ekman, som vi personligen känna, vid 

sundt och fullt förstånd och af fri vilja förklarat ofvanståendc skriftliga 

förordnande, om hvars innehåll vi icke erhållit kännedom, utgöra sin 

yttersta vilja och testamente samt att han, Vilhelm Ek-man, egenhändigt 

derunder tecknat sitt namn, intygas af oss, för ändamålet tillkallade och 

på en gång närvarande vittnen. 

Upsala (len 18 September 1 899. 

Axel Erdmann, Carl II'altlund, 

c. o. Professor, Upsala. Professor. 

255

256 

F. d. Lazarettets Fonder. 

Om dessa fonders eller rättare denna fonds, f. d. Lazarettsfondcns 

ursprung vinnes upplysning i Läns Lazaretts- och Kur-hus Direktionens 

protokoll för den 3 Juni 1856, § 3, der det heter : 

nOfverlemnades af Herr Sysslomannen en utaf Herr A. Ene-ros 

till Mamsell M. D. Pousette utfärdad i Bergsbrunna rusthåll 2 7 ; ' i6 mtl. 

intecknad revers å 4,000 Rdr. Banko, som af Mamsell Pousette blifvit 

till Lazarettet skänkt och af henne transporterad, mot villkor att hon af 

Direktionen under sin återstäende lifstid uppbär ränta för hvarje halft år 

derå å 5 procent årligen.» 

En särskild förbindelse å denna lifräntas utbetalande blef af 

Direktionen utfärdad. Jemlikt Direktionens beslut — se dess protokoll 

den 9 April 1869 — användes kapitalet till betalning af Lazarettet 

vidlådande och i dess hus intecknade skulder, neml. en till Upsala Läns 

enöreskassa och en till Upsala sparbank, hvardcra ii 3,000 Rdr. När så 

Universitetet år 1869 öfvertog Lä-nets sjukvård och Läns 

Lazarettsbyggnaden till Universitetet för-såldes, fick Universitetet 

äfven öfvertaga skyldigheten att till Man1-sell Pousettc betala lifräntan 

i fråga, hvilken dock genom gifvarinnans död mycket snart upphörde. 

Emellertid beslöt Drätselnämnden den i8 Januari 1870 att, som uti 

den mellan Länet och Universitetet träffade öfverenskommelsen om 

öfvertagande af Länets sjukvård funnes stadgadt att alla till Länets 

Lazarett och kurhus hörande eller framdeles till-fallande donationer 

skulle till Universitetet öfverlcmnas, men Universitetet ej fått emottaga 

ofvannämnde fond, ehuru Universitetet måst till Mamsell Pousette 

utfärda förbindelse å lifräntan, hos Direktionen anhålla, att 

Universitetet, som af länet inköpt Lazarettsgården och äfven utfärdat 

skuldförbindelse ä det belopp, hvarmed köpeskillin- 

gen öfverskjutit den i gården intecknade summan, måtte från La-net få 

emottaga jemväl det af Mamsell Pousette till Lazarettet donerade 

kapital. 

Härpå ville tioek Läns Lazaretts och Kurhus Direktionen icke 

ingå utan svarade den i8 Maj 1870, att då det af Mamsell Pousette 

skänkta kapitalet blifvit användt till minskande af Lazarettsgården 

vidlådande skulder, hade vid denna egendomsförsäljning beloppet af 

den efter skuldens afräknande återstående köpeskillingen i samma 

förhållande ökats. Hack nemllgen den om-nämnda betalningen å 

skulden icke skett, så hade visserligen Universitetet fått emottaga den 

af Mamsell Pousette skänkta eller någon annan cleremot svarande 

skuldsedel, men från köpeskillingen å Lazarettsgårclen hade då måst 

afdragas 6,000 Rclr. till ligviderande af då ännu gvarståencle 

inteckningar å samma belopp, och Universitetet, hvilket såsom efter 

skuldens afdragande behållen köpeskilling emottagit 27,750 Rclr., 

hade då fött 6,000 Rdr. mindre eller blott 21,750 Rdr. 

Med detta svar var Drätselnämnden i sin ordning icke nöjd. I 

dess protokoll d. 12 Juli 1870 § II, heter det att Drat-selnämnden 

vidhölle sin fordran att af Länet utbekomma det af Mamsell Pousette 

donerade kapitalet, men att anspråket tills vi-dare skulle fä hvila i 

afvaktan på utredning af de förluster, som Universitetet genom 

Länslazarettets öfvertagande fått lida och derom ersättningsanspråk 

framdeles skulle göras. Detta skedde visserligen i skrifvelse till 

Landstinget den 22 Augusti 1871, men deri nämndes icke något om 

denna Pousettska fond och frågan om kapitalets utbetalande af Länet 

synes sedermera icke halva varit upptagen. — Föregående något 

utförliga redogörelse har ansetts nödvändig till förklaring af denna 

något sällsamma fond, som saknar särskildt bokfördt kapital, men 

hvaraf ränta är upptagen i Universitetets stat och årligen tillgodoföres 

Akademiska Sjukhusets konto i Universitetets hufvudbok. 

Det är icke heller lätt att komma underfund med, huru denna 

ränteligvid till det Akademiska Sjukhuset kunnat blifva be-stämd till 

det belopp, hvarmed den enligt nu gällande Stat ut-går, nemligen 225 

kronor, till hvilket belopp den likaledes var bestämd enligt 1872 års 

stat. Då det förutsatta kapitalet utgjorde 6,000 Rdr. borde vril räntan 

efter hittills vanlig beräkning af 5 ° o uppgatt till 300 kr. 

1)onutionst rlccunder. 

17 

2 57

2 5 8 

Hvarken utredningen, som här gjordes för 1872 åtas eller 1885 års 

Stater, lemna förklaring härför. — Uti den sistnämnda Staten angifvas 

dessa 225 kronor vara ränta af en f. d. Lazarettsfond å 4,500 kronor. 

Härtill har Universitetets Drätselnämnd till sist hållit sig och bestämt, 

att hvad Universitetet i denna del utbetalar till sjukhuset motsvarar 4 

°,'o å 4,5 00 kronor. 

Majoren C. A. P. Swartz' sjukhusdonation. 

Till åminnelse af min aflidne broder Apothekaren John Ja-cob 

Swartz och för att efterkomma hans yttrade önskan, öfverlemnar jag 

harmed, såsom gåfva, till Upsala Läns Lasarett och Direktionens 

bestämmande omstående skuldförbindelse, med uttryckligt förbehåll att 

under min lifstid sjelf åtnjuta och efter eget godtycke använda räntan, 

hvilken således först efter min död till-faller nämnde Lasarett; 

äfvensom att, i händelse af behof för räntans infordrande, ega tillgång 

till denna revers; betygar 


AUG. SWAR 1'Z, Major, R. S. O. 

1'å en gång närvarande vittnen: 

D:r O. G. Söderhon. G. Gyllensvard. 

Regementsskrifvare. 

Atskrift. 

Till Herr Majoren och Riddaren August Swartz eller hans 

rättsinnehafvare betalar jag den i:ste Juni 1876 en summa af feer tusen 

(5,000) Riksdaler Riksmynt, med derå från den Este näst-kommande 

Juni löpande sex (6) procents årlig ränta, som erlägges hvarje halfår den 

1:ste Juni och den i:ste December. Valuta be-kommen genom köp af 

Apotheket Uplands Vapen härstädes. 

Upsala den 13:de Maj 1865. 

Sager 5,000 Rd. Rent. G. Pilts. 

6 procent riiuta. Apothekare. 

(Sigill). 

2 59

26o 

För ofvanstående förbindelse går undertecknad i full borgen, som 

för egen skuld; försäkrar 

Edo. Aug. Andberg, 

Apothekare, adr. Upsala. 

(Sigill). 

På en gång närvarande vittnen: 

G. Gyllensvard, Th. E. Hellsten. 

Regemcntsskrifvare• Urmakare. 

» Testamente. 

Såsom min yttersta vilja, angående disposition af gvarlåtenskapen 

efter mig, förordnar jag härmed på sätt, som följer. 

A) I)e efter min aflidne salig broder John Swartz ärfda me-del, 

som för närvarande uppgå till omkring 15,000 Rr, dels i kon-tant och 

dels i en af Apothekaren Piltz i Upsala utgifven revers å ursprungligen 

io,000 Rr med årlig amortering, fördelas, i öfverensstämmclse med min 

broders yttrade önskan sålunda: 

1:o) Till Jungfru Mathilda Sandberg i Upsala för mångårig vård 

om min salig broder, i synnerhet under hans sjukdom åren 1852—3 

samt för vård och underhåll af vår gemensamma graf å Upsala 

Kyrkogård 2,500 Rr. 

2:0) Till min salig broder Johns oäkta dotter Johanna Augusta 

Pettersson, numera gift med Svarfvaremiistaren G. O. Back och boende 

i Göteborg 2,500 Rr. 

3:0) Aterstoden fördelas lika emellan Upsala Läns Lazarett, 

Upsala Borgerskaps Gubb- och Enkehus, Småbarnsskolan och den af 

Borgerskapet stiftade barnhusfond tillsammans 1o,000 Rr. 

Alla mina gångkläder och mitt linne öfverlemnas till ofvannämnde 

\Vaktmästaren A. A. Nilsson. Stockholm den 2 Juli 1866. 

CARL. AUGUST PONTUS SWARTZ, 

Major, R. S. O. 

(Sigill). 

Att Herr Majoren och Riddaren Carl August Pontus Swartz med 

sundt och fullt förstånd och af fri vilja förklarat förestående 

Testamente utgöra dess yttersta vilja och detsamma egenhändigt 

undertecknat, intyga vi, för sådant ändamål tillkallade och på en gång 

närvarande. 

Stockholm den 2 Juli 1866. 

Carl Gustaf Sjöberg, Ben,; t Edvard Sjöberg, 

Handlande. Bryggare. 

I transumerade delar rätt afskrifvet, betygar 

261 

Stockholms Rådstufvu Rätts Första Afdelning den 9 juni 1902. 


Olof Törnell. 

Då Universitetet år 1869 öfvertog länets sjukvård och Läns 

Lazarettets fonder enligt öfverenskommelse till Universitetet öfverlemnades, 

utgjorde Major Swartz ' fond enslast 2,055 kronor, hvilken 

summa, mcd ränteberäkning derå efter 5 °/o jemväl upptogs uti 1872 

års stat. Sedermera under år 1878 inflöt till Swartzska donationen dels 

2,500 kronor jemte ränta, utgörande nya donationsmedel på grund af 

Major Swartz testamente dels de genom ofvanintagna gåfvobref af den 

15 Maj 1865 donerade 5,000 kr. jemte ränta, hvilket belopp väl 

egentligen redan förut varit ge-nom en hos Universitetet deponerad 

säkerhetshandling till Universitetet öfverlemnadt, men hvarå donator 

under sin lifstid uppbar lifränta. Genom särskildt beslut den 30 Januari 

1883, § 10, bestämde Drätselnämnden — vid frågan om afräkning för 

året mellan Universitetets allmänna kassa och det Akademiska Sjukhuset 

— att denna fonds räntebärande kapital skulle utgöra 9,555 

kronor, hvarå 5 °/o årlig ränta eller 477 kr. 50 öre skulle från och med 

år 1882 och för framtiden till Sjukhusdirektionen för f. d. 

Länslazarettets räkning utbetalas. — I enlighet med detta beslut 

upptogs räntan å fonden i 1885 års stat till 477 kr. 50 öre.

262 263 

Emellertid beslöt Drätselnätnnden redan den 6 November 1883, § 

6, att af en kontant å fonden innestående räntebesparing 445 kronor 

skulle läggas till kapitalet hvarigenom detta uppbragtes till jemna 

io,000 kronor, vid hvilket belopp detsamma allt fortfarande förblifvit. 

Konung Gustaf III:s donation af plats för 

Botanisk Trädgård. 

Wi GUSTAF med Guds nåde, Sveriges, Göthes och Vendes 

Konung &tc: &tc: &tc: Arfvinge till Norrige, samt Hertig till 

Schlessvig Hollstein &tc: &tc: Göre vetterligt att om Vi redan i de 

yngre åren med huldhet och omvårdnad omfattat Nordens äldste 

Lärosäte, Vår Academie i Upsala, så hafve Vi ännu mera under loppet 

af Vår Regering varit sorgtällige att befordra dess heder och tillväxt, då 

utom vår egen tillfredsställelse, och den äran att fullkomma hvad de 

tvenne störste konungar, hvilkas namn Vi bäre, med så mycken omsorg 

sökt att befrämja, Vi icke allenast derigenom vunnit ett tillfälle, att uti 

Vårt Eget efterdöme lära Vår Kärälskelige Herr Son, att högst agta den 

lycka som åtföljer Spiran öfver ett uplyst Folck, utan ock dageligen 

njute den hugnad, att se Svenska Snillen höja sig till Vetenskapernes 

fullkomligaste kännedom. Att vinna dessa ändamål, så värdige Wårt 

bemödande, hafve Vi äfven undersökt alla Academiens Inrättningar och 

hvilka af dem kunnat fordra ändring eller förbättring. Deribland hatve 

Wi funnit Botaniska Trägården med dess samlingar, i anseende både till 

läget och utrymmet, böra flyttas till ett i begge dessa afsecnden mera 

tjenligt ställe. Så länge den lärda Verlden uti denna Vetenskap endast 

erkände von Linnes Lagar upfylde hans stora namn och kunskaper alt 

hvad häruti saknades : Men numera sedan uptäckterne ökat sig, och 

utländningar, ledde af hans Ljus, börjat täfla med hans Landsmän, 

fordrar hans minne, och Academiens heder, de anstalter, hvarigenom 

hans skickelige Efterträdare kunna bibehålla hans företräde. I sådan 

afsigt hafve Vi i Nåder beslutit, icke allenast att af Wåra enskilta medel 

besörja omkostnaden vid anläggningen af en ny Botanisk Trägård med 

alla nödvändiga hus, utan ock velat dertill uplåta den vid Slottet 

härstädes varande Lust Trägård jemte Etthundrade Tolf alnars

264 

bredd utanför och vid dess Västra Sida. Till följe däraf vele Vi ock 

härmed afhända Oss och Cronan, såsom Vi ock genom detta Vårt Öpna 

Bref afsäga Oss och Cronan för nu och tillkommande tider, all ägande 

rätt till bemälde Trägärd och lord, hvilken Vi däremot föräre Vår 

Academie i Upsala tia evärdelig ägo och be-sittning, endast med vilkor 

att Trägården till Träd, Planteringar och Allēer m: m: underhålles i det 

skick den nu är, samt at han nyttjas till det Bruk Vi honom ängne, 

nämligen till Botaniska Orters och Växters skjötande och Planterande. 

Thet alle som vederbör hafve Sig hörsammeligen att efterrätta. Till 

yttermera visso hafve Vi thetta med Egen hand underskrifvit, och med 

Vårt Kongl: Sigill bekräfta låtit. 

Upsala Slott den 17 Augusti 1787. 

GUSTAF. 

E. Schröderheini. 

Professor O. Glas' sjukhusdonation. 

Denna fond grundar sig å följande gåfvobref af Professor Glas' 

måg Prof. Olof Hammarsten och dotter Fru Lotten Hammarstcn : 

»Till fullgörande af vår käre Baders och Svärfaders, framlidne 

Professoren och Kommendören Herr Doktor Olof Glas's till oss 

fi•amstälda önskan hafva vi undertecknade såsom hans arfvingar 

öfverenskomnlit och beslutat, att af hans efterlemnade egen-dom utdela 

följande gåfvor i enlighet med hans särskildt derom lemnade 

föreskrifter: 

4. Till Consistorium Academicum i Upsala öfverlemnas ett kapital 

af 1'tt Tusen (1,000) kronor, hvaraf årliga räntan skall tilldelas någon 

Barnmorska, som längre tid tjenstgjort vid det Academiska Sjukhuset i 

nämnda stad, eller om någon sådan förtjent person icke finnes, till 

någon Sköterska, som längre tid tjänst-,gjort vid samma Sjukhus, dock 

med vilkor att Sjuksköterskan Christine Lindberg under sin Iifstid får 

uppbära samma ränta. 


LOTTIN I-IAMMARSTEN, OLOF HAMMARSTEN.» 

född Glas. 

Vid 1902 års ingång uppgick kapitalet till det ursprungligen 

donerade 1,000 kronor, hvarjemte å fonden fanns en kontant, icke 

räntebärande besparing af 5o kronor. 

265

266 267 

Handlanden C. E. Grönbecks sjukhusfond. 

Denna fond har stiftats af I-Iandlanden C. E. Grönbeck, enligt 

hvad upplyses i (let Större Akademiska Konsistoriets protokoll den 10 

Maj 1873, § 3, der det heter: 

»F. Vaktmästaren vid Akademiska Sjukhuset Handlanden C. F. 

Grönbeck lät genom Professoren Glas aflemna kontant 2,000 Rdr jemte 

upplupen ränta derä från den 10 sistl. Februari, med anhållan från 

Handlanden Grönbeck, det Universitetet ville till förvaltning emottaga 

nämnde medel, deraf årliga räntan skulle efter pröfning af prefekterna 

för det Akademiska Sjukhuset, såsom lifstidspension tilldelas en eller 

tvänne vid Sjukhuset anstälda sjuk-sköterskor, som gjort sig kända för 

troget uppfyllande af sina pligter och vore till vidare tjenstgöring såsom 

p 

sjuksköterskor oförmögne, ien att Handlanden Grönbeck, som 

förbehållit sig att nu för första gången sjelf bestämma elen som af 

ifrågavarande ränta skulle komma i åtnjutande, till pensionär utnämnt 

Sjuksköterskan Kristina Lindberg; och beslöt Consistorium 

Academicum Majus, som, under förutsättning af Kanslerens 

medgifvande till medlens emottagande, lät öfverlemna desamma till 

Räntekammaren för kapitalets förräntande från denna dag, att hos 

Kansleren göra hem-ställan om medlens öfvertagande till förvaltning, 

på sätt conceptskrifvelscn clerom närmare innehåller.» 

Vid 1902 års ingång uppgick det riäntebärande kapitalet till 3,500 

kronor, hvarjemte en kontant, icke räntebärande besparing å 112' kr. so 

öre fanns ä fonden. 

- 

Akademistatens Enskilda Enke- och Pupillkassa .........................................................40, 50 

:Akademistatens Fattigkassa ..................................................................................................5o 

Allmänna Pensions Inrättningen för Univ. Tjenstemäns enkor och barn . 37 

Arwidsons, B. L. N., fond .................................................................................................... 241 

Bahrs, C. von, Fakultetslond ............................................................................................... 251 

Bergholms, A., fond .................................................................................................................62 

Beronius ' , N. B., fond ..............................................................................................................58 

Bjursons, J., fond för befrämjande af sjukvärd ...................................................................66 

n » » Naturvet. stud. sällskapet ..............................................................69 

Borgströms, E. Eason, fond ....................................................................................................70 

Björköns, J., fond .....................................................................................................................72 

Böttigcrs. Disa, fond ................................................................................................................73 

Cassa studiosorum pauperum ............................................................................................... 171 

Cleves, P. T., kemiska fond .................................................................................................... 91 

Cronhjelms, G., fond .............................................................................................................. tio 

Ekmans, Vilh., universitetsfond och sjukhusfond ........................................................... 253 

Exercitii Statens Pensionsfond ...............................................................................................5o 

Fattigkassan, Akademistatens ................................................................................................5o 

Forss', Aron, fond ..................................................................................................................... 32 

Gcrnandts, C. E., fonder ...................................................................................................... 245 

Glas', O., fond ........................................................................................................................ 265 

Grönbecks, C. E., fond ......................................................................................................... 266 

Gustaf II Adolfs donation ........................................................................................................... 

Gustaf III:s donation af tomt till botaniska trädgärden .................................................... 26; 

Hebbcs, A., fond .......................................................................................................................35 

Hellmans, A. J., arfvingars fond ............................................................................................36 

Hjelpfond, Allmänna Pensionsinrättningens ...................................................................... 41 

Hjorters, O. 1'., fond ................................................................................................................37 

Höijers, J. O., donation ......................................................................................................... 1 74 

Jungblads, B., förvaltningsfond ............................................................................................. 90 

Sid.

268 

Kalsenius, A., och h. h. professorsdonation .....................................................................216 

» Sätra Brunns Donation ...............................................................................222 

Kemiska fonden, Professor P. T. Cleves .............................................................................91 

Kempes, Frans, fond ..............................................................................................................:26 

Kristinas, Drottning, bekräftelse ä Gustaf II Adolfs donation ................................. 31, 36 

Sid. 

» bref ang. nya anslag .........................................................................33 

bref ang. donerande af gamla ärkebiskopshuset ..............................35 

bref ang. oförytterligheten af de till viss tjcnst donerade 

hemnian ..............................................................................................................36 

Lasarettsfonden, f. d..............................................................................................................256 

Lidens, J. H ............................................................................................................................182 

Liljeblads, S. C., donation .....................................................................................................92 

Lundbergs, E. » ........................................................................................................... y6 

Länslasarettsfonden, f. d ......................................................................................................256 

Lötmedelskassan .....................................................................................................................55 

Medico-Teologiska Besparingsfonden ..............................................................................172 

Melanderhjelnis, D., biblioteksfond ..................................................................................231 

Orkesterfonden, Universitetets .......................................................................................... 2 0 2 

Oxenstjernska Biblioteksdonationen .................................................................................170 

Pensionsinriittning, Allmänna för tjenstentäns enkor och barn ......................................38 

» 

dess Hjelpfond ......................................................................................41 

Exercitiistatens ............................................................................. q 0 , 50 

för vaktbetjcningens enkor och barn .................................................46 

Enskilda Enke- och Pupillkassan ...................................................o, 50 

Schubert-Solandcrska ..........................................................................53 

Lötmedelskassan ...................................................................................55 

Rabenius', J. C ........................................................................................... 

Rabenius', J. C., pensionsfond ..............................................................................................98 

Rimtians, Hanna, fond 

............................................................................................................................................................................................................12 

4 

Regnells, A. F., Medicinska Fakultetsf0nd 

............................................................................................................................................................................................................23 

2 

s. k. Första Fōrstärkningsfond 

....................................................................................................................................................................14 

8 

Botaniska Institutions fond 

....................................................................................................................................................................15 

2 

» Zoologiska 2 54 

26o 

Sid. 

Schröders, J. II. donationer ..................................................................................................193 

Schuberts, E. G., fond (»Schubert-Solanderska») ..............................................................53 

Skyttes, J., donation .................................................................................................................... 

Svanbergs, Sophie, fond .......................................................................................................102 

Skvtteanska Depositionsfonden ...........................................................................................168 

Svanbergs, L. F., grafvärdsfond ..........................................................................................167 

Swartz', C. A. P., fond ........................................................................................................... 2 59 

Svenssons, M., n ............................................................................... 104 

Särvans, A., . ...................................................................................................226 

Tanims, IIugo, » ..........................................................................................................to6 

Universitetets Lötnledelskassa ..............................................................................................55 

» Orkesterfond ...............................................................................................202 

Wahlenbergs, G., donation ...................................................................................................210 

\Vahlunds, C., . ..............................................................................................io8 

Wahlströms, E., » .........................................................................................................107 

Vaktbetjeningens enkors och barns pensionsinrättning .....................................................46 

Wallqvists, E., donation ........................................................................................................109 

\Vestins, J., » .............................................................................................................III


ANGÅENDE 

DONATIONER OCH FONDER 

VID 

UPSALA KUNGL. UNIVERSITET 

II. 

PÅ UPPDRAG AF DET STÖRRE AKADEMISKA KONSISTORIET 

SAMLADE OCH UTGIFNA 

THORALF FRIES 

UPPSALA 1917 

ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRVCKERI-A.-D.

Holmbladska donationen. 

Tu kgl Academien uti Upsala gifver underteknad härmed ett 

Capital, stort Ett Tusende Sexhundrade Sextio Sex Riksdaler, 32 sk. 

Bancomynt, under följande vilckor: 

I:o Detta Capital får ej under någon förevändning til mer eller 

mindre del användas eller förskingras, utan bör detsamma förräntas 

emot säkerhet och det högsta Lagliga interesse, som kan ärhållas, eller 

om sådant någon tid förmånligare finnes, uti fast Egendom förvandlas. 

Räntan af Capitalet eller afkastningen af derföre handlad jord får ej til 

andra behof nyttias, än tis Böckers inköp för Academiska Bibliotheket 

uti Upsala. 

2:0 Räntan af denna. Donations fond tilfaller icke kgl Academien 

förr, än efter min och den persons död, som tis dess upbärande får mit 

bistånd eller testamente, hvilcken handling derföre hör inför 

Consistorium Academicum efter min död upvisas och bör samma 

person sedermera vid räntans utbekommande sin lifstid med prästbevis 

styreka. 

3:o Som denna gåfva blifvit föranledd och beslutad både af 

kärlek för Vettnskaperne och af böjelse, at åtminstone för närmaste 

efterkommande bibehålla minnet af en fader, som med varm känsla 

Vettnskaper omfattadt, önskar jag at interesset, så snart (let tilfaller 

kgl Academiens Bibliothek må framgent uti Bibliotheks räkningarne 

redovisas under namn af I-lolmbladske Donationen samt at gåfvan i 

framtiden får samma publicitē, som kgl Academien åt dylike 

Donationer kan tis allmänn upmuntran finna godt någon tid meddela. 

4:0 Om Consistorium Academicum, som jag hoppas, med 

föregående vilckor emottager min välmenta gåfva, utbeder jag mig 

derom Consistorii benägna försäkran jemte bevis från kgl Academiens 

Räntmästare, at donations Capitalet är aflämnat, bestående detta 

Capital uti 2:ne af Herr Professor P. F. Aurivillius på (1666 2 /x) Rdr 

Bancomynt utgifne skuldsedlar med obetald ranta från d. 27 maji detta 

år, hvilcka jag på kgl Academien i Upsala transporterat 

Donalionsurkunder. 1 

I

2 

och vid hvilcken transport det uttryckeliga vilckor fästas, at Lånet 

icke får upsägas, så länge nämde Herr Professor derföre ställer 

ärfordelig säkerhet och räntan årligen betalar. 

Stockholm d. to Augustii 1816. 

L. Holnzblad. 

L d. kanunererare vid kgl allmänna Magazins Directicu 

(Sigill) 

Såsom på en gång närvarande Wittnen underskrifva 111. 

Lagerwall. C. M. Elfstedt. 

kammererare uti kongl: Coln: Collegio. f. d. kammerer och Häradshöfding. 

(Sigill) (Sigill) 

I skrifvelse till Kanslern af den 26 september 1816 har Större 

konsistoriet anmält, att universitetet till förvaltning mottagit donationen. 

Afskrift. 

Anders Bergholms fond. 

Testamente. 

Sedan jag Anna Christina Bergholm, jämte min aflidne man 

Akademiekursoren Anders Bergholm den 2 Juli 1870 upprättat 

förordnande angående vår qvarlåtenskap, så och med stöd af första 

punkten i berörda förordnande, hvarigenom mig tillförsäkrats äganderätt 

till all vid min bemälde mans (löd i boet befintlig egendom, har 

jag, för att jämväl uppfylla en af min man i lifstiden yttrad önskan, 

velat härigenom angående den efter min död befintliga qvarlåtenskap 

förordna sålunda: 

I:o Till Kungl. Universitetet i Upsala gifver jag trettiotusen 

(30000) Kronor, att såsom en ständig fond, under namn af »Anders 

Bergholms fond» af Universitetsstyrelsen förvaltas, deraf räntan skall 

användas dels till upprätthållande af tre friplatser å akademiska 

sjukhuset för patienter, som lida af långvarig och svårbotlig sjuk-dom, 

dels ock till utdelande efter öfverläkarens bepröfvande af tillfälligt 

understöd åt sjuke, hvilka såsom obotlige derifrån utskrifvas; 

Upsala den 22 april 1880. 

Anna Christina Bergholm 

(Bomärke) 

född Upling. 

Att Enkan fru Christina Bergholm med sundt förnuft och af fri 

vilja undertecknat förestående Testamente, hvilket hon förklarat 

uttrycka hennes yttersta vilja, intygas af oss på en gång närvaran-de 

för ändamålet tillkallade vittnen. 

C. L. Granfeldt. L. E. Sahlstrom. 

Pathologi Vacktmestare. Akad. Fakultets Waktm. 

§ 168. År t 880 den 26 April blefvo vittnena å förestående testamente 

Waktmästarne Carl Ludvig Granfeldt och Lars Erik Sahlström 

3

4 5 

inför Rådstufvu Rätten i Upsala för dödsfall skull å ed hörda angående 

tillkomsten af testamentet; Betygar På Rådstufvu Rättens 

vägnar Sven Radlie. 

Då min aflidne mans arfvinge Snickaren J. Pettersson redan 

blifvit tilldelad så stor del af mina och min mans gemensamma 

tillgångar, som han skäligen kan göra anspråk på, och jag å min sida 

måste vara betänkt på att bereda mig en omsorgsfull vård under mina 

återstående dagar, har jag velat härigenom förordna, att, med ändring 

af tredje punkten i förestående testamente, be-mälde Snickaren 

Pettersson icke skall efter min död åtnjuta någon del af min 

qvarlåtenskap, lika litet som hans bröstarfvingar eller hans enka, utan 

skall i stället den honom genom omförmälda punkt tillagda 

fjärdedelen af gvarlåtenskapen efter min död tillfalla Fröken Edla 

Augusta Almgren, som för närvarande vårdar mig, dock under vilkor 

att hon fortfarande intill min död eg-nar mig samma omsorgsfulla 

omvårdnad som hittills. 

Upsala den 11 Oktober 1882. 

Anna Christina Berg holm. (Bomärke) 

Att Enkefru Anna Christina Bergholm med sundt förnuft och af 

fri vilja undertecknat ofvanstående testamentariska förordnande af 

den 11 Oktober 1882 samt förklarat detsamma innefatta sin yttersta 

vilja intygas af oss på en gång närvarande och för detta ändamål 

tillkallade vittnen. 

7o/r. Malmberg-. 

vice 1-l:iradshöfding. 

L. L. Sablstr,;nr. 

543 . C. L. Grarrfeldt. 

Ar 1882 den 3o Oktober, å 

Upsala Rådhus, blefvo vittnena å förestående testamente 

Waktmästarne Carl Larsson Granfelt och Lars Erik: Sahlström vid 

Rådstufvu Rätten för dödsfalls skull å ed hörda angående tillkomsten 

af testamentet; Betygar På Rådstufvu Rättens vägnar 

jo/tan Ostberg{ ,.. 

Då min mångårige bekante vän målaremästaren Johan Theodor 

Agerberg i Upsala blifvit illa utsatt för den borgen, han till 

Akademien iklädt sig för förre arrendatorn af Ulfva qvarn J. P. 

Forsberg, vill jag härigenom såsom ett bevis på gammal vänskap 

härmed såsom min yttersta vilja förordna, att med ändring af 1:sta 

punkten i förestående testamente, af de i nämnda punkt till Kong]. 

Akademien i Upsala donerade Trettio Tusen (30,000) kronorna sex (6) 

Tusen kronor fråndragas Akademien hvilka Sex (6) Tusen kronor 

härmed testamenteras och gifvas åt nämnde Johan Theodor Agerberg 

eller hans rättsinnehafvare att fritt äga och disponera. 

Upsala den 6 December 1882. 

Anna Christina Bergholm. (Bomärke) 

Att enkefru Anna Christina Bergholm med sundt förnuft och af 

fri vilja undertecknat ofvanstående testamentariska förordnande af 

den 6 December 1882 samt förklarat detsamma innefatta sin yttersta 

vilja, intygas af oss på en gång närvarande och för detta ändamål 

tillkallade vittnen: 

Per Adolf Edqvist. 

f. Kronolänsman. 

S 646. Ar 1882 den 11 

December å Upsala Rådhus, blefvo vittnena å förestående den 6 

December 1882 upprättade testa-mente, förre Länsmannen Per Adolf 

Edqvist och Akaren Carl 

Carl 7olzan Åberg. 

Akare. 

ohan Aberg vid Rådstufvu Rätten för dödsfalls skull å ed hörda 

angående tillkomsten af testamentet; Betygar På Rådstufvu Rättens 

vägnar: 

,ko/tan Östbevg. 

Då 

målaremästaren Johan Theodor Agerberg här i Upsala med döden 

afgått, vill jag härmed såsom min yttersta vilja för-ordna, att de i mitt 

förestående testamente af den 6 December 1882 till herr Agerberg eller 

hans rättsinnehafvare donerade, från Kongl. Akademien fråndragna 

Sex (6) Tusen Kronor nu skola testamenteras och gifvas åt nämnde 

herr Agerbergs efterlefvande enkas, enkefru Christina Elisabeth 

Agerbergs barnbarn, nämligen hennes söners Carl Adolf Schwalbes, 

Magnus Gustaf Schwalbes och afl. Oskar Theodor Agerbergs barn, att 

af dem fritt egas och disponeras; med rättighet dock för enkefru 

Agerberg att under sin lifstid, för sitt uppehälle uppbära årligen räntan 

å dessa 60oo kronor. 


Anna Christina Berg/cohu. 

(Bomärke)

6 

Att enkefru Anna Christina Bergholm med sundt förnuft och af 

fri vilja undertecknat ofvanstående testamentariska förordnande 

af den 5 September 1883 samt förklarat detsamma innefatta sin 

yttersta vilja, intygas af oss, på en gång närvarande och för detta 

ändamål tillkallade vitnen. 

I Vilh. Anderson. 

Bokhållare. 

§ 43 1. År 1883 den 10 September vid Rådstufvu Rätten i Upsala 

blefvo Bokhållaren Wilhelm Andersson och Waktmästaren Lars Erik 

Sahlström såsom vitnen för dödsfalls skull afhörde rörande 

tillkomsten af förestående testamente, på sätt domboken närmare 

utvisar; betygar På Rådstufvu Rättens vägnar. 

E. Hjertstriim. 

§ 376. År 1885 den 26 maj blef förestående testamente i ändamål 

af bevakning efter aflidna Enkan Anna Christina Bergholm, född 

Uppling, till Rådstufvu Rätten i Upsala ingifvet samt utstäldt till 

kommunikation med den aflidnas närmaste arfvingar, på sätt Domboken 

förmäler; Betygar på Rådstufvu Rättens vägnar 

S. C. Bring. 

Af förestående testamenten hafva undertecknade denna dag 

erhållit behörig del. 


Mina Up/hr,. 

Adolf Upling. 

Gen. Joh. Malmberg enl. fullmakt. 

L. E. Salilström. 

Akad Fakultets Vaktmästare. 

Sofia IVahlberg. 

född Carlberg. 

Y. iValrlberg. 

Bevitnas af 

S. A. Ask girot . Gustaf I V idman. 

Rätt afskrifvet intyga: S. A. Askeroth. 

§ 56o. År 1885 den io Augusti, å Upsala Rådhus, beef förestående 

handling, i 

G. Hamberg. 

bevakningsändamål efter 

aflidna Enkan Anna Christina Bergholm, till Rådstufvu Rätten 

ingifvet samt utstäldt till kommunikation med den aflidnas närmaste 

arfvingar på sätt domboken förmäler; Betygas A fskrift. 

På Rådstufvu Rättens vägnar •7ohan Corrte/ins. 

Romansonska donationen. 

1. 

Såsom tillägg till mitt den 14 september 1889 upprättade 

testamente, däri viss del af den egendom, jag kan komma att lemna, 

skänkes till Upsala Universitet för att under namn af den 

Romansonska Donationen tjäna till beredande af tvänne årliga 

pensioner för oförsörjda döttrar efter aflidne lärare och tjänstemän vid 

universitetet, vill jag harmed såväl beträffande utseende af de första 

pensionärerna, som också angående sättet för pensionernas 

bortgifvande derefter, hafva träffat följande närmare föreskrifter. 

Första pensionsrummet tilldelas min guddotter Fröken Emma 

Schenson för hennes lifstid och efter henne någon af döttrarna till 

förre kamreraren E. Schenson i den ordning, att den af dem, som 

tilläfventyrs kan vara af detta understöd mest i behof, skall ega 

företräde och när ledighet å detta rum ånyo inträffar skall ny tillsättning 

ske efter enahanda grund, så länge någon ogift dotter till 

bemälde Kamrerare Schenson finnes i lifvet. 

Det andra pensionsrummet skall, efter enahanda grunder som de 

nyss nämnda, tillfalla någon af Professor Emeritus J. Th. IHīagbergs 

döttrar — detta oafsedt om vid pensionernas utfallande deras fader är 

i lifvet eller icke — och vid första pensionärens bortgång någon dess 

syster och så vidare. 

Pensionerna utdelas sedermera af universitetets Drätsel Nämnd 

eller den myndighet, som framdeles under tilläfventyrs ändrade 

förhållanden kan komma att omhänderhafva förvaltningen af Universitetets 

donationer, och bör vid tillsättningen, som försiggår utan 

föregående kungörelse och ansökan, hänsyn tagas allenast till 

ekonomiskt behof och redbar vandel. 

Pensionerna få behållas för lifstiden, såvida pensionär förblifver 

ogift och i öfrigt uppfyller de ofvan nyss vid tillsättningen så-som 

beaktansvärda uppställda villkor. 

7

8 

Drätsel Nämnden behagade äfvenså godhetsfullt tillse, att den 

ordning iakttages, som för pensionsrummens utdelning till Kamreraren 

Schensons och Professoren Hagbergs döttrar ofvan be-stämts. 

Till utredningsman i mitt bo och till exekutor af de testamentariska 

dispositioner, som af mig träffats, förordnar jag vice 

Häradshöfdingen Johan von Bahr, som för sitt besvär härmed har att 

tillgodoräkna sig skäligt arvode. 

Upsala den 8 januari 1893. 

Louise Romanson. 

Att Fröken Louise Romanson, som vi personligen känna, i bådas 

vår närvaro, vid fullt och sundt förstånd och af fri vilja för-klarat 

ofvanstående handling innehålla hennes yttersta vilja be-träffande 

viss del af hennes förmögenhet samt egenhändigt denna handling 

undertecknat intyga vi till vittnen kallade. 


Gustaf Gavelius. 

v. H iradshöfding. 

§ 1i3. tir 1893 den 4 april blefvo vice Häradshöfdingen Gustaf 

Gavelius och Filosofie Doktorn Fredr. Söderlund inför Rådhus Rätten 

i Upsala å ed hörde angående tillkomsten af detta testamentariska 

förordnande; Betygar alskrift. 

Ex officio 

S. C. Bring. 

Fredr. Söderlund. 

Filosofie Doktor. 

Vidimeras ex officio -t D/ian v. Bahr. 

9 

Testamente. 

Med upphäfvande af ett af mig den 14 September 1889 upprättadt 

testamente, med hvilket upphäfvande jag dock icke åsyftar 

ändring i grunden för de uti testamentet uttalade bestämmelserna utan 

endast att, på sätt af detta testamente torde framgå, närmare fixera de 

till testamentstagarne utgående beloppen, förordnar jag härmed såsom 

min yttersta vilja följande, nemligen 

1) att Tiotusen (io,000) kronor skola tillfalla Upsala Universitet, 

samt att deraf Femtusen (5,000) kronor skola utgöra en pensionsfond 

under namn af Romansonska Donationen, hvaraf räntan skall användas 

till två lika stora pensioner för oförsörjda döttrar efter framlidne lärare 

eller tjenstemän vid universitetet, och åter-stoden Femtusen (5,000) 

kronor skola bilda en fond, benämnd H. W. Romansons Donation, till 

minne af Professoren Romansons 25-åriga intcndentskap vid Sätra 

Brunn, af hvilken fond räntan skall utgå till en fullständig friplats för 

en brunnsgäst därstädes bland obemcdlade fruntimmer. Beträffande 

förvaltningen af pensionsfonden m. tn. hänvisar jag till ett af mig den 

8 Januari 18 93 upprättadt, här nedan närmare omförmäldt testamente; 

2) att Fyratusen (4,000) kronor skola tillfalla Diakoniss Inrättningen 

i Stockholm att efter dess styrelses godtfinnande an-vändas; 

3) att till Domkyrkorådet i Upsala skall inbetalas Tvåhundra 

(200) kronor för framtida vård af Romansonska grafvcn å Upsala 

kyrkogård; 

4) att min nuvarande tjenarinna Jungfru Emma Lindblom skall, 

derest hon troget och omsorgsfullt vårdar mig till min död. under sin 

då återstående lifstid årligen ega uppbära ett belopp stort Trehundra 

(300) kronor, och skall för den skull antingen åt

IO 

henne i lifförsäkringsanstalt inköpas en lifränta å nämnda belopp, eller 

ock på annat sätt, hvilket utredningsmannen i boet eger närmare 

bestämma, sörjas för att hon under sin lifstid får sig nämnda årliga 

understöd tillförsäkradt, och är det dessutom min vilja, att Jungfru 

Emma Lindblom skall, derest hon deraf kan blifva i behof, ega 

företrädesrätt till den friplats vid Sätra Brunn, hvarom jag härofvan 

lemnat föreskrifter; 

5) att ofvan nämnda legater till Upsala Universitet och Diakoniss- 

Inrättningen skola utbetalas, först sedan boet blifvit till fullo utredt 

och arfskifte i behörig ordning förrättats och vunnit laga kraft; 

6:o) att hvad af min qvarlåtenskap återstår, sedan de i punkterna 

1—4 omförmälda dispositioner utgått samt stämpelskatten jemte alla 

öfriga med bouppteckningen förenade kostnader liqviderats, skall 

tillfalla min framlidna systers, Wilhelmina Hagbergs, närmaste 

bröstarfvingar till delning sig emellan efter lag; samt 

7) att mitt förut omförmälda, den 8 Januaui 1893, upprättade 

testamente fortfarande skall ega bestånd, förutom i det afseendet att 

beträffande då lämnade bestämmelser angående utseendet af de första 

pensionärerna, den ändring nu föreskrifves, att det andra 

pensionsrummet skall, utan att, på sätt förut bestämts, tillfalla vissa 

uppgifna personer, omedelbart af Universitetets Drätselnämnd tilldelas 

den person, Drätselnämnden enligt härför meddelade grunder kan 

finna vara af pensionens åtnjutande väl förtjent. 


Louise Romanson. 

Att Fröken Louise Romanson, hvilken vi personligen känna, teed 

fullt och sundt förstånd förklarat förestående testamente inne-fatta 

hennes yttersta vilja, att denna förklaring skett af fri vilja, samt att hon 

under handlingen egenhändigt, med hand på penna, tecknat sitt namn, 

det varder härmed af oss för ändamålet till-kallade och på en gång 

närvarande vittnen under edsförpliktelse intygadt. 

Som ofvan. 

Johan v. Bahr. Akademisekreterare, Upsala. 

§ 52o. År 1902 den 27 Oktober blefvo Akademisekreteraren von 

Bahr och 

Akademikamreraren Th. 

Brandberg inför Råd- 

J . 

'lh. Brandberg. 

Akademikanuerare. 

hus Rätten i Upsala å ed hörde angående tillkomsten af detta 

testamente; Betygar Ex officio S. C. 

Bring. 

Vidimeras ex officio 

Johan v. Bahr. 

Bemyndigande för universitetet att till förvaltning mottaga 

donationen lämnadt genom kanslersbref af den 19 Juni 1903. 

II

12 

Den kemiska fonden, stiftad af Professor P. T. Cleve. 

1. 

Utdrag af Större Akademiska konsistoriets 

i Upsala protokoll den z April 

1905. 

S 4• 

Om gjord ändring af tredje punkten i bestämmelserna för den af 

professor Cleve stiftade s. k. kemiska fonden, hade hos konsistoriet 

gjorts anmälan så lydande: 

»Till det Större Akademiska Konsistoriet! 

Från en af professor P. T. Cleves lärjungar har jag mottagit en 

skrifvelse, hvari han meddelar sin afsikt att till den »kemiska 

fonden» öfverlämna ett belopp af ett tusen kronor under förutsättning, 

att 3:dje punkten i fondens bestämmelser kan få en förändrad 

lydelse, som »afser att sätta den Filosofiska Fakultetens kemic 

professorer, hvilka hafva att förfoga öfver fonden, i tillfälle att 

medels fondens afkastning äfven skaffa arfvoden åt biträden, som 

vid andra å Institutionen förekommande experimentella arbeten än 

deras egna kunna erfordras». 

Med anledning häraf och i enlighet med punkt 4 af fondens 

bestämmelser hafva i samråd med Rektor t. f. e. o. professoren 

Docenten Strömholm och jag öfverenskommit om den ändrade 

lydelsen af punkt 3, som här nedan angifves. Fondens stiftare, 

professor Cleve, har ock, såsom bifogade intyg utvisar, förklarat sig 

icke hafva något att erinra mot, att en sådan ändring vidtages. 

Jag får därför vördsamt anhålla att i konsistoriets protokoll 

måtte antecknas, att punkt 3 i bestämmelserna för »den kemiska 

fonden, stiftad af professor P. T. Cleve» numera erhållit följande 

lydelse: 

3. Afkastningen användes uteslutande till arvoden åt biträden, 

som de nämnda professorerna själfva eller andra vid institutionen 

arbetande behöfva vid utförande af experimentella vetenskapliga 

undersökningar. 

Upsala den 22 mars 1905. O. Widman. 

Och beslöt konsistoriet, att anteckning om den sålunda gjorda 

ändringen skulle i konsistoriets protokoll till framtida kännedom 

inflyta. Ur protokollet: 

Johan v. Balar. 

13

14 

2 

Till Större Akademiska Konsistoriet. 

Till förökande af den af f. d. Professor P. T. Cleve stiftade 

Kemiska Fonden anhåller vördsamt undertecknad, f. d. lärjunge till 

Professor Cleve, att, såsom ett uttryck för vördnadsfull tacksamhet till 

honom, härmed få öfverlämna ett belopp af ett tusen (i000: — ) 

kronor. 

Upsala den 24 mars 1905. 

Carl Benedicks. 

3. 

Till det Större Akademiska Konsistoriet i Uppsala. 

Till den af Professor P. T. Cleve stiftade Kemiska Fonden 

donerar jag härmed — till minne af min make och i enlighet med 

hans önskan att främja det vetenskapliga forskningsarbetet — en 

summa af Tio Tusen (i0000) kronor, under förutsättning att Akademien 

medgifver mig rätt att uppbära för lifstid, halfårsvis, 4 1 /2 % 

årlig ränta å nämnda kapital. 

Stockholm December 1911. 

Alma Cleve, 


donationen lämnadt genom kanslersresolution den 6 januari 1912. 

15

16 

Änkefru E. H. A. Dahlboms testamentariska donation. 

Utdrag af .Stiirre Akademiska Lions/starlets 

i Upsala protokoll den 16 September 

1965. 

12. 

1 fråga om en af enkefru E. I I. A. Dahlbom upprättad testamentarisk 

donation hade Drätselnämnden hos konsistoriet gjort 

meddelande så lydande: 

» Utdrag- af Uppsala Universitets 1Dratselnämnds 

protokoll den _; 711li 190.5. 

3 . 

S.D. Meddelade Akademi Räntmästaren, att Grosshandlaren L. 

G. Agren, i egenskap af boutredningsman, på grund af ett af aflidna 

Enkefru Emilia Henrika Augusta Dahlbom i lifstiden upp rättadt 

testamente af den 17 maj 1886, hvarigenom hon till Upp-sala 

Akademiska sjukhus donerat 6,000 kronor, däraf årliga afkastningen 

skulle användas till en frisang »hälst för fruntimmer i torftiga. 

lefnadsomständiglieter», till universitetets räntekammare levererat 

nämnda belopp ------------------------------------------------------ Kr. 6,000: -- 

jämte räntan från dödsdagen ------------------------------------» So: -- 

Summa Kr. 6,080: — 

efter afdrag af den af Uppsala Rådhus Rätt beräknade 

stämpelafgift för legatet .... _ _ _ . _ . ------------------------------------ . --------------------------------210: -- 

så att till Universitetet öfverlämnats återstoden ------------Kr. 5,870: — 

Och beslöt Drätselnämnden tillstyrka utverkande af Kanslerns för 

Universitetet bemyndigande att till förvaltning i vanlig ordning 

emottaga omförmälda donation; hvarom utdrag af protokollet skulle 

till det Större Akademiska Konsistoriet expedieras. 

Som ofvan. Ur protokollet: 

IT. SVöher;.» 

Och beslöt konsistoriet att hos universitetskanslern utverka 

bemyndigande att till förvaltning på föreskrifna villkor emottaga 

förevarande donation; hvarom särskild skrifvclse skulle till universitetskanslern 

aflåtas. Ur protokollet 

lohan v. Bahr. 

Bemyndigancle för universitetet att mottaga donationen lämnades 

genom kanslersbref af den 13 oktober 1905. 

Donalionsurkunder. 2 

r7

18 

Piehlska donationen. 

T ill Uppsala Universitets Större Akademiska Konsistorium. 

Såsom väl kändt är, arbetade min aflidne man e. o. Professor K. 

Piehl i lifstiden med det lifligaste intresse för det af honom 

grundlagda och under hela hans mannaålder af honom med hängifven 

kärlek omfattade Victoriamuseet för Egyptiska Fornsaker vid Uppsala 

Universitet; och sökte han, i tanke att för framtiden betrygga och ännu 

vidare utveckla denna sin skapelse, att för detta ändamål åstadkomma 

en fond, till hvars bildande han lycka-des samla medel dels genom 

föreläsningar mot inträdesafgift, hållna af honom själf och andra 

vetenskapsmän, dels ock genom kontanta och delvis högst betydliga 

gåfvor af mecenater, hvilkas intresse för saken han väckt. 

Vid tiden för min mans död hade fonden, som enligt anmodan af 

min man förvaltades af Akad. Räntmästaren E. Gyllensvärd, en 

behållning af i rundt tal 25,100 kronor förutom upplupna räntor, 

hvilken behållning var och fortfarande är placerad dels på deposition 

och dels på s. k. sparkasseräkning i A.-B. Mälareprovinsernas Bank. 

Efter min mans död har till Akad. Räntmästaren Gyllensvärd, 

som fortfarande förvaltar fonden, af namngifven person såsom gåfva 

till Victoriamuseet för Egyptiska Fornsaker öfverlärnnats ett kontant 

belopp af Fern tusen kronor, hvadan, enligt förvaltarens 

redovisningsräkning, fondens tillgångar f. n. uppgå till i rundt tal 

3 0 ,93 6 kronor, hvartill komma de vid årets utgång upplupna depositions- 

och sparkasseräntorna. 

Till fullgörande af min A . mans afsikt anhåller jag härmed att 

få till Uppsala Universitet öfverlämna den sålunda samlade fonden, 

hvarvid jag vet, att jag handlar enligt min mans önskan, då jag såsom 

ett villkor vid fondens öfverlämnande till Universitetets förvaltning 

fäster det allmänna och uttryckliga förbehåll, att fonden och 

afkastningen å densamma skola nu och för framtiden användas 

uteslutande till nytta för det af min afl. man i lifstiden grundade 

Victoriamuseet för Egyptiska Fornsaker. 

Vidare får jag meddela, att, på framställning af fondens n. v. 

förvaltare samt för att bereda möjlighet för Victoriamuseet att 

fortfarande från den 1:sta nästl. oktober få behålla den för museet 

hittills förhyrda lokalen i den boställsvåning, som eljest disponeras af 

Director Musices vid Universitetet, jag medgifvit, att för betalande af 

den med 200 kr. per år förökade hyra för museilokalen, som f. o. m. 

nyssnämnda dag måste erläggas till Direktor Musices, ett 

motsvarande belopp skulle under 3:ne år f. o. m. sagda 1:sta Oktober 

få af fondens ränteafkastning utgå; och vill jag fästa uppfyllandet af 

denna betalningsförpliktelse såsom ett villkor vid fondens 

öfverlåtande till Universitetet. 

Slutligen är jag öfvertygad om, att jag handlar fullkomligt i 

enlighet med min afl. mans önskan att befrämja Victoriamuseets bästa 

och dess vetenskapliga betydelse för Universitetet, då jag önskar att 

vid fondens öfverlåtande till Universitetet få fästa jämväl följande 

villkor. 

Jag antager, att, sedan innev. års Riksdag beviljat årlig aflöning 

f. o. m. 1906 af 5oo kr. till en amanuens vid Victoriarnuseet, n. v. e. 

o. amanuensen vid museet Doc. E. T. Andersson blir den förste 

innehafvaren af denna befattning. 

Då, vid det förhållande, att han såsom Docent i egyptiska 

språket nog icke kan vänta någon nämnvärd inkomst genom en-skild 

undervisning i sitt ämne, han alltså för sin utkomst här vid 

Universitetet skulle åtminstone för längre tid framåt vara hän-visad 

till sagda amanuensarvode, hvilket för hans lefnadskostnader, om än 

så begränsade som möjligt är, naturligtvis blir alldeles otillräckligt, 

och då jag är öfvertygad om, att han, med hängifvenhet för det ämne 

han valt, skall verksamt befordra egyptologiska studier vid 

Universitetet, anhåller jag, att, så länge han kvarstår såsom amanuens 

vid Victoriamuseet, han må utöfver sitt amanuensarvode få åtnjuta 

årliga räntcafkastningen af 10,000 kr. af fon-dens kapitalbelopp. 

19

20 

Fondens förvaltare Akad. Räntmästaren Gyllensvärd skall vid 

innevarande års utgång inleverera fonden med det belopp, som den då 

utgör, till Universitetets räntkammare. 

Uppsala den 12 December 1905. 

Helvig Pieltl. 

f . Hög lund. 

Bemyndigande för universitetet att mottaga donationen 1ämnadt 

genom kanslersresolution den 29 januari 1906. 

Ankefru Carin Löfvēns testamentariska donation. 

Testamente. 

Enär, sedan den tid, den 28 Juni 1876 då min sedermera 

framlidne käre man Rådmannen Anton Odman Löfvēn och jag uti 

inbördes testamente gjorde åtskilliga dispositioner i afseende å 

kvarlåtenskapen efter bägges vår död, förhållandena i många afseenden 

förändrat sig, så att dessa dispositioner blifvit i vissa hänseenden 

olämpliga och i andra overkställbara, så förordnar och bestämmer jag 

härmed, med ändring af omförmälda inbördes testa-mente och med 

upphäfvande af samtliga af mig sedermera upp-rättade testamenten 

efter moget öfvervägande och såsom min yttersta vilja och testamente 

följande: 

Sedan kostnaderna för min begrafning — i hvilka kostnader bör 

ingå bespisning af barnen å Gosshemrnet och hjonen å Invaliden, 

läkarearvode, boupptecknings- och boutredningskostnader blifvit jemte 

de skulder, uti hvilka jag vid min död möjligen häftar, Likviderade, 

skall den återstående qvarlåtenskapen i mitt och min aflidne makes bo 

fördelas på följande sätt. 

I:o) Såvida min nuvarande tjenarinna, Anna Selling, fortfarande 

är i min tjenst och städse lika troget och ömt som hittills tjenar och 

vårdar mig under min återstående lifstid, erhåller hon vid min död 

Tretusen (3,000) kronor jemte följande lösörepersedlar. 

i soffa af almträd med öfverdrag och kuddar, 3 karmstolar och 2 

taburetter, 3 bord med dithörande dukar jemte 1 kommod, hvilka 

möbler nu äro placerade i rummet åt gården. 

Dessutom erhåller hon min imperialsäng, min gungstol och min 

sängkammarbyrå samt köksskänken, bordet och stolarna i köket. 

Derjemte får hon åt sig utvälja sängkläder till en upp-bäddad säng, 2 

täcken och i filt, dertill 6 par lakan och 6 örn-gått, vidare min 

sängkammarlampa och mina nattljusstakar, sofföfverkasten å 

sängkammarsoffan med der befintliga kuddar, äfvensom gardiner och 

rullgardiner till 2 fönsterlufter, 2 dukar, 6 ser- 

21

22 

vietter, r dussin bättre handdukar och Lika många kökshanddukar. 

Hon skall äfvenledes bekomma 1 större och 1 mindre koppar-kastrull, 

1 kaffepanna, 1 kaffekvarn, 1 jernkastrull, 1 stekpanna, 1 plättpanna, 

och 3 bleckformar, 1 /2 dussin knifvar och gafflar, 1/2 dussin tallrikar af 

hvarje slag, 1 /2 dussin kaffekoppar med fat och lika många tekoppar, 1 

soppskål, 2 karotter, en såsskål, en tillbringare jämte 

nickelkaffekannan och gräddskålen af glas. 

Af mitt kvarvarande silfver eger hon att få 3 gamla matskedar och 

6 tēskedar (märkta P. R.) jemte en såsslef med trädskaft. Mitt förråd af 

linnekläder, underkläder och dithörande plagg till-faller odeladt Anna 

Selling, som dessutom jemväl skall bekomma nödiga medel till nya 

sorgkläder. Af min garderob berättigas . Enke fru Carolina Forsman, 

född Rydell, att uttaga och behålla hvad hon önskar men återstoden af 

densamma skall tillfalla ofvanbemälda Anna Selling. 

2:0) Filosofie Doktorn Carl Samuel Widebeck i Stockholm och 

hans bror Isak August Widebeck erhåller hvardera en silfversockerskål 

samt dithörande ströslef. 

Kontoristen vid Gefle—Dala 7ernviig Bernhard Hagberg eger att 

få de båda armstakarne af nysilfver. 

Dr. Tyko Brunnberg skall halva den ena af mina antika byråar, 

hvilken han sjelf får utvälja, jemte den helförgylda pendylen, 

dessutom ett par silfverljusstakar med ljussax-bricka och ljussax af 

silfvcr, äfvensom en af de förgyllda speglarna. 

Häradshövding Carl T/eunnrans son »Sten» skall erhålla 1 /2 

dussin silfverteskedar och lika många sifverdessertskedar jemte en 

såsslef af silfver. 

Professorskan Alva Nilsson ( ö d d Forsman) erhåller 1 /2 dus- 

sin silfverteskedar och ett halft dussin dessertskedar af silfver. 

Enkefru Carolina Forsman (född Rydell) erhåller silfverkaffe- 

kannan med dithörande gräddskål af silfver. 

3:0) Fyratusen (4,000) kronor öfverlemnas till Upsala stad för att 

under namn af »Enkefru Cal-in Löfvēns fond för fattiga sjuka» förvaltas 

af stadens Drätselkammare, och skall den årliga afkastningen af denna 

fond af andre Stadsläkaren efter hans godtfinnande fördelas bland 

stadens fattiga sjuka. 

Nu angifna legater skola först ur kvarlåtenskapen utgå i den 

ordning de här ofvan blifvit nämnda med iakttagande dock derutaf, att 

om en eller annan särskildt nämnd persedel icke skulle vid min död 

finnas kvar, vederlag derför icke njutes. 

1 

Sedan må, såvida min aflidne mans giftorätt i boet icke skulle 

förslå till fyllande af de dispositioner, som finnas i det af mig här-med 

för öfrigt hvad mig beträffar såsom kraftlöst förklarade inbördes 

testamentet af den 28 Juni 1876 återstoden af min kvarlåtenskap i 

nedan angifven ordning och inom de gränser här nedan sägs användas 

till fyllande af nedannämnda legater i samma inbördes testamente. 

1:o) Den under N:o 1 i det inbördes testamentet angifna » Odmanska 

fonden» tillförsäkras fyllnad intill Tiotusen (ro,000) kronor, 

med föreskrift, att den uti det inbördes testamentet uttryckta önskan 

angående vården af min och min aflidne makes grafplats å Gamla 

Upsala kyrkogård, noga följes. 

2:0) Den under N:o 2 nämnda » Odhnanska fonden» för Smålands 

Nation i Upsala tillförsäkras fyllnad intill Tiotusen (ro,000) 

kronor. 

3:0) Följande uti det inbördes testamentet angifna personer 

tillförsäkras i den ordning de här nämnas komma i åtnjutande af dessa 

belopp. 

Enkefiu Carolina Forsman, född Rydell, fyrahundra (400) kronor. 

Ak ademiae junkten Lars Fredrik Nilssons son Gunnar Tvåhundra 

(200) kronor, Skrädderiarbetaren Mathias Hagberg, hans 

hustru och barn tillsammans Femhundra (5oo) kronor, By gmiistaren 

Erik Ranells son ,'onas Fredrik Ranell Fyrahundra (400) kronor, 

Arbetskarlen Per Olof Selling Etthundra (100) kronor och hans trenne 

barn i första giftet Femtio (50) kronor hvar. 

Skulle vid min död mitt sterbhus lemna vidare tillgång, sedan 

alla här ofvan bestämda anordningar blifvit fullgjorda, skall, efter det 

min nuvarande vedhuggare, arbetskarlen Elander, bekommit Etthundra 

kronor, återstoden lika fördelas mellan Akad. Sjukhuset i Upsala och 

den under N:o 3 i detta testamente upptagna »fon-den för fattiga sjuka 

i Upsala». Räntan å det sjukhuset tillkommande beloppet skall 

användas till bandager, protheser och ortopediska apparater för å 

kirurgiska afdelningen vårdade patienter. Fon-den bör förvaltas i 

samband med sjukhusets öfriga medel. 

Till utredningsman i boet och till testamentsexekutor förord-nar 

jag den som vid mitt frånfälle är innehafvare af Upsala juridiska Byrå, 

hvilken alltså vid mitt frånfälle eger genast taga kvarlåtenskapen om 

hand ombestyra min begrafning i familjegrafven å Gamla Upsala 

Kyrkogård, låta förrätta bouppteckning, försälja boets egendom samt i 

laga ordning verkställa allt, hvad som stadgats 

23

24 

genom såväl detta som ock genom det ofvan omförmälda inbördes ställt Arbetskarlen Anders Gustaf I:rsson vid Thorsberga, Sten- 

testamentet, i den mån det senare fortfarande eger gällande kraft. qvista socken, betyga 

Utredningsmannen skall för sitt' besvär åtnjuta i arvode två Eskilstuna den 5 Augusti 1902. 

(2) procent af boets tillgångar. ,7olzn L. Rosen. Rotlzelius. 

Detta allt är min yttersta vilja och testamente, hvilket jag i Stämningsmän. 

två för ändamålet särskildt tillkallade vittnens närvaro egenhändigt 

underskrifvit och försett med min aflidne mans sigill; som skedde Rätt afskrifvet, intyga: 

i Upsala den 24 Augusti 18 95 . Gustaf Viklund. V. Aklstr im. 

(Sigill) 

Caren Löfven. 

Att Enkefru Carin Löfven, född Ericsson, som vi personligen 

känna, vid sundt och fullt förstånd samt af fri vilja förklarat förestående, 

i vår närvoro af henne egenhändigt underskrifna handling, 

hvars innehåll är oss obekant, utgöra hennes yttersta vilja och 

testamente, det intyga vi på en gång närvarande och för testamentets 

bestyrkande tillkallade vittnen. 

Som ofvan 

Olof Jifolin. A. G. Andersson. 

(Sigill) (Sigill) 

Rätt afskrifvet betygar Ex officio S. C. 

Bring. 

§ 19. År 1902 den 24 mars blef ofvan afskrifna testamente i 

hufvudskrift för bevakning ingifvet till Rådhus Rätten i Upsala och 

utstäldt till kommunikation med testamentsgifverskans närmaste arfvingar, 

hvilka egde att inom natt och år efter delfåendet anställa 

klander mot testamentet i fall af befogenhet; 

Betygar Ex officio 

S. C. Bring. 

En till riktigheten behörigen bestyrkt afskrift af detta testamente 

hafva vi denna dag i laga ordning delgifvit och i handom 


donationen lämnadt genom kanslersresolution den 25 april 1906. 

25

26 27 

Professoren O. V. Peterssons sjukhusdonation. 

Till det Större Akademiska Konsistoriet i Upsala. 

I liflig och tacksam erkänsla deraf, att det förunnats mig att i 

öfver 30 år såsom lirare verka vid Upsala Universitet, under hvilken 

långa tid min verksamhet hufvudsakligen varit fästad vid det kliniska 

arbetet å akademiska sjukhuset, och med hänsyn till att jag i dessa 

dagar inom mitt hem upplefver tvänne för mig glädjerika 

familjetilldragelser, vill jag såsom uttryck för min kär-lek och 

tacksamhet mot detta gamla, frejdade universitet här-med öfverlämna 

till detsamma en gåfva af Femtusen (5,000) kronor. 

Min önskan är, att dessa medel må bilda en fond, som ej får till 

sin storlek förminskas, att Universitetet ville på för fondens ändamål 

förmånligaste sätt förvalta densamma och att den årlig a räntan 

användes till underhåll på Akademiska sjukhusets afdelning fär 

bröstsjuka af en friplats frir medellösa lungtuberkulösa från Upsala 

stad och lån, helst i första sjukdomsstadiet. 

Då en mångårig erfarenhet lärt mig, att det för (len kliniska 

undervisningen är af högsta vikt, att på denna sjukafdelning till=-träde 

beredes för lungtuberkulösa i de tidigaste stadierna, liksom det ofta för 

den sjuka själf är dess enda räddningsmedel,har jag önskat, att den 

lungsjuka, som skall åtnjuta denna friplats, åtminstone vid intagandet 

på sjukafdelningen, ej är svårare angripen af sjukdomen, än hvad som 

motsvarar det första sjukdomsstadiet. Skulle den sjuka deremot ej 

vinna åsyftad förbättring, må han eller hon, oaktadt sjukdomens 

öfverskridande i senare stadierna, dock äga rätt att fortfarande åtnjuta 

understöd från fonden i form af friplats, så långt de årliga räntemedlen 

räcka. 

För andra än lungtuberkulösa må räntemedlen å denna fond ej 

användas. 


O. V. Petersson. 

Egenhändiga namnteckningen bevittna: 

Th. Brandberg. F. Gyllensvärd. 

Akad. Kamrerare. Akad. Räntmästare. 

Bemyndigande för universitetet att mottaga donationen lämnadt 

genom kanslersresolution den 4 oktober 1906.

28 

Kyrkoherden S. J. Enanders donation. 

Gåfvobref. 

Till Kungl. Universitetet i Upsala får undertecknad härmed som 

gåfva öfverlernna ett belopp stort Ett tusen femhundra (1,500) kronor, 

hvaraf halfva årsräntan skall läggas till kapitalet och andra 

räntehälften skall ställas till Prefektens för Botaniska Institutionen 

disposition att af honom utanordnas 

1:o till Akademiträdgårdsmästaren vid förefallande behof för 

underhåll och vård af Botaniska trädgårdens Salicetum; 

2:0 till eventuella Salixstudier och resor i samma syfte eller 

ökande af herbariets samling af dessa växter, för så vidt och i den mån 

som sistnämnda räntemedel ytterligare mcdgifver. 

3:o Om i en framtid genom kapitalets tillväxt eller ändrade 

förhållanden ej hela det meranämnda räntebeloppet blir behöfligt för i 

punkterna i och 2 härofvan angifna ändamålen, må (let Akademiska 

Konsistoriet efter hörande eller på förslag af Professorerna i botanik 

ega rätt att besluta om öfverskottets användande för andra botaniska 

ändamål. 

Lillherrdal den 6 November 1906. 

S. ,~. Enander. 

Ett års ränta å förenämnda kapital tillägges, utgörande efter 5 

75 kronor, hvarmed förfares på sätt gåfvobrefvet omförmäler. 

D: e. 


genom kanslersresolution den 14 december 1906. 

Makarna N. J. Thunströms och Anna Katarina 

Thunströms, f. Ericksson, sjukhusdonation. 

Till Kungl. Universitetet i Upsala gifva vi med full eganderätt 

ett kapital af sjutusen femhundra (7,500) kronor hvaraf årliga 

afkastningen skall användas till underhåll af en sjuksäng för kostnadsfri 

vård af fattige sjuke å Upsala Akademiska sjukhus; och fästes 

vid denna donation det villkor, att vi så länge någon af oss lefver, få 

uppbära ränta å kapitalet efter fem kronor för hundra om året. 

Storvreta den 9 April 1908. 

N. 7. Tlaunström. Anna Tlznnström. 

född Ericksson. 

På en gång närvarande vittnen till Nils Johan Thunström och 

hans hustru Anna Katarina Thunströms egenhändiga namn-teckning. 

P. kiatlsson. C. Danielsson. 

Hcmmansiigare. Hemmansegare. Båda i 

Stor Wreta. 


donationen lämnadt genom kanslersresolution den 17 juni 1908. 

29

30 

De Lennanderska donationerna. 

1. 

Utdrag af Upsala Rådhusrätts protokoll 

angående bouppteckningar, testamentsbevakningar, 

morgong rzfvobref samt 

afhandlingar om lösöreköp år 1908. 

Den 6 April. 

§ 26. S. D. I ändamål af testamentsbevakning efter aflidne 

Professoren K. G. Lennander lät Upsala Kongl. Universitet genom 

vice Häradshöfdingen Henrik Sjöberg ingifva tre handlingar, så 

lydande: 

i:o) »Testamente upprättadt af Elisabeth Lennander och Karl 

Gustaf Lennander. 

i) Vid min Elisabeth Lennanders död skola alla mina till-gångar 

med full och oinskränkt eganderätt tillfalla min son Karl Gustaf 

Lennander. Har min son emellertid före mig aflidit, till-falla berörda 

tillgångar Upsala Universitet för det ändamål, som i punkten 4 (fyra) 

stadgas. 

2) Vid min Karl Gustaf Lennanders död erhåller min moder, 

derest hon öfverlefver mig, afkastningen af den min egendom, som 

enligt punkten 3 (tre) då skall till Upsala Universitet öfverlämnas samt 

återstoden af mina tillgångar med full och oinskränkt eganderätt. Efter 

min moders död skall afkastningen af den till Up-sala Universitet 

sålunda lemnade egendomen användas på sätt i punk-ten 4 (fyra) 

stadgas. Aflider min moder före mig, tillfalla alla mina tillgångar 

Upsala Universitet för det i punkten 4 nämnda ändamål. 

3) Derest jag Karl Gustaf Lennander före min moder aflider 

skola b /6 (fem sjettedelar) af de tillgångar, som i form af värde-papper 

och reverser eller af i bank insatta medel finnas efter mig, tillfalla 

Upsala Universitet för det i punkten 4 (fyra) uppgifna 

ändamål. Universitetet är dock skyldigt dels att samtidigt emot-taga 5 / 6 

(fem sjettedelar) af min moders då egande tillgångar af nämnda slag, 

hvilka hon härmed förklarar sin önskan att redan då till Universitetet 

öfverlemna i och för det i punkten 4 (fyra) nämnda ändamål, dels ock 

att å hela det till Universitetet från mitt sterbhus och min moder 

sålunda öfverlämnade kapital halfårsvis utbetala till min moder under 

hennes återstående lifstid, hela räntan efter Universitetets vanliga 

räntefot. 

4) Samtliga de tillgångar, som efter bådas vår död enligt ofvanstående 

punkter tillfalla Upsala Universitet, skola sammanslås till bildande 

af en fond, benämnd »Elisabeth och Karl G. Lennanders fond för 

främjande af naturvetenskaplig- och medicinsk forskning». Räntan 

lägges till kapitalet, tills detta nått en storlek af Ioo,000 (Ett Hundra 

Tusen) Kronor. Derefter lägges fortfarande 1 /5 (en femte-del) af räntan 

till kapitalet och återstående 4 / 5 (fyra femtedelar) användes årligen 

enligt de närmare bestämmelser, som kunna komma att föreslås af en 

af det Större Konsistoriet i Upsala för ändamålet tillsatt komitē, i 

hvilken älven Lunds Universitet och Karolinska Mediko-Kirurgiska 

Institutet i Stockholm böra vara re-presenterade, samt godkännas af 

nämnda Konsistorium och fast-ställas af Kongl. Maj:t. Fondens 

förnämsta uppgift skall blifva att Lämna understöd åt svenska 

forskare, män eller kvinnor, som ära sysselsatta med 

naturvetenskapliga eller medicinska undersökningar, om hvilka man 

kan hoppas, att de skola antingen leda till i vetenskapligt hänseende 

nya uppslag eller till praktiskt vigtiga resultat. Då det gäller att 

befrämja särskildt vigtiga och lofvande undersökningar och försök kan 

samme forskare under ända till 5 (fem) på hvarandra följande år få 

uppbära fondens hela till utdelning bestämda årsränta. Han vare dock 

skyldig att för hvarje år till Upsala Universitet lemna en redogörelse 

för fortgången af sina arbeten. Skulle under något år icke någon 

forskare anmäla sig, om hvars undersökningar och arbeten man kan 

hysa de stora för-hoppningar, som här ofvan uttalats, så kan fondens 

till utdelning bestämda årsränta för det året helt och hållet eller delvis 

användas till belöning af framstående, originelt, naturvetenskapligt 

eller medicinskt författarskap. Skulle icke heller fullt tillräcklig anledning 

finnas för sist nämnda användning af årsräntan, skall den-samma 

läggas till kapitalet. 

Detta hafva vi beslutat och förordnat såsom vår yttersta vilja, 

som skedde i Upsala d. 13 April 1896. 

Elisabeth Lennander. K. G. Lennander. 

3 1

3 2 

Att Enkefru Elisabeth Lennander och Professor K. G. Lennander 

inför oss, särskildt tillkallade och på en gång närvarande vittnen, 

förklarat denna handling innefatta deras yttersta vilja och 

testamente, samt att de, som härvid var och en, handlat med sundt och 

fullt förstånd samt af fri vilja, vid ifrågavarande till- 

fälle egenhändigt undertecknat testamentet, varder härmed intygadt. 


Ernst Trygger. E. Gyllensvärd. 

Professor. Akad. Räntmästare. 

Förestående testamente godkännes med der; gjorda tillägg af 

den 27 /s 1899 och den i Juli 1900 samt sedermera den 15 December 1907 

under benämning »Codicill 2» gjorda ändringar och för- 

tydliganden af detta år 1896 upprättade testamente, hvilket testa-mente 

ostridigt är det som åsyftas med i »codicill 2» åberopade 

»Testamente af år 1895»; försäkras. 

Upsala den 22 Mars 1908. Elisabeth Lennander. 

Fru Lennanders egenhändiga namnteckning bevittna: 

K. Giertz. Ivar Segelberg. 

Leg. läkare. Las. läk.» 

2:0) »Tillägg I till E. och K. G. Lennanders testamente. 

Till Prof. E. Trygger har jag i dag i min mors närvaro sagt, i) att 

min tanke alltid varit, att det är det akademiska konsistoriet i Upsala, 

som, efter hörande af sakkunnige, skall utdela fondens årsränta; 2) hvart 

3o:de år böra de »närmare bestämmelserna» för fonden öfverses på 

samma sätt, som de stiftades; 3) af mina böc- 

ker tager universitetsbiblioteket allt hvad som för detsamma är 

användbart. Min mor och jag äro ense om, att, ifall jag 

dör före mor, dr det bäst för mor, att universitetet öfvertager fastigheten, 

i hvilken min mor väljer den våning hon önskar. Min mor skall uppbära 

hela nettoafkastningen af fastigheten, så länge hon lefver.' 

Upsala E7 /3 1899. 

r Sedan genom Kungl. 

Maj:ts beslut den 28 mars 

1914 medgifvits, att ifrågavarande 

fastighet, gården n:o 1 a kvarteret Kroken i Upsala, finge till högsta 

möjliga pris försäljas mot villkor, att Ankefru Lennander under sin återstående 

lifstid tillförsäkrades afkastningen af köpeskillingen, har Kungl. Maj:t genom 

nådigt brer af den to juli 1914 godkänt ett vid offentlig auktion å fastigheten 

afgifvet anbud å 86,000 kronor. 

Tillägg II. 

Skulle icke tillfälle finnas, att använda årsräntan af fonden till hvad 

som i § 4 betecknas som fondens förnämsta uppgift, »så kan hela eller 

en del af den till utdelning bestämda årsräntan användas till inländska 

resestipendier för utforskning af Sverige i naturvetenskapligt, 

medicinskt eller nationalekonomiskt syfte Gem-för Sederholms inrikes 

resestipendier). Denna användning anser jag vara att föredraga framför 

den i § 4 ointalta belöningen af framstående författarskap. 

Min mor och jag hoppas, att prof. E. Trygger, räntmästare E. 

Gyllensvärd och bibliotekarien grefve E. Lewenhaupt skola godhetsfullt 

åtaga sig boets utredning. 

Upsala I Juli 1900. 

K. G. Lennander. 

Att Herr Professor K. G. Lennander, 

hvilken vi båda personligen känna, med sundt och fullt förstånd och af 

fri vilja för-klarat, att han skrifvit och underskrifvit denna handling samt 

er-känner densamma såsom innefattande tillägg till hans testamente; 

intyga vi på en gång närvarande vittnen. 

Upsala den 2 Juli 1900. 

K. G. I_c•nnander. 3:0) »Cocidill 2. 

F. Ström. 7. E. .karl. 

Akad. Vaktmästare. Biblioteks Vaktmästare. 

Förestående testamentariska tillägg I och II godkännes med 

iakttagande af sedermera upprättad »codicill 2» till ändring och 

förtydligande af testamentet den 13 April 1896 (hvilket är det som afses 

med i codicillen åberopade testamente af 1895), försäkras. 


Elisabeth Lennander. 


K. II. Giertz. Ivar Segelberg. 

Leg. läkare. Las. läle» 

Undertecknade, E. L. och K. G. L., förklara härmed vår yttersta 

vilja vara, att följande ändringar och förtydliganden af vårt testamente af 

1895 (öfverstrnket: med tillägg) samt codicille af den i Juli 1900 

(överstruket: Det g ir ju dateradt i Juli 1900?) 

Donafionsurkunder. 

3 

33

34 

skola gälla, men (öfverstruket: sist) nämnda testamente och codicill i 

allt öfrigt (öfverstruket: vare) ega kraft. 

i) Hvad i mom. 3 af 1895 års testamente sägs om » /s af mina K. 

G. L:s tillgångar i form af värdepapper, reverser och i bank insatta 

medel skall älven gälla hela min efterlemnade (bfverstruket: fasta 

egendom af) fastighet i hvilken min moder (öfverstruket.• är) 

följaktligen endast (öfverstruket: ende) utväljer den våning hon önskar 

saint i öfrigt under sin lifstid uppbär nettoafkastningen. 

(öfverstruket: 2) Min moder). 

2) I fråga om mitt bibliotek förordnar jag, att, sedan Upsala 

Universitetsbibliotek derur utvalt allt hvad för dess ändamål be-finnes 

dugligt, (överstruket: eger) Upsala Läkareförenings bibliotek eger 

uttaga hvad det behöfver. Aterstoden af befintliga böcker tillfalla 

Akademiska sjukhuset, der de medicinska böckerna och framförallt 

tidskrifterna böra komma (ifverstruket: till) till nytta för ett läs- och 

skrifrum för sjukhusets yngre läkare; hvaremot öfriga böcker tilldelas 

patienternas bibliotek eller Iemnas till ett folkbibliotek eller dermed 

jämförlig inrättning i Upsala. Klina fotografier dels af målningar och 

andra konstverk dels af land och folk (Afrika, Italien etc.) böra ock 

användas så att de blifva till nytta och glädje. I första hand erbjudas de 

till Upsala Universitets konsthistoriska och geografiska institutioner, i 

andra hand till Upsala högre allmänna läroverk (öfverstruket: och). 

Min moder eger under sin lifstid behålla de böcker och fotografier, på 

hvilka hon sätter värde. 

3) Sedan Upsala Universitet efter (öfverstruket: bagges) bådas 

vår död emottagit hvad Universitetet (öfverstruket.• dem) enligt våra 

testamentariska dispositioner (bfverstruket: tillf) skolat tillfalla, har 

Universitetet att till Svenska Läkaresällskapet i Stockholm erbjuda ett 

belopp af 20,000 (tjugutusen) kronor på följande vilkor: 

Kapitalet (ifverstruket: får aldrig förminskas samt och skall), som 

skall utgöra en särskild fond, benämnd »Fonden för Lennanderska 

föreläsningar i kirurgi och hygien», får aldrig förminskas, och skall ',/d 

af årsräntan läggas till kapitalet och " + ' c användas (bfverstruket: i och 

för) till bekostandet af föreläsningar. Dessa skola användas hvartannat 

år i kirurgi och hvartannat i hygien öfver någon fråga, som antingen 

just håller på att komma fram eller om hvilken man är i full strid, med 

ett ord öfver ett ämne, om hvilket Sveriges läkare äro i behof af att få 

en så (öfverstruket: väll fullt) saklig utredning som möjligt. Begreppen 

kirurgi och hygien fattas i vidsträckt betydelse, så att t. ex. till kirurgi 

räknas 

ortopedi, obstetrik etc. och till hygien ett flertal arbetare- och 

skolfrågor. Föreläsaren erhåller den disponibla årsräntan såsom 

honorar, men är skyldig att jemte hållandet af föreläsningar aflemna 

ett tillräckligt utförligt och för läkare i allmänhet fattligt skriftligt 

referat af föreläsningarnes innehåll. Detta bör genast tryckas i 

Svenska Läkaresällskapets tidskrift, så att det kan blifva alla svenska 

läkare till nytta. 

Till föreläsare utses hälst en svensk forskare, som är sysselsatt 

med den fråga, man önskar behandlad. Finnes ej någon så-dan svensk 

forskare, kan man kalla en utländing. (Öfverstruket: hvarvid man dock 

bör taga sig till vara.) Innan detta sker, bör man dock öfverväga, om 

ej lämpligt tillfälle gifves att (öfverstruket: gifva) lemna en ung, 

begåfvad svensk i uppdrag att sätta sig in i det afsedda ämnet och 

bearbeta detsamma för att sedan deröfver föreläsa. .ämne väljes . och 

föreläsare utses minst ett år i förväg (bfverstruket: satt), så att tid 

finnes för (öfverstruket: fors) anställande af försök och utländska 

resor. För allt för ensidiga tyska inflytelser bör man taga sig till vara. 

De närmare bestämmelserna om dessa föreläsningar gifvas af 

Svenska Läkaresällskapet, som har att se till att de befordra svensk 

forskning samt blifva till hjelp för svenska läkare vid uppfyllandet af 

deras allt vidsträcktare pligter inom samhället. 

4) Efter det att till Svenska Läkaresällskapet utbetalats hvad 

enligt föregående mom. tillkommer detsamma bildas af (öfverstruket:: 

all boets öfriga tillgångar i våra efterlemnade bo) all vår gvarlåtenskap 

med förut stadgade undantag i fråga om böcker och fotografier 

den i 1895 års testamente omförmälda »E. L:s och K. G. L:s 

fond för främjande af naturvetenskaplig och medicinsk forskning 

(öfverstruket: inom Sverige). Fondens (öfverstruket: kapital) hela 

årsränta lägges till kapitalet, till dess detta uppnår den storlek, att 

(öfverstruket: den) de för utdelning afsedda af års-räntan utgöra minst 

15000 kronor. Denna disponibla årsränta Iördelas ~af det större 

konsistoriet i Upsala i stipendier till olika belopp (högst t. ex. 3500 

kronor lägst t. ex. 500 kronor) och skall dylik fördelning ske hvarje 

gång för en tid af fem år. Afsigten med dessa stipendier dr att göra 

det ekonomiskt möjligt för särskildt yngre dugande svenska forskare 

att egna sig åt sjelfständiga vetenskapliga undersökningar och arbeten 

som lofva i vetenskapligt (i fverstruket: och) eller praktiskt hänseende 

betydelse-fulla resultat. I följd häraf (vfverstruket: hvaraf) böra 

ekonomiskt oberoende personer icke gerna (öfverstruket.• böra) 

komma i fråga. 

35

3 6 

Finnes något år icke tillräcklig anledning att utdela (öfverstruket: 

dessa) ett eller flera af dessa stipendier i enlighet med hvad nu sagts 

och i 1895 års testamente karakteriseras såsom fondens förnämsta 

uppgift, skall, med ändring af hvad förut bestämts dessa behållna 

stipendier läggas till kapitalet. 

I fråga om stipendiernas tillsättande skall iakttagas, att de 

(öfverstruket: alla) anslås och annonseras lediga vid (öfverstruket: 

hear) samma tid hvarje år minst 3 månader före ansökningstidens 

utgång. Sedan af det större konsistoriet utsedde sakkunnige med 

ledning af sin kännedom om forskarne och de ämnen för hvilka de 

gjort sina ansökningar, upprättat förslag till stipendiernas ut-delning, 

granskar konsistoriet vid sitt närmaste sammanträde detta förslag och 

utnämner (öfverstruket: de stipendiater för det året, som ans) (med 

blyerts: vid sitt nästa sammanträde?) innehafvare af de stipendier, som 

(öf verstruket: de sakkunnige) anses böra det året utdelas. Stipendiat 

utses endast för ett år, men kan en och samma man jemväl ett följande 

år erhålla stipendium från fonden, sedan ansökning om stipendium 

blifvit af honom i vanlig ordning gjord. (Ufverstruket: och handlagd.) 

Öfverstiger ett utdeladt stipendium 1000 kronor (öfverstruket: 

skall) får sista tredjedelen af beloppet ej förr (öfverstruket: före förr) 

till stipendiaten utbetalas, än denne till (öfverstruket: det större konsis) 

konsistoriet (öfverstruket: öfverl) aflemnat en redogörelse för gången 

och resultatet af sitt arbete. Denna redogörelse öfverlemnas till 

granskning af en utsedd specielt sakkunnig. När dennes tillstyrkande 

utlåtande inkommit, sker utanordning af det resterande 

stipendiebeloppet. 

5) Under de tio första åren af fondens verksamhet försöker 

(öfverstruket: k det större) konsistoriet att utdela stipendierna endast 

med ledning af de sakkunniges uppgifter om betydelsen af de ämnen, 

för hvilka ansökningarne gjorts, och om de sökande forskarnes 

sannolika förmåga att lösa sina respektive uppgifter. Skulle under de 

första tio åren medicinens och naturvetenskapernas målsmän 

(öfverstruket: bland de) inom konsistoriet och de siirskildt sakkunnige 

möta (ifvcrstrukct: större) verkliga svårigheter att ena sig om 

stipendiernas fördelning mellan medicinens och naturvetenskapernas 

idkare, skall från och med det elfte året gälla, att minst 1 /4 (en 

fjerdedel) af (len för utdelning tillgängliga årsräntan användes till 

främjande af (öfverstruket: med) medicinsk forskning. Menniskans 

fysiologi och Dbakteriernas» biologi räknas såsom medi- 

cinskt eller naturvetenskapligt ämne, allteftersom en lämplig utdelning 

af årets stipendier derigenom bäst tillgodoses. 

6) Tio å femton år efter min K. G. Lennanders död bör 

universitetet utgifva en öfversigtlig upplaga af mina skrifter. De i 

dessa omtalta sjukdomsfall opererade eller ej, böra efterforskas och 

redogörelse för dem lemnas på sätt skett i G. Nyströms, S. Lindquists 

och K. H. Giertz' (öfverstruket: grdu) gradualafhandlingar. De 

öfversättningar af mina skrifter, som redan finnas, begagnas, och 

arbeten, som icke blifvit öfversatta, öfversättas till tyska och engelska. 

Man bör söka gifva (öfverstruket: denna den utgifna upplaga) den 

sålunda utgifna upplagan stor spridning i utlandet, särskildt i 

Nordamerikas förenta stater. Alla kostnader för publikationen skola 

betalas af fondens eljest (öfverstruket: för) till stipendier afsedda, 

disponibla årsränta. 

Upsala den 15 December 1907. Karl Lennander. 

Att Professor Karl Lennander, som med hand på pennan 

undertecknat denna handling, förklarat densamma utgöra sin yttersta 

vilja och dervid handlat med sundt och fullt förstånd och af fri vilja, 

intyga på en gång närvarande och särskildt tillkallade vittnen. 


Karl Petrēn. Ragnar Friberger. 

Professor. Docent. 

Upsala den 21 Mars 1908. Elsa Lennander. 

Att Fru Elsa Lennander, som egenhändigt undertecknat denna 

handling, förklarat densamma utgöra sin yttersta vilja och dervid 

handlat med sundt och fullt förstånd och af fri vilja, intyga på en 

gång närvarande och särskildt tillkallade vittnen. 


Med. Lic. 

Förestående testamente (2 ark) 


K . 11. Giertl. 

37 

Silas Lindquist. Med. Lic. 

godkännes. 

Elisabeth Lennander. 


K. H. Giertz. 

Ivar Segelbers-. 

leg. kikare. 

Las. Iiik. 

varande vid dessa handlingar fogad följande fullmakt:

38 

»Fullmakt för Upsala Universitets Ombudsman v. Häradshöfding 

H. Sjöberg eller den han i sitt ställe förordnar att vid Rådhus Rätten i 

Upsala bevaka afl. Professor K. G. Lennandcrs till förmån för Upsala 

Universitet upprättade testamenten. Om-budets laga åtgärder 

godkännas. 

Upsala i Akad. Kansliet den 6 April 1968. 

N. Upsala Universitets vägnar: 

Henrik Selhick. 

Kong]. Universitetets Rektor. 

Efter föredragning af handlingarna 

Resolvcrades. 

Det åligger den, som vill af ifrågavarande testamentshandlingar 

sig begagna, att låta bestyrkt afskrift af desamma tillställas aflidne 

Professoren Karl Gustaf Lennanders närmaste arfvingar, hvilka ega att 

inom natt och år efter delfåendet anställa den testamentsklandertalan, 

hvartill fog må förefinnas. 

Som ofvan. 

På Rådhusrättens vägnar: 

S. C. Brie,;-; . 


genom kanslersresolution den 30 januari 1909. 

1 ill Upsala Universitet. 

I öfverensstämmclse med de af min son afl. Prof. K. G. Lennander 

och mig upprättade testamentariska förordnanden öfvcrlämnar jag 

härmed till Universitetet ett belopp af Trettiosju Tusen (37,000) kronor 

utgörande, med inberäkning af Femton Tusen (15,000) kronor, som af 

mina tillgångar ingå i den summa af Fyra-tiotvå Tusen (42,000) kronor, 

som Utredningsmannen f. d. Akad. Räntmästaren E. Gyllensvärd, den 

19 December 1908 till Upsala Universitets räntkammare inlevererat, 

circa »/c-delar af min i testamentet den 13 April 1896 omförmälda 

förmögenhet. 

De testamentariska bestämmelserna skola ifråga om denna 

donation iakttagas, clock med den förändring, att en summa af högst 

25,000—30,000 kronor får af kapitalet användas för att möjliggöra det 

snara utgtfvanciet af en upplaga af min all. sons efter-lämnade skrifter. 

Det för denna publikation använda kapitalbelopp skall emellertid 

ersättas fonden af den årsränta, som jämlikt min sons testamente af 

den 15 December 1907 är till nämnda publikation anslagen, i der] mån 

denna årsränta blir disponibel. 

Upsala den 31 December 1908. 

Gustaf Viklund». Elsa Lennander. 


donationen lämnadt genom kanslersresolution den 30 mars 1909. 

Gåfvobref. 

Med åberopande af samt med vidhållande i öfrigt dels af det 

testamente, som jag och min numera aflidne son Professoren K. G. 

Lennander den 13 April 1896 upprättat till förmån för Up-sala 

Universitet för bildande af en af Universitetet förvaltad »fond för 

främjande af Naturvetenskaplig och Medicinsk forskning», dels ock af 

deri gjorda tillägg af den 27/s 1899 och den I:sta Juli 1900 samt 

sedermera den 15 December 1907 under benämning »Codicill 2» gjorda 

ändringar och förtydliganden af detta år 1896 upprättade testamente, 

anhåller jag harmed att redan nu, medan jag lcfver, få till Upsala 

Universitet, för att teed ofvan nämnda fond för det med densamma 

afsedda ändamål förenas, öfverlemna af min enskilda egendom, 

förutom det belopp af tillhopa Femtio-två Tusen (52,000) kronor, som 

förut i särskilda poster för min räkning till Universitetet inlcvererats, 

ytterligare en summa af Fyratio Tusen (40,000) kronor på sätt och med 

villkor, som här nedan omförmälas. 

Kapitalet öfverlemnas till Universitetet i följande värdehandlingar, 

neml. 

39

4 0 

t Mälare Provinsernas Banks depositionsbevis 

af den 14 /I 1 9 0 9 å----------------------------------------- Kr. 12,000: — 

t D:o Banks d:o af den 31 /3 1909 ------------------------ » 8,000: — 

1 Uplands Ensk. Banks d:o af den 17 /2 1897 å » 10,000: — 2:ne 

Göteborgs Stads 4 % obligationer af den 

IT 1894 Litt. B. N:is 155 o. 156, hvardera 

å kr. 5,000: ------------------------------------------- 

Summa Kronor 40,000: — 

Jag förbehåller mig att å detta belopp åtnjuta ränta under min 

återstående lifstid på det sätt, att vid slutet af hvarje halfår 

Universitetet till mig utbetalar 

dels ränta efter 5 å det i Bankdepositionsbevis öfverlemnade 

beloppet Trettio Tusen kronor, 

dels ock ränta efter 4 °;, å återstående beloppet Tio Tusen 

kronor. 

Upsala den to December 1909. 

Elsa Lennander. 

Bevittnas af: 

E. Gyllensvirrd. Eugen Lewcnhaupt. 

» Io,000: — 2. 

Till det Större Akademiska Konsistoriet vid Uppsala Universitet. 

Härmed erbjuder jag mig att till Upsala Universitet öfverlemna 

som gåfva en summa, stor (2500) Tvåtusenfemhundra kro-nor, 

utgörande de medel, som vid min käre son Professor K. G. 

Lennanders bår skänkts af personer, hvilka velat efterkomma den 

aflidnes i lifstidcn uttalade önskan att i stället för att sända blom-mor 

till hans graf, bidraga till bildandet af en fond, som skulle bära hans 

namn och hvaraf räntan skulle tjäna som bidrag till underhåll af en 

sjuksäng vid akademiska sjukhusets Kirurgiska afdelning. Om en 

fond på detta sätt skapades, var det den aflidnes vilja att af 

räntemedlen finge tagas endast, hvad sons mot-svarar den 

legosängsafgift, som den sjuke själf har att erlägga och att endast 

patienter från Uppsala Län få komma i fråga vid räntemedlens 

fördelning. 

Upsala den 21 /Io 1908. 

Elsa Lennander. 


donationen har lämnats genom kanslersresolution den 8 februari 

1909. 

41

4 2 43 

3. 

Donationsbref. 

Fyrtiotusen 

(40,000) kronor att användas för i detta donationsbref bestämda ändamål och 

på nedan angifna villkor. 

1:o Sedan de donerade medlen genom tillägg af räntor vuxit till Kronor 

Femtiotusen (50,000) skall den af sistnämnda belopp uppkomna räntan 

användas till vård af sådana tuberkulösa medel-lösa personer, som intagits 

å kirurgiska afdelningen, och som behöfva en längre tids vård samt befinna 

sig under sådana förhållanden, att de eljest ej skulle kunna erhålla lämplig vård. 

2:o En femtedel ( 1 /5) af den årliga afkastningen af de donerade medlen jämte 

hvad af samma afkastning möjligen för något år icke behöfver för sitt ändamål 

användas, skall läggas till kapitalet tills detta uppgår till Etthundratusen 

(ioo,000) kronor. 

3:0 Skulle, efter det kapitalet stigit till sistnämnda summa, den årliga tillgängliga 

afkastningen ej anses i sin helhet behöfvas till ofvan nämnda ändamål, må, efter 

Direktionens beslut, hjälp beredas älven åt andra å sjukhuset intagna behöfvande 

sjuka, som i annat fall ej skulle erhålla lämplig vård. 

4:0 Skulle kapitalet i en framtid hafva stigit till ett så stort belopp, att från 

detsamma, utan att ofvan angifna ändamål åsido-sätts, bidrag kan lämnas till 

inrättande af ett konvalescent- eller sjukhem för sådana sjuke, som ofvan nämnts, 

så må detta efter sjukhusdirektionens bepröfvande och under dess kontroll och 

inse-ende kunna ske. 

5:o Dc donerade medlen skola af Akademiska Sjukhusets Direktion förvaltas under 

namn af K. G. och Elisabet Lennanders fond. 

Upsala den 2 maj 1913. 

Elisabet Lennander. 

Enkefru Elisabet Iennanders egenkändiga namnteckning be-vittna: 

-lolin Åström. Vald. Ljungström. 

Genom kanslersresolution den 4 september 1913 har bemyndigande 

lämnats för universitetet att till förvaltning mottaga ofvan nämnda 

donation. 

Till Akademiska Sjukhuset i Upsala donerar jag härmed ett 

kapitalbelopp, som med upplupna räntor den i Juli 1913 uppgår till

44 45 

Bii.nsowska donationen. 

C4åfvobref. 

Sedan undertecknad denna dag till Upsala Universitet såsom 

gåfva öfverlemnat ett af mig utfärdadt skuldebref å trettiofemtusen 

kronor att af mig till Universitetet gäldas med 3,500 kronor årligen i 

augusti månad under tio års tid, räknadt från och med innevarande år — 

å hvilken gåfva detta gåfvobref utfärdats såsom bevis — får jag härmed 

angående förvaltningen och användningen af de medel, som på grund af 

berörda skuldebref till Universitetet inbetalas, meddela följande 

bestämmelser: 

i) De ifrågavarande medlen förvaltas af Universitetet på samma 

sätt som dess öfriga fonder och redovisas i likhet med till Universitetet 

anslagna allmänna medel; 

2) Af den summa som af mig årligen till Universitetet öfverlemnas, 

ställes för hvarje år till Föreståndarens för den ' zoologiska 

institutionen förfogande ett belopp af högst 2,000 kronor för utgifvande 

af en vetenskaplig zoologisk tidskrift, i hvilken resultat af arbeten på 

den zoologiska institutionen i Upsala kunna med-delas. Utöfver de 

ofvan nämnda 2,000 kronor må äfven genom tidskriftens försäljning 

eventuelt inflytande medel kunna användas för bestridande af utgifterna 

för densamma. Af tidskriften må ett antal exemplar, som föreståndaren 

för den zoologiska institutionen bestämmer, användas såsom 

bytesmedel för universitetsbiblioteket och institutionens biblioteks 

räkning; 

3) Aterstående medel bilda en fond, kallad Biinsowska fon-den, 

hvars afkastning, sedan årligen en tiondel af räntan lagts till kapitalet, 

af den zoologiska institutionens föreståndare får användas till sådana 

ändamål, som han finner bäst kunna främja den zoologiska forskningen 

vid Upsala Universitet. 

4) Skulle den i mom. 2 omförmälda tidskriften af någon anledning 

ej utgifvas, lägges hela det för tidskriften afsedda beloppet till 

den i mom. 3 angifna fonden. 

Saltsjöbaden den 9 mars 1909. Rob. 13zinsow. 

V. Mtillersviira'. 

Bevittnas: 

M. Hellberg. 

Saltsjöbaden. 


donationen lämnadt genom kanslersresolution den 19 april 1909.

4 6 47 

Liden-Schröderska donationerna. 

1. 

Afskrift af Kungl. Illaj:ts nådig a brif till 

statskontoret ang. ändring i universitetets i 

Uppsala stat ttz. in. 

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v. I en till Uppsala universitetsdrätselnämnd 

ingifven skrift liar akademikamreraren C. Henschen 

anfört, hurusom den Lidēnska donationens afkastning, hvilken enligt 

hittills gällande stat för universitetet med ett beräknadt belopp af 116 

kronor 55 öre ingått i den s. k. Lidēnska amanuensens vid 

universitetsbiblioteket aflöning, enligt den nya stat för biblioteket, 

hvilken kommer att träda i kraft den 1 januari 1910, icke är in-räknad i 

aflöningen för den mot berörda amanuensbefattning då-mera svarande 

andre bibliotekariebefattning vid nämnda institution, utan blifvit ur 

staten afförd. Enligt hvad vederbörande departenientschef vid anmälan 

af ärendena rörande regleringen för år 1910 af åttonde hufvudtitelns 

ordinarie stat anfört till protokollet öfver ecklesiastikärenden för den 

12 januari 1909 borde nämnda donationsränta lämpligen efter 

vederbörandes bepröfvande användas såsom bidrag till aflönande af 

någon extra ordinarie tjänste-man vid biblioteket. För undvikande af 

öretal af det för löneregleringen vid biblioteket erforderliga 

statsanslaget hade vid do-nationens uteslutande densamma ersatts med 

ett till 117 kronor jämnadt belopp. Däraf hade blifvit en följd att 

inkomststaten för universitetet skulle komma att med ett belopp af 45 

öre öfverskrida de i staten anvisade utgifterna. Till rättelse häraf 

borde det i utgiftsstaten för universitetet till Vår disposition stående 

belopp, 4856 kronor 29 öre, ökas med 45 öre till 4856 kronor 74 öre. 

Efter en redogörelse för den i vederbörande donationsurkund 

rörande nu omförmälda ränteafkomst meddelade föreskrift har 

akademikamrcraren vidare hemställt om utverkande af bestäm- 

melse rörande ifrågavarande donationsmedels användande i enlig-het 

med ofvanbemälde departementschefs uttalande. 

Med anledning af hvad akademikamreraren sålunda anfört och 

hemställt har drätselnämnden i en af det större akademiska 

konsistoriet tillstyrkt, af kanslern för rikets universitet med underdånigt 

utlåtande den 17 december 1909 öfverlämnad framställning 

anhållit om meddelande af föreskrifter i de af akademikamreraren 

angifna afseenden. 

Vid föredragning af detta ärende hafva Vi funnit godt föreskrifva, 

att den i universitetets i Upsala stat uppförda posten: till 

Kungl. Maj:ts disposition skall från och med år 1910 höjas från sitt 

nuvarande belopp 4856 kronor 29 öre till 4856 kronor 74 öre samt att 

den Lidēnska fondens ränta må tills vidare från och med år 1910 på 

öfverbibliotekariens förslag, af det mindre akademiska konsistoriet 

tilldelas någon ej på stat uppförd tjänsteman vid 

universitetsbiblioteket, företrädesvis till förbättrande af godtgörelsc 

vid vikariat å ordinarie befattning vid biblioteket. Detta meddela Vi 

Eder för kännedom och efterrättelse i hvad på Eder ankommer. 

Stockholms slott den 31 december 1909. 

GUSTAF. 

Rätt afskrifvet; betygar å tjänstens vägnar: 

I:fr. Sandberg. 

P. E. Lindstrbnz. 

Vidimeras. 

Ex officio: Otto 

Cronebotg•.

48 

2. 

Avskrift av Kungl. Map s nådiga 

brev till kanslersämbetet för rikets universitet 

angående disposition av de Scleräderska 

och Lidēnska donationernas vid 

Uppsala universitet räntemedel. 

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v. I avlöningen för en 

ordinarie amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala ingick 

tillförene med anledning av bestämmelse angående de s. k. Lidēnska 

donationerna vid universitetet därstädes ett belopp av 116 kronor 55 

öre, utgörande avkastningen å vederbörande donationsfond. Vid den 

lönereglering för universitetsbiblioteket, som trädde i kraft den I 

januari 1910, blef nämnda belopp icke in-räknat i aflöningen för en 

mot omförmälda amanuensbefattning svarande andre 

bibliotekariebefattning vid ofvannämnda universitet, utan avfördes ur 

staten. 

Med anledning av gjord framställning föreskrevs genom nådigt 

brev den 31 december 1909, att den Lidēnska fondens ränta skulle 

tillsvidare från och med år 1910 på överbibliotekariens för-slag av det 

mindre akademiska konsistoriet tilldelas någon ej på stat uppförd 

tjänsteman vid universitetsbiblioteket, företrädesvis till förbättrande 

av gottgörelse vid vikariat å ordinarie befattning vid biblioteket. 

I visst afseende har berörda Lidēnska donationsfond sammanhang 

med en av de två vid universitetet befintliga donationer, som 

upprättats av professor Johan Henrik Schröder. 

I'å föranstaltande av drätselnämnden vid universitetet i Upp-sala 

har akademikamreraren därstädes verkställt en på innehållet av dessa 

förordnanden och vederbörande räkenskaper stödd ut-redning; och har 

akademikamreraren i en till drätselnämnden av-låten skrifvelse anfört: 

Genom testamentariska förordnanden den 19 juni 1851 och i 

november 1854 stiftade professor Schröder två donationer, avsedda att 

lämna lönebidrag åt amanuenser vid universitetsbiblioteket, men 

förordnade tillika, att avkomsten av donationerna skulle tills-vidare 

utgå såsom livstidslegat till vissa donators anhöriga. 

Sedan änkefru Fredrique Dahlström, vilken varit den sista. som 

kunde komma i åtnjutande av sådan livränta, den 25 januari 1914 

aflidit, hade akademikamreraren att avgiva yttrande rörande de 

ifrågavarande donationernas ställning och angående cle belopp, som 

från dem numera kunde utgå för de av donator avsedda än-damålen. 

Enligt §S 8 och 9 i det äldre testamentet av år 1851 skulle, efter 

livräntans upphörande, avkomsten av den ena av ifråga-varande 

donationer, nämligen den, som bildats genom försäljning av en del av 

donators boksamling och lösegendom, vilken ej blivit till institutioner 

och enskilda personer eljes disponerad, användas till löneförbättring 

för den i § I av samma testamente omförmälde amanuensis Lidēnianus 

och för sådant ändamål Liggas till lönefonden för denne amanuens, 

som därefter skulle benämnas amanuensis Lidēnio—Schröderianus, 

eller ock eventuellt anslås till lön för en tredje ordinarie amanuens, 

som då i stat skulle kallas amanuensis Schröderianus. För avlönande 

av den s. k. Lidcnska amanuensen funnes redan förut en år 1787 av 

professor Johan Hindric Liden och hans moder prostinnan Hedvig 

Sophia Exing inrättad donation »till årlig lön för en amanuens vid 

Kongl. Academiens Bibliotek, som, i likhet med de övriga 

amanuenserna, försedd med Academiens Cantzlers fullmakt, kan bliva 

Biblioteket till tjänst med den där förefallande triigna uppassning, 

helst då Biblioteket en gång kommer att dagligen öppnas». Dessa båda 

donationer -- den Lidcnska och den Schröderska — vore i räkenskapen 

bokförda å ett gemensamt konto, benämnt Liden—Schröderska 

amanuensdonationens konto. 

I S I i (let senare testamentet av år 1854 förordnade dona-tor, med 

ändring till viss del av det äldre testamentet, att avkomsten av honom 

tillhörig stadsjorcl i Västerås skulle, efter vissa legatariers död, 

användas till lön åt en quartos amanuensis eller Schrö- 

Donationsurkumeer. 4 

49

5 0 

derianus vid universitetsbiblioteket. Sedan denna stadsjord sedermera 

försålts, hade av köpeskillingen bildats den andre av nu 

ifrågavarande donationer, för vilken i universitetets räkenskaper 

funnes upplagt ett särskilt konto, benämnt Schröderska amanuensdonationens 

konto. 

Beträffande ifrågavarande donationers ställning ville akademikamreraren 

lämna följande redogörelse. Liden—Schröderska 

amanuensdonationen inginge till år 1914 med en kapitalbehållning av 

tillhopa 13.732 kronor 81 öre, därav 4.532 kronor 81 öre till-hörde den 

Lidēnska donationen — varom nu ej vore fråga — och 9.200 kronor 

den Schröderska donationen. A Schröderska donationens kapital, 9.200 

kronor, hade enligt drätselnämndens beslut av den 20 juni 1889 och den 

20 januari 1891 beräknats ränta efter 5 % under legataries livstid. Då 

änkefru Dahlström avled den 25 januari 1914, till och med vilken dag 

livränta skulle utgå, borde alltså räntan från och med den 26 januari 

1914 beräknas efter endast 4,5 eller efter samma räntefot, som i 

allmänhet för när-varande vore gällande för av universitetet förvaltade 

donationer och fonder. Beräknad på nu angivet sätt utgjorde räntan å 

det ifrågavarande kapitalet för år 1914 tillhopa 417 kronor 18 öre, 

varav efter avdrag av livränta för tiden 1—25 januari, 31 kronor 94 öre, 

återstode ett odisponerat belopp av 385 kronor 24 öre. Detta belopp 

syntes böra läggas till fondens kapital för dess ökande. I händelse av 

bifall härtill komme fonden vid 1914 års slut att uppgå till 9.585 kronor 

24 öre. Då räntan härå efter 4,5 °„ utorde 

431 kronor 33 öre, ville akademikamreraren föreslå, att 

gj 

drätselnämnden 

måtte besluta, att av fondens årsränta tillsvidare från 

och med år 1915 för det med donationen avsedda ändamål årligen 

disponerades ett belopp av 390 kronor, samt att återstoden av 

årsräntan måtte läggas till kapitalet. Vad anginge Schröderska 

amanuensdonationen, å vilken räntan även hittills beräknats efter 4.5 

hade den till 1914 års räkenskap ingått med en behållning av 2.551 

kronor 14 öre, därav räntebärande 2.470 kronor och ett kontant icke 

räntebärande belopp av 81 kronor 14 öre. Arsräintan av det 

räntebärande kapitalet utgjorde 111 kronor 15 öre. Härav skulle till 

legatariens sterbhus utbetalas ett belopp av 96 kronor 33 öre, 

utgörande livränta för tiden från och med den 14 mars 1913 till och 

med den 25 januari 1914. Av räntan för år 1914 återstode alltså ett 

odisponerat belopp av 14 kronor 82 öre. Detta belopp liksom även den 

hittills såsom kontant bokförda summan 81 kro- 

5 1 

nor 14 öre borde läggas till det räntebärande kapitalet för dess ökande. 

Om detta förslag bifölles, komme fondens kapital att vid 1914 års slut 

utgöra 2.565 kronor 96 öre. Räntan härå efter 4,5 % komme att utgöra 

115 kronor 47 öre, och ville akademikamreraren föreslå, att 

drätselnämnden måtte besluta, att av fon-dens årsränta tillsvidare från 

och med år 1915 årligen disponerades för det med donationen afsedda 

ändamål ett belopp av too kro-nor, samt att återstoden av årsräntan 

skulle läggas till kapitalet. 

Sedan drätselnämnden, efter mottagande av akademikamrerarens 

utredning, i ämnet hört överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket, 

biföll drätselnämnden vad akademikamreraren föreslagit; och har 

drätselnämnden vidare, i anslutning såväl härtill som till vad 

överbibliotekarien i huvudsak tillstyrkt, i underdånig, av det större 

akademiska konsistoriets yttrande åtföljd skrivelse den 19 januari 1915 

hemställt om nådig förklaring, 

att de båda ifrågavarande Schröderska donationernas vid 

ovannämnda utredning för ändamålet i beräkning tagna räntemedel 

skola jämte räntan från den omförmälda Lidēnska donationen under 

benämning det Lidēnsk-Schröderska amanuensarvodet tills-vidare 

utgå till arvode åt cn amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala, 

vilken ej innehar s. k. fast amanuensarvode, dock att den Lidēnska 

fondens ränta må fortfarande och tills vidare åtnjutas av dess 

nuvarande innehavare; 

att innehavare av ifrågavarande arvode skall av Eder för-ordnas 

enligt bestämmelserna, i tillämpliga delar, i nådiga brevet den 17 

december 1909 angående ny stat för universitetsbiblioteket i Uppsala, 

användning av ett för biblioteket uppfört anslag m. m. 

samt att, därest amanuens utan fast arvode något år icke finnes 

vid biblioteket, donationernas räntemedel skola läggas till 

vederbörande donationers kapital för dessas förstärkande. Drätselnämndens 

framställning har av Eder i underdånigt utlåtande den 16 

februari 1915 förordats till nådigt bifall; och hava efter nådiga 

remisser underdåniga utlåtanden i ämnet avgivits av Vårt statskon-tor 

den 15 april 1915 och justitiekanslersämbetet den 22 maj 1915. 

Vid föredragning av detta ärende hava Vi funnit gott, med 

ändring av ovannämnda genom nådiga brevet den 31 december 1909 

givna föreskrift, bifalla drätselnämndens underdåniga fram-ställning, 

dock att L idēnsk-Schröderska amanuensarvodet må kunna tilldelas 

extra ordinarie tjänsteman vid universitetsbiblioteket vare sig han 

enligt det av Eder den 23 mars 1915 fastställda reg-

5 2 

lementet för biblioteket benämnes amanuens eller extra ordinarie 

amanuens. Detta meddela Vi Eder för kännedom och efterrättelse 

samt vederbörandes underrättande. 

Stockholms slott den 3 juni 1915. 

GUSTAF. 

Rätt avskrivet; betygar å tjänstens vägnar: 

lokan Lillieros. 

K. G. Westman. ! 

Fru Therese Anderssons donation. 

1. 

Till Upsala Universitet önskar undertecknad under namn af Fru 

Therese Anderssons donation få, såsom minne af dyrbara och vördade 

vänner: Professor Anders Jonas Angstrom och hans maka Augusta 

Carolina Bedoire, öfverlemna en summa af fyratiotusen kr. (4o000 kr.) 

på här nedan närmare angifna vilkor. 

I. Upsala Universitet förbinder sig att, så snart vederbörligt 

tillstånd till donationens mottagande utverkats, på Universitetets mark 

i omedelbar närhet till den nya fysiska institutionsbyggnaden under 

närmaste tiden uppföra en byggnad tillbostad åt institutionens prefekt 

att af honom kostnadsfritt disponeras. 

2. Då med denna donation afses att för all framtid bereda en 

särskild förmån åt den fysiska institutionens prefekt och häri-genom 

ökad möjlighet för Universitetet att till lärare i ett af Universitetets 

vigtigaste läroämnen förvärfva bästa möjliga krafter, skall denna 

förmån tillfalla honom utöfver dealöneförmåner som eljest tillfalla 

ordinarie professor och få sålunda under inga förhållanden vare sig i 

Universitetets nu gällande eller i blifvande lönestater till någon del 

tagas i beräkning för uppbringande af hans löneförmåner till samma 

belopp som för öfriga ordinarie professorer. 

3. Universitetet åtager sig underhållsskyldigheten för all framtid 

och kontroll under byggnadens uppförande för prefektens nya 

boställe. 

4. Upsala Universitet förbinder sig, att till Jungfru Wilhelmina 

Bergström, för närvarande bosatt i Upsala, under hennes lifstid årligen 

utbetala tre hundra kr. (300 kr.). 

5. Skulle kostnaderna för nybygget icke uppgå till donerade 

40,000 kr., må besparadt belopp användas till hvad donator må vilja 

bestämma. 

53 

Stockholm den 13 Januari 1910. Therese Andersson.

54 

2. 

Afskrift af Kungl. MaJ:ts nådiga brtf till 

kanslern för rikets universitet avg. 

mottagande af en donation till universitetet 

i Upsala. 

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v. I underdånig skrifvelse den 

2 Mars 1910 har Ni, efter framställning af det större akademiska 

konsistoriet i Uppsala, hemställt, att Oss täcktes dels förklara hinder 

icke möta för universitetet i Uppsala att till förvaltning på föreskrifna 

villkor mottaga en af änkan Therese Anders-son i Stockholm i 

skrifvelse till rektorsämbetet vid nämnda universitet utfäst donation å 

40,000 kronor för uppförande af en byggnad till bostad åt prefekten 

för fysiska institutionen vid universitetet dels ock utfärda 

bestämmelser af innehåll, som föreslagits af det större akademiska 

konsistoriet. 

Omförmälda skrifvelse till universitetets rektor — i hvilken 

skrifvelse Therese Andersson utfäst sig att, sedan vederbörandes 

tillstånd till donationens mottagande utverkats, omedelbart öfverlämna 

densamma till universitetet -- var åtföljd af ett donationsbref, 

så lydande:' 

Enligt Eder skrifvelse bifogade handlingar var frågan om donationens 

mottagande för universitetets räkning till en början föremål 

för öfvervägande hos universitetets drätselnämnd vid sammanträde 

' Här utelämn idt. Se under t. liar ofvan. 

den 25 januari 1910, därvid föreståndaren för den fysiska institutionen 

professorn Knut Johan Angström var tillstädes. Drätselnämnden 

tillstyrkte därvid utverkande af bemyndigande att mottaga ifrågavarande 

donation på det i donationsbrefvet närmare angifna villkor. Af 

Drätselnämndens protokoll i ärendet inhämtas, att professor Angström 

dels förklarat sig villig att under sin tjänstetid till nämndens disposition 

afstå den boställsvåning han för närvarande innehade, mot erhållande 

af densammas enligt gällande stat upptagna värde, 900 kronor, dels 

ock själf iklädt sig den utgift, som ifrågavarande nybyggnads 

utförande kunde betinga utöfver härför enligt donationsbrefvet 

anvisadt belopp, så att från universitetets sida under inga förhållanden 

något behöfde tillskjutas. 

Vid ärendets behandling har drätselnämnden vidare — med 

anledning af de i donationsbrefvet under punkterna 3 och 4 stipulerade 

villkor — förklarat, att man hade full anledning antaga att vid 

uthyrande af den för professorn i fysik i staten upptagna boställsvåning 

ett hyresbelopp ej obetydligt öfverstigande 900 kronor 

kunde påräknas; och ansåge sig nämnden därför kunna med öfverskottet 

bestrida de i nyssnämnda punkter universitetet pålagda 

förpliktelser i fråga om underhållsskyldighet och lifränta. 

I enlighet med drätselnämndens tillstyrkan hemställde där-efter 

det större konsistoriet i en till Eder (len 29 januari 1910 af-låten 

skrifvelse om bemyndigande att på föreskrifna villkor mot-taga 

ifrågavarande donation samt om meddelande af bestämmelse att äfven 

efter dåvarande innehafvarens af professuren i fysik af-gång från sitt 

ämbete den honom enligt staten tillkommande boställsvåningen måtte 

mot erhållande af densammas i staten upp-tagna värde, 900 kronor, af 

professorn i fysik afstås och ställas till drätselnämndens disposition. 

Vid Eder ofvan berörda framställning voro jämväl fogade en 

skrifvelse från akademiräntmästaren i Uppsala T. Brandberg och ett 

intyg af arkitekten T. Stenberg. 

I Brandbergs skrifvelse upplyses angående möjligheten för 

universitetet att utbetala den stipulerade lifräntan, 300 kronor, och 

åtaga sig underhållsskyldigheten för byggnaden, att vid flera tillfällen, 

då innehafvare af prefektbostad, belägen i gamla kemiska 

byggnaden, till annan person uthyrt sin bostad, hyra därför kunnat 

betingas till belopp, icke obetydligt öfverstigande det värde, som i nu 

gällande stat för universitetet vore åsatt prefektbostäderna. Såsom 

exempel härpå ville Brandberg nämna, att professor Hedin alltifrån sin 

utnämning uthyrt sin prefektbostad mot en årlig hyra 

55

5 6 

af 1400 kronor. Då nu den boställsvåning, som disponerats af 

professor K. J. Angström, innehölle ett stort vackert rum mera än den 

våning, som tillkomme professor Hedin, samt våningarna i öfrigt vore 

hvarandra lika, hade drätselnämnden ansett sig med trygghet kunna 

beräkna sådan hyresinkomst vid disponerande af Angströms våning, 

att med det belopp af hyran därför, som öfversköte i stat beräknade 

värdet af våningen — hvilket värde i händelse af nybyggnad skulle af 

drätselnämnden med penningar ersättas Angström — såväl lifränta 

som underhållsskyldighet skulle kunna bestridas. 

Arkitekten Stenberg har i ofvannämnda intyg på fråga, huruvida 

en byggnad fullt tillfredsställande såsom boställe åt prefekten för 

fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala kunde uppföras inom 

ett pris af 40,000 kronor, såsom sin mening uttalat, att enär fri tomt 

med goda grundförhållanden vore anvisad för byggnaden samt intill 

byggnadsplatsen redan funnes utförda gas-, vatten- och 

afloppsledningar, detta med lätthet läte sig göra. 

Sedan härefter professor K. J. Angström aflidit, anbefalldes Ni 

genom nådig remiss att från vederbörande infordra och med eget 

underdånigt utlåtande till Oss öfverlämna det yttrande, som 

erfordrades i anledning af ärendets genom Angströms timade död 

förändrade läge. 

Till åtlydnad häraf har Ni i ärendet hört det större akademiska 

konsistoriet äfvensom universitetets drätselnämnd, hvarjämte 

yttranden afgifvits af såväl Therese Andersson som ock nuvarande 

prefekten för ofvanberörda institution, professorn G. Granqvist; och 

har Ni den 15 juni 1910 för egen del afgifvit underdånigt utlåtande i 

ämnet. 

Therese Anderssons yttrande innehålles i en skrifvelse till 

universitetets rektor, så lydande: 

»Då genom professor Knut Angströms plötsliga och alltför 

tidiga bortgång den donation till Upsala universitet icke öfverlämnats, 

som var afsedd till Prefektens bostad vid universitetets fysiska 

institution, för hvilken institution Professor Angström med hela sitt 

varma intresse och med så stor framgång arbetade, får jag härmed 

förklara, att jag till universitetet i Upsala för detta samma ändamål, 

nämligen en flygelbyggnad, hvartill först tomt kostnads-fritt lemnas 

invid fysiska institutionen, såsom bostad åt Prefekten, likväl 

öfverlämnar samma belopp, nemligen 40,000 (fyratiotusen) kronor, 

med vilkor dock att under dessa förändrade förhållanden under de 

närmaste fem åren, räknadt från och med den 1:a 

Oktober 1910 till samma dag 1915, räntan å detta kapital skall 

utbetalas till Professor Angströms efterlämnade barn, hvilka alla ännu 

befinna sig i studieåldern. 

I öfrigt lämnas donationen under i allt enahanda villkor och 

förutsättningar som i mitt föregående meddelande af den 13 sistlidne 

januari närmare angifvits. 

Stockholm den 12 April 1910. 77rerese Andersson.» 

Professor Granqvist har i skrifvelse förklarat sig villig att, 

räknadt från den dag den nya boställsbyggnaden blifvit fullbordad och 

till honom upplåten, till drätselnämndens disposition afstå den 

boställsvåning, som är förenad med professorstjänsten i fysik, emot 

erhållande årligen kontant af densammas enligt gällande stat u p p -tagna 

värde, 900 kronor. 

Drätselnämnden, i hvars yttrande konsistoriet instämt, har 

tillstyrkt emottagande af donationen på de förändrade villkor, som 

innehölles i Therese Anderssons nyssnämnda skrifvelse -- dock, med 

tagen hänsyn till donationsbrefvet den 13 januari 1910, utan 

förpliktelse för universitetet att till professor K. J. Angströms barn 

redovisa större del af räntan å donerade kapitalet än hvad som 

återstode efter gäldande af den lifränta, 300 kronor, som i nämnda 

donationsbref förbehållits jungfrun Vilhelmina Bergström, kvar-jämte 

nämnden hemställt om utverkande af enahanda bestämmelser, som af 

det större konsistoriet begärts i dess skrifvelse den 29 januari 1910. 

Härefter hafva i ärendet infordrade underdåniga utlåtanden 

afgifvits dels den 6 juli 1910 af Vårt statskontor dels ock den 26 i sistnämnda 

månad af justitiekanslersämbetet. 

Slutligen har professor Granqvist i en till Vårt ecklesiastikdepartement 

inkommen skrift af den 12 september 1910 förklarat, att 

han iklädde sig den utgift, som uppförandet af den boställs-byggnad åt 

innehafvaren af den fysiska professuren, hvilken af såges med 

Therese Anderssons ifrågavarande donationsbref, kunde komma att 

betinga utöfver härför enligt donationen anvisadt belopp, så att från 

universitetets sida under inga förhållanden något behöfde tillskjutas. 

Vid föredragning af detta ärende halva Vi funnit godt medgifva, 

att ifrågavarande donation må, med de bestämmelser, som af donator 

äro fästa vid densamma, mottagas af universitetet i Uppsala, under 

förutsättning att från och med den 1 Oktober 1915 den ändring af 

staten för universitetet åvägabringas, som erfordras, 

57

5 8 

för att nyssnämnda bestämmelser skola träda i full tillämpning; 

viljande Vi framdeles gifva nödiga närmare föreskrifter rörande 

omförmälda donations användande. Detta meddela Vi Eder till 

kännedom och vederbörandes underrättande. 

Stockholms slott den 23 september 1910. 

Under Hans Maj:ts, 

Vår Allernådigaste Konungs och Herres frånvaro, 

Dess tillförordnade Regering: 

Arvid Lindman. Albert Petersson. 

Carl Hederstierna. O. P. Malm. 

Rätt afskrifvet betygar å tjänstens vägnar: 

Otto Croneborg. 

A. v. Krusens jerna. 

• 

f 

3. 

Avskrift av Kungl. Maj:ts nådiga brev 

till statskontoret ang. vissa ändringar i 

staten ftir universitetet i Upp-sala. 

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v. I avdelningen A), 

Avlöningar m. m., av utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, så-dan 

denna avdelnings lydelse fastställdes genom nådigt brev den 13 juni 

1908, upptogos under matematisk-naturvetenskapliga sektionen av 

filosofiska fakulteten to professorer, utan för dem sär-skilt angivna 

ämnen, med den för professorer i allmänhet bestämda avlöningen av 

7500 kronor för envar. Vidare uppfördes, bland andra, en professor i 

fysik med en kontant avlöning av allmänna medel av 6600 kronor samt 

boställsrum, beräknade till 900 kronor. 

Genom donationsbrev av den 13 januari 1910 förklarade sig fru 

Therese Andersson från Stockholm vilja såsom minne av professorn 

Anders Jonas Angströin och hans maka Augusta Carolina, född 

Bedoire, till ovannämnda universitet överlämna en summa av 

fyrtiotusen kronor under villkor, bland andra, att universitetet förbunde 

sig att, så snart vederbörligt tillstånd till donationens mot-tagande 

utverkats, låta uppföra en byggnad till bostad åt den fysiska 

institutionens prefekt att av honom kostnadsfritt disponeras, att 

berörda bostadsförmån skulle tillfalla prefekten utöver de löneförmåner, 

som eljest tillkomme ordinarie professor, vadan den icke 

59

6o 

finge i universitetets gällande eller i blivande lönestat till någon del 

tagas i beräkning för uppbringande av hans löneförmåner till samma 

belopp som för övriga ordinarie professorer, att universitetet åtoge sig 

kontrollen över boställsbyggnadens uppförande och underhållet av 

densamma för all framtid, samt att universitetet förbunde sig att till 

uppgiven person, jungfru Vilhelmina Bergström, utbetala en årlig 

livränta av 300 kronor. Till dessa bestämmelser gjordes av Therese 

Andersson, sedan dåvarande föreståndaren för den fysiska institutionen 

vid universitetet professorn Knut Johan Angstrom avlidit, den 

12 april 1910 det tillägg, att räntan å donationsbeloppet, 40000 kronor, 

skulle under de påföljande fem åren, räknat från och med (len 1 

oktober 1910 till den i oktober 1915, utbetalas till professorn Knut 

Johan Angströms efterlämnade barn. 

Genom nådigt beslut den 23 september 1910 medgåvo Vi på 

hemställan av kanslern för rikets universitet, att ifrågavarande 

donation finge med de bestämmelser, som av donatorn fästs vid 

densamma, mottagas av universitetet, (lock under förutsättning att 

från och med den 1 oktober 1915 den ändring av staten för universitetet 

åvägabragtes, som erfordrades för att nyssberörda bestämmelser 

skulle träda i full tillämpning. 

Sedermera föreslogo Vi i statsverkspropositionen till 1911 års 

riksdag, att från och med den 1 oktober 1915 i utgiftsstaten för 

universitetet i Uppsala skulle vidtagas den ändring, att, med avförande 

ur staten av den under matematisk-naturvetenskapliga sektionen 

av filosofiska fakulteten inom avdelningen A) avlöningar m. m. 

uppförda professorsbefattningen i fysik med därför upptagna avlöningsförmåner, 

antalet professurer inom nämnda sektion, för vilka 

särskilda ämnen ej vore angivna, skulle ökas från tio till elva samt den 

för dessa professurer uppförda avlöning ökas med ett belopp av 7500 

kronor. 

Till det vid propositionen i utdrag fogade statsrådsprotokollet 

över ecklesiastikärenden den 13 januari 1911 gjorde vederbörande 

departementschef ett uttalande av följande innebörd: Genom den 

föreslagna ändringen i universitetets stat komme utgiftsstatens 

slutsumma i kolumnen »allmänna medel» att ökas. Den härav 

påkallade ökningen i inkomststaten kunde lämpligen äga rum ge-nom 

en höjning av inkomstposten »Inkomst av försålda hus å landet, 

arrende av humlegårdar, övriga avgifter av stadsjord i Uppsala, 

hyresmedel, inkomst av auktionsverket, dekanatsmedel samt 

inskrivnings- och kallelsepenningar». Den boställsvåning, som 

disponerats av föreståndaren för den fysiska institutionen och som 

genom donationen bleve ledig till uthyrning, kunde nämligen med 

säkerhet väntas inbringa universitetet 1400 kronor. Den del av detta 

belopp, som ej åtginge till betäckande av utgiftsstatens ökning genom 

den ifrågasatta höjningen av avlöningen av allmänna medel åt 

professorn i fysik, vartill åtginge ett belopp av 900 kronor, borde 

användas till bestridande av livräntan åt Vilhelmina Bergström samt 

till det nya boställets underhöll. 

Riksdagen beslöt i enlighet med Vår framställning; och anbefalldes 

härefter kanslern för rikets universitet att i god tid före den i 

januari 1915 till Oss inkomma med förslag till den ändring av 

universitetets inkomststat samt till föreskrifter i övrigt, som erfordrades 

i sammanhang med den ändring av utgiftsstaten, som jämlikt 

berörda riksdagsbeslut skulle från och med den 1 oktober 1915 

vidtagas i fråga om professuren i fysik. 

I anledning härav har kanslern, efter hörande av det större 

akademiska konsistoriet i Uppsala, som inhämtat yttrande från 

drätselnämnden vid universitetet därstädes, den 7 maj 1914 av-givit 

underdånigt utlåtande i ämnet, varefter Ni på grund av nådig remiss 

den 4 juli 1914 yttrat Eder i ärendet. 

Från akademiräntkammaren vid universitetet i Uppsala har till 

Vårt ecklesiastikdepartement meddelats, att den i donations-brevet 

avsedda nya bostadsbyggnaden för den fysiska institutionens prefekt 

numera genom medel, som av universitetet förskotterats, vore 

fullbordad, vadan, såvitt anginge uppförandet av ifrågavarande 

byggnad, hinder icke mötte för att de förändringar i universitetets stat, 

som påkallades av ovannämnda donation, trädde i kraft. 

Vid föredragning av detta ärende hava Vi funnit gott före-skriva, 

att i staten för universitetet i Uppsala skola från och med den 1 

oktober 1915 följande förändringar vidtagas, nämligen: 

att den i inkomststaten upptagna posten: »Inkomst av för-sålda 

hus å landet, arrende av humlegårdar, övriga avgifter av stadsjord i 

Uppsala, hyresmedel, inkomst av auktionsverket, clekanatsrnedel samt 

inskrivnings- och kallelsepenningar» löjes från 3969 kronor 8 öre till 

5369 kronor 8 öre, eller med 1400 kronor; 

att i utgiftsstaten — jämte den av riksdagen år 1911 föreskrivna i 

nådigt beslut den 22 juni 1911 angivna förändringen beträffande 

professuren i fysik samt antalet professurer, för vilka särskilda ämnen 

ej äro upptagna, och höjning av avlöningssumman för dessa med 7500 

kronor — elen under avdelningen B) Till materiell ni. m. 

6r

62 

upptagna posten: »Reparationer» höjes från 17000 kronor till 17200 

kronor eller med 200 kronor, samt under avdelningen C) anslag för 

diverse ändamål, bland »Indragningsbelopp» uppföres ett belopp av 

300 kronor, utgörande livränta till jungfru Vilhelmina Bergström; 

att i vederbörande anmärkning under avdelningen i utgifts-staten 

A) avlöningar ni. m., filosofiska fakulteten och matematisknaturvetenskapliga 

sektionen, upptages ämnet fysik; 

samt att under punkt 3 i särskilda till universitetets i Upp-sala 

stat hörande föreskrifter intages ett nytt moment av innehåll att 

»professorn i fysik äger, utöver vanlig professorsavlöning, åt-njuta fri 

bostad i särskild för den fysiska institutionens föreståndare uppförd 

boställsbyggnad». 

Detta meddela Vi Eder för kännedom och efterrättelse. 

Stockholms slott den 21 augusti 1914. 

GUSTAF. 


Börje Knös. 

K. G. Westman. 

Allmänna Pensionsinrättningen för Universitetets 

tjänstemäns änkor och barn. 

1. 

63 

Afskrift af Kung/. IYlaj:ts nådiga bref 

till kanslern för rikets universitet aug. 

reglemente för universitetets i Upp-sala 

pensionsinrättning; för tjtznstemiins irrkor 

och barn. 

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v. Universitetets i Upp-sala 

pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn har, uti underdånig 

ansökning, som jämte yttrande af det större akademiska konsistoriet 

vid nämnda universitet af kanslersämbetet där-städes med 

underdånigt utlåtande den 21 juni 1909 till Oss ingifvits, anhållit om 

fastställelse å ett vid ansökningen fogadt förslag till nytt reglemente 

för pensionsinrättningen. 

I detta ärende hafva infordrade underdåniga utlåtanden afgifvits 

dels den 2 november 1909 af riksförsäkringsanstalten, dels den 23 

december 1909 af Eder, efter hörande af pensionsinrättningens 

delägare och det större akademiska konsistoriet, dels ock den 24 

februari 1910 af justitiekanslersämbetet. 

Vid föredragning af detta ärende hafva Vi funnit godt, i 

hufvudsaklig öfverensstämmelse med det ingifna förslaget, fast-ställa 

följande 

Reglemente för universitetets i Uppsala pensionsinrättning 

för tjänstemäns änkor och barn. 

Pensionsinrättning ess delägare. 

S I. 

1. Alla ordinarie ämbets- och tjänstemän, som uppbära aflt~ 

ning på universitetets stat, äro förpliktade att ingå såsom delägare i 

pensionsinrättningen.

64 

2. Docenter vid universitetet äro berättigade att vinna delaktighet 

i pensionsinrättningen. 

3. Endast män kunna blifva delägare i pensionsinrättningen. 

4. Om delägare, som då detta reglemente träder i kraft, afgått 

med pension eller, utan att hafva afgått från tjänsten, uppnått 

pensionsåldern, gäller hvad här nedan under SS 3 och 7 stadgas. 

S 2. 

i. Delaktighet i pensionsinrättningen inträder från och med 

månaden näst efter den, under hvilken tjänstinnchafvaren utnämnts 

till tjänst, hvarmed är förenad skyldighet för honom att ingå så-som 

delägare i inrättningen. 

2. Utnämnes delägare till tjänst, hvarmed följer högre delaktighetsbelopp 

än (let han förut hade, vidtager förhöjningen i hans 

delaktighetsbelopp från och med månaden näst efter den, under 

hvilken utnämningen skett. 

3. Innehar delägare tjänst, hvarmed är förenad rätt till ålderstillägg, 

eller erhåller delägare löneförhöjning, inträder det härmed 

förenade delaktighetsbeloppet samtidigt med rätten till åtnjutande af 

ålderstillägget eller löneförhöjningen. 

4. För docent, som anmält sig vilja ingå i pensionsinrättningen, 

inträder delaktighet i densamma med månaden näst efter den, 

då anmälan skett. 

S3. 

1. Tjänstinnehafvares delaktighetsbelopp i inrättningen är, med 

undantag för delägare, som, då detta reglemente träder i kraft, erhållit 

pension eller, utan att halva afgått från tjänsten, uppnått 

pensionsåldern, lika med ett belopp motsvarande 12 % af i staten 

upptagna aflöningsförmåner, värdet af åtnjuten ved ej inberäknad, 

som delägare, om han aflider i tjänst vid sitt frånfälle, eller, om han 

aflidcr efter uppnådd pensionsålder, vid afskedstagandet ägt af 

universitetet uppbära. 

2. Förste teologie professorn och Skytteanske professorn äro 

med afseende på dclaktighetsbelopp likställda med professorer i 

allmänhet. 

3. Delaktighetsbeloppet för docent utgör 12 ' af beloppet af ett 

fast docentstipendium. 

4. Om delaktighetsbelopp, bestämdt såsom nu sagdt är, faller 

mellan två hela tiotal kronor, afjämnas detsamma till det högre 

tiotalet. 

5. Delägare, som, då detta reglemente träder i kraft, afgått med 

pension eller, utan att hafva afgått från tjänsten, uppnått 

pensionsåldern, bibehålles vid den delaktighet i inrättningen, han 

förut haft, utgörande denna delaktighet enligt förut gällande klassindelning: 

För delägare i första klassen ----------------------- . kr. 700: 

andra klassen ------------------------- » 5oo: -- 

» » i tredje klassen ------------------------- » 400: — 

» » i fjärde klassen ..................................» 200: — 

S 4• 

Delägare, som erhållit afsked från sin tjänst vid universitetet 

utan rättighet till pension eller ock befordras till tjänst utom universitetet, 

är därigenom skild från inrättningen och äger ej att 

återbekomma de af honom gjorda insatserna. 

S 5 . 

Delägare, som blifvit dömd förlustig sin tjänst, skall från inrättningen 

skiljas utan att återfå de insatser, han däri gjort. Efterlämnar 

han vid sin död änka eller barn, må kanslern för rikets 

universitet, uppå därom gjord ansökan, pröfva, huruvida de kunna få 

åtnjuta något understöd af inrättningen. 

S6. 

Under andra villkor, än nu äro nämnda, må icke någon träda 

från inrättningen eller därifrån skiljas. 

Pensionsinrätlningens tillgångar. 

S7 . 

Pensionsinrättningens inkomster, utöfver afkastning af förefintligt 

kapital, utgöras af: 

a) årliga besparingar å det i universitetets stat till änkegratial 

bestämda anslag; 

b) afkastningen af förutvarande ledamöters af akademistaten s. 

k. Enskilda änke- och pupillkassa, med förbehåll likväl, att denna 

kassas nuvarande pensionärer skola däraf i sin lifstid få åt-njuta 

afkomsten till ett visst maximum i pensioner bestämd; 

c) årsafgifter som erläggas: 

Donationsurkunder. 

s 

65

66 

i) af delägare, med undantag af dem, som då detta reglemente 

träder i kraft afgått med pension eller, utan att hafva afgått från 

tjänsten uppnått pensionsåldern, med 15 af delaktighets-beloppet i 

inrättningen; 

2) af delägare, som vid tiden för detta reglementes ikraftträdande 

afgått med pension eller utan att hafva afgått från tjänsten 

uppnått pensionsåldern, med de belopp, som enligt förut gällande 

reglemente högst kunnat för de särskilda klasserna veder- 

börande åläggas, nämligen: 

för delägare i första klassen ------------------------------- too: — 

» i andra klassen ----------------------------- 6o: — 

» i tredje klassen ---------------------------- 40: — 

» i fjärde klassen ---------------------------- 20: — 

d) retroaktivafgifter, som erläggas: 

t) af den, som efter det detta reglemente trädt i kraft utnämnes 

till tjänst, hvarmed följer skyldighet att ingå i pensionsinrättningen, 

eller som utan att vara därtill skyldig inträder i pensionsinrättningen, 

med 10 % af tjänstinnehafvarens delaktighetsbelopp för hvarje år från 

och med månaden näst efter den, då han fyllt 28 år, efter afdrag af det 

belopp, han förut såsom delägare i inrättningen kan hafva erlagt, utan 

beräknande af någon ränta; 

2) dels af den, som då detta reglemente träder i kraft inne-har 

tjänst vid universitetet, med undantag för delägare, hvarom nedan 

under § 23 förmäles, dels ock af den, som därefter befordras till tjänst 

vid universitetet med högre aflöning, erhåller ålders-tillägg eller eljest 

bekommer löneförhöjning, med to % af skillnaden mellan det 

förutvarande och (let höjda delaktighetsbeloppet, räknadt för hvarje år 

från och med månaden näst efter den, då tjänstinnehafvaren fyllt 28 år, 

utan beräknande af ränta; 

e) det tillskott till förstärkande af pensionsinrättningen, som 

enligt det större akademiska konsistoriets beslut må tillkomma 

densamma från Mathias Norbergs universitetsfond; t 

Till förstärkande af pensionsinrättningen har det större konsistoriet enligt 

beslut den 2 mars 1895 berättigat densamma att från den under konsistoriets 

uteslutande förvaltning stående Mathias Norbergs universitetsfond årligen fr, o. m. 

1894 utbekomma dess efter afdrag af nödiga utgifter för fastigheterna återstående 

disponibla räntemedel till och med 3000 kronor; och skola de belopp, sons från 

nämnda fond på sådant sätt beviljas, afsättas till en särskild fond benämnd 

Pensionsinriitdängens Hjcilbfond, af hvilken fond såväl årliga räntan, som, om 

f) det tillskott, som i enlighet med beslut af delägarve i akademistatens 

s. k. Lötkassa må från denna kassa tillflyta pensionsinrättningen.' 

§ 8. 

Delägare, med undantag af sådan delägare, som afses i § I punkt 

4, är skyldig att underkasta sig den ändring i årsafgiften, som efter 

därom verkställd utredning kan för pensionsinrättningens bestånd 

finnas bchöflig och af Kungl. Maj:t på pensionsinrättningens förslag 

kan komma att fastställas. 

De pensionsberättz ade samt pensionernas belopp och fördelning. 

§ 9 . 

Pensionsberättigade äro, såvida ofvan stadgade afgifter blifvit 

erlagda: 

t) delägares änka, så länge hon lefver ogift; 

2) delägares barn, tills det uppnått 21 års ålder eller dessförinnan 

träder i äktenskap; 

3) delägares oförsörjda döttrar mellan 21 och 50 års ålder, då 

särdeles ömmande omständigheter äro för handen, och pensionsinrättningens 

styrelse bifallit, att pension må dem tilldelas; 

4) oförsörjda döttrar efter fyllda 5 0 år, om de äro behöfvande; 

5) vanföra och tillika fattiga barn. 

§ to. 

i. Änka och barn åtnjuta pension från den dag, då privilegienådåret 

upphör. 

2. Förekommer ej privilegienådår, åtnjutes pensionen från och 

med månaden näst efter dödsfallet, med iakttagande att för 

så erfordras, delar af kapitalet få användas till att täcka den brist, som möjligen kan i 

pensionsinrättningens årsinkomster uppstå, detta dock endast så länge som 

pensionsinrättningen finnes kvar vid universitetet och af detsamma förvaltas. 

Större konsistoriet har vidare den r november 1902 beslutat att fr. o. m. år 1902 

ett belopp af ytterligare 5oo kronor årligen skall öfverföras från Mathias Norbergs 

universitetsfond till pensionsinrättningens hjälpfond. 

Genom beslut den 20 november 1915 har Större konsistoriet afsatt ett be-lopp 

af till en börjin 2000 kronor till bekostande af retroaktivafgifter för professorer, som, 

anställda vid annat svenskt universitet eller svensk högskola, efter kallelse utnämnas 

till innehafvare af sina befattningar vid universitetet. 

Delägarve i akademistatens s. k. Lötkassa hafva den 22 mars 1895 beslutit, 

att öfverskottet af nämnda kassas årsinkomster, sedan pensioner och öfriga utgifter 

blifvit bestridda, skall oafkortadt som förstärkning tillfalla Pensionsinrättningens 

Hjälpfond. 

67

68 

barn, som födas efter faderns död, pensionsrätten räknas från och med 

den månad, i hvilken barnet föddes. 

§ II. 

Pension utgår: 

a) till delägares änka, där icke något pensionsberättigadt barn 

efter den aflidne finnes, med hela det delaktighetsbelopp, som senast 

varit för mannen gällande; 

b) till änka jämte barn, ehvad de äro hennes egna barn eller 

styfbarn, på det sätt, att änkan tager hälften och barnen den andra 

hälften, skolande dock där endast ett pensionsberättigadt barn finnes, 

änkan taga två tredjedelar och barnet en tredjedel; 

c) då änka ej finnes, 

för pensionsberättigade barn under 21 år samt för oförsörjda 

döttrar efter fyllda 50 år: om barnen äro tre eller flera, med hel 

pension, om barnen äro två, med två tredjedelar af hel pension och, 

om endast ett barn finnes, med en tredjedel af hel pension; 

för oförsörjda döttrar mellan 21 och 50 år: för en dotter med 

högst en fjärdedel af hel pension, för två med högst en tredjedel af hel 

pension samt för tre eller flera med högst half pension; äfvensom 

för vanföra och tillika fattiga barn, så länge behofvet bevisligen 

fortfar, med oförändradt pensionsbelopp eller det högre be-lopp, som 

styrelsen kan pröfva skäligt. 

§ 12. 

Pensionsrätt förloras 

I) då pensionär dör eller träder i äktenskap; och beräknas sista 

årets pensionsbelopp till slutet af det halfår, under hvilket 

förändringen timat; 

2) då delägares barn uppnått den ålder, att det ej vidare får 

ovillkorligen tillgodonjuta pensionen; och äger pensionären i detta fall 

rättighet att uppbära pensionen för hela det löpande pensions-året; och 

3) genom ådömd förlust af medborgerligt förtroende, sedan 

universitetskanslern förklarat pensionär af sådan orsak förlustig dess 

rätt till pension. 

§ 13. 

Pension må ej utmätas eller beläggas med kvarstad. 

y f12SY071SI7ZJ'[Zti71711J t'71S fal"i!Q1t12111g. 

§ 1 4 . 

De tillgångar, på hvilka pensionsinrättningen grundar sig, skola 

stå under universitetets allmänna förvaltning, och komma för den 

skull för medlens bokförande och redovisning äfvensoni för revision 

däraf att iakttagas samma ordning och föreskrifter, som äro stadgade 

för universitetets öfriga räkenskaper. 

i. Bland pensionsinrättningens delägare utses för en tid af 3 år i 

sänder en direktion af tre Ledamöter, två bland professorerna och en 

bland öfriga till inträde ovillkorligen förbundna delägare. 

2. Direktionen åligger att, efter granskning af pensionärernas till 

densamma ingifna prästbevis och inhämtad kännedom af inrättningens 

räkenskap, i enlighet med detta reglemente bestämma 

pensionärernas antal och pensionernas belopp och med kontrasignation 

af akademikamreraren anordna de senare. 

Inom februari, maj, augusti och november månaders utgång 

hvarje år upprättar och kontrasignerar akademikamreraren en anordningslista, 

hvilken efter dess godkännande af direktionen öfverlämnas 

till akademiräntmästaren, som under sista månaden af hvarje 

kvartal utbetalar pensionerna. 

§ 16. 

Öfver akademistatens äldre Enskilda änke- och pupillkassas 

pensionärer skall akademikamreraren i slutet af hvarje år upprätta och 

kontrasignera en anordningslista och öfverlämna densamma till 

akademiräntmästaren, hvilken under nästföljande januari månad 

utbetalar pensionerna. 

1 5 . 

§ 17. 

Årligen före den 15 februari aflämnar akademikamreraren till 

pensionsinrättningens direktion uppgift om kassans ställning vid 

förflutna årets utgång, på det direktionen må äga tillförlitlig kännedom 

därom och, med ledning däraf, enligt reglementet bestämma 

pensionerna. 

69

7 0 

§ 18. 

Det tillkommer direktionen att första gången år 1915 och 

sedermera hvart femte år taga under särskild ompröfning frågan, 

huruvida någon ändring i årsafgifterna är af behofvet påkallad, samt, 

om omständigheterna därtill föranleda, för delägarne fram-lägga 

förslag i ärendet. 

19. 

1. Akademikamreraren uträknar de inrättningen tillfallande 

årsafgifter, hvilka af akademiräntmästaren upptagas: af den, som i 

universitetets räntekammare uppbär lön eller pension, genom af-drag 

vid akademistatens aflöning, af öfriga delägare genom omedelbar 

uppbörd i början af mars hvarje år. Den äldre Enskilda änke- och 

pupillkassan tillkommande frälseränta af Kroklösa hem-man upptages 

och redovisas i samma ordning som universitetets öfriga inkomster af 

dess fastigheter å landet. 

2. Därest afgift ej inbetalas, äger akademiräntmästaren upp - 

draga åt universitetets ombudsman att vidtaga laga åtgärder för 

afgiftens utbekommande. 

3. I afseende på tillgångarnas förräntande gäller hvad angående 

universitetets medel i allmänhet är eller blifver föreskrifvet. 

§ 20. 

1. Pensionär åligger att inom den 1 februari hvarje år till 

direktionen inlämna prästbevis, innefattande uppgift icke allenast om 

ålder och fortfarande ogift stånd, utan äfven, kvad delägares öfver 21 

år gamla döttrar angår, om de ännu äro i verkligt bchof af understöd, 

hvareftcr direktionen anordnar pensionerna, hvilka, såsom i § 14 sägs, 

af akademiräntmästaren kvartalsvis utbetalas till pensionärerna eller 

deras lagliga ombud. 

2. Underlåter pensionär under tre på hvarandra följande år att 

anmäla sig till pensions utbekommande eller att i sådant ända-mål 

förete behörigt prästbevis, varder pensionären sin rätt till pension 

förlustig, kommande det att bero på särskild ansökning och 

medgifvande af universitetskanslern, om pension må kunna återvinnas. 

S 2I. 

Sammanträde med delägarna i pensionsinrättningen skall, utom 

för det i § 15 nämnda ändamål, äga rum, när direktionen så beslutar 

eller minst 10 delägare hos direktionens ordförande därom anhållit. 

§ 22. 

Kallelse till sammanträde till delägarna skall ske genom kuul 

görelse, som införes i tidning i Uppsala åtta dagar före samman-trädet, 

hvarjämte därstädes bosatta delägare om sammanträdet underrättas i 

bref med allmänna posten. 

Särskilda bestämmelser. 

§ 2 3 . 

Innehafvare af professorsämbete, som innan detta reglemente 

träder i kraft blifvit förvandladt från extra ordinarie professur till 

professur med aflöning lika som professurer i allmänhet, skall er-lägga 

i retroaktivafgift dels io af skillnaden mellan det förut för högsta 

klassen gällande delaktighetsbelopp och nu bestämda högre 

delaktighetsbelopp, räknadt för hvarje år från och med månaden näst 

efter den, då han fyllt 28 år, utan beräknande af ränta, och dels ett 

belopp af 125 kronor. 

§ 2 4 . 

1. De retroaktivafgifter, hvilka då detta reglemente träder i 

kraft skola erläggas af dem, som då äro delägare i inrättningen, kunna, 

om delägare sådant önskar, fördelas på 3 år att betalas kvartalsvis på 

samma gång som årsafgifterna. 

2. Rektroaktivafgifter i andra fall än som afses i punkt 1, må, 

om delägare så önskar, kunna fördelas på 2 år, att betalas på sätt i 

punkt i angifves. 

§ 22 5 . 

Den, som vid detta reglementes ikraftträdande redan är del-ägare 

i pensionsinrättningen, men förklarat sig icke vilja ingå på de genom 

detta reglemente fastställda nya bestämmelserna, bibehålles, därest 

han icke utnämnes till annan tjänst, vid den delaktighet i inrättningen 

han förut haft, med skyldighet att erlägga årsafgifter med de 

respektive belopp, som under § 7 c) 2) angifvas, samt att underkasta 

sig erforderlig ändring i afgifter på sätt i § 8 är stadgadt. 

Tillika hafva vi funnit godt föreskrifva, att det nya reglementet 

skall lända till efterrättelse från och med den 1 mars 1910, med 

iakttagande att tjänstemän vid universitetet, hvilka blifvit till sin 

befattning utnämnda under tiden från sistnämnda dag till dagen 

71

7 2 73 

för reglementets fastställaade, ej äro förpliktade att ingå i 

pensionsinrättningen i dess ändrade skick, men äro därtill berättigade, 

så vida anmälan till inträde sker före den 1 oktober 1910. 

Detta meddela Vi Eder för kännedom och vederbörandes underrättande. 

Stockholms slott den II mars 1910. 

Under Hans Maj:ts, Afskrift. Min Allernådigste Konungs 2 och Herres frånvaro: 

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v. Uti en till Oss ställd, av 

prokanslern för universitetet i Uppsala med underdånig skrivelse den 

21 november 1912 jämte underdånigt yttrande av större 

GUSTAF ADOLF Akademiska konsistoriet överlämnad skrift har styrelsen för universi- 

P. E. Lindstrom. 

Vidimeras 

Ex officio: 

Otto Croneborlr. 

tetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn 

anhållit, att Kungl. Maj:t måtte förklara pensionsinrättningen vara 

undantagen från tillämpning av lagen om understödsföreningar den 29 

juni 1912. 

Till följd av nådig remiss har Vår socialstyrelse häröver av-givit 

infordrat underdånigt utlåtande av den 23 december 1913. 

Då Vi nu i nåder låtit detta ärende Oss föredragas, hava Vi funnit 

gott förklara, att nämnda lag icke skall äga tillämpning å universitetets i 

Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn, dock att det 

skall åligga styrelsen för pensionsinrättningen att till socialstyrelsen 

göra anmälan om sin verksamhet samt att för varje räkenskapsår ingiva 

en i enlighet med fastställt formulär upprättad och av styrelsen för 

pensionsinrättningen underskriven statistisk redogörelse rörande 

pensionsinrättningen och dess verksamhet under året. Vilket Eder till 

kännedom och efterrättelse samt för vederbörandes underrättande 

härigenom i nåder meddelas. 

Drottningholms slott den 2S mars 1914. 

, 

Under Hans Maj:ts 

Min allernådigste Konungs och IIerres sjukdom, 

Enligt Dess nådiga beslut: 

GUSTAF ADOLF. 

Oscar von Sydow.

74 

Till Kanslern för rikets universitet, angående undantag beträffande 

universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns 

änkor och barn från tillämpning av lagen om understödsföreningar. 

Vidimeras 

Ex officio: 


C. F. Liljewalchs fond för personliga professurer 

vid Upsala Universitet. 

Jill Uppsala universitet. 

1. 

Genom testamente den 21 januari I908 har numera aflidne 

grosshandlanden C. F. Liljewalch J:or tillagt universitetet ett legat af 

200,000 kronor, hvaraf räntan skall användas till resestipendier inom 

den filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion. 

(I samma testamente har testator förordnat bland annat, att, därest 

efter utbetalning af hans donationer öfverskott funnes i hans bo, 

»sådana öfverskottsmedel skola användas för de ändamål och på det 

sätt utredningsmännen i boet med testators befogenhet bestämma». 

Med ledning af en utaf testator till ene utredningsmannen 

muntligen gjord antydan, hvilken dock icke haft någon som helst 

bindande karaktär, hafva undertecknade utredningsmän beslutit att af 

förefintliga öfverskottsmedel i första hand låta de af testator 

ihågkomna personer och institutioner erhålla ett tillskott af femtio 

procent af det utaf testator donerade beloppet. 

Då emellertid det speciella ändamål, för hvilket testator genom 

sin donation till universitetet velat visa sitt intresse, torde kunna 

genom det af honom anslagna beloppet anses tillräckligt tillgodosedt, 

hafva vi velat lämna nu ifrågavarande tilläggsdonation å 

etthundratusen (ioo,000) kronor till något annat för universitetet 

gagneligt ändamål och bestämma härmed, att den skall användas till 

grundplåt för en fond för personliga professurer vid Uppsala 

universitet, afsedda att bereda möjlighet för universitetet att vid sig 

kvarhålla förtjänte vetenskapsmän, åt hvilka för tillfället ordinarie 

professurer icke finnas tillgängliga. 

75

Vi öfverlämna åt kanslern för rikets universitet att på för-slag af 

det större akademiska konsistoriet bestämma de närmare grunderna för 

fondens förvaltning och användande och vilja för vår del endast 

förordna, att hänsyn skall tagas till fondens till-växt, och att i sådant 

syfte någon del af den årliga räntan alltid skall tilläggas kapitalet. 

Det skulle för oss vara en tillfredsställelse, om afkastningen af 

den nu gjorda donationen kunde, jämte andra medel som kunna 

beredas, till en början användas till att vid universitetet fästa biträdande 

läraren i kirurgi, medicine doktorn Karl Petter Dahlgren. 

Efter ingången ' underrättelse om donationens .,emottagande skall 

det donerade beloppet omedelbart öfversändas. 

Stockholm den i december 1910. 

För C. F. Liljewalch J:ors sterbhus Emil Kinander. P. Eriksson. 


genom kanslersresolution den 8 december 1910. 

2. 

Till Herr Kanslern för rikets universitet. 

Sedan genom kanslersämbetets resolution af den 8 december 

1910 i sammanhang med bemyndigande för konsistoriet att till förvaltning 

på föreskrifna villkor mottaga en af C. F. Liljewalch juniors 

sterbhus gjord donation till grundplåt för en fond för per-sonliga 

professurer vid härvarande universitet konsistoriet anmodats att till 

kanslersämbetet inkomma med förslag till närmare bestämmelser i 

fråga om den donerade fondens förvaltning och användning, får 

konsistoriet härmed vördsamt öfverlämna närslutna, af konsistoriet för 

dess del antagna förslag till stadgar för ifrågavarande donationsfond 

under anhållan om desammas fastställande. 

Upsala den 16 september 1911. 

På det större akademiska konsistoriets vägnar 

Henrik Scluick. 

i I 

IL Sjoberg. 

Förslag till stadgar för C. F. Li jewalclrs fond för personliga 

professurer vid Upsala universitet. 

1. Fonden, som är afsedd att vara en grundplåt för bildande af 

personliga professurer vid Upsala universitet för att bereda universitetet 

möjlighet att vid sig kvarhålla förtjänte vetenskapsmän, åt 

hvilka för tillfället ordinarie professurer icke finnas tillgängliga, 

förvaltas i likhet med öfriga universitetets medel af universitetets 

drätselnämnd. 

2. Upplupen och icke använd ränta lägges till kapitalet. 

3. Af räntan skall tills vidare och till dess fonden vuxit till 

200,000 kronor till kapitalet årligen afsättas minst 1,000 kronor.

78 

4. I fråga om användningen af räntcmedel för det med donationen 

afsedda ändamålet bestämmes i hvarje särskildt fall af kanslern 

för rikets universitet på förslag af det större akademiska konsistoriet. 

Resolution. 

Ifrågavarande, härvid fogade förslag till stadgar för C. F. 

Liljewalchs fond för personliga professurer vid Uppsala universitet 

stadfästes härmed. 

Stockholm den 28 september 1911. 

E Cl.•son IVachtrneister. 

Otto Croneboq.. 

F. d. Upsala läns enöreskassa och klädpenningsfond 

samt Högsta hållskjutskassa. 

Till Herr Kanslern för Rikets Universitet. 

Vid skedd upplösning och fördelning af Upsala läns enöreskassa 

och klädpenningsfond samt af Högsta hållskjutskassa har, 

såsom närmare framgår af närlagda handlingar Upsala Universitet för 

dess egna hemman bekommit andelar, utgörande kronor 24,864:86 af 

först nämnda kassa och kronor 1,722 af den senare kassan, sedan de 

särskilda fonderna för deras fastigheter tillkommande andelar 

afräknats och i Universitetets räkenskaper öfverförts till de konti, å 

hvilka ifrågavarande fonder äro bokförda. 

Beträffande bokföringen och användningen af ofvan omförmälda 

Universitetet för dess egna hemman tillfallande belopp, uppgående 

tillhopa till kronor 26,586: 86, finner sig Drätsel Nämnden 

böra instämma i Akad. Räntmästarens i denna fråga framställda 

förslag, hvarigenom tillgodoses det jämväl af Akad. Fogden förut i 

ärendet angifna syftemål, nämligen att berörda belopp skulle bokföras 

såsom en särskild fond och vara afsedd att vid Universitetets i Upsala 

län belägna egna hemman främja och utveckla jordbruket medelst 

fyllande af behof af sådan art, att de icke lämpligen och rätteligen 

kunna bestridas med Landtmäterititelns tillgångar. 

På grund häraf och under åberopande af Akad. Räntmästaren 

Brandbergs härvid bilagda utredning och förslag jämte till-hörande 

bilagor får Drätsel Nämnden alltså hos Kanslersämbetet hemställa om 

medgifvande att i Universitetets räkenskaper få upp-föra förenämnda 

på Universitetet för dess egna hemman belöpande andelar af Upsala 

läns enöreskassa och klädpenningsfond samt af Högsta 

hållskjutskassa såsom en särskild fond, afsedd att användas till 

främjande och utveckling af jordbruket å Universitetets inom Upsala 

län belägna egna hemman, och med föreskrift, att fondens kapital 

skall förräntas i likhet med öfriga af Univer-

8o J1 

sitetet förvaltade fonder, att af räntan årligen besparas en sjette-del, 

samt att återstående ränta må af Universitetets Drätsel Nämnd 

disponeras för nyss angifna ändamål, och att, om för något år 

disponibel ränta icke skulle användas, det icke disponerade beloppet 

jämväl skall tilläggas kapitalet. 

Upsala den 3 juni 1910. 

På Drätsel Nämndens vagnar: 

Resolution. 

Henrik Schiick. 

Bifalles. Stockholm den 13 oktober 1910. F. 

Cl:•son Waclrtmeister. 

H. S ~ jöbers. 


S2. 

Framförde rektor i ett tal till professoren Allvar Gullstrand 

Uppsala universitets lyckönskan med anledning deraf, att han fått sig 

tilldeladt innevarande års Nobel-pris i medicin. 

I sammanhang härmed meddelade rektor, att professor tullstrand 

utfäst sig att, sedan förut nämnda honom tilldelade Nobel-pris 

blifvit utbetaldt, till Uppsala universitet öfverlemna en summa af 

ioo,000 kronor med villkor, att universitetet förbunde sig ej mindre 

att, så länge professor Gullstrand var i lifvet, till honom och, lerest 

hans hustru Signe Christina, född Breitholtz, öfverlefde honom, så 

binge hon lefde, till henne utbetala ränta efter fyra och en half 

procent för år, än äfven att efter bådas död öfverföra hela beloppet 

oafkortadt till medicinska fakultetens Regnellska fond för att 

tillsammans med denna fonds öfriga medel förvaltas och användas i 

enlighet med de bestämmelser, som äro eller blifva gällande för 

densamma. 

Professoren A. Gullstrands donation. 

Utdrag af Större Akademiska Eonsi 

n s/oriels i Uppsala protokoll den 28 oktober- 

1911. 

Konsistoriet uttalade genom rektor universitetets tacksamhet för 

denna storartade, om varmt intresse för universitetet vittnande 

utfästelse och beslöt att, för den händelse universitetets drätselnämnd, 

som skulle i ärendet höras, icke hade något att dervid erinra, 

hos kanslern för rikets universitet söka utverka bemyndigande att på 

föreskrifna villkor till förvaltning mottaga förevarande utlofvade 

donation. 


82 

Konsistoriets beslut, som genast justerades, skulle genom särskild 

skrifvelse universitetskanslern meddelas. Ur 

protokollet: 

.lohan v. Bahr. 


donationen lämnadt genom kanslersresolution den 15 november 1911. 

Professor C. Wahlunds donation. 

1. 

Testamente. 

I min Faders testamente, af den 26 sept. 1876, lyda slut-orden: 

»Möjeligen torde åtskilliga förbindelser minska mina tillgångar, i 

följd af min böjelse att efter förmåga söka gagna, till tacksamhet för 

den lycka och framgång, jag under min lefnad åtnjutit ............................ 

men hoppas, att mina kvarvarande barn tacksammare, än jag det 

förmått, mot en mild Försyn, söka använda det verldsliga goda, som 

hon behagat oförskyldt tilldela mig.» 

Den förmögenhet, som på grund af ofvannämnda testamente, efter 

min Faders död år 1877, oförskyldt tillföll mig, hoppas jag skall efter 

min död icke alltför förminskad gå i arf till mina kära anhöriga. 

Ränte-afkastningen af densamma bar jag användt till: 

I:o Ett (med sammanlagdt 16,365 Kronor) till fullo inbetaldt 

lifförsäkringsbref i Försäkringsbolaget Skandia å ett be- 

lopp af ---------------------------------------------------- ........................ .......... 30,000 Kronor, 

2:6 förökande af min boksamling, nu sannolikt värd om-kring 

---------------------------------------------------------------------- 30,000 Kronor, 

3:o en gård i Upsala, inköpt för 26,000 Kronor taxerad för 

närvarande till 36,000 Kronor och brandförsäkrad till 30,000 Kronor. 

Ofvannämnda lifförsäkringsbref å trettiotusen Kronor, jämte derå 

redan utfallna räntevinst af 1,147 Kronor 82 öre, har jag denna vinter 

öfverlåtit med full äganderätt till Upsala Universitet. 

Af min boksamling har jag, också denna vinter, till Upsala 

Universitets Bibliotek skänkt den del, som omfattar provensalsk 

filologi, hvars inköpssumma, enligt den katalog jag af trycket nu 

83

84 

utgifvit, uppgått till 2,698 kr. 87 öre. Den del af min boksamling åter, 

som omfattar fransk filologi, hvilken del nu såsom deposition 

förvaras å Upsala Universitetsbibliotek, och hvaröfver en katalog 

börjat af mig utgifvas å trycket, skall vid min död tillfalla Universitetsbiblioteket 

under full äganderätt. 

Min gård, N:is 1 t & 12 uti kvarteret Sankt Niklas i Fjerdingsroten, 

med adressnummer 12 vid Sankt Johannisgatan, testamenterar jag till 

Upsala Universitet att användas, på sätt som kan befinnas lämpligast, till 

fromma för de romanska studierna. Dock 

skola mina lagliga arfvingar äga rätt, om de så önska, att förut undantaga 

äfven sådana föremål som väggfasta skåp, i rum in- 

bygda bokhyllor, å väggar fastspikadt siden, marmorgolf, spislar o. d. 

Enär bestämmelserna uti det testamente, jag skref den ' jan. 1885, 

när jag ingick i mitt 4o:de år, nu delvis blifvit satta i verket, t. ex. hvad 

beträffar lifförsäkringsbrefvet samt den provenc;alska 

delen af min boksamling, och då det i ett bevittnadt senare tillägg 

till samma testamente omnämnda fasta docentstipendiet, hvilket jag 

innehade i sex år, nu blifvit, till förmån för de romanska studierna, 

bortgifvet till utrikes rese-stipendier (se Universitetets Års- 

redogörelser, 1885-86, p. 72; 1886-87, p. 57; 1 887-88, p. 67; 1888-89, 

p. 59; 1889-90, p. 62, 63; & 1890-91, p. 6 5) annulerar jag härmed sagda 

testamente med dess tillägg, hvilka handlingar jag kommer att uppbränna. 

Upsala d. 30 jan. 1893. Carl ff'ahlund. 

Att professor Carl \Vahlund, hvilken vi personligen känna, inför 

oss, särskildt tillkallade och på en gång närvarande vittnen, 

förklarat förestående handling innefatta hans yttersta vilja och testamente 

samt egenhändigt med sitt namn undertecknat hand-lingen, liksom ock att 

han vid berörda tillfälle varit vid sundt och 

fullt förstånd samt handlat af fri vilja, varder härmedelst under edlig 

förpliktelse intygadt. 


Yolt. Her; strdnter. 7j'clro Tillbe,;;-. 

professor. professor. 

F. R. Kjclhuan, Algot IT aplin. professor. juris stud. 

Ofvanstående testamente godkännes. 

Upsala den 30 maj 1913. 

Halvar Tisell. Elsa 7iscll, 

I. d. Kapten. född Wahlund. 

Förre Kaptenen Halvar Tisell och Fru Elsa Tisells egenhändiga 

namnteckningar bevittna 

Carl Aug. Eriksson, Kristina Yohansson. 

Upl. N at. Waktm. 

S 296. Ar 1913 den 15 december beviljade Rådhusrätten i Uppsala 

på grund af detta testamente Uppsala Universitet lagfart å gården å 

tomterna N:is 11 och 12 i kvarteret S:t Niklas och Fjärdingsroten; 

betygar' Ex o fficio 

I Palter Kant. 


genom kanslersbref den 8 oktober 1913. 

' Genom nådigt bref af den 17 oktober 1913 erhöll universitetet tillstånd 

att för ett pris, ej understigande 38600 kronor, försälja ifrågavarande fastighet; 

och skulle af köpeskillingen bildas en fond, att förvaltas under benämning af 

professor C. \Vahlunds donationsfond. Med stöd af detta medgifvande har 

fastigheten samma år utaf universitetet försålts till Kalmar studerande nation för 

ett pris af 40100 kronor. 

85

86 

2. 

Stadgar för Carl Wahlunds donationsfond.' 

§ I. 

Carl Wahlunds donationsfond står under Upsala Universitets 

förvaltning. Af ränteafkastningen lägges varje år en sjättedel till 

kapitalet. Resten skall användas »till de romanska studiernas fromma» 

på sätt i det följande stadgas. 

p 2. 

Den hvarje år disponibla summan användes i främsta rummet till 

understöd för vetenskaplig resa, för studier vid Universitetet eller för 

utgifvande af vetenskapligt arbete åt studerande i romanska språk vid 

Upsala Universitet, hvillca aflagt examen med detta ämne samt åt 

docenter i romanska språk viol Universitetet. -- Medlen kunna älven, 

på förslag af professorn i romanska språk användas till andra ändamål 

öfverensstämmande med det af donatorn angifna syftet. 

S 

3- 

Utgå medlen till resestipendium, bestämmas de närmare villkoren 

i hvarje särskildt fall med hänsyn till resans beskaffenhet. — Af 

stipendiebeloppet utbetalas förskottsvis hälften vid resans anträdande, 

hvaremot återstoden icke utbetalas förr än stipendiaten ä utrikes ort 

uppehållit sig halfva den tid som för resan är af-sedd. — Stipendiat 

vare skyldig att senast ett halft år efter sin återkomst till Humanistiska 

sektionen inlämna en kortfattad be-rättelse öfver resan och dess 

resultat. 

§ 4 . 

Det hvarje år disponibla beloppet kan delas. Om detsamma 

något år icke alls eller endast delvis användes, reserveras den besparade 

summan till utdelning ett kommande år. 

' Faststf lida af det Större akademiska konsistoriet den 5 sept. 1914, 

S 5• 

Humanistiska sektionen skall hvarje år före den 15 oktober 

tillkännagifva, hvilket belopp som följande år är till utdelning disponibelt. 

Ansökningar om understöd ställda till I-Iumanistiska 

sektionen inlämnas före den i november, hvarefter sektionen före den 

i december efter förslag af professorn i romanska språk be-stämmer 

om medlens användning. 

§6. 

På sätt i § 4 säges besparade medel må kunna utdelas äfven vid 

annan tidpunkt än den i § 5 bestämda. 

§ 7 . 

Vid bestämmande af medlens användning tages hänsyn icke 

blott till sökandes redan förvärfvade meriter i ämnet utan älven till 

det angifna syftet och de sökandes förutsättningar och behof. 

§ S. 

Medlen utbetalas på utanordning af professorn i romanska språk. 

87

88 

"Sundbornsprostens donation." 

Utdrag af Större Akademiska Konsistoriets 

i Upsala protokoll den 15 november 

1913. 

3 . 

Beträffande en donation från framlidne Kontraktsprosten C. Fr. 

Petterssons i Sundborn sterbhus gjorde professor Johansson följande 

meddelande: 

»I enlighet med en af framlidne Kontraktsprosten C. Fr. 

Pettersson i Sundborn affattad skriftlig önskan, som icke hann få 

testamentarisk giltighet, får jag enligt vederbörligt uppdrag med-dela, 

att prosten C. Fr. Petterssons sterbhus till Upsala Universitet 

öfverlämnar Tjugo tusen (20,000) Kronor, som skola bilda en sär-skild 

fond, kallad Sundbornsprostens donation, hvars afkastning skall 

användas på följande sätt. 

Sedan årligen en tiondedel ('/lo) af räntan afsatts till fondens 

förstärkande, fördelas resten af afkastningen i lika delar mellan 

universitetsbiblioteket i Upsala och därvarande seminarium för klassisk 

fornkunskap och antikens historia. 

För de medel, som tillfalla biblioteket, inköpas årligen och bindas 

böcker — dock icke tidskrifter — i klassisk arkeologi, hvarvid detta 

ämne fattas i det omfång, som bestämmes i den af kanslersämbetet för 

Upsala universitet den i6 April 1904 stadfästade studieplanen för detta 

ämne (tryckt i Verdandis studiehandbok, 4:de uppl. 1904 s. 134 ff.). 

Dessa bokinköp be-stämmas af professorn i klassisk fornkunskap och 

antikens historia i samråd med öfverbibliotekarien vid 

universitetsbiblioteket i Upsala eller hans ställföreträdare eller den 

person, öfverbibliotekarien i sitt ställe förordnar. Den sålunda 

anskaffade boksamlingen får sin beteckning genom ett särskildt 

exlibris-märke. 

Den andra hälften öfverlåtes till seminariet för klassisk fornkunskap 

och antikens historia samt användes år för år till inköp 

och bindning af arbeten i klassisk arkeologi i den omfattning, som 

förenämnda studieplan angifver. Jämväl må fotografier och smärre 

grekiska original (särskildt vaser och vasfragment) samt afgjutningar, 

lämpade för undervisningen, kunna för dessa medel inköpas. Inköpen 

bestämmas och verkställas af föreståndaren för ifrågavarande 

seminarium. 

I den händelse erfarenheten visat, att ändringar i eller till-lägg till 

dessa bestämmelser i en eller annan detalj funnits vara af nöden, äger 

professor Sam Wide rätt att därom lämna före-skrifter.» 

Konsistoriet beslöt att remittera föreliggande meddelande till 

humanistiska sektionen, öfverbibliotekarien och drätselnämnden för 

yttrandens afgifvande; hvarom beslutet genast justerades. 

Ur protokollet: 

okan Bahr. 


donationen lämnadt genom kanslersresolution den 19 december 1913. 

89

90 

Afsltrift. 

Förste Bibliotekarien Ernst Meyers donation. 

Härmed förklarar jag såsom min yttersta vilja, att, sedan vid 

min död möjligen befintliga skulder blifvit guldna samt alla kostnader 

för begrafningen och boets utredning blifvit bestridda, skall 

min hustru Fru Emelic Meyer, född Hellman, med full äganderätt 

bekomma dels hela lösöreboet med dc undantag, som finnas angifna i 

punkterna G. och II. härnedan, och dels kontant eller i värdehandlingar 

tjugofemtusen (25,000) kronor. 

I öfrigt skall med min kvarlåtenskap så förfaras: 

A. Aterstående penningar och värdehandlingar skola till 

förvaltning öfverlämnas till en bank, som af utredningsmännen i boet 

bestämmes, dock med skyldighet för banken att vid eventuella 

omplaceringar rådföra sig med utredningsmännen eller den af dem, 

som öfverlefver. 

B. Af dessa medel skall min hustru, så länge hon lefver ogift, 

åtnjuta hela afkastningen. 

C. Då hon aflider eller om hon träder i nytt gifte, skola dessa 

medel fördelas på följande sätt: 

1. Till Norrbottens läns arbetsstugor öfverlämnas Tjugotusen 

(20.000) kronor. 

2. Till Upsala Universitet öfverlämnas Tjugofemtusen 

(25.000) kronor. 

Afkastningen af detta kapital skall enligt drätselnämndens 

bepröfvande användas till understöd åt behöfvande 

änkor efter lärare eller tjänstemän vid universitetet. 

3. Till professor Welanders hem för små hereditärsyfilitiska 

barn öfverlämnas Tiotusen (io,000) kronor. 

4. Till S. H. T:s moderloge öfverlämnas Tvåtusen (2.000) 

kronor. 

D. Skulle, sedan nu nämnda dispositioner utgått, något återstå 

af min kvarlåtenskap, skall det tillfalla Norrbottens Läns 

arbetsstugor. Skulle åter något felas för dispositionernas utgörande, 

skall bristen drabba Norrbottens läns arbetsstugor. 

E. Af hvad som tillfaller Norrbottens läns arbetsstugor skall 

en årlig ränta af Ettusen (i.000) kronor utbetalas till min svärmoder, 

fru Christina Hellman, så länge hon lefver. 

F. Skulle jag och min hustru aflida samtidigt, skola de henne 

med full äganderätt tillerkända tjugofemtusen (25.000) kronor tillfalla 

Norrbottens läns arbetsstugor. I öfrigt fördelas kvarlåtenskapen enligt 

hvad ofvan är sagdt. 

G. Af mina böcker äger Upsala universitetsbibliotek uttaga 

alla de arbeten, som det ej förut äger. De öfriga tillfalla min systerson 

professor Eli Heckscher, dock sedan min änka först ut-tagit ett fåtal 

böcker, som hon särskildt önskar äga. 

H. Till min syster fru Rosa I-Ieckscher eller hennes arfvingar 

testamenterar jag de toll små smörknifvar af silfver, som jag ärft efter 

min moder samt det ungdomsporträtt i olja af min moder, hvilket jag 

erhållit af fru Heckscher. 

Till utredningsmän i mitt bo och verkställare af min yttersta 

vilja utser jag mina svågrar, generalkonsuln Isidor Heckscher i 

Stockholm och häradshö£dingen Gustaf Ribbing i Upsala, eller om 

endera af dem före mig aflidit, den kvarlefvande. 

Jag förordnar att min döda kropp skall brännas. 

Upsala den 24 oktober 1913. 

Ernst Meyer. 

Förste Bibliotekarie vid 

Upsala Univ.-Bibliotek. 

Att förste bibliotekarien Ernst Meyer, hvilken vi personligen 

känna, inför oss på en gång närvarande och särskildt tillkallade vittnen 

förklarat denna handling, hvars innehåll är oss obekant, innefatta hans 

yttersta vilja och egenhändigt undertecknat den-samma, likasom ock 

att han därvid handlat med sundt och fullt förstånd samt af fri vilja, 

intyga 


Adolf Noreen Henrik Saint-X. 

Professor. Professor. 

9 1

92 

Min önskan är, att mina böcker få kvarstå i den af mig bebodda 

våning till dess min änka flyttar ifrån den. Upsala den 28 oktober 

1913. 

Ernst yer. 

Förestående testamente 

Upsala den 25 februari 

Lina Ribbing G. Ribbin,•. 

född Meyer. 

Häradshöfding G. Ribbings och fru Lina Ribbings egenhändiga 

namnteckningar bevittna 

Siri Fokker. // .ar Rootlt. 

Förestående testamente godkännes. 

Stockholm den 27 februari 

Rosa Ileckschcr 

född Meyer. 

godkännes. 

1914. 

1914. 

I. Heckscher. 

Herr Generalkonsul I. Ieckschers och Fru Rosa Heckschers 

egenhändiga namnteckningar bevittna 

F. Blomgz,ist. Anna jon Rijswik. 

Förestående testamente godkännes. Stockholm den 27 

Febr. 1914. 

~ d. llhyer. 

Lektor Ad. Meyers egenhändiga namnteckning bevittna: 

Asel Darling Enda Darling 

Ilofrättssel;reterare. född Hallström. 

Rätt afskrifvet betyga: 

Diel,• Bergman. S. Folcker. 

Vidimeras ex officio Carl Hag gnist. 

§ 59. Ar 1914 den 3 augusti blef ofvan afskrifna testamentshandling 

för bevakning, å Uppsala Universitets vägnar, ingifven till 

Rådhusrätten i Uppsala och utställd till kommunikation med 

testamentsgifvarens närmaste arfvingar, hvilka ägde att inom natt och 

år efter delfåendet anställa den testamentsklandertalan, hvartill fog 

må förefinnas; betygar 

Ex officio Carl Hir~ggzcist. 


donationen lämnadt genom kanslersresolution den 21 oktober 1914. 

93

94 95 

Konsul Frans Kempes donation. 

Till det Större Akademiska Konsistoriet i Upsala. 

Sedan för den växtbiologiska institutionen under åren 1913 och 

1914 uppförts en institutionsbyggnad och i sammanhang där-med 

anordnats för det vetenskapliga arbetet behövliga försöksfält, hava 

Universitets-myndigheterna hos 1914 års Riksdag utverkat sig ett 

materielanslag för institutionen av I.000 kronor. Då emellertid efter 

vad nuvarande innehavaren av professuren i växt-biologi beräknat, för 

institutionens drift erfordras ett årligt belopp av 1.500 kr. och sålunda 

ytterligare medel för ändamålet behöva anskaffas, vill jag med 

ändring av mina i donationsbrevet av den 6 November 1897 meddelade 

bestämmelser medgiva, att från och med innevarande år av 

donationens årsränta ett belopp av högst 500 kr. 1nå användas till 

inköp af undersöknings- och undervisnings-materiel efter professorns 

i växtbiologi bestämmande. 

I mitt ovannämnda donationsbrev har jag låtit inflyta föreskrifter, 

som avse ökning av donationskapitalet. Sedan jag in-hämtat 

upplysning, att detta kapital för närvarande uppgår till 171.696 kr. 87 

öre, att räntan å detta belopp efter nu av universitetet tillämpade 

räntefot utgör kr. 7.725: 36 och att professorns avlöning för 

närvarande utgår med 6.500 kronor, finner jag, att även om 

ovannämnda belopp 5oo kr. tages i anspråk för institutionens materiel 

mitt syfte i fråga om donationskapitalets till-växt tillgodoses. 

Stockholm d. 21 Febr. 1915. 

Frans Kempe. 

Afskrift. 

Pensionsinrättningen för Universitetets vaktbetjänte. 

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v. Uti en till Oss in-given 

skrift har styrelsen för vaktbetjäningens vid Uppsala universitet 

pensionsinrättning för änkor och barn anhållit, att Vi måtte förklara 

pensionsinrättningen vara undantagen från tillämpning av lagen om 

understödsföreningar den 29 juni 1912. 

Till följd av nådig remiss har Vår socialstyrelse den 24 september 

1914 avgivit underdånigt utlåtande i ärendet, varefter prokanslern 

för universitetet i Uppsala inkommit med infordrat underdånigt 

utlåtande av den 5 januari 1915 jämte yttrande av större 

akademiska konsistoriet. 

Då Vi nu i nåder låtit detta ärende Oss föredragas, hava Vi 

funnit gott förklara, att nämnda lag icke skall äga tillämpning å 

vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor 

och barn, dock att det skall åligga styrelsen för pensions-inrättningen 

att till socialstyrelsen göra anmälan om sin verk-samhet och för varje 

räkenskapsår ingiva en i enlighet med fastställt formulär upprättad och 

av styrelsen för pensionsinrättningen underskriven statistisk 

redogörelse rörande pensionsinrättningen och dess verksamhet under 

året. Vilket Eder till kännedom samt för vederbörandes underrättande 

härigenom i nåder meddelas. 

.Stockholms slott den 19 februari 1915. 

GUSTAF. 

Oscar von Sydow. 

Till kanslern för rikets universitet, angående undantag beträffande 

vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning 

för änkor och barn från tillämpning av lagen om understödsföreningar. 

Vidimeras 

Ex officio: 

Otto Cr onebor

9 6 

Emma och G. Ekehorns understödsfond för 

behöfvande sjuke. 

Min den 6 maj 1914 aflidna hustru Emma Ekehorn, född Widcn, 

uttalade under lifstiden den önskan, att af kvarlåtenskapen t 5.000 

kronor skulle efter hennes död bortskänkas på så sätt, att afkastningen 

däraf komme att enligt föreskrifter, som senare skulle af mig utfärdas, 

användas till understöd åt behöfvande sjuka, som vårdas å 

Akademiska Sjukhuset i Upsala. I öfverensstämmelse hiirmed 

öfverlämnades den 1 juli 1914 till Uppsala Universitet 15.000 kronor att 

för det angifna ändamålet disponeras. 

Ha.. nedan lämnas de närmare föreskrifter, enligt hvilka de 

donerade medlen böra förvaltas och den årliga afkastningen användas. 

Under benämningen Emma ock G. Ekekorres understödsfond för 

beköfvande sjuke förvaltas medlen af Uppsala Universitet i enlighet 

med för förvaltningen af Universitetets öfriga fonder gällande 

allmänna föreskrifter. 

Af den årliga afkastningen lägges hälften hvarje år till kapitalet. 

Skulle den öfriga hälften af afkastningen för något år ej i sin 

helhet användas för sådant ändamål, som här nedan sägs, lägges den 

sålunda ej använda återstoden för hvarje år likaledes till kapitalet. 

Det på detta sätt årligen växande kapitalet får ej förminskas; och 

afkastningen af detta växande kapital skall allt framgent an-vändas på 

det sätt, här är stadgadt. 

Hvad som återstår af den årliga afkastningen, sedan man förfarit 

på ofvan angifna sätt, användes till understöd, enligt nedan meddelade 

föreskrifter, åt behi~l a~rde . jukc. som vårdas å Akademiska sjukhuset. 

Understöd lämnas till gäldande af sådan sjukhusafgift, som den 

behöfvande sjuke af egna medel måste betala; d. v. s. den sjuke 

erhåller hjälp till att betala den afgift, som enligt nu gällande uttryck 

benämnes lcgosdngsaf m ift, så framt han skall betala denna af egna 

medel eller tillgångar. Då t. ex. år 1914 kostnaden per underhållsdag å 

allmänt rum uppgick till 2 kronor och 6o öre, betalades en del af 

denna dagkostnad af den sjuke själf med 75 öre, utgörande den af 

landstinget för året fastställda legosrrngsafgiften; den öfriga delen af 

lagkostnaden betalades dels af lands-tingets medel, dels af statsmedel. 

Det är till betalande af denna s. k. legosängsafgift, den sjuke 

skall hafva understöd för hela tiden af sjukhusvistelsen eller för någon 

del däraf, så framt han annars skulle betala denna afgift af egna medel. 

Person, för hvilken kommun eller stat eller korporation eller 

annan juridisk person har skyldighet att erlägga legosängsafgiften eller 

därmed jämförligt understöd, kan sålunda ej komma i åt-njutande af 

understöd. Ej heller person, som enligt gällande 

all- bestämmelser har rätt att vårdas å sjukhuset utan att själf 

erlägga någon afgift. Så t. ex. (enligt nu gällande allmänna bestämmelser) 

ej medellös person från främmande län, hvilken insjuknat 

inom länet, o. s. v. 

Med iakttagande af de angifna föreskrifterna är hvarje per-son, 

som tillhör Uppsala län, berättigad till erhållande af understöd för 

sjukvård å Akademiska sjukhuset. 

Öfverläkaren på hvarje afdelning (den medicinska, den kirurgiska 

afdelningen o. s. v.) bestämmer i hvarje fall efter bästa förmåga 

och noggrann pröfning af den sjukes ekonomiska förhållanden, 

huruvida den ifrågavarande sjuke skall komma i åtnjutande af 

understöd och för huru lång tid af sjukhusvistelsen den sjuke får 

åtnjuta detsamma. 

Medellös sjuk från främmande län, hvilken söker och er-håller 

vård å Akademiska sjukhuset, må älven kunna komma i åt-njutande af 

understöd, så framt tillgångarna sådant tillåta och så framt det gäller 

sådan afgift, som den sjuke af egna medel måste betala till sjukhuset. 

Öfverläikaren må likaledes här i hvarje fall bestämma för hur lång tid 

och till hvad belopp den sjuke må er-hålla understöd från fonden. 

När tillgångarna det medgifva, må understöd af lämplig stor-lek 

äfven kunna lämnas åt person, som utskrifves från sjukhuset, såsom 

till inköp af kläder eller till underhåll under konvalecens- 

Donutionsurkundcr. 7 

07

9 8 

tiden eller till inköp af bandage, så framt den utskrifne är i behof af 

sådant understöd, hvilket öfverläkaren har att afgöra, äfvensom att 

bestämma storleken af det understöd som i hvarje fall skall utdelas. 

Skulle i framtiden den allmänna lagstiftningen rörande sjukvården 

eller gällande praxis hafva ändrats därhän, att ofvan gifna 

bestämmelser ej längre kunna lämpligen efterlefvas, så må det större 

akademiska konsistoriet hos Kanslern till fastställelse före-slå 

tidsenliga föreskrifter i enlighet med de ofvan uttalade bestämmelsernas 

andemening. 

Upsala den 25 augusti 1915. 

Gustaf Ekehorn. 

Bemyndigande för universitetet att till förvaltning emottaga 

ifrågavarande donation lämnadt genom kanslersresolution den 28 

oktober 1915. 

Transsumt. 

Carl Fredrik Björns testamentariska donation. 

1. 

Testamente. 

Undertecknad förklarar härmed nedanstående handling inne-fatta 

min yttersta vilja och testamente. 

Vid min död skall min qvarlåtenskap genast omhändertagas af 

Grosshandlaren C. Anton Bexelius och Riidmannen Axel Rundquist, 

båda boende i Stockholm, hvilka jag härmed förordnar till 

utredningsmän i mitt bo och verkställare af detta testamentes bestämmelser. 

Sedan dödsboets skulder blifvit betalda, skall af behållningen i 

boet utbetalas: 

I:o) Tvåhundratusen (200.000 kronor till Upsala Universitets 

botaniska trädgård. 

För de belopp, som enligt ofvanstående skola till enskilda 

personer utgå, skall artskatten af dödsboet betalas. 

Stockholm den 23 april 1914. 

Fredrik björn. 

Att Herr Karl Fredrik Björn, som vi personligen känna, vid sundt 

och fullt förstånd samt af fri vilja förklarat förestående för oss till 

innehållet okända handling innefatta hans yttersta vilja och testamente 

samt att han här ofvan tecknat sitt namn, hvilket 

skedde i hans bostad i huset N:o 43, 45, 47 vid Götgatan här i staden, 

intygas af oss på en gång närvarande och för testamentets 

bevittnande särskildt tillkallade vittnen. 


Emil Ilaverman. A. Malmstedt. 

förste bibliotekarie. Lektor. 

Karl Dalen. 

Med. lic. 

99

I00 

1915 den 30 januari uppvist inför Stockholms Rådhusrätts Andra 

Afdelning vid vittnesförhör för dödsfalls skull; betygar 

Ex officio: 

har Almbrist. 

§ 29. Uppvist vid bevakning inför Stockholms Rådhusrätts 

första afdelning den 9 februari 1915; betygar 

Ex officio: 

Adolf Hafström. 

I transsumerade delar rätt afskrifvet betygar Stockholms Rådhus- 

å Aktuarie-Kontoret d. 2a /a 1915. 

'2. 

Till det Större akademiska konsistoriet i Uppsala. 

IOI 

Med anledning af Konsistoriets i skrifvelse den 9 december 1916 

gjorda hemställan har jag funnit godt fastställa följande 

Reglemente för C. Fr. Björns donation. 

Ex officio: Isidor Kjebon. 

§ I. 

De af C. Fr. Björn 1till Uppsala universitets botaniska träd-gård» 

donerade medel skola afsättas till en särskild fond, benämnd 

Bemyndigande för universitetet att till förvaltning mottaga C. Fr. Björns donation; och skall fonden stå under det Större 

donationen lämnadt genom kanslersresolution den 28 oktober 1915. akademiska konsistoriets vård och förvaltning. 

§ 2. 

Fondens kapitalbehållning får icke förminskas; och skall till 

fondens förökande I /ID af därå belöpande räntemedel årligen läggas till 

fondens grundkapital. 

S 3• 

Den återstående delen af årsräntan må användas till an-slag för 

a) botaniska trädgårdens vård och vidare utveckling; 

b) ändamål i öfrigt, hvilkas befrämjande kan vara till gagn för 

den botaniska trädgården och den därvid utöfvade verksamhet, såsom 

till understöd för den botaniska trädgården berörande resor och 

vetenskapliga arbeten; 

c) botaniska trädgårdens prydande, äfvensom för 

d) andra botaniska trädgården afseende ändamål. 

S 4 . 

Anslag af den disponibla årsräntan beviljas af det Större 

akademiska konsistoriet efter framställning af botaniska trädgårdens

IO2 

föreståndare och sedan Drätselnämnden däröfver afgifvit yttrande; 

och kunna anslagen bestämmas antingen såsom årliga anslag att utgå 

tills vidare eller för vissa år, eller såsom tillfälliga anslag för särskildt 

uppgifna ändamål eller att af botaniska trädgårdens före-ståndare 

användas för trädgårdens behof. 

§ 5 . 

Skulle under något år ej hela det disponibla räntebeloppet 

komma till användning, skall den återstående delen läggas till en 

besparingsfond, som jämte den därå belöpande ränta för sig redovisas; 

och kunna anslag ur denna besparingsfond utgå för de i § 3 

angifna ändamål efter beslut af det Större akademiska konsistoriet på 

sätt i S 4 bestämmes. 

Hvilket det Större akademiska konsistoriet till egen och vederbörandes 

kännedom härigenom meddelas. 

Stockholm den 16 december 1916. 

Carl Swartz. 

Augustin blirensviird. 

103 

Bestämmelser för Upsala Universitets, af Universitetet 

förvaltade Orkesterfond.' 

S I. 

Upsala Universitets Orkesterfond har till ändamål tefrämjandet 

af musikalisk bildning i enlighet med ett år 1887 af S. Ribbing, Th. 

Rabenius, C. R. Nyblom, H. Gyllenhaal, I. S. Landtmanson och I. E. 

Hedenblad utfärdadt, här bilagdt upprop och på sätt närmare angifves i 

§ 4 af dessa bestämmelser. 

S 2. 

Fondens ränteafkastning disponeras, på sätt här nedan angifves, 

af femton hufvudmän, dels själfskrifna enligt § 3 och dels utsedde af 

dem, som den 31 december 1915 voro hufvudmän enligt 

bestämmelserna af den 20 maj 1896. 

Afgår vald hufvudman, välje de kvarvarande annan i hans ställe. 

§ 3 . 

Universitetets inspector musices och dess director musices äro 

själfskrrfna hufvudmän, den förre såsom ordförande, den senare såsom 

sekreterare, och tillkommer dem gemensamt att kalla hufvudmännen 

till sammanträde, när sådant erfordras. 

S 4• 

Med anslutning till hvad som säges i det upprop, hvarom i § 1 

förmäles, och i syfte dels att i konstnärlig betydelse höja det 

Akademiska Kapellets verksamhet och dels att bereda studenter vid 

Universitetet tillfälle att åhöra god musik utan betungande bekostnad 

disponeras den årliga ränteafkastningen af en nämnd, på sätt här nedan 

angifves. 

1 Fastställda af Större akademiska Konsistoriet den i s april 1916.

S 5• 

I denna nämnd äro hufvudmännens ordförande och sekreterare 

själfskrifne; bland öfrigc hufvudmän utses tre att för tre år i sänder 

vara medlemmar af nämnden; dessutom skall denna bestå af 

ytterligare två medlemmar, utsedde af den studerande ungdom, som 

kan anses berättigad att i nämnden representeras såväl på grund af 

fondens tillkomst som med hänsyn till dess uppgift, och tillkommer 

det hufvudmännen att bestämma det sätt, hvarpå dessa sistnämnda 

båda medlemmar af nämnden skola utses. 

S 6. 

Förslag till användning af fondens afkastning jämlikt § 4 skall 

afgifvas af director musices. Underlåter han detta eller vin-ner hans 

förslag ej nämndens bifall och, därest han vädjar till hufvudmännen, 

ej heller deras, skall hela behållningen för året läggas till fondens 

kapital. 

S 7 . 

Till fondens kapital skall i hvarje fall årligen läggas tio pro-cent 

af årsräntan. 

§ 8. 

För besluts fattande fordras, vid sammanträde af hufvudmännen, 

att minst sju och vid nämndens sammanträde, att minst fem 

äro tillstädes. Den mening, hvarom mera än halfva antalet af de 

närvarande förenar sig, gälle såsom hufvudmännens eller nämndens 

beslut. Vid lika röstetal afgör lottning. 

S9 . 

Hufvudmännens och nämndens beslut angående disposition af 

fonclens räntemedel skall genom protokollsutdrag delgifvas 

Universitetets Drätselnämnd. 

105 

Bestämmelser för Upsala Universitets, af Universitetet 

förvaltade sångfond.' 

S I. 

Upsala Universitets sångfond har till ändamål att parallellt med 

orkesterfonden befrämja musikalisk bildning genom under-lättande af 

sångens idkande vid Universitetet. 

§ 2. 

För fonden gälla samma bestämmelser, som för Universitetets 

Orkesterfond med undantag för § 4, som utbytes emot § 3 här nedan. 

Hufvudmän och nämnd blifva desamma som för Orkester-fonden. 

§ 3 . 

Den årliga ränteafkastningen disponeras af nämnden enligt 

föreskrifter, som gälla för Orkesterfonden med iakttagande af hvad här 

ofvan i § i rörande fondens ändamål är sagdt. Si länge sångsällskapet 

O. D. existerar och verkar i samma riktning som hittills, må detsamma 

alltid i första hand åtnjuta understöd, mot-svarande ränta å 2500 

kronor. Anskaffandet af musikalier, lokal, vaktmästare m. fl. för 

körverksamheten nödiga utgifter må därvid i första rummet komma i 

betraktande, därefter må kostnader för individuell sångutbildning i 

mån af tillgångar ifrågakomma. 

1 Fastställda af Större akad. konsistoriet den 15 april 1916.

io6 

Änkefru Maria Ströms, född Schmidt, testamentariska 

Alskrift. 

donation. 

1. 

Testamente. 

Undertecknad förklarar härmed min yttersta vilja och testamente 

vara, att efter min död skall den kvarlåtenskap som då finnes i 

mitt bo, fördelas som följer. 

1) Till min fosterdotter Märta Ströni, gifver jag Sextusen (6000) 

kronor, med förbehåll att kapitalet icke får röras förr än hon fylt 21 år, 

men den årliga räntan får användas om så behöfs. Till ofvannämnda 

Märta Ström gifver jag, pianinot, min byrå af mahogny med allt som 

finns i dess lådor och det som står på den. En soffa och stolar, bord, 

några kökskärl och porslin, 6 mat-skedar, och 6 teskedar af silfver, 

samt de taflor hon vill halva, och otu det är något annat smått som hon 

vill ha äger hon rätt att få. 

2) Till min älsta syster Mathilda Carlsson, hennes barn barn 

gifver jag tillsammans Tretusen (3000) kronor, de äro tre, den älsta 

dottern har en gosse, och den yngsta dottern har en gosse och en 

flicka, de få således Ettusen (l000) kronor hvar, och vill jag att 

kapitalet ej får röras förr än de fylt 21 år, men den årliga räntan får 

användas om så behöfs. 

3) Till Fru Emma Christina Eriksson, St. Larsgatan 11, Up-sala 

gifver jag Femhundra (500) kronor. 

4) Till Ströms systerdotter Augusta Kraft gifver jag Fem-hundra 

(500) kronor. 

5) Till Fröken Lotten Cederberg Upsala, gifvcr jag Trehundra 

(300) kronor. 

6) Till Upsala Universitet gifvcr jag Ettusenfemhundra (1500) 

kronor, den årliga räntan får användas till det ändamål som Akad. 

Räntmästaren och mitt bos utredningsman kan anse lämpligt. 

7) Sedan alla omkostnader för min begrafning och all skuld 

gäldad blifvit, skall den återstående kvarlåtenskapen delas i två (2) 

lika stora delar, hvaraf den ena delen tillfaller min syster Fru Mathilda 

Carlsson, och den andra delen tillfaller Fröken Selma Löfström, skulle 

Fru Carlsson vara död före mig, tillfaller hennes del barnen, och skulle 

fröken Selma Löfström vara död före mig, tillfaller hennes dcl Märta 

Ström. 

8) Till utredningsman af mitt bo och verkställare af detta mitt 

testamente utnämner och förordnar jag vaktmästaren Carl Aug. 

Eriksson, med makt och myndighet att öfvertaga hela boet förrätta 

bouppteckning, realisera boets tillhörigheter, likvidera all gäld, bevaka 

detta testamente, samt vidtaga alla erforderliga åt-gärder för att bringa 

min yttersta vilja till verkställighet. 

Märta Ströms pengar skall af vaktmästar Eriksson insättas i 

bank, med förbehåll att de ej få lyftas förr än hon fyllt 21 år. 

Sålunda har jag af fri och egen vilja förordnat som skedde i 


Maria SlrUm. 

Sigill. 

Att Fru Maria Ström, född Schmidt, som vi personligen känna, 

vid sundt och fullt förstånd och af fri vilja, förklarat ofvanstående 

handling utgöra hennes yttersta vilja och testamente, intygar 

undertecknade på en gång närvarande och för ändamålet särskildt 

tillkallade vittnen. 


Carl Aug. Eriksson. G. Åkerlind .7. Sandberg. 

S 33 . Ar 1915 den 6 april blef detta testamente för bevakning 

ingifvet till Rådhusrätten i Upsala och utstäldt till kommunikation med 

testamentsgifverskans närmaste arfvingar; betygar 

Ex officio 

Carl Ilirggguist. 

I07

i os 

Ofvanstående testamente godkännes af mig till alla delar. 


Fru Mathilda Karlssons egenhändiga namnteckning bevittna: G. 

Akerlind. 7acob Sandberg. 

Mätt afskrifvet betygar. 

1Ylatliilda Karlsson. 

Carl Aug. Eriksson. 27. Sandberg. 

2. 

Till det Större Akademiska Konsistoriet. Upsala. 

Genom härvid i afskrift bifogade testamente af den 24 januari 

1915 har aflidna f. d. akademivaktmästaren F. Ströms numera jämväl 

aflidna hustru Maria Ström, född Schmidt, donerat bland annat till 

Upsala Universitet Ettusenfemhundra kronor, däraf den årliga räntan 

får användas till det ändamål, som akademiräktmästaren och hennes 

sterbhus ' utredningsnian kunna anse lämpligt. 

I anledning häraf få undertecknade, Brandbcrg samt Eriksson 

såsom utredningsman i Änkefru Ströms dödsbo i enlighet med hennes 

till undertecknad Eriksson vid testamentets uppsättande uttryckta 

önskemål meddela följande bestämmelser för förvaltningen och 

användningen af det donerade beloppet. 

§ 1. 

De donerade medlen förvaltas af universitetets drätselnämnd 

såsom en särskild fond med benämning »Fredrik och Maria Ströms 

understödsfond.» 

2. 

Årliga räntan af donationen skall, sedan en tiondel däraf lagts 

till kapitalet, af drätselnämnden tilldelas dem, som uppbära understöd 

från Vaktbetjäningens vid Upsala Universitet pensions-inrättning för 

änkor och barn och äro mest i behof af sådant understöd, dock att med 

det i § 3 här nedan omnämnda undan-tag, sådant understöd icke får 

utgå under tiden till utgången af år 1950, intill hvilken tid sålunda 

hela räntan med sagda undan-tag, skall besparas och läggas till 

kapitalet. 

§ 3 . 

Förut vid universitetsbyggnaden anställda städerskan Änkan 

Karin Broberg skall under sin lifstid äga att, sedan, såsom i § 2 

109

IIO 

säges, I /Io af årsräntan tillagts kapitalet, uppbära den återstående 

räntan helt och hållet eller delvis. Beloppet af detta understöd 

bestämmes af drätselnämnden. 

Upsala den 23 November 1916. 

Th. Brandberg. Carl Aug. Eriksson. 

Tillstånd för Universitetet att till förvaltning mottaga donationen 

lämnadt genom kanslersresolution den 16 december 1916. 

Victory Roos' pensionsfond. 

Gåfvobref. 

]II 

Till Upsala Universitet öfverlämnas härmed såsom gåfva ett 

belopp af 2.000 kronor i Svenska Statens 5 % Obligationer af den 15 

oktober 1914 att förvaltas såsom en Universitetet tillhörande fond 

under benämning Victory Roos' pensionsfond på nedan-stående 

villkor: 

1. Fonden förvaltas, redovisas och underkastas revision i likhet 

med andra Universitetet tillhörande fonder. Så länge någon af mig nu 

öfverlämnad obligation icke är utlottad eller efter uppsägning af Staten 

inlöst, förbehållas dock, att räntan däraf ensamt tillfaller ofvannämnda 

fond. 

2. Af den årliga räntan af fonden Lägges hvarje år en femte-del 

till kapitalet för fondens ökning. Aterstoden af hvarje års ränta utdelas 

såsom pension årligen eller så snart ränta utfaller. 

3. Med de undantag, som nedan stadgas, bestämmer Universitetets 

drätselnämnd efter kungörelse i vanlig ordning pensionstagare. 

Den, som tillerkänts pension, eger att under sin 

återstående lifstid behälla pensionen, där ej drätselnämnden finner 

särskilda skäl att annorlunda bestämma för visst fall. 

4. Pension tilldelas fruntimmer i knappa omständigheter med 

företräde för änka efter eller dotter till lärare eller tjänste-man vid 

Upsala Universitet. I regel bör pensionstagare vara i Upsala bosatt 

person. 

5. Såsom första innehafvare af pensionen bestämmes professor 

Carl Säves dotter fru Hedvig Witte. Vid hennes frånfälle äge dotter till 

akademikamreraren Elis Schenson företräde framför hvarje annan till 

pensions erhållande. Skulle alla dessa aflida under min lifstid, 

förbehåller jag mig att, så länge jag lefver, själf bestämma 

pensionstagare. 

6. När fondens storlek stigit till så stort belopp, att pen-

I I 2 

sionsbelopp skäligen anses böra delas på två eller flere pensioner, äge 

drätselnämnden därom besluta. Stockholm den 18 november 1916. 

Victo, y Roos, 

född Olivecrona. 

Egenhändiga namnteckningen intyga: Hanna Olsson. Adina 

Danielsson. 

Tillstånd för universitetet att till förvaltning mottaga donationen 

lämnadt genom kanslersresolution den 16 december 1916. 

Transsunit. 

Docenten August Cronanders musikfond. 

Testamente. 

I13 

Ilärigenom förordnar jag såsom min yttersta vilja och testamente 

följande: 

I:o Till Uppsala Universitet gifver jag Femtusen (5.000) kronor, 

som under namn af »Docenten August Cronanders musik-fond» skall 

bilda en fond, hvaraf årliga afkastningen skall användas till förmån 

för Akademiska kapellet. 

Reglemente för fonden äger det större Akademiska Konsistoriet 

fastställa efter förslag af Inspektor Musices och Direktor Musices i 

förening. I 

Uppsala den 24 Augusti 1914. 

111. Cronander. 

Att Fröken Mathilda Cronander vid sundt och fullt förstånd 

förklarat förestående förordnande utgöra hennes yttersta vilja, in-tyga 

vi på en gång närvarande och för testamentets bevittnande tillkallade 

vittnen. 

Axel Pettersson. inga Linder. 

Prakt. läkare Diakonissa. 

Uppsala. 

§ 51. År 1916 den 3 juli blef detta testamente för bevakning 

ingifvet till Rådhusrätten i Uppsala och utställdt till kommunikation 

med testamentsgifverskans närmaste artvingar; betygar 

Ex officio 

Hadar Berglund. 

1 Niir detta tryckes, har tillstånd för universitetet att till förvaltning mot-taga 

donationen ännu icke hunnit utverkas, och har ej heller något reglemente för fonden 

ännu fastställts. 

Donationsurkunder.

114 

Förestående testamente godkännes härmed till alla delar. 

Stockholm den io september 1916. 

E. Tornērhieluz. 

Bevittnas: 

B. Ekeholm. G. Pettersson. 


Stockholm den 12 september 1916. Anna 

Torm'rhiehn. 

Bevittnas: 

S. lFah/in . T. Grafströzzz. 



~. T ornērhielnz. 

Bevittnas: 

Axel Sundberg. G. Lundqvist. 

Rätt transsumeradt betyga: 

H. Granfeldt. A. Nordin. 

Riksrådet Johan Skyttes donation. 

1. 

115 

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v. Skytteanska professuren i 

vältalighet och statskunskap vid universitetet i Uppsala är in-stiftad 

enligt riksrådet Johan Skyttes donationsbref den I januari 1622. Genom 

kungl. bref den 2 juni 1622 konfirmerades denna donation och 

anbefalldes vederbörande att erkänna och akta dem, som af Johan 

Skytte eller hans arfvingar komme att nämnas, kallas och antagas till 

professuren, såsom inkorporerade ledamöter af akademien. Närmare 

bestämmelser om berörda patronatsrätt, professorns skyldigheter ni. m. 

återfinnas i Johan Skyttes bref den 1 oktober 1662. 

För vinnande af önskvärd utredning rörande möjligheten af 

berörda patronatsrätts upphörande eller i hvarje fall af sådan ändring i 

formen för dess utöfvande, att vid uppkommande ledighet 

vederbörande professors utseende i tillämpliga delar komme att ske 

efter de beträffande tillsättning af universitetsprofessorer i allmänhet 

gällande bestämmelser, vilja Vi härmed hafva anbefallt Eder att i 

sagda spörsmål meddela Eder med patronus och där-efter afgifva det 

underdåniga utlåtande och förslag i ämnet, hvartill omständigheterna 

kunna föranleda. 

Stockholms slott den 5 februari 1915. 

GUSTAF 

K. G. Yhestnzan. 

Till kanslersämbetet för Rikets universitet, angående Skytteanska 

professuren vid universitetet i Uppsala. 

Vidimeras. 

Ex officio: 

Otto Crone borg.

I16 I17 

Delgifves härmed Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala med 

anmodan att, efter hörande af vederbörande innehafvare af 

Skytteanska professuren, till Kanslersämbetet för Rikets 

universitet inkomma med det yttrande rörande samma professur 

, hvartill Rektorsämbetet kan finna anledning. 

Uppsala den 16 februari 1915. 

På befallning: 

Otto Cronebor-. 

Till Kanslern för Upsala Universitet. 

Till svar ä Kanslersämbetets remiss af den 16 februari 1915 får jag 

vördsamt anföra följande. 

Dct donationsbref af den 1 januari 1622, hvarigenom den 

Skytteanska professuren inrättades, är med vår tids sätt att be-trakta 

dylika handlingar snarast en utfästelse om en blifvande donation, och i 

brefvet hänvisas till de bestämmelser, som seder-mera skola utfärdas. 

Den enda passus i brefvet, som direkt handlar om själfva professuren, 

lyder nämligen: 

vigore praesentium literarum statuo et ordino, ut ex reditibus meis 

et facultatibus Professor Eloquentiae et Politices in Acadenlia 

Upsaliensi in perpetuum honorifice sustentetur, al g tur, prouti fusius in 

literis donationis meae super reditibus in hunc usum consccratis et 

conditionibus, quas sartas tectasque custodiri velim, animi mei voluntas 

clarius est expressa et omnibus ante oculos collata.» 

Emellertid är det tydligt, att Gustaf Adolf varit underkunnig om 

dessa bestämmelser, ty den 2 juni 1622 nämner han, att Skytte gifvit en 

ansenlig summa till en oratorisk och politisk professions uppehälle, 

»effter som hans eigedt der öfwer vprettede breff det vttryckligen 

förmäler». Konfirmationsbrefvet fortsätter därefter: »Gifwe 

fördenskuldh till denne wälbe:tc herr Johann Skyttes fundation wårt 

fullkommelige consens och nådige willie medh oryggelig confirmation, 

at den vthi sitt wälbestelte esse medh efflerschrefne wilckor nu och i 

tillkommende tijdher skall wcdh macht hållin och handhafdh bliffwa. 

Först, effter det meer och wälb:te herr Johan Skytte till denne fundation 

desse effterschrcfne sine wälfångne jordegodz, som belägne ähre i 

Vpland, Swiestadh otte Bårder medh Fanestadh halfannen gårdh i 

Bälingz sochn och häradh och Grijmstade en gårdh i Arentuna sochn och 

Norundha häredh för sig

ii8 

och alle sine effterkommende arfwingar till ewerdelig ägendom gifuit 

och bebreffuet hafwer, medh all den renta och rättigheet, som han af 

dem her till effter adelige privilegiers friheet och frelse hadhe bort at 

opbära låtha; såå wele och wij nådeligen vthi detta svårt breefs krafft 

för oss och effterkommande Sweriges konungar och regenter hafwa 

effterlåthidt, att förbemelte frelse godz, medan de till ett sådant 

gudeligit och rikedt nyttigt bruk gifne ähro, skole nu och ewerdeligen 

alldeles wara befrijede, för alle sådane pålagor och rättigheeter, som 

Sveriges konungar och cronan af frelse godz effter ricksens stadgar 

och öfligit bruuk, här till hafft och nuthidt hafwa, ehuru de och nu 

nämpnas eller och yterligere kunde nämpde blifwe. Der näst såsom nu 

denne don ation effter wälb:te herr Johan Skyttes godwillige 

förplichtelse wedh den profession ewerdelighen blifwa skall; alt såå 

wele wij och den dervnder ewerdeligen hafwa confirmered. Män der 

så hände (som wij doch aldrig wele förmoda.) att denna fundation 

igenom een heller annan olägenheet förstördh och annihilerad bleffwe, 

af hwem det och hälst och vthi hwadh måtto det skedde, dåå skole 

wälb:te herr Johan Skyttes såsom primi fundatoris, arfuingar, 

oemotseijeligen och vthan någon widlöftig proces eller denne wår 

confirmations hinder eller ytermeere respect, hafwa macht och 

tilståndh, deres nederlag i alt dedh deres fadher och de der till köpt, 

förbygdt och elliest inlagdt hafwa, såsom deres fasta och wälfångne 

arff och egendom, wederkennas igentaga och effter deres eigen 

wälbehagh sigh sielfwom till godhe ahnvända och behålla. Till det 

sidsta vele wij och af konungslig macht och myndigheet haffwa 

befaled, så väl på wåre egne som wåre effterkommandes wegner, 

academiae cancellario, archiepiscopo, magnifico rectori, så och alle 

professoribus hwar vthi sitt värde och grad, som nu för denne tidh 

wedh Upsala achademia ähre, eller och framdeles kunne wahlde och 

kalladhe bliffwa, att de dem, som i lijke måtto nu eller framdeles 

professionem oratoriam eller politicam beklädande warde, och af off/a 

och wtilb:te herr ,bohan Skytt eller hans arfuinger der till ndmpde, 

kalledhe och ahntagne bliffva, vthi senatu academico, professione, 

promotionibus, rectoratu, decanatu, sessionibus och andre 

wärdigheeter flecre, för academiens incorporerede ledemöter och 

deres lagligen tillkallede och af oss confirmerede colleger erkänne och 

achte, och medh wåre för någon tidh sedan academien gifne privilegia 

handhaffwa och förswara.» 

Häraf synes framgå, att bland de villkor, som Gustaf Adolf 

uppställt för donationens giltighet, är ock, att professor Skytteanus 

skall af Skytte eller hans artvingar »nämnas, kallas och antagas», och 

— för den händelse donationen i denna eller andra punkter blefve 

annihilerad tillförsäkras de Skytteanska arfvingarna rätt att återtaga 

de donerade godsen. Så fattas ock konfirmationen af Skytte i det 

egentliga donationsbrefvet af den 1 oktober 1622: »Och effter thet 

hög:te min nådigste konung och herre til denne fundation vthi sitt 

konungzlige confirmations breff migh och mijne effterkommande 

medh jure patronatus haffwer försedt och benådet, effter låthandes oss 

jus nominandi, eligendi och realiter investiendi 

een professorem politicum eller oratorium, . . .» Likaså fram-håller 

han familjens rätt att återtaga godsen: »Doch lijkwäl migh och 

mijnom effterkommandom detta altijdh och vthan geensägn förbehållitt, 

att der denne min fundation igenom chn eller annor 

olägenheet förstördh och annihilered bleffue, af huem det och hälst 

och vthi huadh måtto det skiedde, dåå skall mijnom såsom primi 

fundatoris arffwingom oemotseijeligen och vthan någon vidlöftigh 

process eller denn konungzlige confirmations ahnsecnde eller hinder 

fritt och tillåthitt vara, dette mitt nederlag, i alt det iagh der till köpt 

förbygdt och elliest inlagdt haffwer, såsom deres faste och wälfångne 

arff och ägendom wederkennes, igentaga och effter deres egedt 

wälbehagh sigh sielfuom till godo ahnwända och behålla, alldeles 

såsom der om vthi förste konungzlige confirmation expresligen ähr 

caverat.» 

De första professorerna utnämndes ock af Johan Skytte samt 

sedermera af Bengt Skytte. Men då professor Skytteanus Schefferus 

1679 aflidit, började Karl XI:s reduktion, och af denna in-drogs 

professuren. Genom ett kungligt bref af den 2 augusti 1683 skänktes 

emellertid de donerade godsen till Upsala Universitet, som skulle 

använda afkastningen antingen till lön åt en professor eloyuentim, 

som dock skulle benämnas regius och ej Skytteanus, eller ock till 

något annat universitetsändamål, hvarom Konsistorium skulle 

inkomma med förslag. Innan denna fråga blifvit afgjord, hade 

emellertid regeringen upptäckt, att de Skytteanska godsen ej voro 

förlänte, utan af Skytte inköpta — hvarom bevis ännu finnas bland 

den Skytteanska professurens papper — och i följd däraf återkallades 

det förra brefvet genom ett nytt af den to november s. å. så lydande: 

»Öpet Bref angående det testementerade Skyttianiske godzet till 

Upsala Academia. Dat.: Stockholm d. to November 1683. 

t19

120 

Wij Carl etc. etc. etc. Görom witterligit at ehuruväl Wij månde 

för nogon tijdh sedan i anledning af de Oss dä vid handen gifne skähl 

och motiver göra en annan disposition och förordning om de gods 

fordom Kongl. Rådet Präsidenten och Upsala Academiae Canceller 

Sahl. Hr. Johan Skytte har igenom upprättadt Testamente lagt till 

ewärdelige tider under Upsala Academia till en Professoris underhåld, 

än för detta varit, i mening, at godzen veoro pur donation, och således 

Wårt nådige behag understälte; likwäl som sedermera är befunnit, at 

desse gods, som äro till Skytteaniska Professionen gifne, äro allodial 

och intet kunna komma under Reductionen; ty förklarom \Vij härmed, 

och i kraft af detta Wart öpne Bref nådeligen, at de skole blij, äfwen 

som de förr varit, till samma usus Academiae, och den Skytteaniske 

Professionen förbehåldne, willjandes Wij ännu skänkja och gje Academien 

äfwen så stor räntta af andre Oss och Cronan förbehåldne gods, 

till Exercitie Mästarens underhåld, som desse godzen importera, hwar 

till desse woro ärnade, Det alle som vederbör etc. 

CAROLUS 

E. LtTrcfskiijla ' .» 

I två fall hade dock professurens karaktär under denna öfvergängstid 

förändrats. För det första hade Schefferus' närmaste 

efterträdare Elias Obrecht visserligen (enligt uppgift i Konsistoriets 

protokoll den 15 mars 1682) i början af året kallats och utnämnts af 

den Skytteanska stiftelsens patroni, men utnämningen hade se-dan 

cien 21 febr. 1682 af Kungl. Maj:t konfirmerats. Hvarpå denna ändring 

i tillsättningsproceduren berott, kan ej med visshet sägas, men 

sannolikt sammanhänger den med reduktionsfrågan. Emellertid hafva 

sedan dess alla professores Skytteani af Kungl. Maj:t konfirmerats och 

erhållit nådig fullmakt, och professorns ti-tel har sedan dess varit 

»regius et skytteanus». 

Den andra ändringen rörde lönen. Utom de i Skyttes donationsbref 

nämnda godsen hade han i sitt testamente till professorslönens 

förbättring skänkt 15o tunnor spannmål från sitt friherrskap 

Duderhoff i Ingermanland. Då emellertid Duderhoff såsom förläning 

indrogs af reduktionen, minskades lönen med den därifrån utgångna 

spannmålen. Men i stället fick Obrecht af Kungl. Maj:t 15o tunnor 

spannmål, som genom Kungl. bref af den 16 januari 1699 också 

tillförsäkrades hans efterträdare Upmark »i vederlag för det bemelte 

Profession genom Reductionen har kommit att 

mista uti (less anslagne underhåld af frijherrskapet Duderhoff i 

Ingermanland». Ersättning för dessa 150 tunnor spannmål utgår 

fortfarande till den Skytteanska professuren med 1,785 kr. om året. 

Tilläggas kan, att staten ytterligare, på den sista tiden, bidragit till 

den Skytteanska professurens underhåll, dels därigenom att Professor 

Skytteanus tillförsäkrats statspension och ett ålderstillägg af 600 kr. 

efter fem års väl vitsordad tjänstgöring, dels därigenom att 

statsbidraget efter elen sista löneregleringen höjts från 1,785 kr. till 

2,285 (dock med skyldighet för honom att i likhet med andra 

professorer bidraga till sin pension). 

Härigenom har således professor Skytteanus kommit att aflönas 

såväl med stats- som donationsmedel, och möjligen har man häri att 

söka en af anledningarna till, att Kungl 1\'Iaj:t ända sedan 1682 

konfirmerat patroni utnämning. Icke dess mindre, trots det att 

statsmedel ingå i professuren, har den af Gustaf Adolf konfirmerade 

patronatsritten ständigt respekterats af alla följande regeringar. I ett 

kungabref af Karl XI, hvilket i original förvaras bland den 

Skytteanska professurens papper, men hvars årsdatum ej med 

säkerhet kan Läsas, skrifver konungen: »dy hafwom Wij her medh 

och i krafft af detta wart öppne bref nlehrbem:te Do-nation och 

förlähning, såsom den uthi alle sine Clausulis lyder, för Oss och 

WVåre effterkommande Sveriges Konungar och Regienter till 

Ewerdelige tijder confirmera och stadfästa wehlat; förbindandes och 

allwarligen befallandes hwar och en i sin Stadh, som detta i någon 

måtto angår, och oss medh lydro och hörsamheet förplichtadt ähr, att 

icke giöra her emoth widh hårdt straff och onådhe tillgiörandes, uthan 

låtha Erfwingerne oturberade exercera den dis-position och frijheet 

som dhem i krafft deraf, bådhe öfr godtet och underhållet sampt 

Professionens ersättian- och bestellande hwar gång hon vacant blif:r 

medh rätta tillkommer.» 

I ett annat Kungl. bref af den 8 oktober 1697 heter det, att någon 

suffragation om professuren ej finge ske in Consistorio, »warandes at 

befruchta, det förbemelte frijhet skulle betagas familien, att en eller 

annan af (less anhörige då skulle betiäna sig af det tillstånd, som 

familien uti högstbcmelte Konung Gustaf Adolphs Privilegio gir 

giftvit att få på den händelsen utan alt hin-der sitt vederlag återtaga 

och detsamma till dess egen nytta dis-ponera». Med anledning häraf 

fann regeringen skäligt, »att med professoris Skytteani Wahl och 

tillsättiande förhålles eftter ofwanbemelte Konung Gustavi Adolphi 

privilegium». _A pnu starkare 

12I

I22 

uttalar sig Karl XII i ett af Annerstedt tryckt bref af den 26 oktober 

1698, ställdt till kanslern: 

»5. Sidst gifwe I underdånigst tillkänna, hurusom dhe 150 tunnor 

spanmåhl, hwilcke framledne Kongl. Rådet Johan Skytte till bemelte 

profession af Duderhoffs frijherreskap förordnat, numehra Oss äre 

hemfallne och af War Nådh förunnas mehrbemelte profession, att 

således dhe Skyttianiske arfwingarne intet allena kunna tillägna sigh 

dispositionen öfwcr bemelte profession, uthan böre jämwähl Wij 

hafwa deel däruthij, samt till (öllie däraf I såssom Cancellarius 

Academiae fog, att giöra praesentationen af sådanne berömlige män, 

som förbemält är; hälst åthskillige af professorerne uthi Upsala skole 

hafwa anmodat Eder således till att laga, att ee g fremmande till 

mehrbemelte Skyttianiske Profession måtte blifwa kallad. liwad nu 

detta anbelangar: så kunne Wij, hvad det första momentet 

wijdkommcr, intet undgå att föra Eder till minnes, dhet I förledet åhr 

Oss underdånigst månde föreställa Eder meeningh om bemelte 

Professoris Skyttiani wahl och tillsättiandc heelt annorlunda än nu 

skeet; Och som \Vij då hafwe godt funnit att declarera, dhet därmed 

skall förhållas effter Konung Gustavi Adolphi Privilegium daterat den 

2 Iunij 1622: och högst Sahlige Hanss Kungl. Maij:ts \\'år högtährade 

Kiäre Herr Faders der å meddeelte confirmation, såssom I det af 

bijfogade copia uthaf VVårt till Eder den 8: October:» 

Sedermera har mig veterligen icke någon tvist om denna 

patronatsrätt förekommit. 

Onekligt är, att Kungl. Maj:t på grund af de till donationen 

lagda statsmedlen samt älven på grund af professorens befogenhet 

som statsämbetsman kan hafva en viss rätt att utnämna platsens 

innehafvare. Men å andra sidan liar Kungl. Maj:t ända sedan 1682 

haft denna rättighet. Skulle patronus »presentera en ovärdig» kan 

enligt mitt förmenande Kungl. Maj:t vägra att konfirmera va-let, och 

patronus måste då presentera en ny. Hans ställning blir här alldeles 

densamma som den, hvilken styrelserna för de privata högskolorna i 

Stockholm och Göteborg intaga. Professorer där hafva samma 

befogenhet som Skytteanus, och deras betyg gälla för befordran till 

statstjänst lika väl som statsuniversitetens. Professor vid högskola 

utnämnes af styrelsen, men utnämningen underställes Kungl. Maj:t. 

Enda skillnaden blir då den, att i en högskolelön ingå blott 

donationsmedel, under det att Skytteanus ' lön till ett mindre belopp — 

2,285 kr., hvaraf dock 1,785 kr. reducerad Skytteegendom — utgår af 

statsmedel. 

Men är det på grund af denna dock ganska oväsentliga skillnad 

skäl att ändra en nära trehundraårig praxis och upphäfva en rättighet, 

som konfirmerats af våra störste konungar, af Gustaf Adolf, Karl XI 

och Karl XII samt respekterats af alla andra svenska regeringar? Det 

enda verkliga skäl, som kunde anföras till stöd för ett dylikt 

tillvägagående, vore, att patronatsrätten missbrukats och att professio 

Skytteana blifvit sämre besatt än andra professurer. Men så är 

ingalunda fallet. Hvar och en, som känner universitetets historia, 

måste medgifva, att denna professur haft — i stort sedt — mera 

framstående innehafvare än andra lärostolar, och man torde knappt 

kunna framdraga ett enda fall, då Kungl. Maj:t skulle kunnat skaffa 

en bättre innehafvare af platsen än den, som patronus utnämnt. När så 

är, synes intet reelt skäl föreligga för att blott till fromma för en icke 

alltid eftersträfvansvärd likformighet vägra att infria ett löfte, som 

gifvits af Gustaf Adolf. 

Det torde för öfrigt vara tvifvelaktigt, om detta ens iir möjligt. 

Frågan är visserligen juridisk och ligger därför utanför min 

kompetens att bedöma, men så mycket synes säkert, att den ej kan 

lösas af Kungl. Maj:t i statsrådet, utan måste afgöras af Högsta 

Domstolen, ty patronus kan naturligtvis ej underlåta att göra sin och 

familjens rätt gällande, d. v. s. att — såvida Kungl. Maj:t utan hans 

medverkan utnämner professor Skytteanus — vägra att till denne 

utbetala några medel från stiftelsen. Till dess att Domstolens utslag 

fallit, blefve den nye professorns lön således blott 2,285 kr. Om sedan 

mot förmodan Högsta Domstolen skulle döma patronus att lämna från 

sig den Skytteanska donationen, d. v. s. till staten indraga de af 

Skytte köpta och blott under särskilda, ej uppfyllda villkor till 

universitetet donerade godsen, så vore väl denna dom — ehuru 

naturligtvis, såsom fälld af Högsta Domstolen, formelt laglig likväl 

med hänsyn till de praktiska följderna för universitetet mycket 

betänklig. Ty trots det att universitetet är en statsinstitution, är det 

dock i högst väsentlig mån beroende af enskilda donatorers välvilja. 

För när-varande mottager nämligen universitetet vid pass 200,000 kr. i 

medeltal per år i privatdonationer och det sir åtminstone fara, att 

dessa skulle upphöra eller minskas, så vida staten visade sig ej 

respektera död mans vilja. 

För min del måste jag därför bcstälndt afstyrka hvarjc försök att 

rubba en donation, som är universitetet särskildt kär, då den gjorts af 

dess förste kansler och bekräftats af dess störste välgörare. 

123

124 

En annan sak är, att staten med respekterande af jus patronos 

söker åstadkomma betryggande former för dess utöfning. Praktiskt 

sedt kan jag visserligen ej heller anse detta nödvändigt, ty jag tror, att 

patronus, äfven utan dylika bestämmelser, på ett samvetsgrant och 

rättfärdigt sätt skall utöfva den rätt, som af Gustaf Adolf och Skytte 

gifvits honom och som helt visst snarare af honom betraktas såsom en 

betungande skyldighet än såsom en förmån. Men för ett dylikt 

förfarande finnes dock en viss analogi med de privata högskolorna. 

Deras professorer utnämnas af resp. styrelser och få, sedan de i 

ämbetet bekräftats af Kungl. Maj:t, samma ämbetsmannakompetens 

med afseende på betyg som stats-universitetens lärare. Men härför 

fordrar Kungl. Maj:t, att till-sättningen skall ske under vissa 

betryggande former, som bestäm-mas i de af Kungl. Maj:t godkända 

stadgarna. Ett liknande för-farande här vore ej i strid med stiftelsens 

anda. Patronus kunde nämligen -- utan att inskränka den rätt, som 

enligt donationsbrefvet tillkommer familia Skytteana medgifva, att 

han före utnämningen skall höra några, t. ex. tre af den humanistiska 

sektionen utsedde sakkunnige, möjligen ock att han skall mottaga ett 

på ett dylikt sakkunnigutlåtande baseradt förslag af Consistorium 

majus. Men härvid är då att märka, att utnämningen enligt donationsbrefvct 

måste ske inom sex månader efter inträffad ledighet och 

att således ansökan och specimenstid svårligen kunna medgifvas. 

Förfarandet vid tillsättningen måste därför blifva identiskt med det, 

som i statuterna benämnes »kallelse», och då detta för-farande enligt 

min mening är snabbare, mindre betungande för de sakkunnige och 

lika säkert som det vanliga ansökningsförfaranclet, hyser jag ingen 

tvekan att här förorda det — nämligen under för-utsättning, att 

patronus vill göra detta medgifvande för sin och sina efterföljares del. 

Att han därtill är berättigad, synes mig framgå af en bestämmelse 

i donationsbrefvet, hvilken, om den tillämpas på nu 

existerande förhållanden, afser ett dylikt förberedande sakkunnigutlåtande: 

»Wore och någon af mijne sönner, sedan de förmyndares 

tutel befrijede ähre, vthi saken allerede impatroneret och doch ickie så 

skickelig befunnen, att han detta tilbörligen föreståå kunnde; då skolo 

de andre mijne arffwingar, hwilkom jus patronatus på eon händelsse 

tillfalla kan, vara förobligerede, såsom och dee högwyrdige förste 

herrar biscopar, som om inspection tillförande vthi denne saak bedne 

ähre, sigh obesuärede finna låtha, patrono een wänligh handräckningh 

och bijståndh att giöra, doch 

altijdh såå att vndcr detta bijståndz skeen donationen och jus 

patronatus ickie mijnom effterkommandom höfligen af handom ta-ges 

och tillewentyrs till academien eller någon annan emot primi 

fundatoris meningh och willie hinderlisteligen devolveres.» 

Nu måste man medgifva, att patronus — äfven om han icke 

längre står under »förmyndares tutel» — lika litet som Kungl. Maj:t är 

i stånd att utan ett förberedande sakkunnigutlåtande af-göra, hvilken 

vetenskapsman i förevarande fall g ir skickligast, och det torde därför 

vara nödvändigt, att han för ett samvetsgrant utöfvande af 

patronatsrätten anlitar sakkunnig hjälp i den form, som lämpar sig för 

vår tid och som Skytte själf tvifvelsutan skulle halva gillat. Vid de 

sista utnämningarna har, så vilt jag vet, patronus alltid anlitat dylik 

hjälp, och naturligtvis kommer han också för framtiden att göra det. 

Men för honom själf kan del vara en fördel att frågan ordnas på sätt 

här föreslagits. 

Upsala den 24 februnri 1 9 1 5 . 

Vördsamt 

Henrik Sc-hir[ k.

26 

3. 

Af Kanslersämbetet genom Universitetets Rektor anmodad att 

yttra mig med anledning af ifrågasatt upphörande af Skytteanska 

patronatsrätten eller ändring i formen för dess utöfvande, får jag 

anföra följande. 

Bestämmelser angående en testamentarisk donation, som blifvit 

föråldrade, kunna naturligtvis, när de ej äro fastslagna såsom 

ofrånkomliga villkor för donationens bestånd, ändras af vederbörande 

till betryggande af att donationens syfte må vinnas jämväl under nya 

tidsförhållanden. Af sådant slag äro vissa föreskrifter om 

kompetensfordringar på Skytteansk professor (t. ex. att han bekänner 

sig till Ramus' filosofi) och om hans ämbetsplikter (t. ex. om de årliga 

talen till Skytteanska familjens ära), som Johan Skytte gifvit i 

punkterna VI och VII af sitt andra bref angående den Skytteanska 

professuren af den 1 okt. 1622 (tryckt i Anncrstedts: Upsala 

Universitets historia, Bihang I ss. 196 o. f. f.). Deras modifierande 

tillkommer hvarje patronus, dock så, att han på grund af punkt II i 

samma bref därvid torde få anses ha under-kastats kontroll af 

ärkebiskopen och andra biskopar i Strängnäs och Västerås, af 

riksråden och i sista hand af Kungl. Maj:t (hvilken sistnämnda 

kontroll numer torde vara den egentligen aktuella). Genom det 

kontrakt, som vid mitt tillträde till professuren afslöts mellan mig och 

nuvarande patronus, gafs sålunda af denne bestämmelser angående 

Skytteanska professorens ämbetsverksamhet, som, hvad mig angår, 

måste anses ha trädt i stället för de i ofvannämnda punkt VII gifna. De 

ha följande lydelse: »I fråga om de läroämnen, som böra af professorn 

föredragas, har testator uti hela sitt förordnande tydligen 

tillkännagifvit det syftemål med professionens inrättande, att 

professorns verksamhet skulle vara riktad på att söka genom 

oratoriska och politiska föreläsningar och öfningar bilda skickliga 

män för statens tjänst. Då till följd af en 

ity 

senare tids förhållanden latinska språkets studium med alseende på 

denna Lärostols särskilda ändamål icke kan anses bland dess 

läroämnen intaga den plats som tillförne, bör lärostolens hufvudsakliga 

uppgift vara ägnad »politiken» eller efter nutida språkbruk 

statsvetenskaperna. Undervisningen bör därvid väsentligen åsyfta att 

dels genom bibringandet af kunskap om vårt eget lands äfvensom 

andra länders hjälpkällor och nuvarande statsin r ättningar och dels 

genom framställning af Sveriges och de viktigaste kultur-ländernas 

författningshistoria och politiska utveckling, så vidt de för en rätt 

uppfattning af de närvarande förhållandena kunna vara af betydelse, i 

främsta rummet lifva kärleken till fäderneslandet och sprida ljus 

öfver det egendomliga i dess offentliga lif samt tillika väcka sinnet 

och skärpa blicken för en sund uppfattning af politiska förhållanden i 

allmänhet, eller med andra ord verka för en sann politisk bildning.» 

Af annat slag är däremot bestämmelsen, att patronatsrätten, d. 

v. s. rätten att tillsätta skytteansk professor, skall tillhöra testator och 

hans riittsinnehafvare. Denna rätt var hvad Johan Skytte betingade sig 

af svenska staten såsom vederlag för sin storartade donation -- själfva 

grundvillkoret för densamma. Om ett sådant vederlag anses 

olämpligt, bör naturligtvis staten ej mottaga en på villkor däraf staten 

erbjuden donation, men har denna med accepterande af det uppställda 

villkoret en gång mottagits, så måste villkoret respekteras eller ock 

donationen återlämnas. Nu har vid skytteanska donationens 

mottagande det ifrågavarande villkoret gillats genom Gustaf II Adolfs 

konfirmationsbref af den 2 juni 1622 (tryckt hos Annerstedt a. a. 

Bihang I ss. 188 o. f.), hvari förklaras, att de af Skytte eller hams 

arfvino ar tillsatta Skytteanska professorerna skola åtnjuta samma 

rättigheter som andra professorer vid Upsala universitet. Men ej nog 

därmed. I samma konfirmationsbref har Gustaf Adolf också förklarat, 

att om »denna fundation genom en eller annan olägenhet förstörd och 

annihilerad blefve af hvem det ock helst och uti hvad måtto det 

skedde, då skola välbc:te herr Johan Skyttes, såsom primi fundatoris, 

arfvingar oemotsägligen och utan någon vidlyftig process .... hafva 

makt och tillstånd deras vederlag i allt, det deras fader och de därtill 

köpt, förbyggt och eljest inlagt hafva, såsom deras fasta och 

välfångna arf och egendom, vedcrkännas, igentaga och efter deras 

eget välbehag sig själfvom till godo använda och behålla.» Den — för 

öfrigt i hvarje stat, som gör anspråk på att vara

130 

ekonomiska grund förstörd, ty statsanslagen räcka ej till en professorslön, 

eller ock måste riksdagen bevilja lönefyllnad. Men uppväges 

den förmån, som en likformighet med alseende på denna 

professurs tillsättning möjligen skulle kunna anses innebära, verkligen 

af risken, att professuren förstöres eller att en så betydande utgift 

ådrages staten? För att framkallandet af en sådan risk skall kunna 

anses motiveradt, fordras, att den hittills gällande tillsättningsproceduren 

visat sig ge dåliga resultat. Med afseende härpå 

må det vara mig tillåtet att, bortseende från min person, hänvisa till 

den Skytteanska professorslängden. Uppenbart är också, att 

tillsättningarna ej varit godtyckliga, utan alltid skett med sakkunnigt 

råd. Så finnas i Skytteanska arkivet handlingar, som visa, att (vid 

Upmarks och Hermanssons utnämning) akademiska myndigheter 

(filosofiska fakulteten eller konsistorium) yttrat sig om kandidaternas 

skicklighet, eller att patronus rådfört sig med andra sakkunnige af 

obestridlig kompetens. Naturligtvis kunde det vara lämpligt, om en 

viss ordning komme till stånd med afseende på sakkunnigutlåtandenas 

afgifvande, och att dessa blefve offentliga. Huruvida en allmän regel 

härför kan stadgas eller samtycke därtill måste af hvarje patronus 

gifvas in casu, är något, som jag ej anser mig ha att yttra mig om. 

Slutligen anser jag mig böra fästa uppmärksamhet på ett par 

konsekvenser af det Skytteanska husets eventuella återgång till 

släkten. Enligt den Gyllenhjelmska donationsurkunden och Skyttes 

förordnande skall det Gyllenhjelmska biblioteket förvaras i 

Skytteanum, och med detta bibliotek skall det sedermera till-komna 

Alinska vara förenad.t. Tillsammans bilda de båda biblioteken en 

synnerligt värderik statsvetenskaplig boksamling, och till denna har 

seminariet i statskunskap, åt hvilket lokal också är inrymd i 

Skytteanum, ständig och omedelbar tillgång. Mister Skytteanum sin 

institutionskaraktär, måste genom universitetets försorg annan lokal 

beredas åt biblioteken liksom åt seminariet, och blir då ej tillfälle att 

få en gemensam lokal för dem, så komma de statsvetenskapliga 

studierna att lida afsevärd skada. ulven ur skönhets- och 

pietetssynpunkt skulle den nämnda eventualiteten kunna komma att 

till sina följder blifva beklaglig. Tack vare sin donationskaraktär har 

Skytteanum kunnat fredas för det nivelleringsraseri, för hvilket hos 

oss så många historiskt intressanta byggnader — älven staten 

tillhöriga — blifvit offer, och har till följd häraf i ej ringa grad 

bidragit till, att platsen vid 

domkyrkan och universitetshuset framstår i ett värdigt skick. Drifves 

det därhän, att de skytteanska donationsfastigheterna skola delas 

mellan en mängd arfvingar, lärer Skytteanum med dess dyrbara tomt 

ej kunna undgå försäljning, och därmed är möjlighet beredd, att detta 

historiska minnesrnärke, som varit en af universitetsstadens 

karakteristiska prydnader, ersättes med en banal hyreskasern. 

Uppsala den 4 mars 1915. 

S. Y. Bod th us. 

Professor Skytteanus. 

131

132 

Till Konungen. 

Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap vid 

universitetet i Upsala är instiftad enligt riksrådet Johan Skyttes 

donationsbref den 1 januari 1622. Genom Kungl. bref den 2 juni 1622 

konfirmerades denna donation och anbefalldes vederbörande att 

erkänna och akta dem, som af Johan Skytte eller hans arfvingar 

komme att nämnas, kallas och antagas till professuren, såsom 

inkorporerade ledamöter af akademien. Närmare bestämmelser om 

berörda patronatsrätt, professorns skyldigheter m. m. äro gifna genom 

Johan Skyttes bref den 1 oktober 1622; och liar patronatsrätten blifvit 

jämlikt särskilda Kungl. bref den to november 1683, den 8 oktober 

1697 och den 26 oktober 1698 ytterligare bekräftad. 

Jämlikt nådigt bref den 5 februari 1915 liar nu Eders Kungl. 

Maj:t, för vinnande af önskvärd utredning rörande möjligheten af 


formen för dess utöfvande, att vid uppkommen ledighet vederbörande 

professors utseende i tillämpliga delar komme att ske efter de 

beträffande tillsättning af universitetsprofessorer i allmänhet gällande 

bestämmelser, anbefallt Kanslersämbetet för rikets universitet att i 

sagda spörsmål meddela sig med patronus och därefter afgifva det 

underdåniga utlåtande och förslag i ämnet, hvartill omständigheterna 

kunna föranleda. 

Till åtlydnad af denna nådiga befallning liar jag förehaft muntlig 

öfverläggning i ämnet med patronus, expeditionschefen grefve Axel 

Mörner af Morlanda, från hvilken jag därjämte fått mottaga bifogade 

skrifvelse; hvarjämte jag från rektor vid universitetet i Upsala och 

från innehafvaren af Skytteanska professuren professorn Simon 

Johannes Boöthius inhämtat yttranden i ärendet, hvilka jämväl 

ha.rnted bifogas. För egen del får jag, under hän- 

visning därtill, att patronus i sin nyssberörda skrifvclse förklarat sig 

icke äga rätt att medgifva patronatsrättens upphörande, med anledning 

af Eders Kungl. Maj:ts omförmälda nådiga bref i underdånighct anföra 

följande. 

Hvad då först angår den för lösandet af föreliggande spörs-mål 

synnerligen viktiga rättsfrågan, huruvida patronus på grund af den utaf 

konung Gustaf II Adolf sanktionerade stiftelseurkunden äger en rätt, 

som icke kan honom afhändas utan att universitetet samtidigt 

därigenom går miste om donationen, så torde denna fråga icke kunna 

med full bestämdhet besvaras, alldenstund man vid tolkning af 

stiftelseurkunden och Kungl. brefvet den 2 juni 1622 i denna del är 

hänvisad till förmodanden. Dock synes mig det synnerligen 

kortfattade sätt, hvarpå i det Kungl. brefvet patronatsrätten Likasom i 

förbigående och i en bisats omnämnes — nämligen i form af en 

befallning till alla vederbörande att såsom konsistorieledamöter o. s. 

v. erkänna och akta dem, som af Johan Skytte eller hans arfvingar till 

professorer »nämpde, kalladhe och ahntagne bliffwa» göra (let 

sannolikast, att donator själf såsom ett ursprungligt och väsentligt 

hufvudvillkor för hela donationen uppställt denna patronatsrätt. Ty 

hade denna rätt tillkommit så-som en af Kungl. nåd medgifven 

förläning, hvilken skulle kunna af Kungl. Maj:t återkallas, så borde 

man ju hafva väntat sig, att en äfven för den tiden så ovanlig 

tillsättningsprocedur som elen här if r ågavarande skulle i det Kungl. 

konfirmationsbrefvet hafva blifvit särskildt och utförligt framställd 

såsom en Kungl. ynnest-bevisning, desto hellre som det Kungl. brefvet 

angående öfriga punkter utmärker sig för tämligen stor vidlyftighet. 

Befinnes denna min tolkning riktig, så följer däraf, att genom Kungl. 

brefvet den 8 oktober 1697, däri föreskrefs, att »med professoris Skyttiani 

Wahl och tillsättiande förhålles effter ofwanbemelte Konung 

Gustavi Adolphi privilegium och Högstsahl. Hans Kongl. MVlaj:tz 

wår Högtärade K. H. faders därå meddehlte confirmation» — nämligen 

konung Carl XI:s öppna bref den to november 1683 — samt genom 

Carl XII:s nådiga bref till kanslern den 26 oktober 1698, hvari 

ytterligare förklarades, att med professorns tillsättande skulle 

»förhållas effter Konung Gustavi Adolphi Privilegium daterat den 2 

Junij 1622: och högst Sahlige Hanss Kongl. Maij:ts wår högtährade 

kiäre Herr Faders der å meddeelte confirmation», icke meddelats någon 

särskild kunglig ynnestbevisning utan godtagits en enskild persons 

testamentariska förordnande. I detta samman-hang förtjänar äfven 

uppmärksammas, att, ehuru alltsedan år 1682 

1 33

134 

Kungl. fullmakt utfärdats för professurens innehafvare, denna professur, 

som enligt reduktionsbrefvet den 2 augusti 1683 skulle kallas 

regius och icke Skytteanus, uti ofvan omförmälda Kungl. bref af åren 

1683, 1697 och 1698, genom hvilka de å reduktionsbrefvet utfärdade 

bestämmelserna annullerades, konsekvent benämnts allenast 

Skytteanus, icke regius. 

Huru emellertid med denna rättsfråga än må förhålla sig, står det 

för mig klart, att, på sätt jämväl Upsala universitets rektor och 

nuvarande professor Skytteanus framhållit, skyldig pie-tet bjuder, att 

en stiftelse, hvilken blifvit af tre bland Sveriges störste konungar, 

Gustaf II Adolf, Carl XI och Carl XII, så uttryckligen och i så kraftiga 

ordalag bekräftad, icke bör utan nöd-tvång upphäfvas. 

De skäl, som ligga till grund för Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref 

den 5 februari 1915, kunna antagas vara att finna dels i krafvet på 

utredning angående ett bestående och utan tvifvel på-fallande 

undantag från de allmänna reglerna för tillsättande af 

universitetsprofessorer, dels ock i det förhållandet, att i aflöningen för 

professor Skytteanus numera ingå älven statsmedel. Det kan ju 

förefalla orimligt, att en enskild man tillåtes bestämma öfver 

tillsättningen af en viktig statstjänst, hvilken till någon del aflönas 

med allmänna medel. 

Ofvergår man från dessa skäl af hufvudsakligen teoretisk och 

formell art till praktiska och reella synpunkter, uppstår dels frågan, 

huruvida genom upphäfvande af ifrågavarande tillsättningsprocedur 

några praktiska olägenheter kunna befaras, och dels frågan, huru-vida 

några praktiska olägenheter kunna befaras såsom följd af att samma 

procedur bibehålles. Den förra af dessa frågor anser jag mig kunna 

besvara med ja, den senare med nej. 

I det förra hänseendet är först att märka, hurusom enligt den 

rättsuppfattning, som fått ett uttryck i ofvannämnda Kungl. bref den 8 

oktober 1697 och den 26 oktober 1698, ett upphäfvande af patronatsrätten 

skulle kunna halva till följd, att hela stiftelsen upphörde och donationsmedlen 

återginge till Johan Skyttes arfvingar. Något sådant 

lärer visserligen icke vara att befara från den nuvarande innehafvarens 

af patronatsrätten sida och har af honom i hans skrifvelse öfverhufvud 

afvisats såsom Johan Skyttes arfvingar föga värdigt. Men frågan 

skulle en gång efter nuvarande patroni frånfälle ligga öppen för hans 

efterkommande eller andra Johan Skyttes descendenter. Skulle på 

deras yrkande stiftelsen upphäfvas och donationsmedlen återgå, vore 

förlusten för det allmänna icke ringa. 

i 

Förutom förlusten af det ganska afsevärda kapital, som represen-teras 

af de till professurens upprätthållande anslagna hemman, och hvars 

årliga afkastning beräknas till 7,000 kronor, kan jag ej heller lämna ur 

räkningen den gamla Skytteanska egendomen i Upsala. Väl skulle 

detta ålderdomliga Skytteanska hus med sin Hvalfgata och sin stora 

trädgård midt i hjärtat af staden kunna, frän synpunkten af en 

önskvärd uniformitet, lika väl som hela den Skytteanska stiftelsen i 

öfrigt, betraktas såsom anomali, en kvarlefva från längesedan gångna 

tider, hvilken måhända borde lämna rum för bostadsbyggnader i 

modern stil. Men å andra sidan kan också denna gamla gård anses, 

likasom Skytteanska stiftelsen i det hela, som ett bland de intressanta 

och egendomliga minnes-märken, som äro betecknande för gamla 

kulturstater till skillnad från nyinrättade samhällen, och af hvilka 

tyvärr ej allt för många ännu finnas kvar i vårt land. 

Genom donationens upphäfvande skulle älven en annan för-lust 

blifva följden, en förlust af mera ideell betydelse: därigenom skulle 

utan tvingande skäl begås ett våld på en tradition, hvilken härleder sig 

från Upsala universitets förste kansler, och, på sätt ofvan är 

framhållet, uttryckligen bekräftats af tre bland Sveriges störste 

konungar, samt hvilken tillfört universitetet ett flertal bland dess 

lysande namn. 

Betraktar man emellertid saken från rent ekonomisk synpunkt, 

finner man, att nu nämnda olägenheter af donationens upphäfvande 

skulle vara af mycket ringa betydelse i jämförelse med den in-verkan, 

som ett förintande af en så ärevördig stiftelse måste an-ses komma att 

utöfva på kommande donatorers benägenhet att anslå medel för 

allmänna syften. Frågan i hvad mån det är önskvärdt, att enskildt 

initiativ och enskild uppoffring af medel tagas i anspråk för fyllande 

af kulturändamål, kan måhända besvaras på mer än ett sätt. Men 

redan den flyktigaste blick på den andliga odlingens historia visar, 

huru utomordentligt stor dess tacksamhetsskuld är till enskilda 

gifvare. Enkannerligen gäller detta om Upsala universitet. Så mycket 

torde kunna påstås, att staten bör, såsom väl ock i alla kulturstater i 

regel samvetsgrant iakttages, visa och kräfva respekt för sådana vid 

enskildes donationer fästa villkor, som, låt vara i ock för sig 

egendomliga, dock icke kunna anses såsom för det allmänna 

oantagliga. Bristande pietet för gjorda donationer torde vara säkraste 

sättet att för framtiden beröfva det allmänna frukterna af enskildas 

villighet att offra för allmänna ändamål. 

1 35

136 

Beträffande frågan, huruvida några praktiska olägenheter kunna 

befaras såsom följd af ifrågavarande tillsättningsprocedurs 

bibehållande, vill jag erinra därom, att den hittills under snart 

trehundra år fungerat alldeles utmärkt, så som väl i regel torde vara 

fallet, då ett afgörande anförtros åt en enskild persons såväl genom 

offentligheten kontrollerade som äfven genom den beslutandes känsla 

af pietet gent emot både framfarna och kommande släktled 

garanterade ansvar. För öfrigt har ju, alltsedan den praxis för mer än 

tvåhundra år sedan började tillämpas, att kunglig fullmakt för 

professor Skytteanus utfärdas, den ytterligare garanti förefunnits — 

om den också aldrig behöft tillgripas — att Kungl. Maj:t haft full 

befogenhet att vägra utfärdandet af sådan fullmakt för den, som blifvit 

af patronus utsedd. Denna garanti anser jag vara, å ena sidan, äfven 

för framtiden nödig men också, å den andra, tillfyllestgörande. 

Om jag sålunda, enligt hvad här ofvan anförts, icke finner några 

reella skäl tala för en förändring i afseende å tillsättnings-proceduren 

vid den Skytteanska professuren, kan man fråga sig, om likväl ej 

något kan göras för att tillmötesgå önskningarna om en formell 

likställighet i nu förevarande hänseende mellan denna professur och 

öfriga professorsbefattningar vid statsuniversiteten. Inga anordningar i 

samhällslifvet kunna utan vidare betraktas så-som ideala. Det är 

därför icke utan vidare sagdt, att en historiskt tillblifven brist på 

homogenitet innebär en reell olägenhet. Den svenska proceduren för 

tillsättning af akademiska lärarbefattningar i allmänhet erbjuder 

visserligen sällsynt goda garantier för ett rättvist förfarande och ett 

godt resultat. I Tyskland, Frankrike, England o. s. v. användas andra 

procedurer, utan att man därför kan hafva anledning antaga, att 

lärostolarna blifva mindre väl be-satta. Hvad beträffar här 

ifrågavarande celebra undantagsfall finner man, att 

tillsättningsproceduren därvid äger, i jämförelse med det i regel 

använda tillvägagångssättet vid svenska, akademiska befordringar, 

åtminstone det formella företrädet, att den är kortare. Enligt föreskrift 

i Johan Skyttes bref den 1 oktober 1622 skall nämligen professuren 

vara tillsatt inom sex månadar från det ledighet inträffat. Skulle för 

likformighetens skull den i afseende å Skytteanska professuren 

stadgade tillsättningsproceduren i någon del anses böra jämkas, torde 

denna jämkning böra afse det obligatoriska tillsättandet af sakkunniga 

för bedömande af den vetenskapliga skickligheten hos dem, som vid 

tillsättningen kunna ifrågakomma. Att redan donator själf icke varit 

främmande för 

tanken på sakkunnig pröfning af eventuella befattningsinnehafvares 

kompetens, framgår af bestämmelsen i nämnda bref den 1 oktober 

1622 därom, att, därest patronus icke vore skicklig att utöfva utnämningsrätten, 

icke blott andra donators arfvingar utan äfven de med 

inspektion af professuren betrodda biskopar borde härutinnan lämna 

honom »vänlig handräckning och bistånd». 

Det ligger ju i sakens natur, att hvarje inom professurens 

ämnesområde icke särslcildt sakkunnig patronus, som vill med 

samvetsgrannhet utöfva sitt uppdrag, också låter sig angeläget vara, 

att före utnämningen höra sakkunnigas åsikt. Detta har också, såsom 

kändt torde vara, i regel skett vid utnämningarna af professor 

Skytteanus; och nuvarande patronus har förklarat sig äfven vid nu 

snart förestående utnämning vilja så göra. Om Eders Kungl. Maj:t 

finner lämpligt eller nödigt att meddela ett generellt stadgande i denna 

riktning, torde denna åtgärd knappast behöfva eller böra vidtagas, förr 

än tilläfventyrs ytterligare tillskott af statsmedel utöfver nu utgående 

tillhopa 2,285 kronor årligen — däraf 1,785 kronor ersättning för 

spannmål från det indragna Skytteanska friherreskapet Duderhoff i 

Ingermanland — kan blifva erforderligt. Vid affattningen af ett sådant 

generellt stadgande torde dock icke det för universitetsprofessurers 

tillsättande efter ansökning gällande omständliga förfaringssättet 

behöfva följas. Lämpligen kunde däremot, i fri anslutning till 

föreskrifterna rörande kallelse, stadgas, att patronus skulle hos 

vederbörande Humanistiska sektion anhålla om tillsättande af 

sakkunniga, hvilka hade att yttra sig öfver deras vetenskapliga 

kompetens, hvilka tilläfventyrs hos patronus anmält sig såsom 

aspiranter på befattningen eller eljest hos honom kommit i åtanke, 

samt att sektionen :äfven skulle äga rätt att själf uttala sig i frågan. 

Under alla omständigheter torde dock (len stadgade tidsfristen af sex 

månader böra iakttagas, inom hvilken professuren skall vara tillsatt. 

På grund af hvad här ofvan blifvit anfördt får jag med anledning 

af förberörda nådiga bref den 5 februari 1915 i underdånighet 

dels meddela, att vederbörande patronus icke är villig afstå från 

den vid Skytteanska professuren fästa patronatsrätten; 

dels på grund af nu föreliggande utredning såsom min åsikt uttala, 

att samma patronatsrätt hvarken kan eller bör afhändas Johan 

Skyttes arfvingar; 

dels ock hemställa, att, sedan tilläfventyrs för aflöning af professor 

Skytteanus må komma att erfordras ytterligare tillskott af 

1 37

138 

statsmedel, bestämmelser måtte af Eders Kungl. Maj:t utfärdas därom, 

att det vid inträffad ledighet vid Skytteanska professuren alltid skall 

åligga patronus att hos Filosofiska fakultetens vid universitetet i 

Upsala humanistiska sektion göra framställning om ut-seende af 

sakkunniga i de läroämnen, som det lediga ämbetet omfattar; att 

sektionen därefter skall snarast möjligt utse sådana sakkunniga till ett 

antal af högst tre, hvilka hafva att till patronus afgifva utlåtande 

angående deras vetenskapliga skicklighet, hvilka antingen hos 

patronus anmält sig vilja komma i åtanke vid professurens 

återbesättande eller eljest af patronus anses böra därvid ifrågakomma; 

samt att det skall stå sektionen fritt att till patronus afgifva 

det yttrande i befordringsfrågan, som af sektionen må finnas 

påkalladt, dock i så god tid, att den för patronus stadgade skyldighet 

att inom sett månader efter det professuren blifvit ledig utnämna 

efterträdare må kunna behörigen fullgöras. 

Underdånigst 

Upsala den 9 mars 1915. 

Nathan Söderblom. 

Otto ('roneborg. 

2'111 A -onhln,;-en. 

5. 

Genom remiss den 16 februari 1915 har kanslersämbetet för rikets 

universitet delgifvit mig Eders Kungl. 14'Iaj:ts bref den 5 i samma 

månad med befallning till nämnda ämbete att, för vinnande af 

önskvärd utredning rörande möjligheten af upphörande af patronatsrätten 

till skytteanska professuren vid universitetet i Uppsala eller 

i hvarje fall af sådan ändring i formen för dess utöfvande, att vid 

uppkommande ledighet vederbörande professors utseende i tillämpliga 

delar komme att ske efter de beträffande tillsättning af 

universitetsprofessorer i allmänhet gällande bestämmelser, i sagda 

spörsmål meddela sig med patronus och därefter afgifva det utlåtande 

och förslag i ämnet, hvartill omständigheterna kunna föranleda. 

Då jag nu i egenskap af bemälda professurs nuvarande patronus 

med anledning häraf går att yttra mig i ämnet, anser jag det till en 

början vara nödvändigt att angifva den betydelse, jag an-tager böra 

inläggas i ordet patronatsrätt, sådant det användes i Eders Kungl. 

Maj:ts ofvannämnda bref. 

De för Skytteanska institutionen grundläggande urkunderna äro 

riksrådet Johan Skyttes instiftelsebref den 1 januari 1622, konung 

Gustaf II Adolfs konfirmationsbref den 2 juni 1622 och Skyttes bref 

den i oktober 1622 med närmare föreskrifter rörande patronatsrättigheten 

ni. ni. 

Genom sistnämnda bref har Skytte skänkt professionen till ett 

evigtvarande underhåll och nödtorftigt uppehälle vissa honom 

tillhöriga gårdar i Uppland, hvilka ännu tillhöra institutionen, och har 

han därvid tillika föreskrifvit följande: »Dock likväl mig och mina 

1 39

efterkommande detta alltid och utan gensägelse förbehållet, att där 

denna min fundation genom en eller annan olägenhet för-störd och 

annihilerad blefve, af hvem det ock helst och uti kvad måtto det 

skedde, då skall mina såsom primi fundatoris arfvingar

4o 

oemotsägligen och utan någon vidlyftig process eller den kung-liga 

confirmations anseende eller hinder fritt och tillåtet vara, detta mitt 

vederlag, i allt det jag därtill köpt, förbyggt och eljest inlagt hafver 

såsom deras fasta och välfångna arf och egendom vederkännas, 

igentaga och efter deras eget välbehag sig själf till godo använda och 

behålla, alldeles såsom därom uti förbemälte kungliga konfirmation 

expressligen är caverat.» Därjämte har Skytte i samma bref skänkt 

och med »föreskrefne villkor» gifvit professionen och dess professor 

till en commoditet, boning och residens ett stenhus, hvilket är den 

under namn af Skytteanum kända fastigheten i Uppsala. 

I det kungl. konfirmationsbrefvet, som var utfärdadt redan den 2 

juni samma år, och där det uppgifves, att Skytte gifvit och bebrefvat 

nyssnämnda gårdar i Uppland, yttras, att »såsom nu denne donation 

efter välbemälte herr Johan Skyttes godvilliga förpliktelse vid den 

profession evärdligen blifva skall, alltså vilja Vi ock den därunder 

evärdligen hafva konfirmerad)). Där så hände, att fundationen blefve 

annihilerad, skulle Skyttes arfvingar äga återtaga donationen. 

Bestämmelserna härom äro nästan orda-grant öfverensstämmande med 

de nyss i detta hänseende ur Skyttes bref den 1 oktober 1622 

återgifna. 

Jag anser mig kunna utgå från, att bestämmelserna beträffande 

själfva donationen icke afsetts skola beröras af den nu upp-tagna 

frågan om patronatsrättens upphörande eller ändring, utan att Edcrs 

Kungl. Maj:t åsyftat, att, äfven om förändring skulle in-träffa i fråga 

om patronatsrätten, de donerade gårdarna och huset i Uppsala 

äfvensom det lilla kapital, som under tidernas lopp hopsparats af 

institutionens inkomster, fortfarande skola användas till institutionens 

utgifter, främst professorns aflöning. Jag antager alltså, att afsikten 

icke varit att under några förhållanden frivilligt återställa donationen 

till Skyttes arfvingar utan allenast att åvägabringa en undersökning, 

huruvida icke vissa nu gällande före-skrifter om patronatsrätt för 

Skyttes efterkommande kunna upphäfvas eller ändras, men 

universitetet och statsverket icke desto mindre fortfarande åtnjuta de 

förmåner, donationen innebär. 

Såvidt jag kan finna, förekommer icke i Skyttcs första donationsbref 

den I januari 1622 någon bestämmelse om patronat. Hela 

detta på latin skrifna bref synes för öfrigt vara hållet i mera allmänna 

ordalag. I det kungl. konfirmationsbrefvet den 2 juni 1622 sages 

däremot: »Gifve fördenskull till denne vii.lbenrälte herr Johan Skyttes 

fundation vårt fullkomliga consens och nådiga vilja 

r41 

med orygglig konfirmation, att den uti sitt välbeställda esse med 

efterskrifna villkor nu och i tillkommande tider skall vid makt hållen 

och handhafd blifva.» Dessa »efterskrifna villkor» äro efter ordalagen 

tre. Först angående gårdarnas frihet från frälseutlagor. Därnäst 

konfirmation å donationen med rätt för arfvingarna att i visst fall 

återtaga det skänkta. Därefter stadgas: »Till det sista vilja Vi ock af 

kunglig makt och myndighet hafva befallt så väl på våra egna som 

våra efterkommandes vägnar academiae cancellario, archiepiscopo, 

magnifico rectori, så ock alle professoribus — — att de dem, som i 

lika måtto nu eller framdeles professionem oratoriam eller politicam 

beklädande varda, och af ofta och välbemälte herr Johan Skytte eller 

hans arfvingar där till nämnde, kallade och antagna blifva, uti scnatu 

acadcmico - - 

- för acadcmiens incorporerade ledamöter - - erkänna och akta». I 

detta bref förekommer alltså, så vidt jag kan finna för första gången, 

bestämmelse om, att professor skytteanus skall nämnas, kallas och 

antagas af Skytte och hans arfvingar. 

I Skyttes senare bref den t oktober 1622 stadgas »efter-följande 

conditioner och villkor» för donationen. Under I föreskrifves, att 

donationen skall nu och i tillkommande tider orygglig och 

städesvarande förblifva och endast kunna af Skytte själf under hans 

lifstid ändras — hvilket, såvidt kändt är, icke skett - men eljest för 

alla hans efterkommande oförändrade blifva. Under II anmodas 

ärkebiskopen samt biskoparna i Strängnäs och Västerås att hafva 

tillsyn öfver att Skyttes arfvingar » för den professionens vakans» ej 

låta donationen förfalla eller ödeläggas. Redan här antydes alltså 

patronatsrätt. Under III inrymmes själfva gåfvan af gårdarna och 

stenhuset. Under IV ges de grund-läggande bestämmelserna om 

patronatsrätten. Skytte åberopar där, att hans nådige konung i sitt 

konfirmationsbref honom och hans efterkommande med jure 

patronatus hafver försett och be-nådat, »efterlåtandes oss jus 

nominandi, eligendi och realiter investiendi en professorem politicum 

eller oratorium», samt fort-sätter: »därför skola ock samma nådeligen 

efterlåtna rättighet odisputerligen mig uti min lifstid vara reserverad 

och sedan successive till min äldste son och till hans manliga afföda», 

hvarjämte noggranna föreskrifter lämnas rörande successionen i 

patronatet. 

Det synes mig påtagligt, att denna »jus nominandi, eligendi och 

realiter investiendi professorum» innefattas i den patronatsrätt, hvars 

upphörande eller förändring nu är ifrågasatt.

142 

Emellertid äro i Skyttes senare bref äfven andra uppgifter ålagda 

patronus. I stycket V gifvas nämligen åtskilliga bestämmelser, huru 

de, som till denna fundations patronat kommande varda, skola sig 

härutinnan förhålla och rätta. Därvid föreskrifves först, att patronus 

skall tillse, att icke något af det, som skänkts till donationen, 

förminskas eller afhändes eller till något annat bruk, än som är 

donators afsikt, användes. Vidare skall patronus tillse husets 

underhåll och vidmakthålla detsamma medelst inflytande hyror eller 

genom donationens landbönder. Därjämte skall patronus låta uppbära 

räntan af hemmanen på landet och den-samma »därhän komma låta, 

som den uti denna donation af mig är förordnad». Andra sakers 

decision skall alltid blifva patronus reserverad. 

Dessa bestämmelser innebära, att en icke obetydlig ekonomisk 

förvaltning blifvit lagd i patroni hand. Genom kontrakt mellan 

patronus och den person, han för sin del utser till professor, regleras 

förhållandena i afseende å professorns aflöning och bostad i 

Skytteanum. Inflytande inkomster af uthyrda lägenheter i denna 

fastighet redovisas till pat r onus, som bestämmer om utförandet af 

nödiga reparationer och andra arbeten å fastigheten. Kontrakt 

angående institutionens utarrenderade hemman afslutas mellan 

patronus och den till arrendator antagne. Såväl härvid som för öfriga 

angelägenheter rörande de skytteanska hemmanen anlitar patronus på 

institutionens bekostnad biträde af därtill skicklig person, vanligen 

universitetets akademifogde. Denne person verkställer af- och 

tillträdessyner samt ekonomiska bcsiktningar, uppbär arrendebeloppen 

och liar i allmänhet den närmaste till-synen öfver gårdarna, hvarvid 

han i allt har att stå i förbindelse med patronus samt inhämta hans 

föreskrifter och beslut. Stiftelsens skogsmark skötes af särskild 

skogsförvaltare på donationens bekostnad och efter patroni 

anvisningar, när något särskildt ar-bete där förekommer. 

Arrendebeloppen redovisas till patronus 

genom insättningsbevis å bankräkning. Patronus ensam äger 

utanordna medel såväl från dylik räkning som från institutionens 

kapital i universitetets räntkammare och tillhandahåller på detta sätt 

professorn hans aflöning å behöriga tider. 

Huruvida eller i hvad mån Eders Kungl. Maj:ts afsikt varit,. att 

jämväl de nu nämnda, patronus åliggande uppgifter af ekonomisk 

natur skulle eventuellt upphöra, synes mig svårt att af det kungl. 

brefvets ordalag tillförlitligen bedöma. Jag vill närmast hålla för 

troligt, att någon ändring i dessa hänseenden icke åsyf- 

fats. Eljest skulle väl detta uttryckligen angifvits, då ju en sådan 

ändring skulle inneburit en genomgripande förändring af donationens 

hela natur, i det att förvaltningen af stiftelsens tillgångar i fastigheter 

och kapital skulle mot donationsbrefvets uttryckliga föreskrift 

fråntagits patronus. Icke ens en antydan har för öfrigt lämnats om den 

institution eller myndighet, som i så fall tänkts skola öfvertaga 

samma förvaltning. Intill dess jag erhåller särskild nådig befallning 

att yttra mig i fråga om eventuell förändring i den patronus åliggande 

ekonomiska förvaltningen af skytteanska institutionens 

angelägenheter, anser jag mig därför kunna förut-sätta, att någon 

dylik ändring icke åsyftats. Jag antager alltså, att skyldigheten att 

handhalva sagda förvaltning ansetts böra fort-farande påhvila 

patronus, och att det allenast är hans rättighet i fråga om 

professorstillsättandet, som nu ifrågasatts att fråntagas honom eller i 

hvarje fall att ändras beträffande formen för dess utöfvande. 

Jag dristar då uttrycka den förvissningen, att Eders Kungl. 

Maj:ts nu tagna initiativ i frågan är dikteradt af principiella skäl och 

icke får uppfattas såsom utt,yck för ogillande af det sätt, på hvilket 

patroni hittills under tidernas lopp och väl då närmast vid den senaste 

vakansen, eftersom liknande åtgärd från Kungl. Maj:ts sida icke 

tillförne vidtagits — utöfvat sin ansvarsfulla uppgift vid utseendet af 

professor. Jag är desto mer öfvertygad härom, som de personer, 

hvilka innehaft den skytteanska lärostolen, utan undan-tag varit högt 

förtjänta och framstående män. Många af dem räknas bland 

universitetets mest lysande namn. I detta hänseende torde icke någon 

enda professur vid Upsala universitet kunna jämföras med den 

skytteanska. Jag vill härvid endast erinra om Johannes Loccenius 

(1630—1642), Johannes Freinshemius (1642-1647), Johannes 

Schefferus (1648-1679), Johannes Upmark (1698—1716), Johan Ihre 

(1738—1780), Axel Lindblom (1780---1786), Vilhelm Erik S vedeli 

us (1862—1882) och Oskar Josef Alin (1882-1900). Då den nuvarande 

innehafvaren af professuren blifvit före-slagen af mig, tillkommer det 

i detta sammanhang icke mig att uttala det erkännande, hvaraf han i 

så hög grad är förtjänt. 

Ilvad därefter angår själfva saken, angifves i Eders Kungl. 

1 \ /Iaj:ts bref två alternativ, det första alseende möjligheten af pa- 

1 43

I 4=1 

tronatsrittens upphörande och det andra åsyftande viss ändring i 

formen för dess utöfvande. 

Jag vill först uttala att, ifall patronatsrättens upphörande skulle 

befinnas möjligt och för professuren samt de ändamål, för hvilka 

denna är instiftad, gagneligt, jag för min del icke kan finna skäl att för 

patroni skull motsätta mig en dylik förändring. Patronatsrätten medför 

icke för patronus några som helst förmåner, vare sig af ekonomiskt 

eller annat slag, för hvilkas skull denna rätts bibehållande skulle för 

patronos vara önskvärd. Patronatet är såväl i fråga om 

professorsutseendet som beträffande patroni öfriga uppgifter 

uteslutande en fäderneärfd plikt och ett med icke obetydligt arbete 

förenadt allvarligt ansvar. I denna egenskap kan dock efter mitt sätt att 

se saken patronatet knappast skattas nog högt af Skyttes arfvingar och 

närmast af dem, som erhålla det ärofulla uppdraget såsom patronus. 

Det bör för oss vara ett dyrbart arf, som manar oss att efter måttet af 

våra krafter göra oss detsamma värdiga. Om emellertid professurens 

bästa och institutionens ändamål anses kräfva, att detta arf fråntages 

patronus — ifall ett sådant fråntagande är möjligt anser jag patronus 

icke berättigad att från de synpunkter, som nu anförts, motsätta sig 

detta. 

I-lvad därefter vidkommer frågan, huruvida patronatsrättens 

upphörande skulle vara för professurens ock institutionens ändamål 

gagneligt, tillåter jag mig framhålla, att den skytteanska lärostolen 

under gångna tider alltid besatts med utmärkt framstående innehafvare 

och att den patronus förunnade frihet vid kallelsen icke torde kunna 

anses hafva varit till institutionens skada utan snarare tvärtom. 

Visserligen är det ovedersägligt, att tidsförhållandena förändrat sig i 

hög grad sedan institutionens tillkomst i början af 1600-talet, och att 

det, som då framstod såsom fullt naturligt, nu kan åtminstone i vissa 

hänseenden förefalla främmande eller föråldradt. Det torde dock kunna 

ifrågasättas, huruvida icke lika-fullt i detta fall patronatets egenskap 

att ingå såsom ett viktigt led i en vördnadsvärd institution, ett 

storstiladt minnesmärke från gryningen af vårt lands storhetstid, 

hvilket gifvit konung Gustaf II Adolf anledning uttala, att han gärna 

såge, att flera rikets trogna män i lika måtto ville visa sin frikostighet 

mot fädernes-landet, borde kunna skänka detsamma tillräckligt skydd 

mot förstörelse. Då emellertid Eders Kungl. Maj:ts nu tagna initiativ 

att föranstalta om utredning främst i syfte af patronatsrättens upphörande 

lärer få antagas utvisa, att Eders Kungl. Maj:t anser, att 

ett sådant upphörande skulle i allt fall numera vara till båtnad för 

professuren och (less ändamål, låret det icke tillkomma mig att här 

uttala den motsatta uppfattning, jag till äfventyrs må hysa. 

För mitt vidkommande begränsar sig under sådana förhållanden 

frågan till att gälla själfva znOjligltelcn af patronatsrättens upphörande, 

eller, med andra ord, huruvida jag på grund af donationsurkunderna 

och tilläfventyrs andra gifna bestämmelser kan anse 

mig berättigad medgifva dylikt upphörande. 

Därvid framstår för mig såsom otvifvelaktigt, att Skyttc an-sett 

patronatsrätten vara en oskiljaktigt ingående del i donationsbestämmelserna. 

Sedan konungamakten genom konfirmationsbrefvet 

den 2 juni 1622 tillerkänt Skytte och hans arfvingar rätt att nämna, 

kalla och antaga professor, har Skytte i sitt bref den i oktober samma 

år testamenterat jordagodsen under »efterföljande conditioner och 

villkor», bland hvilka patronatet uttryckligen angifves och i 

enskildheter noggrant regleras. Sant är, att vissa af de bestämmelser, 

som äfvenledes upptagits såsom »conditioner och villkor», numera 

äro så föråldrade, att de icke kunna efterlefvas och därför af sig 

själfva trädt ur tillämpning, men dessa bestämmelser äro af vida 

underordnad betydelse gent emot ett sådant kardinalstadgande som 

angående patroni kallelserätt. Huru stor vikt Skytte fäste vid patroni 

ritt att efter mogen pröfning själf träffa sitt val, framgår bland annat 

af den föreskrift han lämnat för det fall, att någon af hans söner — 

med hvilka senare patroni i detta fall likställts — vid förestående 

kallelse till professor visserligen redan vore myndig, men dock icke 

så »skickelig be-funnen», att han kunde tillbörligen förestå 

patronatet. I detta fall skulle nämligen Skyttes öfriga arfvingar och de 

i donationsbrefvet nämnda biskoparna lämna patronus en vänlig 

handräckning och bistånd »dock alltid så, att under detta bistånds 

sken donationen och jus patronatus icke mina efterkommande 

höfligen af handom tages och tilläfventyrs till akademien eller någon 

annan emot primi fundatoris mening och vilja hinderlisteligen 

devolveras». När Skytte var så angelägen att älven i detta fall, då 

patronus för-utsattes icke kunna tillbörligen förestå patronatet, 

förbehålla ho-nom den fulla utöfningen af jus patronatus, synes det 

vara uppenbart, att det skulle i högsta grad strida mot donationen och 

primi fundatoris mening och vilja, därest denna rätt under alla 

omständigheter, äfven då patronus icke på nyss angifna sätt vore 

inkompetent, fråntoges honom. Särsl:ildt förtjänar att framhållas 

Skyttes bestämdt 

Donationsurkunder. io 

1 45

146 

uttalade förbud mot att jus patronatus skulle öfverflyttas på universitetet. 

Genom senare inträffade händelser och bestämmelser hafva 

dessa Skyttes förfoganden icke rönt någon inverkan eller försatts ur 

gällande kraft. Visserligen behagade Kungl. Maj:t den 2 augusti 1683, 

sedan reduktionskommissionen indragit de skytteanska hem-manen till 

kronan, skänka samma gods till universitetets fria dis-position och 

jämväl öfverlåta åt universitetet att använda deras afkastning antingen 

till fortsatt upprätthållande af den eloquentiae professionen, dock 

under namn och titel af professore regio och icke Skyttiano, eller ock 

för anställande af exercitiemästare. Men kort därefter befanns det, att 

reduktionskommissionens nyssnämnda åtgärd berott på ett misstag, 

och Kungl. Maj:t förklarade därför redan den 10 november samma år 

1683, att de skytteanska god-sen skulle bli som de förr varit till 

samma usus academiae och den skytteanska professionen bibehållna. 

Allt blef alltså vid det gamla. Frågan om patronatsrätten berördes 

icke. 

Ar 1692 förekom ånyo en fråga angående donationen. Grunden 

härtill var, att, sedan Skytte genom förordnande den i oktober 1632 

anordnat en tillökning till skytteanske professorns aflöning genom att 

donera spannmål från friherreskapet Duderhoff i Ingermanland, detta 

friherreskap reducerats. På det att professionen ej måtte därigenom 

lida i dess förmåner, beviljade Kungl. Maj:t den 14 maj 1692 

dåvarande professorn Obrecht motsvarande spannmålsmängd, hvarvid 

emellertid bestämdes, att som Kungl. Maj:t till denna professions 

vidmakthållande visat så mycken nåd och gifmildhet, professorn 

därefter borde kallas ej blott Skytteanus utan ock Regius. Ej heller vid 

detta tillfälle var, såvidt för mig tillgängliga handlingar utmärka, 

fråga om någon ändring i patronatsrätten. 

Spannmålsräntan tillförsäkrades den 19 januari 1699 af Kungl. 

Maj:t dåvarande professorn Upmark-Rosenadler, hvarefter frågan om 

densamma förevar den 10 december . 1725 inför statskommissionen, år 

1727 inför sekreta utskottet samt år 1765 inför mindre sekreta 

deputationen och sekreta utskottet, hvarvid dess utgående bekräftades. 

Den utgår ännu på grund af riksdagens skrifvclse den 7 juli 1887 i 

form af ett årligt belopp af 1,785 kronor såsom ersättning för 

spannmålsindelning. Då detta statsanslag har en sådan upprinnelse, 

som nu angifvits, samt i hvarje fall något vill-kor om ändring i 

patronatsrätten icke uppställts för dess bevil- 

jande, lärer på detsamma icke kunna grundas något skäl för upphäfvande 

af patronatsrätten. 

Icke heller vid meddelande af de förmåner i form af lönetillskott 

å 500 kronor, ålderstillägg och pension, som nu utgå af statsmedel till 

skytteanska professorn, har någon patronatsrätten inskränkande 

bestämmelse träffats. 

Vid ett, eller två, tillfällen har emellertid, såvidt till min 

kännedom kommit, denna patronatsrätt förut satts i fråga. Af Kungl. 

Majas bref den 8 oktober 1697 till dåvarande universitets-kanslern, 

kungl. rådet grefve Bengt Oxenstierna framgår nämligen, att Kungl. 

Maj:t till honom aflåtit en befallning i fråga om sättet för tillsättandet 

af professor skytteanus. Denna befallnings da-tum och ordalydelse äro 

mig obekanta. I nyssnämnda kungl. bref anfördes emellertid, att 

Oxenstierna anmält, att han, till följd af sagda befallning, genom 

consistorium academicum i Uppsala till den skytteanska professionens 

ersättande gärna skulle låta pre-sentera professorn vid akademien i 

Elbo, Torsten Rudēen, men som den skytteanska professuren befunnes 

vara af den beskaffenhet, att consistorii academici sufiragation därvid 

intet kunde finna rum, alldenstund konung Gustaf Adolf den 2 juni 

1622 medelst dess confirmationsbref benådat familjen med jure 

patronatus till att nämna, välja och verkligen insätta sin professor, 

samt detta privilegium blifvit år 1682 1 confirmeradt och stadfäst, 

alltså hade Oxenstierna däraf varit föranlåten att föreställa, att 

consistorium academicum dittills aldrig befattat sig med votering till 

bemälda professions ersättande, utan hade donator Johan Skytte på sin 

tid utvalt och insatt professorerna Simonius, Loccenius och Freinhemius 

samt herr Bengt Skytte professorerna Schefferus och Obrecht, 

hvilka alla i konsistoriet uppvisat patroni vocationsbrcf, Obrecht 

undantagen, hvilken varit försedd med kungl. konfirmationsbref. 

Vidare hade Oxenstierna framhållit, att det vore att befara, att därest 

förbemälta frihet (patronatsrätten) skulle betagas familjen, en eller 

annan af dess anhöriga skulle betjäna sig af det gifna tillståndet att 

återtaga donationen. Sedan därefter erinrats om ofvanberörda bägge 

kungl. bref af år 1683, följer Kungl. Maj:ts beslut: »Nu som Vi vid så 

beskaffade omständigheter i nåder för skäligt finna, att med 

professoris skytteani val och tillsättande förhåller efter ofvanbemälte 

konung Gustavi Adolphi privilegium och högtsalig Hans Kungl. 

Maj:ts Vår Högtärade käre Herr Faders 

1 Synes vara felskrifning för 168 3 . 

1 47

1 48 

därå meddelade confirmation; så hafven I att låta vederbörande sådant 

veta till deras underdåniga rättelse.» 

Någon påföljd hade alltså icke denna gång den påtagligen äfven 

då från Kungl. Maj:t utgångna föreskriften om åtgärder i syfte af 

patronatsrättens upphäfvande eller åsidosättande. Tvärt-om blef denna 

rätt ytterligare bekräftad. 

Af intresse är Oxenstiernas uppgift, att alla de föregående 

professorerna utom Obrecht endast uppvisat patroni kallelsebref. Hvad 

anledningen var till att Obrecht i stället uppvisade Kungl. Maj:ts 

konfirmationsbref, känner jag icke. Då Obrecht utnämndes 1682, är det 

möjligt, att detta förhållande haft något sammanhang med frågan om 

godsens reduktion. Numera erhåller alltid den skytteanska professorn 

kungl. fullmakt. 

Yroceduren vid professorstillsättandet kom, oaktadt nyssberörda 

bref af år 1697, ånyo på tal redan följande år. Dåvarande patronos, 

friherre Göran Gyllenstierna hade till professurens er-hållande 

föreslagit adjunkten Johan Upmark. Kungl. Maj:t anbefallde 

universitetskanslern, förenämnde Oxenstierna, att inkomma med 

berättelse, om något betänkande måtte vara till att Låta Gyllenstiernas 

förslag vinna dess fullbordan. Oxenstierna hade nu fem betänkligheter. 

i:o) Tvist förelåge angående hvem som vore rätt innehafvare af 

patronatet. — Kungl. Maj:t förklarade detta icke alls vara tvistigt utan 

Gyllenstierna behörig. 2:0) Professor Hermelin i Dorpt vore mer 

meriterad än Upmark. — Kungl. Maj:t lämnade därhän, hvilken som 

vore i studier öfverlägsen den andre. lfven Upmark hade utmärkta 

vitsord. Patronus hade tydliga föreskrifter att rätta sig efter. 3:o) 

Oxenstierna hade själf af Skytte hört, att denne önskat, att utlänningar, 

helst af tyska nationen, skulle kallas. — Kungl. Maj:t, som lämnade 

därhän, hvad Oxenstierna kunde hafva hört, fann dylik föreskrift ej 

intagen i donationsurkunderna och ansåg för öfrigt svenska män kunna 

vara lika kompetenta. 4:0) Förutvarande professorn Obrecht hade fordran 

för ogulden spannmålsränta. — Kungl. Maj:t fann detta ej böra 

hindra tillsättandet, som enligt Skyttes föreskrift skulle ske inom sex 

månader. 5:o) Då Kungl. Maj:t gifvit professionen spannmålsindelning 

i stället för den reducerade spannmålsräntan från Duderhoff, borde 

enligt Oxenstiernas mening de skytteanska arfvingarna icke allena 

kunna tillägna sig dispositionen öfver professionen utan borde jämväl 

Kungl. Maj:t hafva del däri samt till följd däraf Oxenstierna såsom 

cancellarius academia fog att göra presentation af berömliga namn. — 

Kungl. Maj:t erinrade först 

Oxenstierna, hurusom denne året förut helt annorlunda framställt sin 

mening om professionens tillsättande, samt förklarade, att det skulle 

bero vid det som enligt kungl. brefvet den S oktober 1697 blifvit 

consilio slutit och determinerat. 

Ehuruväl alltså universitetskanslerns yttrande denna gång infordrades 

öfver patroni förslag, vann icke någon af kanslerns invändningar 

beaktande och patroni rätt blef ännu en gång bekräftad. 

Därefter har, såvidt jag vet, patronatsrättten icke ifrågasatts från 

Kungl. Maj:ts eller myndighets sida. 

Då jag på grund af den nu lämnade redogörelsen finner det 

uppenbart, att rätten att kalla professor ingått såsom en väsentlig och 

oskiljaktig del i riksrådet Johan Skyttes donationsbestämmelser, 

hvilken ritt blifvit honom och hans efterkommande tillerkänd genom 

konung Gustaf II Adolfs bref den 2 juni 1622 samt där-efter icke 

upphäfts eller inskränkts utan fastmer af konungarna Karl XI och Karl 

XII bekräftats, finner jag mig, beträffande den i Eders Kungl. Maj:ts 

nu ifrågavarande bref främst i utsikt ställda möjligheten af 

patronatsrättens upphörande, böra underdånigst tillkännagifva, att jag 

såsom patronur för min del icke anser mig aga rätt att medgifva ett 

dylikt upphörande. 

Jag föranledes till detta förklarande af skyldig vördnad för 

donators vilja och af omsorg att iakttaga donators föreskrift i hans bref 

den i oktober 1622, att hans efterkommande skola sig be-flita att hvad 

han i donationen låtit författa alldeles obrottsligen må hållet och 

efterkommet blifva. Jag är däremot icke påverkad af möjligheten, att 

patronatsrättens -- dess nu ifrågavarande om-fattning — upphörande 

skulle kunna medföra, att Skyttes arfvingar återkrafde donationen. Jag 

hyser nämligen det förtroendet för dessa arfvingar, att de skola hafva i 

sig så mycket af Skyttes ande, att de icke för en ekonomisk vinst — 

som för öfrigt för en kvar arfvinge skulle blifva helt obetydlig — 

skulle vilja förstöra en vördnadsbjudande och samhällsgagnelig, af en 

af deras yppersta förfäder instiftad institution. Om tilläfventyrs denna 

donation en gång blir »förstörd och annihilerad», tror jag mig säkert 

kunna förutsätta, att Skyttes arfvingar icke skola medverka därvid. 

Beträffande den senare delen af den af Eders Kungl. Maj:t 

anbefallda utredningen, afseende sådan ändring i patronatsrättens 

1 49

150 

utöfvande, att vid uppkommande ledighet vederbörande professors 

utseende i tillämpliga delar komme att ske efter de beträffande 

tillsättning af universitetsprofessorer i allmänhet gällande bestämmelser, 

kan jag fatta mig kortare. 

Donationsurkunderna innehålla angående sättet för professorskallelsen 

inga andra direkta föreskrifter, än att därmed icke må dröjas 

öfver sex månader från vakansens inträde. Om de åtgärder, patronus 

bör vidtaga för att finna personer, hågade att mottaga professuren, 

samt för att förvissa sig om deras kompetens samt inbördes företräden, 

stadgas intet. Endast för det fall, att en till myndiga år kommen 

patronus icke är skickad att patronatet tillbörligen förestå, meddelas 

ofvan refererade föreskrifter om bistånd af släkt och vissa biskopar, 

hvarvid emellertid försiktigtvis patronatsrätten uttryckligen reserveras, 

särskildt gent emot universitetets myndigheter. 

I början torde Skytte själf genom sina förbindelser inom dåtidens 

lärda värld haft lätt att utvälja professorer. Senare patroni torde 

däremot plägat i frågan inhämta råd och upplysningar af framstående 

män, särskildt sådana, som kunnat förutsättas äga sakkunskap, 

hvaribland uppenbarligen främst professionens före-gående 

innehafvare, därest han varit i lifvet. Af hos mig förvarade handlingar 

framgår, att särskildt mina närmaste förfäder för-farit på detta sätt, 

hvilket äfven af mig i stor utsträckning tillämpades vid kallandet år 

1901 af nuvarande professor skytteanus. 

Huruvida föregående patroni plägat kungöra viss ansöknings-tid, 

känner jag icke. Själf lät jag år 1901 under hand meddela, att 

ansökningar förväntades inom viss angifven tid. 

Sedan patronus på detta sätt och, i den mån han därtill kan vara 

kompetent, genom att själf taga kännedom om de sökandes produktion 

och meriter bildat sig ett omdöme om dem, föreslår han hos Kungl. 

Maj:t en person till erhållande af kungl. fullmakt å befattningen. 

Om än, såsom ofvan framhållits, den patronus hittills tillkommande 

frihet vid valet icke torde kunna anses hafva missbrukats 

utan snarare varit för institutionen fördelaktig, vill jag för min del 

gärna medgifva, att det må vara önskvärdt, att ett i någon mån mera 

bestämdt förfaringssätt iakttages vid professors-tillsättandet. Jag vill 

dock härvid genast anmärka, att jag icke anser mig kunna genom något 

medgifvande eller någon föreskrift härutinnan binda efterkommande 

patroni, liksom äfven att, huru än detta förfaringssätt anordnas, det 

alltid måste noggrant iakttagas, 

att därigenom, såsom Skytte säger, »jus patronatus icke mina 

efterkommande höfligen af handom tages och tilläfventyrs till academien 

eller någon annan emot primi fundatoris mening och vilja 

devolveras». Förfaringssättet bör innebära ett ordnande af det bistånd, 

hvaraf patronus må vara i behof, men icke medföra en faktiskt 

afgörande makt »under bistånds sken». 

Enligt gällande statuter för universiteten i Uppsala och Lund kan 

professur tillsättas antingen efter kallelse eller ansökan. Fråga om 

kallelse af viss uppgifven vetenskapsman väckes, hvad beträffar 

professur, tillhörande den filosofiska fakultetens humanistiska sektion, 

inom denna sektion och göres, efter inhämtande af sak-kunnigas 

yttrande, till föremål för omröstning inom sektionen, hvarefter frågan, 

ifall kallelsen samlar två tredjedelar af rösterna och den föreslagne 

förklarar sig antaga kallelsen, underställes Kungl. Maj:t. 

Att beträffande den skytteanska professuren öfverlåta åt 

sektionens ledamöter att själfmant väcka fråga om kallelse af viss 

uppgifven vetenskapsman, synes mig skola alltför mycket beröfva 

patronus hans bestämmanderätt och strida mot institutionens grundprinciper. 

Detsamma gäller för en sådan anordning, som att sektionen 

skulle på patroni anmodan yttra sig, huruvida kallelse utan ansökan 

bör äga rum, enär ju i sammanhang härmed tydligtvis en viss person 

borde af sektionen föreslås till att kallas. I dessa fall synes patronus 

blifva från början alltför mycket bun-den. Man kunde emellertid tänka 

sig att, därest patronus själf skulle finna det kunna ifrågasättas att utan 

ansökningars infordrande kalla viss person till platsen, han skulle 

begära, att sektionen eller af sektionen tillsatta sakkunniga yttrade sig 

om, huru-vida den af patronus ifrågasattes skicklighet till ämbetet vore 

uppenbar och han ansåges förtjänt att till ämbetet nämnas fram-för 

hvarje annan svensk man. Härvid skulle dock patroni upp-fattning 

göras till föremål för omdömen och kanhända kritiseras af sektionen 

eller de sakkunniga, hvilket icke synes förenligt med patroni ställning. 

Ifall patroni mening om den af honom namngifna personens kallande 

härvid ej gillades, skulle patronus, som redan på visst sätt tagit 

ståndpunkt i frågan, komma i valet mellan att antingen öfverge sin 

förut offentliggjorda mening eller att direkt handla mot sakkunskapens 

åsikt. Gillades däremot patroni mening, hade ju åtgärden med 

universitetsmyndighetens medverkan visat sig öfverflödig. Huru som 

helst finner jag kallelseinstitutet, 

151

I52 

sådant det reglerats i universitetsstatuterna, icke med fördel kunna 

tillämpas vid tillsättningen af den skytteanska professuren. 

Jag anser det därför fördelaktigast, att proceduren inledes 

medelst infordrande af ansökningar. Att kallelsemetoden införts i 

universitetsstatuterna med flera liknande stadgar torde till stor del 

bero därpå, att härigenom ett afgörande fortare ernås och proceduren 

förenklas, men dessa önskemål tillgodoses, hvad den skytteanska 

professuren beträffar, tillräckligt genom den obligatoriska 

föreskriften om patroni kallelseplikt inom sex månader. 

Kungörelse om ansökningars ingifvande torde på patroni föranstaltande 

böra införas i posttidningen, hvarvid dess införande 

allenast en gång torde vara tillfyllest. Ansökningarna böra vara 

ställda till patronus och ingifvas till honom inom viss af honom 

bestämd och i kungörelsen angifven kort tid. Vid ansökningen torde 

böra fogas de i 6o af universitetsstatuterna omförmälda handlingar, 

clock att det icke torde böra ovillkorligen fordras, att vetenskapliga 

arbeten skola inlämnas i tre exemplar. Då någon sådan proftid, 

hvarom i § 63 förmäles, icke bör medgifvas, böra sagda handlingar 

ingifvas redan vid ansökningen. 

Patronus bor samtidigt med kungörelsens utfärdande eller ifall 

detta icke anses lämpligt — till äfventyrs på den grund att kännedom 

om de sökande då ännu saknas _______________ snarast möjligt göra 

framställning om utseende af minst tre sakkunniga att afgifna utlåtande 

öfver ansökningarna och därvid bestämdt angifva samt i 

korthet motivera, hvilka af de sökande, som anses kompetenta, och 

ordningen dem emellan. För vanliga professurer utses, när professur 

tillsättes efter ansökan, dylika sakkunniga af det större 

konsistoriet, sedan sektionen afgifvit förslag. Beträffande den 

skytteanska professuren synes det icke behöfligt att påkalla konsistoriets 

medverkan, utan torde de sakkunniga kunna, liksom beträffande 

andra professurer sker, då kallelseinstitutet användes, utses 

direkt af sektionen, hvarigenom äfven titlsvinst skulle uppstå. 

Ifall ersättning till de sakkunniga skulle erfordras, förutsätter jag, att 

densamma bestrides af andra medel än den skytteanska donationens. 

För att vinna säkerhet, att icke den föreslcrifna maximitiden af sex 

månader för kallelsens verkställande öfverskrides, är det nödvändigt 

att stadga viss tid, inom hvilken de sakkunnigas yttrande skall hafva 

inkommit till patronus. Längden af denna tid röner inverkan däraf, 

huruvida de sakkunniga finnas tillsatta redan vid ansökningstidens 

utgång eller icke, och torde därför knappast kunna bestämmas genom 

en för alla fall gällande före- 

skrift. Den synes dock, om möjligt, alltid böra bestämmas så, att 

patronus må erhålla utlåtandena senast två månader före sexinånadersperiodens 

utgång. 

Huruvida de sakkunnigas utlåtanden skola aflämnas direkt till 

patronus eller om de skola ingifvas till sektionen och denna 

öfverlämna dem, samt tilläfventyrs bifoga eget yttrande, torde 

knappast behöfva en gång för alla afgöras. Om de passera sektionen, 

torde de blifva offentliga handlingar, hvilket däremot icke lärer blifva 

händelsen, om de ingifvas direkt till patronus. Denna omständighet 

bör clock icke utgöra något skäl att undandraga dem sektionen. För 

min del är jag benägen att lämna sektionen frihet att härutinnan 

förfara såsom den finner för godt. Det kan tänkas, att olika 

förfaringssätt kan vara lämpligt vid olika tillfällen, bland annat på 

grund af att tiden för utlåtandenas aflämnancle infaller under ferier. 

I hvarje fall vill jag bestämdt uttala, att något yttrande i frågan 

af större konsistoriet icke är erforderligt eller ens önskvärdt. 

Någon specimenstid kan icke medgifvas och några läroprof 

böra icke kräfvas. 

Uppenbart är, att något slags klagorätt öfver vare sig de 

sakkunnigas eller eventuellt sektionens yttrande icke kan förekomma. 

Då de sålunda afgifna utlåtandena inkomma till patronus, bör 

han äga att vid desamma fästa det afscende, han finner för godt. 

Uppenbart torde vara, att de för honom skola utgöra en i högsta grad 

värdefull ledning för hans omdöme, men han kan icke förbinda sig att 

under alla förhållanden utan vidare följa desamma utan måste äga 

oförkränkt sin frihet att älven på andra vägar — exempelvis genom att 

inhämta föregående professorns mening, därest icke denne utsetts till 

sakkunnig — vinna upplysning i saken. Detta förbehåll måste 

uttryckligen göras för att åt patronus bevara det reala i utöfvandet af 

patronatsrätten. Eljest skulle denna rätt faktiskt »honom af handom 

tagas». 

Likaså måste rätten att utan motivering hos Kungl. Maj:t 

slutligen anmäla en viss person till erhållande af fullmakt å befattningen 

uttryckligen förbehållas patronus. Något skäl att vid denna 

anmälan foga de inkomna ansökningarna eller utlåtandena kan jag icke 

finna. Så har hittills icke varit brukligt och den nu antydda proceduren 

kan icke påkalla någon ändring härutinnan, då den ju skulle 

omsorgsfullt bibehålla karaktären af bistånd åt patronus och åt honom 

ensam, samt icke alls beröra själfva jus patronatus eller den speciella 

sida däraf, som afscr patroni förhållande till Kungl. Maj:t. 

1 53

154 

Såsom utredning i det senare i Eders Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande 

bref angifna hänseendet får jag alltså underdånigst åberopa 

hvad jag nu anfört samt för min del förklara mig villig att vid 

inträffande ledighet af den skytteanska professuren, så vidt möjligt, 

iakttaga det af mig nu beskrifna förfaringssättet. Därest detta vid 

närmare granskning skulle befinnas outförbart eller i ett eller annat 

hänseende olämpligt, vågar jag anhålla att blifva satt i till-fälle att 

taga kännedom om de invändningar, som må till Eders Kungl. Maj:t 

göras mot detsamma, samt de afvikande förslag, som tilläfventyrs 

framställas. 

Underdånigst 

Axel Mbrner. 

Djursholm den 6 mars 1915. 

6. 

Förslag till vissa bestämmelser rörande tillsättning af 

Skytteanska professuren vid universitetet i Uppsala. 

1. Omedelbart efter det ledighet i professuren uppstått, gifve 

universitetets rektor patronus underrättelse härom. Finner patronus 

önskvärdt, att utredning verkställes om möjligheten att för professuren 

genom kallelse förvärfva vetenskapsman, hvars skicklighet till ämbetet 

är uppenbar och som anses förtjänt att till äm-betet nämnas framför 

hvarje annan svensk man, som till detsamma kan komma i åtanke, må 

patronus inom fjorton dagar efter er-hällen underrättelse om ledigheten 

hänvända sig till filosofiska fakultetens humanistiska sektion för 

erhållande af dylik utredning; och må patronos därvid antingen äska 

utlåtanden af sektionens ledamöter, huruvida skäl föreligger för 

kallelse af viss uppgifven vetenskapsman eller någon af vissa uppgifna 

sådana, eller ock, utan dylik uppgift, infordra ledamöternas utlåtanden, 

huruvida vetenskapsman finnes, förtjänt att till kallelse komma i 

åtanke. 

2. Sedan denna framställning från patronus kommit sektionen 

tillhanda, företager sektionen, efter att hafva inhämtat yttrande af 

sakkunniga i det läroämne, som professuren omfattar, ärendet till 

handläggning inom trettio dagar efter mottagandet af nämnda 

framställning, dock att, där nämnda tid af trettio dagar skulle komma 

att utlöpa under ferier, densamma må kunna af sektionen utsträckas till 

trettionde dagen af nästa Jästermin. Dagen för denna handläggning 

skall bestämmas vid föregående sammanträde. Då ärendet sålunda 

företages, skola sektionens ledamöter hear för sig på anförda skäl yttra 

'55

sig, huruvida en af patronus uppgifven vetenskapsman synes böra 

kallas, eller, om patronus det äskar, huruvida viss vetenskapsman, 

som af ledamöterna angifves, anses böra ifrågakomma till kallelse. 

Handlingarna i ärendet öfverlämnas ofördröjligen af sektionen till 

patronus.

156 

3. Om patronus härefter finner giltiga skäl föreligga för viss 

vetenskapsmans nämnande och insättande i professorsbefattningen, 

göre patronus härom inom två månader efter handlingarnas emottagande 

anmälan hos Kungl. Maj:t och bifoge därvid vederbörandes af 

meritförteckning åtföljda förklaring, att han är villig mot-taga 

professuren. Genom fullmakts utfärdande stadfäster Kungl. Maj:t 

patroni val. 

4. Anser patronus skäl icke förefinnas för professurens återbesättande 

i nu angifven ordning, gifve patronos det ofördröjligen 

rektor till känna, och läte rektor skyndsamt i allmänna tidningarna 

kungöra ledigheten med tillkännagifvande, att till patronus ställda 

ansökningar till befattningen skola före klockan tolf å trettionde dagen 

efter kungörandet eller, om nämnda dag infaller å helgdag, 

nästföljande sockendag ingifvas till rektor. 

5. Anmäler sig ej någon sökande inom utsatt tid, inberätte 

rektor förhållandet till patronos för den åtgärd, patronos finner 

lämpligt vidtaga. 

6. Sökande till professorsbefattningen skall vid ansökningen 

foga eller senast före klockan tolf å trettionde dagen efter ansökningstidens 

utgång eller, om nämnda dag infaller å helgdag, nästföljande 

söckendag till rektor inlämna bchörigen styrkt meritförteckning 

jämte andra erforderliga handlingar. 

7. Sedan ansökningstiden gått till ända, skall, i händelse 

sökande anmält sig, sektionen ofördröjligen utse minst tre sak-kunniga 

i det läroämne, som professuren omfattar, helst svenska 

vetenskapsidkare; och öfverlämnar sektionen, så snart ske kan, 

ansökningshandlingarna till de sakkunniga. I fråga om skyldighet att 

mottaga sakkunniguppdraget, rätt till ersättning för tjänstgöringspenningar, 

sons gått förlorade under ledighet för uppdragets 

fullgörande, samt de sakkunnigas utlåtanden, äge hvad i universitetsstatuterna 

i ty fall stadgas tillämplighet. 

S. a) Inom två månader efter det de sakkunnigas utlåtanden 

inkommit eller, därest den sålunda bestämda tidpunkten infaller under 

ferier, inom en månad efter nästa termins början (öretage sektionen, 

efter att halva tagit kännedom om ansökningshandlingarna och de 

sakkunnigas utlåtanden, befordringsärendet till hand-läggning å dag, 

som vid föregående sammanträde blifvit bestämd. Därvid skall hvarje 

ledamot för sig, med tagen hänsyn till åberopade vetenskapliga arbeten 

och hvad i öfrigt kan lämna tillförlitlig upplysning om sökandes 

vetenskapliga skicklighet, bestämdt ut-låta sig ej blott om huruvida 

sökande, en eller flera, anses skick- 

liga till befattningen utan älven, om de äro flera, om den cues 

företräde framför den andre. 

b) Ledamot, som af giltigt förfall är hindrad att vara närvarande 

vid sektionens sammanträde, äge insända skriftligt yttrande. 

c) Sektionens protokoll i ärendet jämte öfriga till ärendet hörande 

handlingar öfverliimnas ofördröjligen af sektionen till patronus. 

9. Patronus har sedermera att inom två månader efter handlingarnas 

mottagande hos Kungl. Majt anmäla den, som patronus 

finner skicklig att namnas och insättas i professorsbefattningen. 

Genom fullmakts utfärdande stadfäster Kungl. Maj:t patroni val. 

Kungl. Maj:ts nådiga vilja är, att justitiekanslersämbetet afgifver 

underdånigt utlåtande i anledning af bifogade inom Kungl. 

ecklesiastikdepartementet utarbetade förslag till vissa bestämmelser 

rörande tillsättning af Skytteanska professuren vid universitetet i 

Upsala. Med detta ärende sammanhörande handlingar biläggas och 

skola vid remissens besvarande återställas. 


På nådigste befallning. 1C. G. 1I''e.etmmt. 

1 57

158 

Till Konungen. 

i. 

Genom nådig remiss den 19 innevarande april har Eders Kungl. 

Maj:t anbefallt justitiekanslersämbetet att afgifva underdånigt 

utlåtande i anledning af ett inom Kungl. Ecklesiastikdepartementet 

utarbetadt förslag till vissa bestämmelser rörande tillsättandet af 

skytteanska professuren vid universitetet i Upsala. Detta förslag har 

blifvit utarbetadt efter det de akademiska myndigheterna inkommit 

med infordrad utredning rörande möjligheten af att upphäfva den på 

riksrådet Johan Skyttes bref den I januari 1622, Kungl. Maj:ts 

konfirmationsbref den 2 juni 1622 samt Johan Skyttes bref den i 

oktober 1622 grundade rätten för Johan Skyttes artvingar att tillsätta 

ifrågavarande professur eller af att i hvarje fall åstadkomma sådan 

ändring i formen för denna rätts utöfvande, att vid uppkommen 

ledighet vederbörande professors utseende i tillämpliga delar komme 

att ske efter de beträffande tillsättning af universitetsprofessorer i 

allmänhet gällande bestämmelser. 

I enlighet med den af de akademiska myndigheterna och nuvarande 

patronus expeditionschefen grcfve Axel Mörner uttalade 

uppfattning bibehåller (let upprättade förslaget patronatsrätten, men 

tillförbinder patronus och de akademiska myndigheterna att vid 

professurens tillsättande i tillämpliga delar iakttaga de i universitetsstatuterna 

meddelade bestämmelserna om professurs tillsättande 

genom kallelse eller efter ansökning. Justitiekanslersämbetet p irer 

således på grund af den nådiga remissen hafva att yttra sig allenast i 

den frågan, huruvida ofvannämnda donationsurkunder inne-hålla 

någon bestämmelse, som utgör hinder för att tillförbinda patronus och 

de akademiska myndigheterna att iakttaga de före-slagna 

bestämmelserna. 

Efter att hafva granskat donationsurkunderna finner justitiekanslersämbetet 

för sin del något dylikt hinder icke föreligga. 

Samma mening omfattas antagligen äfven af patronus och de 

akademiska myndigheterna, hvilka i dc af dem afgifna yttrandena 

redan ifrågasatt meddelandet af bestämmelser om utlåtandes afgifvande 

af sakkunnige till ledning för patronus vid professors tillsättande, 

eller således bestämmelser i samma syfte, som förslaget 

afser; och hafva de akademiska myndigheterna fäst uppmärksamheten 

på, att för en dylik anordning kunde åberopas den i Johan Skyttes bref 

den i oktober 1622 uttalade önskan, att i visst för-utsatt fall arfvingar 

efter honom äfvensom ärkebiskopen i Upsala och biskoparna i 

Strängnäs och Västerås skulle lämna patronus vänlig handräckning och 

bistånd. 

Yatronus och de akademiska myndigheterna hafva emellertid 

erinrat om föreskriften i samma bref, att patronus icke må dröja med 

professors tillsättande i mer än sex månader. Nu är det möjligt, att vid 

tillämpning af de föreslagna bestämmelserna professuren kan komma 

att stå ledig mer än sex månader; men berörda föreskrift bör så mycket 

mindre hindra de föreslagna bestämmelsernas meddelande, som (let 

framgår af Johan Skyttes bref, att han själf förutsatt, att »redeligh och 

skäligh orsaak» kan förefinnas att öfverskrida den stadgade tiden. 

Därest längre tid än sex månader behöfves för pröfning af föreliggande 

fråga om professors tillsättande, bör för öfrigt ifrågavarande föreskrift 

lika Iitet upprätthållas, som t. ex. bestämmelserna i samma bref, att 

den skytteanska professorns verksamhet skall äga rum »methodo 

Rameus» (se vi-dare Nordisk familjebok under Ramēe) eller om att han 

skall Johan Skytte och hans efterkommande till ära och beröm årligen 

»medh herlige orationer perorera» den skytteanska familjens 

liberalitet. 

Justitiekanslersämbetet antager, att patronus och de akademiska 

myndigheterna komma att erhålla tillfälle att yttra sig öfver förslaget; 

innan dessa yttranden afgifvits, saknar justitiekanslersämbetet 

anledning att i vidare mån än nu skett uttala sig öfver detsamma. 

De remitterade handlingarna återställas. Stockholm den 26 april 

191j. 

Uncierdånigst 

Emil .Sjiiberg. 

1 59 

Steil Ealleniiis. 

Kungl. Maj:ts nådiga vilja är, att kanslersämbetet för rikets 

universitet öiver bifogade förslag till vissa bestämmelser rörande 

tillsättning af Skytteanska professuren vid universitetet i Upsala 

infordrar yttrande af vederbörande sektion och det större akade--

16o 

miska konsistoriet i Upsala samt, efter att hafva satt patronus för 

Skytteanska stiftelsen i tillfälle att yttra sig öfver förslaget, för egen 

del före den i juli 1915 afgifver underdånigt utlåtande i ärendet. Med 

ärendet sammanhörande handlingar biläggas och skola vid remissens 

besvarande återställas. Stockholm den 28 april 1915 

På nådigste befallning: 

Remitteras till det Större akademiska konsistoriet i Upsala för 

inhämtande af vederbörande sektions yttrande samt afgifvande af 

eget utlåtande i ärendet. Stockholm den 28 april 1 9 1 5 . 

På befallning: 

Otto Croneboi:. 

K. G. 11'cstrrrarr. 

8. 

161 

Utdrag af klumanistiska Sektionens i 

Upsala protokoll den 5 maj 1915. 

§ 3 . 

Anmäldes att från Större Akademiska konsistoriet till sektionen 

för yttrande remitterats ett från Kungl. Ecklesiastikdepartementet 

remitteradt förslag till vissa bestämmelser angående tillsättning af 

Skytteanska professuren. 

Vid behandling af detta ärende uppstod öfverläggning, hvarunder 

professor Boetlrius anhöll att få till protokollet antecknadt följande: 

»Då Skytteanska stiftelsens patronus i sitt utlåtande till Kungl. 

Maj:t angående ifrågasatt upphörande af den Skytteanska patronatsrätten 

eller ändring i formen för dess utöfvande uttalat sig mot 

lämpligheten af en kallelseprocedur på skäl, som synas mig synnerligen 

beaktansvärda, får jag för min del alstyrka hvad härom förekommer 

i momenten 1, 2 och 3 af det från Kungl. Ecklesiastikdepartementet 

hit remitterade förslaget. 

Däremot tillstyrker jag hvad nämnda förslag innehåller om den 

Skytteanska professurens tillsättande efter ansökan, dock med sådana 

förändringar, att Riksrådet Johan Skyttes uttryckliga före-skrift, att 

tillsättningen skall ske inom sex månader efter upp-kommen vakans, 

fortfarande ma kunna blifva respekterad, och får jag med afseende 

härpå anföra följande: 

I. I förslaget mom. 6 är den i universitetsstatuterna §§ 60 och 63 

medgifna specimenstiden af 90 dagar inskränkt till 30. En så kort 

specimenstid torde vara fullkomligt betydelselös för professorskompetens 

styrkande, och en längre kan med hänsyn till 

Skyttes ofvannämnda föreskrift ej komma i fråga. Det synes mig då 

riktigast att med afseende på den Skytteanska professuren ej alls 

någon specimenstid medgifves, utan att, såsom patronus önskar, alla 

kompetenshandlingar ingifvas redan vid ansökan. Härigenom skulle 

proceduren förkortas med en månad. 

Dofta/ionsttrkander. 11

162 

II. Vid kallelse enligt statuterna § 56 skola sakkunnigutlåtanden 

vara afgifna och ärendet vara slutbehandladt i sektionen inom 30 

dagar, dock med möjlighet att, då denna tid utlöper under ferier, den 

förlänges med ytterligare 30 dagar af påföljande termin. I detta fall är 

således tiden för sakkunnigutlåtandenas afgifvande begränsad. 

Däremot är den det icke, när professur skall tillsättas efter ansökan, 

men detta har gifvit anledning till den skadliga tidsutdräkt, som ofta 

gör sig gällande i akademiska be-fordringsärenden. Att nu 

värdesättande af ett inskränkt antal sökandes vetenskapliga meriter 

skall behöfva taga så mycket längre tid än en jämförelse mellan en till 

kallelse föreslagen person och alla hans tänkbara inhemska medtäflare, 

är emellertid svårt att inse. Vid den Skytteanska professurens 

tillsättning har det också hit-tills visat sig möjligt att inom den 

tidsbegränsning, som Skyttes föreskrift om de 6 månaderna 

nödvändiggjort, erhålla sakkunnig-utlåtanden angående sökande. Om 

nu en officiell procedur med ansökan och sakkunnigutlåtanden 

föreskrifves äfven för den Skytteanska professuren, synes den så böra 

anordnas, att det snabbare befordringssätt, som hittills gjort sig 

gällande med afseende på denna, ej offras. Att därmed en möjlighet 

till jämförelse mellan olika förfaringssätt i akademiska 

befordringsärenden vinnes, synes vara en ytterligare fördel. Jag får 

därför förorda, att föreskriften om ansökan och officiella 

sakkunnigutlåtanden, hvad angår den Skytteanska professuren, må i 

analogi med det statutenliga förfaringssättet vid kallelse modifieras på 

följande sätt. 

Vid inträffad vakans låter rektor genast anslå platsen till ansökan 

ledig och underrättar därom patronus. 

Då denne ej har att välja mellan kallelse och ansökningsprocedur, 

torde hans bemyndigande till anslåendet ej behöfva först 

inhämtas. Därmed undgås en onödig tidsutdräkt, och då ansökningarna 

skola ställas till honom, synes tillbörlig hänsyn till honom 

ändock iakttagas. Omedelbart efter ansökningstidens slut (30 da-gar) 

eller därförinnan, om så af sektionen pröfvas lämpligt, till-sätter 

denna sakkunniga. Dessas utlåtanden böra så tidigt vara afgifna, att 

sektionen inom två månader från ansökningstidens ut-gång (eventuellt 

med någon rätt till förlängning, om ansöknings-tiden utlöpt under 

ferier) hinner slutbehandla ärendet. På detta sätt finge de sakkunniga i 

alla fall vida längre tid på sig än som står sakkunniga vid kallelse till 

buds. Den betänketid af två månader efter sakkunnigutlåtandenas 

mottagande, som departements-förslaget (mom. 8 a) ger sektionen, har 

ingen motsvarighet i nu gällande bestämmelser och synes icke 

erforderlig. 

Genom det af mig härmed förordnade tillvägagångssättet skulle 

jämväl patronus, åtminstone i normala fall, erhålla det råd-rum af två 

månader med afseende på presentationen, som han begärt och som 

äfven departementsförslaget tillerkänt honom.» 

Efter det öfverläggningen afslutats beslöt sektionen att med 

ärendets slutliga afgörandc skulle anstå till ett kommande sammanträde, 

före hvilket det af professor Bocthius nu hafda yttrandet 

jämte öfriga ärendet rörande handlingar skulle befordras till trycket 

samt utdelas bland sektionens herrar ledamöter. 


Xils Brattström. 

163

164 

9. 

Utdrag al Ilzanaanistiska Sektionens i 

Upsala protokoll den 15 maj 1915. 

2. 

Till förnyad behandling företogs det till sektionen för yttrande 

remitterade ärendet angående förslag till vissa bestämmelser rörande 

tillsättningen af Skytteanska professuren här vid universitetet. 

Härvid uppstod öfverläggning, hvarunder professor Hdgerströna 

med egna ord yttrade: 

»Innan jag yttrar mig direkt om föreliggande förslag, ber jag att 

få yttra några ord om innebörden af jus patronatus, såvidt den 

innefattar rätt att utnämna innehafvare af den Skytteanska 

professuren. Det synes uppenbart, att denna rätt, såvidt den 

öfverhufvud skall bestå, måste fattas på ett sådant sätt, att den om 

möjligt kommer i öfverensstämmelse med i Sveriges grund-lagar 

uttryckta rättsprinciper och med ett modernt rättsmedvetande. Enligt 

regeringsformens § 28 skall konungen vid alla befordringar fästa 

afseende 'endast å de sökandes förtjänst och skicklighet'. D. v. s. 

konungens rätt att utnämna ämbetsmän är så tillvida när-mare 

bestämd, som han i hvarje fall har att nämna den som be-finnes mest 

förtjänt och skicklig bland aspiranterna. Det är gifvet, att härvid den 

rättsprincipen är bestämmande, att innehafvare af åtminstone mera 

viktiga statsämbeten böra på det nämnda sättet utses. Och visserligen 

ger denna rättsprincip uttryck åt ej blott statens eget intresse utan 

älven åt ett modernt rättsmedvetandes fordringar med alseende å 

rätten att komma i fråga vid tillsättandet af eftersträfvade 

statsämbeten. Nu gäller det i här föreliggande fall besättandet af ett 

rent statsämbete att jämställa med andra, till hvilka Kungl_ Maj:t 

utnämner innehafvare, en professur vid 

statsuniversitet med alla en sådan tillkommande rättigheter och 

skyldigheter. För innehafvaren utfärdas också kunglig fullmakt. Det 

kan då icke vara i öfverensstämmelse med den i grundlagarna uttryckta 

rättsprincipen eller med ett modernt rättsmedvetande, att patronus' 

utnämningsrätt skulle vara mindre bunden vid det nyssnämnda 

villkoret än Kungl. Maj:ts egen. Men såvidt det gäller utnämnande af 

innehafvare af professorsämbeten vid statsuniversiteten, ges det vissa 

förutsättningar för att utnämningen skall kunna ske på det angifna 

sättet. En förberedande utredning, så allsidig som möjligt och med 

offentlig karaktär af kompetenta personer och myndigheter med 

klagorätt för den, som anser sina befogade an-språk förbisedda — en 

sådan utredning är att anse oundgängligen nödig, för att den i 

grundlagen förutsatta rättsprincipen skall kunna genomföras. Jus 

patronatus kan då omöjligt under närvarande förhållanden innefatta 

någon vidsträcktare rätt än den, att på basen af en sådan utredning 

utnämna. Sättet för denna ut-redning är ju, hvad angår Kungl. Maj:ts 

utnämningsrätt, fixeradt i gällande universitetsstatuter. Kungl. Maj:t 

blir också, åtminstone de facto, i det hela bunden vid att låta en 

statutsenlig utredning föregå utnämningen. Om nu hela den 

omständliga procedur, som universitetsstatuterna föreskrifva, skall 

anses nödig för vinnande af den behöriga utredningen, när Kungl. 

Maj:t utöfvar utnämnings-rätten, synes densamma också likaväl nödig, 

när patronus utöfvar den. Behöfver denna procedur i detta fall ej vara 

så omständlig, synes det orimligt att bibehålla den, då Kungl. Maj:t 

utnämner. Man lär väl ej kunna förfäkta, att Kungl. Maj:t skulle äga 

mindre förutsättningar för att kunna träffa ett riktigt val än patronus 

och på den grund skulle behöfva en fullständigare förberedande utredning. 

Invändningar häremot af den arten, att med patronus' bundenhet 

på angifvet sätt själfva patronatsrätten skulle bli illusorisk, vore 

befogade endast under en förutsättning. Och den är, att jus patronatus 

skulle vara att fatta som en godtyckligt utöfbar rätt och ej blott som en 

hedersrätt att utöfva en statstjänst i statens intresse och i 

öfverensstämmelse med rättsmedvetandets fordringar. Om också en 

sådan uppfattning af patronus' rättsställning skulle till en del varit 

donators egen, synes det ej otillbörligt, att donationsvillkoret nu tolkas 

med ledning af en nyare tids rättsåskådning, som bestämdt skiljer 

mellan godtyckligt utöfbara rättigheter och rättigheter att förvalta 

statstjänster. 

Det synes sålunda med hänsyn härtill, som om det enda riktiga 

vore, om patronatsrätten bibehålles, att universitetsstatu- 

165

66 

terna tillämpades i detta fall som i andra liknande, med den 

undantagsbestämmelsen blott, att Kungl. Maj:ts befogenhet här öfvas 

af patronus fast med konfirmationsrätt för Kungl. Maj:t. D. v. s. af 

sektionen afgifvet kallelseförslag afiämnas till patronus i stället för 

till Kungl. Maj:t. Ansökningar ställas till patronus liksom eventuella 

klagomål o. s. v. 

Nu finns emellertid i donationsbrefvet en bestämmelse, som 

synes lägga hinder i vägen för ett sådant arrangemang, nämligen 

inskränkningen af tiden, inom hvilken utnämning skall ske, till 6 

månader efter ledigheten. Emellertid kan i detta fall hänvisas till en så 

hög auktoritet som justitiekanslern. Denne påpekar, att donator själf 

förutsatt, att 'redeligh och skäligh orsaak' kan före-finnas att 

öfverskrida tiden. Han anser äfven, att 'därest längre tid än sex 

månader behöfves för pröfning af föreliggande fråga om professors 

tillsättande, bör för öfrigt ifrågavarande föreskrift lika litet 

upprätthållas ' som andra föråldrade bestämmelser, hvilka redan äro 

uppgifna. Om i nu gällande universitetsstatuter en så-dan 

tidsinskränkning ej ansetts böra ifrågakomma, beror det naturligen på, 

att man ej funnit det lämpligt för ärendenas grund-liga beredning. Det 

är också tydligt, att med den oerhörda för-höjning i den vetenskapliga 

produktiviteten, som utmärker nyare tider i förhållande till äldre, och 

den alltjämt stegrade konkurrensen, en sådan stadga om 

tidsinskränkning blir numera synnerligen olämplig och måste ställas i 

paritet med sådana bestämmelser som den, att professor Skytteanus 

skall årligen Johan Skytte och hans efterkommande 'medh herlige 

orationer perorera'. 

Man har sagt, att den för sakkunnigutlåtande vid kallelse 

fastställda starka tidsbegränsningen borde kunna likaväl komma i 

fråga vid ansökan, då i förra fallet viss persons företräde fram-för alla 

möjliga, som kunna komma i fråga, skall afgöras, men vid ansökan 

det bchöfves blott relativt värdesättande af ett begränsadt antal 

sökandes meriter. På det .sättet skulle en tidsbegränsning af 6 

månader kunna upprätthållas, äfven om däri inberäknas ansökningstid 

(en månad), tid för sektionen att sätta sig in i ärendet och betänketid 

för patronus (två månader). Däremot torde dock kunna anföras, att 

bestämmelsen med afseende å kallelse innebär, att om sakkunnige ej 

finna den föreslagnes företräde så öppet, att det är möjligt att under 

den fastställda tiden afgöra, ha de endast med hänsyn till osäkerheten 

af företrädet att förklara sig ej kunna för sin del förorda kallelse. De 

äro sålunda ingalunda skyldiga att under den korta tidsfristen under 

alla omständigheter afgifva en 

slutgiltig värdesättning af den föreslagnes meriter i förhållande till 

andra, som kunna komma i fråga. Vid ansökan åter måste en 

värdesättning af de sökandes relativa meriter ske. Att något så-dant, 

om en större mängd sökande finnas med hvar för sig om-fattande 

produktion, kan erbjuda de allra största svårigheter och tarfva 

grundlig betänketid, torde erfarenheten ha visat. 

I det förslag, öfver hvilket sektionen har att yttra sig, blir icke 

heller krafvet på tidsbegränsningen fasthållet. Särskildt franc går detta 

däraf, att ingen tid är bestämd för de sakkunnige att inkomma med 

sina yttranden. Men under sådana förhållanden kan det ej förstås, 

hvarför ej steget skulle tagas fullt ut och den förberedande proceduren 

fordras lika omständlig, som man annars funnit sig böra fordra för 

ärendenas grundliga beredning. 

Emellertid vill jag göra några speciella anmärkningar vid det 

framställda förslaget. Ilvarför blott på patronus' initiativ kallelseförslag 

skall kunna väckas, är omöjligt att förstå, om patronus får 

förutsättas intresserad blott af, att den bästa kraften förvärfvas åt 

universitetet. För öfrigt är det väl synnerligen olämpligt, att den 

egentligt utnämnande skulle få ingripa redan i början af ärendets 

behandling såsom förslagsställare till kallelse af viss person. — 

Specimenstiden g ir inskränkt till 3o dagar. Enligt universitetsstatuterna 

är den 90 dagar. Utom det allmänna skälet, att det ej finns anledning, 

hvarför sökande till denna professur skulle vara sämre ställda än 

sökande till andra, må följande anmärkas. Antag att en innehafvare af 

ämbetet träffas af oförmodadt dödsfall. Tids-fristen för eventuella 

aspiranter blir då, ansökningstiden inberäknad, endast 6o dagar i 

stället för det dubbla antalet enligt universitets-statuterna. Nu kan det 

ju väl inträffa, att en eller annan af aspiranterna liar företagit 

mångåriga betydelsefulla förberedande undersökningar, som behöfva 

en afslutande formell behandling för att blifva meriterande. Det kan 

då verka synnerligen hårdt, att tidsfristen ej är större i ett fall, som ej 

af aspiranten kunnat för-utses. Vidare måste det anses högst 

betänkligt, att de sökande eller de vid kallelse förbigångna ej skola 

äga lagligt fixerad rätt att genom klagomål öfver sektionens förslag få 

göra gällande de synpunkter, som tala för deras befordran och 

vederlägga alltid möjliga missuppfattningar med afseende å deras 

vetenskapliga produktion. 

Under förutsättning att patronatsrätten skall bibehållas och att i 

öfverensstämmelse med justitiekanslerns mening öfverskridandet af 

den stadgade tiden för utnämningen ej kan anses äfventyra 

167

168 

donationens bestånd, finner jag det enda riktiga vara, att universitetsstatuterna 

förklaras tillämpliga med afseende å proceduren vid 

tillsättningen af ämbetet med de undantag, som följa af, att patronus 

utöfvar annars Kungl. Maj:t tillkommande befogenheter med 

konfirmationsrätt för Kungl. Maj:t. Blott på detta sätt kunna de 

betänkligheter, som kunna anföras mot bibehållandet af patronatsrätten 

såsom ett föråldradt privilegium till statstjänst, inskränkas till 

det minsta möjliga. 

Jag vill för öfrigt endast tillägga, att om institutionen hittills 

fungerat väl, trots frånvaron af betryggande former, är detta ingalunda 

en garanti för framtiden, då betydligt mer komplicerade förhållanden 

kunna inträda, än hittills förekommit. Ej heller är naturligen den allra 

största ansvarskänsla hos patronus tillräcklig garanti, ej ens om därtill 

lägges Kungl. Maj:ts egen ansvarskänsla såsom konfirmerande 

myndighet. Möjligheten att träffa det rätta måste framför allt beredas 

både dem, som gifva förberedande ut-låtanden och den utnämnande 

eller stadfästande myndigheten. 

Jag har härmed endast velat ha min mening i frågan till 

protokollet uttalad och väcker icke något förslag till ett sektionens 

uttalande.» 

Professor Lunzdell, med hvilken professor Björkvisan instämde, 

utlät sig sålunda: 

»Så vidt af handlingarna framgår eller eljest är mig bekant, 

föreligger ingen annan anledning till förändring i proceduren för 

tillsättning af Skytteanska professuren än önskan att bringa den i 

öfverensstämmelse med hvad som gäller för andra lärarebefattningar 

vid universitetet. Det har icke ens antydts och kan icke med skäl 

sägas, att olägenheter af något som helst slag visat sig förenade med 

det sätt, hvarpå innehafvare af Skytteanska lärostolen förut tillsatts 

eller att dessa innehafvare varit mindre begåfvade eller lärde än 

innehafvare af andra lärostolar vid universitetet. Det är en allmän 

regel att gällande lagar och bestämmelser ej böra ändras utan att 

någon verklig anledning därtill finnes. De bestämmelser Skytte fäst 

vid sin donation och Sveriges konungar gillat, böra allt framgent fullt 

ut respekteras och iakttagas. Visserligen innebär det af prof. 

Stavenow framställda för-slaget ingen större förändring, men icke ens 

det går fritt från den anmärkning, att det i sak kan leda till att jus 

patronatus donators ' effterkommandom höfligen af handom tages och 

till eventyrs akademien eller någon annan emot primi fundatoris 

meningh och 

willie hinderligan devolveres', för hvilken eventualitet donator uttryckligen 

velat värja sig. Man har visserligen sagt, att patronus 

sålunda skulle i fråga om denna professurs tillsättning ha samma 

myndighet som eljest Kungl. Maj:t. Men denna likhet blefve blott 

formell. I verkligheten skulle patronus, med den ställning han har, 

känna sig vida mera bunden, än Kungl. Maj:t behöfver göra, af de 

sakkunniges offentliga utlåtanden, ända därhän att det näppeligen 

skulle kunna falla honom in att våga vid sin utnämning jäfva dessa. 

På anförda skäl afstyrker jag för min del hvarje ändring i hittills 

gällande procedur för tillsättningen af ifrågavarande professur. 

Skulle framdeles någon verklig olägenhet visa sig, finner jag 

ingen annan åtgärd värdig svenska staten än att återlämna donationen 

till arfvingarna och själf till fullo öfvertaga professurens aflöning.» 

Professor Stave-now, med hvilken professor Sckiich instämde, 

hade följande anförande: 

»Departementsförslaget synes mig vara så pass oförenligt med 

patronus' i donationsbrefvet och därpå gifna Kungl. konfirmationsbref 

häfdad befogenhet, att jag för min del icke kan till-styrka detsamma 

under annan förutsättning än att patronus själf och samtliga nu 

lefvande mcdarfvingar till Johan Skytte gåfve sitt samtycke till en 

dylik förändring af patronatsrätten. Beträffande behofvet af den 

föreslagna förändringen hafva, så vidt jag kan finna, inga 

öfvertygande grunder anförts. De enda bestämmelser, jag anser 

universitetets intresse och ett modernt rättsmedvetande oundgängligen 

kräfva, äro, att tillsättningsärendet be-handlas med full offentlighet 

och att garanti gifves för att verklig sakkunskap, erkänd såsom sådan 

älven af universitetet själft, blifvit hörd, innan patronus fattar sitt 

afgörande beslut i ärendet. Denna fordran synes mig lättast och utan 

rubbning af patronus' hittills häfdade reala befogenhet att ' nämna, 

kalla och antaga' innehafvare af den skytteanska professuren kunna 

tillfredsställas på sätt, som af rektor och kansler i deras afgifna 

yttranden antydts och som patronus själf i sin skrifvelse till Kungl. 

Maj:t medgifvit såsom lämpligt och förenligt med patronatsrättens 

gamla innebörd, nämligen att -- i öfverensstämmelse med redan utvecklad 

praxis — patronus utsätter en viss tid, inom hvilken sökande 

till professuren hafva att inkomma med sina ansökningar, 

169

I70 

samt att humanistiska sektionen rar i uppdrag att utse några sakkunnige, 

för att till patronus afgifva yttrande öfver de inkomna 

ansökningarna. Om patronus därtill vill öfverlämna kungörandet af 

platsen som ledig och mottagandet af ansökningshandlingarna åt 

rektorsämbetet, synes mig detta ur synpunkten af ärendets 

skyndsamma och offentliga behandling både praktiskt och önskvärdt. 

Någon annan och reell befattning med befordringsärendet från 

universitetsmyndigheternas sida synes mig däremot icke erforderlig 

eller önskvärd. Jag måste därför äfven afstyrka den af prof. Bocthius, 

med hvilken jag för öfrigt skulle kunna instämma, föreslagna 

bestämmelsen, att humanistiska sektionen skulle hafva att, efter (let 

sakkunniges utlåtanden inkommit, afgifva ett formligt yttrande i 

ärendet till patronus.» 

Professor Boi°thizcs yttrade härefter: 

»Då de skäl, som prof. Stavenow anfört mot att sektionen med 

anledning af sakkunnigutlåtandena skall afge ett yttrande, synas mig 

afsevärda, och dä det viktigaste vid en ändring i den hittills gällande 

proceduren synes mig vara, att sakkunnigutlåtandena blefve offentliga 

handlingar och detta vinnes. genom att de inlämnas till 

rektorsämbetet, anser jag mig kunna vara med om prof. Stavenows 

ändringsförslag.» 

Sedan öfverläggningen afslutats samt dekanus på framställda 

propositioner å bifall till de gjorda yrkandena förklarat prof. Stavenows 

förslag med öfvervägande ja besvaradt, begärdes votering, som 

företogs. 

Härvid röstade professorerna Stavenow, Almgren, Häger-ström, 

Schiick, Boöthius, Noreen och Wiklund för bifall till prof. Stavenows 

förslag samt professorerna Psilander, Björkman och Lundell för bifall 

till prof. Lundells förslag. 

I enlighet härmed beslöt sektionen att i ärendet göra följande 

uttalande: 

Sektionen afstyrker för sin del det remitterade förslaget till 

bestämmelser rörande tillsättningen af Skytteanska professuren och 

vill i dess ställe föreslå följande grunder för bestämmelser i frågan : 

att, omedelbart efter det ledighet i professuren uppstått, rektor, 

efter att halva underrättat patronus, skyndsamt anslår professuren 

ledig till ansökan; 

att ansökningarna, ställda till patronus och åtföljda af merit- 

förteckningar jämte andra erforderliga handlingar, skola ingifvas till 

rektor senast å trettionde dagen efter kungörandet; 

att, så fort dessa ansökningar inkommit, sektionen omedelbart 

eller, därest ansökningstiden utgått under ferier, senast i början af 

påföljande termin utser högst trenne sakkunniga, helst svenska 

vetenskapsidkare, hvilka halva att så snart ske kan till rektors-ämbetet 

inkomma med sina yttranden, samt 

att rektor, sedan dessa yttranden till rektorsämbetet inkommit, 

ofördröjligen öfversänder desamma jämte ansökningshandlingarna till 

patronus, som sedan liar att i ärendet besluta i öfverensstämmelse med 

donationsbrefvet och därå gifven kunglig bekräftelse. 


Nils Brattstrom. 

171

172 

Utdrag af det .Större Akademiska 

konsistoriets i Upsala protokoll den 19 9ulj 

191. 

S 7• 

10. 

Genom remiss af den 28 nästlidne april hade kanslersämbetet 

för rikets universitet anbefallts att öfvcr bifogadt förslag till vissa 

bestämmelser rörande tillsättningen af Skytteanska professuren vid 

universitetet i Upsala infordra yttrande af vederbörande sektion och 

det Större Akademiska konsistoriet i Upsala samt efter att hafva satt 

patronus för Skytteanska stiftelsen i tillfälle att yttra sig öfver 

förslaget för egen del före den 1 juli 1915 afgifva underdånigt 

utlåtande i ärendet, hvarvid bilagts med ärendet samman-hörande, 

här nedan vidare omförmälda handlingar. 

Med anledning häraf hade handlingarna remitterats till det 

Större konsistoriet för inhämtande af vederbörande sektions yttrande 

samt afgifvande af eget utlåtande i ärendet, och hade här-på I- 

Iumanistiska sektionen anmodats till konsistoriet inkomma med 

yttrande i frågan. 

De vid berörda remiss fogade handlingar, af hvilka de af 

universitetets rektor professor Schiick, professor Bocthius, tjänstförrättande 

universitetskanslern ärkebiskop Söderblom samt Skytteanska 

stiftelsens patronus grefve Axel Mörner afgifna utlåtanden 

tillkommit på grund af nådiga brefvet den 5 februari 1915, hade 

härefter tillika med berörda nådiga bref och aflåtna remisser äfvensom 

af professor Bocthius till Sektionen den 5 maj 1915 afgifvet 

yttrande af konsistoriet till trycket befordrats och bland konsistoriets 

ledamöter utdelats, och voro berörda handlingar af följande lydelse: 

173 

Gustaf o. s. v. (se sid. 115-16o). 

Från Humanistiska sektionen efter remiss inkommet yttrande var 

innefattadt i så lydande 

»Utdrag af etc. (se sid. 16o-171). 

Vid nu företagen behandling af detta ärende och sedan sektionens 

yttrande föredragits, uppkom diskussion, hvarvid professor 

Lundell på de af honom vid ärendets behandling i sektionen an-förda 

skäl afstyrkte hvarje ändring i nu gällande procedur för tillsättning af 

ifrågavarande professur. 

Professor Gullstrand ansåg det inom Ecklesiastikdepartementet 

utarbetade förslaget för det i hufvudsak mest eftersträfvansvärda, 

men hyste betänkligheter däremot, att en ändring vidtoges, som ej 

skulle blifva bindande för blifvande patroni, enär en så-dan ändring 

skulle få karaktären af en lex in casu. Då det kunde befaras, att före 

nästkommande ledighet de nödvändiga formaliteter ej skulle 

medhinnas, hvilka vore erforderliga, för att en ändring skulle blifva 

bindande för framtiden, och då intet skäl syntes föreligga för en 

ändrings vidtagande med särskildt afseende fäst vid den instundande 

utnämningen, ville han för sin del föreslå, att konsistoriet måtte för 

det närvarande afstyrka de framställda ändringsförslagen. 

Professor Davidson anförde, att sektionens förslag så till vida 

innebure en försämring gentemot nu varande ordning, att då enligt 

detta förslag tillsättandet ovillkorligen skulle inledas med 

professurens anslående till ansökning och hörande af genom sektionen 

utsedda sakkunnige angående dem, som anmält sig såsom 

sökande, förslaget afsåge eller åtminstone skulle leda till att hindra 

eller försvåra utnämnande af person, som icke velat underkasta sig en 

offentlig formell ansökan. 

Professor Ilammar uttalade sig älven för afstyrkande af 

ifrågavarande ändringsförslag, då hittills varande erfarenhet ej syntes 

i tillräcklig grad motivera vidtagande af ändring i nu gällande 

bestämmelser, och berörda förslag för öfrigt vore i så måtto 

otillfredsställande, att däraf ej med tillbörlig klarhet framginge, 

huruvida patronus skulle enligt samma förslag äga att till professuren 

kalla annan än någon af de sökande.

174 

Rektor professor Schiick och professor Stavenowo förklarade, 

hurusom sektionens ifrågavarande förslag icke afsåge att ingripa i 

patroni rättigheter att till professuren kalla hvem han ville, och att 

således äfven efter samma förslag patronus vore, sedan sak-kunniges 

utlåtande och ansökningshandlingarna öfverlämnats, oför-hindrad att 

utnämna annan än den, som sökt professuren, och framhöll härjämte 

professor Stavenow, hurusom det af sektionen gjorda förslaget icke 

innebure något väsentligt nytt utöfver hvad senast tillämpats vid 

professurens återbesättande, utom så till vida, att sakkunnige skulle 

utses af sektionen och rektor låta anslå professuren ledig till ansökan 

och enlottaga ansökningshandlingarna, åtgärder, hvilka icke kunde 

rubba patroni på donationsbrefvet grundade rätt. 

Professor Dahlberg tillstyrkte bifall till sektionens förslag med 

den ändring, att ur sista stycket skulle utgå ordet sedan, då den i detta 

ord liggande tidsbegränsning innebure i patroni nuvarande rätt en 

inskränkning, hvars möjlighet att förena med donationsbrefvets 

föreskrifter syntes honom tvifvelaktig. 

Efter slutad diskussion och då på framställd fråga ingen yrkade 

bifall till det remitterade förslaget, företogs votering mellan de 

framställda förslagen, nämligen dels Humanistiska sektionens förslag, 

dels professorerna Lundells, Gullstrands och Hammars förslag om 

afstyrkande af de gjorda ändringsförslagen och dels professor 

Dahlbergs förenämnda förslag, hvarvid, och sedan rektor förklarat 

sektionens förslag med öfvervägande ja besvaradt, vid omröstning i 

och för kontraproposition mellan å ena sidan professor Lundells m. 

fl:s förslag om afstyrkande och å andra sidan professor Dahlbergs 

förslag, konsistoriet med 8 röster, afgifna af professorerna Ekehorn, 

Stavenow, Billing, Juel, Quensel, Dahlberg, Noreen och rektor 

professor Schiick, mot 8, afgifna af professorerna Engströmer, 

Kolmodin, Ohrvall, Högbom, Gullstrand, Ham-mar, Davidson och 

Widman för professor Lundells m. fl:s förslag om afstyrkande, enär 

rektor ägde utslagsröst, beslöt att till kontraproposition i 

huvudvoteringen antaga professor Dahlbergs förslag. 

Vid härefter anställd slutlig votering mellan sektionens för-slag 

och professor Dahlbergs förslag beslöt konsistoriet med 13 röster, 

afgifna af professorerna Ekehorn, Stavenow, Engströmer, 

Billing, Juel, Quensel, Ohrvall, Högbom, Gullstrand, Hammar, Davidson, 

Noreen och rektor professor Schiick, mot 3, afgifna af 

professorerna Kolmodin, Dahlberg och Widman för professor 

Dahlbergs förslag, att antaga sektionens i frågan framställda för-slag; 

hvilket skulle med bifogande af konsistoriets i ärendet förda protokoll 

remissakten åtecknas. 

Under behandlingen af detta ärende aflägsnade sig professor 

Lundell. 


H Sjuberg. 

1 75

76 

11. 

Afskrift af Kungl. Maj:ts nådiga bref till 

patronus för Skytteanska stiftelsen vid 

universitetet i Upsala, eipeditionscleefen 

gre/ve Axel 1hå1 ner aug. Skytteanska 

professuren vid universitetet i Upsala. 

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v. Skytteanska professuren i 

vältalighet och statskunskap vid universitetet i Upsala är instiftad 

enligt riksrådet Johan Skyttes donationsbref den i januari 1622. 

Genom kungl. bref den 2 juni 1622 konfirmerades denna donation och 

anbefalldes vederbörande att erkänna och akta dem, som af Johan 

Skytte eller hans arfvingar komme att nämnas, kallas och antagas till 

professuren, såsom inkorporerade ledamöter af akademien. Närmare 

bestämmelser om berörda patronatsrätt, professorns skyldigheter m. 

m. återfinnas i Johan Skyttes bref den i oktober 1622. Detta bref 

innehåller föreskrifter till betryggande af donationens orubbade 

bestånd äfvensom förordnande om patronatsrättens succession, 

hvarjämte särskilda föreskrifter lämnades därom, att vid ledighet 

patronus icke fick dröja med annan skicklig persons nämnande och 

insättande öfver sex månaders tid. 

Alltsedan år 1682 har Kungl. Maj:t på anmälan af patronus 

utfärdat fullmakt för professurens innehafvare. 

För vinnande af önskvärd utredning rörande möjligheten af 


formen för dess utöfvande, att vid uppkommande ledig-het 

vederbörande professors utseende i tillämpliga delar komme att ske 

efter de beträffande tillsättning af universitetsprofessorer i allmänhet 

gällande bestämmelser, anbefalldes kanslersämbetet för 

rikets universitet genom nådigt beslut den 5 februari 1915 att i sagda 

spörsmål meddela sig med Eder och därefter afgifva det underdåniga 

utlåtande och förslag i ämnet, hvartill omständigheterna kunde 

föranleda. 

Med anledning härav har universitetskanslersämbetet med 

underdånigt utlåtande den 9 mars 1915 öfverlämnat yttranden i ärendet 

af såväl Eder som rektor vid universitetet i Upsala och nuvarande 

innehafvaren af Skytteanska professuren professorn Simon Johannes 

Boöthius. 

Sedan härefter inom Vårt ecklesiastikdepartement utarbetats ett 

förslag till vissa bestämmelser rörande tillsättandet af omför-mälda 

professur, har justitiekanslersämbetet den 26 april 1915 öfver berörda 

förslag afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid anfört 

följande. 

Ifrågavarande förslag hade utarbetats efter det de akademiska 

myndigheterna inkommit med infordrad utredning rörande möjligheten 

af att upphäfva rätten för Johan Skyttes arfvingar att tillsätta 

ifrågavarande professur eller af att i hvarje fall åstadkomma viss 

ändring i formen för denna rätts utöfvande. 

Ämbetet syntes hafva att yttra sig allenast i den frågan, huruvida 

ofvannämnda donationsurkunder innehölle någon bestämmelse, som 

utgjorde hinder för att tillförbinda patronus och de akademiska 

myndigheterna att iakttaga de föreslagna bestämmelserna. 

Efter att halva granskat donationsurkunderna funne ämbetet för 

sin del något dylikt hinder icke föreligga. 

Samma mening omfattades antagligen äfven af Eder och de 

akademiska myndigheterna, hvilka i de afgifna yttrandena redan 

ifrågasatt meddelandet af bestämmelser om utlåtandes afgifvande af 

sakkunniga till ledning för patronus vid professors tillsättande, eller 

således bestämmelser i samma syfte, som förslaget afsåge; och hade 

de akademiska myndigheterna fäst uppmärksamheten på, att för en 

dylik anordning kunde åberopas den i Johan Skyttes bref den I oktober 

1622 uttalade önskan att i visst förutsatt fall arfvingar efter honom 

äfvensom ärkebiskopen i Upsala och biskoparna i Strängnäs och i 

Västerås skulle lämna patronus vänlig hand-räckning och bistånd. 

Ni och de akademiska myndigheterna hade emellertid erinrat 

om föreskriften i samma bref, att patronus icke finge dröja med 

professors tillsättande mer än sex månader. Nu vore det möjligt, att 

vid tillämpning af de föreslagna bestämmelserna pro- 

178 

fessuren kunde komma att stå ledig mer än sex månader, men be-rörda 

föreskrift borde så mycket mindre hindra de föreslagna bestämmelsernas 

meddelande, som det framginge af Johan Skyttes bref, att 

1 77

han själf förutsatt, att »redeligh och skäligh orsaak» kunde förefinnas 

att öfverskrida den stadgade tiden. Därest längre tid än sex månader 

behöfdes för pröfning af föreliggande fråga om professors tillsättande, 

borde för öfrigt ifrågavarande föreskrift lika litet upprätt-hållas som 

till exempel bestämmelserna i samma bref, att den skytteanska 

professorns verksamhet skulle äga rum »methodo Rameus» eller om 

att han skulle Johan Skytte och hans efterkommande till ära och beröm 

årligen »medh herlige orationer perorera» den skytteanska familjens 

liberalitet. 

Ämbetet antoge, att Ni och de akademiska myndigheterna 

komme att erhålla tillfälle att afgifva yttranden öfver förslaget. Innan 

dessa yttranden afgifvits, saknade ämbetet anledning att i vidare mån 

än nu skett uttala sig öfver detsamma. 

Universitetskanslersämbetet har härefter erhållit befallning att 

öfver omförmälda förslag infordra yttranden af filosofiska fakultetens 

vid universitetet i Upsala humanistiska sektion och det större 

akademiska konsistoriet därstädes samt, efter att hafva satt Eder i 

tillfälle att yttra Eder öfver förslaget, för egen del afgifva underdånigt 

utlåtande i ärendet. 

Med öfverlämnande af yttranden från Eder, sektionen och 

konsistoriet har universitetskanslärsämbetet den 25 juni 1915 afgifvit 

dylikt utlåtande, innehållande förslag till bestämmelser rörande 

tillsättning af ifrågavarande professur. 

Slutligen har justitiekanslersämbetet den 17 juli 1915 afgifvit 

förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet och därvid, under åberopande 

af hvad ämbetet anfört i sitt förutnämnda utlåtande den 26 april 1915, 

tillkännagifvit, att sedan numera patronus och vederbörande 

akademiska myndigheter enats angående vissa grunder för 

bestämmelser, afsedda att tjäna till efterrättelse vid tillsättandet af 

Skytteanska professuren, justitiekanslersämbetet ånyo granskat 

donationsurkunderna samt öfriga handlingar i ärendet och därvid 

funnit de föreslagna grunderna icke stå i strid mot bestämmelserna i 

samma urkunder. Hvad anginge det af universitetskanslersämbetet i 

hufvudsaklig öfverensstämmelse med samma grunder upprättade 

förslag till bestämmelser ifrågasatte justitiekanslersämbetet ändring af 

vissa i förslaget förekommande uttryck. 

Vid föredragning af detta ärende hafva Vi funnit godt fast-ställa 

följande 

Bestämmelser rörande tillsättning af Skytteanska professuren 

vid universitetet i Upsala. 

1. Omedelbart efter det ledighet vid professuren uppstått skall 

universitetets rektor därom underrätta patronus och skyndsamt låta i 

allmänna tidningarna tre gånger kungöra ledigheten med tillkännagifvande, 

att till patronus ställda ansökningar till befattningen skola 

till rektor ingifvas före klockan tolf å trettionde dagen efter den dag, 

då kungörelsen första gången varit införd i tidningarna, eller, om 

nämnda tid infaller å helgdag, nästföljande söckendag. 

Ansökningarna skola vara åtföljda af såväl meritförteckning som 

öfriga erforderliga handlingar i tre exemplar, i den mån sådant är 

möjligt. 

2. Anmäler sig ej någon sökande inom utsatt tid, inberätte 

rektor förhållandet till patronus för den åtgärd, patronus finner 

lämpligt vidtaga. 

3. Om sökande inom föreskrifven tid anmält sig, skall rektor 

omedelbart efter ansökningstidens utgång öfverlämna inkomna ansökningshandlingar 

till filosofiska fakultetens humanistiska sektion, 

som har att ofördröjligen eller, därest ansökningstiden gått till ända 

under ferier, skyndsamligen vid näst därpå följande Jästermins början 

utse högst tre sakkunniga, helst svenska vetenskapsidkare; och 

öfverlämnar sektionen så snart ske kan ansökningshandlingarna till de 

sakkunniga. 

4. I fråga om skyldighet att mottaga sakkunniguppdraget, om 

rätt till ersättning för tjänstgöringspenningar, som gått förlorade 

under ledighet för uppdragets fullgörande, samt om de sak-kunnigas 

utlåtanden skall hvad i universitetsstatuterna i motsvarande fall 

stadgas äga tillämplighet, dock med iakttagande att sakkunnigs 

utlåtande bör vara inlämnadt till rektor senast tre månader efter det 

den sakkunnige blifvit utsedd. 

5. Rektor öfversänder ofördröjligen de sakkunniges utlåtanden 

jämte ansökningshandlingarna till patronus, som har att inom två 

månader efter handlingarnas mottagande hos Kungl. Maj:t an-mäla 

den vetenskapsidkare, som patronus utser att nämnas och insättas i 

professorsbefattningen. Genom fullmakts utfärdande stadfäster 

Kungl. Maj:t patroni val. 

1 79

IBo 

Detta meddela Vi Eder för kännedom och efterrättelse i hvad 

på Eder ankommer. 

Stockholms slott den 27 augusti 1915. 

GUSTAF 


bohan Lillieros. 

K. G. Westman. 

Register. 

Sid. 

Anderssons, Therese, donation .............................................................................................S3 

Borgholms, A., fond .................................................................................................................3 

Björns, C. F., donation ...........................................................................................................99 

Biinsows, R., donation ...........................................................................................................44 

Cleves, P. T., kemiska fond ..................................................................................................12 

Cronanders, A., musikfond .................................................................................................113 

Dahlboms, E. H. A., donation ..............................................................................................16 

Ekehorns, Emma och G., understödsfond ..........................................................................96 

Enandcrs, S. J., donation .......................................................................................................28 

Enöreskassan, Upsala läns f. d .............................................................................................79 

Gullstiands, A., donation .......................................................................................................81 

Holmbladska donationen ........................................................................................................... 

Högsta f. d. hållskjutskassa ...................................................................................................79 

Kemiska fonden, Professor P. T. Cleves ............................................................................12 

Kempes, Frans, donation .......................................................................................................94 

Lennanderska donationerna ...................................................................................................30 

Liden-Schröderska donationerna .........................................................................................46 

Liljewalchs, C. F., fond för personliga professurer .........................................................75 

Löfv6ns, C., donation .............................................................................................................21 

Meyers, E., donation ...............................................................................................................90 

Musikfond, Docenten August Cronanders .......................................................................113 

Orkesterfonden, universitetets ............................................................................................103 

Pensionsinrättning, allmänna för tjänstemäns änkor och barn .......................................63 

, för vaktbetjäningens änkor och barn ..............................................95 

Peterssons, O. V., sjukhusdonation .....................................................................................26 

Piehlska donationen ................................................................................................................18 

Regnells, A. F., medicinska fakultetsfond ......................................................................... 8t 

Romansonska donationen ........................................................................................................7 

Roos', Victory, pensionsfond ..............................................................................................111 

Skyttes, J., donation .............................................................................................................115 

181

töa 

sid. 

Ströms, Maria, donation ...................................................................................................... lob 

»Sundbornsprostens donation= ......................................................................................... 88 

Sångfonden, universitetets ................................................................................................... toy 

Thunströms, N. J. och A. K., sjukhusdonation .............................................................. 29 

Upsala låns f. d. enöreskassa och klådpenningsfond samt Högsta hållskjuts- 

kassa ................................................................................................................. 79 

Wahlunds, C., donation ....................................................................................................... 83 

Victory Roos' pensionsfond ................................................................................................ t t t 


ANGÅENE 


V I D 

UPPSALA KUNGL. UNIVERSITET 

III 

UTGIVNA AV 

CARL HÄGGQUIST 

UPPSALA 1938

I 

frågavarande samling av urkunder och författningar angående 

donationer och fonder vid Uppsala universitet 

innefattar dc donationsbrev och testamenten etc. som till 

universitetet överlämnats efter utgivandet år 1917 av del II av 

ifrågavarande urkundssamling och vilka donations-brev ej ingå i 

samlingarna av testamenten och författningar om stipendier. 

Registret omfattar delarna 1 111 av urkundssamlingen.

Donationer och fonder vid t - ppsala universitet. III 

Metallurgiska Linnefonden. 


Till institutionen för allmän och analytisk kemi anhålla vi undertecknade 

få överlämna Tolvtusen (i 2.000: —) kronor, varmed vi 

syfta lägga grunden till en fond, som vi hoppas kunna framdeles öka 

och med vilken vi avse att främja (let vetenskapliga forskningsarbetet 

vid institutionen. I händelse detta vårt anbud anta-ges, är det vår 

önskan, att följande bestämmelser bliva gällande: 

). Fonden förvaltas av Uppsala universitet under benämning 

Metallurgiska Liulrcforrden på samma sätt som övriga donations-medel. 

2). Av ränteavkastningen får för fondens ändamål på sätt, härnedan 

sägs, användas tre fjärdedelar, beloppet dock minskat till jämna 

roo- eller 50-tal. Återstoden lägges till kapitalet. 

3). De sålunda disponibla medlen användas för inköp av dyrbarare 

instrument eller på annat sätt till understöd åt någon studerande, 

doktor eller docent, som vid institutionen för allmän kemi eller vid 

någon annan institution vid Uppsala universitet sysselsätter sig med 

vetenskapliga experimentella undersökningar i metallurgiskt syfte eller, 

om sådan icke finnes, med vetenskapliga experimentella 

undersökningar i bergvetenskap eller närbesläktade ämnen. 

4). Rätt att bestämma över medlens användning tillkommer Filosofiska 

Fakultetens kemie professorer i samråd eller, därest överenskommelse 

ej kan träffas, växelvis, dock i varje fall med iakttagande 

av vad i punkt 3) är föreskrivet. Redovisningsskyldighet såsom för 

institutionernas ordinarie anslag åligger den professor, under vars 

ledning arbetet närmast utföres. 

5). Om framdeles ändringar i dessa bestämmelser visa sig önskvärd„ 

eller nya bestämmelser synas nödvändiga, äga de nämnda

6 Carl Häggquist I)onationer och fonder vid Uppsala universitet. III 7 

kemfe professorerna i samråd med Rektor fastställa de ändringar eller 

nya bestämmelser, om vilka de enas. Stockholm 28 mars 1908. 

N. Persson. A. P. Pe/reson. P. Eriksson. L. Larsson. 

Gustaf Cornelius. If Olsson. Oskar Storek. 

F. A. Kjell-in. Gustaf Handel. 


donationen lämnat genom kanslersresolution den 17 juni 1908. 

Fru Maria Ohlssons och Johan Ohlssons donation. 

1 r'ski i%t. 

Testamente. 

Vi undertecknade, moder och son, förordna harmed såsom vår 

yttersta vilja och testamente, att vår kvarlåtenskap skall, sedan vi båda 

med döden avgått, fördelas sålunda: 

5:o) Till direktionen för Akademiska sjukhuset i Uppsala över-lämnas 

(5o.oco) femtio tusen kronor för bildande av en stående fond, som 

bokföres under benämning » 11Taria och Johan Ohlssons frisängsfond » 

och varav årliga räntan skall användas för beredande av frisängsplatser å 

allmänna sjuksalar åt behövande män och kvinnor, som ej åtnjuta eller 

åtnjutit kommunalt fattigunderstöd. 

7:o) Vad härefter och sedan begravnings- och boutredningsomkostnader 

ni. fl. utgifter samt möjligen befintliga skulder blivit be-talda 

återstår av våra tillgångar tillfaller våra lagliga arvingar. 

Up p sala den 23 april 1910. 

Alaria Ohlsson. `Jo/ran Ohlsson. 

Att änkefru Maria Ohlsson och hennes son Johan Ohlsson, vilka vi 

personligen känna, vid fullt och sunt förstånd samt av fri vilja i vår 

samtidiga närvaro förklarat denna handling innefatta deras yttersta vilja 

och testamente och därefter egenhändigt tecknat sina namn under 

densamma varder härmed under edsförpliktelse intygat som ovan. 

T. .JT. Lind/wlru. O. ,1'l. Ek inan. 

Bokhallare, Uppsala. F. d. Förste stationsskrivare, Uppsala. 

Rätt avskrivet intyga: 

E. Ahlin. Eric Pettersson. 

Kassörska, Uppsala. Handelsbiträde, Uppsala. 

Bemyndigande för universitetet att till förvaltning mottaga donationen 

lämnat genom kanslersresolution den 26 april 1918.

8 Carl I liigg(lnist I)onationer och fonder vid Uppsala universitet. III 9 

Gårdsägaren Gustav och Fru Edla Ulrika Anders. 

sons donation. 

('td/-ag ao inbOrdes testainentc encellan f)rrc 

giirdsii; areu GUS/all Andcrsson Edla Ulrika 

Anders-son, född Andersdotter, Oden-gatan It, ( 

j>p.rala, uppriittat den 11 april 1910. 

Undertecknade, äkta makar, förklara härmed efter moget övervägande 

och med upphävande av vårt den 19 februari 1898 upp-rättade 

inbördes testamente vår yttersta vilja vara, att alla de till-gångar, av 

vad namn och beskaffenhet de vara må, som den av oss, vilken först 

avlider, lämnar efter sig, skola med full och oinskränkt äganderått 

tillfalla den av oss, som den andre överlever, och att de tillgångar, som 

den av oss, vilken sist med döden av-går, lämnar efter sig, skola 

förvandlas i penningar och fördelas sålunda: 

I:o) Till direktionen för Akademiska sjukhuset i Uppsala överlämnas 

sex tusen (6.000) kronor för bildande av en stående fond, som 

bokföres under benämning >Makarna Anderssons frisängsfond>> och 

varav årliga räntan skall användas för beredande av frtsiin,splats å 

allmän sjuksal åt behövande män och kvinnor av arbetsklassen, som ej 

åtnjuta eller åtnjutit kommunalt fattigunderstöd. 

Uppsala den 11 april 1910. 

Gustav Andersson. hd/a Ulrika Andersson. 

Att gårdsägaren Gustav Andersson och hans hustru Edla Ulrika 

Andersson, vilka makar vi personligen känna, vid fullt förstånd och av 

fri vilja i vår samtidiga närvaro förklarat denna handlings innehåll 

utgöra deras yttersta vilja och testamente saint därunder 

egenhändigt tecknat sina namn; det varder härmed under edsförpliktelse 

intygat. Uppsala som ovan. 

C. R. Rosenblom. O. hinnlin. 

I-Iandl., Uppsala. Skräddarmästare, Uppsala. 


lämnat genom kanslersresolution den 7 juni 1 933 .

10 Carl Hhiggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. III 1I 

1 z!skri%t. 

Förste bibliotekarien Ernst Meyers donation. 

Härmed förklarar jag såsom min yttersta vilja, att, sedan vid min död 

möjligen befintliga skulder blivit guldna samt alla kostnader för 

begravningen och boets utredning blivit bestridda, skall min hustru Fru 

limelie Meyer född Hellman med full äganderlitt bekomma dels hela 

lösöreboet med de undantag, som finnas angivna i punkterna G. och H. 

härnedan, och dels kontant eller i värde-handlingar Tjugufemtusen 

(25.000: —) kronor. 

I övrigt skall med min kvarlåtenskap så förfaras: 

A. Återstående penningar och värdehandlingar skola till förvaltning 

överlämnas till den bank som av utredningsmännen i boet bestämmes, 

dock med skyldighet för banken att vid eventuella omplaceringar 

rådföra sig med utredningsmännen eller den av dem, som överlever. 

B. Av dessa medel skall min hustru, så länge hon lever ogift, 

åtnjuta hela avkastningen. 

C. Då hon avlider, eller om hon träder i nytt gifte, skola dessa 

medel fördelas på följande sätt: 

2. Till Uppsala universitet överlämnas tjugofemtusen (25.000: — 

kronor. Avkastningen av detta kapital skall enl. drätselnämndens 

prövande användas till understöd åt behövande änkor efter lärare eller 

tjänstemän vid universitetet. 

G. Av mina böcker äger Uppsala universitets bibliotek uttaga alla de 

arbeten, som det ej förut äger. De övriga tillfalla min systerson 

Professor Eli Heckscher, dock sedan min änka först ut-tagit ett fåtal 

böcker, dem hon särskilt önskar äga. 

Till utredningsman i mitt bo och verkställare av min yttersta vilja, 

utser jag mina svågrar, generalkonsul Isidor Heckscher i 

Stockholm och häradshövding Gustav Ribbing i Uppsala, eller, om 

endera av dem före mig avlidit, den kvarlevande. 

Jag förordnar att min döda kropp skall brännas. 

Uppsala den 24 oktober 1913. 

Ernst Meyer. 

Förste bibliotekarie vid Uppsala Univ. bibliotek. 

Att förste bibliotekarien Ernst Meyer, vilken vi personligen känna, 

inför oss, på en gång närvarande och särskilt tillkallade vittnen 

förklarat denna handling, vars innehåll är oss obekant, innefatta hans 

yttersta vilja och egenhändigt undertecknat densamma, likasom ock att 

han därvid handlat med sunt och fullt förstånd samt av fri vilja, intyga 

Uppsala som ovan. 

Adolf A'oren. Renrik Schiick. 

Professor. Professor. 

Lika lydande med originalet intyga 

G. Ribbing. Lina Ribbing. 


lämnat genom kanslersresulution den 29 januari 1937. 

Avskr%f. 

I clet inbördes testamente som upprättades av mig och min avliclne 

man fil. doktor Ernst Meyer insattes till arvingar efter bådas vår död 

dels Norrbottens arbetsstugor dels Uppsala universitets Anke- och 

pupillkassa. Vicf detta testamentes avfattande bortglöm-des dock att 

som villkor insätta i testamentet att testators grav skulle vårdas av 

testamentstagarna. Jag vill därföre harmed vädja till testamentstagarna 

att de av tacksamhet emot givarna för all framtid skulle vårda graven. 

Efter min död finnes icke någon varken barn eller släktingar som kan 

göra detta. 

Stockholm den /I3 1936. Lineke 

Jlever. 

Bevittnas: Ullen Thyselius. 

Sjuksköterska. 

Vidimeras: H. Andre°n. L. h u l t , ren. 

Edith S. Lindquist.

12 Carl Hugg luist 

Trunsunrl. 

Lektor A. G. Eliassons donation. 

Testamente. 

Undertecknade syskon förordna härigenom såsom vår yttersta vilja 

att den av oss som den andre överlever skall äga allt vad i den andras 

bo finnes, dock med de inskränkningar och bestämmelser som här 

nedan angivas: 

2:0 Av värdet utav den av mig, Gottfrid Eliasson, uti Aktie-bolaget 

Nordstjärnan innehavande försäkringspolis å mitt liv å 5.000 kronor, 

för vilken jag erlagt alla premier, men som ej ut-faller förr än efter 

min död, ävensom av alla andra kontanta eller i bankinrättning insatta 

penningmedel äger syster Ingeborg draga räntan, om hon överlever 

mig; och böra fördenskull de uti detta morn. omförmälda medel 

innestå i bankinrättning. Sedan vi båda äro döda, skola medlen 

tillfalla »Uppsala Universitets Botaniska Institution under ändamål att 

årliga räntan användes för inköp och ordnande av svampsamlingar 

eller för annat ändamål som be-främjar svampstudiet, under 

förutsättning likväl, att förutvarande anslag till Institutionen från 

Uppsala universitets sida därför icke minskas. Donationen bör stå 

under förvaltning av Botaniska Institutionens prefekt. 

3:0 Min frimärkssamling fördrar jag, Gottfrid Eliasson, till nyssnämnda 

Uppsala Universitets Botaniska Institution som äger att 

omedelbart efter min död densamma utbekomma och realisera samt 

därefter använda värdet för samma ändamål och under samma förvaltning, 

som i mom. 2 härovan sägs. 

4:0 Min växtsamling giver och förärar jag, Gottfrid Eliasson, jämte 

de till densamma hörande skåp till Stockholms Ilögskola. Skulle denna 

emellertid anse sig icke hava användning för den- 

A. G. I:licrsson. 

L. :Jacobsson.

Donationer och fonder vid Uppsala universitet. III 13 

samma, tillfaller den i stället Uppsala Universitets Botaniska Institution. 

Vänersborg den 19 maj 1914. Ingeborg I:Wasson. 

I transumerade delar rätt avskrivet, betyga: A. O. Jacobsson. 


lämnat genom kanslersresolution den 28 december 1933 .

14 

Carl Haggquist 

Grosshandlare Rob. Būnsows donation a v Klub: 

bans b iologiska station. 

Gåvobrev. 

Till Uppsala Kungl. Universitet överlämnar jag härmed såsom gåva 

den mig tillhöriga, från '/2o mantal Efvensås N:o i Skaftö socken 

avsöndrade lägenheten » Klubbans biologiska station N:o 1 » om I,oi6o 

hektar med därå uppförda byggnader samt befintliga inventarier att 

användas i främsta rummet för zoologiska studier och, i den mån 

sådant kan ske utan inkräktning på de sistnämnda, även för botaniska 

studier i det omfång föreståndaren kan finna skäligt och lämpligt. 

Vid denna gåva fästes det villkor, att professor A. Appellöf ut-ses 

till föreståndare för denna institution under sin tjänstetid, lik-som att 

institutionens föreståndare allt framgent skall vara en 

zoolog. 

Saltsjöbaden den 6 maj 1 915. 

E. Andersson. Saltsjöbaden. 

Bevittnas: 

Bemyndigande för universitetet att till 

förvaltning mottaga donationen lämnat 

genom kanslersresolution den 29 maj 1915. 

Rob. Bii,isoty. 

7. A. Skogli. 

Saltsjöbaden 

Donationer och fonder vid Uppsala universitet. 111 15 

Rådman J. H edins donation. 

Då jag icke efterlämnar bröstarvingar och mina närmaste släktingar 

äro kusiner, vilkas namn och vistelseort jag nu icke känner — några 

finnas väl kvar i Sverige, en och annan emigrerade sedan årtionden 

tillbaka -- så kan jag icke uppgiva mina kusiner för anteckning av 

blivande bouppteckning efter mig; och min vilja är, att samtliga mina 

kusiner och deras barn uteslutas från del i arv efter mig. 

Med fast tillit att denna min uttalade vilja och bestämmelse 

respekteras och godkännes, förordnar jag efter moget betänkande 

upprättande av detta 

Testamente. 

2. Till » Uppsala universitet » giver och testamenterar jag, under 

benämning Rådman J. Hedins donationsmedel, Tiotusen (Io.000) 

kronor till bidrag till frisäng vid (less akademiska sjukhus av 

tacksamhet och erkänsla för vid sjukhuset erhållen fri sjuk- och 

läkarevård med återställd hälsa. — Medlen utbetalas då mitt dödsbo 

blivit fullt utrett. 

5. 

Vad som överbliver av mina tillgångar, sedan ovan gjorda 

testamentariska dispositioner utgått, giver och testamenterar jag till 

Uppsala universitet för bildande av stipendiefond -- ett eller två 

stipendier — till förmån för studerande av Upplands nation med 

företräde för Fjerdhundrister. Fonden torde kunna benämnas Rådman 

J. Hedins stipendiefond. 

Marstrand den lo Augusti 1917. 

J. Hediu. 

Att Rådman J. Hedin, som enligt egen uppgift själv uppsatt och 

handskrivit förestående med tydlig och klar röst nu uppkista

16 

Carl Iläggguist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. III 17 

testamentshandling, densamma i vår närvaro även underskrivit, därvid 

han handlat frivilligt och utan tvång, samt att han vid sunt och fullt 

förstånd förklarat testamentshandlingen innefatta hans yttersta och 

bestämda vilja och testamente, det intygas av oss tillkallade vittnen. 

>\larstrancl som ovan. 

H. b'cr; hoh.s. 

Eric Ek. 


lämnat genom kanslersdonation den i t november 1918. 

Avskrijt. 

Fru Maria Snellmans donation »Axel Eurēns 

donation». 

Testamente. 

Härmed förordnar jag, Maria Snellman, född Eurēn, såsom min 

yttersta vilja, att efter min död, sedan möjligen i boet befintliga 

skulder betalats, kvarlåtenskapen skall på följande sätt fördelas: 

1:o Uppsala universitet skall erhålla en summa av hemtiotusen 

(50.000) kronor, som under benämning av » Axel Lurens donation skall 

utgöra en fond, vars avkastning skall användas till den zoo-logiska 

institutionens i Uppsala befrämjande genom inköp av karcidologiska 

samlingar och dessas vård samt för inköp av karcidologisk litteratu r . 

De närmare bestämmelserna, som kunna finnas behövliga för fondens 

förvaltning och avkastningens tillgodoförande för sitt angivna ändamål 

äger större akademiska konsistoriet i Upp-sala fastställa och efter 

behov ändra. 

19:0 Stämpelbelopp till samtliga ovan såsom livräntor bestämda 

årliga belopp skola betalas av det oskiftade boet, så att till dem 

respektive livräntor utgå oavkortade och utan kostnader för clem. A de 

testamenterade beloppen skall skälig ränta räknas från min dödsdag 

efter utredningsmannens beprövande och med hänsyn till inflytande 

ränteinkomster. 

Uppsala den 13 augusti 1917. 

It/aria Snellatctn. 

Att änkefru 1\Iaria Snellman, född Euren, som vi personligen känna, 

denna dag vid sunt och fullt förstånd samt av fri vilja för-klarat 

förestående handling innefatta hennes yttersta vilja samt egenhändigt 

undertecknat densamma, intygas av oss på en gång närvarande och 

särskilt anmodade vittnen. 

Uppsala som ovan. 

K. G. Tingvall. Anna .Bcllandcr. 

'Förste stadsläkare, Uppsala. F. 13oseus. 

2--3S5&4. Carl Jlaggyuisl.

Carl Haggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. III 19 

Testamentariskt förordnande. 

Med ändring av förut av mig den 13 augusti 1917 upprättat 

testamente förordnar jag härmed följande. 

Utav avkastningen av (let enligt p. 1 i omförmälda testamente till 

Uppsala universitet testamenterade belopp 50.000 kronor till 

karciclologiska samlingar etc. skall universitetet till mina kusiner 

Fröken Sofia Juel och ingenjör Sigurd Juel årligen i deras livstid 

utbetala 700 kronor till dem vardera. Stämpelbelopp till dessa 

livräntor skall i likhet med vad under p. 19 av förenämnda testamente 

bestämts angående övriga livräntor betalas av det oskiftade 

boet. 

Beträffande nämnda donation till Uppsala universitet skall för 

övrigt gälla, att, om under något år ränta av detta kapital eller en del 

därav ej skulle behöva användas till förut angivet ändamål, dessa 

räntemedel må för det året på liknande sätt användas till främjande av 

studiet av andra grenar av zoologien. 

Till testamentsexekutor och utredare av boet förordnar jag Akademisekreteraren 

H. Sjöberg i Uppsala. 


Marla .Snellmau. 

Att Fru Maria Snellman, som vi personligen känna, denna dag vid 

fullt och sunt förstånd samt av fri vilja förklarat innehållet av 

förestående förordnande utgöra hennes yttersta vilja och testa-mente 

samt detsamma egenhändigt underskrivit, intyga undertecknade, 

särskilt tillkallade och på en gång närvarande testaments-vittnen. 

Som ovan. 

A'. G. T14m/In Anna Bel/wider. 

Lydia Xyber;. 12'l/1 Bergman. 

Testamentariskt förordnande. 

Såsom ett ytterligare tillägg till av mig förut upprättat testa-mente 

av den 13 augusti 1917 förordnar jag harmed följande. 

Förutom de livräntor, som enligt testamentariskt förordnande av 

den 27 oktober 1917 skola utgå utav avkastningen av det enligt punkt 

i) omförmälda belopp, skall av Uppsala universitet till min 

tjänarinna Maria Danielsson av sagda avkastning under hennes livstid 

årligen, räknat från min dödsdag, utbetalas ett belopp av trehundra 

(300) kronor, detta under förutsättning att hon förbliver i min 

tjänst och mig väl vårdar till min död. Stämpel till denna livränta 

skall betalas av bo oskifto. 

Uppsala den 18 maj 1920. 

Illaria Snellruan. 

Att Fru Maria S p ellman, som vi personligen känna, denna dag, vid 

fullt och sunt förstånd och av fri vilja förklarat innehållet av 

förestående förordnande utgöra hennes yttersta vilja och testamente 

samt detsamma egenhändigt underskrivit, intyga undertecknade 

särskilt tillkallade och på en gång närvarande vittnen. 

Soul ovan. 

Gasla Ber; Inan• Zehla I'ellersson. 


C. Gillberg. I:. ,7oliansson. 


lämnat genom kanslersresolution den 17 mars 1922.

20 

Carl llaggquist 

B. John F. och Svea Anderssons donation. 

Till 

Uppsala universitet, Uppsala. 

Allt sedan början av min tekniska verksamhet (1885) hava konstruktioner 

och anordningar av åsledare för byggnader och elektriska 

anläggningar varit föremål för mitt livligaste intresse. I av-sikt att 

konstruera ett systern, som, på samma gång det giver det säkraste och 

pålitligaste skyddet mot atmosfäriska urladdningar, även med 

avseende på kostnaden vore lätt överkomligt, har jag vid inträffade 

åskslag sökt efter deras orsaker och verkningar. Dessa 

undersökningar hava fört mig till det system, som jag företrädesvis 

tillämpat vid utförandet av de över 1.000 anläggningar, som jag hår i 

landet konstruerat och vilka rönt stort erkännande av såväl 

vetenskapsmän som praktiska teknici. 

För att uteslutande kunna ägna mig åt dessa undersökningar och 

forskningar samt i och för upprättandet och sammanställandet av en 

statistik över inom landet inträffade åskväder, åskolyckor och därå 

utbetalta skadeersättningar, avhände jag mig den av mig sedan flera 

år tillbaka bedrivna Elektrotekniska byrån och grundade år 1902 

Askledare-Kontroll-Anstalten häri huvudstaden. Jag erhöll då en på 

området synnerligen erfaren och intresserad kamrat i förre 

Telegrafdirektören Hugo Bratt, som ända till sitt år 1913 inträffade 

frånfälle med mig deltagit i Anstaltens arbeten. 

Med stöd av de erfarenheter vi redan äga om de atmosfäriska 

elektriska urladdningarnas natur och deras verkan vid nedslag, kunna 

vi utan tvivel konstruera en tillförlitlig åskledare för vanliga 

byggnader, om vi fritt få välja medlen härför och icke äro bero-ende 

av kostnaden. Man kommer då i huvudsak till sådana konstruktioner 

som de, vilka på Gay-Lussacs förslag redan 1823 antogos av 

Vetenskapsakademien i Paris med de förbättringar, som dels samma 

akademi antagit åren 1854 och 1855, dels sedermera av olika 

kommitteer i skilda länder blivit föreslagna. 

Donationer och fonder vid Uppsala universitet. III 

Däremot torde ej kunna nekas, att problemet, för så vitt det gäller 

att konstruera en åskledare med minsta möjliga medel, alltså för 

minsta kostnad, eller då det gäller speciella eldfarliga byggnader eller 

vissa elektriska anläggningar, ännu ej är löst. 

Säkra grunder härför kunna endast erhållas genom ett noggrant och 

ingående studium liver atmosfäriska och med dem analoga elektriska 

urladdningar. Det är av största betydelse för konstruktionen av 

åskledare att bättre lära känna dessa urladdningars natur och 

egenskaper, orsaken till deras uppkomst, storleksordningen av den 

energimängd, som frigöres vid deras nedslag och den verkan, som 

därvid äger rum. Besvarandet av dessa frågor kan endast ske genom 

undersökningar med speciella anordningar i naturen och medelst 

laboratorieförsök saint genom fortsatta undersökningar över 

urladdningarnas verkan vid nedslag. Av största vikt g ir även att 

genom statistiska undersökningar bestämma, huru åskslagens frekvens 

och styrka är fördelad i vårt land samt orsaken till denna fördelning. 

Det är min åsikt, att besvarandet av dessa frågor endast kan ske 

genom ett intimt samarbete mellan vetenskap och praktik på dessa 

områden. 

Då min hustru och jag sakna bröstarvingar, hava vi i samråd 

beslutat, att med de medel, som stå oss till buds såväl under vår 

återstående livstid som även efter vår död, söka på bästa sätt befordra 

dessa uppgifter, vilka, som jag förut framhållit, utgjort ett av 

mina huvudsakligaste livsintressen. 

Jag liar darvicl utgått ifrån att dessa syften lämpligen böra fullföljas 

därigenom att en stiftelse, till vilkens förfogande jag ställer 

medel, skapas för att befrämja lösningen av dessa frågor. Vidare bör 

iakttagas, att både de frågor, som äro av övervägande praktisk natur, 

och de vetenskapliga problemen bliva tillgodosedda. De förra skola 

behandlas av Åskledare-Kontroll-Anstalten. De vetenskapliga 

uppgifterna åter skola läggas å en professur i elektricitetslära, med 

särskild hänsyn till atmosfäriska urladdningar, vid Uppsala 

universitet med en för arbetet lämpad laboratoriebyggnad. 

Till stiftelsen, vars namn skall vara: 13. John F. och Svea 

Anderssons Stiftelse för främjande av forskning inom elektricitets- 

2

22 Carl Ili ggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. Ill 23 

läran med hänsyn särskilt till atmosfäriska urladdningar, och vars säte 

skall vara Stockholm, överlämnar jag den av mig innehavda Askledare- 

Kontroll-Anstalten. Stiftelsens verksamhet skall utövas enligt följande 

stadgar. 

Till befrämjande av de vetenskapliga uppgifterna, som jag förut 

omnämnt, skall en professur i elektricitetslära inrättas vid Uppsala 

universitet. Denna professur, som skall benämnas: B. John F. och Svea 

Anderssons professur i elektricitetslära med särskild hän-syn till 

atmosfäriska urladdningar, skall tillsättas efter samma grunder och på 

samma sätt som övriga professurer vid universitetet. 

Professuren skall tillhöra matematisk-naturvetenskapliga sektionen 

och dess innehavare skall lika med ordinarie professorer vid Upp-sala 

universitet deltaga i den vetenskapliga och ekonomiska förvaltningen 

inom universitetet. 

Ovannämnda professor skall vara föreståndare för den av mig 

donerade elektriska institutionen 

Han ar skyldig att i främsta rummet följa med den vetenskap-liga 

utvecklingen inom de områden, som hava intresse för stiftelsens 

ändamål, och bör vetenskapligt arbeta inom dessa områden. 

Professorn är skyldig att med ledning av de erfarenheter, som 

vetenskapen och praktiken giva, utarbeta allmänna föreskrifter för 

konstruktionen av åskledare å byggnader, elektriska anläggningar ni. 

m. samt att, då så erfordras, tillhandagå Askledare-Kontroll-Antalten 

med råd härutinnan. A årssammanträdet med stiftelsens styrelse skall 

professorn i ett föredrag lämna en redogörelse för sin verksamhet 

under det gångna året samt för det viktigaste, som inom hans 

vetenskapsområde åtgjorts under året. 

Professorns undervisningsskyldighet bör inskränkas till att om-fatta 

planering, ordnande och övervakande av vetenskapliga specialundersökningar, 

som utföras på hans institution, samt till meddelande 

av därvid behövlig undervisning. 

För detta ändamål donerar jag härmed till Uppsala universitet 

fastigheterna No. To, 11 och 12 i kvarteret Kåkenhusen i Stock-holm. 

Som villkor härför uppställer jag emellertid, att Universitetet övertager 

ansvaret för (le penningfordringar, som enl. bilagda beskrivning, för 

närvarande häfta vid dessa fastigheter. Tillträdet sker den i juli 1918. 

Jag förklarat' mig villig att fungera som vice värd för fastigheterna, 

till (less Universitetet anser sig böra försälja dem. 

Avkastningen av de sålunda till Universitetet donerade medlen, vilka 

av Universitetet skola förvaltas efter enahanda grunder som .andra till 

Universitetet donerade fonder, skall läggas till kapitalet, tills detta 

vuxit till ett sådant belopp att efter (let att ' 16 av års-avkastningen 

lagts till kapitalet, medel finnas såväl för inrättande och avlönande av 

professuren som för uppförande av lämplig laboratoriebyggnad med 

boställsvåning åt professorn och inredning och utrustning av 

laboratoriet samt till beredande av erforderligt årsanslag för arbetena å 

detsamma. 

Angående professorns avlöningsförmåner skola följande föreskrifter 

gälla. 

Professorns lön och tjänstgöringspenningar skola vara desamma, 

soul annan universitetsprofessors. Han är skyldig, att vid den ålder, då 

annan universitetsprofessor är skyldig att avgå från tjänsten, jämväl 

avträda sin professur, otn pension, beräknad efter samma grunder, 

som stadgas beträffande övriga universitetsprofessorer kan beredas 

honom. Vad beträffar bostadsförmånen, skall denna, i likhet med vad 

förhållandet är för professorn i fysik, till-falla professorn utöver de 

förmåner, som eljest tillfalla ordinarie professor och sålunda under 

inga förhållanden få vare sig i universitetets nu gällande eller i 

blivande lönestater till någon del tagas i beräkning för uppbringande 

av hans löneförmåner till samma belopp som för övriga ordinarie 

professorer. 

Emellertid skall för att de vetenskapliga arbeten, som stå i sam-band 

med stiftelsens ändamål, redan nu må kunna utföras, professorn vid 

Universitetets fysiska institution G. Granqvist och efter hans frånfälle 

person, som av Stiftelsens styrelse utses, äga rätt att av räntan 

disponera intill 5.000 kr. per år för dessa undersökningar. Apparater, 

som av dessa medel inköpas, skola deponeras å fysiska institutionen 

och överlåtas till den ovannämnda elektriska institutionen då denna 

blivit uppförd. 

Ilos Universitetet får jag anhålla, att (let måtte jämlikt S 2 i ovan 

intagna stadgar utse ledamot av stiftelsens styrelse, samt att (let måtte 

hos Tekniska Högskolans styrelse och Brandförsäkrings-bolagens 

tarifförening göra framställning, att de måtte för sin del

24 

Carl Hiiggquist 

likaledes utse ledamöter av nämnda styrelse. ()ch torde den av 

Universitetet utsedde styrelseledamoten därefter sammankalla stiftelsens 

styrelse till konstituerande sammanträde. 

Stockholm den 3 maj 1918. 

Godkännes: 

Svea Andersson. 

P. 7olnr F. Andersson. 

Egenhändiga namnteckningarna bevittnas: 

Gott/. von Fcilitsen. ll. Aznmanson. 

Civilinbeniör. Byrfidirektiir. 


lämnat genom kungl. brev den 25 oktober 1918. 

Stadgar för B. John F. och Svea Anderssons stiftelse. 

Till Stiftelsen, vars namn skall vara 13. John F. och Svea Anderssons 

Stiftelse för främjande av forskning inom elektricitets-läran 

med hänsyn till atmosfäriska urladdningar, och vars sate skall vara 

Stockholm, överlämnar jag den av mig innehavda Askledare-Kontroll- 

A nstalten. Stiftelsens verksamhet skall utövas enligt följande stadgar. 

§ I. 

Stiftelsens ändamål är att befordra undersökningar över atmosfäriska 

elektriska urladdningar samt fenomen, som stå i samband 

med desamma, för att på så sätt erhålla säkra grunder för sådana 

konstruktioner och anordningar, sona avse att skydda människor och 

djur, byggnader av alla slag samt ledningar, maskiner och apparater 

mot skadlig inverkan av atmosfäriska urladdningar. 

I och för detta ändamål skall Stiftelsens medel användas dels till 

att understödja den professur i elektricitetslära, som jag done-rar till 

Uppsala universitet, till hans institution saint de arbeten, som utföras 

därstädes, dels ock för att understödja den av mig nu till Stiftelsen 

överlämnade Askledare-Kontroll-Anstalten. 

Donationer och fonder vid Uppsala universitet. Ill 

§ 2. 

Stiftelsen företrädes av en styrelse, som består av fem svenska 

män. Av dessa väljas: 

en av Större Akademiska Konsistoriet i Uppsala, 

en av Kungl. Tekniska Högskolans Styrelse, 

en gemensamt av Svenska Tarifföreningens Stockholmsdelegation 

och Styrelsen för ömsesidiga Brandförsäkringsbolagens förening, 

varvid om Delegationen och Styrelsen ej kunna ena sig,- genom 

lottning avgöres vilkendera av de av Delegationen eller Styrelsen 

föreslagna skall vara ledamot. 

Självskrivna medlemmar i Styrelsen äro dels innehavaren av den av 

mig donerade professuren i Uppsala eller, medan denna professur 

ännu icke hunnit upprättas, professorn i fysik vid Uppsala universitet, 

dels Föreståndaren för Askledare-Kontroll-Anstalten. 

Jag förbehåller mig rätt att under min livstid utse även en sjätte 

ledamot av Styrelsen. Denna ledamot utses av mig för en tid av tre 

kalenderår varje gång. 

§ 3. 

Val av ledamot sker för en tid av tre kalenderår. Av valda 

ledamöter, som icke utsetts av mig, utgår en vid slutet av varje år. 

Avgående ledamot kan omväljas. 

Avgår ledamot, innan hans valtid tillaindalupit, utses annan i hans 

ställe för den återstående valtiden. 

Genom lottning anställd efter första valet skall bestämmas den 

ordning, i vilken de valda ledamöterna skola avgå. 

§ 4. 

Styrelsen väljer inom sig ordförande, v. ordförande och sekreterare, 

samt beslutar var styrelsen skall sammanträda. 

§ 5. 

Styrelsen är ej behörig att fatta beslut, därest icke minst tre av dess 

ledamöter äro tillstädes. Omröstning sker öppet. Vid lika röstetal äger 

ordföranden utslagsröst. 

§ 6. 

Styrelsen beslutar om användandet av de av Stiftelsens medel, som 

icke donerats till Uppsala universitet. 

2

26 Carl Haggquist 

Styrelsen äger förordna ombud att söka, kära och svara å Stiftelsens 

vägnar, så ock eljest föra Stiftelsens talan. 

§ 7. 

Styrelsen utser inom sig ett förvaltningsutskott av tre medlem-mar, 

som enligt särskild instruktion handhaver förvaltningen av Stiftelsens 

medel. 

Jag förbehåller mig rätt att dels själv under min återstående livstid 

vara medlem av förvaltningsutskottet dels utse en av de två övriga 

medlemmarna av samma utskott. 

§ S ~. 

För granskning av Styrelsens förvaltning och räkenskaper utses 

årligen tre revisorer och tre suppleanter för dessa, vilka utses på 

samma sätt som om val av (le valda tre ledamöterna i Styrelsen i § 2 

stadgas. 

§ 9. 

Före den i februari skall berättelse över Styrelsens förvaltning 

överlämnas till revisorerna. Det åligger dessa att efter fullbordad 

granskning före den 15 februari avgiva och till Styrelsen och de i § 3 

omförmälda myndigheterna, samtidigt avlämna berättelse häröver. 

A årssammanträde med Styrelsen, som bör hållas helst den 14 mars, 

varje år, skall denna berättelse föredragas. 

§ to. 

Underlåter valförrättare att utse revisor eller utebliver revisor, 

sedan han blivit till förrättning kallad, må detta ej utgöra förhinder 

för övriga revisorer att verkställa granskningen. 

§ I I . 

Det ankommer på de myndigheter, som utse styrelseledamot, att 

med anledning av revisorernas berättelse besluta om ansvarsfrihet för 

Styrelsen. 

På talan av någon av nämnda myndigheter vare styrelseledamot 

ansvarig för överträdelse av Stiftelsens stadgar eller vårdslöshet vid 

handhavandet av Stiftelsens egendom. 


§ i2. 

Föreståndaren för Askledare-Kontroll-Anstalten tillsättes av Stiftelsens 

styrelse, dock förbehåller jag mig rätt att tillsvidare kvarstå 

som föreståndare för densamma. 

Styrelsen bestämmer det arvode, som skall utgå till såväl föreståndaren 

som övriga tjänstemän vid anstalten. Askledare-Kontroll- 

Anstaltens uppgift är: 

att tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar rörande 

tillförlitligaste sättet att skydda liv och egendom mot blixtens 

härjningar, 

att besiktiga och kontrollera äldre åskiedareanläggningar samt att 

upprätta förslag till nya, 

att insamla material för vetenskaplig bearbetning företrädesvis 

genom att till de ställen inom landet, där blixten åstadkommit skada 

eller märkvärdiga företeelser, så fort ske kan och i möjligaste 

omfattning sända sakkunnig och skicklig person, som skall göra en 

noggrann beskrivning över blixtens verkningar därstädes, åtföljd av 

plan över det träffade föremålet jämte trakten därom-kring, belysande 

fotografier m. m., 

att med ledning av (le till statens meteorologiska Centralanstalt 

inkomna uppgifterna upprätta kartor, utvisande den väg åskvädren 

dragit fram samt de ställen, där nedslag ägt rum, samt i övrigt föra 

sådan statistik, som kan bidraga till jämförelse från föregående år 

mellan åskväder, åskslag samt av brandstodsbolagen ersatta, genom 

blixten uppkomna skador. De av anstalten sålunda sammanförda 

erfarenheterna och statistik m. m. överlämnas ofördröjligen till 

professorn för vetenskaplig behandling. 

Kostnaden för av Anstalten utförda arbeten skola i första rum-met 

täckas med inkomster, som inflyta genom de uppdrag, vilka bliva 

anförtrodda åt Anstalten. 

Enligt Kungl. brev den 30 juni 1938 är åskledarekontrollanstalten 

från och med den i juli 1938 ansluten till institutet för högspänningsforskning.

2S Carl H:iggquist Donationer och fonder Aid Uppsala universitet. I11 29 

Överbibliotekarien Claes och Fru Hilda Anner,. 

stedts donation. 

1 t~skri%t. 

Testamente. 

Med upphävande dels av ett av oss den 21 november 1912 upprättat 

inbördes testamente och dels av ett av oss den 17 mars 1917 upprättat 

testamente förordna undertecknade äkta makar här-med såsom vår 

yttersta vilja, att den av oss, som den andra över-lever, skall utan 

intrång från den andras arvingar med full och oinskränkt 

dispositionsrätt under sin livstid besitta allt vad i vårt bo finnes, såväl 

den avlidnes enskilda egendom som giftorätt i det gemensamma boet. 

Efter bådas vårt frånfälle skall med vår kvarlåtenskap förfaras som 

följer. 

2:o I nu angivna lösören ingår icke biblioteket. Därest jag, Claes 

Annerstedt, avlider förr än undertecknad Hilda Annerstedt, skola alla 

handskriftliga anteckningar i min ägo genast överlämnas till Uppsala 

universitetsbibliotek och detsamma tillfalla såsom dess egendom. I 

övrigt skall det i vårt bo befintliga biblioteket med full 

dispositionsrätt tillfalla den av oss, som överlever den andra. 

4:0 Även efter utbetalande av de sjuttiotvåtusen kronor, som 

omförmälts i mom. 3:o samt de arvskattebelopp, som enligt samma 

mom. skola bestridas av boets tillgångar, kan vårt bo i närvarande 

stund beräknas motsvara en förmögenhet av sj uhundraåttioåttatuscn 

kronor. I fråga om detta belopp förordna vi, att av detsamma skall 

tillfalla 

a) Uppsala universitet att utgöra en fond, benämnd » Claes och Hilda 

Annerstedts pensionsfond » , fyrahundratusen (400.000) kronor. Av 

denna fonds årliga avkastning skall sedan en tiondedel av års-räntan 

besparats och lagts till kapitalet, återstoden användas till pensioner åt 

änkor eller minderåriga eller oförsörjda barn efter 

lärare och tjänstemän vid nämnda universitet, dock att, på det fondens 

avkastning så mycket som möjligt må tillgodokomma dem, som äro 

verkligt behövande, understöd från fonden icke få tilldelas sådana 

änkor och barn, vilkas ekonomiska ställning måste anses giva dem ett 

fullt betryggat livsuppehälle. 

På det Större Akademiska konsistoriet må (let ankomma såväl att 

meddela de närmare föreskrifter härom, som befinnas erforderliga, 

som ock att avgöra, efter vilken norm understöden skola utgå till de 

särskilda pensionstagarna, och sålunda att bestämma, huru-vida 

understöden böra -- i likhet med vad som är stadgat i reglementet för 

universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och 

barn -- avpassas efter de avlöningsförmåner, understödstagares make 

eller fader uppburit såsom löntagare vid universitetet, eller ock efter 

annan grund utdelas. 

f) Vad som härefter återstår av vår kvarlåtenskap skall tillfalla 

Uppsala universitet till förstärkande av Vilhelm Ekmans fond för 

utgivande av vetenskapliga verk, dock icke till högre belopp än 

etthundratusen (ioo.000) kronor. 

Av de till Humanistiska Vetenskapssamfundet, Samariterhemmet, 

Elisabethemmet, Vetenskapssocieteten och Vilhelm Ekmans fond 

donerade medel få endast räntorna användas och kapitalen sålunda 

icke tillgripas, och skall jämväl i fråga om dessa legat iakttagas, att en 

tiondedel av årsräntan besparas och tillägges kapitalen. 

5:o Vid de under mom. 4:o givna legat fästa vi det villkor, att 

följande livräntor skola bestridas med räntor från de donerade 

kapitalen, nämligen 

a) av )Claes och Milda Annerstedts pensionsfond » 

till min, Hilda Annerstedts broder, f. d. Kassören i Brand- och 

LifRirsäkringsaktiebolaget Svea i Göteborg Alexander Bergman årligen 

tvåtusen (2.000) kronor, 

till Fröken Hildur Akselson, (lotter av f. cl. Överbibliotekarien i 

Uppsala Filosofie doktor Aksel Andersson, årligen åttahundra (800) 

kronor, 

till Fröken Sonja Flodman, .dotter av framlidne Postmästaren Carl 

Flodman i Uppsala, femhundra (500) kronor, och 

till Jungfrun Charlotta Jansson, förut i tjänst hos mina, Claes

30 

Carl H

32 Carl Häggquist 

pensioner åt änkor eller minderåriga eller oförsörjda barn efter lärare 

och tjänstemän vid Uppsala universitet, dock att, på det fondens 

avkastning så mycket som möjligt må tillgodokomma dem, som äro 

verkligt behövande, understöd från fonden icke få tilldelas sådana 

änkor och barn, vilkas ekonomiska ställning måste anses giva dem ett 

fullt betryggat livsuppehälle. För användningen av nämnda till 

pensioner och understöd bestämda del av fondens av-kastning skola 

nedan givna regler gälla. 

S 2. 

Den under ett budgetår upplupna avkastningen skall under nästkommande 

år utdelas som pensionsförstärkning ur Annerstedtska 

fonden. 

S 3 . 

Pensionsförstärkning må endast tillkomma den som är berättigad 

till pension från universitetets pensionsinrättning för tjänstemäns 

änkor och barn, dock icke då pensionstagaren utöver nedan an-givna 

pensionsbelopp har en behållen inkomst, som överstiger samma 

belopp med ett procenttal, vilket av pensionsinrättningens direktion 

fastställes att tillsvidare gälla. Nyssnämnda pensionsbelopp utgör 

a) för delägares änka, där icke något pensionsberättigat barn till 

delägaren finnes: det högsta pensionsbelopp som till änka utan 

pensionsberättigat barn utgår från pensionsinrättningen; 

b) för delägares änka jämte ett eller flera barn: det högsta 

pensionsbelopp som till änka jämte samma antal barn utgår från 

pensionsinrättningen; 

c) för pensionsberättigade barn, om änka ej finnes: det högsta 

pensionsbelopp som till samma antal barn utgår från inrättningen. 

S 4. 

Av den för ett år till pensionsförstärkning disponibla avkastningen 

skall hälften utdelas till varje enligt S 3 till pensionsförstärkning 

berättigad pensionstagare i förhållande till storleken av den pension, 

han enligt S i 1 mom. 1 a), b), c) i reglementet för pensionsinrättningen 

äger därifrån uppbära. Den återstående hälften skall av direktionen för 

pensionsinrättningen fördelas å de mest behövande pensionstagarna i 

förhållande till deras behov. 

Donationer och fonder vid Uppsala universitet. JII 

Mellan testamentsexekutorerna i änkefru Hilda Annersteds sterbhus, 

å ena, och Uppsala universitet å andra sidan, har, under förbehåll 

av Kungl. Majas godkännande av hiir nedan angivet värde av 

165.000 kronor, denna (lag träffats följande avtal: 

S 1. 

Som delbetalning av den universitetet enligt överbibliotekarien 

Claes Annerstedts och hans hustru Hilda Annerstedts, född Bergman, 

testamente tillkommande andel i änkefru Annerstedts kvarlåtenskap 

överlåter härmed sterbhuset å universitetet med full äganderätt 

de i Fjärdingsroten i Uppsala stad belägna fastigheterna tomterna 

N:ris a i och 12 i kvarteret Slottet med allt vad därtill hörer och 

lagligen tillvinnas kan efter ett beräknat värde av 165,000 kronor. 

5 2. 

Fastigheterna överlåtas i befintligt skick. 

S 3 . 

Tillträdet av fastigheterna räknas per den i april 1 934 . 

S4 . ~ 

Samtliga fastigheterna åvilande skatter och onera av vad slag de 

vara må betalas av sterbhuset i den mån de förfallit till betalning före 

tillträdesdagen och i övrigt av Universitetet. 

S 5 . 

Övriga utgifter för fastigheterna betalas av sterbhuset i elen mån 

de belöpa på tiden före tillträdesdagen och i övrigt av Universitetet. 

S6. 

Samtliga av fastigheterna härflytande inkomster tillkomma sterbhuset 

i den mån de belöpa på tiden före tillträdesdagen samt i övrigt 

Universitetet. 

S j. 

Samtliga lagfarts- och övriga kostnader med anledning av denna 

överlåtelse betalas av Universitetet. 

3-- 38564. Carl !/dggquisl. 

33

34 Carl Higgquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. I1I 35 

§ 8. 

Sterbhuset ansvarar för att fastigheterna icke besväras av någon 

inteckning för fordran, nyttjanderätt eller rätt till avkomst. 

S 9. 

Så snart Kungl. Maj:ts godkännande erhållits överlämnar sterbhuset 

till Universitetet kvitterat köpebrev, nödiga åtkomsthandlingar, 

samtliga fastigheterna gällande hyreskontrakt, tomtkartor och 

designationer, brandförsäkringsbrev samt nytt gravationsbevis. 

I0. 

Med detta avtal, varav två exemplar upprättats och växlats, 

förklara sig sterbhuset och Universitetet till alla delar nöjda och 

förbinda sig att noggrant efterfölja (less bestämmelser. 

Stockholm den 21 juni 1934. 

IIilda Annerstedts Sterbhus: För Uppsala universitet: 

Bo Hamutars/.jä/d. 7/vore Engstr)irrrer. 

L. 1 houtassor. 

Hugo Stenbeck. 

genom Sten B:sou Lc jonhufvud. 

Enligt fullmakt. 

Egenhändiga namnteckningarna bevittnas: T. Erdhcim. Henry Ahluer. 

Grosshandlare Hjalmar S. Josephsons donation. 

Universitetsrektorn m. m. IIerr Professor Henrik Schiick, Uppsala. 

Stockholm elen 9 april 1918. 

För att hugfästa Jacob Axel Josephsons minne översänder jag 

härmed i postremissväxel en summa av 75.000 kronor, ställd till 

Uppsala universitet. / 

Jag anhåller att Universitet måtte emottaga denna summa såsom en 

byggnadsfond, varå avkastningen skall läggas till kapitalet, som, när 

detsamma blivit stort nog, skall användas till att bygga en lämplig 

bostad för Director 11lusices jämte därtill hörande kapellsal, under 

förutsättning att Universitetet fritt upplåter lämplig tomt. 

Med utmärkt högaktning 

Hjalmar S. `iosephson. 



36 Cad I lagg( foist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. III 37 

Akademikamreraren Carl Eric Henschens 

donationer. 

Gåvobrev. 

Såsom en ringa gärd av tacksamhet mot Uppsala universitet för allt 

det goda jag från Universitetet fått röna såväl under min studietid 

som under den tid, jag haft förmånen att som tjänsteman tillhöra 

Universitetet, anhåller jag härmed att få såsom gåva till Universitetet 

överlämna Tjugufemtusen (25.000) kronor för bildande av en fond, 

rörande vars förvaltning och användning skola gälla nedanstående 


Fonden, vars kapitalbelopp aldrig får minskas, skall omhänderhavas 

av Universitetets drätselnämnd och förvaltas i överensstämmelse 

med de allmänna föreskrifter, som gälla för förvaltningen av de 

under Universitetets vård ställda donationer och fonder. 

Av fonclens ärliga ränteavkastning skall efter min död, så länge 

sådant av det Större akademiska konsistoriet prövas lämpligt, en 

tiondel ( ' ; ' ro) läggas till kapitalet. 

Körande användningen av fondens disponibla ränteavkastning skall 

det Större akademiska konsistoriet äga att fatta beslut; och får 

ränteavkastningen av nämnda myndighet användas till allt vad som 

kan lända Universitetet till nytta och fördel. 

Vid förestående donation nödgas jag dock fästa det villkor och 

förbehåll, att ränta å det donerade kapitalet, beräknad efter fem för 

hundra om året, skall, så länge jag lever, genom Universitetets 

försorg till mig halvårsvis utbetalas. 

Uppsala den 21 november 1918. 

Curl lyric flcrrschcrr. 

Vice Hiiradshövding. 

Akademi kamrerare. 


lämnat genom kanslersresolution (len 8 januari 1919. 

Till Uppsala universitet. 

Harmed anhåller jag att fä såsom gåva till Uppsala universitet 

överlämna ett belopp av Tiotusen (Io.000) kronor till förstärkande av 

den av mig enligt gåvobrev av den 21 November 1918 över-lämnade 

donation å 25.000 kronor; och skola beträffande det nu donerade 

beloppet till alla delar gulla samma villkor och bestämmelser, solv 

finnas stadgade i mitt ovannämnda gåvobrev av den 21 November 

1918. 

Uppsala den 13 April 1922. 

Carl Eric Henschcn. 

‘ . ice I-Iiic°cdshövding. 

Akademikamrerare. 


"Till förstärkande av den av mig till Uppsala universitet genom 

gåvobrev av den 21 november 1918 gjorda och av mig sedermera 

förökade donation, för närvarande utgörande tillhopa Trettiofemtusen 

(35 .000 ) kronor, anhåller jag att härvled få överlämna ett belopp av 

ytterligare Tiotusen (to.000) kronor, clock med förbehåll att till mig 

under min återstående livstid halvårsvis i slutet av månaderna juni 

och december såsom livränta utbetalas högsta gällande depositionsränta 

å den del av det nu donerade beloppet 10.000 kronor, som 

återstår efter avdrag av stadgad stämpelavgift till detta donationsbrev. 

Efter min död bör, innan räntan ä denna tilläggsdonation må för 

därmed avsett ändamål disponeras, densamma läggas till kapitalet 

tills det uppgår till Io.000 kronor. 

I övrigt skola för denna tilläggsdonation gälla de bestämmelser, 

som finnas omförmälda i donationsbrevet av den 21 november 1918. 

Uppsala den 28 december 1932. 

Car/ Eric Henschen. F. 

d. Akademikamrerare.

3 s Carl Iläggfuist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. HI 39 

Fröken V irginia Charlotta D orothea Silfverlings 

donation. 

Testamente. 

Jag Virginia Charlotta Dorothea Silfverling förordnar härmed som 

» tilligg » till mitt upprättade testamente av den 23 februari 1910 och 

såsom min yttersta vilja och testamente följande att utgå efter mitt 

frånfälle. 

6:o) Sedan mitt bo slutrealiserats och utretts på sätt, som bestämts, 

och allt, jämväl alla kostnader, vederbörligen utbetalts och 

utlämnats, skall boets återstående behållning kontant överlämnas till 

Akademiska Sjukhusets i Uppsala Direktion till beredandet för all 

framtid av s. k. frisäng å Akademiska sjukhuset under namn av » Erik 

och Maria Silfverlings frisäng » åt de fattiga församlings-bor från 

Vänge kommun, vilka behöva och önska att å sjukhuset bliva intagna 

för att där få vård. 

7:0) Detta » tillägg » får ej göra någon som helst inskränkning av mitt 

testamentariska förordnande av den 23 februari 1910. Finsta och 

Eriksdal den 11 maj 1918. 

I'b-ginia Charlotta Dorothea Silfverling. 

Att Fröken Virginia Charlotta Dorothea Silfverling, vilken vi 

personligen känna, denna (lag med sunt och fullt förstånd och av fri 

vilja förklarat ovanstående förordnande innefatta hennes yttersta 

vilja och testamente samt detsamma egenhändigt underskrivit, intyga 

undertecknade, särskilt anmodade och på en gång närvarande 

vittnen. 

Finsta och Eriksdal som ovan. 

Ern. Eriksson, E. L. Andersson. 

Handlande, ]3runna, Niimndcman, Limbtibble-I;runna. 

F. d. överläkaren och Fru A. Petterssons donation. 

I wurs.suiirt. 

Testamente. 

Vi undertecknade äkta makar förordna härmed såsom vår ytter-sta 

vilja, att all den egendom av vad natur den vara må, som när 

Y 

vårt äktenskap genom döden upplöses, i vårt gemensamma bo fin- 

så ock den egendom, som vid samma tid kan någondera av oss 

enskilt tillhöra, skall hel och odelad tillfalla den av oss, som 

överlever den andra med full och oinskränkt dispositionsrätt under 

dennes livstid, samt att efter bådas vår död vår efterlämnade kvarlåtenskap 

skall på nedanstående satt fördelas: 

7) Kungl. universitetets z Uppsala pensionsinrattning fen . r jiinstcnairns 

änkor och barn bekommer I % crntiotuscn (50.000% kr. Dessa 

Riedel skola särskilt bokföras såsom » f. a'. ITospitalsövcrlakarcn och 

fru Alfred Petterssons clonationsfåncl> och skall av ränteavkastningen 

Tvc 'ztusen (2.000% kr. årligen under hennes livstid utgå till undertecknad 

Augusta Petterssons syster fröken Charlotte von Essen. 

Aterstående ränteavkastningen skall under denna tid läggas till 

kapitalet. Sedan efter fröken von Essens frånfälle hela årliga 

ränteavkastningen blivit disponibel, skall en femtedel (=15) härav 

laggas till kapitalet. De återstående fyra femtedelarna ( 4 1 5) fördelas 

på dem, som åtnjuta pension från pensionsinrättningen, i proportion 

efter de till en var av dem utgående pensionsbelopp, dock att om 

någon av dessa pensionstagare skulle äga större förmögen-het, 

pensionsinrättningens direktion äger besluta, att denna vid 

fördelningen ej skall tagas i betraktande. 

För den händelse pensionsinrättningen skulle upphöra att finnas 

kvar vid universitetet eller om annars omständigheter skulle anses 

därtill föranleda, äger det större akademiska konsistoriet vid Uppsala 

universitet att meddela de bestämmelser, det finner nödiga eller

40 Carl I I;iggcluist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. 111 41 

lämpliga, för att donationen må komma att tjäna det syfte, som genom 

här ovan meddelade föreskrifter angivits. 


Alfred Pettc isson. Augusta Pettersson. 

F. d. hospitalsöverläkare. F. von Essen. 

I transsummerade delar rätt avskrivet betyga: 

L. Adler. alt. Dansborg. 

Bemyndigande för universitetet att till förvaltning mottagt donationen 

lämnat genom kanslersresolution den 14 oktober 1938. 

Konsul Frans Kempes donation; 

Gåvobrev. 

Till Uppsala universitet överlämnar undertecknad härigenom så-som 

gåva ett belopp av Etthundratusen (ioo.000) kronor, vars av-kastning 

oavkortad skall användas till främjande av den växtbio-logiska 

institutionens verksamhet, och som skall under benämningen » den 

växtbiologiska institutionens dispositionsfond » förvaltas av en nämnd 

såsom nedan säges. 

Gåvan överlämnas i Svenska Statens 3 1 1, % obligationer av i 

september 1911, och får icke i annan valuta förvandlas. 

Fondens kapital får icke förminskas; och rnå förty allenast fon-dens 

avkastning användas. Uppstår något år besparing å avkastningen må 

sådan besparing antingen läggas till fondens kapital eller ock 

balanseras. 

Nämnden består av tre medlemmar, därav självskrivna äro den 

växtbiologiska institutionens prefekt samt universitetets rektor, vid 

förfall för honom prorektor. Den tredje ledamoten utses vid varje läsårs 

början av den filosofiska fakultetetens naturvetenskap-liga sektion. 

Angående användningen av tillgänglig avkastning i enlighet med 

(lonationens syfte beslutar nämnden på föredragning av institutionens 

prefekt. 

Stockholm den 20 november 1920. 

Irans A - emnc. 


lämnat genom kanslersresolution den 9 dec. 1920.


4 2 Carl Hiiggquist 43 

Aksel Anderssons minnesfond. 

Härmed överlämnas till Uppsala universitet följande obligationer: 

a) Fyra Boxholms A.-I3. 6 % obligationer å 5.000 kr. vardera eller 

tillhopa 20.000 kr. 

b) En 5 '12 Z obligation Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund 

å 1.000 kronor. 

En 6 % obligation Ljusne—Woxne A.-B. å 1.000 kr. 

En 6 % obligation å 5.000 kr. och fyra 6 % obligationer å 1.000 kr. 

vardera i Förenade Separators-intressenters A.-B. eller tillhopa 9.000 

kr. 

Vid denna donation, som åstadkommits genom sammanskott bland 

överbibliotekarien Aksel Anderssons vänner, fästes nedanstående 

villkor. 

1) Universitetet ansvarar såväl för kapital som ränta. 1 den mån 

obligationerna utlottas, gottgöres donationen universitetets vanliga 

donationsränta. 

2) Donationens namn skall vara Aksel Anderssons Minne och 

avkastningen skall tillfalla änkor och ogifta döttrar efter avlidna 

tjänstemän vid universitetsbiblioteket. Drätselnämnden äger där-vid — 

att — med hänsyn till behovet bestämma, till huru många (en eller 

flera) och till huru stora belopp dessa understöd skola utgå. Det icke 

utdelade beloppet kan av Drätselnämnden tillföras antingen kapitalet 

eller en reservfond. 

3) Avkastningen av de under a) uppförda obligationerna till-faller 

under hennes livstid överbibliotekarien Aksel Anderssons dotter Hitdur 

Akseisson. Avkastningen av de under b) uppförda obligationerna 

tillfaller under hennes livstid överbibliotekarien Aksel Anderssons änka, 

Fru Bildur Andersson, vilken så vida hon skulle överleva sin ovan 

nämnda dotter, skall uppbära avkastningen jämväl av de under a) 

uppförda obligationerna. Skulle däremot hon avlida före dottern Ilildur 

Akselsson, skall avkastningen av de under b) uppförda obligationerna 

tillfalla denna dotter. 

4) Vid sedan förekommande understöd äga överbibliotekarien 

Aksel Anderssons övriga tvenne döttrar, Ingrid och Karin, företräde. 

Stockholm den 27 sept. 1923. 

Ernst 7rig,er. Henrik Sckiick. 


lämnat genom kanslersresolution den 22 oktober 1923.

44 

Carl Hiiggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. I11 45 

Professor Allvar och Fru Signe Gullstrands 

donation. 


IIarmed donera vi till Medicinska fakultetens Regnellska fond 

inneliggande av Universitetet utfärdade skuldförbindelse å etthundratusen 

(ioo.000) kronor, å vilken ränta skall utgå först efter bådas vår 

död och enligt särskilda i densamma innehållna bestämmelser, med 

villkor 

dels att räntan, efter det sådan börjat utgå, och kapitalet sedan 

skuldförbindelsen blivit inlöst, användes och förvaltas enligt de 

föreskrifter, som äro eller kunna bliva gällande för denna fond, dels 

ock att, därest denna donation skulle komma att beläggas med 

gåvoskatt och Universitetet ej finner sig böra erlägga denna, berörda 

skatt skall erläggas av Regnellska fonden. 


Allvar Gullstrazul. .Si; ue Gzzllstraud. 

Skuldförbindelse. 

I anslutning till bestämmelse i punkt 2:o) mom. d) uti ett denna dag 

mellan Uppsala universitet, å ena, samt Professoren Allvar Gullstrand 

och hans maka Signe Gullstrand, å andra sidan, upp-rättat 

köpekontrakt rörande gården n:o 1 i kvarteret Fågelsången i Uppsala 

förbinder sig Uppsala universitet härmed att till den Professoren 

Allvar Gullstrand och hans maka Signe Gullstrand i sitt ställe 

förordna tre månader efter uppsägning betala ett belopp av 

Etthundratusen (ioo.000) kronor, skolande i fråga om denna förbindelse 

gälla följande villkor: 

1:o) Uppsägning till betalning får ej ske så länge någon av de i 

punkt 2:o) mom. c) uti nyssnämnda köpekontrakt omförmälda 

livräntorna utbetalas. 

2:o) L)enna skuldförbindelse löper utan ränta under professorer 

Allvar Gullstrand och hans makas Signe Gullstrands livstid samt så 

länge därefter, som livräntor skola utbetalas till bada de i punkt 2:o) 

mom. c) av nyssnämnda köpekontrakt omförmälda livräntetagarne. 

3:o) Från den dag, då på grund av någondera av nyssnämnda 

livräntors upphörande livränta skall erläggas med mindre belopp än 

femtusen kronor, skall årligen ränta betalas å denna skuldförbindelse 

med ett belopp, som motsvarar den upphörda livräntan, och skall 

detta belopp betalas i efterskott med hälften varje i april och i 

oktober. 

4:o) Sedan ingen livränta vidare utgår på grund av bestämmelse i 

punkt 2:o) mom. c) uti meranämnda köpekontrakt, skall universitetet 

betala ränta å denna skuldförbindelses hela belopp efter den högsta 

räntefot, efter vilken universitetet gottgör ränta till Medicinska 

fakultetens Regnellska fond. 


För Uppsala universitet: 

Llalvis, .Stavenozv. 

Thoralf Fries. 

Rektors Professoren Ludvig Stavenows samt Akademinotarien 

Thoralf Fries' egenhändiga namnteckningar bevittna: 

Carl Hag- gala's/. if . Sjiiberg.

4 6 

Carl Haggquist 

Direktören Oscar Emil Nycanders donation. 

Utdra; av .Strirrc akadcuaiska konsistoriets 

Uppsala protokoll den 7 novctithcr 1936. 

S 1 4 . 

Till konsistoriet hade från drätselnämnden inkommit följande 

skrivelse angående en av direktören Oscar Emil Nycander till 

universitetet gjord testamentarisk donation: 

» Till Större akademiska konsistoriet. 

Direktören Oscar Emil Nycander, född i Marstrand år 1859 och 

naturaliserad australisk undersåte, avled i Melbourne den 30 maj 

1927, efterlämnande hustru, Mabel Gertrude Nycander, född i 

England. 

Enligt den avlidnes testamente, dagtecknat den 25. 1. 1926, varav 

en vidimerad avskrift ävensom en översättning till svenska språket här 

biläggas, skall hustrun erhålla dels bohaget, vilket tillhörde henne 

under paktum, upprättat vid äktenskapets ingående, dels inkomsten av 

2.025 preferensaktier i Nycander & Co. Pty Ltd. ronder hennes livstid 

samt dels 30 av inkonsten av kvarlåtenskapens nettobehållning, sedan 

ovannämnda 2.025 aktier, övriga legat samt kostnader avgått, under 

hennes livstid eller intill dess hon ingått nytt gifte. 

25o aktier i Nycander & Co. skola tillfalla hans vän Frank Howells 

i Melbourne och samtidigt utgöra ersättning för dennes uppdrag som 

testamentsexekutor. 

Ett belopp av £ too tillfaller Dr. Astley Levin i lie eller dennes 

arvingar. 

Till systern Maria Nycander i Stockholm skall så länge hon lever 

ogift utgå 20 % av inkomsten av kvarlåtenskapens nettobehållning, 

och till svägerskan Elin Nycander i Stockholm så länge hon lever eller 

intill dess hon ingår nytt gifte io % av inkomsten av 

nettobehållningen. 


Återstående 40 av inkomsten av kvarlåtenskapens nettobehållning 

samt det däremot svarande kapitalet skall tillfalla Uppsala universitet. 

Efterhand som någon av de förenämnda tre testamentstagarna (änkefru 

Mabel Nycander, fröken Maria Nycander och fru Elin Nycander) 

avlider, ingår giftermål resp. nytt äktenskap, skall kapitalet som 

svarar mot den del varå vederbörande åtnjutit inkomsten tillfalla 

universitetet, som sålunda slutligen kommer i åtnjutande av hela 

nettobehållningen. 

Rörande donationen till Uppsala universitet bar testator med-givit 

detta full frihet beträffande kapitalets placering samt förordnat att 

kapitalet eller den därå belöpande inkomsten skall användas för 

främjandet eller utförandet av forskningar, eller till belöningar åt dem 

som utföra eller främja forskningsarbeten inom någon av veskaperna 

kemi, fysik, astronomi, geologi och biologi på sätt en av universitetet 

för ändamålet tillsatt kommittē av minst tre personer föreslår eller 

bestämmer. 

Sedan testamentet blivit i vederbörlig ordning bevakat, liar 

Drätselnämnden, som rörande nu ifrågavarande ärende ständigt stått i 

förbindelse med samt inhämtat råd och upplysningar från 

Utrikesdepartementet och svenske generalkonsuln i Sydney, genom 

Utrikesdepartementets förmedling för universitetets räkning dels 

träffat avtal med testators änka rörande tillämpningen av testamentets 

bestämmelser i vad de avse henne och dels förhandlat med 

testamentsexekutorn rörande realisation av boets tillgångar. 

Huvudsumman av tillgångarna utgöres emellertid av aktier i ett bolag 

som bedriver jästtillverkning i Melbourne och Sydney. Dessa aktier 

äro, bl. a. på grund av föreskrift i bolagsordningen om hembudsskyldighet 

vid försäljning, svåra att realisera. A andra sidan 

lämna de god avkastning, och bolagets ställning uppgives vara solid. 

Under sådana förhållanden har Drätselnämnden ansett det vara för 

universitetet fördelaktigast att tills vidare låta aktierna för-bliva 

osålda. Under årens lopp inflytande utdelningar å desamma hava 

tillika med av universitetet gottgjord ränta å influtna metfel stigit till 

ett belopp, som den 1 juli d. å. utgjorde kronor 60.689: 93. Det synes 

Drätselnämnden kunna ifrågasättas, huruvida icke donationen redan 

nu borde tagas i bruk, ehuru kapitalet ännu icke kunnat lösgöras och 

överföras till Sverige. Enligt Drätselnämndens uppfattning skulle 

intill dess donationens kapitaltillgång kom-mit universitetet kontant 

eller i svenska valutor tillhanda, hela den

4 8 

årliga avkastningen av fondens utav universitetet förvaltade till-gångar 

lämpligen kunna användas för det syfte testamentet an-giver. Någon 

avsättning till kapitalet av viss del av årsräntan synes ej erforderlig, 

enär beloppet ändock växer genom de årliga utdelningarna å aktierna. 

Med åberopande av vad sålunda anförts får Drätselnämnden föreslå 

Konsistoriet att utse den i testamentet angivna kommittē om minst tre 

personer, som skall föreslå eller bestämma de när-mare föreskrifterna 

för donationens anvfindning. 

Drätselnämnden får i detta sammanhang ytterligare framhålla 

följande: 

På grund av de egenartade och vanskliga förhållanden, som äro 

förknippade med här ifrågavarande donation, har Drätselnämnden 

hittills ansett det böra anstå med utverkande av Kanslerns tillstånd att 

mottaga densamma till dess donationskapitalet kunnat överföras till 

Sverige och komma i universitetets hand. Ehuru så p innu icke är fallet, 

bör emellertid dylikt tillstånd utverkas, innan någon an-vändning av de 

influtna medlen kan ifrågakomma. Drätselnanrnden får fördenskull 

föreslå konsistoriet att nu hos Universitetskanslern hemställa om 

bemyndigande för universitetet att till förvaltning på föreskrivna 

villkor mottaga donationen. 


På drätselnämndens vägnar: 

l Irore L r , strölHer. 

K.-E. Ilert.o:ber g. » 

Vid drätselnämndens skrivelse var fogad följande avskrift av 

testamentet i fråga: 

Carl Häggquist 

OF CO» )1 

This is the last will and testament of me Oscar Emil Nycander of 

»Marstrand » Muir Street Hawthorn in the State of Victoria Chemist and 

Manufacturer I appoint Frank Howells of 627 — Victoria Street 

Abbotsford in the said State and Allan Thomson of 123 Castlereagh 

Street Sydney in the State of New South Wales or the su r vivor of them 

Executors and Trustees or Executor and Trustee of this my will or in 

the event of their both predeceasing me or both refusing to act as such 

executors and trustees or if both of them shall die before the — 

administration of my estate 


4 

is complete I appoint National Trustees Executors and Agency 

Company of Australasia Limited of 113 Queen Street Melbourne (both 

or either of them or which Company are or is hereinafter referred to as 

» » 

my said Trustee ) Executor and Trustee of this my will I give devise 

and bequeath the whole of my real and personal estate of whatsoever 

nature and wheresoever situate to my said — Trustee upon the 

following trusts, — 

i. To pay all my just debts funeral and testamentary expenses 

including any advances made to me on the security of any of my shares 

in Nycander & Co Pty Ltd the registered office of which is at 627 

Victoria Street Abbotsford in the said State (hereinafter called » the said 

Company») and all State Probate and Federal Estate Duty payable on 

my estate which I direct shall be paid as a debt due by me and not be 

apportioned between the beneficiaries hereunder And 1 further direct 

that none of my shares in the said Company shall be realised for 

payment thereof which payment I hereby charge primarily on my real 

estate t o the exo- 

neration of the said shares. 2. To pay to my friend Doctor Astley Levin of Bie in Sweden the 

O.E.N. 

H. A. L. J. 

sum of One hundred pounds or in the event of his predeceasing me to v. C. 

the Executor of his Will to be ascertained through the Consul General 

for the time being in Australia for Sweden to be held by him in his 

capacity as such Executor but if the said Astley Levin die intestate then 

I direct that the said sum of One hundred pounds be paid to the said 

Consul General in trust for the next of kin of the said — Astley Levin 

entitled to the same under the laws of Sweden in that behalf made and 

provided and that the receipt of the said Consul General therefor shall 

be a sufficient discharge to my said — O. E. Nycander Witnesses H. A. 

Laird J. F. Carroll — Trustee. 

3. To hold Two hundred and fifty of my ordinary shares in the said 

Company in trust for my friend the said Frank Howells who if he accept 

the office of executor and trustee hereunder shall also accept such Two 

hundred and fifty shares hereby bequeathed to him in full satisfaction 

of any commission or remuneration which he would otherwise be 

entitled to receive for his services in discharging the duties of such 

office but I direct this bequest shall take effect whether the said Frank 

Howells accept the office of Executor and Trustee or not. 

4 - 3 8 564. Carl Hirggquist.

50 Carl Hiiggquist 

4. Having already partially provided for my wife Mabel Gertrude 

Nycander by transferring to her Three thousand five hundred of my 

ordinary shares in the said Company for her own use and benefit 

absolutely I further direct my said trustee to hold my Two thousand 

and twenty five preference shares in the said Company upon trust to 

receive the income or dividends to be derived there-from and to pay 

such income or dividends to my wife Mabel Gertrude Nycander during 

her life and after her death to hold the corpus of such shares upon the 

trusts hereinafter declared as to the corpus of the residue of my estate. 

5. Having before my wedding in London in August One thou-sand 

nine hundred and one entered into an ante-nuptial agreement with my 

wife to furnish a home for her and having agreed that such furniture 

should be her personal property and be of the value of not less than 

Four hundred pounds (and such agreement beeing held by Messrs 

Campion C Co Solicitors Queen Victoria Street London E. C.) I now 

acknowledge that allhousehold furniture and furnishings linen glass 

china plate plated goods and article of vertu and all other articles of 

personal domestic or household use or ornament in our home including 

all pictures and musical instruments have been given by me to my wife 

in fulfilment of the said terms of the agreement save and except the 

following items viz my books bookcases writing (lest billiard table 

carpets around billiard table benches in billiard room and my 

collection of natives ' weapons and curios which I direct shall be sold 

by my said Trustee and the proceeds shall fall into and form part of my 

residuary estate O. E. Nycander Witnesses H. A. 

Laird J. F. Carroll — -- — -- -- — — 

6. To hold the residue of my said real and personal estate 

(hereinafter called » my said residuary estate » ) Upon Trust to pay thirty 

per centum of the income or dividends derived therefrom to my said 

wife (luring her life or until remarriage whichever event shall first 

happen and to pay twenty per -- - centurn of such income or dividends 

to my sister Maria Nycander of Stock-holm in Sweden (luring her 

spinsterhood and to pay ten per centurn of such income or dividens to 

my sister-in-law Elin Nycander of Stockholm aforesaid (luring her life 

or until her remarriage which-ever event shall first happen and from 

and after the death and/or marriage and/or remarriage of any of then) 

my said wife and my said sister and/or my said sister-in law to hold the 

corpus of 


so much of my said — residuary estate as is represented by such 

proportion of income as aforesaid Upon trust for the University of 

Upsala in Sweden to be held used and/or applied by such University in 

the same manner and for the same purposes or objects as are mentioned 

in Clause 7 hereof and to hold the remaining forty per centurn of my 

residuary estate as to both in-come and corpus upon trust for such 

University to be held used or applied by it in the terms of Clause 7 

hereof. 

j. To hold all my said residuary estate in trust for the University of 

LUpsala in Sweden as hereinafter directed and I direct the said 

University in its unfettered discretion to retain in specie the assets 

comprising my said residuary estate or to use and apply the income and 

dividends derived therefrom or to sell and convert into money such 

assets and use and apply the whole or any part of the — proceeds of 

such sale and conversion or the resulting income therefrom in or 

towards the advancement or prosecution of researches or the reward of 

those advancing or prosecuting researches in the sciences of chemistry 

and/or physics and/or astronomy and/or geology and/or biology in such 

manner as a Committee of at least — three persons to be appointed by 

the said University for that purpose shall formulate or decide And I 

direct rrry said Trustee as soon as the said University shall be-come 

entitled to any portion of my said residuary estate to pro-duce the 

Probate of this my Will or transmit a certified or office copy thereof 

addressed to the Rector of the said University and to ascertain from 

such Rector in writing his wishes in regard thereto and as to the 

realisation or disposition thereof or of the income or dividends to be 

received therefrom or as to the trans-mission of the proceeds of — O. 

E. Nycander Witnesses H. A. Laird J. F. Caroll — such realisation or 

the income or dividends therefrom and to give effect thereto and 

having clone so my said trustee shall be absolutely discharged from the 

trusts of this my Will relating to the said University. 

8. I direct that my shares in Swedish Companies now held in trust 

for me by my said sister Maria Nycander shall be sold in open market 

by my said Trustee or by my said sister at my said Trustee's request 

and the proceeds thereof together with any moneys held by my said 

sister in trust for me at the date of my death shall fall into and form 

part of my residuary estate. 

g. I direct that in order to avoid the expense of litigation if 

O.E.N. 

II. A. L. 

J. F. C. 

O.E.N. 

If. A. L. 

J. F. C.

52 Carl Httggquist 

any question or dispute shall arise concerning the construction or 

interpretation of this my Will the same shall be referred in writing by 

my said Trustee to Henry Alan Laird of 125 Queen Street Mel-bourne 

who shall decide such question also in writing and his decision shall 

be binding as well on all the beneficiaries hereunder as on my said 

Trustee and if any individual beneficiary hereunder shall not abide 

by such decision his or her interest hereunder shall be forfeited and 

shall fall into and form part of the residue of my estate. 

to. I request my said Trustee to employ Messrs Gavan Duffy hing 

& Co or such other person or firm as the said Henry Alan Laird shall 

nominate to carry out all legal services connected with the proving of 

this my will and the administration of my estate. 

1. I empower my said Trustee in the administration of my estate 

and pending the final distribution of the said residue of my estate at 

their his or its discretion to realise or retain in the form in which 

they are at my death all or any of the assets comprising my real and 

personal estate and to manage the same in all respects as if my said 

trustee were absolute owner thereof including in such powers of 

management power to sell lease mortgage or renew or pay off any 

mortgage debt which may be secured on any part of my estate 

exchange repair improve rebuild and insure and to subdivide and sell 

in lots any real estate of which I am seized at the date of my death. 

12. I revoke all former wills and testamentary dispositions 

heretofore made by me. 

In Witness whereof I have hereunto set my hand this 25th — E. O. 

Nycander Witnesses H. A. Laird J. F. Carroll — day of January One 

thousand nine hundred and twenty six 

O. E. Nycander. 

Signed and acknowledged by the testator the said Oscar Emil 

Nycander as and for his last will and testament in the presence of us 

both present at the same time who at his request in his sight and 

presence and in the presence of each other have here-unto subscribed 

our names as attesting witnesses 

Remy Alan Laird Co Gavan Duffy p ing- « Co. 

Melbourne 

Solicitors 

J. T. Carroll. 

Law Clerk 209 Coppin St Burnley." 

Donationer (Al fonder vid Uppsala universitet. III 53 

Vid nu företagen behandling av detta ärende beslöt konsistoriet i 

enlighet med drätselnämndens förslag hos kanslern för rikets 

universitet anhålla om tillstånd att till förvaltning på föreskrivna 

villkor mottaga ifrågavarande donation. 

Konsistoriet beslöt vidare anmoda matematisk-naturvetenskapliga 

sektionen att till konsistoriet inkomma med förslag till närmare 

föreskrifter rörande donationens användning. 


Carl I-Iagx-qui.si. 


lämnat genom kanslersresolution den i t november 1936. 

Reglemente för O. E. Nycanders forskningsfond. 

l"aststiillt av Större akademiska konsistoriet den 27 november 1937.` 

S 1. 

Den årliga avkastningen av de till universitetet överlämnade medlen 

skall i den ordning nedan sags disponeras för anslag till vetenskapsidkare 

vid Uppsala universitet för befrämjandet eller fullföljandet 

av forskningar eller som belöning för forskningar i ett eller flera av 

ämnena kemi, fysik, astronomi, geologi och biologi. 

2. 

Anslag från fonden får däremot icke utgå till: 

a) undervisningsändamål, 

b) inrättande av lärarplatser eller andra befattningar, 

c) bidrag till allmänna materielanslag eller täckandet av brister i 

dylika anslag. 

S 3 . 

Vart tredje år, med början år 1934, utdelas fondens avkastning för 

forskningar inom ämnesgruppen kemi och geologi (omfattande ämnena 

kemi, fysikalisk kemi, geologi med petrografi och minera-logi samt 

geologi, särskilt historisk geologi). Aret närmast därefter utdelas 

avkastningen för forskningar inom gruppen fysik och

54 


astronomi (omfattande ämnena fysik, meteorologi, elektricitetslära, 

mekanik och matematisk fysik samt astronomi) och det därpå följande 

året för forskningar inom gruppen biologi (omfattande ämnena 

botanik, särskilt systematik och morfologi, botanik, särskilt fysiologi 

och anatomi, växtbiologi, zoologi och jämförande anatomi). 

§ 4 . 

Före den i oktober äga ämnesrepresentanterna (inklusive vikarier) 

inom den grupp, för vilken avkastningen det året skall an-vändas, till 

matematisk-naturvetenskapliga sektionens dekanus in-komma med 

förslag angående utdelande av anslag ur fonden med angivande av 

belopp och det eller de ändamål, för vilka anslag äskas. 

4 5. 

Frågan om utdelande av anslag behandlas av en nämnd, bestå-ende 

av ämnesrepresentanterna inom vederbörande grupp. Denna nämnd, till 

vilken inkomna förslag överlämnas, sammanträder på kallelse av den 

såsom professor äldste inom nämnden. :bro nämn-dens ledamöter ense, 

gille vad de besluta angående de tillgängliga medlens fördelande. Äro 

åter meningarna inom nämnden delade, skall ärendet med nämndens 

yttrande före den 1 november över-lämnas till matematisknaturvetenskapliga 

sektionen för prövning och avgörande före 

höstterminens utgång. 

Om beslut enligt § 5 rörande utdelande av anslag skall större 

akademiska konsistoriet underrättas. 

6. 

7. 

Den i 5 5 angivna nämnden eller, där nämndens ledamöter ej äro 

ense, matematisk-naturvetenskapliga sektionen äger besluta, att hela 

eller viss del av det för ett år tillgängliga beloppet skall be-sparas. 

Vad sålunda icke utdelas skall reserveras för vederbörande 

ämnesgrupps räkning för utdelning ett följande år. 

S 8. 

Utgår anslag för anskaffande av instrument, skola dessa tillfalla den 

institution vid universitetet, som i samband med anslagets be-viljande 

bestämmes. 


9 9. 

Den i § 5 angivna nämnden eller matematisk-naturvetenskapliga 

sektionen, där beslutet om utdelande av anslag fattas av sektionen, 

bestärmne för varje gång i vilken ordning beviljade anslag skola 

utbetalas. 

to. 

Den som erhållit anslag för vetenskaplig undersökning eller för 

företagande av forskningsresa skall till matematisk-naturvetenskapliga 

sektionen avlämna skriftlig berättelse inom tid, som i samband med 

anslagets beviljande bestämmes. 

I I . 

I universitetets räkenskaper skola de för varje grupp tillgängliga 

medlen bokföras särskilt för sig, och skall akademikamreraren vid 

höstterminens början till matematisk-naturvetenskapliga sektionens 

dekanus lämna uppgift om det för året disponibla beloppet. 

5

6 Carl Häggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. Il l 57 

Universitetskansler och Fru C. Swartz' donation. 

'Transmit/. 

Testamente. 

Med bekräftande av ett utav oss den 11 april 1903 upprättat 

inbördes testamente, men med upphävande av alla våra efter nämnda 

dag gjorda testamentariska föreskrifter förordna vi härmed såsom vår 

yttersta vilja följande: 

3) `'id den sist avlidnes död skall, sedan vår dotter Brita och vår 

son Olof erhållit vad enligt punkt 2) här ovan högst må till-komma 

dem Tjugutusen (20.000) kronor tillfalla vår dotterdotter Dagmar och 

återstoden deponeras i Skandinaviska Kreditaktiebolagets 

notariatavdelning i Stockholm på de villkor, som angivas nedan under 

punkt 4). 

Skulle vad efter nu stadgade grunder återstår att deponera i värde 

överstiga Attahundratusen (Soo.000) kronor, skola vår dotter Brita och 

vår son Olof (eller deras bröstarvingar) med full ägande-och 

förfoganderätt erhålla var sin tredjedel av överskottet. 

4) Den del av kvarlåtenskapen, som blivit enligt punkt 3) här ovan 

deponerad, varde i den mån den ej redan består av säkra värdepapper, 

förvandlad i sådana. Beträffande depositionen skola i övrigt gälla 

följande villkor: 

Stockholm den 27 januari 1926. 

1)aä sirar Swart.. ( .~rrl Smarts. 

f. Lundström. 

Att Herr Universitetskanslern Carl Swartz och hans maka Fru 

Dagmar Swartz, född Lundström, vilka vi personligen båda känna, 

med stint och fullt förstånd och av fri vilja i bägges vår närvaro 

erkänt sig hava egenhändigt underskrivit förestående handling, 

vilken de förklarat utgöra deras yttersta vilja, intygas av oss, för 

ändamålet tillkallade vittnen. 

Stockholm den 27 januari 1926. 

!1. Lam-it:en. H . 

Bankdirektör, Stockholm. 

l b'aldcn.rtri~rrz. 

Bankdirektör, Stockholm. 

I transumerade delar rätt avskrivet intyga: 

A. _llcliu. E. ale/in. 

Avs/.'ft. 

Testamente 

Med bekräftande i allt övrigt av ett utav mig jämte min avlidne 

make den 27 januari 1926 upprättat testamente förordnar jag härvled 

såsom min yttersta vilja, att av den egendom, som enligt punkt 3) av 

nämnda testamente skulle deponeras i Skandinaviska 

Kreditaktiebolagets notariatavdelning, följande belopp i stället skola 

utgå på sätt här nedan sägs: 

1. Till Uppsala universitet Etthundratusen (ioo.000) kronor att 

under namn av Carl Swartz' minnesfond efter det större akademiska 

konsistoriets fria bestämmande användas till främjande av 

vetenskaplig forskning eller undervisning; 

Genom dessa mina förordnanden må värdet av den egendom, som 

skall deponeras i Skandinaviska Kreditaktiebolaget, ej ned-bringas 

under .Femhundratusen (500.000) kronor. Skulle tillgångarna ej 

förslå till fullgörande av samtliga här ovan gjorda förordnanden, 

skola de under 5--1 i angivna äga företräde framför de övriga och de 

under 1---3 avsedda framför det under 4 antecknade. 


Dagmar Swartz:. 

Att Fru Dagmar Swartz, vilken vi personligen väl känna, med sunt 

och fullt förstånd och av fri vilja i bådas vår närvaro för-klarat 

ovanstående förordnande innefatta hennes yttersta vilja och

5 8 


därunder tecknat sitt namn intyga undertecknade, särskilt anmodade 

testamentetsvittnen. 


A. Grönherger. G. Ostlund. 

Leg. läkare, Stockholm. Sjuksköterska, Stockholm. 

Vidimeras: 

I. E. Andrejn. E. ,1 ylc f n. 


lämnat genom kanslersresolution den 31 januari 1933. 

Utdrag av Större akademiska konsistoriets I 

Uppsala protokoll den 20 februari 1937. 

19. 

Vid sammanträdet den 23 nästlidne januari hade konsistoriet 

uppdragit åt kommitterade Rektor, Prorektor och professor Sahlgren att 

till konsistoriet inkomma med förslag till närmare bestämmelser rörande 

Carl Swartz' minnesfond. 

Från kommitterade hade nu inkommit förslag till bestämmelser, vilket 

förslag utdelats till konsistoriets ledamöter. 

Vid nu företagen behandling av detta ärende beslöt konsistoriet i 

överensstämmelse med kommitterades förslag fastställa följande 

bestämmelser för Carl Swartz' minnesfond att gälla tills vidare: 

i. Fonden förvaltas av universitetet enligt reglerna för donationsfonder 

i allmänhet. 

2. Av den årliga avkastningen av fonden avsättes en fjärdedel till 

kapitalet. .eterstoden av elen årliga avkastningen samlas under tre år 

och utdelas därefter på sätt nedan föreskrives som under-stöd för 

vetenskaplig forskning eller undervisning vid universitetet. 

3. När medel av fondens avkastning äro tillgängliga för utdelning, 

skall genom universitetets försorg i kungörelse å dess anslagstavla och i 

tidningar de, som önska komma i åtnjutande av 

understöd därur, uppmanas att inlämna sina motiverade ansökningar 

därom med uppgifter om belopp och ändamål. 

4. De inkomna ansökningarna behandlas av en nämnd, vilken 

upprättar och till större akademiska konsistoriet avger förslag å 

medlens utdelning. Denna nämnd skall bestå av åtta ledamöter, av vilka 

en väljes av vardera av teologiska och juridiska fakulteterna och två av 

vardera av medicinska fakulteten och filosofiska fakultetens båda 

sektioner. Konsistoriet äge besluta om medlens utdelning och äge 

därvid jämväl när skäl äro därtill, till senare utdelning bespara en del 

av eller hela det tillgängliga beloppet. Till beslut om understöds 

tilldelning må villkor fogas. 

5. Vid utdelning av understöd skall särskild hänsyn fästas vid 

andra möjligheter till bidrag, som må finnas för sökande. 


( u r l Hdgggttist.

6o Carl II ggquist 

Legationsrådet Harry Ax:son Iohnsons donationer. 

Till Kungl. Universitetet i Uppsala. 

I anledning av Uppsala universitets minnesfest över 450-årsminnet 

av universitetets grundande och med önskan att ytterligare hugfästa 

detta minne, donerar jag till Universitetets Juridiska fa-kultet ett 

belopp av Tjugufemtusen (25.000: —) kronor, att av fakulteten 

disponeras enligt här nedan givna föreskrifter. 

Kapitalet skall bilda en fond, kallad » IIarry Ax:son Iohnsons fond » . 

Fondens avkastning skall användas till stödjande av sådana vetenskapliga 

undersökningar, som äro av mera principiell natur samt 

avse att belysa förutsättningarna för ett varaktigt fredstillstånd mellan 

nationerna och att över huvud tjäna fredens och folkrättens syfte. 

Utdelning från fonden kan ske såväl till fakultetens egna ledamöter 

som även till andra. 

Fakulteten fattar årligen beslut rörande avkastningens användande. 

Den äger clock, ifall den så prövar lämpligt, på en gång fatta beslut 

om användningen av flera års avkastning. Till fon-dens förstärkande 

bör av den årliga räntan en tiondedel överföras till kapitalet. Jag 

förbehåller mig, att, så länge jag lever, beslut rörande utdelning från 

fonden fattas i samförstånd med mig. 

Fonden skall förvaltas av Uppsala universitet, som avgiver årlig 

redovisning till Juridiska fakulteten och mig. Skulle i framtiden 

kompletterande föreskrifter om förvaltningen visa sig erforderliga, 

kunna bestämmelser därom träffas av fakulteten i samförstånd med 

mig, så länge jag lever, och sedermera med Universitetskanslern s 

gillande. 


Baru Ax:son Io1l7lsoN. 

Bemyndigande för universitetet att till förvaltning emottaga donationen 

lämnat genom kanslersresolution den 4 oktober 1927. 

Donationer och fonder sid tJpl;,ala universitet. III 6t 

Donationsbrev. Svenska Institutet för 

Internationell rätt. 

Arbetet för fred mellan folken beror för sin framgäng ytterst av 

arbetet för den internationella rättens utveckling och stabilisering i 

de olika folkens eget medvetande och allmänna uppfattning. För detta 

arbete fordras, att varje folk i mån av sina krafter söker göra en 

insats i de gemensamma strävandena till den internationella rättens 

främjande både genom utbredande av kunskap om dess syften och 

innehåll och genom bidrag till dess vidare bearbetande. Utan 

vetenskaplig grund och ledning blir dock ett sådant arbete i längden 

fåfängt. 

Hittills har vårt fädernesland, som dock i gångna tider liksom 

alltjämt ännu genom sin politik sökt främja internationell fred och 

rätt kanske mer än de flesta andra länder, saknat stödet av en fast 

vetenskaplig institution för denna internationella rätt, under det att 

sådana efter hand skapats inom åtskilliga andra länder. Att bilda en 

dylik institution även för Sverige synes därför vara en angelägenhet 

av vikt. 

Sedan länge varmt intresserad för fredens och rättens sak, skulle 

jag nu önska att genom upprättandet av en grundfond för ända-målet 

lämna ett bidrag till denna angelägenhets lyckliga avgörande. Och då 

det synts mig härvid vara av betydelse å ena sidan att den svenska 

institution, varom sålunda är fråga, sättes i samband trted ett svenskt 

universitets juridiska fakultet och dess vetenskap-liga arbeten, och å 

den andra att samma institution i sin verk-samhet får oavbruten 

förbindelse också med det svenska utrikes-departementets 

rättsarbeten, har jag ansett ändamålsenligast att överlämna den 

grundfond, jag önskar upprätta, till vårt lands äldsta och mest kända 

lärosäte, universitetet i Uppsala, för att användas på sätt närmare 

bestämmes dels i detta gåvobrev, dels i särskilda grundstadgar för 

den if r ågavarande institutionen. 

Till Uppsala Universitet överlämnar jag sålunda härmed som gåva 

ett belopp av femtiotusen (50-000:H kronor att utgöra grund-fond 

för 

'SVENSKA INS'I'I'I . UTET FÖR INTERNATIONELL. RkTT' 

(;IIarry Asson Iohnson-institutdi 

under ledning av professorerna i internationell rätt vid samma 

universitets juridiska fakultet. Fonden bör förvaltas av universi-


tetet på samma sätt som dess övriga donationsmedel i allmänhet och av 

dess årliga avkastning en tiondedel avsättas till fondens förstärkning, 

medan återstoden användes för institutets drift på sätt dess styrelse 

bestämmer. 

Institutet skall i första hand utgöra ett bibliotek och arkiv för 

internationell rätt. Därjämte böra redogörelser och vetenskapliga 

arbeten genom institutets försorg av trycket utgivas. Institutets 

bibliotek skall vara tillgängligt för dem, som bedriva vetenskaplig 

forskning enligt de närmare regler, som fastställas av styrelsen, och må 

även anlitas av utrikesdepartementets tjänstemän ävensom eljes efter 

medgivande för mera tillfälliga syften. I den mån det prövas lämpligt 

och omständigheterna det medgiva, böra jämväl föreläsningar och 

övningar vid institutet anordnas. Styrelsen bör bestå av en ordförande, 

som K. M:t för 5 år utser bland de av Sverige utsedda ledamöterna i 

permanenta skiljedomstolen i Haag, professorerna i internationell rätt 

vid universitetets juridiska fakultet, utrikesdepartementets 

folkrättssakkunnige eller, där denne än-clock tillhör styrelsen, chefen 

för utrikesdepartementets rättsavdelning, samt ytterligare en av K. 

ARIA för 5 år utsedd ledamot med envoyēs ställning, i tjänst eller i 

disponibilitet, (lock att donator, så länge han lever, skall vara 

självskriven ledamot i den sist-nämndes ställe. 

För institutet skola upprättas särskilda grundstadgar, vartill här 

bifogas ett förslag, och böra grundstadgarna av K. M:t stadfästas. 

Jag vågar till slut uttala den förhoppning, att Uppsala universitet 

ville mottaga denna donation och att det institut, som (lär-med kommer 

till stånd, måtte år efter år utvecklas och växa sig större och starkare, 

universitetet och hela vårt land samt det internationella rättslivet till 

heder och gagn. 

Stockholm i december 1927. 

Harry Ax:son Johnson. 


lämnat genom kanslersbrev den 24 februari 1928. 

Donationer och fonder vid Uppsala universitet. Ill 63 

Kungl. Maj:t har den 16 mars 1928 fastställt följande: 

Grundstadgar för Svenska Institutet för internationell rätt vid 

Uppsala Universitet. (Harr) ' Axson lohnson-institutet.) 

S I. 

Institutet för internationell rätt, grundat genom donation av H. 

Ax:son Iohnson, skall i första hand utgöra ett bibliotek och arkiv för 

internationell rätt. Därjämte kunna redogörelser och vetenskapliga 

arbeten genom institutets försorg av trycket utgivas. I den mån det 

prövas lämpligt och omständigheterna det medgiva, kunna jämväl 

föreläsningar och övningar vid institutet anordnas. 

De medel, som blivit donerade eller eljes anslagna för institutet, 

förvaltas av universitetet i Uppsala på samma sätt som dess övriga 

donationsfonder i allmänhet. Av dess årliga avkastning skall en 

tiondedel avsättas till fondens förstärkning och återstoden användas för 

institutets drift på sätt (less styrelse bestämmer. 

S 3 . 

Institutets styrelse består av en av Kungl. Maj:t för 5 år för-ordnad 

ordförande, vartill bör utses en av Sveriges ledamöter i den permanenta 

skiljedomstolen i Haag, professorerna i internationell rätt vid 

universitetets i Uppsala juridiska fakultet, utrikes-departementets 

sakkunnige i folkrätt eller, där denne ändock tillhör styrelsen, chefen 

fiir dess rättsavdelning, samt ytterligare en av Kungl. Maj:t för 5 år 

förordnad ledamot med envoyēs ställning, i tjänst eller disponibilitet, 

clock att donator, så länge han lever, är självskriven ledamot i den 

sistnämndes ställe. 

S 4 . 

Styrelsen utser en av de professorer vid universitetet i Uppsala, sons 

äro självskrivna medlemmar av styrelsen, till föreståndare vid institutet 

och sekreterare i styrelsen. På dennes förslag förordnas jämväl av 

styrelsen amanuens och övrig personal, som må befinnas erforderlig. 

2.

64 Carl HLiggquist 

Styrelsen fastställer för varje år stat för institutet. 

Inköp av litteratur, material in. nr. beslutas av styrelsen eller, inom 

de gränser styrelsen fastställer, av föreståndaren. 

5. 

6. 

Institutets samlingar skola vara tillgängliga för dem, som bedriva 

vetenskaplig forskning enligt de närmare regler, som fastställas av 

styrelsen. De må även anlitas av utrikesdepartementets tjänstemän 

ävensom eljes, efter medgivande av styrelsen eller föreståndaren, för 

mera tillfälliga syften. 

7. 

Dessa grundstadgar skola underställas Kungl. Maj:ts prövning och 

stadfästelse. För ändring i desamma fordras beslut av styrelsen och så 

länge donator lever — dennes samtycke. Sedan juridiska fakulteten och 

det större akademiska konsistoriet i Upp-sala yttrat sig i ärendet, 

överlämnas beslutet till kanslern för rikets universitet, vilken med eget 

betänkande underställer beslutet Kungl. Maj:t prövning och 


Donationer och fonder vid Uppsala universitet. Ill 65 

Professor Gunnar Nyströms donation. 

Gåvobrev. 

Till Uppsala Universitet överlämnar undertecknad harmed såsom 

gåva samtliga mig tillhöriga, å den av mig för närvarande arrenderade 

lägenheten Ekolsnäs vid Vårdsätra i Bondkyrko socken befintliga 

byggnader, nämligen: 

en villabyggnad, innehållande 9 rum, hall, tambur och kök samt 

källare; 

en mindre byggnad, innehållande 2 rum och kök, tvättstuga och 

mangelbod; 

en fristående slöjdbod med källare; 

garage med plats för 2 bilar; 

lekstuga för barn ; samt 

badhus med bassäng. 

Vid gåvan fästes det villkor, att lägenheten Ekolsnäs med samt-liga 

nu angivna byggnader må under io år fr. o. m. den r januari 1928 

disponeras av Svenska Röda Korsets Uppsala-distrikt för upp-rättande 

och drivande därstädes av ett barnhem, som skall be-nämnas Röda 

Korsets barnhem och som skall vara avsett för barn företrädesvis från 

Uppsala län. Intagningen av dessa barn skall förmedlas genom 

akademiska sjukhusets i Uppsala pediatriska avdelning och överläkaren 

för denna avdelning skall aga säte och stämma i barnhemmets styrelse. 

Vid gåvan fästes vidare följande iiuskc,i,al, nämligen 

a) att efter nämnda tid av to år fastigheten må av universitetet 

användas antingen för samma ändamål som under första io-årsperioden 

eller för något akademiska sjukhusets behov (såsom konvalescenthem, 

särskilt for barn, eller såsom rekreationsplats för vid sjukhuset 

arbetande sjuksköterskor och sjuksköterskeelever) eller för ändamål, 

som står sjukhusets humanitära uppgift nära och som i större eller 

mindre grad kan understödja dess verksamhet, samt 

b) att en framtida användning för annat än ovan angivna ända-mål 

icke må av universitetsmyndigheterna beslutas utan medicinska 

fakultetens hörande. 

5 - 3 8 564. Carl Httgggaist.

66 


Slutligen göres det förbehåll, att undertecknad och min familj skall 

äga för badning tillträde till badhuset vid ångbåtsbryggan samt 

disponera en vid denna brygga befintlig liten hytt för diverse materiel 

och en förtöjningsplats för båt innanför vågbrytaren, även-som äga 

rätt att vinterförvara en mindre båt i garaget. 

Uppsala den to januari 1928. 

Gunnar :1 j

68 Carl Hiiggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. IIf 69 

av annan lämplig fastighet eller genom avkastningens utdelande 

genom drätselnämnden för beredande av samma förmån, som fastigheten 

varit avsedd giva. Under någonderas vår livstid må nu 

angiven ändring eller försäljning ej ske utan vårt medgivande. 

I-lårjämte överlämna vi ett kontant belopp av femtusen (5.000) 

kronor att användas till bckostandet av eventuellt erforderlig gåvoskatt 

samt i övrigt till bildandet av en fond, vars årliga avkastning, 

sedan ' ,. av densamma lagts till kapitalet för dess försthirkande, skall 

användas till bestridande av kostnader för fastigheten och dess 

underhåll. Skulle elen i punkt 3 angivna försäljningen liga rum och 

någon ny fastighet ej inköpas, skola köpeskillingen och nyssnämnda 

underhållsfond sammanslås och av universitetet i angivet syfte 

förvaltas under namn av » Fristadsfonden » . 

Bergianska trädgården den 12 oktober 1929. 

Rob. T. Fries. :Vaunt? . Fries. 

Rob. E. Fries' och Vanna Fries' egenhändiga namnteckningar 

bevittna: 

.71arn. R o t h m a n . A . _\ ' ilssou. 


limmat genom kanslersresolution elen 22 november 1929. 

H. Maj:t Konung Gustaf V:s donation. 

Till Victoria-museet för Egyptiska fornsaker överlämnar jag härmed 

som gåva samtliga i Victoria-museet av min gemål i livs-tiden 

deponerade egyptiska fornsaker. 

Stockholm den ii oktober 1930. 

GUSTAF.

7 0 Carl Hitggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. III 7 

Otto von Friesens nordiska fond. 

Till det Större akademiska konsistoriet vid Uppsala universitet. 

Undertecknad mottog i anledning av min sistlidna vår inträffade 60 

årsdag en av vänner, lärjungar och kolleger insamlad fond om 12.000 

kronor, vilken i gåvobrevet benämnes » Otto von Friesens nordiska 

fond » och som enligt i nämnda brev uttalad önskan borde på sätt jag 

hade att bestämma komma de ämnesområden till godo som jag 

företrätt vid universitetet. 

I anledning av denna storartade men dessvärre oförtjänta gåva får 

jag härmed vördsamt hemställa att Uppsala universitet måtte mottaga 

fonden till förvaltning på de villkor som gälla andra dy-lika av 

universitetet förhänderhavda fonder och med följande sär-skilda 

bestämmelser för avkastningens användning. 

En tiondedel av årliga avkastningen lägges till kapitalet. Aterstoden 

av årsräntan har den av professorerna i svenska språket och 

nordiska språk som innehar äldsta fullmakt eller - därest en särskild 

institution för nordisk språkforskning framdeles skulle 

komma att vid universitetet inrättas prefekten för denna institution att 

förfoga över på sätt han finner bäst gagna den vetenskapliga 

forskningen i ämnet nordiska språk vid universitetet eller 

utbildningen av särskilt begåvade studerande i ämnet till forskare. 

Det till mig överlämnade beloppet om 12.000 kr., vilket f. n. 

innestår i Upsala Sparbank, förbinder jag mig att omedelbart 

överlämna till Universitetet, sedan jag erhållit underrättelse om att 

universitetet är villigt att mottaga fonden till förvaltning och utverkat 

rätt därtill. 

Uppsala den 17 jan. 1931. 

Vördsamt 

Otto v. Friesen. 


lämnat genom kanslersresolution den 24 februari 1931. 

Borbos Erik Hanssons fond. 

Utdra, av Större akademiska konsistorietsprotokoll 

den z.l ftbruari 1331. 

6 4. 

Från universitetets drätselnämnd hade inkommit följande framställning 

rörande förlikning i testamentstvist: 

» 

Till Herr Kanslern för rikets universitet. 

Genom testamente av den 22 augusti 1925 har byggmästaren Borbos 

Erik Hansson förordnat, att ett kapital å 200.000 kronor skulle under 

vissa betingelser tillfalla i första hand Stockholms Högskola, 

subsidi


underskrivit avtalet såsom dödsbodelägare, äro behöriga härtill. Orsa 

den 12 februari 1931. Carl Hartman, utredningsman i Erik Hanssons 

dödsbo. » 

»Avtal. 

Mellan Uppsala universitets cirätselnamnd och här nedan angivna 

delägare i dödsboet efter Borbos Erik I-Iansson har följande avtal 

träffats, vilket för universitetets del blir gällande under förbehåll av 

universitetskanslerns godkännande: 

Undertecknade dödsbodelägare förbinda sig solidariskt att vid 

anfordran utbetala ett belopp av Femtiotusen (;0.000) kronor till 

universitetet att utgöra en fond till främjande, på satt universitetet 

finner för gott, av det statsvetenskapliga studiet vid universitetet, 

varjämte vi erlägga den för angivna belopp utgående gåvoskatten. 

Universitetet avstår från alla anspråk på grund av Borbos Erik 

Hanssons den 22 augusti 1928 dagtecknade testamente, enligt vilket 

universitetet skulle på vissa villkor erhålla ett belopp av 200.000 

kronor till en professur i statskunskap. 

Undertecknade dödsbodelägare förbinda sig att svara för alla 

kostnader i den vid Orsa tingslags häradsrätt pågående rättegången 

mellan Erik Friare i Stenberg m. fl., kärande, och Uppsala universitet 

m. fl., svarande, med undantag av de kostnader universitetet 

hittills för egen del haft i rättegången. Uppsala den 3 februari 1931. 

På drätselnämndens vägnar: Osten Undēn J K. E. Ilertzberg. Ankan 

Anna Bruksner född Hansdotter. Lars Borg. Kerstin Borg. Borbos 

Kerstin Iansdotter. Lovars And. Andersson. Anna Lovars. J. Stark 

för egen del samt för min hustru enligt fullmakt. Nils Anders 

Andersson. Näs I-lans Andersson. Maria Eleonora Andersson, som 

förmyndare för mina omyndiga barn. C. E. Carls-son god man för 

Näs Erik Anderssons omyndiga barn. Erik Fri-are. Anna Friare, född 

Back. Hans Back för egen del och såsom förmyndare för sina 

omyndiga barn. Verner Jansson. Kristina Albertina Jansson. 

Egenhändiga namnteckningarna bevittnas: G. A. Andersson, 

Polisman. Erik Feijen, Tingsvaktmästare. Anna Norin. Anna Norins 

egenhändiga namnteckning bevittnas: R. Snögren d. y. Erik Feijen. 

Lars Borg enligt fullmakt såsom ombud för dels Konrad Norin dels 

ock Bäckar Anders Andersson, den sist-nämnde i egenskap av god 

man för Anders Bäck och Margit Berg- 

llonationer och fonder vid Uppsala universitet. III 73 

qvist. Lars Borgs egenhändiga namnteckning bevittna: G. A. Andersson. 

Erik Feijen. Hans Hedberg som god man för Hans Bäcks 

omyndiga barn. ITans Hedbergs egenhändiga namnteckning be-vittna: 

Sven Svasse. Erik Feijen. Förestående avtal godkännes. Näsnissa 01. 

Samuelsson. Överförmyndare i Orsa Södra överförmyndaredistrikt. 

Näsnissa 01. Samuelssons egenhändiga namnteckning bevittna: A. 

Lagerqvist. Erik Feijen. » 

Efter föredragning av handlingarna beslöt konsistoriet tillstyrka, att 

ovan omförmälda, under förutsättning av universitetskanslerns 

godkännande träffade avtal mellan universitetets drätselnänmd och 

delägare i dödsboet efter Borbos Erik Hansson måtte av Kanslern 

fastställas samt i anledning av förut nämnda remiss med åberopande 

av berörda av drätselnämnden avgivna yttrande i ärendet hemställa, att 

den remitterade skrivelsen av doktor Melander icke måtte föranleda 

någon Kungl. Maj:ts åtgärd. 



II. Sfiöbcrg. 

Genom testamente av den 22 augusti 1925 förordnade numera 

avlidne byggmästaren Borbos Erik IJansson, att av hans kvarlåtenskap 

ett kapital å 200,000 kronor skulle, för inrättande av en professur 

i statskunskap, utgå till Stockholms högskola eller, därest 

denna anstalt avböjde donationen, till Uppsala universitet, under 

villkor, bland annat, att till professurens förste innehavare kallades 

juris doktorn C. G. Melander. 

Sedan Stockholms högskolas styrelse förklarat, att högskolan icke 

önskade mottaga donationen på de föreskrivna villkoren, hava den 

avlidnes arvingar mot Uppsala universitet anhängiggjort klandertalan 

å ifrågavarande testamente på den grund, att testator skulle hava vid 

dess upprättande saknat sunt och fullt förstånd och ej handlat av fri 

vilja. 

Under denna rättegång, vilken fortfarande g ir beroende på första 

domstolens handläggning, har fråga väckts om uppgörelse på sådan 

grundval, att universitetet avstode från alla anspråk på grund av 

testamentet mot det att testators dödsbodelägare solidariskt för-

74 Carl Häggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. Ill 75 

bunde sig att till universitetet utbetala ett belopp av 50.000 kronor att 

utgöra en fond till främjande av statsvetenskapliga studier vid 

universitetet, att erlägga den för beloppet utgående gåvoskatten samt 

att svara för vissa kostnader i omförmälda rättegång. En handling av 

dylik innebörd liar undertecknats av eller för arvingarna, med ett 

undantag, samt, under förbehåll av Kanslerns för rikets universitet 

godkännande, av universitetets drätselnämnd. 

I en den 13 februari 1931 dagtecknad, till mig ställd skrivelse, 

vilken med tillstyrkan överlämnats av det Större akademiska konsistoriet 

i Uppsala, har universitetets drätselnämnd hemställt om 

godkännande av (let tillämnade avtalet. 

Sedermera har juris doktorn Melander i en till mig ingiven skrift 

förklarat sig vilja »anföra besvär » över Konsistoriets beslut att 

tillstyrka godkännandet av förutberörda avtal. 

Over vad Melander i nämnda skrift anfört har Konsistoriet den 28 

mars 1931 yttrat sig, varefter Helander till mig inkommit rued 

ytterligare skrifter i ämnet. 

Vid föredragning av detta ärende har jag funnit gott godkänna här 

ifrågavarande, i bilagda protokollsutdrag intagna, mellan drätselnämnden 

och flertalet delägare i dödsboet efter Borbos Erik 

IIansson ingångna avtal. 

Detta meddelas Konsistoriet för kännedom och NIelanders underrättande. 

Vid Konsistoriets yttrande den 28 mars 1931 fogade 

domboksutdrag m. m. bifogas. 

Stockholm den 20 augusti 1931. 

Ernst Tugger. 

H. A'Ora ' strtittt. 

Änkefru Anna Siegbahns donation. 

Testamente. 

Härigenom förordnar jag såsom min yttersta vilja och testa-mente, 

att efter min död inin kvarlåtenskap skall fördelas sålunda: 

5:0) Vad som återstår av kvarlåtenskapen skall med en tredje-del 

tillfalla Svenska Kyrkans sjömansmission för dess verksamhet i 

utländska hamnar, en tredjedel tillfalla Luleå stifts diakoniför- . ening 

och en tredjedel tillfalla Akademiska sjukhuset i Uppsala att 

användas till sjukvård för medellösa sjuka barn under 12 års ålder. 

Härjämte förordnar jag att innan fördelningen sker erforderligt 

belopp för vård under all framtid av familjegraven å Uppsala 

kyrkogård först skall till domkyrkorådet inbetalas. 

Uppsala den 26 maj 1931. 

Alma .SYegbahn. 

Att änkefru Anna Siegbahn, född Cedergren, som vi personligen 

känna, denna dag frivilligt och vid sunt förstånd förklarat förestående 

förordnande innefatta hennes yttersta vilja och testamente samt 

densamma egenhändigt i vår närvaro undertecknat, intygas .av oss 

särskilt tillkallade och på en gång närvarande vittnen. 

Som ovan 

A. Hetutuing• Sjöber{r. 7-age Ltlrgtttark. 


lämnat genom kanslersresolution den 14 juli 1 934 .

7 6 Carl Häggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. III %i 

Grosshandlare Gustaf Carlbergs donation. 

Donationsbrev. 

Till Kungl. Universitetet, 

Uppsala. 

I minnet av honung Gustaf II Adolfs omvårdnad om den vetenskapliga 

forskningen i vårt land och särskilt om Uppsala Universitet 

överlämnar jag härmed - med fullföljande av ruin den 5 i denna 

månad gjorda utfästelse — en summa av 

Trehundrafemtiotusen (350.000) kronor, 

huvudsakligast i Konungarikets Sveriges Stadshypotekskassas 4'12 

obligationer av år 1927. 

Donationen är avsedd till upprättande och vidmakthållande vid 

Uppsala Universitet enligt de bestämmelser, som nedan angivas, av 

en professur, benämnd 

,EMIILIA OCH GUSTAF CARLIIERGS PROFESSUR 1 I1)F; OCH LÄR- 

I)OMSHISTORIA», 

vars innehavare skall ägna sig åt det historiska utforskandet av den 

vetenskapliga tanken och det vetenskapliga arbetet i deras samband 

med den allmänna kulturen samt framför allt av det svenska andliga 

framåtskridandet och vår svenska kulturs uppritt-hållande. 

Professuren är främst avsedd att sätta innehavaren i stånd att 

företaga djupgående forskningar på ett i vårt land ännu föga odlat 

filt. Den är sålunda ämnad såsom en forskningsprofessur i huvudsaklig 

överensstämmelse med vissa på senare tid tillkomna personliga 

professurer vid universitetet. Omfattningen av elen mindre 

undervisningsskyldighet, som bör åläggas innehavaren, bör bestämmas 

av universitetskanslern på framställning från universitetet. 

f 

Professuren skall tillsättas i samma ordning som andra professurer 

vid universitetet, men är det min önskan, att till förste innehavare 

mätte, utan att professuren anslås till ansökan ledig, kallas Docenten 

Johan Norclström, Uppsala. 

Av den årliga räntan å donationen, vilken av universitetet skall 

förvaltas efter enahanda grunder, som andra till detsamma donerade 

fonder, skall utgå avlöning till professurens innehavare med samma 

belopp, som nu är tillförsäkrat professor i allmänhet vid universitetet 

eller 12.000 kronor om året med ett ålderstillägg å 1.o00 kronor efter 

fem års tjänstgöring. Det skall ankomma på universitetskanslern att, 

efter framställning från universitetet för varje år bestämma om och i 

vad mån därjämte avlöningsförmån, motsvarande till övriga 

professorer utgående dyrtidstillägg, jämväl skall komma innehavaren 

av förevarande professur tillgodo, liksom det skall ankomma på 

universitetskanslern att efter framställning från universitetet 

bestämma om och i vad mån löneförbittring framdeles, om 

löneförbittring kommer professorer i allmänhet till-godo, må kunna ur 

räntemedlen beredas jämväl innehavaren av denna professur. Vid 

prövningen av nu nämnda frågor om (lyr-tidstillägg och om 

löneförbättring bör iakttagas, att av den årliga räntan å donationen 

alltid ett för tillgodoseende av framtida krav på donationen lämpat 

belopp återstår för att läggas till kapitalet eller eljest besparas, och 

att således hela ränteavkastningen icke åtgår till avlöningen. 

Skulle i framtiden mot förmodan räntan å donationen så sjunka, att 

det professorn tillförsäkrade avlöningsbeloppet därmed icke kan 

bestridas, skall professorn vara skyldig att underkasta sig den 

minskning i lön, som därav kan påkallas. 

IIuruvida och efter vilka grunder pension må kunna ur avkastningen 

av donationen tillförsäkras innehavaren av professuren, får 

bero på framtida prövning av vederbörande myndigheter. At dessa 

myndigheter överlämnar jag också att träffa avgöranden i övrigt 

rörande professuren i den mån bestämmelser här ovan icke meddelats. 

Stockholm den 30 november 1932. 

Gustaf Car/berg. 


lämnat genom kungl. brev den 3 0 december 1932.

7 8 


Avskrift av Kungl. Maj:ts nådiga brev till kanslersämbetet för rikets 

universitet. 

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v. 

Genom donationsbrev den 30 november 1932 liar grosshandlaren 

Gustaf Carlberg till universitetet i Uppsala överlämnat ett belopp av 

350.000 kronor, avsett till upprättande och vidmakthållande vid 

universitetet av en professur i ide- och lärdomshistoria. Donationsbrevet 

är av följande lydelse: 

I en av kanslersämbetet för rikets universitet med underdånigt 

utlåtande den 13 december 1932 överlämnad underdånig skrivelse liar 

det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala, efter hörande av 

filosofiska fakultetens därstädes humanistiska sektion och universitetets 

drätselnämnd samt nued överlämnande av övriga handlingar 

i ärendet hemställt, att Kungl. Maj:t måtte 

dels bemyndiga universitetet att till förvaltning på föreskrivna 

villkor mottaga ifrågavarande donation, 

dels för professuren, utöver vad i donationsbrevet angivits, bestämma 

att professuren skulle tillhöra den filosofiska fakulteten och 

dess humanistiska sektion, samt att professurens innehavare skulle 

vara pliktig att vid den alder, då annan universitetsprofessor vore 

skyldig avgå, frånträda sin befattning, såvida pension då vore tillgänglig, 

och att ingå i universitetets pensionsinrättning för tjänstemäns 

änkor och barn, 

dels ock till innehavare av professuren ifråga utnämna docenten 

Nordström, vilken enligt utlåtande från humanistiska sektionen vore 

fullt skicklig och kompetent till innehavare av en professur i idēoch 

lärdomshistoria. 

Kungl. Maj:t bemyndigar universitetet i Uppsala att till förvaltning 

på föreskrivna villkor mottaga ifrågavarande donation samt medgiver, 

att vid nämnda universitet må, med iakttagande av de i berörda 

donationsbrev meddelade villkor och bestämmelser, från och med den 

r januari 1933 inrättas en professur, benämnd » Emilia och Gustaf 

Carlbergs professur i ide- och lärdomshistoria » , vilken skall tillhöra 

filosofiska fakulteten och dess humanistiska sektion. 

Därjämte förordnar Kungl. Maj:t, att professurens innehavare skall i 

avseende å tjänsteställning och befogenheter vara likställd med övriga 

professorer vid universitetet, att han skall vara under-kastad de 

skyldigheter i avseende på vetenskaplig forskning och 

undervisningsskyldighet, som av kanslern för rikets universitet bestämmes, 

samt att han skall vara berättigad åtnjuta de löneförmåner 

som i förenämnda donationsbrev angivas, ävensom vara skyldig att ingå 

i universitetets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn. 

Tillika utnämner och förordnar Kund. Maj:t docenten vid universitetet 

i Uppsala filosofie doktorn Nils Johan Nordström att från och 

med den i januari 1933 vara innehavare av ifrågavarande professur. 

Slutligen föreskriver Kungl. Maj:t, att i staten för universitetet i 

Uppsala anteckning skall göras om ifrågavarande professur samt sättet 

för avlöningens bestridande, ävensom anbefaller vederbörande 

universitetsmyndigheter att, innan åtgärder vidtagas för återbesättande 

av ifrågavarande professur efter Nordström, till Kungl. Maj:t göra 

anmälan om befattningens ledigblivande. 

Detta meddelas kanslersämbetet till efterrättelse och för vederbörandes 

underrättande jämte det fullmakt för Nordström utfärdas. 

Stockholms slott den 30 december 1932. 

GUSTAF. 

Vidimeras ex officio: 

A. IHamacln^r. 

Arthur Euu bcrg.

so Carl Håggquist 

Ingeniör Ivar och Fru Hedvig Rydebergs donation. 

Gåvobrev. 

Undertecknade Ivar Rydeberg och Hedvig Rydeberg överlämna 

harmed med full äganderätt såsom giva till Uppsala Universitet den 

dem tillhöriga fastigheten gården med tomten nr 5 i kvarteret Slottet i 

Uppsala stad med följande villkor och bestämmelser. 

Fastigheten överlämnas till Universitetet i ändamål att stödja den 

nordisk-arkeologiska forskningen vid detsamma och skall i enlighet 

härmed behållningen av fastigheten eller dess värde i överensstämmelse 

med de närmare regler, som av Herr Universitetskanslern 

på konsistoriets förslag fastställas, användas till befrämjande 

av forskningsarbetet inom nordisk och jämförande fornkunskap vid 

Universitetet, såsom för understödjande av institutionen i ämnet, för 

stipendier eller annat. 

Med fastigheten följer jämväl till densamma hörande redskap 

ävensom de givarna tillhöriga möbler, som finnas i det f. n. till fröken 

S. Söderlund uthyrda rummet. 

Tillträde till den överlämnade egendomen skall ske den 1 oktober 

1932. 

Det åligger Universitetet att från och med nämnda dag, rased 

givarnas frikallande, övertaga betalningsansvaret för gäld, varför 

fastigheten häftar, uppgående till sjuttiofemtusen (75.000) kronor, 

därav 70.000 kronor till Upsala Sparbank och 5.000 kronor till 

fröknarna Josefine och Olivia Björklund å Koberg. Ranta å nämnda 

gäld skall således från och med nämnda dag betalas av Universitetet. I 

övrigt överlämnas fastigheten fri från penninginteckning. 

Därjämte förbehålla vi oss, så länge någon av oss lever, dels fri 

bostad i den av oss f. n. bebodda lägenheten i fastigheten, vilken 

lägenhet skall tillfredsställande underhållas, eller i annan i läge och 

beskaffenhet jämförlig lägenhet, som Universitetet kan ställa till 

förfogande, och dels ett årligt belopp av seltusen (6.000) kronor, som 

skall av Universitetet till oss eller den överlevande av 


oss utbetalas med ettusenfemhundra (i.5oo) kronor i förskott varje 

kvartal. 

De av oss upprättade hyreskontrakten angående lägenheter i 

fastigheten skola av Universitetet respekteras, i den mån kontrakten 

äro mot oss gällande. 

Vi åtaga oss att gälda alla före utgången av år 1932 till betalning 

förfallande utskylder för fastigheten, varemot det åligger Universitetet 

att vidkännas alla därefter till betalning förfallande dylika utskylder 

ävensom alla för tiden från och med tillträdesdagen för fastigheten 

utgående övriga onera och utgifter. 

I hopp att Universitetet skall finna den överlämnade gåvan med de 

därvid fästade förbehållen för det angivna ändamålet gagnelig, hava vi 

denna handling egenhändigt undertecknat. 

Uppsala den 17 februari 1932. 

Hedvig Rydeberg. Ivar l ydebcr; . 

Bevittnas: 

Louise Ran holm. Bada Risberg. 


lämnat genom kungl. brev den 8 april 1932. 

Kanslern för rikets universitet har den 5 februari 1935 fast-ställt 

följande 

»Stadgar för Ivar och Hedvig Rydebergs fond. 

I. 

Fonden, som förvaltas av Uppsala universitet, avser att stödja den 

nordisk-arkeologiska forskningen vid universitetet. 

2. 

Fondens avkastning skall, sedan 'h. av denna årligen avsatts till 

kapitalet, efter beslut av en nämnd, bestående av universitetets rektor, 

professorn i nordisk och jämförande fornkunskap samt en av större 

konsistoriet utsedd ledamot, användas till befrämjande av 

forskningsarbetet inom nordisk och jämförande fornkunskap vid 

6-38564. Carl Hiiggquist.

82 Carl Häggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. 111 83 

universitetet, såsom för understödjande av institutionen i ämnet, för 

stipendier eller annat. 

S 3. 

Enas icke nämnden, äger den ledamot, som ej åtnöjes med beslutet, 

att inom en vecka efter beslutets fattande härom göra anmälan 

hos större konsistoriet, som då har att efter prövning god-känna eller 

förkasta beslutet. 

S 4 . 

Nämnden äger föreslå understöd såväl med ledning av ansökningar 

därom som efter eget initiativ. 

5 . 

Skulle fondens årsränta i sin helhet eller till en del under något år 

icke komma att tagas i bruk, äger nämnden besluta, att räntan skall 

reserveras till ett följande år eller läggas till kapitalet. » 

4 

Häradsdomaren E. E. E rikssons donation. 

Testamente. 

Undertecknad förordnar harmed såsom min yttersta vilja, att vid 

mitt frånfälle av min kvarblivande kvarlåtenskap skall tillfalla: 

Till Akademiska Sjukhuset i Uppsala en frisängsfond å Femtontusen 

(i 5.000) kronor, varav ränteavkastningen skall utgå till sjuka 

personer inom Tiunda tingslag med företräde för dem, som tillhöra 

Gamla Uppsala socken; 

Boutredningen verkställer av Uplands Enskilda Banks notariatavdelning 

och hemmansägarna A. P. Pettersson i Skuttungeby och C. 

H. Andersson i Ikeby, Gamla Uppsala socken. 

Akademiska Sjukhuset i Uppsala den 27 juni 1 933- 

P. P. Eriksson. 

Att häradsdomaren E. E. Eriksson i Fullerö, Gamla Uppsala 

socken, som vi personligen känner med sunt och fullt förstånd och 

av fri vilja i vår samtidiga närvaro förklarat förestående förordnande 

vara hans yttersta vilja och egenhändigt tecknat sitt namn; 

intyga undertecknade på en gång närvarande vittnen. 

P. P. Pettersson. Anslt. ,arvsson. 

Vaktmästare. Ombudsman. 

Bemyndigande för universitetet att till förvaltning emottaga donationen 

lämnat genom kanslersresolution den 6 september 1 934 .

84 Carl Hiiggdnist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. Ill 85 

Fru Augusta Nybergs donation. 

Testamente. .Aea,'G'r-r/t. 

Med upphävande av samtliga av mig förut gjorda testamentariska 

förordnanden förklarar jag härmed såsom min yttersta vilja och 

testamente, att vid min död skall med min efterlämnade kvarlåtenskap 

på följande sätt förfaras: 

A) Här nedan uppräknade personer skola erhålla följande Tegat: 

B) Följande institutioner och föreningar skola erhålla för envar 

av dem här nedan angivna belopp: 

io:o) Akademiska sjukhuset femtusen (5.000) kronor att användas 

till en frisäng. 

E) Till utredningsman och verkställare av detta mitt testamentariska 

förordnande förordnar jag vice krigsdomaren Joel Svedberg i Uppsala. 

Uppsala den 3 maj 1 933 . 

Augusta Aj , bcrg. 

Att Fru IIilma Augusta Nyberg, född Lidbom, vilken vi personligen 

känna, denna (lag vid sunt och fullt förstånd och av fri vilja förklarat 

ovanstående förordnande innefatta hennes yttersta vilja och 

testamente samt detsamma egenhändigt underskrivit, in-tyga 

undertecknade på en gång närvarande och för ändamålet sär-skilt 

tillkallade testamentsvittnen: 

boel Svedberg. Harald Hli messon. 

v. Krigsdomare v. Auditör 

Uppsala Uppsala. 


lämnat den 22 februari 1938. 

Fröken Selma Appelqvists testamentariska 

donation. 

Testamente. 

Undertecknad förordnar härmed såsom min yttersta vilja och 

testamente, att efter min död min kvarlåtenskap skall på följande sätt 

fördelas: 

4:0) Mig tillhöriga fastigheten tomten n:r 2 i kvarteret Brygga-ren 

med adressnummer 53 vid Östra Agatan här i staden, skall vid min död 

under full äganderätt tillfalla Föreningen Uppsala Musikskola till 

gagnande av dess verksamhet. Det är min önskan, att nödiga lokaler 

för musikskolans verksamhet inredas i fastigheten. 

Skulle Uppsala Musikskola komma att upphöra, skall fastigheten 

tillfalla Uppsala universitet för att i dess hand tillgodose samma eller 

liknande syfte som Uppsala Musikskola. 

Uppsala den 21 december 1 934 . 

S. AppclrJvlst. 

Att Fröken Selma Fredrika Appelkvist, vilken vi personligen 

känna, denna dag vid sunt och fullt förstånd samt av fri vilja förklarat 

ovanstående förordnande innefatta hennes yttersta vilja och 

testamente samt detsamma egenhändigt underskrivit intygas av 

undertecknade, på en gång närvarande, och för ändamålet särskilt 

tillkallade testamentsvittnen. 

Up p sala som ovan. 

P. 7. Pettersson. Isvcrt IörnJvest. 

F. d. bankvaktmiistare. Kamrer, Uppsala. 


Georg Frazee. A. _l orliug.

86 Carl Häggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. Ill 87 

Fröken Ruth Bernhardina Brodēns testamentariska 

donation. 

» Transurnt. Ar 1 935 den 27 mars förrättades av undertecknade 

bouppteckning efter fröken Ruth Bernhardina Brodon i Fors, 

Torsåker, född den 24/2 1889, död den 3 ' . 1 935 och som sterbhusdelägare 

efterlämnade modern änkefru Anna Mathilda Brodon, 

född Petterson. 

Boet uppgavs under edlig förpliktelse av änkefru Anna Mathilda 

Brodon samt antecknades och värderades i följande ordning. 

2 aktier i Sundsvalls Ensk. Bank .................................. Kr. 

56o: — Dessutom företeddes delta 

Testamente. 

I-Tårigenom förklarar jag såsom min yttersta vilja och testamente 

att behållningen av min kvarlåtenskap skall sålunda fördelas: 

Sedan alla boutredningskostnader och stämpel å bouppteckningen 

betalts skall återstående behållningen tillfalla en 

psykiatrisk klinik, som är tilltänkt att inrättas vid Akademiska 

sjukhuset i Uppsala. 

Beloppet skall fonderas och årliga räntan användas till en frisäng 

för mindre bemedlade patienter. Fonden skall förvaltas av sjukhusets 

direktion och klinikchefen, mot redovisningsskyldighet. 

Skulle förenämnda klinik icke komma till stånd före 1936 års 

utgång skall fonden tillfalla Samaritcrhemmets i Uppsala nervavdelning 

under hlir ovan stipulerade villkor. 

Fors, Torsåker den 6 december 1 934 . 

4) 

Ruth Brodt'n. 

Att fröken Ruth Brodon, vilken vi personligen känna, denna dag 

med sunt och fullt förstånd och av fri vilja förklarat förestående 

förordnande utgöra hennes yttersta vilja och testamente samt detsamma 

egenhändigt underskrivit, det varder av oss, särskilt anmodade 

och på en gang närvarande vittnen intygat. 

Dag som ovan. 

Ax. Ericsson. .7. H. :1 ōrling. 

Sålunda efter uppgift antecknat och värderat betygar som ovan. 

7. H. IVorlii; . Ax. Ericsson. 

I transumerade delar rätt avskrivet betygas: 

A. B. HullLcrg. I. Ensrön. » 

»Avskrift. Utdrag av domboken, hållen vid lagtima vårting med 

Gästriklands västra domsaga å tingshuset i Storvik den 8 april 1 935 . 

Nämndeman Johan Jönsson i Vall ingav en så lydande ansökan. 

Till Gästriklands Västra domsagas häradsrätt. 

IIärvid fanns fogat bouppteckning den 27 mars 1935 efter frö-ken 

Ruth Bernhardina Brodon, Fors, utvisande att hon avlidit den 31 

januari i år och som enda arvinge efterlämnat modern änkan Anna 

Mathilda Brodēn, född Pettersson samt att behållningen i boet 

utgjorde 24.661 kronor 90 öre; varande i bouppteckningen intaget 

testamente den 6 december 1934, däri Ruth Brodēn för-ordnat om 

sin kvarlåtenskap. 

Ar och olag som ovan. 

På Häradsrättens vägnar: 

Ragnar Grönbagen. 

Rätt avskrivet betyga: 

A. S. Hullherg. I. Isnstrcimn. »


Utdrag av Uppsala universitets drätselnämnds 

protokoll elen 21 maj 1937. 

4 i6. 

Från utredningsmännen i sterbhuset efter framlidna fröken Ruth 

Bernhardina Brodon från Fors i Torsåkers socken hade inkommit 

meddelande om den i följande handlingar angivna av fröken Brodēn 

gjorda testamentariska donation till universitetet. 

Räntmästaren meddelade nu, att Samariterhemmet i Uppsala efter 

verkställd utredning och hörande av personer, som känt testator, 

förklarat sig böra avstå från anspråk å donationen. 

Vidare meddelade räntmästaren, att donationskapitalet av utredningsmännen 

i dödsboet inlevererats till universitetet i form av dels 

två stycken aktier i Sundsvalls Enskilda Bank och dels å bankräkning 

innestående 19.441: 95 kronor och under villkor att därest 

Samariterhemmet i Uppsala visade sig äga bättre rätt till 

donationskapitalet, det inlevererade kapitalet skulle av universitetet 

återbetalas. 

Drätselnämnden bemyndigade riinttnästaren att å universitetets 

vägnar underteckna en förbindelse rörande donationskapitalets återbetalande 

under nyss angivet villkor. 

Driitselnitmnden beslöt härjämte att föreslå större akademiska 

konsistoriet utverka kanslerns för rikets universitet bemyndigande för 

universitetet att på föreskrivna villkor emottaga donationen ifråga. 

Utdrag av drätselnämndens protokoll i ärendet skulle till större 

akademiska konsistoriet expedieras. 


K.-F. Ilcrtzbcr—. 


lämnat genom kanslersresolution den 30 juni 1 937 . 


Godsägaren O. E kmans donation. 


Undertecknad donerar härmed till Uppsala universitet att av 

detsamma förvaltas en summa stor 

Kronor Femtusen (5,000: —) 

att utgöra en fond benämnd »Bjdrka-Sribr Fonden » . 

Fondens tillgångar skola placeras på betryggande sätt. 

Av fondkapitalets avkastning skall årligen en tiondel tilläggas 

fondkapitalet och resterande belopp disponeras på nedannämnt sätt. 

i. Vart tionde år med begynnelse år 1945 utdelas efter an-sökan till 

en lämplig forskare, helst studerande eller anställd vid Universitetet, 

av innehavaren av Växtbiologiska professuren eller dennes 

ställföreträdare av sammanlagda enligt ovan icke fonderade 

avkastningen en summa å om möjligt minst kronor Sethundra (600: 

—). 

Sålunda utdelade belopp skola användas för periodiska undersökningar 

över Bjärka-Säbys i Östergötland växtvärld och dess utveckling 

genom tiderna med de undersökningar till första utgångspunkt, 

som framlagts av professor Rutger Sernander i dennes bägge 

avhandlingar av år 1925, , Bjiirka . Säby Naturminnen » , och » Löfiingen 

i Bjärka Säby bebyggelsehistoria » . 

2. Vart tionde år med begynnelse 1946 utdelas likaledes, till 

lämplig forskare, helst studerande eller anställd vid Universitetet 

eller person, som dokumenterat sin skicklighet på det skogsvetenskapliga 

området, av innehavaren av Växtbiologiska professuren eller 

dennes ställföreträdare av sammanlagda enligt ovan icke fonderade 

avkastningen en summa av om möjligt minst kronor Sethundra (600: 

—). 

Beloppet skall användas till periodiska och kompletterande undersökningar 

av Bjiirka-Säby Västerskog och i andra hand till fördjupande 

av kännedomen om Bjärka-Säby skogarnas naturhistoria i 

allmänhet. 

8 9

9 0 Carl Hiiggquist 1)onationer och fonder vid Uppsala universitet. III 91 

3. Därest så med hänsyn till ränteläget skulle anses önskvärt, må av 

(let vid varje tioårsperiod för utdelning disponibla beloppet till en 

utdelningsregleringsfond avsättas belopp för säkerställande av att 

kommande utdelningar må uppgå till belopp å om möjligt till-hopa 

minst kronor tolvhundra (1,200: —). 

Det är önskvärt, att båda stipendierna utgå med ungefärligen 

enahanda belopp. 

Beträffande båda dessa stipendier vare stipendiat skyldig att inlämna 

en fullständig redogörelse för sina undersökningar i tvenne 

exemplar, varav ett överlämnas till Växtbiologiska institutionen och 

ett till Bjärka-Säby Slottsarkiv. 

Bjärka-Säby i oktober 1936. 

Oscar Ekman. 

Godsägare Oscar Ekmans egenhändiga namnteckning bevittnas: 

Karl I tc wcg. Karin Rudcugrcn. 


lämnat genom kanslersresolution den 20 november 1936. 

Filosofie Doktor E. Kempes donation. 

Till Rector Magnificus vid Kungl. Universitetet i Uppsala. 

Härmed anhåller jag att som gåva till Universitetet få överlämna 

tvåhundrafemtio (250) aktier, serie A, å nom. kr. too: — pr styck i 

Holmens Bruks och Fabriks Aktiebolag att av Universitetet förvaltas 

som en särskild fond enligt följande bestämmelser: 

1. Av den årliga avkastningen skall en tiondel ('f io) läggas till 

kapitalet. När sålunda avsatta medel överstiga ett belopp av ett-tusen 

(1,000) kronor, bör placering ske i goda svenska börsnoterade aktier 

eller obligationer, varvid aktier i Holmens Bruks och Fabriks 

Aktiebolag i första hand skola komma i åtanke. 

2. Aterstoden av fondens avkastning disponeras av Överbibliotekarien 

till inköp för Universitetsbibliotekets räkning av böcker, 

handskrifter eller gravyrer. Min avsikt är ej att på något sätt minska 

statsverkets skyldighet att sörja för samlingarnas normala förkovran 

och tillväst. Med fondens avkastning skola därför in-köpas endast 

dyrbara och sällsynta tryck eller arkivalier, som icke lämpligen kunna 

förvärvas för statsmedel. 

3. Under min återstående livstid förbehåller jag mig, att ett 

sammandrag av fondens räkenskaper årligen tillsnilles mig, att fondens 

medelsplaceringar underställas mig för godkännande, samt att 

jag äger utöva rösträtten för fonden tillhöriga aktier. 

4. Universitetsbiblioteket bör i första hand använda fondens avkastning 

till förvärv av det Löwenhielm-Lagerbielke-Rosensvärd ' ska 

släktarkivet från egendomen Long i Värmland, vilket, enligt vad jag 

tror mig veta, kan ske på följande väg. 

Arkivet liar av fackmän approximativt saluvärderats till 15,000 

kronor. Nuvarande ägare, fröknarna Nathalia (Alie), Agnes och Elsa 

Rosensvärd torde vara villiga att försälja detsamma till Upp -sala 

Universitet mot likvid i form av en livränta till en och var av dem, 

beräknad med utgångspunkt från livförsäkringsbolagens nu gällande 

tariffer (efter erläggande av en engångspremie av

92 Carl Häggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. III 93 

5,000 kr. för en och var) och utgörande respektive 346 kronor, 335 

kronor och 311 kronor, att utgå från och tried den i januari 1936 med 

utbetalning kvartalsvis i efterskott. Universitetet äger att härom 

träffa särskilt avtal med fröknarna Rosensvärd, varvid Universitetet 

bör taga vederbörlig hänsyn till de önskemål rörande tillgång till 

arkivet, publicering av däri ingående handlingar och liknande, som 

fröknarna Rosensvärd kunna uppställa. Jämväl för egen del 

förbehåller jag mig under min livstid att jämte Över-bibliotekarien 

utöva bestämmanderätt rörande arkivets tillgänglighet för forskare. 

Under den tid samtliga nämnda tre livräntor eller tvenne av dem 

utgå, må Universitetet vara berättigat att, om så synes önskvärt, låta 

(len del av avkastningen, som kan komma att överskjuta det utgående 

livräntebeloppet ökat med föreskriven avsättning till huvudfonden, 

innestå och bilda en särskild regleringsfond, avsedd att utgöra en 

reserv för den händelse huvudfondens årsavkastning vid något 

tillfälle skulle befinnas otillräcklig för att bestrida liv-räntorna. När 

denna säkerhet anses obehövlig, ställas reglerings-fondens medel till 

Överbibliotekariens förfogande. 

Stockholm den 6 november 1 935 . 

Erik Kempe. 


lämnat genom kanslersresolution den 22 januari 1936. 

Under förutsättning att Uppsala universitet erhåller vederbörligt 

tillstånd att emottaga Filosofie Doktor Erik Kempes donation enligt 

gåvobrev av den 6 november 1935 med däri lämnade före-skrifter, 

träffas mellan Universitetet och undertecknade Nathalia (Alie), 

Agnes och Elsa Rosensvärd följande köpeavtal. 

Undertecknade fröknar Rosensvärd överlåta härmed till Universitetet 

(för Universitetsbibliotekets räkning) det oss tillhöriga Löwenbielm-Lagerbielke-Rosensvärdska 

släktarkivet från egendomen Long i 

Värmland (för närvarande deponerat å Riksarkivets Östermalmsavdelning, 

Stockholm, och utgörande ett 6o-tal foliokapslar och ett 

20-tal volymer) mot likvid i form av en livränta till en och var av 

oss å respektive 346 kronor, 335 kronor och 311 kronor om året, att 

utgå från och med den 1 januari 1936 med utbetalning kvartalsvis i 

efterskott. Uppsala universitet förbinder sig harmed å sin sida att 

utbetala likviden i angivna form av livräntor till fröknarna 

Rosensvärd till belopp och på sätt här ovan angivits. 

Vid överlåtelsen av slaktarkivet fasta fröknarna Rosensvärd följande 

villkor, vilka Universitetet härmed förklarar sig godkänna. 

i) Över tillgång till arkivet äger överbibliotekarien vid Uppsala 

universitetsbibliotek att bestämma, under D:r Erik Kempes livstid i 

samråd med honom. Härvid må särskild uppmärksamhet ägnas däråt 

att Carl Gustaf Löwenhielms korrespondens med maka, barn och 

adjutanter ej blir på obehörigt sätt utnyttjad samt att handlingarna 

rörande den Löwenhielmska skilsmässoprocessen behandlas med 

ytterlig diskretion. 

2) För varje publicering av nämnvärd omfattning av dokumenter ur 

arkivet bör under fröknarna Rosensvärds livstid deras med-givande 

inhämtas. 

3) Fröknarna Rosensvärd förklara sig för sin del medge, att vissa 

avsöndringar av handlingar (militaria o. likn.) ur arkivet må äga rum 

enligt överbibliotekariens och D:r Kempes beprövande, därest vissa 

från arkivet tidigare avsöndrade delar, till fördel för sam-lingen som 

helhet, därigenom skulle på bytesvägen kunna åter-förvärvas. 

4) Arkivet skall under åren 1936—38 förbliva inom Riksarkivets 

lokaler i Stockholm, och tillgången till detsamma skall under samma 

tid i första hand vara förbehållen Arkivarien fil. d:r friherre C. F. 

Palmstierna, vars medgivande under denna tid jämväl erfordras 

(utöver överbibliotekariens och D:r Kempes) för att annan person 

skall erhålla tillgång till samlingen. För lån av enstaka volymer till 

biblioteksledningen i Uppsala möter icke något hinder. 

IIär träffade avtal, som är upprättat i tvenne likalydande exemplar, 

vilka utväxlats mellan parterna, erhåller för Uppsala universitet 

bindande kraft först när Universitetet erhållit myndigheternas


medgivande att emottaga den ovan omförmälda Kempeska donationen. 

Uppsala den 18 januari 1936. 

Robert Bårånys Jubileumsfond. 

För Uppsala universitet: 

7irore Engstriimer. 

1936. 

An die Universität, Uppsala. 

Im Friihjahr 1936 wurde eine Summe von ca. 5.000 Kronen 

eingesammelt, die Robert Båråny zu seinem sechzigsten Geburts-C. arl 

Haggquist. 

tage als I?hrengabe iiberreicht 

und in eincr von ihm selost bestimmten Weise zur Förderung der 

Otologie angewendet werden Gripsholrn, Mariefred den 19 januari 

sollie. 

Alfe Rosensvärd. Agnes Rosensvärd. Da Robert B iråny vor seinem 6o. Geburtstage gestorben ist, 

stellen wir, die Unterzeichneten, die zur genannten Sammlung ein- 

Fröknarna Alie och Agnes Rosensvärds egenhändiga namnteck- geladen hatten, an die Universität in Uppsala das Ansuchen, ihr 

ningar bevittnas: diesen Beitrag unter dem Namen » Robert Bårånys Jubiläurnsfond 

der Universität » zur Verwaltung iibergeben zu durfen. 

C. H. Emil Hedenstierna. Elisabeth Kungspor. Das ] rtriignis dieses Fonds soil, nachdem jährlich io zum 

Gripsholm, Mariefred. Mariefred. 

Kapital gelegt vorden sind, jedes fiinfte Jahr zur Prägung einer 

Tyringe den 27 januari 1936. das Bild Robert Bårånys tragenden Medaille angewendet werden, 

Nsa Rosensvärd. 

die Robert Bårånys Jubiläumsmedaille heissen soli. Zuerteilt werden 

soil die lbledaillc von der Fakultät auf Vorschlag der Profes-Egenhändiga namnteckningen bevittnas: 

soren, die ihre Lehrstiihle air Otologie, Opthalmologie und Neurologfe 

(Inhere Medizin) innehaben, ohne Riicksicht auf Nationalität 

S . /gun Reimers. .7. Lewis Yonsson. oder Rasse demjenigen Verfasser, der in der jeweils abgelaufenen 

Frk. Tyringe. Med. kand. Höör. 5-Jahres-Periode die ihrem Ausspruch nach wcrtvollste Arbcit fiber 

den Vestibularapparat im weitesten Sinne dieses Wortes publiziert 

Detta avtal godkännes, såvitt detsamma avser Fröken Nathalia hat. Betreffs der näheren hierfur erforderlichen Bestimmungen er- 

Rosensvärd. Karlstad den 7/» 1 93 6 • suchen wir die Universität, gi.itigst deren Festsetzung zu iiber- 

Enccr Lturdstriint, nehmen. 

Förmyndare. Hendrtk Bulger. Gunnar Holmgren. Frithicf Leegaard. 

Professor, Professor, Professor, 

Amsterdam. Stockholm. Oslo. 

Zoltan de Lr'mirt. I' 10 llleurinan. 

Professor, Professor, 

Budapest. Helsingfors. 

Felin- Yager. Anton PTeccehti'l. Ernst Schmicgeloce. 

Professor, Professor, Professor, 

Zurich. Prag. Köpenhamn. 



96 Carl Hiiggtluist 

Hovrättsrådet Klas Hedströms och fru Caroline 

Hennings donation. 

Till hugfästande av minnet av våra avlidna föräldrar, läroverksadjunkten, 

filosofie doktorn Oskar Fritiof Iedström och hans hustru 

Elvine Kristiane Hedström, född I3raathen, och till gagnande av ett 

syfte, som legat dem varmt om hjärtat, anhålla vi att få till Kungl. 

Universitetet i Uppsala såsom gåva överlämna ett belopp av 

tjugufemtusen kronor att såsom en fond under namn av >, Kristiane och 

O. F. Hedströms minnesfond» i enlighet med av oss meddelade 

särskilda bestämmelser förvaltas och användas till främjande av 

arvsbiologisk och arvshygienisk forskning, företrädesvis med avseende 

å människan. 

Stockholm den 30 december 1937. 

Caroline Henning. Klas Ledström. 

Född Holter. Hovrättsrad. 


Majoren Herbert och Fru Karin Jacobssons 

donation. 

Till Kungl. Universitetet, 

Uppsala. 

Till Uppsala universitet överlämna vi härmed en summa av 

Femhundratusen (5oo.000) kronor. 

Donationen är avsedd till upprättande och vidmakthållande vid 

Uppsala universitet, enligt de bestämmelser, som nedan angivas, av en 

professur, vars innehavare skall ägna sig åt forskning och undervisning 

beträffande de för livsprocesserna grundläggande kemiska och 

fysikaliska lagbundenheterna. 

Professuren är främst avsedd att bereda innehavaren möjlighet att 

bedriva forskning på detta synnerligen betydelsefulla område. Den är 

sålunda avsedd som en forskningsprofessur, i huvudsaklig 

överensstämmelse med vissa på senare tid tillkomna personliga 

professurer vid universitetet. Omfattningen av den undervisningsskyldighet, 

som bör åläggas innehavaren, bör bestämmas av Universitetskanslern 

på förslag av universitetet. Professuren skall tillsättas 

i samma ordning som andra professurer vid universitetet, men 

det är vår önskan, att till förste innehavare måtte, utan att professuren 

anslås till ansökan ledig, kallas Docenten i kemi vid Uppsala 

universitet 

Fil. D:r Arne Tiselius. 

Av den årliga räntan å donationen, vilken av Universitetet skall 

förvaltas efter enahanda grunder, som gälla för andra till detsamma 

donerade fonder, skall utgå avlöning till professurens innehavare, 

jämte dyrtidstillägg och ålderstillägg enligt samma belopp, som gälla 

för professorer i allmänhet vid Universitetet. Av denna år-liga ränta 

skall även dc avgifter bestridas, som erfordras för att 

7-'0564. Carl Ilåggqui,l. 

97

9 8 Carl Häggquist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. III 99 

tillförsäkra innehavaren av professuren pension. Skulle i framtiden 

räntan å donationen så sjunka, att det professorn tillförsäkrade avlöningsbeloppet 

icke kan bestridas därmed, skall professorn vara 

skyldig underkasta sig den minskning i lön, som därav kan påfordras. 

1 . 

Göteborg den 31 december 937 

Kalin 7acobsson. Herbert Yacobssor. 

Född Broström. 


lämnat genom Kungl. brev den 20 maj 1938. 


Som tillägg till vårt den 31 december 1937 dagtecknade donationsbrev 

angående upprättande vid universitetet av en professur i 

biokemi, få vi härmed föreskriva dels att de innehavaren av ifrågavarande 

professur åvilande pensionsavgifterna skola i lika mån som 

beträffande professorer i allmänhet vid universitetet betalas av hans 

egna lönemedel och alltså icke utöver dessa belasta avkastningen av 

donationen, och dels att de besparingar av denna av-kastning, som må 

uppstå sedan professorn åtnjutit föreskrivna löneförmåner, skola bilda 

en donationsfondens reservfond, som m å, efter förslag av 

universitetsmyndigheterna, av kanslern för rikets universitet anslås 

att användas för ändamål, avsett med professuren. 

Göteborg den 24 februari 1935. 

Karin Jacobsson. 

f. Broström. 

Herbert Jacobsson. 

Avskrift av Kungl. Maj:ts nådiga brev till kanslersämbetet för rikets 

universitet. 

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v. 

Genom donationsbrev den 31 december 1937 hava majoren Ilerbert 

Jacobsson och hans hustru harin Jacobsson, född Broström, 

till universitetet i Uppsala överlämnat ett belopp av 500.000 kronor, 

avsett till upprättande och vidmakthållande vid universitetet av en 

professur, vars innehavare skulle ägna sig åt forskning och undervisning 

beträffande de för livsprocesserna grundläggande kemiska och 

fysikaliska lagbundenlieterna. Enligt donationsbrevet vore professuren 

främst avsedd att bereda innehavaren möjlighet att bedriva forskning på 

ifrågavarande område. Omfattningen av den under-visningsskyldighet, 

som borde åläggas innehavaren, borde bestäm-mas av kanslersämbetet 

för rikets universitet på förslag av universitetet. Professuren skulle 

tillsättas i samma ordning som andra professurer vid universitetet, men 

(let vore donatorernas önskan, att till förste innehavare av densamma, 

utan att professuren kungjordes till ansökan ledig, kallades docenten i 

kemi vid universitetet Arne \Vilhehn Kaurin Tiselius. Av den årliga 

räntan å det donerade kapitalet, vilket av universitetet skulle förvaltas 

efter ena-handa grunder som gällde för andra till detsamma donerade 

fonder, skulle utgå avlöning till professurens innehavare jämte 

dyrtidstillägg och ålderstillägg enligt samma bestämmelser, som gällde 

för professorer i allmänhet vid universitetet. Av den årliga räntan 

skulle även (le avgifter bestridas, vilka erfordrades för att tillför-säkra 

innehavaren av professuren pension. Skulle i framtiden räntan på 

donationskapitalet så sjunka, att det professorn tillförsäkrade 

avlöningsbeloppet icke kunde bestridas med densamma, skulle professorn 

vara skyldig att underkasta sig den minskning i lön, som därav 

kunde påfordras. 

I ett den 24 februari 1935 dagtecknat tillägg till nyssnämnda 

donationsbrev hava därefter donatorerna föreskrivit dels att de 

innehavaren av professuren åvilande pensionsavgifterna skulle i lika 

mån som beträffande professorer i allmänhet vid universitetet betalas 

av professorns egna lönemedel och alltså icke utöver (lessa belasta 

avkastningen av donationskapitalet, dels ock att de besparingar av 

denna avkastning, vilka kunde uppstå sedan professorn åtnjutit 

föreskrivna löneförmåner, skulle bilda en donations-fondens 

reservfond, som finge, efter förslag av universitetsmyndigheterna, av 

kanslersämbetet anslås att användas för ändamål, av-sett med 

professuren. 

I en av kanslersämbetet med underdånigt utlåtande den 8 mars 1938 

överlämnad underdånig skrivelse har (let större konsistoriet vid 

universitetet i Uppsala, efter hörande av filosofiska fakultetens

loo Carl Hiiggrluist Donationer och fonder vid Uppsala universitet. III lot 

därstädes matematisk-naturvetenskapliga sektion och universitetets 

drätselnämnd samt med överlämnande av övriga handlingar i ärendet, 

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte 

dels bemyndiga universitetet att till förvaltning på föreskrivna 

villkor mottaga ifrågavarande donation samt medgiva, att vid universitetet 

finge, med iakttagande av angivna villkor och bestämmelser, 

inrättas en professur i biokemi, tillhörande filosofiska fakulteten och 

dess matematisk-naturvetenskapliga sektion, 

dels meddela föreskrifter i fråga om innehavarens av professuren 

tjänsteställning och löneförmåner samt frånträdande av professuren 

ävensom skyldigheter i fråga om pensionsavgifters erläggande, 

dels ock till innehavare av professuren i fråga utnämna Tiselius. 

I ärendet har statskontoret den 20 april 1938 avgivit utlåtande. 

Kungl. Maj:t bemyndigar universitetet i Uppsala att till förvaltning 

på föreskrivna villkor mottaga ifrågavarande donation, samt medgiver, 

att vid nämnda universitet må, med iakttagande av de i berörda 

donationsbrev med därtill fogat tillägg meddelade villkor och 

bestämmelser, från och med den 1 juni 1938 inrättas en professur, 

benämnd » Karin och Herbert Jacobssons professur i bio-kemi->, vilken 

skall tillhöra filosofiska fakulteten och dess matematisknaturvetenskapliga 

sektion. 

Därjämte förordnar Kungl. Maj:t, att professurens innehavare skall i 

avseende å tjänsteställning och befogenhet vara likställd med övriga 

professorer vid universitetet, att han skall vara under-kastad de 

skyldigheter i avseende på vetenskaplig forskning samt undervisning 

och examination, som av kanslersämbetet för rikets universitet må 

komma att bestämmas, samt att han skall vara berättigad åtnjuta de 

löneförmåner, som i ovannämnda donations-brev med tillägg angivas. 

Vidare föreskriver Kungl. Maj:t, att innehavaren av professuren skall 

vara skyldig att avgå från sin professorsbefattning vid 65 års ålder, 

samt att han skall vara pliktig dels att av sina årliga avlöningsförmåner 

avstå den för professor bestämda pensionsavgiften för egen pension, 

vilken avgift skall avsättas och särskilt bokföras, dels ock att ingå i 

universitetets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn. 

Tillika utnämner och förordnar Kungl. Maj:t docenten vid universitetet 

i Uppsala, filosofie doktorn Arne Wilhelm Kaurin Tiselius 

att från och med den t juni 1938 vara innehavare av ifråga-varande 

professur. 

Slutligen föreskriver Kungl. Maj:t att i staten för universitetet i 

Uppsala anteckning skall göras om ifrågavarande professur samt sättet 

för avlöningens bestridande, ävensom anbefaller vederbörande 

universitetsmyndigheter att, innan åtgärder vidtagas för återbesättande 

av ifrågavarande professur efter Tiselius, till Kungl. Maj:t göra 

anmälan om befattningens lecligblivande. 

Detta meddelas kanslersämbetet till efterrättelse och för vederbörandes 

underrättande jämte det fullmakt för Tiselius utfärdas. 

Stockholms slott den 20 maj 1938. 

GUSTAF. 

Rätt avskrivet; betygar å tjänstens vägnar: 

Lars Lkstro,ncr. 

Arthur Eng-berg.


P. A. Petterssons och Anna Augusta Petterssons 

donation. 

»Gåvobrev. 

För möjliggörande av fri sjukvård å Akademiska sjukhuset i Uppsala 

för fattiga eller mindre bemedlade sjuka, som äro mantalsskrivna i 

Akerby kommun, och som icke åtnjuta kommunalt fattigunderstöd, 

överlämna vi den 1 december 1937 tjugotusen (20.000: --) kronor. Det 

förutsättes att bestämmelser om fond-medlens förvaltning och 

ytterligare erforderliga föreskrifter fast-ställas av Direktionen för 

Akademiska sjukhuset. 

Söderby, Akerby den 24 augusti 1937. 

P. A. Pettersson. Anna Augusta Pettersson. » 

»Som ett tillägg till mitt och min syster Anna Augusta Petters-sons 

gåvobrev av den 24 augusti 1937 å Tjugotusen (20.000) kro-nor till 

frisäng vid Akademiska sjukhuset i Uppsala får jag här-med hemställa, 

att Direktionen vid fastställande av föreskrifter för frisängsfonden ville 

intaga den bestämmelsen, att därest under något år överskott uppstär å 

fondens avkastning, detta överskott eller någon del därav må kunna 

användas till bestridande av sjukvård för personer från Akerby jämväl ii 

annan sjukvårdsin-rättning. 

Uppsala den 14 december 1937. 

P. A. Pettersson. » 


lämnat genom kanslersresolution den 8 januari 1938.


ANGÅENDE 


VID 

UPPSALA UNIVERSITET 

IV 

UTGIVNA AV 

ULLA JOHANSSON 

UPPSALA 1990

Vid Uppsala universitet har hittills utgivits två urkundssamlingar, 

nämligen Urkunder och författningar angående donationer och 

fonder vid Uppsala universitet, del I–III, samt Testamenten och 

författningar om stipendier, del I–XIV. I denna del IV av 

förstnämnda samling har intagits huvudsakligen forskningsfonder, 

donationer av fastigheter, forskningsstationer m.m. men också 

stipendiedonationer, som tillkommit efter utgivningen 1976 av del 

XIV av stipendieförfattningarna. I fortsättningen kommer endast en 

samling av donationsurkunder att utges, omfattande såväl 

forsknings- och stipendiedonationer som donationer till andra 

ändamål inom universitetets verksamhetsområden. 

Ulla Johansson

Apotekare Karl Ahlbergs fond 

(Fastställt av rektorsämbetet 1990-04-05.) 

För att befästa minnet av apotekare K. Ahlbergs verksamhet som lärare vid 

Kungl. Farmaceutiska institutet företogs bland hans forna lärjungar en 

penninginsamling till en stipendiefond, som skulle bära apotekare 

Ahlbergs namn. 

1. Stipendiefonden förvaltas av Uppsala universitet. 

2. Av stipendiefondens räntemedel utdelar farmaceutiska fakultetsstyrelsen 

årligen ett eller två stipendier i ettdera av ämnena socialfarmaci 

och galenisk farmaci varvid dock iakttages att i fråga om socialfarmaci 

endast hälften av upplupna räntan utdelas och återstoden reserveras samt 

lägges till nästa års ränta för ämnet galenisk farmaci. Stipendiernas storlek 

bestämmes av farmaceutiska fakultetsstyrelsen. 

3. Berättigad att erhålla stipendium är studerande, som idkar eller idkat 

studier för apotekarexamen samt visat gott uppförande och ådagalagt 

synnerligen goda kunskaper i respektive ämnen och beträffande galenisk 

farmaci helst därjämte utfört en förtjänstfull undersökning på detta 

ämnesområde under lärarens ledning. 

4. Kan stipendiet något år icke utdelas, lägges räntan till kapitalet. 

5. Skulle en omorganisation av den farmaceutiska utbildningen föranleda 

omläggning av undervisningen i nämnda ämnen, äger farmaceutiska 

fakultetsstyrelsen vidtaga de formella förändringar som kunna befinnas 

nödvändiga. 

Fonden överlämnades den 31 december 1912.

Apotekare Karl Ahlbergs minnesmedalj 


Till hugfästande av minnet av apotekare Karl Ahlberg har Aktiebolaget 

Pharmacia till Kungl. Farmaceutiska institutet överlämnat tvenne av 

myntgravören, professor Erik Lindberg utförda medaljstansar samt 

nominellt 2.000 kr i Svenska statens 4 %-obligationer av år 1933; skolande 

med räntemedlen därå gäldas de med medaljens utdelande föranledda 

kostnader. 

Medaljen, som skall utföras i guld, "är avsedd att utdelas av Kungl. 

Farmaceutiska institutets lärarkollegium högst vartannat år till en med-lem 

av apotekskåren, som inom någon av de inom institutets arbetsområden 

fallande discipliner verkat till farmaciens fromma". Utdelas numera av 

farmaceutiska fakultetskollegiet. 

Donationen överlämnades den 3 december 1937. 

Elisabeth och Alfred Ahlqvists undervisnings- 

fond vid farmaceutiska fakulteten 

Konsistoriet vid Uppsala Universitet 

Kammarkollegiet; Beslut 1979-02-02 

Permutation av Elisabeth och Alfred Ahlqvists undervisningsfond 

I testamente 1941-12-22 förordnade apotekaren Alfred Ahlqvist och hans 

hustru Elisabeth Ahlqvist att viss del av deras kvarlåtenskap skulle tillfalla 

farmaceutiska institutet, numera farmaceutiska fakulteten vid Uppsala 

universitet, att bilda en fond benämnd Elisabeth och Alfred Ahlqvists 

undervisningsfond. Av fondens avkastning skulle 2/3 läggas till kapitalet. 

Resterande disponibel avkastning skulle fonderas till dess denna vuxit till 

sådant belopp att av detsamma kunde inrättas en professur eller annan 

lärostol vid institutet. Denna fondering av disponibel avkastning skulle 

upprepas till dess behovet av professurer eller lärostolar var tillgodosett. 

Därefter skulle den disponibla avkastningen användas till undervisningens 

vid institutet fromma. I ett senare testamente förordnade Elisabeth 

Ahlqvist att hennes del i kvarlåtenskapen skulle tillfalla hennes släktingar. 

Efter framställning bemyndigade regeringen i beslut 1976-11-04 konsistoriet 

vid Uppsala universitet att mottaga fonden. 

Fonden uppgick 1978-01-01 till ca 710.000 kronor. 

Vid sammanträde 1978-03-16 beslöt farmaceutiska fakultetsnämnden 

vid Uppsala universitet att ansöka om permutation i enlighet med 

fakultetsnämndens skrivelse samma dag. I skrivelse 1978-07-12 har 

konsistoriet anhållit om permutation på så sätt att av fondens avkastning 

1/5 årligen lägges till kapitalet och att återstående avkastning far användas 

för bestridande av kostnader dels för inbjudan av utländsk vetenskapsman 

att under viss tid genom föreläsningsverksamhet m. m. med-dela 

undervisning vid fakulteten, dels ock för lärare vid fakulteten, som vid 

annan läroanstalt utom riket önskar studera speciellt undervisningsområde. 

Som skäl för ansökningen anförs att vid den tid då testamentet skrevs 

hade institutet endast två professurer. År 1968 ombildades institutet till 

farmaceutisk fakultet och i juli 1977 förfogade denna fakultet över 9 

professurer, 1 biträdande professur, 2 docenttjänster, 5 universitetslektorat, 

4,5 extra universitetslektorat, 7 forskarassistenttjänster och 1 tjänst 

som biträdande lärare vartill kommer 5 adjungerade professorer med viss 

undervisningsskyldighet. Behovet av lärare ~r ~~IA~P~ .:n

Länsstyrelsen i Uppsala län har 1978-09-27 yttrat sig i ärendet. Fonden 

står inte under länsstyrelsens tillsyn. Vidare har Universitets- och 

högskoleämbetet yttrat sig 1977-07-24. 

Kammarkollegiet bifaller ansökningen. 

På kammarkollegiets vägnar 

Gösta Reuterswärd 

Avdelningschef 

Hann-Marie Hahr 

Byrådirektör 

Alrutz' donationsfond 

(Bestämmelser fastställda av större akademiska konsistoriet 1963-12-21.) 

Fonden, som tillkommit genom testamentariskt förordnande till Upp-sala 

universitet av fru Elina Alrutz, är avsedd att användas för "psykologiska 

forsningar". Donator har tillika uttalat sin "önskan och förhoppning" att 

"universitetet må disponera donationen i den fördomsfria, osjälviska och 

modigt sanningssökande anda, som utmärkt min mans, Sydney Alrutz' 

forskargärning " . För fonden skola gälla följande bestämmelser: 

1. Fonden förvaltas av Uppsala universitet. 

2. Av fondens avkastning skall årligen 1/4 läggas till kapitalet, varefter 

återstoden av denna oavkortad användes för att i form av forskningsanslag 

stödja forskning inom psykologins område vid Uppsala 

universitet. I termen "psykologi" inneslutes härvid samtliga de delområden 

av detta ämne, inom vilka forskning bedrives vid universitet. 

3. Av den del av fondens avkastning som disponeras för forskningsanslag 

utdelas sådana vart tredje år. Anslagen skola utdelas under 

vårterminen. 

4. Då anslag skall utdelas, låter Historisk-filosofiska sektionen 

utfärda kungörelse om att ansökningar kunna ingivas till sektionen inom 

en ansökningstid av tre veckor. 

5. Anslagen skola utdelas av Historisk-filosofiska sektionen eller i 

framtiden av den fakultet eller sektion, till vilken ämnet psykologi är 

knutet. 

Inkomna ansökningar skola granskas och förslag till forskningsanslag 

upprättas av en nämnd, som tillsättes av denna sektion eller fakultet. 

Denna nämnd skall bestå av tre ledamöter, valda bland universitetets 

lärare inom psykologins delområden. Härvid skall dock prefekten för 

psykologiska institutionen ingå såsom självskriven ledamot och fungera 

som nämndens ordförande. 

6. Därest ingen kompetent sökande anmäler sig till anslag, sker nytt 

kungörande nästföljande år. 

7. Anslagsmottagare skall inlämna forskningsrapport jämte ekonomisk 

redovisning i 3 ex. till prefekten för psykologiska institutionen. Ett 

ex. skall arkiveras i denna institutions bibliotek.

Fred T. Andersons donationsfond 

Will of Fred T. Anderson 

I, Fred T. Anderson, of Lancaster, California, of the age of fifty-three 

years, declare this to be my last will and revoke all former wills. 

I give, devise and bequeath all of my property, real and personal, 

wherever situated, to Upsala University, of Sweden, to be used to 

promote advancement in the science of chemistry; provided that if by 

reason of any limitation or restriction imposed by law or for any other 

reason whatsoever said gift, devise and bequest fails, whether in whole 

or in part, then that part of my estate, or the whole thereof, as the case 

may be, as to which such gift, devise and bequest fails shall go and is 

given, devised and bequeathed to California Institute of Technology, 

Pasadena, California, to promote advancement in the science of chemistry; 

and provided further, that if by reason of any limitation or 

restriction imposed by law or for any other reason whatsoever said 

contingent gift, devise and bequest to said California Institute of Technology 

fails, whether in whole or in part, then that part of my estate, or 

the whole thereof as the case may be, as to which such contingent gift, 

devise and bequest fails, shall go and is given, devised and bequeathed to 

my good friends Francis Smith, who graduated from the High School at 

Lancaster, California in about the year 1933 and from the Junior College 

at Lancaster, California in about the year 1935, or, if he predeceases me, 

to his heirs at law. 

I appoint Security-First National Bank of Los Angeles as executor 

hereof and authorize my executor to sell property of my estate subject to 

such confirmation as may be required by law. 

In Witness Whereof I have hereunto set my hand this 21 day of June 

1941, at Lancaster California. 

Fred T. Anderson 

The foregoing instrument, consisting of 2 pages, including the page 

signed by the Testator, was subscribed on the date thereof by the 

Testator, Fred T. Anderson, and at the time of subscribing was declared 

by him to be his last Will. Said subscription and declaration were made 

in our presence, we being present at the same time, and we, at his 

request and in his presence, and in the presence of Bach other, have 

signed said instrument as witnesses thereto. 

C. E. Harriman residing at Lancaster Calif. 

R. M. Cunningham residing at Lancaster Calif. 

Reglemente för Fred T. Andersons fond för forskning i kemi 

15 

Fonden förvaltas av Uppsala universitet enligt den förvaltningspraxis, 

som gäller för förvaltning av universitetets övriga fonder. 

25 

Fondens ändamål är i enlighet med föreskrifterna i Andersons testa- 

mente 1941-06-21 att stödja forskningen i kemi vid Uppsala universitet. 

5 

3 

Disponibel avkastning utdelas 

såsom stipendium till forskare vid Upp-sala universitet, som nyligen 

avlagt doktorsexamen. 

45 

Stipendiet skall användas för studier vid utländskt universitet eller motsvarande. 

55 

Stipendiet kungöres ledigt en gång årligen i samband med ledigkungörandet 

av universitetets övriga fondstipendier. Till ansökan skall fogas 

en beskrivning av den verksamhet, för vilken stipendium söks. Det kan ej 

delas men kan innehas jämte annat stipendium. 

65 

Stipendiet utdelas av konsistoriet på förslag av matematisk-naturvetenskapliga 

fakultetens kemiska sektion.

Fru Therese Anderssons donation 

(Se Urkunder och författningar ang. donationer och fonder II:53.) 

Universitetet i Uppsala, Konsistoriet 


Andring av bestämmelserna för fru Therese Anderssons donation Genom 

gåvobrev 1910-01-13 med tillägg 1910-04-12 överlämnade The-rese 

Andersson till universitetet i Uppsala 40.000 kr för uppförande på 

universitetets mark i omedelbar närhet till den nya fysiska institutionsbyggnaden 

av en byggnad åt institutionens prefekt att disponeras kostnadsfritt 

av honom. 

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala ansökte 1984-01-30 hos regeringen 

om medgivande att använda byggnaden till lokaler för forskningsändamål 

vid fysiska institutionen. 

Sökanden anförde som skäl för ansökningen bl.a. följande. Prefekt-villan 

vid fysiska institutionen blir ledig 1984-10-01. Villan som särskild 

löneförmån är inte lika betydelsefull nu som den var år 1910 när donationsbrevet 

skrevs. Det särskilda syftet med donationen att till lärare locka 

bästa möjliga krafter torde i dag bättre tillgodoses genom att ställa en god 

arbetsmiljö och attraktiva lokaler till förfogande. 

Regeringen inhämtade kammarkollegiets yttrande över framställningen. 

Kollegiet anförde i detta att det fanns skäl att ändra bestämmelserna i den 

riktning som konsistoriet föreslagit men att anknytningen till lärare vid 

institutionen borde behållas. Kollegiet föreslog att prefektbostaden skulle 

få användas som lokaler för forskningsändamål vid fysiska institutionen i 

syfte att främja nyrekrytering av lärare där eller i övrigt komma lärare vid 

institutionens forskarutbildning till godo. Kollegiet föreslog vidare med 

hänvisning till permutationslagen (1972:205) att regeringen skulle 

överlämna åt kollegiet att avgöra ärendet. 

Regeringen föreskrev i beslut 1984-07-11 att ansökningen skulle överlämnas 

till kammarkollegiet för handläggning. 

Sökanden har förklarat sig inte ha någon erinran mot kammarkollegiets 

förslag till nytt ändamål. 

Siegbahn har godkänt förslaget. 

Kammarkollegiet medger att prefektbostaden används som lokal för 

forskningsändamål vid fysiska institutionen i syfte att främja nyrekrytering 

av lärare där eller i övrigt komma lärare vid institutionens forskarutbildning 

till godo. 

Sven-Eric Nilsson 

Generaldirektör 

Göran Hellstrand 

Förste byråsekreterare

Henning och Gösta Ankarstrands fond 

Testamente 

Härmed förklarar jag min yttersta vilja och testamente vara att min 

kvarlåtenskap efter min död fördelas på följande sätt: 

III. Min återstående egendom, såsom aktier, obligationer, fordringar, 

kontanter och fastigheter skall på nedannämnda villkor tillfalla Uppsala 

Universitet samt bilda en fond, som skall bära namnet Henning och 

Gösta Ankarstrands fond. 

e) Uppsala Universitet skall, sedan förvaltningen av fonden överlämnats 

till universitetet på bästa sätt förvalta densamma, så att största möjliga 

avkastning erhålles utan att fondens kapital riskeras. Uppsala Universitet 

äger icke utdela fondens kapital. 

f) Avkastningen eller den del därav, som Uppsala Universitet anser 

lämplig, skall av universitetet användas till främjande av den medicinska 

forskningen och utbildningen vid universitetet, varvid medlen i första 

hand skola användas till dels sådan forskning, som avser undersökningar 

och åtgärder till förhindrande av sjukdomars uppkomst, dels sådan 

utbildning, som avser att särskilt inrikta läkarens uppgift på 

förebyggande och hälsobevarande åtgärder. Det är nämligen min önskan, 

att en av läkarens viktigaste gärningar blir av hälsobevarande och 

förebyggande natur. För närvarande är det tyvärr ofta så, att många 

läkare icke intresserar sig för individen så länge han är frisk, utan först 

när han blivit sjuk. Många dödssjuka människor skulle säkert aldrig 

behövt bliva sjuka, om en läkare medan de varit relativt friska påvisat 

för dem deras felaktiga diet och levnadssätt. 

Stockholm den 19 oktober 1937 

Gösta Ankarstrand 

Reglemente för Henning och Gösta Ankarstrands fond 

(Fastställt av konsistoriet 1987-04-10.) 

§1 

Fonden förvaltas av Uppsala universitet på samma sätt som universitetets 

övriga fonder. 

52 

Fondens ändamål enligt föreskrifterna i testamente upprättat 1937-10-19 

av Gösta Ankarstrand är att främja den medicinska forskningen och 

utbildningen vid universitetet varvid medlen i första hand skall användas 

dels till sådan forskning som avser undersökningar och åtgärder till 

förhindrande av sjukdomars uppkomst dels till sådan utbildning som 

avser att särskilt inrikta läkares uppgift på förebyggande och hälsobevarande 

åtgärder. 

5 3 

Den disponibla avkastningen av fonden skall utdelas i form av stipendier 

till forskarstuderande vid medicinska fakulteten som ägnar sig åt sådan 

forskning/forskarutbildning som anges i testamentet. 

54 

Stipendier ur fonden skall årligen ledigförklaras i samband med att 

övriga stipendier till forskarstuderande kungöres till ansökan lediga. 

55 

Utdelning av stipendier beslutas av nämnden för forskarutbildning inom 

medicinska fakulteten.

Arrhenius' gård 

Donationsbrev 

För att göra det möjligt att bevara och utnyttja den kulturmiljö som finnes 

inom kvarteret Pistolen i Uppsala överlämnar jag såsom gåva genom 

detta donationsbrev fastigheten nr 24 i nämnda kvarter till Uppsala 

Universitet. 

Fastigheten häftar för följande skulder mot säkerhet av inteckningar i 

densamma: 

1. Till Uppsala Sparbank, Uppsala 

40.000: 

mot årlig ränta å f.n. 6,5 % och 6 mån. uppsägning. 

2. Till Svenska Handelsbanken, Uppsala 6.000: 

mot årlig ränta å f.n. 7 % och amortering av kr. 500:— per kvartal. 

3. Till professorskan fil.lic. Anna-Lisa Wold, Uppsala' 64.853:71 

mot årlig ränta å 7% och 6 mån. uppsägning. 

Tillträde skall äga rum en månad efter det att Universitetet erhållit 

Kungl. Majas tillstånd att emottaga donationen och övertager gåvotagaren 

fr.o.m. tillträdesdagen med mitt friskrivande betalningsansvaret 

för förenämnda inteckningsskulder. 

Stockholm den 30 maj 1967 

Sven Arrhenius 

Godkännes: 

Kerstin Arrhenius 

Genom donationsbrev 1967-05-31 har Anna-Lisa Wold, född Arrhenius, efterskänkt sin 

fordran. 

Ernst Bårånys fond för farmakologisk forskning 

Gåvobrev 

Undertecknad, professor Ernst Båråny, Uppsala, överlämnar härmed 

såsom gåva till Uppsala universitet för understöd av den farmakologiska 

forskningen vid universitetet all min rätt till ersättning av AB Ferrosan, 

Malmö, enligt överlåtelseavtal den 15 februari 1962 med tillägg den 

30/12 1968. Till gåvan äro fogade följande villkor. 

1:o) Gåvan skall förvaltas av universitetet på samma sätt som universitetets 

övriga fonder. Förvaltningen rar icke av universitetet överlämnas 

till annan utan mitt medgivande. 

2:o) Inflytande ersättningar enligt avtalet skola ställas till prefektens 

för farmakologiska institutionen förfogande för främjande av det 

vetenskapliga arbetet vid institutionen. 

Dock äger jag, så länge jag själv önskar, oavsett om jag är prefekt vid 

institutionen eller icke, förfoga över fonden i enlighet med nu angivna 

föreskrifter. 

3:o) Skulle jag själv för egen räkning vilja komma i åtnjutande av 

visst anslag från fonden, skall frågan härom avgöras av Uppsala universitets 

konsistorium. 

Jag förbehåller mig rätt att komplettera och ändra de här ovan 

angivna donationsvillkoren. 

Uppsala den 31 december 1968 

Ernst Båråny 

Tillägg till gåvobrev 

Genom gåvobrev 1968-12-31 överlämnade jag som gåva till Uppsala 

universitet för understöd av den farmakologiska forskningen vid universitetet 

all min rätt till ersättning enligt särskilt överlåtelseavtal från 

AB Ferrosan, Malmö. Jag förbehöll mig därvid rätten att komplettera 

och ändra de i gåvobrevet angivna donationsvillkoren. 

Enligt p 2 i gåvobrevet skulle inflytande ersättningar ställas till prefektens 

för farmakologiska institutionen förfogande för främjande av 

det vetenskapliga arbetet vid institutionen. Dock ägde jag, så länge jag 

själv önskade, oavsett om jag vore prefekt vid institutionen eller icke, 

förfoga över fonden i enlighet med ovan angivna föreskrifter. 

Den 1 juli 1977 avgår jag med pension. Till förtydligande av ovannämnda 

bestämmelser förbehåller jag mig härmed rätten att förfoga 

över fonden även efter nämnda tidpunkt så länge jag bedriver farmako-

logisk forskning vid universitetet och oavsett vid vilken institution, som 

jag efter pensioneringen kommer att beredas arbetsplats. Uppsala 

1976-11-10 



Genom gåvobrev 1968-12-31 med tillägg 1976-11-10 överlämnade jag 

som gåva till Uppsala universitet all min rätt till ersättning enligt särskilt 

överlåtelseavtal från AB Ferrosan, Malmö. Jag förbehöll mig rätten att 

förfoga över fonden även efter min pensionering 1977-07-01 så länge jag 

bedrev farmakologisk forskning vid universitetet och oavsett vid vilken 

institution, som jag efter pensioneringen kom att beredas arbetsplats. 

Såsom ytterligare tillägg till mina tidigare förordnanden får jag härmed 

föreskriva att, om jag av sjukdom eller annan anledning skulle bli 

förhindrad att bedriva farmakologisk forskning, fonden skall disponeras 

av prefekten för institutionen för medicinsk farmakologi i samråd med 

ordinarie professorer och universitetslektorer vid institutionen (eller 

innehavarna av de tjänster, som genom den nyligen framlagda lärartjänstutredningen 

kan komma att ersätta nämnda tjänster). 

Uppsala 1980-03-24 



Såsom ytterligare tillägg till mitt gåvobrev 1968-12-31 med tillägg 1976 

och 1980 får jag härmed föreskriva att i den grupp som enligt det senaste 

tillägget skall besluta om disposition av medel från fonden för farmakologisk 

forskning skall dekanus för medicinska fakulteten ingå såsom 

opartisk ordförande och vid lika röstetal äga utslagsröst. 


Ingegerd Berghs fond 

Testamente 

Undertecknad, som saknar andra arvingar än allmänna arvsfonden, 

förordnar härmed såsom min yttersta vilja och testamente att efter min 

död skall med min kvarlåtenskap på följande sätt förfaras. 

5:o) De efter ovannämnda försäljningar befintliga kontanta medlen skola 

överlämnas till Uppsala universitet att utgöra en fond, benämnd 

Ingegerd Berghs fond. Fondens avkastning skall användas till anslag till 

forskare, som avlagt disputationsprov inom något av ämnena fysik, kemi 

eller biokemi, vilken utses av den matematisk-naturvetenskapliga 

fakulteten vid Uppsala universitet. Anslaget skall utgå under tre år utan 

förnyad ansökan och kan ytterligare förlängas, om den forskningsuppgift 

för vilken anslaget beviljats så skulle kräva. 

Uppsala den 30 oktober 1958 

Ingegerd Bergh 

Stadgar 

(Fastställda av konsistoriet 1972-10-02.) 

1g 

Av avkastningen skall årligen viss del tillföras kapitalet enligt vad som 

gäller för de av universitetet förvaltade fonderna i övrigt. 

25 

Återstoden av avkastningen skall användas till anslag till forskare som 

avlagt disputationsprov inom något av ämnesområdena fysik, kemi och 

biokemi. 

35 

Anslaget, som skall utgå under tre budgetår utan förnyad ansökan, 

utdelas av den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten på förslag av 

berörda ämnesföreträdare. 

45 

Underrättelse om att anslag kan sökas, lämnas genom meddelande å

fakultetens och berörda institutioners anslagstavlor samt i ortspressen 

minst 14 dagar före ansökningstidens utgång, som är den 15 februari. 

5 

Ansökan, som skall ställas till 

matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, skall innehålla namn, kort 

beskrivning av forskningsuppgiften, kostnadsberäkning, samt uppgift 

om sökanden sökt eller ämnar söka anslag från annat håll för 

forskningsuppgiften i fråga. 

6 

5 

Anslag kan efter förnyad ansökan utgå för längre tid än tre budgetår om 

den forskningsuppgift för vilken anslaget beviljats så skulle kräva. 

Ansökan om förlängning, som får avse högst ett budgetår, inges senast 

den 15 december under anslagsperiodens sista budgetår. 

Stadgar för Gunnar Berghs stipendiefond för 

biologiska studier 

5 (Antagna i april 1990 av Naturvetenskapliga Studentsällskapet i Uppsala.) 

51 

Stipendiefonden har till uppgift att stödja biologiska studier vid Uppsala 

universitet. Detta kan ske genom att stipendiet tilldelas yngre biologistuderande 

främst inom ämnesområdena botanik och zoologi, som ej 

påbörjat forskarutbildningsstudier, för i första hand företagande av 

studieresa och i andra hand litteratur eller utrustning för specialundersökning. 

§2 

Stipendiefonden förvaltas av Uppsala universitet på samma sätt som 

universitetets övriga fonder. 

5 3 

Stipendium ledigförklaras årligen av stipendieavdelningen i samband 

med ledigkungörandet av universitetets övriga stipendier. 

§4 

Stipendierna tillsätts av en nämnd utsedd av styrelsen för Naturvetenskapliga 

Studentsällskapet. Nämnden består av Sällskapets ordförande 

samt fyra övriga ledamöter, två vardera från ämnesområdena botanik 

och zoologi. 

55 

Förslag till ändring av stadgarna behandlas som förslag till ändring av 

Sällskapets stadgar.

T"` 

Andrejs Berzins' donationsfond 

(Reglemente fastställt av konsistoriet 1973-02-19 med ändring av rektorsämbe- 

tet 1990-01-26, se även Stipendieförfattningar XIV:38.) 

g1 

Av fondens avkastning skall årligen viss del tillföras kapitalet i enlighet 

med vad som tillämpas för de av universitetet förvaltade stipendiefonderna 

i allmänhet. 

§2 

Återstoden av avkastningen må, när den uppgår till minst 15.000 kro-nor, 

utdelas helt eller delvis till svensk eller utländsk forskare som anslag för 

främjande av historisk forskning och skriftlig dokumentation av det 

lettiska folkets nationella liv under tiden före slutet av 1200-talet och från 

1914 till den 21.6.1940. Beviljat anslag må användas för studier vid 

svenska eller utländska bibliotek, arkiv, museer etc. samt för publicering 

på lettiska, svenska, tyska eller engelska språken av därvid vunna 

forskningsresultat. Med historisk forskning skall även avses t.ex. kul-tur-, 

kyrko-, konst- och rättshistorisk eller därmed jämförlig forskning. Om 

publicering sker på lettiska eller svenska språken skall publikationen 

innehålla en sammanfattning av forskningsresultaten på engelska språket. 

53 

Sökande av lettisk härkomst har företräde till forskningsanslag, om 

sådan sökande i övrigt anses behörig för erhållande av bidrag ur fonden. 

5 4 

Forskningsanslag ledigkungöres 

genom universitetets försorg. Kungörelsen skall tillställas samtliga 

universitet i Sverige, där historisk forskning är företrädd, samt Lettiska 

Nationella Fonden i Skandinavien. 

55 

Ansökan om forskningsanslag, åtföljd av meritförteckning och de övriga 

handlingar som sökande önskar åberopa samt plan för det tillämnade 

arbetets bedrivande ävensom kostnadsberäkning, skall insändas till 

universitetet. Rektorsämbetet beslutar om utdelande av anslag, sedan 

yttrande inhämtats från Lettiska Nationella Fonden i Skandinavien, 

Centrum för baltiska studier vid Stockholms universitet samt företrädarna 

för de ämnen, som ansökningarna omfattar. 

r 

Vaktmästare Johan och Maria Bloms 

minnesfond 

Testamente 

Med upphävande av alla oss förut gjorda testamentariska förordnanden 

förklarar undertecknade äkta makar, auktoriserade revisorn Johan Rudolf 

Blom och Rut Olga Henrietta Blom f. Granath, vår yttersta vilja och 

testamente vara följande. 

1. När jag Rudolf Blom avlider skall av min kvarlåtenskap 10.000 

kronor tillfalla Upsala universitet för bildande av en fond benämnd 

" Vaktmästare Johan och Maria Bloms Minnesfond". Avkastningen av 

denna fond skall vid sjukdom utbetalas såsom bidrag till universitetets 

vaktmästare dock att avkastningen av fonden så länge min hustru Rut 

Olga Henrietta Blom f. Granath lever skall tillfalla henne att utbetalas 

årsvis i efterskott. 


Rudolf Blom Rut Blom 

Uppsala universitet, Juridiska avdelningen 

PM 1990-02-28 

I testamente 1964-10-20 föreskrev auktoriserade revisorn Rudolf Blom 

och hans hustru Rut Blom att 10.000 kr skulle tillfalla Uppsala universitet 

för bildande av en fond benämnd "Vaktmästare Johan och Maria Bloms 

Minnesfond". Avkastningen av fonden skulle "vid sjukdom utbetalas 

såsom bidrag till universitetets vaktmästare". Makarna Rudolf och Rut 

Blom har båda numera avlidit. Fondens kapitalbelopp är f. n. ca 43.000 

kronor och disponibel avkastning ca 3.600 kronor. 

Johan Blom var ordinarie akademivaktmästare vid universitetet i slutet 

av 1800-talet och övertog sedermera för universitetets räkning skötseln av 

" " 

Ulfva qvarn och Egendom . Så småningom slutade han även där och 

övergick i enskild tjänst. 

Johan Blom var sålunda under sin tid som akademivaktmästare knuten 

till vad som i dag benämnes centralförvaltningen. Med hänsyn härtill och 

till den disponibla avkastningens ringa belopp, föreslås att kretsen av 

behöriga sökande begränsas till de tjänsteinnehavare vid

expeditionsvakt, expeditionsförman, tekniker, intendent (eller de tjänstetyper, 

som kan komma ersätta dessa). 

För att komma så nära testamentets ändamålsbestämmelser som möjligt 

föreslås att disponibel avkastning får användas till förebyggande 

hälsovård (exempelvis kurser i ryggträning, i förändrade kostvanor eller 

rekreationsbefrämjande åtgärder). Ansökan om bidrag bör inges till 

rektorsämbetet, som beslutar i ärendet. 

Förslaget fastställt av rektorsämbetet 1990-03-09. 

Ragnhild Blomquists fond för 

medicinhistorisk forskning 

Testamente 

Undertecknad Ragnhild Amalia Blomquist, född den 20 juli 1908, boende 

Tiundagatan 41, Uppsala, och som saknar bröstarvingar, för-ordnar 

härmed som min yttersta vilja och testamente, att med min kvarlåtenskap 

skall — sedan begravnings- och bouppteckningskostnaderna betalats — 

förfaras enligt följande: 

II. Ovrig kvarlåtenskap skall tillfalla Uppsala universitet, institutionen 

för ide- och lärdomshistoria, för bildande av en fond benämnd "Ragnhild 

Blomquists fond för medicinhistorisk forskning". Fonden skall förvaltas 

på samma sätt som universitetets övriga fonder. 

Beträffande kvarlåtenskapen skall följande gälla: 

Min samling av tema- och motivfrimärken av sjukvårds- och medicinhistoriskt 

intresse far icke försäljas utan skall tillföras den Dillnerska 

museisamlingen när denna fått sin slutliga placering i ett eventuellt 

medicinhistoriskt museum. I avvaktan härpå skall samlingen deponeras 

på universitetsbiblioteket, till vilket överbibliotekarien under hand har 

lämnat sitt medgivande. Samlingen omfattar för närvarande ca 4—5.000 

märken och är upplagd landsvis för överskådlighetens skull. Samlingen 

skall upphöra med utgången av 1985. Efter detta år utgivna frimärken 

skall sålunda ej inköpas. 

Vad som i övrigt återstår i mitt bo — sedan förutnämnda legat utgått — 

skall liksom den av mig ägda lägenheten på Tiundagatan försäljas och 

inflytande medel tillföras den av mig instiftade fonden. 

Disponibel avkastning från fonden skall användas dels för medicinhistorisk 

forskning, exempelvis inköp av litteratur, resebidrag m.m., dels för 

komplettering av frimärkssamlingen. Till komplettering av sam-lingen 

bör en femtedel av den disponibla avkastningen användas. Förslagsvis 

kan institutionen för ide- och lärdomshistoria för bevakning av 

frimärkskompletteringar anlita Uppsala Frimärksförening. 

Uppsala 1985-05-06 

Ragnhild Blomquist

Bestämmelser för Ragnhild Blomquists donationsfond 

(Fastställda av rektorsämbetet 1986-11-21.) 

1. Fonden skall förvaltas på samma sätt som universitetets övriga fonder. 

2. Disponibel avkastning skall användas för medicinhistorisk forskning, 

innefattande inköp av litteratur, publicering av medicinhistoriskt 

värdefulla arbeten, resor, symposier m.m. Av den disponibla avkastningen 

bör en femtedel användas för komplettering av den frimärkssamling med 

tema- och motivfrimärken av sjukvårds- och medicinhistoriskt intresse, 

som donator överlämnat till universitetet och önskat kompletteras med 

frimärken till och med utgången av 1985. 

Om under något år frimärken av intresse icke finns att förvärva far den 

icke ianspråktagna delen av de medel som avsetts för inköp användas för 

medicinhistorisk forskning enligt vad ovan sagts. 

När frimärkssamlingen är färdigkompletterad skall den disponibla 

avkastningen i sin helhet användas för medicinhistorisk forskning enligt 

ovan. 

3. Beslut om medlens användning fattas av styrelsen för institutionen 

för ide- och lärdomshistoria efter förslag av vid institutionen verk-samma 

professorer i ide- och lärdomshistoria och vetenskapshistoria samt 

institutionens representant för medicinhistoria. 

Reglemente för Marcus Borgströms fond och 

för Kristiane och 0. F. Hedströms minnesfond 

(Förslag ingivet 1990-02-16 av rektorsämbetet till kammarkollegiet; se även 

Stipendieförfattningar XIII:6 och XII:148.) 

51 

Fonden förvaltas av Uppsala universitet enligt de föreskrifter som gäller 

för förvaltning av universitetets övriga fonder. 

§2 

Disponibel avkastning ur fonden kungörs årligen vid universiteten i 

Uppsala, Lund, Stockholm och Karolinska institutet. 

5 3 

Medel utdelas till genetisk forskning företrädesvis inom humangenetik, i 

första hand till svenska forskare för forskning i eller utom Sverige, i andra 

hand till utländska forskare för forskning i Sverige. Anställning med lön 

utgör inte hinder för erhållande av medel. Samma person kan flera gånger 

tilldelas medel ur fonden. 

§4 

Om disponibel avkastning av någon anledning något år inte utdelas i sin 

helhet beslutar rektorsämbetet om beloppet skall utdelas ett kommande år 

eller läggas till kapitalet. 

55 

Inkomna ansökningar remitteras till en nämnd bestående av professorn i 

medicinsk genetik, professorn i genetik och en representant för den 

kliniska genetiken vid medicinska fakulteten. Sammankallande skall vara 

professorn i medicinsk genetik. Nämndens förslag överlämnas till 

rektorsämbetet som beslutar om utdelning.

Isa och Gustaf Bruns donation 5. Ovrig egendom, väsentligen lösören, skall så fördelas att 

Testamente 

Delvis med ändring av det av min hustru och mig den 18 juli 1936 

upprättade testamentet och med återkallande av mitt testamente den 23 

november 1956 förordnar jag härmed såsom min yttersta vilja och 

testamente följande. 

1. Samtliga aktier skola — sedan ur dem bestritts begravningskostnader 

och andra boets skulder samt de under punkt 6 nedan angivna 

arvsskatterna, i den mån likvida medel av andra slag icke förslå därtill — 

med äganderätt tillfalla universitetsbiblioteket i Uppsala med rätt dock 

för följande personer i följande ordning till avkastningen från och med 

året efter mitt frånfälle och under deras återstående livstid, nämligen 

2. Efter det samtliga ovan angivna fyra personer avlidit skall även 

avkastningen tillkomma universitetsbiblioteket att, på sätt överbibliotekarien 

ensam bestämmer, användas till inköp av handskrifter, inkunabler, 

andra sällsynta tryck, facsimileeditioner och exemplar av särskilt 

begärliga editioner av böcker (även sådana av vilka biblioteket redan har 

exemplar av andra editioner). 

3. Boutredningsmannen har att, sedan boutredningen avslutats, till 

universitetsbiblioteket överlämna de aktiebrev jämte kupongark, vilka 

sålunda tillkomma biblioteket, med skyldighet för biblioteket att iakttaga 

vad ovan under punkt 1 och 2 stadgats. 

4. Universitetsbiblioteket skall vidare erhålla 

dels mina böcker, bundna och obundna, på villkor att de ej bytas eller 

på annat sätt avyttras och ej heller utlånas utanför biblioteket; 

dels fotografiska kopior av böcker och musikalier med tillhörande 

negativfilmer; 

dels musikalier och musiklitteratur med undantag av sådant varav 

biblioteket redan har exemplar; dylika undantag skola tillfalla universitetets 

musikhistoriska institution; 

dels ock reproduktionsverk, etsningar, akvareller och, med nedan under 

punkt 5 angivna undantag, akvarellerade konturetsningar (Elias och 

Johan Fredrik Martin, Heland, Cumlin, Nordkvist, Desprez och 

Estenberg), en osignerad akvarell över Gimo, porträttgravyrer av Nanteuil, 

oljefärgsporträtt (även dem av Tischbein föreställande baron Bunge 

och hans maka), en konturteckning av Gustaf Adolfs torg (för-laga till 

Martins Gustaf Adolfs torg — blad), allt på villkor att biblioteket ej 

bortbyter eller eljest avyttrar något av dessa föremål ens om annat 

exemplar finns hos biblioteket. 

b. universitetsbiblioteket erhåller 

rokokoskrivbord, 

2 stora franska regencefåtöljer, 

4 svenska rokokofåtöljer, 

litet rokokobord med vändbar skiva, 

gustavianskt bord med intarsia, 

gustaviansk förgylld badkarssoffa, 

2 gustavianska förgyllda spegellampetter, 

3 orientaliska mattor, 

6 grå gustavianska stolar med rektangulär rygg, 

grå gustaviansk badkarssoffa, 

2 runda engelska mahognybord (1700-tal), 

återstående förgyllda gustavianska medaljongstolar. 

Uppsala den 17 juni 1958 

Gustaf Brun 

Med. dr, f. d. lasarettsläkare

Gurli och Edward Brunnbergs donation till 

Sätra Hälsobrunn 

Gåvobrev 

Undertecknad äkta makar Gurli Viola Brunnberg född Runqvist 

(080214-1400) och Edward Samuel Brunnberg (990820-1453) Karlsrogatan 

87A, 752 39 Uppsala, överlämnar härmed som gåva till Uppsala 

Universitet en revers å kronor 300.000:–. ---------- 

Medlen i sin helhet eller enbart avkastningen får användas enligt 

styrelsens för Sätra hälsobrunn bedömande för reumatologisk forskning 

eller kvalificerad forskarutbildning vid nämnda hälsobrunn. 

Uppsala 1983-03-30 

Gurli Brunnberg Edward Brunnberg 

Sture Brunnsåkers minne 

Gåvobrev 

Institutionsstyrelsen vid institutionen för antikens kultur och samhällsliv 

far härmed till förvaltning av Uppsala universitet överlämna medel 

innestående på Allkonto 6501-222 239441 hos Handelsbanken under 

beteckningen 

" Till Sture Brunnsåkers minne" (per 1988-12-31 kr 

19.799:65). 

Medlen skall bilda en fond med sagda benämning och förvaltas på 

samma sätt som universitetets övriga fonder. 

Disponibel avkastning skall användas för 1) inköp av litteratur inom 

ämnesområdet antik konst och 2) inköp av något föremål till institutionens 

Antiksamling. 

Uppsala 1989-04-04 

Tullia Linders 

Prefekt 

Förslaget om disposition av fondmedlen fastställt av rektorsämbetet 

1989-04-28.

Emil och Ragna Börjesons minnesfond 

Gåvobrev 

Till minnet av våra föräldrar Emil (1871–1928) och Ragna (1886–1975) 

Börjeson överlämnar undertecknade syskon Bertil och Gunhild Börjeson 

till Uppsala universitet som gåva var sin aktieportfölj enligt bilagda 

förteckningar. 

Gåvan förvaltas av universitetet under beteckningen "Emil och Ragna 

Börjesons minnesfond" på samma sätt som universitetets övriga fonder. 

Fondens ändamål skall vara att främja medicinsk forskning enligt de 

närmare bestämmelser som fastställs av konsistoriet på förslag av medicinska 

fakulteten. 

Anslag ur minnesfonden utdelas årligen på dag så nära som möjligt 

våra föräldrars bröllopsdag den 27 oktober, första gången 1987. 

Emil och Ragna Börjesons minnesfond kan framdeles komma att 

tillföras ytterligare medel genom testamenten av oss. 

Uppsala och Linköping 1986-10-30 

Bertil Börjeson Gunhild Börjeson 

Reglemente för Emil och Ragna Börjesons minnesfond 


§1 



52 

Enligt föreskrifterna i gåvobrev 1986-10-30 upprättat av syskonen Bertil 

och Gunhild Börjeson är fondens ändamål att främja medicinsk forskning. 

53 

Den disponibla avkastningen av fonden skall utdelas i form av två eller 

flera stipendier till förtjänta yngre disputerade forskare vid medicinska 

fakulteten vilka önska att på heltid fortsätta sina studier vid fakulteten 

för vinnande av docentkompetens. 

54 

Vid höstterminens början fastställer medicinska fakultetsnämnden anta- 

let stipendier samt det belopp varmed stipendier under läsåret skall utgå. 

Stipendiebeloppet bör fullt täcka stipendiatens levnads- och studiekostnader 

efter den levnadsstandard som kan anses gälla för studerande på 

samma studiestadium som vederbörande stipendiat. Vidare bör beloppet 

överensstämma med de normer som tillämpas för stipendier vid 

universitetet. 

5 5 

Stipendier ledigförklaras en gång om året och utdelas av medicinska 

fakultetsnämnden så nära som möjligt den 27 oktober. Sökande till 

stipendium skall ha avlagt doktorsexamen tidigast fem år före ansökningstidens 

utgång. 

56 

Stipendier utdelas för tiden 1 september–31 maj och får uppbäras under 

högst två år efter förnyad ansökan. 

57 

Stipendiat får icke samtidigt med stipendium inneha eller uppehålla 

tjänst vid universitetet.

Bankkamreraren Frithiof Carlsons fond 

Testamente 

Med stöd av den av mig och min avlidna make, Bankkamreraren Frithiof 

Carlson, i testamente den 1 februari 1923 gjorda bestämmelsen, att den av 

oss, som överlever den andra, skulle äga rätt att helt eller delvis ändra 

eller annullera de i nämnda testamente gjorda dispositionerna av vår 

efterlämnade förmögenhet, förklarar jag härmed under upphävande av 

samtliga av mig och min avlidna man förut i övrigt gjorda 

testamentariska förordnanden som min yttersta vilja och testa-mente, att 

med min efterlämnade kvarlåtenskap skall på följande sätt förfaras: 

II. Sedan de under mom. I. härovan angivna föremålen fördelats och det 

övriga lösöreboet realiserats, skall med den resterande kvarlåtenskapen 

förfaras sålunda, att därav bildas en fond, vilken under namn 

" Bankkamreraren Frithiof Carlsons Fond" skall förvaltas av Uppsala Universitet 

och vars avkastning skall efter förslag av Överbibliotekarien vid 

Universitetsbiblioteket i Uppsala företrädesvis tillfalla sådana tjänstemän, 

som tjänstgöra å nämnda Biblioteks planschavdelning och äro i 

behov av ökade inkomster. 


Fanny Carlson 

Josef och Linnea Carlssons minnesfond 

Testamente 

Härmed förordnar jag såsom min yttersta vilja att med min kvarlåtenskap 

skall förfaras på följande sätt. 

3. Sedan alla skulder betalats skall återstoden av min kvarlåtenskap 

överlämnas till medicinska fakulteten vid Uppsala universitet för bildande 

av en fond benämnd Josef och Linnea Carlssons Minnesfond för 

forskning rörande lung- och hjärtsjukdomar. Anslag ur fonden utdelas av 

medicinska fakulteten efter hörande av cheferna för respektive kliniker 

för forskning vid akademiska sjukhuset avseende nämnda sjuk-domar. 

Uppsala den 8 juli 1975 

Linnea Carlsson

Apotekare J. G. Cavallis stipendiefond 


Genom gåvobrev av den 10 december 1868 skänkte Apotekare J. G. 

Cavalli 3.000 kronor till en stipendiefond för studerande vid Kungl. 

Farmaceutiska institutet med föreskrift, att den årliga räntan i första 

rummet skulle användas till studerande på receptarie- eller apotekarlinjen, 

som minst en termin varit inskriven och deltagit i undervisningen 

därstädes. 

Förvaltas av Uppsala universitet. 

Stadgar för Carl Cederblads minnesfond 

1. Medlen förvaltas i likhet med andra till universitetet överlämnade 

donationsfonder. 

2. Avkastningen eller, där förhållandena det påkallar, kapitalet disponeras 

för att belöna eller möjliggöra vetenskapliga undersökningar om 

folkbildningen, företrädesvis det svenska folkbildningsarbetets uppkomst 

och utveckling. 

I första hand bestrider fonden kostnaderna för att ordna Carl Cederblads 

efterlämnade handlingar så att dessa kan överlämnas till universitetsbiblioteket 

i Upsala. 

3. Beslut om belöning eller bidrag ur fonden fattas av en nämnd, 

bestående av : 

a) såsom inspektor och ordförande rektor för Upsala universitet eller 

den han i sitt ställe på högst tre år förordnar, 

b) en ledamot, på högst tre år utsedd av Skolöverstyrelsen, 

c) trenne ledamöter utsedda av Folkbildningsförbundet på högst tre 

år. 

Meddelande om de under b) och c) nämnda valen tillställes rektor för 

Upsala universitet. 

Skulle något av de under b) och c) nämnda valorganen upphöra eller 

få väsentligt ändrat arbetsområde, äger nämnden själv besluta om sådan 

ändring av sin sammansättning att svenskt folkbildningsarbete förblir 

allsidigt företrätt. 

4. Nämndens ledamöter äger var för sig till ordföranden framställa 

förslag om belöning eller bidrag ur fonden. Förslagsrätt, liksom rätt att 

för egen del ansöka, tillkommer också akademisk lärare, enskild forskare 

samt folkbildningsorganisation. 

5. Nämndens beslut fattas med enkel majoritet, antingen vid sammanträde 

eller genom skriftväxling; i senare fallet skall minst tre ledamöter 

vara om beslutet ense. 

6. Före den 1 juli varje år beslutar nämnden huruvida någon belöning 

eller något bidrag skall utgå under det året samt i så fall med vilket 

belopp. 

I belöningar må under ett kalenderår icke utdelas större belopp än tre 

fjärdedelar av föregående kalenderårs avkastning; icke disponerad 

avkastning lägges till kapitalet. 

För bidrag till utförandet av större undersökning eller till dess publicering 

må även kapitalet disponeras, och må nämnden i så fall besluta 

om successiv utbetalning under en längre tidsperiod. 

7. Har nämnden beslutat att i dess helhet disponera kapitalet, så att 

fonden härigenom upphör, skall meddelande härom offentliggöras.

Herman Theodor Daugs stipendiefond 

Uppsala universitet, Juridiska avdelningen 

PM 1988-11-09 

Genom testamente 1944-08-21 överlämnade fru Ebba Matilda Ellen 

Daug, f. Hernmarck, "Till Kungliga Universitetet i Uppsala fmk: 

300.000, (Trehundratusen) avsett för grundandet av stipendium i matematik 

bärande min avlidne mans namn Herman Teodor Daug. Årlige 

räntan av inbetalda kapitalet bör i sinom tid bliva studiehjälp till mindre 

bemedlad begåvad svensk student som studiehjälp vid Akademin. " 

Akademiräntmästaren försökte genom svenska ambassaden att få 

medlen överförda till Sverige. Då detta på grund av komplicerade 

valutabestämmelser inte kunde genomföras föreslog det större konsistoriet 

att medlen skulle förvaltas av Åbo akademi och Kungl. Maj:t 

föreskrev 1948-01-23 att förvaltningen av donationen finge tills vidare, 

intill dess donationsmedlen kunde överföras till Sverige, dock längst 

intill utgången av 1952 överlämnas till styrelsen för Åbo akademi. 

Kungl. Maj:t föreskrev också, att avkastningen av donationen skulle 

under den tid förvaltningen omhänderhades av Åbo akademi, användas som 

stipendium åt en mindre bemedlad, begåvad svensk student, inskriven 

vid universitetet i Uppsala, förstudier i matematik vid Åbo akademi samt att 

stipendiat skulle utses av det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala. 

Det större akademiska konsistoriet utfärdade 1948-02-28 provisoriska 

bestämmelser för stipendiet, gällande för den tid som fonden förvaltades 

av Åbo akademi. 

De donerade medlen överfördes till Uppsala universitet först 1974. 

Stipendium har utdelats endast en gång. Kapitalbeloppet uppgår per 

1988-07-01 till 57.497 kr och disponibelt belopp till 3.450 kr. 

Professor Herman Theodor Daug var professor i matematik vid 

Uppsala universitet åren 1867-1888. Han var gift (andra gången) med 

Ebba Matilda Hernmarck, som var född i Tammerfors. Hon var svensk 

medborgare men återflyttade 1903 till Finland. Herman Daug hade själv 

ingen anknytning till Åbo. 

I enlighet med förslag från institutionsstyrelsen vid matematiska institutionen 

föreslås 

att fonden förvaltas på samma sätt som universitetets övriga fonder 

samt att disponibelt belopp vart tredje år utdelas av rektorsämbetet 

som stipendium till begåvade, behövande svenska studerande i matematik 

vid Uppsala universitet efter ledigkungörande i samband med kungörande 

av universitetets övriga stipendier. 

Anders Diös' donation av byggnad för 

kärnspektroskopi 

Gåvobrev 

I maj månad 1960 sammanträffade jag med professor Kai Siegbahn som 

då berättade om den forskning som han bedriver. Han redogjorde även 

för sina planer på en egen institutionsbyggnad och visade mig de skissförslag, 

som utarbetats av arkitekten Per-Olof Olsson. Jag blev så 

imponerad av de resultat som uppnåtts av professor Siegbahn att jag vid 

detta tillfälle utfäste mig att låta uppföra denna institutionsbyggnad. Då 

byggnaden nu är färdigställd, ber jag att till Uppsala universitet få 

överlämna denna såsom gåva och det är min förhoppning att den 

framgent skall främja och bidraga till den forskning i kärnspektroskopi, 

som nu bedrives av professor Siegbahn och hans medhjälpare. 

Uppsala den 10 augusti 1962 

Anders Diös

Hanna Eklunds fond för neurologisk forskning Vilhelm Ekmans universitetsfond 

Testamente 

Jag Hanna Eklund, förklarar härmed min yttersta vilja och testamente 

vara, att det efter mitt frånfälle skall förfaras på följande sätt med min 

behållna kvarlåtenskap: 

5. Vad som därefter återstår, sedan alla kostnader i samband med mitt 

frånfälle äro gäldade, skall överlämnas till Fonden för neurologisk forskning 

vid Uppsala universitet; 

Upsala den 9.4 1970 

Hanna Eklund 

Reglemente för Hanna Eklunds fond för neurologisk forskning 


§1 

Fonden förvaltas av Uppsala universitet enligt de allmänna föreskrifter 

som gäller för förvaltning av universitetets fonder. 

§2 

Ändamålet med fonden skall vara att stödja forskningen vid neurologiska 

kliniken på Akademiska sjukhuset. 

~ 

Anslag för sådan forskning beviljas 

3 

ur fondens disponibla avkastning dels för kliniska forskningsprojekt dels 

för studieresor. Icke ianspråktagna medel under ett år överföres till nästa 

års disponibla avkastning. 

§4 

Anslag utdelas av en kommittē bestående av medicinska fakultetens 

dekanus samt cheferna för neurologiska kliniken och kliniskt-neurofysiologiska 

centrallaboratoriet vid Akademiska sjukhuset. 

5 5 

i 

(Se Urkunder och författningar ang. donationer och fonder I:253.) 

Universitetet i Uppsala 

Andring av stadgarna för Vilhelm Ekmans universitetsfond 

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala har anhållit om ändring i de av 

Kungl. Maj:t den 1 november 1901 fastställda stadgarna för Vilhelm 

Ekmans universitetsfond. 

Kammarkollegiet har den 5 mars 1984 avgivit yttrande i ärendet. 

Regeringen stadfäster sådan ändring av § 7 i stdgarna för Vilhelm 

Ekmans universitetsfond att mandattiden för nämndens ledamöter 

utsträcks till fem kalenderår och antalet ledamöter utökas till tio. 

Vidare föreskriver regeringen att i stället för bestämmelsen i § 9 andra 

punkten av stadgarna att förslag till ändringar i eller tillägg till stadgarna 

skall underställas Kungl. Maj:t till stadfästelse skall gälla att sådant 

förslag skall prövas enligt permutationslagen (1972:205). 

På regeringens vägnar 

Lena Hjelm-Wallēn Gunilla Fenne

Sara Ekwalls donation Lektor A. G. Eliassons donation 

Testamente 

Härmed förklarar jag det vara min önskan, att de av mina papper, som 

utgör avskrifter ur italienska arkiv, såsom huvudsakligen Vatikanarkivet, 

Archivio di Stato, Biblioteca Laurenziana och Biblioteca nazionale i 

Florens samt Archivio Santissima Annuntiata och Biblioteca Vittorio 

Emanuele i Neapel, jämte fotografiskt material – fotografier, fotostater 

och mikrofilmer – samt manuskriptutkast, då jag själv gått bort eller 

dessförinnan måste uppge tanken på fortsatt bearbetning av materialet, 

tillfaller Universitetsbiblioteket Carolina i Uppsala. 

Två manuskriptskåp, det ena av björk, det andra med rulljalouis, kan 

medfölja arkivmaterialet om så önskas. 

Det är även min önskan, att eventuell pekuniär kvarlåtenskap övergår 

till Biblioteket för att användas till renskrivning och katalogisering av 

papperen. Skulle någon del därav bli över, vore det min önskan, att det 

ginge till fortsatta forskningar rörande Birgittinklostret Paradisos historia i 

Florens. 

Ett kopparstick från Florens och ett större foto av en påvebulla från 

början av 1400-talet samt den litteratur, som berör Birgittinklostret i 

Florens eller staden Florens' historia ingår icke i gåvan, men det är min 

önskan att biblioteket ville inköpa detta material till ett skäligt pris. De 

därav influtna medlen skall i så fall läggas till de övriga penningmedel, 

som enligt ovan skall disponeras av biblioteket. 

Uppsala den 5/8 1975 

Sara Ekwall 

Reglemente 

(Fastställt av Större akademiska konsistoriet 1937-12-18; se även Urkunder 

och författningar ang. donationer III:12.) 

51 

Fonden, som förvaltas av Uppsala universitet, har till ändamål att bestrida 

kostnaderna för inköp och ordnande av svampsamlingar till universitetets 

botaniska museum samt att överhuvud taget befrämja svampstudiet vid 

botaniska laboratoriet och botaniska museet, under förutsättning att 

förutvarande anslag till institutionen från universitetets sida därför icke 

minskas. 

52 

Av fondens årliga avkastning avsättes minst 1/10 till kapitalet. Resten 

överföres vid räkenskapsårets slut till en dispositionsfond, som använ- 

des till i föregående 5angivna ändamål efter beslut av en nämnd bestå- 

ende av universitetets rektor, professorn i botanik, särskilt systematik 

och morfologi samt professorn i botanik, särskilt fysiologi och anatomi. 

53 

Universitetets räntekammare skall vid varje räkenskapsårs slut tillställa 

professorerna i botanik bestyrkt utdrag ur universitetets huvudbok utvisande 

fondernas ställning.

Stina och Bertil Engströms fond 

Gåvobrev 

Till Uppsala universitet överlämnar vi härmed som gåva ett belopp om 

Tvåhundratusen (200.000) kronor samt Livförsäkring nr 90-170609- 

142733-5 av Bertil Engström i Wasa Livförsäkring för bildande av en 

fond benämnd "Stina och Bertil Engströms fond för medicinsk forskning". 

Fonden skall förvaltas på samma sätt som universitetets övriga 

fonder och medlen användas av medicinska fakulteten för vid varje 

tillfälle särskilt angelägen forskning. Medlen kommer inom den närmaste 

tiden att insättas på universitetets postgirokonto 183797-0. 

Försäkringsbrevet bifogas detta gåvobrev. 

Hudiksvall 1989-11-01 

Stina Engström Bertil Engström 

Reglemente för Stina och Bertil Engströms fond för 

medicinsk forskning 


§1 


förvaltning av universitetets övriga fonder. 

~ 2 

Fondens medel skall användas av 

medicinska fakulteten för vid varje tillfälle särskilt angelägen 

forskning. 

3 

~ 

Den disponibla avkastningen av fonden skall utdelas i form av forskningsbidrag 

för material- eller lönekostnader, eller i form av ett eller 

flera stipendier. Ändamålet skall vara att för yngre särskilt förtjänta 

forskare vid fakulteten möjliggöra forskning på heltid under längre 

tidsperioder. 

§4 

Under höstterminen fastställer medicinska fakultetsnämnden ändamålet 

med det stöd som skall utgå, samt beloppets storlek. Vid fullt stipendium 

bör beloppet fullt täcka stipendiats levnadskostnader efter den 

levnadsstandard, som kan anses gälla för studerande på samma stadium. 

Vidare bör beloppet överensstämma med de normer som tillämpas för 

stipendier vid universitetet. 

J 

5 5 

Forskningsbidrag, respektive stipendier skall ledigförklaras en gång om 

året i samband med att övriga stipendier till forskare och forskarstuderande 

kungöres till ansökan lediga. Sökande skall vara forskarstuderande 

eller ha avlagt doktorsexamen tidigast fem år före ansökningstidens 

utgång. 

§6 

Fullt stipendium innebär att stipendiat skall ägna sig på heltid åt sitt 

forskningsprojekt. Stipendiat får icke samtidigt med fullt stipendium 

uppbära ersättning för arbete överstigande 8 veckotimmar. Om nämnden 

utdelar delar av fullt stipendium skall den specificera hur mycket 

annan verksamhet, som får kombineras med stipendiet. 

57 

Fullt stipendium får uppbäras under högst två år efter förnyad ansökan. 

~ 

Utdelning av medel beslutas av 

8 

medicinska fakultetsnämnden på 

förslag av nämnden för forskarutbildning.

Thore Engströmers donation 

Testamente 

Som mitt testamente föreskrifver jag härmed, att min vid min död 

efterlämnade förmögenhet skall fördelas på följande sätt. 

4. Sedan skall etthundratusen (100.000) kronor tillfalla Uppsala universitet 

att som en fond, bärande mitt namn, förvaltas som universitetets 

öfriga fonder och användas på följande sätt. 

Sedan en efter penningvärdets ändringar lämpad del af den årliga 

afkastningen lagts till kapitalet, skall återstoden af den årliga afkastningen 

delas i två lika delar. Den ena af dessa skall tillföras en besparingsfond. 

Ofver behållningen å denna fond må större akademiska konsistoriet med 

universitetskanslerns fastställelse när som helst förfoga till större eller 

mindre del för något för universitetet och dess syften gagneligt ändamål, 

som icke anses böra fyllas med statsmedel, såsom för vissa tillfälliga extra 

utgifter eller för att genom att bereda en fram-stående lärare eller forskare 

särskilda förmåner förvärfva honom till universitetet eller behålla honom 

där. Den andra hälften af den årliga afkastningen skall användas till 

stipendier åt förhoppningsfulla behöfvande juris studerande af Norrlands 

nation. Stipendiernas antal bestäm-mes af konsistoriet och bör anpassas 

så, att åtminstone något räcker till ett sparsamt uppehälle vid universitetet. 

Stipendium må icke tilldelas studerande, som för mer än tre år sedan 

aflagt studentexemen, och må ej behållas längre än tre år. 

Uppsala den 24 febr. 1933 

Thore Engströmer 

Gun och Edvin Erikssons fond för 

cancerforskning 

Gåvobrev 

Till medicinska fakulteten vid Uppsala universitet överlämnar vi här-med 

såsom gåva 148 st aktier i Hallstaviks Mekaniska Verkstads Aktiebolag 

för bildande av en fond benämnd Gun och Edvin Erikssons fond för 

cancerforskning. Till aktierna hör ett 1969-09-15 dagtecknat optionsavtal, 

enligt vilket Jean Svensson förbundit sig att senast 1979-06-30 inköpa 

aktierna för angiven köpesumma. Universitetet inträder i vår rätt enligt 

sagda avtal. 

Anslag ur fonden skall utdelas av en kommittē, bestående av dekanus 

för medicinska fakulteten samt cheferna för kirurgiska och medicinska 

klinikerna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Anslag skall avse cancerforskning 

vid nämnda sjukhus. 


Edvin Eriksson Gun Eriksson 

Reglemente 


51 


som gäller för förvaltning av universitetets övriga fonder. 

§2 

Fondens ändamål är i enlighet med föreskrifterna i makarna Erikssons 

gåvobrev 1973-12-20 att stödja cancerforskning vid Akademiska sjukhuset. 

53 

Anslag för sådan forskning beviljas ur fondens disponibla avkastning dels 

för kliniska forskningsprojekt dels för studieresor. 

Icke ianspråktagna medel under ett år överföres till nästa års avkastning, 

tillgänglig för utdelning. 

§4 

Anslag utdelas av en kommittē, bestående av medicinska fakultetens 

dekanus samt cheferna för de kirurgiska och medicinska klinikerna vid 

Akademiska sjukhuset. 

55 

Beviljade medel skall användas inom två år från utdelningstillfället. Icke 

ianspråktagna medel återgår därefter till fonden.

Fröken Lisa Erikssons minnesfond 

Testamente 

Jag Ester Elisabet Eriksson, 871020-1404, förordnar härmed såsom min 

yttersta vilja och testamente, att min kvarlåtenskap skall på följande sätt 

fördelas: 

I. Min jordbruksfastighet Alby Rasbo, bestående av Alby 1:2, 1:3, Grän 

5:3, Grän 5:4 del av, Grän 5:5, Grän 5:7, Grän 6:3, Grän 6:4, skall bilda 

en fond benämnd "Fröken Lisa Erikssons minnesfond" och skall förvaltas 

av Uppsala Universitets Egendomsförvaltning. Avkastningen skall 

tillfalla Uppsala Universitet för medicinsk forskning. Fastigheten får ej 

säljas. Uppgjord skogsvårdsplan bör följas. 

II. Återstående tillgångar i form av kontanter och fordringar, sedan alla 

omkostnader frånräknats, skall tillfalla Uppsala Universitet. Avkastningen 

av kapitalet skall utdelas till cancerforskning vid Akademiska sjukhuset i 

Uppsala. 

Uppsala den 8 augusti 1979 

Elisabet Eriksson 

Frisängsfonderna 

Kungl. kammarkollegiet; Beslut 1973-02-12 

Sjukvårdsstyrelserna i samtliga landstingskommuner samt i Göte-borgs, 

Malmö och Gotlands kommuner ävensom direktionerna för Karolinska 

sjukhuset och Akademiska sjukhuset i Uppsala. 

Ändrade bestämmelser rörande användningen av s.k. frisängsfonder 

Styrelsen för svenska landstingsförbundet har i skrivelse till Kungl. Maj:t 

1969-03-21 hemställt att av Kungl. Maj:t i brev 1961-04-14 och 1964-10- 

09 till samtliga länsstyrelser meddelade generella bestämmelser angående 

användningen av s.k. frisängsfonder måtte utvidgas till att gälla även 

sådana fonder, vars ändamål är att bereda frisängsplats på enskilt eller 

halvenskilt rum. Förbundet har vidare anhållit att fondernas avkastning, i 

den mån den inte kommer till användning för beredande av ersättning för 

vård på allmän sal, enskilt eller halvenskilt rum, skall få användas förutom 

för de i breven angivna ändamålen även till ersättning för 

konvalescentverksamhet och rekreationsresor. 

Som skäl för framställningen har anförts dels att de fonder som avser 

att ersätta vård på enskilt eller halvenskilt rum inte kommer att kunna 

utnyttjas, eftersom möjligheterna att erhålla vård på sådana rum kom-mer 

att alltmer begränsas, dels att — såvitt angår det i 1964 års brev angivna 

andrahandsändamålet rörande hjälpmedel till handikappade — numera 

inträtt ändrade förhållande till följd av fr.o.m. 1968-01-01 gällande nya 

statsbidragsbestämmelser. 

I ärendet har yttranden avgivits av svenska kommunförbundet 1970-08- 

14 och socialstyrelsen 1971-02-02. 

Jämlikt permutationslagen (1972:205) skall fråga om permutation, som 

inte har samband med avveckling av fideikommiss, prövas av 

kammarkollegiet. 


Till följd härav kommer bestämmelserna angående användningen av 

s.k. frisängsfonder att hädanefter ha följande lydelse. 

Bestämmelserna avser så kallade frisängsfonder vilka förvaltas av 

myndighet tillhörande stat, landsting eller kommun — dock inte av 

stiftelsen serafimerlasarettet förvaltade fonder — och vilkas av vederbörande 

donator avgivna uteslutande ändamål är att bereda ersättning för 

vård på allmän sal, enskilt eller halvenskilt rum. 

1. Avkastningen av frisängsfond av nu ifrågavarande slag får, i den 

mån avkastningen inte kommer till användning för beredande av ersättning 

för vård på allmän sal, enskilt eller halvenskilt rum, användas 

48 49

a) såsom bidrag under eller efter sjukhusvård till patient, som i anledning 

av sjukhusvistelsens längd eller på grund av minskad arbetsförmåga, orsakad 

av sjukdomen, fått sin ekonomiska ställning försämrad, 

b) till täckande av kostnad för eftervård, som patient av ekonomiska skäl 

eljest inte har möjlighet att bekosta, Bjurzons frisängsfond 

Ytterligare föreskrift i donationsurkunden 

rörande anknytning till viss patient eller 

viss avdelning 

c) till bestridande av kostnader för ortopediska hjälpmedel, 

d) till bestridande av kostnader för andra personliga hjälpmedel än 

ortopediska, vilka personer med olika fysiska handikapp medicinskt bedöms 

Bredmans sjukhusdonation 

Ruth Brodēns frisängsfond 

För studerande. 

Till patient vid psykiatriska kliniken. 

vara i behov av, dock ej tandproteser och vanliga glasögon samt 

Disa Böttigers sjukhusfond 

e) till täckande av kostnader för konvalescentvård och rekreationsresor, 

som patient av ekonomiska skäl eljest inte har möjlighet att be-kosta. 

Avkastningen av ovan angiven frisängfond må dock inte användas för 

Dahlboms frisängsfond 

Augusta Eklunds frisängsfond 

Till kvinnlig patient. Till 

njur- och kräftsjuka. 

ändamål som skall bekostas med allmänna medel eller till bestridande av utgift 

Emile och Mathilda Ekmans 

i den del den täcks av medel från allmän försäkringskassa. 

fond 

2. För frisängsfond gällande föreskrift, att densamma skall vara knuten till 

visst sjukhus eller användas för vissa patienter, skall alltjämt iakttagas, såvida 

E. E. Erikssons donation Företräde för person från Gamla Uppsala 

socken. 

inte med stöd av bestämmelserna i permutationslagen (1972:205) för särskild 

fond annorlunda förordnas. 

P. E. Erikssons frisängsfond Till gifta mindre bemedlade tillhörande 

Uppsala stad, vilka ej åtnjuta fattigvårdsunderstöd. 

Fors ' E. Reuterswärd 

Generaldirektör 

Agneta Möller 

Byrådirektör 

sjukhusfond till understöd 

av sjuke 

Till personer tillhörande Uppsala stad- och 

akademis arbetandes- och tjänstefolksklasser. 

Nedanstående frisängsfonder (motsv.) 

har av universitetet överlämnats till 

Upp-sala läns landsting för förvaltning 


rörande anknytning till viss patient eller Fondens benämning 

viss avdelning 

Till person av arbetsklassen som ej åtnjuter eller åtnjutit kommunalt 

fattigunderstöd. 

Till person tillhörande Alunda kommun, oberoende av ekonomisk ställning. 

Företräde för person från Lunda församling, Stockholms län. 

Makarna Anderssons frisängsfond 

A. P. Anderssons frisängsfond 

Constance Anderssons 

frisängs fond 

M. M. Arvidssons frisängsfond 

Till patienter från Uppsala läns mellersta 

domsagas sex härader (Lagunda, Hagunda, 

Ulleråkers, Bälinge, Vaksala, Rasbo härader). 

50 

Edla Charlotta och Hedvig 

Charlotta Janssons frisängsfond 

J. A. Johanssons frisängsfond 

Lennanders frisängsfond 

S. C. Liljeblads sjukhusdonation 

E. Lundbergs sjukhusdonation 

Maniettes frisängsfond 

Nybergs fond 

Maria och Johan Olssons 

frisängsfond 

O. V. Petterssons sjukhusdonation 

P. A. och Anna Augusta 

Petterssons donation 

A. F. Regnells sjukhusfond 

För medellös sjukling tillhörande Uppsala 

stad av handels-, hantverks- eller arbetsklassen. 

Till patient från Uppsala län. 

Företräde för patient från vaktbetjäningen 

vid länets residens eller timmerman inom 

Uppsala stad. 

Till patient som ej åtnjutit kommunalt fattigunderstöd. 

Till lungturberkulösa från Uppsala stad 

och län. 

Till mindre bemedlade från Åkerby kommun 

(numera Bälinge kommun). 

51


rörande anknytning till viss patient eller 

Fondens benämning viss avdelning 

(Föreskrifter fastställda av rektorsämbetet 1989-03-31; okänd givare.) 

Rinmans sjukhusdonation 

Schrams sjukhusdonation 

Anna Siegbahns donation 

Erik och Maria Silfverlings 

frisängs fond 

Sophie Svanbergs 

sjukhusdonation 

M. Svenssons sjukhusdonation 

Thams sjukhusdonation 

Ivar Thorlings frisängsfond 

Thunströms sjukhusfond 

E. Wahlströms sjukhusdonation 

Zetterlings donation 

52 

Till obemedlad sjukling. 

Till fattig yngling. 

Till barn under tolv års ålder. 

Till patient från Vänge kommun (numera 

Norra Hagunda kommun). 

Till medellös från Uppsala stad. 

Företräde för patient från Hacksta eller 

Löts socknar. 

Till pediatriska avdelningen. 

Företrädesvis till dem som behöver längre 

vård för svårare lidanden. 

Fytotekets donationsfond 

Ändamål 

Fonden skall användas för insamling, köp och bearbetning av material till 

Uppsala universitets botaniska samlingar — Fytoteket. 

Förvaltning 

Fonden skall förvaltas på samma sätt som universitetets övriga fonder. 

Disposition 

Fondens avkastning disponeras av föreståndaren för Fytoteket. 

53

Anna och Cecilia Gahns donation Olof Gjerdmans fond 

Testamente 

Härmed förordna vi såsom vår yttersta vilja och testamente, att av 

varderas kvarlåtenskap 400 aktier i Henrik Gahns aktiebolag i Upsala 

eller således tillhopa 800 aktier skola bilda en fond under namn av 

Gahnska fonden att överlämnas till Upsala Universitet med följande 

villkor och bestämmelser. 

Av fondens avkastning skall med det undantag för arvode, varom 

nedan förmäles, ena hälften användas till stipendier för behövande studerande 

vid Upsala Universitet, vilka studera kemi, med företräde för 

avkomlingar av våra föräldrar Henrik och Maria Elisabeth Gahn, och 

den andra hälften disponeras, på sätt nedan omförmäles, till främjande 

av den kemiska forskningen vid Upsala Universitet. 

Innan dessa donationsbestämmelser träda i kraft, skola dock gälla 

följande förbehåll i och för tillförsäkrande av livräntor åt nedan omförmälda 

personer tillhörande vår släkt. 

Stipendiernas storlek bestämmes av det Större akademiska konsistoriet, 

som även utdelar stipendierna. 

De närmare bestämmelser angående användningen av belopp, avsedda 

att främja den kemiska forskningen vid universitetet, överlämnas åt den 

matematisk-naturvetenskapliga sektionen. 

Rörande fondens förvaltning, event. omplacering av donationsmedlen, 

äger Universitetets drätselnämnd fatta beslut. 

Av fondens avkastning skall akademiräntmästaren äga uppbära ett 

arvode av 300 kronor årligen. 

Innan efter någonderas död nu ifrågavarande dispositioner till någon 

del gå i verkställighet, skall den avlidnas bo vara till fullo utrett. Upsala 

den 26 november 1919 

4 

Anna Gahn Cecilia Gahn 

Testamente 

Undertecknad, Olof Henrik Gjerdman, förklarar härmed vid fullt och 

klart förstånd och av fri vilja att vid min död skall förfaras med min 

behållna kvarlåtenskap på följande sätt. 

Jag testamenterar: 

5. Till Uppsala universitet all min övriga kvarlåtenskap med undantag av 

lösören, som finns upptagna på vidfogad förteckning. 

Den behållning som försäljningen av min lägenhet i Bostadsföreningen 

Vasa inbringar samt mina nyss nämnda tillgångar i form av 

värdepapper och banktillgodohavanden skall bilda en fond under namn 

av "Olof Gjerdmans fond". 

Om vid min död mina nu levande två systrar Olga Charlotta Gjerdman 

och Elna Kristina Gjerdman, bägge nu boende i Nyköping samt fil. dr 

Margit Abenius finns i livet skall avkastningen av fonden med en 

tredjedel årligen utgå till var och en av dem. Allteftersom nämnda 

personer går bort, läggs den avlidnas andel av fondens årliga avkastning 

till fonden, tills de alla har avlidit. När det har skett eller den sist 

kvarlevande av dem på eget initiativ eller på förfrågan från fondens 

förvaltning (Uppsala Universitet) meddelar denna, att hon inte längre 

anser sig behöva eller av omtanke om fondens yttersta syfte inte längre 

önskar uppbära sagda avkastning i dess helhet eller till viss del, skall av 

avkastningen årligen till fonden läggas så stor del som fondförvaltningen 

finner nödvändig för fondens växt. Återstoden av dess hela årliga 

avkastning delas i två lika hälfter, vilka utgår som forskarunderstöd. 

. Fonden förvaltas av universitetet på samma sätt som övriga fonder, och 

understöden utdelas genom universitetets försorg och närmare 

bestämmelser, dock efter följande riktlinjer: 

Av de två årliga lika stora understöden skall 

a) ett gälla forskning rörande svenskt språk, särskilt riksspråket i vers 

och prosa, grammatik (ljudlära, formlära och syntax), ordens härledning, 

betydelselära och stilistik (däri inbegripna rytm- och klangförhållanden); 

b) ett gälla forskning på den allmänna språkvetenskapens skilda områden. 

Understöd till forskning rörande svenskt språk utdelas efter hörande 

av professorerna i svenska språket och i nordiska språk samt representanterna 

i de specialgrenar, som det i varje särskilt fall angår. Understö- 

55

det i allmän språkvetenskap utdelas efter hörande av representanterna 

för de forskningsgrenar som i varje särskilt fall närmast berörs. 

Bägge understöden kan sökas av lärare och studerande vid Uppsala 

universitet. Om ett år ingen sökande anmäler sig, skall ifrågavarande 

understödsbelopp fonderas. Detsamma skall ske, om de sakkunniga ett år 

inte finner någon sökande förtjänt av understöd. 

Vid utdelningen av de två understöden bör iakttagas att vetenskapsgrenar 

som saknar särskild professur, inte skall stå tillbaka för de grenar 

som har sådana och som på den grund äger större möjligheter till bidrag 

från staten och andra håll. Vidare bör tillses att om det finns sökande, 

som tillhör olika forskningsgrenar, bör variation iakttagas så att inte 

samma forskningsgren utan tungt vägande skäl erhåller understöd år 

efter år. Om någon sökande av någon särskild anledning, t.ex. för 

forskningsresa eller för tryckning av arbete skulle vara i behov av större 

bidrag, så må avkastningen för två följande år på en gång kunna tilldelas 

den sökande, ifall han eller hon anses därav väl förtjänt. I liknande fall 

bör undantagsvis också avkastningen av fondens bägge hälfter kunna 

utdelas till en och samma sökande. 

För utdelningen av understöden gäller att den inte får ske utan garanti 

eller stor sannolikhet för att pengarna går till angivet ändamål. Sökanden 

skall också inom viss bestämd tid bekräfta att så har skett genom att 

redovisa för sina resultat eller på annat sätt. 

56 

Uppsala den 19 nov. 1962 

Olof Gjerdman 

Annie Grimlunds donation 

Testamente 

Med upphävande av samtliga tidigare testamentariska förordnanden 

förordnar undertecknad härmed följande såsom min yttersta vilja och 

mitt testamente. 

§2 

Ett belopp om 25.000 kronor skall överlämnas till Uppsala Universitet 

med föreskrift att avkastningen vart tredje år efter förslag av överläkaren 

vid audiologiska avdelningen vid Akademiska sjukhuset utdelas såsom 

resestipendium till en förtjänt forskare inom audiologin, med företräde 

för den som visat intresse för forskning kring Mēnieres sjukdom. 

Arvsskatten å detta legat skall gäldas av dödsboet. 

Malmö den 28/7 -78 

Annie Grimlund 

57

Anders Grönwalls minnesfond för 

medicinens historia 

Fonden skall i första hand stödja ett framtida medicin-historiskt 

museum. Medlen bör användas för museets behov i synnerhet vid dess 

igångsättning och sedan även utnyttjas för att stödja museets drift. 

Fonden bör även kunna användas för att stödja samarbete med andra 

museer och för att samla in material av medicin-historiskt intresse 

begränsat till Norden. 

Fondens medel fördelas av en nämnd bestående av tre personer som 

utses av Rektorsämbetet för 3 år i taget. Ansökan om medel ställes till 

denna nämnd. 

Uppsala den 26 maj 1989 

Lars Thorēn Kristoffer Hellsing Carl-Henric de Verdier 

Alma och Evert Gustafssons donation 

Testamente 

Vi Karl Evert Gustafsson och Alma Matilda Gustafsson född Eriksson, 

förordar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente vara, att den del 

av vår kvarlåtenskap, som återstår, sedan våra skulder blivit guldna, 

skall tillfalla cancerforskningen, Upsala Universitet. 

Upsala den 10 april 1961 

Evert Gustafsson Alma Gustafsson 

58 59

Göran Gustafssons stiftelse 

Göran Gustafssons stiftelse bildades 1986 och har enligt stadgarna för 

Stiftelsen till ändamål att stödja a) den humanbiologiska forskningen vid 

Uppsala universitet, företrädesvis grundvetenskaplig forskning med 

klinisk relevans och b) forskningen inom teknisk fysik vid Tekniska 

högskolan (KTH) i Stockholm och Uppsala universitet (UU) och därmed 

sammanhängande ämnesområden. 

Styrelsen för Stiftelsen har beslutit, att av tillgängliga medel 50 skall 

utdelas för teknisk fysik vid KTH och 25 % vardera till humanbio-logi 

resp. teknisk fysik vid UU. 

Ansökan om anslag sker på särskilt formulär i regel i början av varje 

hösttermin. Formulär kan rekvireras från respektive fakultets/sektions 

kansli. 

Styrelsen har fastställt vissa principer för utdelning av anslag. Dessa 

innebär bl.a. följande. 

Stöd skall ges för grundforskning och anslag utdelas efter ansökan. 

Såväl enskilda forskare som fakulteter eller institutioner har rätt att 

söka. 

För KTH:s del innebär "teknisk fysik" forskning som bedrivs inom 

sektionen för teknisk fysik, för UU:s del innebär det forskning inom 

fysik med teknisk relevans. "Fysik" måste därvid definieras så vitt att 

man också innefattar randområden som har teknisk relevans. 

Styrelsen binder i regel inte upp tillgängliga medel i långtidsprojekt, 

tjänster med tillsvidare-anställning etc. Undantag från denna regel kan 

medges i fråga om framstående forskare som genom att lön kan garanteras 

av Stiftelsen för kortare tid kan räddas kvar inom KTH eller UU. 

Exempel på ändamål som kan stödjas av Stiftelsen är 

Inköp av tyngre utrustning men även stöd för inköp av apparatur i 

kostnadsklassen 50—400 kkr; 

Inkallande av gästforskare; 

Tidsbegränsade forskartjänster; 

Arrangerande av symposier eller sommarskolor, varvid dock bidrag 

endast lämnas till det vetenskapliga programmet. 

Lennart Hartmanns minnesfond 

Till Större Akademiska Konsistoriet vid Uppsala Universitet 

Efter chefredaktör Lennart Hartmanns frånfälle den 6 februari i år har 

verkställts en insamling för att hugfästa hans minne genom en fond 

avsedd att vid Uppsala Universitet befrämja forskningar och studier 

inom samhällsvetenskapen, företrädesvis tidningspressens, område. Med 

överlämnande av stadgar för fonden ha vi härmed äran anhålla att 

Universitetet ville mottaga och förvalta de insamlade medlen. Till 

insamlingen har influtit kr 7.562, vilket belopp redan översänts, och 

fullständiga verifikationer komma att i dag tillställas akademiräntmästaren. 

Uppsala den 27 maj 1957 

Eva Wennerström-Hartmann Åke Holmbäck Carl Arvid Hessler 

Stadgar 

§1 

Fonden, som förvaltas av Uppsala universitet, avser att vid universitetet 

befrämja forskningar och studier inom samhällsvetenskapens, företrädesvis 

tidningspressens, område. 

52 

Fondens avkastning skall, sedan en tiondel årligen lagts till kapitalet, på 

förslag av en nämnd, bestående av universitetets rektor, professorn i 

statskunskap och en av större akademiska konsistoriet för tre år utsedd 

ledamot samt efter beslut av konsistoriet användas för utgivande av 

skrifter eller företagande av forsknings- och studieresor eller ock för 

understöd till andra i överensstämmelse med fondens uppgift stående 

ändamål. 

Fil. lic. fru Eva Wennerström-Hartmann skall likaledes tillhöra ovan 

angivna nämnd, som alltså under hennes livstid kommer att bestå av fyra 

ledamöter. 

53 

Nämnden äger föreslå understöd såväl med ledning av ansökningar 

därom som efter eget initiativ. 

54 

Utdelning ur fonden äger rum vart tredje år, såvida icke konsistoriet 

60 61

estämmer annorlunda. Skulle fondens avkastning i sin helhet eller till en 

del icke komma att tagas i bruk vid något tillfälle då utdelning eljest . 

skolat ske äger konsistoriet efter nämndens förslag besluta att räntan skall 

reserveras till ett följande år eller läggas till kapitalet. 

62 

Eva Wennerström-Hartmann Åke Holm bäck 

Birgit och Bengt Hedströms fond för 

barnneurologisk forskning 

Gåvobrev 

Undertecknade äkta makar, direktör Bengt Hedström och fru Birgit 

Hedström få härmed till Uppsala universitet såsom gåva överlämna 

Femtiotusen (50.000) kronor att utgöra en fond avsedd att främja barnneurologisk 

forskning vid Uppsala universitet. 

För fonden skola följande bestämmelser gälla. 

51 

Fondens medel skola i första hand användas till 

1. direkta anslag till forskningsprojekt inom barnneurologin avsedda 

för vetenskapsidkare knutna till Uppsala universitet eller Akademiska 

sjukhuset; 

2. stipendier avsedda att för läkare i Uppsala möjliggöra speciella 

studier inom barnneurologin eller för att till Uppsala inbjuda framstående 

forskare i detta ämne. 

§2 

För det med fonden avsedda ändamålet må såväl fondens avkastning 

som dess kapital tagas i anspråk, varvid dock av kapitalet bör förbrukas 

högst en femtedel varje år. 

53 

Förvaltningen av fondens medel skall handhavas av universitetets drätselverk, 

och ankommer det på akademiräntmästarcn att besluta om 

placering och omplacering av fondens kapital ävensom köp och försäljning 

av värdehandlingar. 

§4 

Beslut angående användningen av fondens medel för de med fonden 

avsedda ändamålen fattas av en nämnd bestående av dekanus för Medicinska 

fakulteten, chefen för Pediatriska kliniken samt chefen för Neurologiska 

kliniken. 


Bengt Hedström Birgit Hedström 

63

Uppsala universitet Teologiska 

fakultetsstyrelsen Anhållan 

1989-09-18 

Rektorsämbetet 

Eira Hellbergs donation 

Disposition av Eira Hellbergs överlämnade medel 

för parapsykologisk forskning 

Med stöd av bifogade skrivelse från professor Owe Wikström anhåller 

teologiska fakultetsstyrelsen att Eira Hellbergs överlämnade medel för 

parapsykologisk forskning far disponeras av teologiska fakultetsstyrelsen 

efter förslag från professorn i religionspsykologi. Medlen skall 

användas för att stödja forskningen inom ämnet (inköp av litteratur, 

inbjudan av gästföreläsare och resestipendier till forskare och forskarstuderande 

etc.). 

Ragnar Holte Lennart Ståhle 

Anhållan bifallen av rektorsämbetet 1989-10-27. 

Seda och Signe Hermanssons fond 

Testamente 

.Undertecknade systrar Hermansson, som sakna arvsberättigade anhöriga 

och upprättat inbördes testamente den 12 augusti 1958, återkalla härmed 

i testamentet angivet förordnande i övrigt, enär under hand i delposter 

kronor Tio tusen /10.000/ inbetalts till Hudiksvalls församling. 

Vi förklara nu som vår yttersta vilja att efter bådas vårt frånfälle kronor 

Tio tusen /10.000/ skall tillfalla Svenska Röda Korset att användas för 

dess verksamhet i underutvecklade länder samt att kvarlåtenskapen i 

övrigt skall tillfalla Uppsala Universitet att användas för mest angelägen 

medicinsk forskning, gångkläder dock till Stadsmissionen. 

Hudiksvall den 20 juni 1964 

Seda Hermansson Signe Hermansson 

Stadgar 

(Fastställda av medicinska fakulteten 1971-01-13.) 

Fonden förvaltas av Uppsala Universitet. Dess uppgift är att stödja 

angelägen medicinsk forskning. 

52 

Av kapitalet skall årligen, efter ledigförklaring, utdelas ------------- ett eller 

flera stipendier. 

5 3 

Stipendium skall kungöras till ansökan ledigt under september månad. 

Fakulteten är icke bunden vid inkomna ansökningar. 

54 

Stipendium skall utdelas till person, i första hand såsom understöd för 

arbete för docentkompetens efter avlagd doktorsexamen och i andra hand 

för arbete på doktorsavhandling. Tilldelat stipendium kan användas som 

personligt anslag. 

55 

Om visst år icke någon bör tilldelas stipendium skall stipendiebeloppet 

reserveras för utdelning ett kommande år. 

64 65

§6 

Stipendium Utdelas av Medicinska Fakulteten på förslag av utbildningsnämndens 

avdelning för forskning för ett år i sänder och får i regel, efter 

förnyad ansökan, högst två år i rad utgå till samma person. 

66 

Apotekaren Hills stipendiefond 


I enlighet med apotekaren Hugo Julius Hills ansökan har delägarna i 

hans dödsbo den 10 november 1960 donerat 5.000 kronor till Kungl. 

Farmaceutiska institutet för bildande av en stipendiefond under benämningen 

"Apotekaren Hills stipendiefond " , för vilken följande stadgar 

skola gälla. 

Stipendiefonden förvaltas av Uppsala universitet. Av de årliga räntemedlen 

lägges 1/5 till kapitalet. Med återstoden förfares så att den för 

utdelning tillgängliga avkastningen under ena året reserveras för att 

tillsammans med nästa års motsvarande avkastning bilda ett stipendium 

som skall utdelas av farmaceutiska fakultetsstyrelsen till studerande, 

vilken gjort sig förtjänt därav genom framgångsrika studier. 

67

Bror Hjerpstedts stiftelse 

Gåvobrev 

Till minne av min år 1951 avlidne make Bror Hjerpstedt överlämnar jag 

härmed de i bilagda förteckning (bilaga 1) specificerade värdehandlingarna 

som gåva till en stiftelse som skall verka för medicinsk forskning, i 

första hand med inriktning på astma- och allergisjukdomar. För stiftelsen 

skall gälla följande 

Stadgar §1 

Stiftelsens namn är "Bror Hjerpstedts stiftelse". 

§2 

Högst tjugo procent av stiftelsens avkastning må fonderas. Återstoden 

skall användas i form av årliga forskningsanslag för bekämpande av 

astma- och allergisjukdomar. 

Stiftelsens syfte skall vara att genom anslag stödja sådan forskning som 

syftar till att bekämpa astma- och allergisjukdomar. I första hand skall 

stiftelsen tillgodose den forskning som bedrivs vid Uppsala Universitet 

och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Stiftelsens styrelse skall dock även 

kunna tillmötesgå önskemål om anslag från forskare som är knutna till 

andra sjukhus och institutioner om särskilda skäl härtill skulle föreligga. 

Om stiftelsens medel inte finner användning för det i föregående stycke 

angivna syftet får syftet vidgas att avse stipendier för medicinsk forskning 

i allmänhet. 

53 

Styrelsen skall bestå av tre personer. Klinikchefen vid Akademiska 

sjukhusets lungklinik är självskriven som ledamot. Den andre ledamoten 

utses av medicinska fakulteten vid Uppsala universitet och bör vara en 

läkare med särskild erfarenhet av astma- och allergisjukdomar. Den tredje 

ledamoten utses av Uppsala läns landsting och bör vara en person med 

särskilt intresse för dessa sjukdomar. 

54 

Styrelsen skall ha sitt säte i Uppsala. 

55 

Styrelsen skall årligen före februari månads utgång på sätt styrelsen 

finner ändamålsenligt informera om möjligheten att ansöka om anslag och 

ange den tid inom vilken ansökan skall vara ingiven till stiftelsens 

styrelse. 

Ansökan skall göras skriftligen och innehålla uppgift om ändamål med 

anslaget och storleken därav. 

Före maj månads utgång skall styrelsen ha fattat beslut om fördelning 

av anslag. Styrelsen må kunna fästa villkor vid sitt beslut om anslag, t.ex. 

redovisning av forskningsresultat. 

För sin prioritering skall styrelsen bedöma de forskningsobjekt som 

anges i ansökningarna. Styrelsen bör även beakta sökandenas praktiska 

erfarenhet av vård av astmatiker och allergiker. 

Anslagen skall om möjligt tillkännages den 22 augusti som var Bror 

Hjerpstedts födelsedag. 

56 

Styrelsen sammanträder dels i februari månad för att fastställa det belopp 

som skall ställas till förfogande för anslag och dels i maj för fördelning av 

anslagen. Dessutom skall styrelsen sammanträda när någon av dess 

ledamöter begär detta. Ordföranden är skyldig att kalla till sammanträde. 

§ 7 

Lungklinikens chef skall vara styrelsens ordförande. För beslutförhet 

fordras att hela styrelsen är närvarande. Vid skiljaktiga meningar gäller 

den uppfattning som omfattas av två ledamöter. Ar alla tre av olika 

mening gäller ordförandens uppfattning. 

Vid sammanträdena skall ordföranden föra protokoll. 

58 

Det åligger ordföranden att föra räkenskaper och årligen före februari 

månads utgång lämna en skriftlig redogörelse över fondens ekonomiska 

ställning. 

Stiftelsens tillgångar skall förvaltas av Sundsvallsbankens notariatavdelning. 

59 

Stiftelsens räkenskaper skall årligen granskas av en av Sundsvallsbankens 

revisorer. 

510 

Stiftelsen skall stå under tillsyn av Länsstyrelsen i Uppsala län enligt lag 

om tillsyn över stiftelser. 

511 

Andring av ändamålet med stiftelsen och andra bestämmelser i dessa 

68 69

stadgar får inte ske med mindre båda de i § 3 angivna institutionerna, 

som har att utse stiftelsens styrelse, är ense om ändringen och även 

tillsynsmyndigheten godkänner ändringen. Denna paragraf och para-graf 

10 får dock inte ändras. 

Sundsvall 1982-11-15 

70 

Helga Hjerpstedt 

Gustaf Holanders donation 

Gåvobrev 

Undertecknad Gustaf Holander (060107-1418), Viktor Rydbergsgatan 

33, 75442 Uppsala, nedan kallad gåvogivaren, överlåter härmed såsom 

gåva till Uppsala universitet, nedan kallad gåvotagaren, bostadsrätten till 

den mig tillhöriga lägenheten nr 171 i Bostadsrättsföreningen Uppsalahus 

nr 18 på följande villkor. 

3. Vid gåvogivarens frånfälle eller vid tidigare tidpunkt enligt p 2, 2 st 

ovan, skall bostadsrätten till lägenheten försäljas till högstbjudande och 

den därvid influtna likviden användas till forskning rörande astma- och 

allergisjukdomar. 

Gåvogivaren förbinder sig att medverka till att hans bostadsrättsavtal 

med föreningen transporteras på gåvotagaren. 

Uppsala 1989-04-06 

Gustaf Holander 

71

Konsistoriet Uppsala 

universitet 

Den 11 november 1980 avled medicine doktorn Gunnar Holmgren, 

Uppsala. Gunnar Holmgren var banbrytare inom ortopedtekniken i 

Sverige och har genom sin yrkesskicklighet bidragit med uppmärksammade 

insatser även internationellt. För att hedra minnet av Gunnar 

Holmgren startade kolleger, vänner och familj en insamling för bildande 

av en minnesfond, som i förvaltning av Uppsala universitet skulle främja 

forskning och vidareutbildning inom ortopedteknik och angränsande 

ortopedkirurgi dels genom stipendier, dels genom bidrag för inbjudan av 

gästföreläsare. 

På insamlingens vägnar får vi härmed till Uppsala universitet överlämna 

112.500 kr (insatta denna dag på universitetets postgirokonto 

183797-0) för bildandet av en fond benämnd " Gunnar Holmgrens minne" 

att förvaltas av universitetet på samma sätt som universitetets övriga 

fonder. 

Vi föreslår och hemställer om konsistoriets fastställelse av följande 

bestämmelser för fonden: 

Av den disponibla avkastningen skall minst 3.000 kronor årligen utgå 

som bidrag för inbjudan av gästföreläsare inom ortopedteknik eller 

därtill relaterad ortopedkirurgi vid institutionen för ortopedisk kirurgi 

vid Uppsala universitet. Inbjudan av gästföreläsare göres av dekanus vid 

medicinska fakulteten på förslag av professorn i ortopedisk kirurgi. 

Skulle något år anslaget till gästföreläsare icke användas överföres anslaget 

till påföljande år och kan då disponeras för samma ändamål. 

Återstoden av den årliga disponibla avkastningen utdelas av konsistoriet 

i form av ett eller flera stipendier till antingen 1. studerande vid 

universitetet eller 2. annan studerande eller yrkesverksam, som avser att 

förvärva särskilda kunskaper inom ortopedteknik eller därtill relaterad 

ortopedisk kirurgi. Nedan nämnda kommittē och konsistoriet bör tillse 

att båda kategorierna om möjligt blir tillgodosedda. Stipendietiden är 1 

år med möjlighet till prolongation i högst 2 år. Stipendium ledigkungöres 

en gång årligen i samband med ledigkungörandet av universitetets 

övriga stipendier. Kungörelsen tillställes institutionen för ortopedisk 

kirurgi vid Uppsala universitet, Een & Holmgrens Ortopediska AB, 

Uppsala, samt Munksjöskolan i Jönköping. 

Förslag till utdelande av stipendium avges av en kommittē bestående 

av professor emeritus Tor Hierton, så länge denne önskar, eller, när 

denne avsagt sig uppdraget, professorn i ortopedisk kirurgi vid univer 

sitetet, sammankallande, ordföranden i Sveriges Ortopedingenjörers 

förening samt ordföranden i styrelsen för Een & Holmgrens Ortopediska 

AB, Uppsala. Inkomna ansökningar överlämnas till sammankallanden, 

som har att själv tillse att övriga ledamöter medverkar i förslagsställandet. 

Uppsala i januari 1983 

Tor Hierton Rutger Martin-Löf Dieter Mozer Ulf Nilssonne 

Karl-Erik Olsson John Sevastik Kurt Johansson Sven Olerud 

Konsistoriet mottog 1983-06-27 donationen och fastställde de föreslagna 

bestämmelserna. 

72 73

Erik och Gurli Hultengrens fond för filosofi 

vid Uppsala universitet 

Gåvobrev 

Undertecknade äkta makar överlämnar härmed till Uppsala universitet och 

dess Filosofiska Institution nedannämnda aktier: 

600 AB Custos, stam ser A 

405 AB Industrivärden, ser A 

187 AB Industrivärden, ser B fria 

8 AB Industrivärden, ser C 

600 AB Investor 

600 Förvaltnings AB Providentia. 

Gåvan skall användas till främjande av den vetenskapliga undervisningen 

i filosofi, dvs. praktisk och teoretisk filosofi, på sätt här nedan anges. 

Medlen skall bilda en fond, benämnd "Erik och Gurli Hultengrens fond 

för filosofi". Fondmedlen skall av Filosofiska Institutionen användas till 

främjande av den vetenskapliga undervisningen på så sätt, att deras 

nettoavkastning – med iakttagande av nedanstående förvaltningsföreskrifter 

– anlitas för översättningsarvoden och tryckning när det gäller 

att från utländskt språk till svenska överföra aktuella filosofiska alster i 

bok- eller uppsatsform. 

Härvid skall iakttas, att alla svenska universitet och högskolor, där 

ämnet är eller kan bli företrätt av ordinarie professor har samma rätt till 

sådana bidrag. Utdelning av medel ur fonden beslutas av nämnda professorer 

in pleno, varvid tvister avgöres med enkel majoritet; vid lika 

röstetal har den till utnämningsåren äldste av professorerna i filosofi vid 

Uppsala universitet utslagsröst. 

Fondens tillgångar skall förvaltas av Svenska Handelsbankens notariatavdelning 

i Stockholm med iakttagande av att de skall vara placerade till 

lika delar i aktier i de fyra investmentbolagen Custos, Industrivärden, 

Investor och Providentia eller dessas framtida motsvarigheter. Uttag av 

aktier från depån får i princip ej äga rum. Fondkapitalet skall i stället 

tillväxa så snart medel härtill står till buds. Redovisning över 

medelsförvaltningen skall tillställas Filosofiska Institutionen i Uppsala, 

som också skall disponera över den årliga nettoavkastningen, sedan tio 

procent därav lagts till kapitalet. 

Om framtida ändamålsförändring – permutation – skulle bli aktuell, är 

det vår önskan att det filosofiska ämnet likväl blir tillgodosett. Skulle 

förhållanden, som nu ej kan förutses, kräva ändrade förvaltningsbe- 

stämmelser, bör i detta gåvobrev angivna villkor icke få hindra en sådan 

utveckling. 

Västervik den 1 mars 1975 

Erik Hultengren Gurli Hultengren 

Bestämmelser för Erik och Gurli Hultengrens fond för filosofi 

vid Uppsala universitet 


1. Fondens medel skall av Filosofiska institutionen användas till främjande 

av den vetenskapliga undervisningen på så sätt, att deras nettoavkastning – 

med iakttagande av nedanstående förvaltningsföreskrifter – anlitas för 

översättningsarvoden och tryckning när det gäller att från utländskt språk 

till svenska överföra aktuella filosofiska alster i bok-eller uppsatsform. 

Alla svenska universitet och högskolor, där ämnet är eller kan bli företrätt 

av ordinarie professor, har samma rätt till sådana bidrag. 

2. Utdelningen av medlen ur fonden beslutas av en nämnd, bestående 

av professorerna i filosofi – teoretisk och praktisk – vid svenska universitet 

och högskolor. 

3. Nämnden sammanträder minst en gång om året. Sammankallande är 

den till utnämningsåren äldste av professorerna i filosofi vid Uppsala 

universitet. Resekostnaderna betalas av fonden. 

4. Nämnden är beslutsmässig om minst hälften av dess medlemmar är 

närvarande. 

5. Beslut om utdelning fattas med enkel majoritet, vid lika röstetal har 

den till utnämningsåren äldste av professorerna i filosofi vid Uppsala 

universitet utslagsröst. 

6. Fondens tillgångar skall förvaltas av Svenska Handelsbankens 

notariatavdelning i Stockholm med iakttagande av att de skall vara 

placerade till lika delar i aktier i de fyra investmentbolagen Custos, 

Industrivärden, Investor och Providentia eller dessas framtida motsvarigheter. 

Uttag av aktier från depån får i princip ej äga rum. Fondkapitalet 

skall i stället tillväxa så snart medel härtill står till buds. Redovisning över 

medelsförvaltningen skall tillställas Filosofiska institutionen, som också 

enligt vad ovan föreskrivits skall disponera över den årliga nettoavkastningen, 

sedan tio procent därav lagts till kapitalet. 

74 75

Gösta Huselius' donation 

Testamente 

Med upphävande av alla utav mig tidigare upprättade testamentariska 

förordnanden förklarar jag härmed min yttersta vilja och testamente 

vara, att efter min död skall med min kvarlåtenskap förfaras på följande 

sätt. 

Det är min önskan, som jag hoppas min hustru vill uppfylla, att hon 

genom gåva eller testamente donerar till Uppsala Universitet för att 

införlivas med dess konstsamlingar de vid mitt frånfälle i boet befintliga 

tavlor och andra konstsaker, som berörda konstsamlingars föreståndare 

förklarar sig vilja för sagda ändamål mottaga. 

5:o) All den övriga kvarlåtenskapen så fast som lös skall med de 

inskränkningar och på de villkor nedan sägs besittas och nyttjas av min 

hustru, Fru Annie Huselius, så länge hon lever ogift. Efter hennes 

omgifte eller död skall äganderätten till nu ifrågavarande del av kvarlåtenskapen 

på de villkor och med de inskränkningar här nedan sägs 

tillfalla Kungl. Universitetet i Uppsala eller Vitterhets-, Historie- och 

Antikvitetsakademien. 

7:o) Sedan Uppsala universitet tillträtt äganderätten och sålunda därmed 

även erhåller den årliga avkastningen av den i mom. 5:o) här ovan 

omnämnda delen av kvarlåtenskapen, allt med de undantag, som framgå 

av de under samma mom. punkterna a) till och med d) samt under mom. 

6:o punkterna aa) till och med ee) givna bestämmelser, skall om den 

sålunda bestämda äganderätten och rätten till avkastningen gälla följande: 

Kapitalet må aldrig förminskas och intill dess detsamma uppgår till så 

stort belopp att den årliga avkastningen kan beräknas, sedan därur utgått 

de under mom. 5:o a), b), c) och d) samt mom. 6:o bb) angivna livräntor, 

med en till visshet gränsande sannolikhet beräknas med någon varaktighet 

uppgå till minst sextontusen (16.000) kronor, skall avkastningen läggas 

till kapitalet. Därefter upphör avsättningen till kapitalet och den årliga 

avkastning, som då återstår, sedan livräntorna enligt mom. 5:o a), b), c) 

och d) samt mom. 6:o bb) utgått skall intill ett belopp av tjugufemtusen 

(25.000) kronor i lika delar utbetalas till innehavarna av professurerna i 

civilrätt, processrätt och straffrätt vid Kungl. Universitetet i Uppsala att 

tillfalla dessa innehavare utöver de löneförmåner, som tillkomma 

ordinarie professor vid Universitetet. Beloppen må ej i Universitetets 

lönestat till någon del tagas i beräkning för uppbringande av dessa 

professorers löneförmåner till samma belopp, 

som för övriga professorer. Syftet med donationen är att främja vetenskaplig 

forskning och författarverksamhet. Åtnjuter professor tjänstledighet 

för hel termin eller längre, tillkommer det kanslern för Rikets 

universitet att bestämma, huruvida med avseende fästat å donationens 

syfte, tilläggen skola under ledigheten utgå. Vid kortare ledighet får 

lönetillägget behållas, såvida ej undantagsvis kanslern annorlunda förordnar. 

Medel, som besparas under vakans eller ledighet, skola läggas 

till kapitalet. 

Därest, på grund av ändrade eller oförutsedda förhållanden de här 

ovan givna föreskrifterna om fördelningen av de till innehavarne av 

vissa professurer, anslagna medel eller om användningen i övrigt till 

rättsvetenskapens fromma vid Universitetet skulle kräva komplettering 

eller ändring, tillkommer det kanslern för Rikets Universitet att, efter det 

juridiska fakulteten och det större Akademiska Konsistoriet yttrat sig i 

ärendet, härom fatta slutligt avgörande. 

Den del av avkastningen, som icke åtgår för ovan angivna ändamål, 

skall av Universitetet överlämnas till Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien 

inom sex månader från årets utgång för att av denna 

användas på sätt i mom. 8:o här nedan sägs. 

8:o) Skulle Uppsala Universitet icke hava inom sex månader från min 

död på bindande sätt förklarat sig vilja vid min hustrus omgifte eller död 

mottaga den under mom. 5:o här ovan omnämnda delen av kvarlåtenskapen 

med de inskränkningar och på de villkor, som ovan föreskrivits, 

skall denna kvarlåtenskapsdel samt avkastningen å densamma i 

stället tillfalla Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien, därest 

Akademien underkastar sig samma inskränkningar och villkor med 

undantag givetvis för dem, som enligt mom. 7:o gälla fördelningen av 

avkastningen till innehavarna av vissa professurer och vad därmed äger 

sammanhang. I detta fall skall gälla, att när den årliga avkastningen med 

tillämpning av de regler, som uppställts här ovan i mom. 7:o andra 

stycket och efter bestridandet av där omförmälda livräntor uppnår en 

storlek av minst sexton tusen (16.000) kronor, skall den av Akademien 

användas till att bringa Uppsala Domkyrkas interiör i ett skick som mera 

överensstämmer med dess karaktär och äldre utseende, enligt en av 

Riksantikvarien J. S. Curman i Maj 1926 upprättad " P. M. rörande 

Uppsala Domkyrka", vilken handling finnes förvarad i mitt kassafack, 

och föreskriver jag såsom villkor för donationen, att den icke må 

användas till bekostande av rent praktiska anordningar, som anses nödvändiga 

för kyrkans användande såsom gudstjänstlokal eller till andra 

direkta underhållsåtgärder. 

Stockholm den 10 Maj 1941 

G. Huselius 

76 77

Avskrift av ämbetsskrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet Genom 

testamente den 10 maj 1941 förordnade vice häradshövdingen G. 

Huselius, att äganderätten till viss del av hans kvarlåtenskap skulle efter 

hans makas omgifte eller död på de villkor och med de inskränkningar, 

som angåves i testamentet, tillfalla universitetet i Uppsala. Den årliga 

avkastningen å detta kapital skulle under vissa förutsättningar intill ett 

belopp av 25.000 kronor i lika delar utbetalas till innehavarna av 

professurerna i civilrätt, processrätt och straffrätt vid universitetet att 

tillfalla dem utöver de löneförmåner, som tillkomme ordinarie professor. 

Syftet med denna donation vore att främja vetenskaplig forskning och 

författarverksamhet. Vad som av avkastningen å kapitalet ej åtginge för 

nyssnämnda ändamål skulle av universitetet överlämnas till vitter-hets-, 

historie- och antikvitetsakademien för att under vissa förutsättningar och 

villkor av akademien användas till att bringa Uppsala dom-kyrkas 

interiör i ett skick, som mera överensstämde med dess karaktär och äldre 

utseende. Donators hustru Annie Huselius, född Flodman, skulle äga att 

under sin livstid åtnjuta avkastningen av ifrågavarande kapital. 

Sedan G. Huselius avlidit den 31 mars 1943, träffades i juni och juli 

1944 mellan Annie Huselius, vederbörande testamentsexekutor och universitetet 

en överenskommelse, varigenom — bortsett från viss fastighet 

— förvaltningen av övrig del av den kvarlåtenskap, som ej tillagts Annie 

Huselius med äganderätt, överlämnades till universitetet, som förband 

sig att till Annie Huselius redovisa henne enligt testamentet tillkommande 

avkastning. I enlighet härmed överlämnades till universitetet 

värden å tillhopa 1.097.823 kronor 86 öre. 

I en den 19 maj 1954 dagtecknad skrift till universitetet framhöll 

Annie Huselius, att — enär avkastningen av ifrågavarande kapital uppginge 

till betydligt högre belopp än vad som beräknats vid testamentets 

avfattande — en förskjutning i fördelningen av avkastningen komme att 

äga rum, som skulle hava till följd att det huvudsakliga ändamålet med 

donationen, nämligen främjandet av den juridiska vetenskapliga forskningen, 

bleve mindre tillgodosett än donationens andra ändamål, vilket 

för hennes make framstått såsom mera sekundärt. Annie Huselius 

hemställde därför, att universitetet måtte vidtaga åtgärder i syfte att med 

vitterhetsakademien träffa överenskommelse om avkastningens disposition 

i enlighet med av henne föreslagna grunder. 

Sedermera ingicks mellan universitetet och akademien, under förutsättning 

av Kungl. Majas godkännande, en den 3 september och den 6 

oktober 1954 dagtecknad överenskommelse av innehåll, att efter Annie 

Huselius bortgång universitetet skulle erhålla sextio procent av den 

årliga avkastningen av omförmälda medel och akademien återstoden. 

Universitetet skulle dock alltid erhålla minst 25.000 kronor av årsavkastningen 

eller hela det lägre belopp, vartill årsavkastningen kunde 

komma att uppgå. 

Efter hörande av juridiska fakulteten vid nämnda universitet har nu 

större konsistoriet därstädes underställt den mellan universitetet och 

vitterhetsakademien ingångna överenskommelsen Kungl. Majas godkännande. 

I ärendet hava utlåtanden avgivits den 12 november 1954 av kanslersämbetet 

för rikets universitet och den 24 februari 1955 av justitiekanslersämbetet. 

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att det större konsistoriet samtidigt 

underställt universitetskanslerns prövning fråga om dispositionen av 

de årsbelopp utöver 25.000 kronor, som på grund av ovannämnda 

testamente och överenskommelse kunde komma att tillfalla universitetet. 

Kungl. Maj:t godkänner den mellan universitetet och vitterhetsakademien 

träffade överenskommelsen. 

Tillika bemyndigar Kungl. Maj:t kanslern för rikets universitet att i 

huvudsaklig överensstämmelse med större konsistoriets förslag med-dela 

beslut rörande dispositionen av den universitetet tillkommande del av 

ovan omförmälda årsavkastning, som överstiger 25.000 kronor. 

Detta får jag, på nådigste befallning, härigenom meddela. 


Ivar Persson Lennart Häggqvist 

Avtal 

Emellan Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och 

Uppsala universitet träffas härmed, under förutsättning av Kungl. Maj:ts 

godkännande, följande överenskommelse angående fördelningen av 

avkastningen av den till universitetets förvaltning överlämnade vice 

häradshövding Gösta Huselius' donationsfond: 

Efter fru Annie Huselius' bortgång skall universitetet erhålla sextio 

(60) procent av den årliga avkastningen och akademien återstoden. 

Universitetet skall dock alltid erhålla minst tjugofemtusen (25.000:—) 

kronor av årsavkastningen eller hela det lägre belopp, vartill årsavkastningen 

kan komma att uppgå. 

Av detta avtal äro två lika lydande exemplar upprättade, varav akademien 

och universitetet tagit var sitt. 

Stockholm den 6 okt. 1954 Uppsala den 3 sept. 1954 

För Kungl. Vitterhets-, Historie- och För Uppsala universitet: 

Antikvitets Akademien: Åke Holmbäck 

Bengt Thordeman K. E. Hertzberg 

I. A. Hedenlund 

78 79

Till det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala 

På därom i skrivelse till mig den 4 november 1954 gjord hemställan och 

med stöd av Kungl. Majas beslut den 6 maj 1955 angående vice häradshövdingen 

G. Huselius' donation fastställer jag härmed följande föreskrift 

rörande dispositionen av de årsbelopp utöver 25.000 kronor, som 

enligt de testamentariska bestämmelserna för nämnda donation även-som 

på grund av en den 3 september och den 6 oktober 1954 dagtecknad 

överenskommelse mellan universitetet och vitterhetsakademien, kunna 

komma att tillfalla universitetet: 

De belopp, som enligt den mellan Uppsala universitet och Kungl. 

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien träffade överenskommelsen 

tillkomma universitetet av den årliga avkastningen av vice häradshövding 

Gösta Huselius' donationsfond utöver de i testamentet 

avsedda 25.000 kronor, skola tilldelas de professorer, som erhålla lönetillägg 

ur nämnda medel, såsom bidrag till deras kostnader för vetenskapligt 

arbete (tryckning, arbetsbiträde m.m.) eller såsom resestipendier. 

Det tillkommer juridiska fakulteten att besluta om dispositionen av 

dessa överskottsmedel. 

Stockholm den 25 januari 1958 

A. Thomson B. M. von Willebrand 

Universitetskanslersämbetet, 1974-09-05 

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala 

Andring av bestämmelserna rörande de s.k. lönetilläggen ur 

Gösta Huselius' testamentsfond 

UKA meddelar följande föreskrift rörande dispositionen av de i testamentet 

punkt 7 o) andra stycket angivna lönetilläggen till innehavarna av 

professurerna i civilrätt, processrätt och straffrätt vid universitetet i 

Uppsala. 

De medel, som nu eller framgent på grund av offentligrättslig reglering 

inte kan uppbäras såsom lönetillägg av i testamentet avsedd professor, 

skall tillföras donationens s.k. överskottsmedel och tilldelas innehavarna 

av professurerna i civilrätt, processrätt och straffrätt vid universitetet 

såsom bidrag till deras kostnader för vetenskapligt arbete (tryckning, 

arbetsbiträde m.m.) eller såsom resestipendium för resa som är 

förenad med studier eller forskning som har nära samband med mottagarens 

tjänsteutövning. 

På universitetskanslersämbetets vägnar 

Rolf Rudhe 

Britta Holmberg 

80 81

Apotekare B. Jalars fond 


Från apotekaren B. Jalar mottog Kungl. Farmaceutiska institutets styrelse 

den 2 januari 1956 en gåva å 10.000 kronor, vilken styrelsen beslöt skulle 

förvaltas under benämningen Apotekare B. Jalars fond. 

Av den årliga avkastningen skall enligt donators önskemål en femte-del 

läggas till kapitalet, varefter återstoden skall användas till ändamål, som 

farmaceutiska fakultetsstyrelsen prövar äga direkt samband med eller 

eljest bedömer vara till gagn för den farmaceutiska forskningsverksamheten 

vid Uppsala universitet. 

Gustaf Adolf Johanssons fond 

Testamente 

Med ändring av tidigare gjorda förordnanden, förklarar jag, överläkare 

Gustaf Adolf Johansson, härmed såsom min yttersta vilja och testa-mente, 

att kvarlåtenskapen efter mig skall fördelas sålunda: 

4. Södermanland-Närikes nation i Upsala skall såsom gåva erhålla ett 

kapitalbelopp om 25.000 kr, av vilket belopp räntan årligen skall användas 

till höjande av musiklivet inom nationen. 

5. Min återstående förmögenhet inklusive Livförsäkringsbeloppet från 

försäkring n:r L000711-0356-01 i Skandia, skall fördelas sålunda: 

A. 1/3 skall tillfalla medicinska fakulteten vid Upsala Universitet att 

bilda en fond, vars avkastning årligen skall utdelas till förtjänta grundforskare 

företrädesvis inom cirkulationsorganens område. 

B. 1/3 skall tillfalla Svenska Läkaresällskapet i Stockholm att bilda en 

fond vars avkastning årligen skall utdelas till förtjänta forskare företrädesvis 

inom hjärt-, lungområdet. 

C. 1/3 skall tillfalla Musikaliska Akademien i Stockholm att bilda en 

fond, vars avkastning årligen skall utdelas såsom stipendium till musikstuderande, 

företrädesvis sångare och pianister. 

Stockholm den 5 mars 1984 

Gustaf Adolf Johansson 

Reglemente för Gustaf Adolf Johanssons fond 


5 1 



52 

Enligt föreskrifterna i testamente 1984-03-05 upprättat av Gustaf Adolf 

Johansson skall fondens avkastning årligen utdelas till förtjänta grundforskare, 

företrädesvis inom cirkulationsorganens område. 

82 83

§3 

Den disponibla avkastningen av fonden skall utdelas i form av ett eller 

flera stipendier till förtjänta yngre disputerade forskare vid medicinska 

fakulteten, vilka önskar att på heltid fortsätta sin utbildning vid fakulteten. 

§4 

Vid höstterminens början fastställer medicinska fakultetsnämnden anta- 

let stipendier samt det belopp varmed stipendier under läsåret skall utgå. 

§5 

Stipendier ledigförklaras en gång om året och utdelas av medicinska 

fakultetsnämnden. Sökande till stipendium skall ha avlagt doktorsexamen 

tidigast fem år före ansökningstidens utgång. 

§6 

Stipendier utdelas för tiden 1 januari—31 december eller del därav och får 

uppbäras under högst två år efter förnyad ansökan. 

§ 7 

Stipendiat får icke samtidigt med stipendium uppbära ersättning för 

arbete överstigande 8 veckotimmar. 

Inez Johanssons stipendiefond 

Testamente 

Undertecknad, Inez Johansson, förordnar härmed såsom min yttersta 

vilja och testamente att vid mitt frånfälle skall förfaras på följande sätt 

med min kvarlåtenskap. 

4. Alla mina övriga tillgångar skall på lämpligaste sätt försäljas, varefter 

resterande behållning i boet sedan eventuella skulder samt kostnader för 

begravning och boutredning betalts, skall tillfalla Uppsala Universitet 

och där utgöra en fond benämnd "Inez Johanssons stipendiefond". Ur 

denna fond äger Uppsala Universitet årligen utdela ett eller flera forsknings- 

och resestipendier i marin zoologi, särskilt morfologi, utveckling, 

taxonomi, biogeografi och evolution. Till utdelning av stipendium skall 

endast användas avkastningen av fonden. 

Visby 1985 23/5 

Inez Johansson 

Reglemente för Inez Johanssons stipendiefond 


§1 



§2 

Fondens ändamål är i enlighet med testamente 1985 05 23 att årligen 

utdela ett eller flera forsknings- och resestipendier i marin zoologi, 

särskilt morfologi, utveckling, taxonomi, biogeografi och evolution. Till 

ansökan skall fogas en beskrivning av den verksamhet, för vilken 

stipendium söks. 

§3 

Stipendier ledigförklaras årligen av stipendieavdelningen i samband med 

kungörandet av universitetets övriga stipendier. 

§4 

Stipendium utdelas av rektorsämbetet efter förslag av en nämnd bestående 

av professorerna i morfologisk zoologi och zooekologi samt dekanus 

vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. 

84 85

Margot och Rune Johanssons donation 

Inbördes testamente 

Vi undertecknade äkta makar förordnar härmed såsom vår yttersta vilja 

och testamente, att den av oss, som överlever den andra, skall med full 

äganderätt erhålla alla den avlidnes kvarlåtenskap. 

Efter bådas vår död skall den då kvarvarande egendomen — därest den 

efterlevande icke genom testamente annorledes förordnar — fördelas 

enligt följande. 

Vår boksamling skall tillfalla Uppsala Universitetsbibliotek. All övrig 

egendom skall tillfalla en stiftelse med ändamål att främja vetenskaplig 

forskning inom ämnesområdet " buddhismens utveckling samt tolkningen 

av buddhismens idēinnehåll". 

Stiftelsen skall förvaltas av Uppsala Universitet, som har att närmare 

bedöma hur ändamålet bäst skall främjas. Om medlen därtill förslår kan 

de förslagsvis användas till forskningsstipendier till förtjänt forskare 

eller i annat fall till inköp av litteratur eller bestridande av tryckningskostnader 

för bok/böcker, allt i syfte att främja forskningen inom ovan 

angivet ämnesområde. 

Stockholm den 14/5 1972 

Rune Johansson Margot Johansson 

Reglemente för Margot och Rune Johanssons donation 


1§, 

Margot och Rune Johanssons donation är enligt testamentet avsedd att 

" 

främja vetenskaplig forskning inom ämnesområdet buddhismens 

utveckling samt tolkningen av buddhismens idēinnehåll". Formuleringen 

innebär att religionshistorisk forskning om buddhismen, innefattande 

jämväl filologisk forskning, skall främjas genom donationen. 

25 

Donationens årliga disponibla avkastning skall användas till att utdela 

stipendier till forskare, att inköpa vetenskaplig litteratur, att bestrida 

tryckningskostnader med avseende på vetenskaplig litteratur (varvid det 

ankommer på den i 65 nämnda kommittēn att bedöma bl.a. det veten- 

skapliga intresset av att donators skrifter finnes tillgängliga), att möjlig- 

göra konferenser, forskningsresor och forskarutbyte samt att bekosta 

extern handledning inom forskarutbildningen i buddhism. 

35 

Med "forskare" i 25 avses i första hand den som avlagt doktorsexamen 

eller motsvarande; i andra hand kan annan vetenskapligt förtjänt person 

ifrågakomma. 

45 

Donationens årliga avkastning skall i första hand främja buddhismforskningen 

vid Uppsala universitet. 

55 

Medel tillgängliga för stipendier eller andra i 2 5 nämnda ändamål skall 

varje hösttermin ledigförklaras genom Uppsala universitets stipendieavdelning. 

Ansökningarna skall ställas till Uppsala universitets konsistorium, 

som efter förslag av i 65 nämnd kommittē tillsätter stipendiater 

och fördelar anslag. 

65 

Konsistoriets beslut skall förberedas av en kommittē som historiskfilosofiska 

sektionsstyrelsen utser för en period av tre år. Denna kommittē 

skall bestå av tre ledamöter, varav en skall representera ämnet 

religionshistoria inom historisk-filosofiska sektionen, en annan religionshistoria 

inom teologiska fakulteten och den tredje indologi eller 

sinologi. Representanten för religionshistoria vid historisk-filosofiska 

sektionen skall vara sammankallande. 

86 87

Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelses 

donation för uppförande av ekologisk 

forskningsstation på Oland 

Stockholm den 4 dec. 1961 

Kungl. Universitetet, Uppsala 

Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål 

ber härigenom få meddela att stiftelsen, i anledning av en ansökan av 

den 15 november 1961 från professorn i medicinsk biokemi vid Göteborgs 

universitet Einar Stenhagen och laboratorn i entomologi vid 

Uppsala universitet Bertil Kullenberg, beslutat lämna ett anslag å 

200.000 kronor för upprättande av en fältstation på Oland för terrestriskekologisk 

forskning. Stiftelsen har därvid förutsatt, att stationen skall 

ägas och underhållas av Uppsala universitet samt att den skall vara 

tillgänglig för forskare från landets alla universitet och högskolor. 

Det anslagna beloppet kan av Uppsala universitet i mån av behov 

successivt rekvireras från stiftelsen. 

Högaktningsfullt 

Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål 

Jochum Sjöwall 

Gertrud Kalēn-Nordlunds fond 

Testamente och gåvobrev 

Undertecknad, f. d. seminarieadjunkten Gertrud Nordlund, Konsumvägen 

17, Södra Norby, Uppsala, förklarar härmed vid fullt och sunt 

förstånd och av fri vilja att efter min bortgång skall förfaras på följande 

sätt med min kvarlåtenskap. 

Min fastighet stadsäga nr 2228 i Södra Norby i Uppsala skall tillfalla 

Uppsala stad, genom stadens barnavårdande institutioner, att användas 

för uppförande av en barnstuga, där verksamheten skall bedrivas enligt 

Maria Montessoris pedagogiska metod. Staden skall därvid utfästa sig 

att befrämja det vetenskapliga studiet av denna metod och därför samarbeta 

med den pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. — I 

fråga om villan å min nämnda stadsäga är det min önskan att densamma 

far användas såsom bostad för eventuella forskare rörande Montessoris 

pedagogik, varvid i första hand de forskare skola komma i fråga, som 

rekommenderas av Svenska Montessoriföreningen. Detta skall dock icke 

utgöra något hinder för att lägenheten på andra våningen, därest behov 

härför föreligger, far användas till bostad för vaktmästare. 

Vidare skänker jag med omedelbar verkan till Uppsala universitet 

tjugotusen kronor att bilda en av universitetet förvaltad fond att befrämja 

det ovan angivna vetenskapliga studiet. Det är min önskan att, därest jag 

ej lämnar andra föreskrifter, avkastningen lägges till kapitalet, varefter 

avkastningen vid lämplig tidpunkt efter samråd med mig far användas 

till stipendier eller resebidrag för personer, som önskar i utlandet utbilda 

sig till blivande montessorilärare, så länge sådan utbildning ej är möjlig i 

Sverige. 

Uppsala den 10 april 1967 

Gertrud Kalēn-Nordlund 

88 89

Astrid Karlssons fond 

Gåvobrev 

Till Uppsala universitet har jag härmed glädjen att såsom gåva överlämna 

följande aktier, nämligen 

För gåvan skola följande villkor gälla. 

1. Gåvomedlen skola för gåvotagarens räkning mottagas och under 

benämningen Astrid Karlssons fond förvaltas av universitetets drätselnämnd 

i enlighet med nedan angivna föreskrifter. 

2. 

3. 

4. Efter att utbetalningarna enligt punkterna 2 och 3 upphört skall av 

avkastningen årligen till kapitalet läggas tio (10) procent. 

5. Den del av avkastningen, som icke tages i anspråk för de ovan 

under 2) och 3) angivna utbetalningarna eller lägges till kapitalet enligt 

föreskriften under 4) skall ställas till medicinska fakultetens vid Uppsala 

universitet förfogande att årligen utdelas genom högst tre (3) anslag för 

stödjande av medicinsk forskning, varvid företräde lämnas forskning 

med klinisk inriktning. 

6. Anslag ur fonden skall utdelas enligt bestämmande av en av fakulteten 

utsedd nämnd, bestående av dekanus och två ledamöter, de senare 

valda på tre år. 

Halmstad den 2 juli 1963 

Astrid Karlsson 

f. d. folkskollärare 

Reglemente 

§1 

Fonden förvaltas av Uppsala universitet med iakttagande av vad som 

gäller om förvaltningen av universitetets medel. 

§2 

Sedan vad i gåvobrevets punkter 2), 3) och 4) föreskrivits om kapitalisering 

och utbetalning verkställts, står avkastningen till medicinska fakultetens 

vid universitetet förfogande att årligen genom högst tre anslag 

utdelas till stödjande av medicinsk forskning varvid företräde gives 

forskning med klinisk inriktning. 

ck) 

§3 

Kapitalet skall ökas med 10 procent av den årliga avkastningen, sedan de i 

gåvobrevets punkter 2 och 3 föreskrivna utbetalningarna upphört. 

§4 

Medicinska fakultetens förfogande över fondens avkastning utövas av en 

nämnd, bestående av dekanus och två ledamöter, av vilka de senare före 

utgången av maj vart tredje år utses av fakulteten. 

§5 

Kungörelse om de varje år för utdelning ur fonden disponibla medlen 

utfärdas senast under oktober, och utdelning sker före höstterminens 

slut. Anslagens antal och belopp bestämmas av nämnden vid prövningen 

av ansökningarna. Den som erhållit anslag av fonden skall inom ett år 

från utbetalningen avgiva berättelse till fakulteten över anslagets 

användning. 

91

Sally och Laila Kjeldēus minnesfond nr 1 för 


Gåvobrev 

Undertecknad Laila Kjeldēus f.n. boende Luthagsesplanaden 24D, 752 

25 Uppsala, överlämnar härmed som gåva till Uppsala Universitet 

sextusen kronor för bildande av Sally och Laila Kjeldēus minnesfond för Sätra 

Hälsobrunn. Medlen har denna dag insatts på universitetets postgirokonto 

183797-0. 

Jag har för avsikt att då och då tillföra fonden ytterligare medel och 

jag har testamentariskt förordnat, att del av min kvarlåtenskap ska 

tillfalla densamma. 

För fonden ska gälla följande föreskrifter: 

1. Fonden ska ha till huvudsakligt ändamål att vid Sätra Hälsobrunn 

verka för patienternas förströelse och anläggningens utsmyckande och 

förbättring till patienternas trevnad och nytta. 

2. Fonden förvaltas av Uppsala Universitet, som har att till Sätra 

Hälsobrunn översända de medel som enligt föreskrifterna i detta gåvobrev 

får disponeras. 

3. Intendenten vid Sätra Hälsobrunn samt en av styrelsen för brunnen 

utsedd ledamot beslutar om medlens användning, varvid så långt detta är 

möjligt hänsyn ska tas till patienternas önskemål. 

Styrelsen för brunnen ska ha överinseendet över att medlen användes i 

enlighet med fondens ändamål. 

4. Sätra Hälsobrunns förvaltning ska föra räkenskaper över inkomster 

och utgifter och avlämna årlig redovisning till brunnens styrelse. 

5. Medlen i fonden ska årligen disponeras enligt följande: 

a) under min livstid dels hela den behållna årliga avkastningen, dels 

kapitalet med undantag av 3.000 kronor, som ska innestå till min 

bortgång, 

b) efter min bortgång dels hela den årliga avkastningen, dels 1/20 av 

kapitalet. Fonden ska sålunda ha upphört tjugo år efter min bortgång. 

6. Disponibla medel i fonden ska användas enligt följande: 

a) tre fjärdedelar (3/4) ska användas till patienternas förströelse 

genom bekostande av exempelvis utflykter, böcker, underhållning o.dyl. 

b) en fjärdedel (1/4) ska användas till anläggningens utsmyckande 

och förbättring till patienternas trevnad och nytta. 


o g 

Laila Kjeldēus 

Sally och Laila Kjeldēus minnesfond nr 2 för 


Testamente 

Med upphävande av ett av mig tidigare upprättat testamente förordnar 

jag Laila Kjeldēus (170215-1406), Luthagsesplanaden 24D, Uppsala, 

härmed som min yttersta vilja och testamente följande. 

A. Därefter ska följande legat utgå: 

12) Den av mig genom gåvobrev 1983-12-06 till Uppsala universitet 

(Dnr 4619/83) bildade Sally och Laila Kjeldēus minnesfond för Sätra 

Hälsobrunn kontant Femtiotusen (50.000) kronor. 

E. Sedan allt omvandlats till kontanter, legaten utbetalats och eventuella 

skulder och samtliga kostnader betalats, skall återstående kvarlåten-skap 

(innefattande likviderna enligt B—D) tillfalla Uppsala universitet för 

bildande av en ny fond benämnd Sally och Laila Kjeldēus Minnesfond nr 2 för 

Sätra Hälsobrunn. 

Denna fonds medel skall användas 

1) i första hand till ett större projekt vid Sätra Hälsobrunn 

exempelvis till en simbassäng, eller till annat varaktigt ändamål till 

patienternas glädje och nytta, 

2) i andra hand till anläggningens utsmyckande och förbättring. 

Fonden skall förvaltas av Styrelsen för Sätra Hälsobrunn. 


Laila Kjeldēus 

Ovanstående transumt av testamente har tryckts efter särskilt medgivande 

av testatrix. 

93

Överbibliotekarie Tönnes Klebergs fond 

Till Rector Magnificus vid Kungl. Universitetet i Uppsala 

Härmed anhåller jag att som gåva till universitetet få överlämna 250 st 

aktier ser. Al i Mo och Domsjö Aktiebolag å nominellt kr 100 per st att 

av universitetet förvaltas som en särskild fond, benämnd "Överbibliotekarie 

Tönnes Klebergs fond", enligt följande bestämmelser. 

1. Av den årliga avkastningen skall minst en tiondel läggas till kapitalet. 

När sålunda avsatta medel uppgå till lämpligt belopp, böra de 

placeras i goda svenska börsnoterade aktier. 

2. Återstoden av fondens avkastning disponeras av Överbibliotekarien 

till antingen: 

a) inköp av böcker, handskrifter, gravyrer el. dyl., som icke lämpligen 

kunna förvärvas för statsmedel, eller 

b) sådana särskilda ändamål av vetenskaplig art, som icke kunna 

tillgodoses genom anslagsmedel och som Överbibliotekarien bedömer 

vara angelägna för utforskande av samlingarnas historia eller för 

behandling av någon speciell klenod eller grupp av föremål inom samlingarna. 

Medlen må härvid användas även för forsknings- och studieresor 

avseende sagda ändamål. 

3. Under Överbibliotekarie Klebergs livstid, även efter hans avgång 

från tjänsten som överbibliotekarie, äger han, så länge han så önskar, 

efter samråd med tjänstgörande överbibliotekarien ensam bestämma 

angående avkastningens användning. 

Ornsköldsvik den 27 maj 1966 

R. Kempe 

Ray A. and Robert L. Kroc Lectureship 

Den årliga Kroc-föreläsningen vid medicinska fakulteten, Uppsala Universitet, 

finansierades ursprunglingen genom en donation från The Kroc 

Foundation, Santa Barbara, California, USA. År 1954 grundade Ray A. 

Kroc (1902—1984) den kända hamburgerkedjan McDonald's, som 

snabbt gjorde honom till en av de förmögnaste företagsledarna i USA. 

Hans önskan att låta en del av företagets vinst gå till välgörande 

ändamål realiserades 1965 genom grundandet av Ray A. Kroc Foundation 

i Chicago. Fondens syfte var att stödja forskning kring kroniska 

sjukdomar inkluderande diabetes, ledgångsreumatism och multipel 

scleros. Fondens ordförande under de följande 20 åren var brodern 

Robert L. Kroc (född 1907; ursprungligen sysselsatt med endokrinologisk 

forskning inom läkemedelsindustrin). Under denna period utdelades 

ett belopp motsvarande ca 370 miljoner kronor till i huvudsak 

forskargrupper inom USA men även till några utländska grupper, varav 

en har sin verksamhet vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala 

Universitet. Den senare fick under en följd av år stöd för forskning 

kring diabetes med särskild inriktning mot möjligheten att bota sjukdomen 

genom transplantation av insulinbildande celler. 

Efter Ray A. Krocs död upplöstes fonden i april 1985. I samband 

härmed utdelades donationer i form av 3 st anslag till professurer (US $1 

milj. vardera) samt 84 anslag till årliga föreläsningar (US $50.000 vardera) 

vid olika universitet och forskningscentra. Av de senare utdelades 5 

st till länder utanför USA nämligen Sverige, England och Canada. 

Donationen till Sverige gick till Uppsala Universitet och avkastningen 

avser att stödja en årlig föreläsning rörande forskning kring diabetes. 

Samtliga föreläsare är eller har varit internationellt ledande inom sina 

forskningsområden och donationen spelar en betydande roll då det gäller 

att utveckla det internationella kontaktnätet för diabetesforskningen i 

Uppsala. 

Uppsala 1990-01-19 

Claes Hellerström 

95

Kylanderska donationsfonden 


Genom testamente av den 26 mars 1877 har fröken Sofie Kylander till 

Kungl. Farmaceutiska institutet donerat ett belopp av 10.000 kronor, varav 

räntan skall användas för farmaceutiska fakultetsstyrelsens räkning, men 

kapitalet bibehålles orubbat. 



96 

Henning Larssons fond för forskning rörande 

invalidiserande nervsjukdomar 

Gåvobrev 

Till Uppsala universitet överlämnas härmed såsom gåva Etthundratusen 

(100.000) kronor för bildande av en fond benämnd "Henning Larssons 

fond för forskning vid akademiska sjukhuset rörande invalidiserande 

nervsjukdomar, i första hand polyneuropati " . 

Fonden skall förvaltas på samma sätt som universitetets övriga fon-der. 

Anslag ur fonden skall utdelas av en kommittē, bestående av dekanus för 

medicinska fakulteten samt cheferna för neurologiska kliniken och klinisk 

neurofysiologiska centrallaboratoriet vid akademiska sjukhuset. 

Anslag far utdelas dels som stöd för kliniska forskningprojekt dels för 

studieresor. Anslagsmottagare skall till den utdelande kommittēn insända 

en populärvetenskaplig skriftlig redogörelse för projekt, till vilka medel 

anslagits. Redogörelsen skall delges donator. 

Uppsala 1981-09-15 

Henning Larsson 

97

Alfons Lauris' donation 

Testamente 

Med upphävande av samtliga av mig hitintills upprättade testamenten 

förordnar jag härmed såsom min yttersta vilja och testamente följande 

angående min kvarlåtenskap. 

Efter mitt frånfälle skall all min kvarlåtenskap med följande procentsatser 

tillfalla: 

1. Universitet i Uppsala för forskning och publikation av Lettlands 

historiska fakta omfattande tidsperiod från och med år 1940 samt efterföljande 

framtid – 60 % av kvarlåtenskapen. 

2. Lettiska Hjälpkommitten i Stockholm för hjälp- och utbildningsverksamhet 

(bl.a. lettisk skola, barnkoloni m. m.) samt kulturella mål – 

20 % av kvarlåtenskapen. 

3. Lettisches Centrum/Gymnasium, Salzmannstrasse 152, 4400 i 

Mönster, W. Germany – 20 % av kvarlåtenskapen samt mina böcker. Civ. 

ing. Lacgalva Peteris, N. Wiboms väg 17, Solna, skall först välja 

tekniska böcker och överlämna till Ing. och Arkitekternas Världsorganisation 

i USA. 

Dödsboet skall betala arvsskatten på arvslotterna. 

Nacka den 15 oktober 1987 

Lauris Alfons Ansis 

Reglemente för Alfons Lauris' donation 


§1 

Fonden förvaltas på samma sätt som universitetets övriga fonder. 

§2 

Disponibel avkastning utdelas helt eller delvis till forskare som anslag 

för historisk forskning i vid mening i Lettlands historia efter 1940. 

Beviljat anslag må användas för studier vid bibliotek, arkiv, museer etc., 

för uppehälle och resor samt för publicering. Med historisk forskning 

skall även avses t.ex. kultur-, kyrko-, konst-, rätts- och socialhistorisk 

samt ekonomisk-historisk eller därmed jämförlig forskning. Om 

publicering sker på annat språk än engelska, tyska eller franska språken 

skall publikationen innehålla en sammanfattning av forskningsresultaten 

på engelska språket. 

98 

§ 3 

Forskningsanslag ledigkungöres årligen genom universitetets stipendie- 

avdelning. Kungörelsen skall tillställas samtliga universitet i Sverige där 

historisk forskning är företrädd. 

§4 

Ansökan om forskningsanslag, åtföljd av meritförteckning och de 

övriga handlingar som sökanden önskar åberopa samt plan för det 

tillämnade arbetets bedrivande ävensom kostnadsberäkning, skall insändas 

till universitetet. Rektorsämbetet beslutar om utdelande av anslag, 

sedan yttrande inhämtats från dekanus för historisk-filosofiska sektionen 

och Centrum för baltiska studier vid Stockholms universitet. 

00

Gustaf Leanders donation 

Testamente 

Undertecknad, Gustaf Leander, förklarar härmed min yttersta vilja och 

testamente vara, att efter min död all min kvarlåtenskap, såväl fastigheter 

som allt annat, skall tillfalla Uppsala Universitet (Uppsala Akademi) att, 

efter här nedan angivna undantag, förvaltas och användas enligt följande 

villkor och bestämmelser: 

Mina fastigheter (jämväl den tredjedel jag äger av fastigheten Allemora 

1 4 ) får icke försäljas eller på annat sätt avlåtas, utan skola förvaltas 

och skötas i samband och i likhet med Universitetets övriga jordbruks-och 

skogsfastigheter, med iakttagande av att av mig påbörjade förbättringsarbeten 

såsom byggnader, torrläggningar och skogskulturer m.m. 

efter hand fortsättas i den mån avkastningen kan medgiva, och skall, sedan 

skatter, försäkringar, underhåll och övriga omkostnader gäldats av 

avkastningen, den återstående delen därav, eller nettobehållningen, 

användas som bidrag till uppehållande av en Missionsprofessur vid 

Universitetet. Om förhållandena fram i tiden så skulle medgiva, må av 

behållna avkastningsmedel efter hand kunna avsättas medel till ett stipendium, 

som då beloppet uppgår till lämplig storlek må tilldelas välförtjänt 

missionsstuderande. Vidare avsättning och tilldelning må ske efter 

samma grunder. Skulle lämplig stipendiat saknas, må stipendiet innestå 

tills lämplig sådan finnes. 

Detta förordnande om min kvarlåtenskap har jag denna dag vid sunt och 

fullt förstånd och av fri vilja upprättat och i nedanskrivne tillkallade 

testamentsvittnens närvaro egenhändigt underskrivit. 

Ekeby, Riala den 24 juli 1954 

Gust. Leander 

Kammarkollegiet; Beslut 1980-03-27 Teologiska 

fakultetsnämnden, Uppsala universitet 

inn 

Permutation av föreskrifter rörande Gustaf Leanders donation 

Enligt testamente 1954-07-24 förordnade Gustaf Leander bl.a. att all 

hans kvarlåtenskap, "såväl fastigheter som allt annat", skulle tillfalla 

universitetet i Uppsala att förvaltas och användas i enlighet med av 

Leander i testamentet meddelade bestämmelser. Avkastningen av fastigheterna 

skulle användas som bidrag till uppehållande av en missionsprofessur 

vid universitetet och, under vissa förutsättningar, även till stipendium 

åt "välförtjänt missionsstuderande " . 

Kammarkollegiet medgav genom beslut 1972-08-17 att nämnda fasta 

och lösa egendom fick försäljas. Vidare föreskrevs bl.a. att inflytande 

köpeskillingsmedel skulle fonderas och att fondens årliga avkastning 

skulle, sedan en tiondel därav lagts till kapitalet, användas på sätt Leander 

föreskrivit i sitt testamente. 

I skrivelse 1979-09-10 till kammarkollegiet har teologiska fakultetsnämnden 

vid Uppsala universitet hemställt om permutation. Ansökningen 

innebär att avkastningen av donationen, utan hinder av vad som i 

testamentet föreskrivits, måtte få användas av universitetet i första hand 

för annan lärartjänst inom ämnet missionsvetenskap och därefter i mån 

av tillgång för stipendier för forskare och forskarstuderande i detta ämne. 

Som skäl för framställningen i ärendet anförs att ändamålet med 

Leanders donation numera blivit tillgodosett på så sätt att en professur i 

missionsvetenskap fr.o.m. budgetåret 1974/75 bekostas med anslag över 

statsbudgeten. 

Konsistoriet vid Uppsala universitet och universitets- och högskoleämbetet 

har i yttranden 1979-09-24 respektive 1979-12-10 tillstyrkt 

framställningen. 

Kammarkollegiet bifaller ansökningen. Kollegiet föreskriver dock, enligt 

numera tillämpad praxis, att minst en tiondel av den årliga avkastningen 

skall läggas till kapitalet. 


Marianne Cedermark Kammarråd 

Åke Thunborg 

Advokatfiskal

Apotekare C R. Leffmans stipendiefond 


Genom testamente av den 4 april 1877 donerades till Kungl. Farmaceutiska 

institutet en fastighet, som sedermera försålts och inbragt inemot 

80.000 kronor. " Avkastningen av fonden skall användas till stipendier för 

studerande vid universitetet i Uppsala, farmaceutiska fakulteten. 

Stipendierna utdelas efter beslut av styrelsen för farmaceutiska fakulteten. 

Inget stipendium får utgå med högre belopp än som motsvarar halva 

basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring". 

Stipendiet kan i regel ej innehavas av samma person mer än en gång. 

Fonden förvaltas av Uppsala universitet. 

Enligt beslut den 19 december 1925 fastställes i början av varje kalenderår 

det antal stipendier, som under året skola utdelas, varefter dessa 

stipendier omedelbart kungöras till ansökan lediga. Ansökningarna, 

ställda till farmaceutiska fakultetsstyrelsen och åtföljda av avgångsbetyg 

från gymnasium, skola vara inlämnade senst 30 april klockan 12 på 

dagen. 


Leksands kommun, sammanträdesprotokoll 

Kommunstyrelsens arbetsutskott, § 65, 1980.02.04 

Kommunstyrelsen, 594, 1980.02.18 

Stipendiefond 

Kommunstyrelsen har 1979.11.19, §582, som en erkänsla för den medverkan 

professor emeritus Per Thorslund lämnat kommunen vid lokalisering 

av vattentäkt, beslutat anslå 35.000 kronor till en stipendiefond vid 

Uppsala universitet samt om regler för fonden. Professor Thorslund har 

därefter i skrivelse till kommunen föreslagit viss justering i sammansättningen 

av den nämnd som har att avge förslag om utdelning av 

stipendium ur fondens avkastning. 

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att med ändring av 

sitt beslut 1979.11.19, § 582, antaga följande regler för Leksands kommuns 

stipendiefond. 

Av fondens avkastning skall ett stipendium utdelas till studerande 

inskriven vid Västmanland—Dala nation eller som kan styrka sitt 

ursprung från Dalarna och som vid Uppsala universitet ägnar sig åt 

vetenskapliga undersökningar av naturförhållandena i Dalarna främst 

inom geologi inklusive paleontologi och hydrogeologi. 

Sedan kapitalet vuxit till 40.000 kronor och sedan 20 % av den årliga 

avkastningen lagts till kapitalet, skall ett stipendium ledigförklaras och 

utdelas på vårterminen vartannat år till den sökande som konsistoriet utser 

efter förslag av en särskild nämnd bestående av inspektor eller 

proinspektor vid Västmanland—Dala nation, en ledamot av biologiskgeografiska 

sektionsnämnden och en av sektionsnämnden utsedd professor 

i geologiskt ämne vid universitetet. Den sistnämnde ledamoten är 

sammankallande och skall, så länge han det önskar, vara professorn Bengt 

Collini. 

Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets tillstyrkan. 

Leksands kommun, sammanträdesprotokoll 

Kommunstyrelsens arbetsutskott, 5308, 1985.08.19 

Kommunstyrelsen, § 273, 1985.09.02 

Kommunfullmäktige, § 73, 1985.09.18 

102 ~n q

Förslag till komplettering av bestämmelserna för 


I skrivelse från Uppsala universitet 1985.06.14: 

" Erfarenheterna från två utdelningstillfällen visar att gällande bestäm- 

melser måste kompletteras, om donators intentioner skall kunna förverkligas. 

Kretsen av studerande som helt uppfyller de stipulerade, mycket 

specifika villkoren är starkt begränsad och synes inte komma att vidgas. 

Redan nu kan brist på behöriga sökande förutses. Jag får därför föreslå 

en komplettering av bestämmelserna för stipendiefonden, med följande 

innebörd: 

Saknas behörig sökande/studerande får stipendiet utdelas även till 

sökande som avlagt doktorsexamen och i övrigt uppfyller villkoren. 

Innehavare av stadigvarande tjänst kan ej tilldelas stipendiet." 

Som bilaga till ärendet bifogas kommunstyrelsens beslut i ärendet 

1980.02.18. 

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 

Kommunfullmäktige beslutar 

att fastställa föreslagen ändring av bestämmelserna för Leksands kommuns 

stipendiefond. 

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 

Enligt arbetsutskottet. 

Kommunfullmäktige beslutar 

att bifalla kommunstyrelsens förslag. 

104 

Till Uppsala Universitet 

Lenna Bruks donation 

För infriandet av ett löfte till avlidne professor Rutger Sernander överlämnas 

härmed gåvobrev på ett skogsområde, i dagligt tal kallat Harparbols 

holme, enligt jordregistret Marma 5' i Almunge socken att för all 

framtid fridlysas som naturreservat. 

Det var professor Sernanders livliga önskan att så skulle ske och det 

var på hans enträgna begäran som under den tid Lenna Bruks AB varit 

ägare som området skyddats och som köpeanbud för tomtexploatering 

avvisats. 

Då under denna tid ingen åverkan kunnat spåras, trots att området icke 

varit avstängt torde icke heller för framtiden inhägnad vara nödvändig 

utan uppsättandet av fridlysningsanslag få anses tillfyllest. 

Länna den 12 december 1946 

Lenna Bruks Aktiebolag 

John Ericsson 

Gåvobrev 

Till Uppsala universitet överlåter undertecknat aktiebolag som gåva med 

full äganderätt bolaget tillhöriga lägenheten Marma 5', bildad genom 

sammanläggning av avstyckningar från Harparbol 1 ' och Marma 4' i 

Almunge socken. 

Lägenheten får av universitetet omedelbart tillträdas och skall bilda 

naturreservat. 


Lenna Bruks Aktiebolag 

John Ericsson

Lektor Herman Levins stipendiefond 

Testamente 

Med återkallande av mina föregående testamenten förordnar jag härigenom 

såsom min yttersta vilja och mitt testamente, att vid min död skall 

med min behållna kvarlåtenskap på följande sätt förfaras. 

§ 8 

Om däremot bröstarvingar i vårt äktenskap icke finnas i livet, skall efter 

bådas vår död all återstående kvarlåtenskap, sedan de i %1—5 här ovan 

tillagda legat utgått, tillfalla Uppsala universitet för bildande av en 

stipendiefond, benämnd "Lektor Herman Levins stipendiefond", som 

skall, därest densamma mottages, förvaltas av Universitetet enligt följande 


Overlämnade medel må, när så lämpligen befinnes på grund av läget 

på penningmarknaden, förvandlas i fullgoda och säkra värdehandlingar, 

såsom svenska statsobligationer eller Konungariket Sveriges Stadshypotekskassas 

obligationer, i den mån desamma icke redan befinnas vara 

placerade i sådana värdepapper. 

Universitetet äger full frihet att vid behov verkställa omplaceringar av 

kapitalet, som icke till sitt belopp får minskas. 

Av räntemedlen skall en tiondel (1/10) årligen tilläggas kapitalet och 

skall av återstoden av årliga avkastningen stipendier utgå på följande 

sätt. 

Stipendium eller stipendier skall årligen utgå till studerande som äro i 

behov av understöd och utmärka sig för ett exemplariskt liv och för 

framgång i studierna med företrädesrätt för sådana studerande, som 

avlagt studentexamen vid Lyceum för flickor i Stockholm eller Ostermalms 

Högre Allmänna Läroverk, Stockholm. Stipendiat är berättigad att 

behålla stipendium, då han bedriver sina studier vid Stockholms 

Högskola eller vid Karolinska Institutet. Skulle min hustrus son i föregående 

gifte Gunnar Band, därest han är i livet, komma att ägna sig åt 

akademiska studier, äger han, därest han visar sig därav förtjänt enligt 

nyss anförda krav på stipendiat, att före andra komma i åtanke vid 

stipendiums utdelande. Stipendium bör ej understiga Fyrahundra /400/ 

kronor för att vara till någon verklig hjälp för dem, som därav komma i 

åtnjutande. Själv innehade jag under större delen av min studietid akademiskt 

stipendium, varför jag hade förmånen att utan alltför tryckande 

studieskulder kunna lämna akademien. Det är av skyldig tacksamhet för 

106 

denna förmån, som jag efter min ringa förmåga önskar komma följande 

generationer till hjälp. 

Stipendiat utses för tre /3/ år, men kan ytterligare under en treårsperiod 

få behålla stipendiet, om han anses förtjänt därav ock fortfarande 

är därav i behov. 

1n7

Ester Lindahls livräntefond 

Skifte av depå B-1850-1, Ester Lindahls livräntefond 

(Godkänt av konsistoriet 1974-03-25.) 

Utredningsmännen i dödsboet efter Fröken Ester Lindahl, som avled den 6 

juli 1920 överlämnade den 6 april 1921 till Stockholms Enskilda Bank 

obligationer för ett belopp av Kr 240.000:- att förvaltas enligt 

föreskrifterna i donationsurkund för Ester Lindahls livräntefond. Enligt 

urkunden, som grundar sig på den avlidnas skriftliga och muntliga 

testamente av den 5 juli 1920, skulle från fonden utgå nio årliga livräntor 

till ------------ 

Efter samtliga livräntetagares död skulle fondens disponibla kapital 

skiftas mellan Uppsala Universitet, Uppsala Universitets Drätselnämnd 

och Västra Vingåkers sockens kommunalnämnd att användas på följande i 

donationsurkunden angivet sätt: 

"1. En tredjedel av det då tillgängliga beloppet tillfaller Upsala Universitet 

att ställas under dess förvaltning på samma sätt som andra av 

Universitetet förvaltade fonder, och skall årligen räntan härav användas till 

resestipendier för studerande tillhörande den Medicinska fakulteten. 

Stipendierna, vilkas antal bestämmes av Medicinska fakulteten, som 

även äger tillsätta stipendiater, äro avsedda för medicine kandidater till 

utrikes studieresor och utdelas årligen efter ansökan, på sätt fakulteten 

äger att närmare bestämma. Dock må den Medicinska fakulteten, om den 

så finner lämpligt, för ett eller flera år, lägga räntan till kapitalet eller, 

enligt varje år därom fattat beslut, använda årets ränteavkastning till något 

annat, de medicinska vetenskaperna gagnande ändamål. 

2. En tredjedel av det tillgängliga beloppet skall ställas under förvaltning 

av Universitetets Drätselnämnd, och skall ränteavkastningen härav 

användas till livräntor, pensioner eller understöd åt sjuksköterskor, 

utbildade vid Akademiska sjukhuset och tillhörande dess sjuksköterskeförening. 

Denna sköterskeförenings styrelse äger utdela understöden och 

bestämma deras storlek och antal. Sjuksköterskeföreningens styrelse må 

kunna besluta, att större eller mindre belopp av kapitalet skall användas 

för tillgodoseende av föreningens behov av eget hem. 

Skulle Sjuksköterskeföreningen i en framtid upphöra, skola i punkt 2 

avsedda tillgångar tillfalla Akademiska sjukhuset i Uppsala och avkastningen 

användas till livräntor, pensioner eller understöd åt sjuksköterskor, 

utbildade vid Akademiska sjukhuset. 

' Numera Föreningen Uppsala Sjuksköterskehem 

3. En tredjedel av de tillgängliga medlen tillfaller Vestra Vingåkers 

socken att av dess kommunalnämnd förvaltas under namn av "Lindahlska 

understödsfonden " . 

På förslag av Skandinaviska Enskilda Bankens Notarieavdelning utlades 

därefter fondens kapital med ett per den 20 februari 1974 uppskattat värde 

av Kr 311.925:- i tre lotter. 

Uppsala universitet, Medicinska fakulteten 

Beslut 1976-02-16 

Ester Lindahls livräntefond 

Enligt föreskrifterna i donationsurkund för Ester Lindahls livräntefond 

skall viss del av avkastningen tillfalla Uppsala universitet och som regel 

utdelas i form av stipendier till medicine kandidater för utrikes resor. 

I enlighet med föreskrifter i donationsurkund och skiftesinstrument för 

fonden föreskriver medicinska fakulteten att den del som genom skifte 

tillfallit medicinska fakulteten vid Uppsala universitet skall som 

huvudregel utdelas i ett eller flera stipendier för utrikes resor åt medicine 

kandidater samt årligen ledigförklaras samtidigt med övriga universitetsstipendier. 

På medicinska fakultetens vägar (dekanus) 

Gunnar Dahlström 

Birgit Lannering 

109

Marianne och Lindorm Liljefors donation 

Gåvobrev 

Konstnären Lindorm Liljefors, och hans hustru Marianne, Bockbol, 

Skyttorp, överlåter härmed i gåvans form till Uppsala Universitet, 

följande tavlor målade och tecknade av framlidne konstnären Bruno 

Liljefors: 

Vildgäss, Uppländsk översvämning 

Rävjägare i pass 

Svanpar 

Tjäderskytt 

Porträtt av Dr Emil Kleen 

Självporträtt 

Dannemoraeka 

Barnporträtt 

Fem landskapsmålningar och teckningar. 

1. För donationens fullbordan fastställer donatorerna följande 

villkor. 

2. Konstnären Bruno Liljefors levde en stor del av sitt liv i 

landskapet Uppland. De donerade konstverken anknyter till Bruno 

Liljefors' verk-samhet i Uppland. Konstverken skall förbli bevarade i 

Uppsala Universitets ägo och göras tillgängliga för en stor allmänhet. I 

den mån donationen kan initiera och stimulera konstvetenskaplig 

forskning om Bruno Liljefors, skulle det bereda donatorerna stor glädje. 

3. Konstverken skall vara upphängda i lokaler tillhöriga Uppsala 

Universitet med undantag av vad nedan stadgas. Konstverken får ej 

lånas ut till någon, ej heller vara föremål i så kallad vandringsutställning. 

Årligen under minst två och en halv sommarmånader skall konstverken 

ställas ut och visas för allmänheten i den ateljē vid Herrgårdsdammen i 

Osterby där Bruno Liljefors i många år var verksam. Som lämplig 

öppningsdag för utställningen föreslår donatorerna Bruno Liljefors' 

födelsedag, den 14 maj. 

4. Utställningen skall äga rum i Uppsala Universitets regi, som 

jämväl, eller i samråd med fastighetsägaren, Bruno Liljefors Stiftelse, 

har att svara för att betryggande säkerhet kan ernås vad gäller konstverkens 

förvaring, frakt m. m. Övriga krav från myndighet eller försäkringbolag 

vid förfogandet över ateljēn för allmän visning skall iakttas av 

Uppsala Universitet eller Bruno Liljefors Stiftelse. Donatorerna förutsätter 

att någon för ändamålet lämplig person beredes bostad och vistas i 

ateljēbyggnaden under utställningstiden. 

5. Under utställningstiden i ateljēbyggnaden skall ingen annan 

utställning visas i byggnaden. 

110 

6. I den mån inträdesavgifter uppbäres skall hälften av de årliga 

bruttointäkterna i ateljēbyggnaden oavkortade senast den 31 december 

årligen redovisas och översändas till Världsnaturfonden, svenska avdelningen. 

7. Donatorerna skall själva deltaga vid och bestämma över 

upphängning och arrangemang av konstverken i ateljēbyggnaden. 

8. Donatorerna är medvetna om att i en framtid inskränkning helt 

eller delvis kan äga rum vad gäller den årliga utställningen i ateljebyggnaden. 

Om Uppsala Universitet finner hinder föreligga i detta avseende 

skall donatorerna eller donatorernas rättsägare i god tid underrättas i 

syfte att genom samråd arrangera annan lämplig i Uppland belägen 

utställningslokal. 

9. Uppsala Universitet är enligt 1941 års lag om arvsskatt och 

gåvoskatt 35 4 st. befriat från skattskyldighet för den gåva, som 

överlämnas denna dag till Uppsala Universitet. Donatorerna avsäger sig 

all nyttjanderätt till, avkomst eller annan förmån av den överlämnade 

gåvan, frånsett annan laglig ersättning, som enligt upphovsrättslagen, 

kan komma arvinge efter Bruno Liljefors till del. 

10. Överlåtelsen medför icke att upphovsrätten till konstverken 

övergår till Uppsala Universitet. 

11. Därest Uppsala Universitet icke skulle respektera donatorernas 

villkor för gåvans överlämnande och framtida förvaltning eller på annat 

sätt icke kunna uppfylla donatorernas villkor, skall gåvan gå åter till 

donatorerna eller deras rättsägare. 


Lindorm Liljefors Marianne Liljefors 

Ovanstående konstverk målade och tecknade av konstnären Bruno Liljefors 

har denna dag mottagits med största tacksamhet under förutsättning 

av regeringens medgivande samt i övrigt i enlighet med konsistoriets 

beslut 1978-06-05. 

Uppsala som ovan 

Uppsala universitet 

Torgny Segerstedt 

Komplement 

G Hjelmēr 

Som komplement 

till gåvobrev från den 6 juni 1978 med konstnären 

Lindorm Liljefors och hans hustru Marianne, som donatorer av en 

större samling konstnärliga verk målade och tecknade av konstnären 

Bruno Liljefors, och Uppsala Universitet, som gåvotagare, har donato- 

111

erna kompletterat gåvovillkoren på följande sätt. 

I. Under tid då konstverken förvaras i universitetshuset skall Universitetet 

aktivt verka för att samlingen görs tillgänglig för en stor allmänhet. 

Sålunda skall allmänna visningar ske regelbundet minst en gång per 

månad och annonsering äga rum i lokalpressen om visningarna och 

övrigt öppethållande. Vidare skall Universitetet i egna och om möjligt 

andras lokala och regionala publikationer skapa kännedom och sprida 

upplysningar om samlingens befintlighet i Universitetets ägo. 

II. Ateljēbyggnaden vid Herrgårdsdammen i Osterbybruk står nu 

fårdigrenoverad i ett förnämligt skick. Det är donatorernas högsta 

önskan och yttersta mål att samlingen för all framtid ställs ut i ateljēn. 

Utställningstiden begränsas till en tid cirka två på varandra följande 

månader med början lämplig dag vid utgången av maj månad. Utställningen 

skall hållas öppen minst fyra timmar dagligen. Om organisatoriska 

eller andra skäl ställer krav på en veckodags stängning, kan sådan 

stängning medges efter överenskommelse med donatorerna, dock aldrig 

på en lördag, söndag eller helgdag av annat slag. 

III. Vårt tidigare villkor att hälften av bruttointäkterna vid 

visningen i ateljēn skall komma Världsnaturfonden, svenska 

avdelningen, till-handa ändras till en fjärdedel. 

IV. Vårt tidigare villkor att upphovsrätten till konstverken icke 

över-går till Universitetet ändras på följande sätt. Det kan vara önskvärt 

att mångfaldiga affischer eller sälja färgkort av tavlorna i samband med 

utställningarna till förmån för utställningens ekonomi. Donatorerna vill 

för sin personliga del medge sådan rätt för Universitetet. Dock ställer 

donatorerna som absolut krav att högsta kvalitet eftersträvas på reproduktionerna 

och att endast seriöst företag anlitas för tryckningen. Donatorerna 

önskar att fotografering av konstverken liksom granskning av 

provtryck för godkännande, uppdrages mot skälig ersättning åt makarna 

Göran och Margareta Hansson, Naturfotografernas Bildbyrå, 

Osterbybruk, vilka säger sig vilja åtaga sig uppdraget. Vid 1984 års 

sommarutställning tillhandahölls för försäljning kort av undermålig 

kvalitet. Eventuellt överblivet restlager får icke överlåtas eller på annat 

sätt spridas utan skall omgående förstöras. 

V. Vid utställningarna skall Universitetet tillhandahålla en katalog, 

gärna av enkelt slag, med konstverkens titlar och nummer angivna. Det 

skall tydligt framgå att konstverken utgör en donation av Marianne och 

Lindorm Liljefors. Om låneverk kompletterar donationen, skall även 

dessas titlar och nummer anges, samt verkens ägare. Text med förringande 

omdöme om tavelsamlingen får ej tillhandahållas på utställningarna. 


112 

Lindorm Liljefors Marianne Liljefors 

Uppsala universitet, Rektorsämbetet 

Ovanstående komplettering av gåvovillkoren har denna dag emottagits 

och godkännes till alla delar. 

Uppsala 1984-08-31 

Martin H:son Holmdahl Ulla Johansson 

113

Sten Lindroths minnesfond 

(Bestämmelser fastställda av rektorsämbetet 1984-11-30.) 

Vid Sten Lindroths bortgång i september 1980 beslutade institutionen 

för ide- och lärdomshistoria att till hans minne inrätta en fond vars 

avkastning skulle användas till främjande av lärdomshistorisk verksamhet 

i vid mening. Insamling av medel inleddes genom ett upprop 

undertecknat av institutionen för ide- och lärdomshistoria, Lärdomshistoriska 

samfundet, Svenska Akademien, Vetenskapsakademien samt 

Kungl. Vitterhetsakademien. De insamlade medlen kom att uppgå till ca 

90.000 som 1981-06-30 överfördes till Uppsala universitet för fondering. 

Den årliga avkastningen av det fonderade kapitalet skulle gälla 

som disponibla medel. 

Fondens syfte 

Avkastningen av Sten Lindroths Minnesfond skall användas till att 

gynna lärdomshistorisk forskning, både ifråga om föreläsningar och 

publicering. Härmed avses Sten Lindroths Minnesföreläsningar (arvoden 

och resor för inbjudna föreläsare), resor för utländska föreläsare och 

svenska forskares resor till utlandet, samt för stöd till publicering av 

svensk lärdomshistorisk forskning. Beslut om utanordning av medel ur 

fonden fattas av ämnesrepresentanterna, professorerna i ide- och lärdomshistoria 

resp. vetenskapshistoria i samråd. 

114 

Sonja Lorichs fond 

Gåvobrev 

Till Uppsala universitet överlämnar jag härmed som gåva ett belopp av 

tjugotusen (20.000) kronor till en fond, benämnd Sonja Lorichs fond att 

disponeras av engelska institutionen på sätt nedan närmare anges. 

Fondens avkastning skall användas till främjande av vetenskapligt 

arbete genom inköp av litteratur eller genom anslag till forskning. 

Berättigad till sådant anslag är endast den, som är svensk medborgare, 

född av föräldrar, som har svenska som modersmål, och alltså själv har 

svenska som sitt modersmål. 

Om fondens användning beslutar vid Engelska institutionen professorn 

i engelska, särskilt engelskspråkig litteratur samt eo docenter och 

ordinarie universitetslektorer i samma ämne efter förslag av nämnde 

professorn. 


Sonja Lorichs 

Fil. dr 

115

Anna och Allan Löfbergs stipendiefond 

Testamente 

(Översättning från engelskan.) 

Undertecknad, Anna Löfberg, född de Bretzel, boende 18 Kafr Abeley 

Street, . . . Alexandria, Egypten, Förenade Arabrepubliken, förklarar att 

följande utgör min sista vilja och mitt testamente: 

2. Jag önskar använda alla mina pengar till att efterlämna något gott och 

positivt till minne av min innerligt älskade make, Allan Löfberg. Jag vill 

vid Uppsala Universitet stifta en fond benämnd "Allan Löfbergs Stiftelse" 

med det kapital jag har i Europa och med de pengar som resulterar av 

försäljningen av inventarierna och bilen. Jag ber rektorn vid Uppsala 

Universitet att inrätta ett stipendium (jag avser vad som på franska 

benämns "bourse d'etudes" och på engelska " scholarship") för en eller flera 

studerande vid naturvetenskapliga fakulteten och i den utsträckning 

tillgängligt kapital medger. Allan ägnade huvuddelen av sin fritid åt 

studiet av astronomi och astrofysik. Allan hade tid att skriva endast en 

mycket liten del av sin egen teori på svenska "Till problemet om 

planetsystemens uppkomst". Manuskriptet har deponerats hos den svenske 

konsuln i Alexandria liksom även den redogörelse för hans studier som dr 

Maurer lämnade vid den särskilda minnesceremonin i protestantiska 

kyrkan i Alexandria. Jag önskar hjälpa någon student att fortsättningsvis 

arbeta med Allans ide/uppslag; någon som är verkligt intresserad, 

intelligent och för fattig att göra detta med egna medel. Hans religion och 

ursprung har ingen betydelse. Studenten eller studenterna bör tycka om 

djur (Allan var vegetarian på grund av sin kärlek till djur) och även vara 

musikälskare. Lämna Allans böcker till denne student. Om han inte vill ha 

dem alla, skänk dem till andra studerande som kan ha behov därav. 

15. Efter det att de av mig begärda betalningarna har verkställts, vill jag 

att alla pengar i Europa och Egypten skall användas till "Allan Löfbergs 

Stiftelse", så som jag angivit i paragraferna 1—2 i denna "sista vilja och 

testamente". Det är min stora och uppriktiga önskan att lämna något gott 

och positivt åt den här världen till minne av min innerligt älskade make 

Allan Löfberg. 

Paris den 26 mars 1974 

Anna Löjberg 

Stadgar 


5 1 

Stipendiefondens benämning skall vara "Anna och Allan Löfbergs stipendiefond 

" . 

§2 

Stipendiefonden är grundad på ett av fru Anna Löfberg år 1974 upprättat 

testamente. Enligt detta skall kvarvarande egendom avsättas till en 

stipendiefond till minne av testators make Allan Löfberg att förvaltas av 

Uppsala universitet. 

53 

Av fondens avkastning skall en femtedel av den årliga räntan läggas till 

_kapitalet. Den återstående avkastningen utdelas i form av stipendier. 

5 

Stipendium skall tilldelas begåvad och 4 

behövande studerande vid matematisk-naturvetenskapliga 

fakulteten vid Uppsala universitet, som ägnar 

sig åt studier i astronomi och astrofysik, särskilt sådan studerande som 

intresserar sig för problem rörande planetsystemens uppkomst. 

55 

Stipendierna skall kungöras till ansökan lediga genom universitetets 

försorg i den ordning som gäller för övriga stipendier vid universitetet. 

5 

Stipendiat utses av konsistoriet efter 

6 

förslag av en nämnd bestående av professorerna i astronomi, matematiskfysiska 

sektionens stipendiekommitte och universitetets 

stipendiesekreterare, som även skall vara sammankallande. 

57 

Stipendierna utdelas för en tid av ett år. Samma studerande kan tilldelas 

stipendium sammanlagt högst 4 år. Finnes ej behörig sökande till något 

eller flera av stipendierna lägges det disponibla beloppet till fondens 

kapital. 

116 117

Doktor Edvard Malms stipendiefond 

Testamente 

Undertecknad, Inchen Malmaeus, född Malm, förordnar härmed såsom 

min yttersta vilja och testamente följande: 

A) I händelse jag skulle avlida före min man, advokaten Tryggve 

G:son Malmaeus, skall min kvarlåtenskap tillfalla honom. Som det är 

min önskan, att samma kvarlåtenskap, sedan vi båda äro döda, skall 

tillfalla här nedan angivna testamentstagare, må dock intet av det, som i 

livstiden tillhört mig, tagas i anspråk för gäldande av min mans skulder. 

Skulle min man ingå nytt äktenskap, skall kvarlåtenskapen efter mig 

omedelbart tillfalla nedan angivna testamentstagare. 

B) Sedan såväl jag som min man avlidit, skall kvarlåtenskapen efter 

mig fördelas sålunda: 

/8:o Vad härefter återstår av min kvarlåtenskap av beskaffenhet, att jag 

enligt 2 kap. 1 och 2 55 lag om arv den 8 juni 1928 äger att genom 

testamente däröver förfoga, skall på bästa sätt realiseras, och av den 

kontanta behållningen skall bildas en stipendiefond, som under namn av 

" Doktor Edvard Malms stipendiefond" skall tillfalla Uppsala Universitet. 

Av fondens ränteavkastning skall årligen utdelas stipendier ---------- 

till mindre bemedlade, studiebegåvade och välartade medicine studerande 

av Smålands Nation vid nämnda universitet, varvid skall iakttagas, 

att ingen må åtnjuta stipendium för längre tid än åtta år. Om så 

anses lämpligt, må till en och samma person utdelas flera stipendier. 

Stipendium sökes årligen hos nationens inspektor. Till varje stipendium 

upprättas av nationsnämnden vid Smålands Nation förslag å tre 

personer, varefter nationens inspektpr utser stipendiat inom förslaget. 

110 

Motala den 1 juni 1942 

Inchen Malmaeus 

Emil A. Mattons fond för Franska biblioteket 

i Uppsala 

I öfvertygelse att det för svensk kultur är af största vikt att våra andliga 

förbindelser med Frankrike och genom Frankrike med den latinska 

världen så vidt möjligt vidmakthållas och i tanke att därmed tjäna ett 

fosterländskt intresse öfverlemnar jag till förmån för Franska biblioteket 

i Upsala, femtusen kronor på följande villkor: 

1) Beloppet förvaltas af den nämnd som enligt reglemente af 29 dec. 

1899 förvaltar Upsala Enskilda Läroverks grundfonder, på samma villkor 

och under samma ansvar som öfriga fonder och bokföres i dess 

räkenskaper under titel: "Emil Mattons fond för Franska biblioteket " . 

2) Så länge det af Prof. J. A. Lundell och en del andra personer 

grundade "Bibliotheque francaise d'Upsal " består som särskild institution 

och förvaltas enligt stadgar som väsentligen öfverensstämma med 

nu gällande status af 20 jan. 1902, öfverlemnas vid hvarje års slut 

årsräntan till bibliotekets styrelse att af densamma användas såsom i 5 3 

säges. 

3) Räntemedlen användas uteslutande till inköp af böcker, bundna 

eller obundna, men få icke användas till tidningar eller tidskrifter, ej 

häller till inbindning af redan inköpta böcker ej häller för bibliotekets 

förvaltning (hyra, skåp, aflöningar e. dyl.). Då bibliotekets hufvudsyfte 

är att följa den samtida litteraturen, böra för dessa medel icke köpas 

böcker äldre än tio år, räknadt från det år hvars ränta för inköpet 

användes. 

4) Vid slutet av hvarje kalenderår öfverlemnar bibliotekets styrelse 

till nämnden detaljerad redogörelse för användningen af näst föregående 

års räntemedel. Skulle därvid visa sig, att någon del af dessa räntemedel 

blifvit oanvänd eller icke använts i öfverenstämmelse med 5 3 härofvan, 

innehålles ränteutbetalningen, tills rättelse skett. 

5) Styrelsen för Sällskapet Upsala Enskilda Läroverk äger genom af 

densamma utsedd representant säte och stämma i Franska bibliotekets 

" Conseil d'administrateur " och skall denne representant äga fullkomligt 

samma rättigheter som tillkomma hvarje annan "administrateur " . 

6) Upphör Franska biblioteket att bestå som särskild institution med 

egen styrelse och förvaltning i det biblioteket på något sätt förenas med 

annan institution, öfverlemnas årsräntorna från och med det år under 

hvilket sådan förändring skett, till Upsala Enskilda Läroverk att användas 

för inköp af fransk litteratur enligt i 5 3 härofvan gifna bestämmelser, 

och hoppas jag att i så fall läroverkets franska boksamling skall mot 

billig afgift, vara tillgänglig för så väl professorer och studenter vid 

universitetet som den intresserade allmänheten i öfrigt. 

119

7) Skulle i något afseende meningsskiljaktlighet uppstå mellan intresserade 

parter rörande tolkningen af ofvan gifna bestämmelser, skall 

tvisten hänskjutas till skiljemän enligt lag af 28 okt. 1887. 

Gefle den 24 maj 1912 

Emil A. Matton 

Tillägg till mitt gåvobrev av den 24 maj 1912 till förmån för Franska 

biblioteket i Upsala. 

Då så visat sig erforderligt må, utöver vad i gåvobrevets punkt 3) 

bestämmes, avkastningen av kapitalet jämväl användas till avlöning åt 

bibliotekarien vid Franska biblioteket i Upsala. 

Gefle den 7 juli 1953 

Emil A. Matton 

Utbildningsdepartementet 5.9.1969 

Lundellska fondstiftelsen, c/o rektor Herbert Lundh 

Förvaltningen av Emil Mattons fond för Franska biblioteket 

i Uppsala 

Genom gåvobrev den 24 maj 1912 överlämnade Emil A. Matton till 

förmån för Franska biblioteket i Uppsala 5.000 kronor och föreskrev bl.a. 

att beloppet skulle förvaltas av den nämnd som förvaltade Uppsala 

Enskilda läroverks grundfonder. 

Sällskapet Uppsala Enskilda läroverk har med utgången av 1968 

upphört med sin verksamhet och dess tillgångar har överlämnats till 

Lundellska fondstiftelsen. 

Lundellska fondstiftelsen har anhållit om rätt att till universitetet i 

Uppsala få överlämna förvaltningen av Emil Mattons fond för Franska 

biblioteket på de i gåvobrevet angivna villkoren. 

Justitiekanslern har den 23 juli 1969 avgivit yttrande i ärendet. 

17(1 

Kungl. Maj:t bifaller ansökningen. 

Sven Moberg Birger Halle 

Medicinska fakultetens i Uppsala stiftelse för 

psykiatrisk och neurologisk forskning 

Stadgar 

(På förslag av interimstyrelsen för stiftelsen fastställda av medicinska fakulteten 

1963-10-21.) 

5 1 

Medicinska fakultetens i Uppsala stiftelse för psykiatrisk och neurolo- 

gisk forskning, instiftad av godsägaren Henrik Envall genom testa-mente 

den 1 september 1954, har till ändamål att främja vetenskaplig 

forskning inom psykiatri och neurologi främst beträffande de s.k. funktionella 

nervsjukdomarna. 

52 

Stiftelsen skall hava en styrelse bestående av tre ledamöter av medicinska 

fakulteten i Uppsala företrädande de ämnen, som donationen är 

avsedd att främja. Styrelsen utses av fakulteten för en tid av tre år vid 

första sammanträdet i september. Ledamot kan omväljas, dock att vid 

utgången av varje 3-årsperiod en ledamot skall avgå. Avgår ledamot före 

treårsperiodens slut utses ny ledamot för återstående del av perioden. 

53 

Kapitalet, som överlämnats till universitetet i Uppsala, skall förvaltas i 

likhet med universitetets övriga medel. 

54 

Av stiftelsens behållna avkastning skall årligen en tiondel läggas till 

kapitalet. Återstoden skall användas till understöd för visst uppgivet 

forskningsändamål och skall tilldelas vetenskapsidkare, som genom 

arbete eller forskning i psykiatri eller neurologi gjort sig förtjänt därav 

och som är svensk medborgare. 

5 5 

I september varje år skall de till förfogande stående medlen genom 

anslag på universitetets anslagstavla förklaras till ansökan lediga med 

ansökningstidens utgång senast den 31 nästkommande oktober. Kungörelsen 

skall tillställas kanslierna vid de övriga medicinska läroanstalterna. 

121

§6 

Ansökan, som ingives till akademiska kansliet i Uppsala skall innehålla 

uppgift om avsett forskningsändamål och eventuell ansökan om forskningsanslag 

från annat håll, specifikation över beräknade kostnader samt 

storleken på det äskade understödet. Ansökan skall vara åtföljd av styrkt 

meritförteckning och övriga handlingar, som sökanden önskar åberopa, 

samt — därest den sökande ej är lärare vid medicinsk läroanstalt — av 

intyg från prefekt om arbetsmöjligheter. 

§7 

Inkomna ansökningar överlämnas till styrelsen, som har att före näst- 

kommande november månads utgång meddela sökandena och akademiska 

kontoret sitt beslut. 

§8 

Den disponibla avkastningen må utdelas i form av 1 och 2 eller — i 

undantagsfall — högst 3 anslag. Samma person må kunna erhålla avkastningen 

eller del därav under två eller flera år. Beslutar styrelsen, att 

endast en del eller alls intet av den tillgängliga avkastningen skall utdelas, 

reserveras återstoden av avkastningen till följande år. 

§ 9 

För understöd inköpt utrustning, litteratur o.dyl. tillfaller efter undersökningens 

avslutande den institution, där undersökningen ägt rum, 

såvitt styrelsen icke annorlunda beslutar. 

§10 

Beviljat anslag utbetalas genom universitetets räntekammare i enlighet 

med styrelsens beslut. Har hela anslaget icke tagits i anspråk under det 

budgetår, då anslaget beviljades, må återstoden lyftas under nästföljande 

budgetår. Anslag som icke förbrukats under sagda tid, återgår till fonden 

och disponeras enligt styrelsens beslut. Anslagsmottagare skall 

inom den tid under vilken han äger disponera anslaget till fakultetens 

kansli ingiva redogörelse för forskningsarbetets fortskridande. Vid 

redogörelsen, som skall godkännas av styrelsen, skall fogas verifikationer 

över verkställda utbetalningar. 

Syskonen Edit, Erik och Carl Molanders fond 

för cancerforskning 

Tilläggstestamente 

Till ändring av och såsom tillägg till det av mig och mina numera 

avlidna syskon Erik Molander och Edith Molander den 12 november 

1962 upprättade inbördes testamentet förordnar jag Carl Molander 

såsom min yttersta vilja följande. 

1. Under punkt B/ 6) i förutnämnda inbördes testamente gjorda 

förordnandet att Uppsala universitet skall erhålla Etthundratusen 

/100.000/ kronor att i första hand och om så är möjligt användas till 

förvärv av fastigheterna Rörsnäs och Ruderna i Bredviks socken av 

Skaraborgs län, skall i sin helhet utgå ur testamentet och upphäves 

härigenom. 

2. I stället för den sålunda upphävda punkten B/ 6) och såsom tillägg 

till ovannämnda inbördes testamente förordnar jag härigenom följande. 

Uppsala universitet skall erhålla Etthundratusen /100.000/ kronor att 

användas till bekostande av vetenskaplig forskning i och för bekämpande 

av cancersjukdomar. 

Å detta legat eventuellt utgående arvsskatt skall, i motsats till övriga i 

förutnämnda inbördes testamente angivna legat, gäldas av legatets mottagare. 

Hjo den 19 maj 1968 

Carl Molander 

Reglemente 


§1 


som gäller för förvaltning av universitetets fonder. 

§2 

Fondens ändamål är i enlighet med föreskrifterna i tilläggstestamente 

upprättat 1968-05-19 av Carl Molander att stödja vetenskaplig forskning 

i och för bekämpande av cancersjukdomar. 

§3 

§1 1 Anslag för sådan forskning beviljas ur fondens årliga disponibla avkast- 

Väckes förslag till ändring eller tillägg, skall styrelsen avgiva utlåtande 

innan frågan avgöres i fakulteten. 

177 

ning som understöd till ograduerade forskare vilka är antagna till forskarutbildning 

vid medicinska fakulteten. 

123

§ 4 

Anslag ur fonden skall ledigkungöras under september månad i sam-band med att 

övriga anslag till ograduerade forskare kungöres till ansökan lediga. 

§5 

Utdelning ur fonden beslutas av medicinska fakultetens utbildnings-nämnd (avd. 

för forskarutbildning). 

194 

1981-12-09 

Konsistoriet vid Uppsala universitet 

Märta och Nicke Nasvells fond för 

psykiatrisk forskning 

Genom gåvobrev 1969-03-07 överlämnade jag vissa medel till Uppsala universitet för 

bildandet av en fond nämnd "Märta och Nicke Nasvells fond " , vars avkastning var avsedd 

att främja den kliniska forskning, som vid Akademiska sjukhuset i Uppsala bedrives 

beträffande psykiska sjukdomar. Genom senare gåvobrev har jag överlämnat ytterligare 

medel till fonden. Den årliga avkastningen skall under min livstid läggas till kapitalet. 

Genom detta brev önskar jag göra följande förtydliganden och tillägg rörande 

förvaltningen av fonden och dispositionen av avkastningen. 

1. Fonden skall förvaltas på samma sätt som universitetets övriga fonder, 

2. innebärande f.n. att en femtedel av avkastningen lägges till kapitalet och 

återstoden utdelas. 

3. Disponibel avkastning utdelas årligen eller minst vartannat år som stöd till forskning 

vid de vuxenpsykiatriska klinikerna vid Uppsala universitets medicinska fakultet, 

företrädesvis till biologiskt orienterad forskning rörande mentala sjukdomar av svårare 

eller långvarig art, såsom schizofrenisjukdomar, manisk-depressiva sjukdomar, andra depressiva 

tillstånd samt sjukdomar uppkomna efter olika former av skador på nervsystemet. 

Stöd till forskning bör utdelas företrädesvis till icke graduerade forskare men medel bör 

också kunna tilldelas graduerade forskare med mycket lovande projekt. 

Disponibla medel får även användas för bekostandet av inbjudan till gästföreläsare från 

in- och utlandet. 

Professorerna i klinisk psykiatri vid de vuxenpsykiatriska klinikerna i Uppsala beslutar om 

medlens användning. De medel, som icke använ= des för inbjudan av gästföreläsare, 

ledigkungöres genom anslag en gång årligen på de vuxenpsykiatriska klinikerna. 

Märta Nasvell 

125

Anna Naumanns och Bean Carlsons fond 

Testamente 

Undertecknad Beda Bean Maria Fredrika Carlson, Hjalmar Brantingsgatan 

3A, Uppsala, förordnar härigenom — såsom uttryck för min 

yttersta vilja och testamente — att vid mitt frånfälle min egendom skall 

fördelas sålunda. 

Sedan alla med boutredningen förenade kostnader utgivits skall all min 

återstående egendom tillfalla Uppsala Universitet. 

Egendomen skall förvaltas under beteckningen "Anna Naumanns och 

Bean Carlsons fond för stödjande av medicinsk vetenskap och forskning 

vid Uppsala Universitet med särskild inrikning på hjärt- och 

kärlsjukdomar". Av avkastningen skall en tiondel årligen tilläggas kapitalet 

och resterande del tilldelas forskare för nämnda ändamål. 

Uppsala den 12 februari 1974 

Bean Carlson 

Reglemente 


5 1 


som gäller för förvaltningen av övriga fonder under universitetets vård, 

dock att i enlighet med Bean Carlsons testamente en tiondel av avkastningen 

årligen skall tilläggas kapitalet och resterande del tilldelas forskare 

för angivet ändamål. 

§2 

Den årliga disponibla avkastningen skall användas som understöd till 

ograduerade forskare som är antagna till forskarutbildning vid medicinska 

fakulteten och ägnar sig åt medicinsk forskning med särskild 

inriktning på hjärt- och kärlsjukdomar. 

53 

Anslag ur fonden skall ledigkungöras under september månad i samband 

med att övriga anslag till ograduerade forkare kungöres till ansökan 

lediga. 

§4 

Utdelning ur fonden beslutas av medicinska fakultetens utbildningsnämnd 

(avd. för forskarutbildning). 

126 

Sven A. Nilssons stipendiefond 

Gåvobrev 

Undertecknad överlämnar härmed såsom gåva till Uppsala universitet 

400 aktier i AB Volvo (143 A bundna, 41 A fria, 133 B bundna, 83 B 

fria) för bildande av Sven A. Nilssons stipendiefond. Fonden skall 

förvaltas på samma sätt som universitetets övriga fonder. 

Disponibel avkastning utdelas årligen under senare delen av höstterminen 

som ett eller flera stipendier till ograduerade (odisputerade) forskare 

vid historiska institutionen. Vid bedömningen bör särskild vikt 

fästas vid ådagalagd forskarskickighet och vid valet av stipendiat/stipendiater 

i första hand komma ifråga forskare i äldre historia, perioden 

avgränsad så att främre tidsgränsen sättes vid 1700-talets mitt. Härmed 

förstås även sådan forskning som i analysen klarlägger äldre samhällsförhållandens 

betydelse för senare tiders utveckling. 

Stipendierna utdelas av historiska institutionens styrelse på förslag av 

en av styrelsen utsedd nämnd om tre graduerade (disputerade) lärare 

och/eller forskare vid institutionen, företrädesvis valda bland sådana 

med docentkompetens. 


Sven A. Nilsson 

127

H. S. Nybergs biblioteksdonation 

Testamente 

Härmed förordnar jag, Henrik Samuel Nyberg, professor emeritus, som 

min yttersta vilja, att efter min bortgång, sedan boet utretts, och om dess 

ekonomiska ställning befunnits god och betryggande, med min 

kvarlåtenskap skall förfaras på följande sätt. 

1. Mitt vetenskapliga bibliotek, för vilket Uppsala universitet godhetsfullt 

upplåtit en dubblett, tillika använd för undervisningen i iranska 

språk, i fastigheten S:t Johannesgatan 9B, 1 tr., donerar jag i det skick, 

vari det jämte mina skriftliga samlingar vid mitt frånfälle befinner sig, 

till Uppsala universitet, av tacksamhet mot det universitet, vid vilket jag 

tillbragt den ojämförligt största delen av mitt liv, och för att det i sin 

ringa mån må bidraga till främjandet av de orientaliska studier, åt vilka 

jag ägnat hela min verksamhet och som synas behöva allt, även det 

ringaste, stöd i en tid av allt trängre utrymme för andra studier än vad 

den rena nyttan anses kräva. 

Främst har jag med denna donation velat lägga grunden till en institution 

för ämnet iranska språk, som ännu icke fått någon egen representation 

inom ämneskretsen orientaliska språk, men för vilket jag som 

professor i semitiska språk vid sidan om och sedan efter min emeritering 

med full insats av tid och arbetskraft har sökt skapa en grundval genom 

hopbringande av nödig litteratur, genom vetenskapligt arbete, genom 

undervisning och genom handledning av vetenskapliga adepter. Det är 

min varma förhoppning, att trots de ogynnsamma förhållanden, under 

vilka detta liksom andra oss skenbart fjärran liggande ämnen måste leva i 

dagens universitet, den dag dock måtte komma, då en professur i ämnet 

kan inrättas och därmed det kulturområde komma till sin rätt, som sedan 

urminnes tid har innehaft en nyckelposition både i Asiens och hela 

mänsklighetens historia. Det synes då vara av största vikt, att ett 

grundläggande bokbestånd för undervisning och forskning redan finnes 

tillgängligt. 

Jag förordnar dock, att den iranska avdelningen av mitt bibliotek 

åtminstone tills vidare icke utbrytes ur samlingen, utan hela det bibliotek, 

som inrymmes i dubbletten, sammanhålles till en enhet, som får bilda en 

fristående stiftelse inom universitetets ram. Detta bibliotek, 

omspännande hela området från Indien till arabvärlden, kan då bilda 

grundstommen till en större orientalisk institution, omfattande Främre 

Asien, Centralasien och Indien. Det synes alltmer bli ett ofrånkomligt 

krav, att splittringen av forskningen på områden som sammanhänga så 

intimt i tid och rum och där begreppet "tvärvetenskap" om någonsin har 

sin fulla vikt och betydelse, mildras och övervinnas. I varje fall ha de 

mindre folken, om de eljest vilja vara med i detta för den västerländska 

kulturen så karakteristiska och fruktbärande arbete, knappast någon 

annan utväg än att sammanföra de spridda studierna i en större enhet. 

Jag överlämnar åt Universitetet att uppdraga grundlinjerna för den 

stiftelse, som skall nyttiggöra denna donation. Jag vill uttala den önskan, 

att i den nödig biblioteksexpertis finner plats och att samarbete etableras 

med universitetsbiblioteket. Jag nämner i främsta rummet förste 

bibliotekarien Lennart Grönberg såsom lämplig och väl skickad 

kontaktman. 

Min lilla samling orientaliska handskrifter, hopbragt mera tillfälligt och 

ingalunda märkvärdig, skall införlivas med universitetsbibliotekets 

handskriftsamling. Jag uppdrar åt mina lärjungar nuv. fil. lic. Bo Utas 

och nuv. fil. lic. Christopher Toll att genomgå, gallra och ordna mina 

skriftliga vetenskapliga samlingar och arbeten, som höra samman med 

biblioteket i dubbletten. De samlingar till en ordbok över pehlevi, som 

jag under många år hopbragt och som innehålla åtskilligt mer material än 

det jag använt för glossariet till A Manual of Pahlevi, böra förvaras på ett 

betryggande sätt, men så att de äro tillgängliga för forskare. Jag hoppas 

dock, att genom internationellt samarbete så småningom en 

pehleviordbok kan komma till stånd, och för detta samarbete bör givetvis 

mina samlingar ställas till förfogande. 

De separatkapslar, som omfattar indologi, tuekologi och jämförande språkvetenskap 

(nedre delen av hyllorna mellan dörrarna till biblioteket och sovrummet) 

skola tillföras biblioteket i dubbletten. 

Uppsala den 15 mars 1968 H. 

S. Nyberg 

128 129

H. S. Nybergs stipendiefond 

Donationsurkund 

Undertecknade barn till framlidne professor H. S. Nyberg överlämnar till 

Uppsala Universitet en summa av 54.000 kr. Detta belopp utgör de 

medel, vilka professor Nyberg under en följd av år insatt på ett konto 

med beteckningen Bibliotheca Orientalis Nybergiana, jämte dess ränteavkastning. 

De överlämnade medlen skall bilda en fond, benämnd "H. 

S. Nybergs Stipendiefond för studiet av Orientens språk och kul-tur". Vi 

anhåller att fonden av Universitetet skall förvaltas enligt följande 


Uppsala i maj 1977 

Ingegerd Fries Lars Nyberg Sigrid Kahle 

Tore Nyberg Gunnar Nyberg 

Reglemente för H. S. Nybergs stipendiefond för studiet av 

Orientens språk och kultur 

(Fastställt av H. S. Nybergs barn i donationsurkund maj 1977 med ändringar 

som antagits av fondens nämnd och fastställts av rektorsämbetet 1988-11-18.) 

51 



52 

Disponibel ränta utdelas vart tredje år som ett stipendium benämnt H. S. 

Nybergs stipendium för studiet av Orientens språk och kultur. I 

undantagsfall kan stipendiet dock delas mellan två, högst tre, av de 

sökande. Stipendium skall tilldelas yngre forskare, vilken vid Uppsala 

universitet utbildar sig inom något av de ämnen som kan anses falla 

under benämningen Orientens, särskilt främre Orientens, språk och 

kultur och som ådalagt utmärkt vetenskaplig begåvning. Med "yngre 

forskare" avses i detta sammanhang person som är antagen till forskarutbildning 

eller person som efter avlagd doktorsexamen fortsätter sitt 

arbete för uppnående av docentkompetens utan att inneha eller ha 

innehaft tjänst som högskolelektor eller högskoleadjunkt. I undantagsfall 

kan sökande som antagits till oavlönad docent komma ifråga, under 

förutsättning av att vederbörande dels inte innehar eller har innehaft 

docenttjänst enligt äldre bestämmelser, dels inte innehar eller har innehaft 

tjänst som högskolelektor eller högskoleadjunkt. 

1 An 

Stipendium utgår antingen som understöd eller som resebidrag. Rimlig 

avvägning skall ske mellan meriter och föreliggande behov. 

Om valet står mellan sökande med likvärdiga meriter eller behov, bör 

företräde ges åt sökande med anknytning till Västmanland eller Dalarna. 

5 3 

Om utdelning av stipendium beslutar en nämnd, bestående av Västmanlands–Dala 

nations inspektor som ordförande och fondens inspektor, 

av innehavarna av följande professurer: 

I semitiska språk, i indologi, särskilt sanskrit, i iranistik och i egyptologi 

samt av dekanus för språkvetenskapliga sektionen. Därest någon av 

de nämnda professurerna är vakant inträder den som uppehåller tjänsten. 

Skulle Västmanlands–Dala nation sakna inspektor eller ha en inspektor 

som inte är professor eller upphöra att vara studentförening i den 

mening som avses i nu gällande förordning om studerandekårer, nationer 

och studentföreningar för fakultet (SFS 1983:18) utser universitetets 

konsistorium ordförande, som skall vara professor och bör ha 

anknytning till Västmanland eller Dalarna. 

H. S. Nybergs barn bör hållas underrättade om nämndens sammanträden 

och ha rätt att närvara vid dem. Efter deras frånfälle bör denna 

rätt övertas av en av H. S. Nybergs efterkommande utsedd kon-taktman. 

g4 

De år utdelning skall ske ledigförklaras stipendiet i början av vårterminen. 

Ansökan som avser resebidrag skall åtföljas av detaljerad angivelse 

av resans mål och syfte. I sådant fall bör reseberättelse avges till nämnden 

efter resans avslutande. Sedan ansökningar inkommit sammanträ-der 

nämnden för att utse stipendiat. Om möjligt överlämnas stipendium vid 

Västmanlands–Dala nations högtidslandskap 30 april. 

5 5 

Om ingen ansökan har inkommit eller ingen av de sökande befinns 

värdig att erhålla stipendium, skall nytt ansöknings- och utdelningsförfarande 

äga rum påföljande vårtermin. Kan stipendium inte heller denna 

gång utdelas, skall stipendiebeloppet genom nämndens beslut antingen 

läggas till kapitalet eller reserveras till nästa utdelningstillfälle för att 

tillsammans med det belopp som då blir disponibelt utgöra högst tre 

stipendier. 

56 

Förslag till ändring av detta reglemente kan antagas av nämnden och 

skall därefter hänskjutas till universitetets rektorsämbete, som äger 

antaga eller förkasta förslaget. 

1'21

O. E. Nycanders forskningsfond 

Reglemente 

(Fastställt av Större akademiska konsistoriet 1937-11-27, reviderat av 

konsistoriet 1987-03-20; se även Urkunder och författningar angående 

donationer III:46.) 

§1 

Den årliga avkastningen av de till universitetet överlämnade medlen 

skall i den ordning som framgår av nedanstående paragrafer disponeras 

för anslag till vetenskapsidkare vid Uppsala universitet för främjande av 

forskning inom ämnesområdena kemi, fysik, astronomi, geovetenskap 

och biologi. 

52 

Anslag från fonden får icke utnyttjas för att 

a) finansiera undervisning, 

b) inrätta tjänster eller 

c) förstärka allmänna materielanslag. 

53 

Vart tredje år utdelas fondens avkastning för forskning inom ämnesgruppen 

kemi och geovetenskap. Året därefter går avkastningen till 

astronomi- och fysikämnena; det därpå följande året till biologiämnena. 

År 1986 gick avkastningen till kemi och geovetenskap. 

54 

Före den 1 december varje år skall matematisk-naturvetenskapliga 

fakultetens dekanus tillsammans med två av fakultetsnämnden (motsv.) 

utsedda personer besluta om fördelningen av tillgängliga medel mellan 

innehavarna av heltidstjänster som professor inom för året aktuell(a) 

ämnesgrupp(er). 

5 5 

Beslut om fördelning skall anmälas i matematisk-naturvetenskapliga 

fakultetsnämnden (motsv.). Ar meningarna inom kommittēn delade, 

överlämnas ärendet till fakultetsnämnden (motsv.) för avgörande. 

56 

Utrustning som anskaffas för anslag ur fonden skall tillfalla den institution 

anslagsinnehavaren tillhör. 

§ 7 

Vid varje hösttermins början skall universitetets enhet för fond- och 

egendomsförvaltning till matematisk-naturvetenskapliga fakultetens 

dekanus lämna uppgift om det för året disponibla beloppet. 

1'}1 

Olsson-Borghs fond 

Testamente 

Jag Nils Anton Tage Borgh förordnar härmed såsom min yttersta vilja 

och testamente, att efter min död min kvarlåtenskap skall fördelas på 

följande sätt. 

2. Till Uppsala Universitet testamenterar jag 

a) Jordlägenheten Brännholmen jämte byggnader, avsöndrad från 1/4 

mtl Wallan nr 1 i Åre socken i Jämtlands län (Wallan 1 63 ); 

b) 3/4800 mtl Litt Mbab Wallan nr 1 i Åre socken i Jämtlands län 

(Wallan 1 S0 ). 

Dessa fastigheter skola förvaltas av Uppsala Universitet så att de på 

lämpligaste sätt komma att tjäna såsom station för naturvetenskapliga 

studier, inklusive fiskeristudier, av Ånnsjön och kringliggande trakt. 

Härvid bör tillses, att stationens utrymmen och utrustning skola kostnadsfritt 

vara tillgängliga såväl för Universitetets tjänstemän och studenter 

som även för Kungl. Lantbruksstyrelsens fiskeribyrås (inklusive 

Fiskeriundersökningsanstaltens och Fiskeritillsynsmyndighetens) tjänstemän 

samt för övriga forskare, som vilja studera Ånnsjöområdets 

naturförhållanden. I mån av utrymme skall tillträde lämnas åt forskare, 

som studera traktens kulturhistoriska förhållanden. 

Större akademiska konsistoriet bör utse föreståndare för stationen med 

rätt för denne att där disponera ett av de två rummen i byggnadens övre 

våning – det andra rummet skall reserveras för gästande forskare – samt 

gemensamt med gästande forskare köket, övriga utrymmen och stationen 

tillhörande utrustning med skyldighet att tillse, att stationens mark, 

byggnader och utrustning väl underhålles och förkovras. Före-ståndaren 

bör i rimlig omfattning underlätta gästande forskares vistelse och arbete. 

Det är min bestämda önskan, att till förste innehavare av befattningen 

såsom föreståndare för stationen utses fil. lic. Lars Faxēn, Uppsala. 

Till Uppsala Universitet testamenterar jag vidare för att åtfölja de 

under p. 2 a och b angivna fastigheterna 

dels allt mig tillhörigt lösöre, som finnes på Brännholmen, 

dels halva andelen i båthus vid "östra båtstaden" på byn Wallans 

allmänning, 

dels ock en roddbåt, en eka och en kanot, som förvaras i nämnda 

båthus. 

3. Till Uppsala Universitet testamenterar jag vidare – sedan de under 

p. 8 här nedan angivna belopp avdragits och lös egendom enligt detta 

testamentes föreskrifter utgått – samtliga mig tillhöriga värdehandlingar

och kontanter nu förvarade i bankfack nr 537 i Upsala Sparbanks filial 

vid S:t Eriksgränd i Uppsala. 

Nu sist angiven egendom skall förvaltas av under Uppsala Universitet 

lydande förvaltningsmyndighet och jämte de under p. 2 a och b angivna 

fastigheterna bilda en särskild fond, kallad " Olsson-Borghs fond" till 

minne av mina föräldrar lektor Olof Olsson och hans hustru Olga, född 

Borgh, samt min broder jägmästaren Hadar Borgh. 

Av fondens årliga avkastning skall 1/10 läggs till fondens kapital. Resten 

skall användas 

dels till stationens drift och underhåll, däri ingå kostnaderna för fria 

resor med 3. klass sovvagn för föreståndaren — varvid jag utgår från att 

föreståndaren normalt icke behöver göra mer än en resa till stationen — 

dels till erforderlig materielanskaffning, 

dels ock till stipendier för täckande av kostnaderna för helst behövande 

forskare för studievistelse i Ånnsjöområdet och i andra hand för limnologiska 

studier i Sverige, helst i Jämtland. 

I den mån medel finnas tillgängliga må de användas till belöning av 

forskare, som publicerat arbeten, vilka grunda sig på naturvetenskapliga 

studier inom Ånnsjöområdet. 

När stipendiemedel finnas tillgängliga, skall Universitetets förvaltningsmyndighet 

därom lämna meddelande till Större akademiska konsistoriet, 

som snarast förklarar stipendium till ansökan ledigt och därvid 

angiver viss dag för ansökans ingivande. Stipendierna utdelas på förslag 

av naturvetenskapliga Studentsällskapets stipendienämnd eller, om Sällskapet 

skulle komma att upplösas, av Universitetets matematisk-naturvetenskapliga 

sektion. 

Belöning för publicerande av naturvetenskapliga arbeten, berörande 

Ånnsjö-området, skall utdelas av Större akademiska konsistoriet på 

förslag av Universitetets matematisk-naturvetenskapliga sektion. 

Upsala den 2-12-1945 

Tage Borgh 

Stadgar för Olsson-Borghs fond (Fastställda av rektorsämbetet 1989-06- 

22.) 

§1 

Fonden förvaltas av Uppsala universitet i likhet med övriga under dess 

förvaltning stående fonder. 

12A 

§2 

Disponibel avkastning skall användas för: 

a) täckande av kostnader för stationens drift och underhåll, erforderlig 

materialanskaffning och resekostnader för föreståndaren (en årlig 

resa till Brännholmen), 

b) forskningsstipendier för täckande av kostnader för studievistelse 

för behövande forskare i första hand i Ånnsjöområdet; i andra hand för 

limnologiska studier i Sverige helst i Jämtland, 

c) i den mån medel finns tillgängliga må de användas till belöning av 

forskare för förtjänstfulla, publicerade arbeten baserade på naturvetenskapliga 

studier inom Ånnsjöområdet. 

§3 

Stipendier kungöres till ansökan lediga varje hösttermin i vanlig ordning 

av universitetets stipendieavdelning. Till ansökan skall bifogas en 

ekonomisk plan. 

§4 

Stipendier och ev. belöning utdelas av rektorsämbetet efter förslag av 

Naturvetenskapliga studentsällskapet. 

§ 5 

Utrustning som anskaffas för anslag ur fonden skall tillfalla den institution 

som anslagsinnehavaren tillhör. 

§6 

Andring av dessa stadgar beslutas av rektorsämbetet vid Uppsala universitet. 

135

Orkesterfonden 

(Bestämmelser fastställda av Större akademiska konsistoriet 1951-10-06 med 

ändringar 1985-01-11 och 1989-04-24; se även Urkunder och författningar 

angående donationer I:202 och II:103. ) 

§1 

Uppsala Universitets Orkesterfond har till ändamål befrämjandet av 

musikalisk bildning i enlighet med ett år 1887 av S. Ribbing, Th. 

Rabenius, C. R. Nyblom, H. Gyllenhaal, I. S. Landtmanson och I. E. 

Hedenblad utfärdat upprop och på sätt närmare här nedan angives. 

§2 

Med anslutning till vad som säges i det upprop, varom i § 1 förmäles, 

och i syfte dels att i konstnärlig betydelse höja det Akademiska Kapellets 

verksamhet och dels att bereda studenter vid Universitetet tillfälle att 

åhöra god musik utan betungande bekostnad disponeras den årliga 

ränteavkastningen av en nämnd, på sätt här nedan angives. 

53 

Nämnden skall bestå av director musices, ordföranden i universitetets 

musiknämnd och chefen för universitetets fondförvaltning som självskrivna 

ledamöter samt en ledamot, utsedd av studentkårerna. Den 

senare skall väljas bland dem som kan anses berättigad att i nämnden 

representera de studerande såväl på grund av motiven för fondens 

tillkomst som med hänsyn till dess uppgifter. 

§4 

Ordföranden i universitetets musiknämnd är nämndens ordförande och 

director musices dess sekreterare. 

55 

Till fondens kapital skall årligen läggas tio procent av årsräntan. 

§6 

Förslag till användning av fondens disponibla avkastning avgives av 

director musices. Underlåter han detta eller vinner hans förslag ej nämndens 

bifall, och, därest han vädjar till konsistoriet, ej heller dettas, skall 

hela behållningen för året läggas till fondens kapital. 

57 

För besluts fattande inom nämnden fordras att minst tre av nämndens 

,'2L 

ledamöter deltagit i beslutet. Den mening, varom mer än halva antalet 

förenat sig, gälle som nämndens beslut. Vid lika röstetal avgör lottning. 

§8 

Nämndens beslut angående disposition av fondens räntemedel skall 

delgivas universitetets fondförvaltning. 

1'37

Konung Oscar II:s Jubelfestdonation Charlotte Pearsons donation 

Reglemente 

(Fastställt av rektorsämbetet 1986-04-16, se även Stipendieförfattningar VI:147.) 

§1 

Konung Oscar II:s donation 1877-09-05 till Uppsala universitet skall 

utgöra en fond vars avkastning skall användas till belöning för yngre 

vetenskapsidkares författarverksamhet (Oscarspriset). Fonden förvaltas 

av konsistoriet på samma sätt som universitetets övriga fonder. 

§2 

Årlig avkastning utdelas till yngre vetenskapsidkare vid Uppsala universitet, 

som genom vetenskaplig skrift gjort sig mest förtjänt och inger 

de bästa förhoppningar om fortsatt vetenskaplig författarverksamhet vid 

universitetet. 

Avseende må även kunna fästas vid ännu oavslutat, men av vederbörande 

fakultet eller sektion granskat och väl vitsordat arbete som antages 

bliva av verkligt och framstående värde. Belöningen skall dock icke 

utbetalas om inte arbetet är färdigställt inom två år, i vilket fall beloppet 

lägges till fonden. 

Finnas två lika förtjänta, må avkastningen delas lika mellan dem. 

Skulle under något år belöningen inte utdelas fonderas den. 

53 

Varje fakultets- och sektionsnämnd äger att årligen före den 15 mars 

anmäla lämplig och förtjänt yngre vetenskapsidkare inom fakultetens 

eller sektionens område till den kommittē, som omnämns i § 4. 

§4 

Utdelandet av belöningen bereds av en kommittē bestående av fakultets- 

och sektionsdekanerna med dekanus för juridiska fakulteten som 

sammankallande och ordförande. Kommittēn åligger att hos konsistoriet 

i enlighet med föreskrifterna i § 2 lämna ett motiverat förslag att utdela 

belöning till en eller två av dem, som anmälts av fakultetsnämnderna/sektionsnämnderna. 

Belöning utdelas av konsistoriet. 

55 

Fråga om ändring i detta reglemente skall handläggas enligt permutationslagen. 

Detta utgör svenska medborgaren Charlotte Pearsons från Higher Brixham, 

S. Devon, yttersta vilja och testamente. 

1) Alla av mig tidigare uppgjorda testamenten och tillägg därtill 

upphävas härmed. 

3) All min egendom av vad slag det vara må tillfaller vid min död 

Upsala Universitet för att användas för med Universitetsbiblioteket 

sammanhängande ändamål och jag föreskriver att kvitto från den person 

som kan visas vara räntmästare eller annan därtill vederbörligen behörig 

tjänsteman vid sagda Universitet skall utgöra fullt godtagbart kvitto för 

denna donation. 

Charlotte Pearson 

138 139

Axel W. Perssons minnesfond 

Gåvobrev 

Undertecknad överlämnar härmed som gåva till Uppsala universitet ett 

belopp av 25.000 (tjugofem tusen) kronor att bilda en fond till professor 

Axel W. Perssons minne för utdelande av ett resestipendium gällande 

Grekland eller det grekiska Mindre Asien, gärna i anslutning till studier 

vid Svenska Institutet i Athen. 

Fonden skall förvaltas på samma sätt som universitetets övriga fonder. 

Dess avkastning skall, sedan avsättning ägt rum i enlighet med 

universitetets allmänna föreskrifter, som nämnts användas till ett resestipendium 

för studerande eller forskare inom ämnet antikens kultur och 

samhällsliv. 

Stipendiet sökes hos professorn i ämnet och utdelas första gången den 1 

juni 1978, då professor Axel W. Persson skulle hava fyllt 90 år. Därefter 

sker utdelning årligen vid samma tid. 

Mattias Olofsson 

Leg. läkare 

Tillägg till prof Axel W. Perssons Minnesfond 

Skulle sökande (studerande eller forskare) till resestipendier ur meritsynpunkt 

vara jämställda, äger den företräde som kan uppvisa släktskap 

på möderne eller fäderne med prof. Axel W. Persson. 

Agardhsgatan 5 nb, Lund den 9/1 1978 

1 Al) 

Mattias Olofsson 

Rolf Perssons minnesfond 

Gåvobrev 

Till minne av vår avlidne son Rolf överlämnar vi härmed till Uppsala 

universitet kronor Sextiotusen (60.000:-) att bilda en fond benämnd Rolf 

Perssons minnesfond för brännskadeforskning och studium av 

brännskadebehandling vid plastikkirurgiska kliniken vid akademiska 

sjukhuset. De överlämnade medlen far disponeras för ovannämnda 

ändamål, innefattande bl.a. vidareutbildning av personal, verksam vid 

brännskadeavdelningen, på sätt chefen för plastikkirurgiska kliniken 

närmare bestämmer. 

Hällefors den 9/10 1972 

Linnea Persson Sven Persson 

141

P. A. Petterssons och Anna Augusta Petterssons 

fond för medicinsk forskning 

Testamente 

Undertecknade förklara härmed vår yttersta vilja och testamente vara att 

efter enderas död den efterlevande med full äganderätt skall bekomma 

all den avlidnes kvarlåtenskap, av vad namn och slag den vara må, med 

den inskränkning som föranledes därav, att vi härigenom förordna, att, i 

enlighet med vad som angives i det följande, all den egendom, som 

finnes i boet vid den efterlevandes död, skall tillfalla nedan angivna 

personer, institutioner och sammanslutningar. 

8:o/ Vad som härefter återstår skall tillfalla Uppsala Kungl. Universitet 

för att bilda en fond för främjande av medicinsk forskning, av vilken 

fond årliga räntan efter kapitalisering enligt för universitetets fonder 

gällande bestämmelser får disponeras enligt regler, som efter medicinska 

fakultetens förslag fastställas av kanslern för rikets universitet. Fon-den 

skall bära våra namn. 

Åkerby den 30 augusti 1937 

P. A. Pettersson Anna Augusta Pettersson 

Reglemente 

§1 

Ändamålet med denna donation är att främja den medicinska forskningen 

vid Uppsala Universitet. 

§2 

Kapitalet, som överlämnats till universitetet i Uppsala, skall förvaltas i 

likhet med universitetets övriga medel. 

§ 3 

Kapitalet ökas årligen med en tiondel av den därå upplupna räntan och 

får aldrig under någon förevändning minskas. 

§4 

Om användandet av den övriga årliga räntan beslutar den medicinska 

fakulteten. 

1a') 

§5 

Beslut om medlens användande fattas på sammanträde med medicinska 

fakulteten, vartill kallelse i statutenlig ordning ägt rum, i början av varje 

hösttermin och annars, när dekanus så finner nödvändigt, eller när annan 

av fakultetens ledamöter anmodar honom därom. För fattande av giltigt 

beslut gälla universitetsstatuternas bestämmelser angående besluts 

fattande i fakultet. 

§6 

Vid bestämmande av användningssättet böra de medel, som fakulteten 

äger disponera, betraktas som en för främjande av den medicinska 

forskningen vid Uppsala Universitet särskilt avsedd tillgång utöver de 

anslag det tillkommer staten och universitetet att sörja för. Till utgifter 

sammanhängande med den medicinska undervisningens fortlöpande få 

därför dessa medel icke användas. 

§7 

Till fakultetens disposition under ett år stående räntemedel, som icke 

under året utdelats, och sådana medel, som icke inom två år utnyttjats 

för beslutat ändamål, läggas till kapitalet. 

143

Ellen von Platens manuskriptfond 

Till Uppsala Universitets Rektor Magnificus 

Professor Nils von Hofsten, Uppsala 

Den 29. VI. 1944 överlämnade jag till Finlands minister i Stockholm en 

samling uttalanden om och för Finland från åren 1942–1944, avsedda att 

införlivas med Åbo Akademis bibliotek. Denna brevsamling är emellertid 

t.v. deponerad i Riddarhuset, Stockholm. 

För att i framtiden möjliggöra en bearbetning och ett utgivande av de 

viktigaste dokumenten i denna skriftsamling, ber jag härmed till Humanistiska 

Sektionen av Uppsala Universitets Filosofiska Fakultet, Uppsala 

få överlämna ett belopp, Kr. Tre Tusen (3.000), med bemyndigande 

att, då tidpunkten för detta arbetes utförande med hänsyn till de politiska 

förhållandena befinnes lämplig, förordna därtill kvalificerad person eller 

personer för detsammas bearbetning och publicering, samt att – ifall 

förhållandena så tillåta –, med sig adjungera av Åbos Akademi utsedd 

person eller personer i och för detta syftemåls fullföljande. 

De av mig skänkta Kr. Tre Tusen (3.000) insättes av mig under namn 

av "Ellen von Platens manuskriptfond" till vård och förvaltning hos 

Inteckningsbankens Notariatavdelning, Stockholm, som har att insända 

årlig redogörelse för dessa medels förvaltning till Uppsala Universitets 

Rektor Magnificus. 

Skulle tiderna förbjuda att den av mig hopbringade brevsamlingen 

publiceras inom de närmaste Sextio (60) åren, förordnar jag härmed att 

kapitalet jämte räntor skänkes till nödlidande i Finland. 

Stockholm den 14 juni 1945 

144 

Ellen von Platen 

Gustaf Prims reumatikerfond 

Donationsbrev till Medicinska Fakulteten i Uppsala Under 

gångna tider har Svenska Folket besvärats av allehanda svåra 

sjukdomar. Aven i nutiden härjar en svår Reumatisk sjukdom med 

invalidiserande verkan, som bör bekämpas. Måtte det därför hos Samhället 

och även den enskilde uppstå en önskan att befordra en allmän 

upplysning till ökade befintliga möjligheter att förebygga och bota 

reumatiska sjukdomar. 

Undertecknad, som i dagarna fyller 85 år, vill befästa minnet härav 

genom att donera 100.000 kronor till en stiftelse, vars namn skall vara 

Gustaf Prims Reumatikerfond. Stiftelsen skall ha till ändamål att främja 

vetenskaplig undervisning och forskning över reumatiska sjukdomars 

förebyggande och behandling. 

För den sålunda grundade stiftelsen fastställer jag de stadgar, vilka 

såsom bilaga 1 fogats vid detta donationsbrev. Även belöningar till 

vetenskapsmän, som gjort upptäckter till reumatismens botande, bör 

ske. 

Trollhättan den 20/9 1975 

Gustaf R. Prim 

Mottaget av konsistoriet 1975-11-03. 

Stadgar för Stiftelse 

Stiftelsens bildande 

Stiftelsen har grundats genom en donation av Gustaf R. Prim. Donationen 

har skett genom ett denna dag dagtecknat donationsbrev. 

Stiftelsens namn 

Stiftelsens namn är Gustaf Prims Reumatikerfond. 

Stiftelsens ändamål 

Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig undervisning och 

forskning över reumatiska sjukdomars förebyggande och behandling. 

Stiftelsens tillgångar 

Stiftelsens kapitaltillgångar utgöres av: 

1. De medel som tillförts stiftelsen genom det under punkten Stiftelsens 

bildande omnämnda donationsbrevet. 

145

2. De medel som framdeles kan komma att tillföras stiftelsen genom 

testamente. 

3. Avkastningen av stiftelsens tillgångar till den del avkastningen lagts 

till kapitalet. 

Stiftelsens förvaltning 

Stiftelsen förvaltas och företrädes av en styrelse, som skall ha sitt säte i 

Stockholm. Styrelsen skall bestå av tre ledamöter. Av ledamöterna utses 

för tre år i sänder två ledamöter av Medicinska Fakulteten i Uppsala och 

en ledamot av Skandinaviska Enskilda Bankens notariatavdelning i 

Stockholm. Styrelsens ledamöter utser ordförande inom sig. Såsom 

styrelsens beslut skall gälla det, varom majoriteten förenat sig. 

Styrelsen sammanträder minst en gång årligen på kallelse av ordföranden 

samt därjämte om minst en ledamot hos ordföranden påkallar 

sammanträde. 

Styrelsens ledamöter är berättigade till traktamente och kostnadsersättning 

men uppbär i övrigt inget arvode, dock kan styrelsen bestämma 

arvode till ledamot eller annan, vilken såsom verkställande funktionär eller 

eljest utför särskilt tidskrävande arbete för stiftelsens räkning. 

Firmateckning 

Stiftelsens firma tecknas av styrelsen eller av den eller dem, som styrelsen 

utser därtill. 

Placering av tillgångar 

Stiftelsens tillgångar skall stå under vård av Skandinaviska Enskilda 

Bankens notariatavdelning i Stockholm. Stiftelsens tillgångar skall placeras 

och omplaceras i valutor som efter affärsmässig bedömning erbjuder 

god säkerhet och tillfredsställande avkastning. 

Disposition av avkastning 

Av behållna årsinkomsten av stiftelsens tillgångar lägges minst en tiondel 

och högst en femtedel till stiftelsens kapital. Återstoden av den årliga 

avkastningen skall enligt styrelsens bestämmande förbrukas inom ramen 

för stiftelsens ändamål. 

Räkenskaper och revision 

Stiftelsens räkenskaper skall avslutas per kalenderår. Stiftelsens räkenskaper 

skall granskas av därtill utsedda revisorer, vilka skall lämna 

berättelse beträffande sin granskning till stiftelsens styrelse. 

Tillsyn 

Stiftelsen skall icke vara underkastad tillsyn enligt lagen den 24 maj 1929 

1d~ 

om tillsyn över stiftelser, styrelsen dock obetaget att annorledes bestämma. 

Stadgeändring 

Ändring av dessa stadgar kan ske genom enhälligt av hela styrelsen fattat 

beslut som tillstyrkts av stiftelsens revisorer. Andring av bestämmelserna 

angående stiftelsens ändamål får dock icke ske utan samtycke av Kungl. 

Maj:t. 

147

Professor John Reenstiernas stipendiefond Wilhelm Rodhes stipendiefond 

Reglemente 

(Fastställt av rektorsämbetet 1990-06-15; se även stipendieförfattn. XIV:311.) 

51 



52 

Stipendium utdelas till studerande inom medicinska fakulteten som tillhör 

Smålands eller Värmlands nation. Företräde till stipendium har studerande 

som ägnar sig åt bakteriologi, virologi eller immunologi. Stipendietiden är 

tre år. 

53 

Stipendium utdelas av rektorsämbetet efter förslag av medicinska fakultetsnämnden. 

Reglemente 


5 1 

Fonden förvaltas av Uppsala universitet. 

52 

Av fondens årliga avkastning skall en femtedel läggas till fondens kapital. 

5 3 

Disponibel avkastning utdelas i form av ett stipendium till doktorand vid 

limnologiska institutionen som belöning för framgångsrika studier eller 

eljest för insatser av stort värde för institutionen. 

g4 

Stipendiat utses av limnologiska institutionens styrelse, och stipendiet 

utdelas omkring 10 januari, tills vidare vartannat år med början 1991. 

148 1,49

Testamente 

Agnes och Mac Rudbergs fond 

Undertecknade äkta makar förordnar härmed såsom vår yttersta vilja 

och vårt testamente att den av oss som överlever den andre skall med 

äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap. 

Sedan vi båda avlidit skall legat utgivas enligt följande: 

Vad som sedan återstår av behållningen efter oss skall tillfalla en fond, 

som skall ägas av Uppsala Universitet och förvaltas av universitetets 

medicinska fakultet tillsammans med Sundsvalls Enskilda Bank enligt 

följande bestämmelser. 

1. Fonden skall benämnas Agnes och Mac Rudbergs fond. 

2. Fondens uppgift skall vara att genom utgivande av stipendier 

stimulera forskningen beträffande de reumatiska och allergiska sjukdomarna. 

3. Det legat, som enligt detta testamente skall utgå till fru Signe 

Bröms, skall utgivas av fonden under Signe Bröms' återstående livstid. 

Av den årliga avkastningen, inklusive livräntan till Signe Bröms men 

exklusive för förvaltningen av fondkapitalet erforderliga kostnader, 

skall en fjärdedel läggas till fondkapitalet, medan återstående avkastning 

årligen må användas till stipendieutdelning enligt vad som sagts enligt 

punkt 2. ovan. Under Signe Bröms' livstid må dock stipendieutdelning 

ske endast vartannat år, men bör då avse under två år för stipendieutdelning 

avsatta medel. Även efter Signe Bröms' frånfälle skall en fjärdedel 

av fondens avkastning, exklusive förvaltningskostnader, läggas till 

fondkapitalet. 

4. Medicinska fakulteten äger avgöra, huruvida till disposition stående 

avkastning skall helt eller blott delvis användas för stipendieutdelning 

och om summan skall utgivas till en stipendiat eller om den skall 

uppdelas i flera stipendier. Närmare villkor för tillgodonjutande av 

stipendium må även uppställas av fakulteten. Om ej hela beloppet 

användes för stipendieutdelning tillföres kvarvarande belopp fondkapitalet. 

5. Skulle problemen beträffande de reumatiska och allergiska 

sjukdomarna i princip vara lösta då fonden konstitueras eller därefter 

bli principiellt lösta, må medicinska fakulteten ändra fondens uppgift 

att gälla främjande av andra angelägna forskningsuppgifter inom 

fakultetens arbetsområde. 

6. Fondkapitalet skall hållas deponerat hos Sundsvalls Enskilda 

1~n 

Banks notariatavdelning liksom den ekonomiska förvaltningen i övrigt 

skall ombesörjas av nämnda notariatavdelning. Notariatavdelningen 

skall tillse att fondens medel huvudsakligen placeras i aktier i sådana 

företag, som representerar sakvärden, vartill även må räknas sådana 

holdingbolag, vilkas aktieportfölj huvudsakligen upptar aktier i bolag, 

som representerar sakvärden. Notariatavdelningen skall i sin förvaltning 

sträva efter att nå värdebeständighet för fondkapitalet. 

7. Skulle Sundsvalls Enskilda Bank upphöra genom likvidation eller 

annorledes, t.ex. genom att uppgå i annan bank, skall förvaltningen av 

fondkapitalet övertagas av Skandinaviska Banken eller Stockholms 

Enskilda Bank för att där förvaltas enligt dessa bestämmelser. Om även 

dessa banker skulle ha upphört må Uppsala Universitet i samråd med 

styrelsen för Sundsvalls Enskilda Bank bestämma hur fondens medel 

skall förvaltas. Vad som här sagts om Sundsvalls Enskilda Bank skall 

gälla för den institution som efter Sundsvalls Enskilda Bank förvaltar 

fonden. 

Gävle den 24 januari 1964 

Agnes Rudberg Mac Rudberg 

151

Ziirichbergstrasse 30 

Zi.irich-Fluntern 44 

28.1.1950 

Lieber Freund DuRietz 

Professor E. Rubels fond Bertil Samuelsons donation 

Ich fiihle mich immer ganz speziell mit Euch verbunden, da wir uns 

menschlich und wissenschaftlich immer so gut verstanden. Ich babe das 

Geföhl, dass das, was man fräher etwa die Ziircherschule der Pflanzensoziologie 

nannte (Schröter, Brockmann, Rubel) durch unser gutes 

Einverständnis eine Zärcher-Schweden-Schule geworden war. Ich 

möchte dies bekräftigen durch eine kleine Gabe fä r pflanzensoziologische 

Forschung an Växtbiologiska Institutionen, wo diese soziologische 

Forschung immer einz bedeutendes Zentrum hatte und hat. Ich habe 

dafär bestimmt: 10'000 Kr. 3 % Schwedische Staatsanleihe von 1934, die 

ich schon 1937 aus Sympathie zu Schweden gekauft, auf Stockholms 

Enskilda Bank liegen babe. Auf was för Benennung und Adresse darf ich 

sie Dir äberschreiben lassen? 

Mit herzlichen Wiinschen und Grussen und sommerlichen Wiedersehen 

in Deinem Upsalerreich 

Dein alter treuer 

E. Rubel 

Genom beslut 1951-06-29 ställde Större akademiska konsistoriet den 

årliga avkastningen till förfogande för växtbiologiska institutionens prefekt 

att användas för växtsociologisk forskning. 

157 

Gåvobrev 

Under mina färder och vistelser i de lappländska fjälltrakterna har mitt 

särskilda intresse dragits till fiskbeståndet i vattendragen och sjöarna. 

Jag har därunder gripits av en önskan att kunna göra något för främjande 

av ädelfisket där och funnit att förutsättningen för detta är bl.a. att på 

någon lokal i lappländsk miljö söka katalogisera miljöfaktorer, väderlek 

och fisktillväxt. 

Sjön Vuolle Tjallas i Arjeplogs socken, på gränsen till Peljekaise 

Nationalpark, är ett fredat vatten och lämpar sig i övrigt för såväl 

fiskmätningar som fiskvård. Vid denna sjö äger jag en å av Lappväsendet 

i Norrbottens län genom arrende upplåten mark uppförd sport-stuga, 

kallad "Pehrstugan " , och har där under de senaste 5—6 åren bedrivit ett 

mera systematiskt studium av särskilt laxöringens tillväxt. Det finns i 

övrigt endast röding i sjön. 

Under mitt arbete med systematiseringen av mätresultaten har jag 

kommit i förbindelse med Sötvattenslaboratoriets laboratorstab, med 

vilken jag haft de mest givande kontakter. Särskilt har laborator N.-A. 

Nilsson varit den, som givit mig all hjälp. På grund av min ökande ålder 

men också och framför allt för att bringa mera systematik och allsidighet 

i arbetet vill jag nu gärna anförtro åt någon eller några att fortsätta 

och utvidga forskningsarbetet i stugan. 

Jag överlämnar därför "Pehrstugan" med tillbehör till Uppsala Universitets 

zoologiska institution och eftersom den vid Umeå Universitet 

fr.o.m. den 1 januari 1966 inrättade professuren i ekologisk zoologi även 

särskilt inriktats på forskningsverksamhet i direkt anknytning till 

problem inom vattenvård, fiskeribiologi, viltvård och renskötsel har det 

synts mig, att ett samgående med Umeå Universitet i nyttjandet av 

" Pehrstugan" som forskningsbas skulle på bästa sätt främja mina intentioner 

om att stödja det vetenskapliga undersökningsarbetet i de lappländska 

fjälltrakterna. Med hänsyn till det samarbete jag haft i fråga om 

mina undersökningar med Fiskeristyrelsens Sötvattenslabōratorium 

önskar jag att även denna institution skall ha möjlighet att för fiskebiologiskt 

undersökningsarbete utnyttja "Pehrstugan". 

För befrämjande av ovan angivna syftemål överlämnar jag därför till 

Uppsala Universitet för dess zoologiska institution att tillsammans med 

Umeå Universitets institution för zoologi utnyttjas som fältstation för 

zoologisk forskning, den mig tillhöriga "Pehrstugan" vid sjön Vuolle 

Tjallas i Arjeplogs socken, Norrbottens län med tillhörande uthus och 

två båthus jämte alla inventarier utom personlig utrustning, ävensom till 

stugan hörande två båtar (varav en t.v. i Luotajaure) med tillhörighe- 

153

ter. Uppsala eller Umeå Universitet erlägger härför intet men må sörja för 

erforderlig upplåtelse av mark, vatten och fiskerätt. Ej heller Sötvattenslaboratoriet 

skall gälda något. 

För att främja syftet med gåvan får jag föreslå 

att tillträde till stationen bestäms av en nämnd, som består av donator 

(eller av honom befullmäktigat ombud), professorn i zoologi vid Upp-sala 

Universitet 

att forskare, som skall åtnjuta tillträde till stationen skall ha av zoologiska 

institutionerna eller av Fiskeristyrelsens Sötvattenslaboratorium 

betygad forskningsuppgift och 

att de anbefallda ordningsföreskrifterna för nyttjande av stugan och 

dess inventarier iakttagas. 

Då min vistelse i stugan och fisket där syftar till att samla material för en 

pågående undersökning rörande fiskens tillväxt i fredat vatten, får jag 

anhålla att institutionerna efter gåvans mottagande stödjer mina årliga 

framställningar om fisketillstånd för mig och medhjälpare, vilket hittills 

beviljats i Tjallasvattendraget inklusive den del av sjön Vuolle Tjallas, 

som faller inom Peljekaise Nationalpark, den allsidigaste fångstlokalen. 

154 

Karlskrona den 19 januari 1966 

B. Samuelson 

Sasakawa-fonden 

Rules for the Sasakawa Young Leaders' Fellowship Fund 


5 1 

The objective of The Sasakawa Young Leaders ' Fellowship Fund is to 

support promising young social science scholars preferably on postdoctoral 

level. The promotion of contacts with international social science 

research is considered a particularly important goal. 

§2 

The annual net proceeds of the fund will be used for scholarships to 

young social science scholars. Each scholarship shall cover the costs for 

conducting research, including expenses for books, research material, 

attending conferences in and out of Sweden and living expenses at a 

reasonable level. The amount of the scholarship for each year will be 

decided upon by the committee referred to in sec. 6 of these rules. 

53 

The scholarships will be announced once a year. Applications shall be 

addressed to Uppsala university (the faculty of social sciences). The 

applicant shall include a research plan for the scholarship year(s). 

5 

Only scholars associated with the 

faculty of social sciences at Uppsala 4 

university are eligible for scholarships. For the purposes of these rules 

" " 

Association means that the applicant has received his doctor's degree in 

social sciences in Uppsala, or has a position or a research grant 

connected to any of the departments within the faculty. The association 

shall be confirmed by the head of the department. The doctor's degree 

should not be more than five years old at the time of application. 

5 

Selection of grantees shall be based 5 

on proven scientific ability and the 

proposed plan for the fellowship period. 

5 6 

Grantees shall be selected by the The Sasakawa Young Leaders Fellowship 

Committee. The Dean of the faculty of social sciences is chairman 

of the committee. Four additional members are appointed by the Vice 

Chancellor's office for 3 years. 

155

5 7 

The committee shall sign an agreement with each grantee before the 

scholarship is accepted. Among other things the question of additional 

and alternative activities in the scholarship year shall be dealt with in the 

agreement. 

58 

Scholarships will be awarded annually and can be granted for a maximum 

period of three consecutive years. A scholarship period cannot be 

postponed unless there are particular reasons for it. 

59 

The grantee shall submit an annual report to the committee (this could 

be done in connection with an application for another scholarship year). A 

final report in English should be made. 

1SA 

Edvin och Märta Schedins fond 

Inbördes testamente 

Undertecknade äkta makar, som sakna bröstarvingar, förklara härmed 

vår yttersta vilja vara, att den av oss, som överlever den andra skall 

under sin återstående livstid äga och besitta all den avlidnes kvarlåtenskap. 

Efter bägges vårt frånfälle skall med vår kvarlåtenskap förfaras på sätt 

nedan säges. 

6. Vad härefter återstår skall överlämnas till Uppsala universitet för att 

bilda en fond, benämnd Edvin och Märta Schedins donationsfond, 

varav årliga avkastningen, sedan en tiondel därav fonderats, skall användas 

till bestridande av kostnader för cancerforskning. 


E. Schedin Märta Schedin 

157

Apotekare C. F. V. Schimmelpfennigs 

understödsfond 


Med anledning av att Carl Fredrik Vilhelm Schimmelpfennig den 4 april 

1925 i 50 år tillhört apotekarkåren, har han till Kungl. Farmaceutiska 

institutet överlämnat tiotusen (10.000) kronor för bildande av en fond 

till främjande av undervisning vid institutet. 



Disponibel avkastning skall användas 

1. I första rummet till främjande av undervisningen i farmaceutisk 

kemi och galenisk farmaci, varvid de studerandes behov av apparatur 

främst tillgodoses, 

2. I andra rummet för stödjande av undervisningen i socialfarmaci 

och 

3. Till bekostande, helt eller delvis, av studieresa för någon av 

fakultetens lärare, när farmaceutiska fakultetsstyrelsen prövar resans 

ändamål vara till avgjord nytta för undervisningen. 

Nils och Märta Schuberts fond 

Gåvobrev 

Undertecknade äkta makar, Nils och Märta Schubert, Brunshult, Vittsjö, 

skänka härmed till Uppsala universitet oss tillhöriga fastigheterna 

Brunshult 1:12 och Tidemanstorp 1:3 i Vittsjö socken av Kristianstads 

län. Från gåvan undantages följande: 

1. På egendomen befintliga byggnader, med därintill liggande markområde, 

enligt särskild plan, varöver vi förfoga genom särskilt gåvobrev 

denna dag. 

2. Jakträtten å fastigheterna under min livstid. 

Jag Nils Schubert förbehåller mig bestämmanderätten, i samråd med 

universitetet, angående skogens skötsel, under min livstid, eller för mig 

lämplig avsägningstid. 

Därest vi, eller den efterlevande av oss, skulle på grund av våra 

ekonomiska behov så önska, skall avkastningen av den donerade egendomen 

eller del därav tillkomma oss. Närmare överenskommelse härom 

skall i sådant fall träffas mellan oss och universitetet. 

Den donerade egendomen skall av universitetet förvaltas såsom en 

särskild fond under namnet av "Nils och Märta Schuberts fond". Av 

fondens avkastning skall årligen 1/10 avsättas till kapitalet. Återstoden av 

avkastningen skall disponeras för stödjande av medicinsk vetenskap och 

forskning vid universitetet, med särskild inriktning på hjärt- och 

kärlsjukdomar. 

Dispositionen av avkastningen skall handhavas av en nämnd, bestående 

av dekanus för den medicinska fakulteten, en företrädare för den 

klinisk-fysiologiska forskningen vid universitetet samt ytterligare en 

ledamot. De båda sistnämnda ledamöterna utses av konsistoriet. Så 

länge professor Gunnar Ström är verksam vid universitetet som ordinarie 

lärare, skall han vara självskriven företrädare för den klinisk-fysiologiska 

forskningen. Nämnden beslutar själv angående formerna för 

ansökningsförfarande och principerna rörande utdelning från fonden. 

Skulle universitetets egendomsförvaltning upphöra, skall fondens 

kapital överlämnas till Uplandsbankens notariatavdelning för förvaltning 

med samma föreskrifter. 

Uppsala den 12 oktober 1965 

Nils Schubert Märta Schubert 

Tillägg till gåvobrev av den 12 oktober 1965 

Undertecknade äkta makar, Nils och Märta Schubert, Brunshult, Vitt- 

sjö, skänka härmed till Uppsala universitet oss tillhöriga fastigheten 

i;4

Brunshult 1:15 i Vittsjö socken av Kristianstads län. Denna gåva skall 

läggas till den av oss till Uppsala universitet den 12 oktober 1965 gjorda 

gåvan, med enahanda förbehåll och förvaltningsbestämmelser. 

Vittsjö den 23 november 1965 

Nils Schubert Märta Schubert 

Uppsala universitets 

Torgny Segerstedt-medalj 

Stadgar 


Till Torgny Segerstedts åttioårsdag den 11 augusti 1988 har Uppsala 

universitet velat hylla honom genom att instifta en vetenskaplig belöning, 

som bär hans namn. 

Belöningen utgörs av den silvermedalj som präglades till Torgny 

Segerstedts sjuttiofemårsdag 1983. Den skall bära namnet "Uppsala 

universitets Torgny Segerstedt-medalj " . 

Om medaljen och dess utdelning gäller följande föreskrifter: 

15 

Uppsala universitets Torgny Segerstedt-medalj tilldelas vart annat år 

med början år 1988 svenska vetenskapsmän för särskilt framstående 

insatser inom humaniora och samhällsvetenskaperna. 

25 

Medaljen är ett exemplar av den av konstnären Leo Holmgren formgivna 

silvermedalj som präglades till Torgny Segerstedts sjuttiofemårsdag 

den 11 augusti 1983. 

Den präglas i åttonde storleken, är försedd med bäranordning i form 

av en lagerkrans i silver med purpurrött i guld kantstickat band. Mottagarens 

namn samt årtal för mottagandet graveras på frånsidan. 

35 

Mottagaren av medaljen utses av en nämnd bestående av universitetets 

rektor som ordförande samt dekanerna vid teologiska, juridiska och 

samhällsvetenskapliga fakulteterna samt inom historisk-filosofiska och 

språkvetenskapliga sektionerna vid Uppsala universitet. 

Torgny Segerstedt äger delta i nämndens överläggningar och beslut. 

Beslut om mottagare skall anmälas till konsistorium före utgången av 

oktober månad. 

45 

Medaljen överlämnas i samband med utdelandet av universitetets vetenskapliga 

pris den 16 december. 

Stadgar för Fonden för Uppsala universitets Torgny Segerstedt-medalj 

och pris har fastställts av rektorsämbetet 1988-10-10. 

160 161

Carl Birger Sjömans minne 


F. järnvägstjänstemannen Carl Fredrik Sjöman, vars son deltog i apotekarkursen 

1933/35 och var amanuens i fysik men omkom genom 

olyckshändelse den 31 maj 1934, hade i sitt testamente föreskrivit att 

hans kontanta kvarlåtenskap med ett mindre undantag skall bilda en fond 

under namn av Carl Birger Sjömans minne. Fonden förvaltas av Uppsala 

universitet på samma sätt som universitetets övriga fonder. Disponibel 

avkastning skall som stipendium tilldelas skötsam studerande för 

apotekarexamen. 

167 

Riksrådet Johan Skyttes donation 

(Se Urkunder och Författningar angående donationer och fonder, I:1 och 

II:115.) 

Utbildningsdepartementet; Regeringsbeslut 1987-09-17 

Universitetet i Uppsala 

Bestämmelser om tillsättning av professor Skytteanus 

vid universitetet i Uppsala 

I beslut den 14 maj 1971 meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser för 

tillsättning av Skytteanska professuren vid universitetet i Uppsala samt 

anbefallde universitetskanslersämbetet att, sedan tjänsten härnäst blivit 

tillsatt, för vinnande av önskvärd utredning angående patronatsrättens 

upphörande, meddela sig med patronus och därefter avge förslag i ämnet. 

Universitetskanslersämbetet har i skrivelse den 19 mars 1975 redovisat 

uppdraget. Härvid har ämbetet anfört att alla i ärendet hörda föreslagit att 

patronatsrätten bör bibehållas men att ändrade bestämmelser rörande 

tillsättning av tjänsten bör meddelas så att tillsättningsärende rörande 

Skytteanska professuren skall handläggas enligt samma regler som övriga 

ärenden rörande ordinarie professur men med bibehållande av den s.k. 

presentationsrätten för patronus. 

Patronus, docenten Nils-Axel Mörner, har därefter inkommit med 

yttrande i ärendet. 

Regeringen föreskriver – med upphävande av beslutet den 14 maj 1971 – att 

tjänsten som professor i vältalighet och statskunskap vid universitetet i 

Uppsala, professor Skytteanus, skall tillsättas enligt de föreskrifter i 19 

och 25 kap. högskoleförordningen (1977:263) som avser ordinarie tjänst 

som professor och i övrigt följande bestämmelser. När tjänteförslagsnämnden 

framlagt sitt förslag skall den, om förslaget inte överklagas, 

överlämna handlingarna i ärendet till patronus, som har att inom två 

månader efter handlingarnas mottagande till regeringen anmäla vem han 

önskar utnämnd som innehavare av tjänsten. Skulle förslaget över-klagas 

ankommer nämnda överlämnande av handlingarna på regeringen. Genom 

fullmakt stadfäster regeringen patronus' val. 

På regeringens vägnar 

Lennart Bodström Gunilla Fenne

Frida och Karl Skoglunds donation 

Vi undertecknade äkta makar förklara härmed vår yttersta vilja vara, att 

den av oss, som den andre överlever, skall med full äganderätt erhålla all 

den avlidnes kvarlåtenskap; skolande efter bådas vårt frånfälle behållen 

egendom i boet tillfalla: 

3/ boets all övrig egendom skall genom auktion försäljas och influtna 

medel, sedan alla skulder i boet blivit betalda, tillfalla med full äganderätt 

Medicinska fakulteten vid Uppsala Universitet för forskning av 

reumatiska sjukdomar; 

Kinstaby den 28 november 1959 

Karl Skoglund Frida Skoglund 

Helmer och Ellen Smiths donation 

Testamente 

Jag Ellen Vilhelmina Elisabet Smith, änka efter avlidne professorn Helmer 

Smith, som ej efterlämnade syskon eller andra arvsberättigade 

släktingar, förordnar härmed såsom min yttersta vilja och testamente att 

efter mitt frånfälle min kvarlåtenskap skall fördelas på följande sätt. 

Vad som därefter återstår av kvarlåtenskapen skall realiseras i penningar 

och tillfalla Uppsala Universitet, för att användas till sanskrit och jämförande 

indoeuropeisk språkforskning. 

Det är emellertid min vilja att Universitetet skall utbekomma behållningen 

i boet först sedan arvskatten på penninglegaten och samtliga 

boets förvaltnings- och boutredningskostnader blivit betalda. 

Lidingö den 5 december 1968 

Ellen Smith 

Reglemente 

(Fastställt av konsistoriet 1974-01-21 med ändringar 1988-01-08.) 

§1 

Helmer och Ellen Smiths donation är främst avsedd att användas till de 

ämnen som ger utbildning i och omfattar indologisk språkforskning 

(förut sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning) vid 

Uppsala universitet. I andra hand får den även användas till främjandet 

av studiet av andra skeden av den indiska språkutvecklingen än sanskrit 

och i tredje hand till sådan jämförande indoeuropeisk språkforskning, 

som kan bedrivas med anknytning till germansk, romersk eller keltisk 

språkforskning etc. 

§2 

Donationens årliga avkastning skall kunna användas dels till stipendier 

avseende grundexamen, dels till stipendier avseende forskarutbildning 

och postdoktoral utbildning, dels ock till ett eller flera resestipendier, 

alltefter behov. Under förutsättning, att dessa ändamål blivit vederbör- 

ligen tillgodosedda, får avkastningen även användas till att bestrida

kostnaderna för gästande forskares undervisning eller för anordnandet 

av främst internordiska symposier inom i 51 nämnda ämnesområden 

enligt där fastställd prioritering. Om dessa behov tillgodosetts kan 

medel användas dels till tidsbegränsade forsknings- och utbildningsprojekt, 

dels till förstärkning av biblioteksresurserna vid Avdelningen för 

indologi, dock högst upp till en sjättedel av den årligen disponibla 

summan. 

§3 

Av studiestipendier far de, som avser grundexamen, innehas i högst tre 

år, de som avser forskarutbildning i högst fem år. 

§4 

Resestipendium skall tilldelas forskarstuderande eller sådan forskare 

med doktorsexamen, som meriterar sig för docentur. I andra hand kan 

docent inom området för donationen komma ifråga till resestipendium. 

§5 

Ansökningar om stipendier och anslag skall ställas till konsistoriet, som 

efter förslag av språkvetenskapliga sektionen tillsätter stipendiater och 

beviljar anslag. 

§6 

För att bereda behandlingen av från konsistoriet remitterade ansökningar 

skall språkvetenskapliga sektionen inom sig utse en nämnd bestående 

av tre ledamöter med professorn i indologi, särskilt sanskrit, som 

självskriven och sammankallande ledamot; mandattiden för de övriga 

ledamöterna skall vara högst tre år. 

Ludvig Stakres stipendiefond 


För att befästa minnet av framlidne professor N. J. Stahre och hans 

verksamhet som lärare vid Kungl. Farmaceutiska institutet företogs på 

initiativ av en del medlemmar av apotekarkåren en penninginsamling till 

en stipendiefond, som skulle bära professor Stahres namn. 


övriga fonder. Disponibel avkastning utdelas vartannat år av 

farmaceutiska fakultetsstyrelsen som ett stipendium åt studerande, som 

vid fakulteten idkar studier till apotekarexamen och därunder genom 

ådagalagd flit och synnerligen goda kunskaper i farmaceutisk kemi 

styrkt sitt intresse för ifrågavarande ämne. 

1 / 7

Mårten Stenbergers minnesfond för 

arkeologisk forskning 

Stadgar 


Fondens ändamål är att främja vetenskaplig forskning inom nordeuropeisk 

arkeologi, främst inom sådana områden som låg Mårten Stenbergers 

vetenskapliga gärning nära. Understöd kan ges för olika slag av 

forskningsuppgifter, för studieresor och för främjande av internationella 

forskningskontakter. 

Fonden skall förvaltas av Uppsala universitet på samma sätt som 

universitetets övriga fonder. 

Anslag utdelas efter beslut av en nämnd om 5 ledamöter. Nämndens 

ordförande är professorn i arkeologi. Därtill utser de i sektionskollegiet 

ingående lärarna vid institutionen 3 ledamöter inom kategorien lärare 

och till institutionen knutna forskare och utser kategorien forskarstuderande 

1 ledamot inom sig. För beslutsmässighet fordras 3 deltagande 

ledamöter. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Nämndens 

sammansättning omprövas när så påfordras. 

Utlysning bör ske årligen genom institutionens försorg före januari 

månads utgång och utdelning ske under mars månad. Ansökningar inges 

till universitetet, varefter de överlämnas till nämnden för beslut. 

Beviljade anslag skall användas inom två år efter utdelandet. Kortfattad 

redogörelse för medlens användning skall inges till nämnden. 

Jan Stenkvists minnesfond 

Gåvobrev 

Docenten i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet Jan Stenkvist 

avled den 23 september 1986. Till en insamling som företagits i syfte att 

hedra den bortgångnes minne har influtit 48.850 kronor. Enligt fru 

Kristina Stenkvists och Litteraturvetenskapliga institutionens önskan 

skall dessa medel användas för att upprätta en minnesfond, benämnd 

"Jan Stenkvists minnesfond". Ur minnesfonden skall varje år under 

tioårsperioden 1987—1996 utdelas ett stipendium på minst 5.000 kronor 

till en förtjänt och löftesrik doktorand vid Litteraturvetenskapliga institutionen 

i Uppsala. Efter sagda period beslutar institutionens prefekt i 

samråd med Kristina Stenkvist hur innestående medel skall förvaltas och 

utdelas. Stipendiaten skall utses av det handledarkollegium som årligen 

sammanträder för att föreslå innehavare av utbildningsbidrag och doktorandtjänster. 

I stipendiatens doktorsavhandling bör anges att författaren 

mottagit ett stipendium ur "Jan Stenkvists minnesfond". 

Härmed överlämnas den insamlade summan (48.850 kronor) att förvaltas 

av Uppsala universitet samt att utdelas på ovan angivet sätt. 

Uppsala den 2 mars 1987 

Kristina Stenkvist Bengt Landgren

Embleton Sundbergs donationsfond Astrid och David Sundquists forskningsfond 

Reglemente 

(Fastställt av rektorsämbetet 1987-08-14; se även Stipendieförfattningar 

XIII:79.) 

1. Konsistoriet vid Uppsala universitet beslutar i början av varje hösttermin 

antalet stipendier, som under läsåret skall utdelas, med iakttagande 

av att de till beloppet skall i huvudsak motsvara vad som under 

läsåret kan beräknas utgöra en students skäliga levnads- och studiekostnader. 

2. Antalet stipendier skall i vanlig ordning förklaras till ansökan 

ledigt. 

3. Stipendierna utdelas av konsistoriet för löpande läsår. Samma 

studerande kan tilldelas stipendiet sammanlagt högst fyra läsår, dock 

kan prolongation medgivas för ytterligare två läsår om särskilda skäl 

föreligger. 

4. Behörig till stipendium är heltidsstuderande vid Uppsala universitet, 

som är svensk medborgare och genom sina studieresultat ådagalagt 

begåvning och flit samt, i den mån ej annat föranleds av p. 5, tillhör 

Norrlands nation. 

5. Företrädesrätt till stipendium skall i första hand tillkomma vid 

Uppsala universitet heltidsstuderande, som är avkomling till sågverksägaren 

Fredrik Sundberg och hans hustru Sara Jansson. Finns flera 

sådana sökande än stipendier går medlem av Norrlands nation före 

medlem av annan nation. Därnäst äger den studerande företräde, som är 

född inom Västernorrlands eller Jämtlands län och som avlagt studentexamen 

vid gymnasium i Sundsvall eller Härnösand. 

6. För sökande utom släkten, skall Norrlands nations stipendienämnd 

uppföra tre studerande på förslag för varje stipendium. Efter yttrande av 

nationens inspektor utser konsistoriet stipendieinnehavare. 

7. Stipendiet utbetalas med halva beloppet på höstterminen och halva 

beloppet på vårterminen. Innan vårterminens belopp utbetalas skall 

särskilt närvarointyg lämnas. 

Gåvobrev 

Undertecknad donerar härmed etthundratusen (100.000:-) kronor till 

Uppsala Universitet, medicinska fakulteten att utgöra en fond benämnd 

"Astrid och David Sundquists forskningsfond " . 

Fonden skall förvaltas på samma sätt som universitetets övriga 

fonder. 

Enligt önskan från min framlidna hustru och mig skall disponibel 

avkastning utdelas till forskare inom hjärt-, blod- och reumatiska sjukdomar, 

i första hand till svensk medborgare. 

Avkastningen får användas till resestipendier. 

Björklinge 1982.03.01 

David Sundquist 

171

Symbolae Botanicae-fonden 

Gåvobrev 

Till Uppsala Universitet överlämnar jag härmed 400 stycken aktier i 

Uddeholms Aktiebolag för bildande av en fond förslagsvis benämnd 

Symbolae Botanicae-fonden. Till och med 1980 skall fondens avkastning 

användas enbart för dess tillväxt, varvid ytterligare aktier i Uddeholms 

Aktiebolag eller aktier i annat (andra) aktiebolag bör förvärvas. Därefter 

skall två tredjedelar av avkastningen utgå som bidrag till täckande av 

publiceringskostnader för Symbolae Botanicae Upsalienses och den 

återstående tredjedelen användas för fondens tillväxt. 

Vid nyemissioner i aktiebolag, vari fonden är delägare, må mer än 

tredjedelen av avkastningen enligt beslut av akademiska konsistoriet 

kunna utnyttjas för förvärv av ytterligare aktier. 

Skulle publikationsserien Symbolae Botanicae Upsalienses upphöra, 

skall Acta Phytogeographica Succica på motsvarande sätt inträda som 

förmånstagare. 

Beslut om användningen av tillgängliga medel träffas av en nämnd 

bestående av universitetets rektor och professorerna i de botaniska ämnesgrenarna. 


Gunnar Lohammar 

Nathan Söderblomstiftelsen 

Jag Anna Söderblom, född Forsell, förordnar härmed att min framlidne 

makes ärkebiskop Nathan Söderbloms bibliotek, hans brev och hans 

övriga handskriftliga kvarlåtenskap skola utgöra en självständig förmögenhet 

att i min nuvarande bostadslägenhet i huset Domkyrkoplan 1 i 

Uppsala vårdas, förvaltas och hållas tillgänglig för vetenskaplig forskning. 

Den sålunda grundade stiftelsen, som skall träda i verksamhet 

omedelbart, skall efter min död inträda i den hyresrätt, jag äger till 

lägenheten, samt söka att på längsta möjliga tid få förhyra lägenheten 

efter det min hyresrätt upphört. För stiftelsen fastställer jag följande 

stadgar. 

15 

Stiftelsen benämnes Nathan Söderblomstiftelsen. Dess ändamål är att 

gagna studiet av religionen. 

25 

Stiftelsens angelägenheter handhaves av en styrelse med säte i Uppsala. 

Styrelsen skall bestå av sex ledamöter. Uppsala universitets rektor, Olaus 

Petristiftelsens inspektor och överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket 

skola alltid ingå i styrelsen. Övriga tre styrelseledamöter 

utses, en av domkapitlet i Uppsala och två av Nathan Söderblomsällskapet. 

Vid förfall för universitetets rektor inträder prorektor i styrelsen och 

vid förfall för Olaus Petristiftelsens inspektor studentkårens represen-tant 

i denna stiftelse. För de övriga tre styrelseledamöterna utses suppleanter 

till samma antal och på samma sätt som ledamöterna. 

Universitetets rektor eller vid förfall för honom prorektor skall vara 

styrelsens ordförande. 

Styrelsen utser inom eller utom sig sekreterare och kassaförvaltare. I 

ekonomiska frågor äger kassaförvaltaren rösträtt, även om han icke är 

medlem av styrelsen. 

Styrelsen är beslutför, då minst tre ledamöter äro tillstädes. 

Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden 

utslagsröst. 

35 

Stiftelsens räkenskaper avslutas för kalenderår och överlämnas varje år 

före januari månads utgång till granskning av två revisorer, utsedda av 

mindre akademiska konsistoriet i Uppsala. 

Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen avgöres av mindre akademiska 

konsistoriet. 

173

4§ 

Det utrymme i lägenheten, som icke behöves för bibliotek och arkiv, 

skall styrelsen disponera på sätt e den anser bäst motsvara stiftelsens 

syften. Härvid bör tillses att stiftelsen närstående sammanslutningar, 

såsom Olaus Petristiftelsen och Nathan Söderblom-sällskapet beredes 

lämplig lokal för sammanträden och nödigt utrymme för arkivalier m.m. 

Om stiftelsen så prövar lämpligt kunna rum i lägenheten uthyras till 

institution vid universitetet, vilken avser studiet av religionen. 

Stiftelsen skall alltid bemöda sig om gott samarbete med Uppsala 

universitetsbibliotek. 

Ändring i dessa stadgar beslutas av styrelsen med godkännande av 

större akademiska konsistoriet i Uppsala och Uppsala domkapitel. 

5 § 

Skulle stiftelsen upplösas på grund av att domkapitlet icke längre vill 

uthyra lägenheten till stiftelsen eller av ekonomiska skäl, skola stiftelsens 

tillgångar överlämnas till Uppsala universitetsbibliotek. 


1'74 

Anna Söderblom 


Nils Tamms donationsfond för 

astronomisk forskning 

Ett livslångt och djupt intresse för vetenskapen om stjärnevärlden manar 

mig att giva ett välbehövligt stöd åt den astronomiska forskningen vid 

Uppsala Observatorium och därför erbjuder jag till Uppsala Universitet 

följande donation: 

Till Uppsala Universitet bortgiver jag, Nils Arvid Oskar Fredrik 

Tamm, med full äganderätt genom detta mitt gåvobrev dels samtliga 

mina fastigheter i Bro socken, Uppsala län, nämligen: 

362/1.000 mantal Kvista 1 3 , 


124/1.000 mantal Kvista 2 4 och 


benämnda Hammartorp och Kvistaberg, med därå uppförda byggnader, 

bland vilka ett med kupol försett observatorium med däri fast uppställt 

instrument samt i övrigt allt vad till dessa fastigheter lagligen hör 

ävensom cirkelsågen med därtill hörande elektrisk motorvagn. De 

härmed bortgivna fastigheterna besväras av lån hos Mälarprovinsernas 

Hypoteksförening, varå för närvarande återstår oguldet Kr. 4.513:78 

och, om Uppsala Universitet kan träffa överenskommelse med Hypoteksföreningen 

om för tidig inbetalning av detta lån, är från min sida 

intet att erinra mot att därför erforderliga medel tagas av avkastningen 

av här nedan bortgivna värdehandlingar. Fastigheterna få med nuvarande 

arrendator August Johansson i Hammartorp förbehållen nyttjanderätt 

tillträdas omedelbart, så snart Universitetet erhållit vederbörande 

myndighets tillstånd att mottaga donationen, 

dels ock följande värdehandlingar: 

Donationens ändamål är att för Uppsala Universitets Astronomiska 

Observatorium möjliggöra att inrätta och driva ett filialobservatorium på 

Kvistaberg, vars gynnsamma läge bereder de bästa möjligheter till 

modern astro-fotografisk verksamhet, som enligt uppgift till mig av 

prefekten för Observatoriet i Uppsala ej med fullgott resultat kan utföras 

där på grund av störande ljussken från staden. Hela det donerade 

kapitalet får användas till filialobservatoriets inrättande och eventuell 

återstod till dess drift och det är min önskan, att detta filialobservatorium 

snarast möjligt skall komma till stånd. 

Så länge någon del av donationskapitalet finnes kvar, bör dess 

17C

ehållna avkastning liksom behållen avkastning av fastigheterna avsättas 

till en särskild fond, förslagsvis benämnd "Regleringsfonden". Det är 

min önskan att, under den tid docenten vid Uppsala Universitet Åke 

Wallenquist icke längre innehar forskarstipendium och ej heller erhållit 

ordinarie anställning, denna regleringsfond i första hand användes för 

att bereda docent Wallenquist tryggad ekonomisk möjlighet att vid 

Uppsala Observatorium och dess filialobservatorium på Kvistaberg 

fortsätta sin vetenskapliga verksamhet. Då "Regleringsfonden" icke 

längre behöves för detta särskilda ändamål, skall densamma föras till 

donationens kapital och användas för dess allmänna ändamål. 

Donationen skall under namn av "Nils Tamms donationsfond för 

astronomisk forskning " förvaltas av Uppsala Universitets drätselnämnd 

på samma sätt som övriga universitetets donationsfonder. 

Prefekten för Uppsala Universitets Astronomiska Observatorium äger 

närmare bestämma, huru donationens tillgångar skola användas för i 

detta gåvobrev angivna ändamål, dock under min livstid i samråd med 

mig. 

Därest i framtiden omständigheterna skulle omöjliggöra tillämpningen 

av donationsbestämmelserna, må Universitetskanslern på Större Akademiska 

Konsistoriets förslag äga föreskriva huru med donationens 

tillgångar må förfaras, för att mitt syfte därmed må i möjligaste mån 

tillgodoses. 

Kvistaberg, Bro den 24 maj 1944 

Nils Tamm 


Till Uppsala universitet bortgiver jag, Nils Arvid Oskar Fredrik Tamm, 

med full äganderätt genom detta gåvobrev lägenheterna 

Hammartorpsvreten 1:1, enligt jordregistret omfattande en areal av 

6.350 kvadratmeter, och 

Säbyholm 4 2 , även benämnd Kvista äng, enligt jordregistret omfattande 

en areal av 7.200 kvadratmeter, 

båda lägenheterna belägna i Bro och Låssa kommun av Uppsala län. 

Denna donation utgör ett tillägg till min donation den 24 maj 1944. 

Andamålet med denna donation är följaktligen detsamma som för den 

tidigare donationen, nämligen att för Uppsala universitetets astronomiska 

observatorium möjliggöra att inrätta och driva ett filialobservatorium 

på Kvistaberg. Donationen skall ingå i " Nils Tamms donationsfond 

för astronomisk forskning" samt förvaltas av Uppsala universitets 

, 7. 

drätselnämnd på samma sätt som övriga donationsfonder. Aven i övrigt 

skall för denna donation gälla samma villkor, som för donationen av den 

24 maj 1944. 

Kvistaberg, Bro den 29 november 1951 

Nils Tamm 

Testamente 

Med upphävande av alla tidigare testamentariska förordnanden förklarar 

jag Nils Arvid Oskar Fredrik Tamm härmed min yttersta vilja och 

testamente vara följande: 

55 

All min därefter återstående kvarlåtenskap, skall sedan boets skulder, 

kvarlåtenskapsskatt, legat och föreskriven arvsskatt för dem utgått, 

fördelas sålunda: 

a) En tredjedel (1/3) därav skall tillfalla Uppsala Universitets observatorium 

och tilläggas min tidigare gjorda donation till förmån för 

upprättande och underhåll av filialobservatoriet vid Kvistaberg för 

vetenskaplig undervisning och forskning. 

Stockholm den 17 december 1952 

Nils Tamm 

177

Professor Erik Tengstrands stipendiefond 

Tillägg till testamente 

Jag, Märta Ulrika Gustafva Tengstrand, 1902-09-13-0343, förordnar 

såsom min yttersta vilja och testamente, att, då jag avlider och min 

kvarlåtenskap förslår härutöver nedanstående legat skall utgå till Upsala 

universitet kronor 500.000:—/Femhundratusen/ för bildande av en fond 

benämnd "Professor Erik Tengstrands stipendiefond". 

Fonden skall förvaltas på samma sätt som universitetets övriga stipendiefonder 

och disponibel avkastning användas för utdelande av ett eller 

flera stipendier till studerande som antagits till forskarutbildning i engelska 

— i första hand till studerande inom den språkvetenskapliga linjen. 

Skulle behörig släkting anmäla sig äger han eller hon företräde oavsett 

linje. 

Stipendiet utdelas av Konsistoriet vid Upsala universitet efter förslag 

av professorerna i engelska. 

Stipendiet får innehas i högst fyra år. 

Skulle behörig sökande ej anmäla sig kan den disponibla avkastningen 

utdelas ett påföljande år. 

Märta Tengstrand 

1974-11-18 

Till Konsistoriet vid Uppsala universitet 

Gertrud Thelins fond 

Inom universitetet insamlade medel i samband med min 50-årsdag år 

1970 överlämnades samma år till universitetet för bildandet av en fond. 

Efter överlämnandet har jag själv på universitetets konto för ändamålet 

insatt vissa medel så att fondens behållning f.n. uppgår till ca 8.900 

kronor. Jag får härmed hemställa att konsistoriet ville dels emottaga 

medlen, dels ock fastställa följande förslag till stadgar för fonden. 

Stadgar för Gertrud Thelins fond 

1. Anslag ur fonden utdelas till anställda vid universitetet såsom stipendier 

för studier eller såsom bidrag till resor. 

2. Anslag utdelas två gånger årligen av rektorsämbetet efter förslag av 

undertecknad utan redovisningsskyldighet för resp. stipendiat. 

Gertrud Thelin 

Förste laboratorieassistent 

Stadgarna fastställda av konsistoriet 1974-12-02. 

178 179

Folke B. Tersmedens och Ida Arfwedsons, 

född Tersmeden, donation 

Testamente 

I detta testamente avser jag att förordna beträffande all egendom, varöver 

jag äger att genom testamente förfoga. I avdelning I ämnar jag 

förordna beträffande Hellby säteri jämte viss annan egendom, i avdelning 

II skall uttryckas önskemål angående visst lösöre, varefter jag i 

avdelning III kommer att förordna angående övrig egendom. 

c. Wilhelm Tersmeden samlade under sin livstid åtskilligt material och 

bedrev omfattande forskningar angående ätten Tersmeden. Detta arbete 

bör fullföljas genom utarbetande av en vetenskaplig avhandling om 

ättens tidigare historia. Till bestridande av kostnaderna för de härför 

erforderliga forskningarna och utgivande i tryck av avhandlingen skall 

avsättas Etthundratusen (100.000:–) kronor att bilda en fond, som för 

ändamålet skall förvaltas och disponeras av Uppsala universitetsbibliotek. 

Eventuellt överskott må av universitetsbiblioteket användas för 

bestridande av kostnader för annan vetenskaplig forskning rörande den 

svenska adelns historia. 

4. I enlighet med de åt mig av Ida Arfwedson i det av henne och mig den 

14 juni 1962 upprättade testamentet givna bemyndigandet förord-nar jag, 

att av Ida Arfwedsons andel i Hellby säteri med tillhörigheter skall utgå 

enahanda legat som dem, varom jag ovan under 2. b–d för egen del 

förordnat, 

Stockholm den 20 december 1968 

Folke B. Tersmeden 

Ture Torbjörnssons fond 

Stadgar 


1 g. Ändamål 

Fonden har till uppgift att stödja vetenskaplig forskning inom ekologisk, 

fysiologisk och systematisk botanik. 

2 C. Bakgrund 

I testamente den 28 april 1943 anförde förre distriktslantmätaren T. 

Torbjörnsson i Östersund att han redan skänkt sina "fastigheter till 

Uppsala universitets Botaniska institution " . 

Vid arvsskifte den 25 september 1947 tillskiftades Uppsala universitet 

för dess botaniska institution fastigheterna Storsjö 7:9 i Storsjö socken 

och Källberget 1:6 i Vemdalens socken jämte en lägenhet under Vemdalen 

nr 6 i Vemdalens socken. 

3 C. Förvaltning 



4 g. Utdelning 

Sedan drift och underhåll av befintlig byggnad bekostats av fonden skall 

därefter disponibel avkastning användas av institutionen för systematisk 

botanik, institutionen för fysiologisk botanik samt växtbiologiska institutionen, 

på så sätt att avkastningen vart tredje år, med början år 1989, 

disponeras av institutionsstyrelsen vid respektive institution, i nämnd 

ordning. 

5 5. Stadgeändring 

Ändring av dessa stadgar beslutas av rektorsämbetet vid Uppsala universitet. 

181

Thurēus fond för främjande av geriatrisk 

forskning 

Donationsbrev 

Till Uppsala Universitet och Medicinska Fakulteten överlämna undertecknade 

Leg. läkaren Sven Thurēus f. 7/8 1898 och hans husru Lilly f. 

1/9 1894 som gåva Kronor 100.000:- (Etthundratusenkronor) att bilda 

en särskild fond benämnd "Thurēus fond för främjande av geriatrisk forskning 

" . 

Fonden kan utökas genom donationer och testamentariska förordnanden. 

Fondens avkastningsmedel skola enligt vad närmare angives i denna 

dag av oss avfattat bifogat förslag till reglemente, som i samråd med oss 

må justeras och fastställas användas för främjande av forskning på 

ålderdomens område, utredning av ålderdomens problem och sjukdomar 

samt deras profylax och botande, jämte principerna för åldrings-vård. 

Tekniska hjälpmedel t.ex. ögonglas, transportmedel m.m. samt speciella 

byggnads- och inredningsproblem t.ex. badrum m. m. bör studeras. 

1Q-) 

Stockholm den 20 april 1966 

Lilly Thurēus Sven Thurēus 

Leg. läkare 

Thurēus fond för främjande av allmän 

odontologisk och stomatologisk forskning 

Donationsbrev 

Till Uppsala Universitet och Medicinska Fakulteten överlämna undertecknade 

Leg. läkaren Sven Thurēus f. 7/8 1898 och hans hustru Lilly f. 

1/9 1894 som gåva Kronor 100.000:- (Etthundratusenkronor) att bilda en 

särskild fond benämnd "Thurēus fond för främjande av allmän odontologisk 

och stomatologisk forskning " . 

Fonden kan utökas genom donationer och testamentariska förordnanden. 

Fondens avkastningsmedel skola enligt vad närmare angives i denna 

dag av oss avfattat och bifogat förslag till reglemente, som i samråd med 

oss må justeras och fastställas användas för främjande av forskning inom 

tändernas, käkarnas och munhålans område i vid bemärkelse samt med 

dessa sammanhängande problem, bl.a. profylax, tandkaries, cancer samt 

paradentiets sjukdomar, proteskonst i samband med defekter och 

åldringsvård m. m. samt kirurgisk behandling och rekonstruktion m. m. 

Pediatrikens och invärtesmedicinens inflytande och hithörande problem 

bör studeras liksom tekniska frågor, instrument, läkemedel och protesmaterial. 

Stockholm den 20 april 1966 

Lilly Thurēus Sven Thurēus 

Leg. läkare 

1R~

Fam. Aug. Wallinders gåva 

Gåvobrev 

Till Ögonkliniken vid Uppsala Universitet överlämnas 25.000 (tjugofem 

tusen) kronor att under namn av "Fam. Aug. Wallinders gåva" 

användas så, att ena hälften utdelas som hjälp åt starkt synskadade eller 

personer, lidande av svår långvarig ögonsjukdom, och den andra hälften 

till understöd av forskning rörande glaukom. Medlen skola förvaltas av 

Uppsala Universitet och avkastningen och kapitalet disponeras enligt 

bestämmande av chefen för Universitetets Ogonklinik. 

Enköping den 29 december 1967 

Elin Frisendahl 

Till Större Akademiska Konsistoriet 

Valsgärdefonden 

Föreningen Valsgärdefonden, som har till uppgift att understödja arkeologisk 

forskning vid Uppsala Universitet genom att bilda och handhava 

en fond, av vars avkastning stipendier skola utdelas, får härmed i 

enlighet med föreningens här i avskrift bifogade stadgar 5 6 hemställa att 

Uppsala Universitet måtte till förvaltning övertaga dels omedelbart det 

redan insamlade beloppet, kronor 2.055:19, dels framdeles i årliga leveranser 

vad som ytterligare kan inflyta. 

Uppsala 12/10 1946 

Sune Lindqvist 

Ordförande i föreningen Valsgärdefonden 

Stadgar för Föreningen Valsgärdefonden 

5 1 

Föreningen Valsgärdefonden har till uppgift att understödja nordisk 

arkeologisk forskning vid Uppsala Universitet genom att bilda och 

handhava en fond (Valsgärdefonden), av vars avkastning, sedan fonden 

uppnått i 5 2 fastställda storlek, årligen skall utdelas ett eller flera 

stipendier med namn Valsgärdestipendierna. 

52 

Intill dess fonden hunnit växa till ett belopp av Tiotusen kronor 

(10.000:- kr.), skall hela räntan läggas till kapitalet. Sedan fonden uppnått 

nämnda storlek, skall 1/5 av årsräntan läggas till kapitalet och resten 

utdelas såsom ett eller flera stipendier. 

5 

Medlem av föreningen kan envar bli, som vill understödja föreningen i 

dess syfte. Föreningens medlemmar 3 

betala termins- eller engångsavgifter, 

vilkas storlek bestämmas av föreningen på dess ordinarie årssammankomst. 

54 

Ordinarie årssammankomst hålles omkring den 1 december. Tillkännagivande 

härom skall senast två veckor före den fastställda dagen anslås å 

Seminariets för nordisk och jämförande fornkunskap anslagstavla. 

14A 1 Q

§5 

Styrelsen består av en ordförande, en vice ordförande, en sekreterare, en 

skattmästare och en femte ledamot, vilka väljas för kalenderår på ordinarie 

årssammankomsten. För granskning av räkenskaperna utses samtidigt 

två revisorer samt två ersättare för dessa. Val av styrelse och 

revisorer med ersättare skall ske genom sluten omröstning eller, om 

samtliga närvarande så önskar, genom acklamation. Föreståndaren för 

seminariet för nordisk och jämförande fornkunskap skall tillhöra styrelsen. 

§6 

Fonden förvaltas av skattmästaren. När fonden vuxit till ett belopp av 

Tvåtusen kronor (2.000:- kr.), skall föreningen göra en hemställan till 

Universitetet om dess övertagande av fondens förvaltning. 

§7 

Stipendiet eller stipendierna skola tilldelas studerande vid Uppsala Universitet, 

som minst två terminer varit aktiva medlemmar av Seminariet 

för nordisk och jämförande fornkunskap. Mängden av examensmeriter 

behöva icke vara avgörande vid valet mellan de sökande. Stipendiet eller 

stipendierna skola även kunna utdelas för studieresor i arkeologiskt 

syfte. 

§s 

Stipendiet eller stipendierna sökas skriftligen hos styrelsens ordförande 

och utdelas av styrelsen. Ansökan inlämnas till Akademiska kansliet. 

Stipendiet eller stipendierna överlämnas av föreningens ordförande 

vid Valsgärdefondens årsmöte efter grävsvinsseminariet. Stipendiaten 

eller stipendiaterna skall avge en till styrelsen ställd redogörelse över 

stipendiets användning. 

§9 

Om föreningen upplöses, skola dess tillgångar överlämnas till Uppsala 

Universitet för att av detta förvaltas som en fond, vars avkastning, sedan 

kapitalet uppnått den i § 2 fastställda summan skall av Universitetet 

användas för i § 7 angivet syfte. 

§10 

Ändring av och tillägg till dessa stadgar få ske endast genom likalydande 

beslut på två varandra följande ordinarie årssammankomster. För ändring 

av §§ 2, 6 och 9 fordras därjämte stadfästelse av Universitetets 

rektor. 

O/ 


Werner-koncernens donation av 

cyklotronanläggning 

Härmed förklarar vi gentemot Uppsala Universitet att den cyklotronanläggning 

l som uppförts å Universitetet tillhörig mark, från och med idag 

med full äganderätt tillhör Universitetet och därvid närmast det under 

Universitetet sorterande Gustaf Werners Institut för Kärnkemi och ha vi 

sålunda icke något anspråk med avseende å denna anläggning. 

Uppsala Universitet förklarar åter å sin sida att det ansvarar för alla 

kostnader och påföljder i sammanhang med cyklotronanläggningen och 

däri bedriven verksamhet, vilka kunna uppstå efter denna dag. 

Göteborg, Borås och Uppsala den 2 okt. 1952 

GUSTAF WERNERS DÖDSBO: UPPSALA UNIVERSITET: 

Aktiebolaget Göteborgs bank Å. Holmbäck 

Carl Nordlund Ture Johansson S. Lindblad 

A. Bol. Werner & Carlström 

Gustaf Bernström 

Göteborgs Kamgarnsspinneri A. Bol. 

Carl-Eric Odelberg 

Aug. Johansson Mark & C:o A. Bol. S. 

Gustafsson 

Aktiebolaget Lana 

S. Gustafsson 

Gårda Fabrikers A. Bol. 

Åke Arndling 

Fridkulla Fabrikers A. Bol. 

L. Smedmark 

Aktiebolaget Kamgarn 

Carl-Eric Odelberg 

Aug. Werner & C:o A. Bol. 

Åke Werner 

1 Numera ingående i The Svedberg-laboratoriet. 

1S7

Erland Wesslers fond för medicinsk forskning 

Testamente 

Med upphävande av tidigare upprättat testamente förordnar undertecknad 

Allie Maria Wessler (1903-07-15-6927), Nybrogatan 12A, 63220 

Eskilstuna, såsom min yttersta vilja och testamente, att efter min död all 

min kvarlåtenskap skall tillfalla Uppsala universitet att tillföras den fond 

benämnd "Erland Wesslers fond för medicinsk forskning", för vilkens 

bildande jag genom gåvobrev i april 1973 överlämnat vissa aktier. 

Fonden skall förvaltas på samma sätt som Uppsala universitets övriga 

fonder för liknande ändamål och avkastningen användas som anslag för 

främjande av medicinsk forskning med företräde för sådan forskning 

med biokemisk inriktning. 

Eskilstuna den 18.4.1973 

Allie Wessler 

Reglemente 


§1 

Disponibel avkastning av fonden delas årligen ut som stipendier av 

forskarutbildningsnämnden. 

§2 

Ett eller flera stipendier ges till doktorander, som arbetar med biokemiska 

projekt vid den medicinska fakulteten. 

§3 

Stipendiebeloppet, som fastställes av medicinska fakultetsnämnden, bör 

fullt täcka stipendiats levnads- och studiekostnader efter den levnadsstandard, 

som kan anses gälla för studerande på samma stadium. Detta 

kallas fullt stipendium. 

§4 

Fullt stipendium innebär att doktoranden skall ägna sig på heltid åt sitt 

doktorandprojekt. Stipendiat får icke samtidigt med fullt stipendium 

uppbära ersättning för arbete överstigande 8 veckotimmar. Om nämn-den 

utdelar delar av fullt stipendium skall den specificera hur mycket annan 

verksamhet, som får kombineras med stipendiet. 

100 

§5 

Fullt stipendium får uppbäras under högst fyra år, motsvarande normaltid 

för doktorsutbildning. Under förutsättning att doktorandarbetet 

framskrider tillfredsställande skall innehavare kunna påräkna förnyat 

stipendium inom den givna tidsramen. 

189

Ellen och Tage Westins fond för 

lantbruksforskning 

Gåvobrev 

Undertecknade äkta makar Johan Tage Westin (981102-1619) och Ellen 

Klara Maria Westin, f. Almērus (090206-6869), Åsby Gård, 635 90 

Eskilstuna, överlämnar härmed såsom gåva till Uppsala universitet den 

av oss ägda fastigheten Åsby Gård, stadsäga 1904+1906+2495 + 2496 + 

2497 i Eskilstuna kommun, Södermanlands län, för bildandet av en 

donationsfond, benämnd Ellen och Tage Westins fond för lantbruks-forskning. 

Fastigheten skall av universitetet ägas och förvaltas enligt de allmänna 

föreskrifter som gäller för förvaltningen av universitetets övriga fonder 

samt i övrigt på följande villkor. 

A 

1. Avkastningen från fonden skall användas för forskning inom ekonomiska 

och biologiska ämnesområden, som är av betydelse för lantbrukets 

framtida utveckling. 

2. Bidrag från fonden kan lämnas för forskning såväl vid Uppsala 

universitet som vid Sveriges lantbruksuniversitet. 

3. Fastigheten får ej avyttras eller utbytas mot andra värden och skall 

bibehållas som självständig brukningsenhet. I detta syfte får tidvis 

avkastningen helt eller delvis utnyttjas för erforderliga förbättrings- och 

rationaliseringsåtgärder på fastigheten. 

Eskilstuna 1979-08-09 

Tage Westin Ellen Westin 

Reglemente 


51 

Fonden förvaltas av Uppsala universitet enligt den praxis, som gäller för 

förvaltning av universitetets övriga fonder. 

52 

Fondens ändamål är i enlighet med föreskrifterna i makarna Westins 

gåvobrev 1979-08-09 att stödja forskning inom ekonomiska och biolo- 

giska ämnesområden, som är av betydelse för lantbrukets framtida 

utveckling. Bidrag från fonden kan lämnas för forskning såväl vid 

Uppsala universitet som vid Sveriges lantbruksuniversitet. 

53 

Anslag för under 52 nämnda forskning beviljas dels för forskningsprojekt, 

dels för studieresor. 

54 

Anslag utdelas av en kommittē bestående av fem ledamöter, varav tre 

från Uppsala universitet och två från Sveriges lantbruksuniversitet. Av 

Uppsala universitets ledamöter är matematisk-naturvetenskapliga 

fakultetens dekanus självskriven ledamot och tillika ordförande, en 

leda-mot utses av samma fakultets biologisk-geografiska sektion och 

en ledamot av samhällsvetenskapliga fakulteten. Av Sveriges 

lantbruksuniversitets ledamöter utses en vardera av kollegienämnderna 

vid lantbruksvetenskapliga respektive skogsvetenskapliga fakulteten. 

Medel ställs till kommittēns förfogande i den mån fondens avkastning 

inte återinvesteras i fondens fastigheter. 

5 

Icke ianspråktagna medel under ett 

år överföres till nästa års avkastning, 5 

tillgänglig för utdelning. 

56 

Beviljade medel skall användas inom två år från utdelningstillfället. Icke 

ianspråktagna medel återgår därefter till fonden. 

191

Professor Richard Westlings stipendiefond 


På professor Richard Westlings 60-årsdag den 14 november 1928 överlämnades 

till honom en bland forna och dåvarande studerande vid Kungl. 

Farmaceutiska institutet insamlad penninggåva, stor kr. 12.878:05, som 

skulle utgöra en fond, bärande Westlings namn. Fonden har av professor 

Westling överlämnats till farmaceutiska fakulteten, och har professor 

Westling bestämt följande stadgar. 

§1 

Stipendiefonden förvaltas av Uppsala universitet 

52 

Av de årliga räntemedlen lägges 1/5 till kapitalet. Av återstoden bildas ett 

eller två stipendier i farmakognosi. Stipendiernas storlek bestäms av 

farmaceutiska fakultetsstyrelsen på sätt som i 3 5 säges angående deras 

utdelande. 

53 

Stipendierna utdelas av farmaceutiska fakultetsstyrelsen på förslag av 

professorn i farmakognosi till en eller två studerande vid apotekarlinjen, 

vilken eller vilka ådagalagt synnerligen goda kunskaper i och stort 

intresse för ämnet samt under kalenderåret ifråga även utfört en publicerbar 

undersökning under lärarens ledning. 

192 

Thore och Vera Virgins fond för bibliografiska 

forskningar och föreläsningar vid 


Testamente 

Undertecknade äkta makar Thore och Vera Virgin förordna härmed 

följande såsom tillägg till av oss tidigare upprättat testamente: 

A. Efter bådas vår död skall ett belopp av tvåhundrafyrtiotusen 

(240.000) kronor i såsom goda ansedda aktier, obligationer, förlagsbevis 

eller inteckningar avsättas till förvaltning av Skandinaviska Bankens 

notariatavdelning i Hälsingborg, att förvaltas såsom en särskild fond 

kallad "Thore o. Vera Virgins fond för bibliografiska forskningar och 

föreläsningar vid Uppsala universitet". 

1. Fonden skall i första hand användas till att bekosta eller stödja bibliografisk 

och bokhistorisk forsknings- och föreläsningsverksamhet i universitetsbibliotekets 

regi. 

2. Amnen rörande svenska och utländska offentliga och privata bibliotek, 

deras historia och samlingar, bokens och bokbandets historia samt 

frågor av bibliografiskt och biblioteksadministrativt intresse falla inom 

ramen för fondens verksamhet. Visst företräde bör ges åt ämne, som 

behandlar Uppsala universitetsbibliotek, dess historia och samlingar. 

3. Svensk eller utländsk forskare kan inbjudas att hålla föreläsningar 

inom i mom. 2 ovan angivna ämnen. Då så lämpligen kan ske, böra hållna 

föreläsningar utgivas av trycket, varvid angives att utgivandet helt eller 

delvis bekostats av fonden. I de fall då tryckning ej kommer till stånd, 

skall föreläsare till Uppsala universitetsbibliotek avlämna sitt manuskript i 

minst ett exemplar. 

4. Fonden kan i andra hand användas att stödja bibliografisk och 

bokhistorisk forskning. Detta kan ske genom beviljande av anslag till 

forskare för tjänstledighet, studieresa, arbetshjälp eller andra ändamål. 

Tryckning av sådana forskningars resultat kan helt eller delvis bekostas av 

fonden, vilket på enahanda sätt skall angivas. 

5. Hela upplagan av de föreläsningar och de forskningsresultat, som 

utgivas i bok- eller broschyrform, skall, såvida ej i undantagsfall annorlunda 

avtalas, tillfalla Uppsala universitetsbibliotek. Publikationerna böra 

användas i bibliotekets bytesrörelse och försäljas i bokhandeln; inkomst 

av försäljning skall användas för ändamål som står i överensstämmelse 

med donationens syftemål. 

1Q~

6. Då särskilda skäl föreligga, må fonden även användas 

a. för att för universitetsbiblioteket möjliggöra inköp av särskilt dyrbara 

böcker eller handskrifter, som icke lämpligen kunna förvärvas för 

statsmedel, speciellt för komplettering av den bibliografiska samlingen. 

b. för att på annat påtagligt sätt gagna universitetsbibliotekets intressen. 

7. Användandet av fondens genom årliga avkastningar eller eventuella 

besparingar disponibla medel bestämmes inom ramen för ovan angivna 

bestämmelser av en nämnd, bestående av universitetets rektor, 

överbibliotekarien samt äldste förste bibliotekarien. Nämnden tillkommer 

att enligt mom. 3 ovan inbjuda föreläsare och att för varje särskilt 

fall bestämma antalet föreläsningar samt föreläsarens arvode. Nämnden 

tillkommer likaledes att låta av trycket utgiva i mom. 3 ovan angivna 

föreläsningar och enligt mom. 5 ovan träffa särskilt avtal med föreläsare 

eller författare rörande dispositionen av publicerade föreläsningar och 

forskningsresultat. 

Beträffande den närmare användningen av medel, som av nämnden 

avsatts till i mom. 6 ovan angivna ändamål, äger överbibliotekarien 

ensam bestämma. 

B. För att främja ovan angivna bibliografiska forsknings- och föreläsningsverksamhet 

skall Uppsala universitetsbibliotek äga rätt att efter 

bådas vår död ur min, Thore Virgin, samling av litteratur inom i mom. A 

2 angivna ämnesområden utvälja vad biblioteket finner önskvärt. Över 

den sålunda utvalda litteraturen bör särskilt inventarium upp-rättas. 

Qvarnfors den 17 februari 1954 

Thore Virgin Vera Virgin 

Jens och Ellen Vleugels donationsfond 

Ecklesiastikdepartementet 

Genom nådigt beslut den 22 mars 1957 fastställdes stadgar för Jens och 

Ellen Vleugels donationsfond. 

Hos Kungl. Maj:t har styrelsen för förutvarande rasbiologiska institutet, 

vilket från och med budgetåret 1959/60 ombildats till institution för 

medicinsk genetik vid universitetet i Uppsala, anhållit, att Kungl. Maj:t 

måtte fastställa förnyade stadgar för fonden. 

I ärendet hava yttranden avgivits av drätselnämnden och det större 

konsistoriet vid nämnda universitet samt den 12 juni 1959 av kanslersämbetet 

för rikets universitet, den 18 december 1959 av statskontoret och 

den 9 mars 1960 av justitiekanslersämbetet. 

Kungl. Maj:t fastställer följande 

Förnyade stadgar för Jens och Ellen Vleugels donationsfond 

5 1 

Jens och Ellen Vleugels donationsfond, som utgöres av de kapitaltillgångar, 

vilka i form av aktier, obligationer, förlagsbevis eller å bankräkning 

insatta medel enligt testamente den 28 oktober 1931 av Ellen 

Vleugel tillfallit förutvarande rasbiologiska institutet, skall tills vidare 

förvaltas av statskontoret för institutionens för medicinsk genetik vid 

universitetet i Uppsala räkning. 

Redovisning över förvaltningen och fondens ställning per den 30 juni 

skall årligen ingivas till det större konsistoriet vid nämnda universitet. 

§2 

En tiondel av den årliga avkastningen av fondens medel skall läggas till 

fondens kapital. Återstoden må det större konsistoriet vid universitetet 

efter förslag av institutionens prefekt eller efter ansökning disponera för 

följande ändamål: 91', p 9e,,..A'k 

1) forskningsanslag åt vid institutionen ar etande forskare, som icke 

äro knutna till institutionen genom anställning å ordinarie eller extraordinarie 

stat; 

2) bestridande av kostnader för vid institutionen arbetande forskare i 

samband med deltagande i vetenskapliga kongresser, symposier eller 

studieresor inom eller utom landet; 

3) bestridande av kostnader för resor och uppehälle för vid institutionen 

arbetande inbjudna forskare; 

194 1QS

4) bestridande av kostnader för vetenskapliga symposier, anordnade 

vid institutionen; 

5) bestridande av sådana omkostnader i samband med forskning inom 

humangenetikens område, för vilka omkostnader institutionens ordinarie 

anslag icke kunna användas. 

53 

För utdelning tillgängliga medel utbetalas av statskontoret på rekvisition 

av institutionens prefekt i enlighet med vederbörligt beslut av det större 

konsistoriet. 

Detta får jag, på nådigste befallning, härigenom meddela. 

Stockholm den 25 mars 1960 

Ragnar Edenman Åke Bruhn-Möller 

Vretaudd 

Gåvobrev 

Undertecknade bolag, som haft förmånen att komma i åtnjutande av 

professor The Svedbergs tjänster i vårt forskningsarbete, ha velat ihågkomma 

professor Svedberg vid hans promotion till jubeldoktor. 

Det har kommit till vår kännedom, att professor Svedberg sedan 

länge närt en önskan att Uppsala Universitet skulle kunna få förvärva 

hans egendom Vretaudd 1 1 (i Dalby socken, Uppsala län) i avsikt att 

bevarandet av detta i botaniskt hänseende märkliga område som naturminne 

skulle säkras även för framtiden. 

Med anledning härav få vi härmed till Uppsala universitet överlämna 

var för sig en summa av tiotusen (10.000) kronor eller tillsammans 

femtiotusen (50.000) kronor för att möjliggöra inlösen av Vretaudd 1 1 

enligt de bestämmelser och med de villkor, som i det följande angivas. 

Vretaudd skall bevaras som fridlyst naturminne och forskningsreservat. 

Dess nuvarande karaktär av sluten ekhassellund skall bibehållas. 

Prefekten för universitetets växtbiologiska institution skall vara föreståndare 

för reservatet; institutionens nuvarande prefekt skall dock äga 

rätt att kvarstå som föreståndare så länge han önskar. 

Professor The Svedberg och hans maka skall, så länge någon av dem 

lever, ha fritt tillträde till området och disponera den ena (södra) av de 

båda inom området uppförda stugorna. 

Svenska Cellulosa AB Stora Kopparbergs Bergslags AB 

Axel Enström H. Abenius 

Uddeholms AB Billeruds AB 

Wilhelm Ekman Åke Vihlgren 

Mo och Domsjö AB 

Carl Kempe 

Fastigheten Vretaudd 1:1 förvärvades av Uppsala universitet genom 

köpebrev 1959-07-15. Universitetet erhöll lagfart på fastigheten 1959- 

07-22. 

Länsstyrelsens i Uppsala län resolution i anledning av en av professorn 

The Svedberg i Uppsala gjord ansökan om fridlysning såsom 

naturminnesmärke av fastigheten Vretaudd 1 1 i Uppsala-Näs socken; 

given Uppsala slott i landskansliet den 8 december 1943. 

I en den 19 maj 1943 hit inkommen skrivelse har professorn The 

Svedberg i Uppsala anhållit om fridlysning jämlikt 6 par. i lagen den 25 

1oe 197

juni 1909 angående naturminnesmärkens fredande av honom tillhöriga 

fastigheten Vretaudd 1 1 om ca 4 hektar i Uppsala-Näs socken, vilken 

fastighet till större delen vore bevuxen med blandlövskog, speciellt ek 

och hassel. Vid ansökningen, innefattande jämväl förslag till fridlysningsbestämmelser, 

hade fogats ett av professorn i botanik vid Uppsala 

Universitet John Axel Nannfeldt den 17 maj 1943 utfärdat intyg, enligt 

vilket ifrågavarande fastighet till största delen intages av en lövängs- och 

lundvegetation av för Uppsalatrakten sällsynt praktfull utbildning. 

Genom kungörelse den 19 maj 1943, som intagits i länstrycket samt i 

Upsala Nya Tidning ävensom i vederbörlig ordning anslagits inom 

Uppsala-Näs församling, har länsstyrelsen förelagt dem, som mot 

ansökningen hade något att erinra, att senast inom två månader därefter 

sådant hos länsstyrelsen anmäla. 

Efter det angivna tid gått till ända utan att någon erinran mot ansökningen 

gjorts, har på anmodan Kungl. Vetenskapsakademien avgivit 

utlåtande över densamma och därvid under vissa villkor tillstyrkt framställningen. 

Slutligen har till länsstyrelsen denna dag inkommit dels ett av verkmästaren 

Ivar Eriksson och K. Berlin, båda i Uppsala, den 6 december 

1943 utfärdat intyg att fastigheten Vretaudd 1 1 vore inhägnad samt att sju 

anslagstavlor med texten "Vretaudd Naturpark. Fridlyst enligt lag." 

funnes uppsatta å väl synliga platser runt området, dels ock en av Svedberg 

den 6 december 1943 utfärdad förbindelse att så länge ifrågavarande 

fastighet vore i hans ägo ansvara för underhållet av ovan omförmälda 

anslagstavlor angående fridlysningen. 

Länsstyrelsen har tagit detta ärende i övervägande och prövar, med 

stöd av 6 par. i lagen den 25 juni 1909 angående naturminnesmärkens 

fredande, skäligt förklara fastigheten Vretaudd 1 1 i Uppsala-Näs socken 

för fridlyst naturminnesmärke samt i anslutning härtill dels meddela 

förbud mot fastighetens beträdande av annan än ägaren utan dennes 

medgivande, dock att från detta förbud undantages Kungl. Vetenskapsakademiens 

Naturskyddskommittē eller den kommittēn förordnar att ur 

naturskyddssynpunkt besiktiga eller undersöka området, dels ock 

föreskriva, att å fastigheten vasstäkt även som all skadegörelse å mark 

eller vegetation skall vara förbjuden. 

Det åligger sökanden att så länge fastigheten befinner sig i hans ägo 

bevara och underhålla inhägnaden kring fastigheten ävensom angående 

fridlysningen uppsatta anslagstavlor. 

Hilding Kjellman Hilding Holmvall 

Margarete och Sten V. Wångstedts stipendiefond 

(Ändring av bestämmelser; se Stip. författn. XIV:429.) 

Till Rektorsämbetet vid Uppsala universitet 

Genom gåvobrev 1973-07-19 överlämnade jag ett belopp om 14.000 

kronor för bildandet av en fond benämnd "Margareta och Sten V. 

Wångstedts stipendiefond". Fondens kapitalbelopp är genom sedermera 

överlämnade ytterligare medel f.n. ca 70.000 kronor. I ovannämnda 

gåvobrev lämnades i sju punkter närmare föreskrifter för stipendiet. Till 

förtydligande av dessa föreskrifter förordnar jag härmed att p. 2 och 5 

skall ha följande ändrade lydelse. 

2. Stipendiet utdelas ett år i taget och företräde ges åt den som avser 

att ägna sig åt demotiska. 

En och samma sökande kan utan särskild anhållan åtnjuta stipendiet i 

två år, dock högst tre år om så synes motiverat. 

I normalfall innehålles stipendiet vart tredje år. 

5. Av fondens avkastning lägges de år stipendiet utgår, 20 % till 

fondkapitalet. 

De år stipendiet innehålles lägges hela avkastningen till fondkapitalet. 

Uppsala 1981-04-23 

Sten V. Wångstedt 

1 OR 199

P. 0 . Chr. Zetterlings donation 

(Se Stipförfattn. VI:38, IX:27.) 


Medicinska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet 

Permutation av bestämmelser för Zetterlings donation 

I gåvobrev 1872-08-26 förordnade P. 0 . Chr. Zetterling att Uppsala 

universitet skulle erhålla bl.a. 5.000 riksdaler riksmynt, av vilka räntan 

skulle läggas till kapitalet till dess detta uppgick till 10.000 riksdaler. 

Därefter skulle räntan ställas till medicinska fakultetens disposition för 

den medicinska vetenskapens främjande, "dock med skyldighet att 

använda ifrågavarande ränta till arfvode för föreläsningar öfver homöopathisk 

helsolära, så länge denna vetenskap har representanter vid 

utländska universitet". 

Behållningen uppgick 1986-06-30 till 1.436.207 kr. 

Medicinska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har ansökt om 

permutation och, såsom ansökningen slutligen bestämts, begärt att 

fondens disponibla avkastning skall få utdelas av fakultetsnämnden för 

forskningsändamål till de av fakultetens institutioner, som i sitt forskningsprogram 

har att pröva nya läkemedel med placebokontroll. 

Som skäl för framställningen har bl.a. följande anförts. 

Såvitt fakultetsnämnden kunnat utröna har någon utdelning ur fon-den 

ej kunnat ske under överskådlig tid. - - - Fakulteten saknar resurser att 

undersöka huruvida homeopatin är företrädd vid utländskt universitet. 

Det är knappast troligt att den företräds vid vad man i Sverige menar 

med etablerade universitetet men kan finnas vid skolor, som företräder 

specifika riktningar och intressen. De resultat som homeopatin 

redovisade då den introducerades för mer än hundra år sedan var av allt 

att döma beroende på psykologiska effekter av behandlingen snarare än 

somatiska. Psykologiska effekter är i dag väl kända vid all behandling och 

det är därför som all läkemedelsprövning måste grunda sig på 

dubbelblindundersökningar med s. k. placebokontroll. Studier med placebokontroll 

kan därför anses vara en modern motsvarighet till homeopatiska 

undersökningar. 

Uppsala universitets konsistorium har biträtt ansökningen. 

Socialstyrelsen har i yttrande 1986-10-16 anfört följande. 

Det som framkommer i Uppsala universitets framställning är riktigt 

och speglar vetenskapens utveckling på läkemedelsterapins område. 

Homeopatika har numera sorterats ut ur den terapeutiska arsenalen 

eftersom de icke längre anses svara mot kraven på en verksam medicinsk 

behandling. Parallellen med placebobehandlingen är därför relativt 

relevant. Emellertid sker inte all prövning av nya läkemedel (klinisk 

prövning) med jämförelse med placebo. Många gånger kan en jämförelse 

med ett etablerat verksamt medel vara det lämpligaste. I vissa fall det 

enda som är försvarligt utifrån etiska utgångspunkter. Socialstyrelsen 

tillstyrker därför universitetets framställning och föreslår att donationsvillkoren 

vidgas till att avse all klinisk läkemedelsforskning vid den 

medicinska fakulteten vid Uppsala universitet. 

Kammarkollegiet gör följande bedömning. 

Med hänsyn till de ändrade förhållanden som inträtt inom den medicinska 

vetenskapen sedan gåvotillfället, och då utdelning inte kunnat ske 

från fonden, bör ändring av ändamålet för fonden medges. På de av 

socialstyrelsen anförda skälen bör emellertid det nya ändamålet avse all 

klinisk läkemedelsforskning och ej endast sådan som utförs med placebokontroll. 

Eftersom donator förordnat att avkastningen från fonden 

skulle användas till föreläsningar, bör möjlighet även framdeles finnas 

att ge bidrag för undervisningsändamål. Donator uppställde inte något 

krav på att medlen skulle användas endast vid den medicinska fakulteten 

vid Uppsala universitet. Något skäl för att inskränka kretsen av möjliga 

bidragstagare har inte framförts. Sådan inskränkning bör därför inte ske. 

Beslut 

Kammarkollegiet medger att avkastningen av Zetterlings donation, sedan 

årligen minst en tiondel därav lagts till kapitalet, får användas till 

främjande av klinisk läkemedelsforskning och undervisning på detta 

område. 

Detta beslut kan överklagas genom besvär hos regeringen. Besvärshandling 

skall ha inkommit till socialdepartementet, 103 33 Stockholm, 

inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. I besvärshandlingen 

skall anges det beslut som överklagas. 


Eskil Drougge Eva Karlsson Förste 

byråsekreterare 

201

Reglemente 

(Fastställt av medicinska fakultetsnämnden 1987-05-22.) 

51 

Fonden förvaltas av Uppsala universitet enligt föreskrifter i kammarkollegiets 

beslut 1986-11-12. 

52 

Enligt kammarkollegiets beslut skall ändamålet med fonden vara att 

främja klinisk läkemedelsforskning och undervisning inom detta 

område. Understöd ur fonden kan utgå i form av forskningsanslag, 

anslag till pedagogisk verksamhet, resebidrag samt gästföreläsararvoden. 

53 

Anslag ur fonden skall ledigkungöras årligen i samband med att övriga 

forskningsanslag kungöres till ansökan lediga inom medicinska fakulteten. 

54 

Understöd ur fonden utdelas av medicinska fakultetsnämnden på förslag 

av två företrädare för forskning/forskarutbildning samt en företrädare 

för den grundläggande utbildningen. 

?m 

Kurt Ågrens minnesfond 

Gåvobrev 

Docenten i historia vid Uppsala universitet Kurt Ågren avled den 20 

december 1989. För att hedra hans minne har en minnesfond instiftats, 

till vilken insamlade medel influtit och inflyter. Fondens namn skall vara 

" Kurt Ågrens Minnesfond " . I enlighet med fru Gunnel Ågrens och 

Historiska institutionens önskan skall avkastningen från fonden utdelas 

vartannat år i form av stipendier till förtjänta studenter på C-nivån. 

(Stadgar bifogas.) 

Vid tidpunkten för gåvobrevets upprättande innehåller fonden 27.350 

kronor. Insamlingen kommer att stå öppen under de kommande två åren, 

varför ytterligare medel kan förväntas inflyta. Därefter avslutas 

insamlingen formellt. Summan av de redan influtna och de i framtiden 

inflytande medlen överlämnas härmed att förvaltas av Uppsala universitet 

samt att utdelas på det sätt som finns angivet i stadgarna. 

Uppsala i maj 1990 

Gunnel Ågren Hans Norman 

Stadgar 

51 

Avkastningen av Kurt Ågrens Minnesfond skall vartannat år med början 

1991 utdelas till två förtjänta och löftesrika C-studerande, som lagt 

fram sina uppsatser på C-seminariet under de två nästförgångna åren 

(med tidsgräns vid 1/11). Om det finns förtjänta kandidater av vardera 

könet, skall den ena stipendiaten vara kvinnlig, den andra manlig. 

Stipendierna skall ej vara föremål för ansökan. 

g2 

Stipendiaterna föreslås av de lärare, som under de två år som gått sedan 

senaste stipendieutdelning undervisat på C-nivån, och utses av Historiska 

institutionens styrelse. Stipendierna utdelas vid Historiska föreningens 

julfest. 

53 

Om eventuell stadgeändring eller om upplösning av minnesfonden 

beslutar rektorsämbetet på förslag av institutionsstyrelsen. 

203

Lilly och Ragnar Åkerhams fond 

Testamente 

Med upphävande av det av mig tidigare upprättade testamentet förordnar 

jag härmed såsom min yttersta vilja och testamente att min kvarlåtenskap 

skall fördelas på följande sätt: 

5. Till minnet av min maka, som avled den 3 juli 1957 skall all min 

övriga egendom, fast som lös, tillfalla Uppsala Universitet till redan 

befintlig fond och av universitetet förvaltas såsom särskild fond, kallad 

"Lilly och Ragnar Åkerhams fond", vars avkastning är avsedd att främja 

i första hand den kliniska forskning som vid Akademiska sjukhuset i 

Uppsala bedrives beträffande astma- och allergisjukdomar. Det 

förutsättes att överläkarna vid lungkliniken och medicinska kliniken i 

samråd, eller, i händelse av skiljaktiga meningar, medicinska fakulteten 

äger närmare avgöra hur fondens avkastning bäst skall användas för 

avsett ändamål. Fakulteten äger härvid bestämma att avkastningen i 

andra hand må användas till annan klinisk forskning, som ändock att den 

finnes vara av utomordentlig betydelse saknar önskade ekonomiska 

resurser. Under ett år ej utnyttjad disponibel avkastning må användas 

under påföljande år. 

Uppsala den 15 jan. 1982. 

Ragnar Åkerham 

Reglemente 


§1 



§ 2 

Fondens medel skall i första hand främja den kliniska forskning som vid 

Akademiska sjukhuset i Uppsala bedrives beträffande astma- och allergisjukdomar. 

I andra hand må fondavkastningen användas till annan 

klinisk forskning som ändock att den finnes vara av utomordentlig 

betydelse saknar önskade ekonomiska resurser. 

InA 

§3 

Medicinska fakultetsnämnden skall årligen utlysa ett eller flera forskningsstipendier 

och forskningsanslag till ett belopp motsvarande avkastningen. 

Stipendiebeloppet bör fullt täcka stipendiats levnads- och studiekostnader 

efter den levnadsstandard, som kan anses gälla för studerande 

på samma stadium. Detta kallas fullt stipendium. Vidare bör 

beloppet överensstämma med de normer som tillämpas för stipendier vid 

universitet. 

§4 

Fullt stipendium innebär att stipendiaten skall ägna sig på heltid åt sitt 

forskningsprojekt. Stipendiat får icke samtidigt med fullt stipendium 

uppbära ersättning för arbete överstigande 8 veckotimmar. Om delar av 

fullt stipendium utdelas skall det specificeras hur mycket annan verksamhet, 

som får kombineras med stipendiet. 

§5 

Prefekterna vid institutionerna för lungmedicin och medicin i samråd, 

eller, i händelse av skiljaktiga meningar, medicinska fakultetsnämnden, 

fördelar det tillgängliga beloppet. 

§6 

Under ett år ej utnyttjad disponibel avkastning må användas under 

påföljande år. 

9ns

Åkerlottsfonden 

Kungl. brev till kanslern för rikets universitet den 7 november 1941 ang. 

dispositionen av avkastningen av Uppsala universitets åkerlotter. 

GUSTAF osv. Vår ynnest osv. 

Med eget utlåtande den 16 april 1941 har kanslern för rikets universitet 

överlämnat en den 20 december 1940 dagtecknad skrivelse, vari större 

akademiska konsistoriet i Uppsala framlagt förslag till bestämmelser 

rörande avkastningen av de till universitetet hörande åkerlotterna. 

Sedan statskontoret den 6 maj 1941 avgivit infordrat utlåtande i 

ärendet, har konsistoriet inkommit med en ytterligare skrivelse. 

Kungl. Maj:t finner gott meddela följande bestämmelser rörande 

avkastningen av de till universitetet i Uppsala hörande åkerlotterna och 

av de fonderade försäljningsmedlen för dylika lotter, att lända till efterrättelse 

tills vidare, intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar: 

1. Av den behållna avkastningen må utgå dels pensionsförstärkning åt 

änkor och barn efter lärare och tjänstemän vid Uppsala universitet, vilka 

äro berättigade till familjepension av statsmedel, dels ock under-stöd åt 

änkor och barn efter andra lärare och tjänstemän vid Uppsala universitet. 

2. Pensionsförstärkning må utgå, om och i den mån så, med beaktande 

av den av statsmedel utgående familjepensionen, prövas skäligt 

med hänsyn till den efterlevandes ekonomiska förhållanden, och må ej 

utgå till den, vars ekonomiska ställning måste anses giva ett fullt betryggat 

livsuppehälle. Pensionsförstärkning må ej utgå till änka, som enligt de 

före den 30 januari 1903 gällande bestämmelserna åtnjuter avkastningen 

av en åkerlott och som icke avsäger sig denna rätt. Ej heller må 

pensionsförstärkning utgå till änka eller barn efter sådan tjänsteman vid 

Uppsala universitet som enligt tidigare gällande föreskrifter skulle hava 

varit skyldig ingå såsom delägare i vaktbetjäningens vid Uppsala universitet 

pensionsinrättning för änkor och barn. 

3. Understöd må allenast utgå, där den efterlevande därav prövas vara 

i behov. 

4. Frågor om pensionsförstärkning och understöd prövas av kanslern 

för rikets universitet efter förslag av det större akademiska konsistoriet i 

Uppsala. Stockholms slott osv. 

GUSTAF Ernst Wigforss 

1980-10-09 

0 

Margareta och Hilding Ångströms 

stipendiefond 

Professor Kai Siegbahn 

Fysiska institutionen, Uppsala Universitet 

Delägarna i boet efter Hilding Ångström har uppdragit åt oss att till Er 

översända kr. 25.000:—. Detta belopp skall utgöra en fond, kallad Margareta 

och Hilding Ångströms stipendiefond. Denna fond skall förvaltas 

enligt reglerna för den redan befintliga Jonas Ångströms stipendiefond. 

Bröstarvingarna har dock uttryckt ett önskemål att senare få utvidga 

kretsen av destinatörer i Margareta och Hilding Ångströms fond. 

Makarna Ångström var förutom fysiker och naturvetare även framstående 

humanister och språkkännare. 

Med anledning härav anhåller vi om instruktioner på vilket sätt Ni 

önskar beloppet överfört till fonden. 

Med vänlig hälsning 

Uplandsbanken 

Notariatavdelningen 

Inga L. Eriksson Eira Jaatinen 

207

Elsa och Thore Öberghs donationsfond 

Donation till Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala 

Donationen omfattar aktier, värdepapper, kontanter samt handlingar. Allt 

enligt separat förteckning. 

Aktierna skola behållas och icke realiseras. 

Vid nyemission och fondemission skall teckningsrättigheterna utnytt- 

jas såsom hittills skett i den utsträckning medel härtill finnes. 

Handlingen ber jag Universitetsbiblioteket ta hand om. Avkastningen 

av fonden skall användas till ändamål som Universi- 

tetsbiblioteket, i första hand Handskriftsavdelningen, anser önskvärt 

och lämpligt. 

Några föreskrifter eller önskemål i det avseendet lämnas icke. 


Elsa Öbergh 

Testamente 

Undertecknad förklarar härmed min yttersta vilja vara, att min kvarlåtenskap 

skall fördelas enligt följande: 

5/ Ovrig del av kvarlåtenskapen skall tillfalla Uppsala universitet. Av 

avkastningen skall årligen 1/3 läggas till kapitalet och 2/3 utdelas såsom 

stipendium till vid universitetet inskriven studerande, vilken såsom 

huvudämne har grekiska språket. Skulle sådan ej finnas, skall avkastningen 

i stället kunna tilldelas den vilken såsom huvudämne har latinska 

språket. Vederbörande stipendiat skall ha erhållit sin utbildning vid 

någon av Jönköpings läns gymnasieskolor. Företräde skall lämnas den, 

som fått sin gymnasieutbildning i Vetlanda. Den som erhåller stipendiet, 

kan tilldelas detsamma under en tid av högst fem år. 

6/ Under 5/ nämnd donation skall i universitetets räkenskaper redovisas 

under namnet "Folke Örströms minnesfond". 

Vetlanda den 18 januari 1977 

Folke Orström 



Permutation av bestämmelse i testamente av Folke Orström 

I testamente 1977-01-18 förordnade Folke Örström att hans kvarlåtenskap, 

sedan vissa legat utgått, skulle tillfalla Uppsala universitet att där 

bilda en fond, benämnd Folke Orströms minnesfond. 

För fonden skulle följande bestämmelser gälla. 

Av avkastningen skall årligen 1/3 läggas till kapitalet och 2/3 utdelas 

såsom stipendium till vid universitetet inskriven studerande, vilken 

såsom huvudämne har grekiska språket. Skulle sådan ej finnas, skall 

avkastningen i stället kunna tilldelas den vilken såsom huvudämne har 

latinska språket. Vederbörande stipendiat skall ha erhållit sin utbildning 

vid någon av Jönköpings läns gymnasieskolor. Företräde skall lämnas 

den, som fått sin gymnasieutbildning i Vetlanda. Den som erhåller 

stipendiet, kan tilldelas detsamma under en tid av högst fem år. 

209

Fondens behållning uppgick 1985-06-30 till 1.358.986 kr. Disponibel 

avkastning för läsåret 1985/86 uppgår till 58.890 kr. 

Universitetet har, med framhållande av att utdelning inte kunnat ske 

under det senaste läsåret, hemställt om permutation. Ansökningen innebär 

att även studerande som ej erhållit gymnasieutbildning i Jönköpings 

läns gymnasieskolor skall kunna erhålla stipendium, dock att företräde 

skall ges studerande som erhållit gymnasieutbildning i Jönköpings läns 

gymnasieskolor och bland dessa de som fått sin gymnasieutbildning i 

Vetlanda. 

Beslut 



Eskil Drougge 

Avdelningsdirektör 

Eva Karlsson Förste 

byråsekreterare

Register

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?