kontakt - Södra

kontakt 

EN TIDSKRIFT T I DSKRIF T FR FRÅN Å N SÖDR SÖDRAA 

NR 6 december 2010 

Dansk fl isrush blev glad överraskning 

Sågverken anpassar produktionen 

Södras första vindkraftverk i bruk 

Framgångsrik och uppskattad kampanj 

Stor diskussionslust på ägarmötena

innehåll #6/10 

Södrakontakt 

Tidning för Södras medlemmar. 

Utkommer med sex nummer per år 

Redaktör: Sven-Eric Petersson 

Ansvarig utgivare: Magnus Berg 

Redaktion: Carin Bengtsson, Frida Nielsen, 

Sven-Eric Petersson och Åsa Wernersson 

Annonsering: 0454-154 24 

Medlemskontakt: medlemsinfo@sodra.com 

Adress: Södrakontakt, 351 89 Växjö 

Medlemsnät: www.sodra.com 

Telefon: 0470-890 00 Telefax: 0470-894 70 

4 Etiketterna på frammarsch 

Etiketter är ett specialpapper på tydlig frammarsch. 

Det gör Henrik Wettergren glad, han är affärsområdeschef 

i Södra Cell. 

– Etikettboomen är intressant för oss. Nu ligger vi 

i startgroparna för a tt bli en självklar leverantör till 

etikett pappersbruken i Europa. 

10 Vi har ett bra case 

– Vi har ett bra case för på sikt ökar intresset för trä. 

Trävaror är bäst på att långtidslagra koldioxid och 

det går åt förhållandevis lite energi vid träbyggande. 

Det gäller att ta fram bra byggmaterial, metoder och 

standarder, säger Södra Timbers vd Peter Nilsson. 

Största utmaningen just nu är nya sågen i Värö. 

12 Sofi e har massor av idéer 

Sofi e Gunnarsson är med i förtroenderådet i 

Mönsterås skogsbruksområde. Den här tjejen från 

landet gillar också stadens puls och idéerna sprudlar. 

– Jag brinner för många saker och älskar att se när 

människor har nytta av varandra, säger Sofi e. 

34 – All fi n ek borde bli ekfat 

Johan Thorslund är Sveriges enda tunnbindarmästare. 

Med sina anställda tillverkar han regnvattentunnor 

och hinkar, men framför allt ekfat för lagring av vin 

och whisky. 

– All fi n ek borde egentligen bli ekfat. 

Han reser regelbundet runt i södra Sverige på jakt 

efter ek som kan passa för vin och whiskyfat. 

38 Kjell gillar kedjeröjsågen 

Kjell Eriksson har ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt 

skogen och har jobbat hos Södra i nästan 50 år. Han har 

testat kedjeröjsågen och tycker om den här nyheten. 

– Den är så rolig att köra att jag gärna kör en timme 

till efter en vanlig arbetsdag, säger han. 

Erfarna röjare som testat sågen i Södras regi gör 

också tummen upp. 

40 Hållbar hänsyn i vått och torrt 

Naturvårdsombud och vattenombud i Södra har 

ökat sin kunskap om skog och vatten. Det gjorde de 

under en utbildningsdag i Mullsjö. För att illustrera 

problematiken användes skådespelare, bland andra 

Gustaf Aulén som spelade en grön aspvedsbock. 

– Vi måste ta tag i de här frågorna för att vara trovärdiga, 

sade Södras ordförande Christer Segerstéen. 

Grafi sk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn 

Tryckeri: Mixi Print, Olofström 

Papper: Scandia 2000 115 g, PEFC-certifi erat 

Välkommen med förslag på innehåll! 

sven-eric.petersson@sodra.com 

3 Ledare: Många steg mot uthållighet och mycket att 

se fram emot 

4 Södra Cell tror på etiketternas möjligheter 

6 Stark efterfrågan på fi berråvara 

Undersökning av dubbeltoppar systematiseras 

7 Ny testsågning av löv i Traryd 

8 Ägarmötena 

”Framtidens skogsägare behöver de bästa tjänsterna” 

10 Södra Timbers vd: ”Vi har ett bra case” 

Bemanningsplan klar för nya sågen i Värö 

12 Medlem i Södra 

Sofi e har fi ngrarna i myllan men gillar stadens puls 

14 Marknadsläget 

Dansk fl isrush blev glad överraskning 

16 Full fart på gps-märkta älgar 

18 Nytt distributionssystem för plantor 

20 Kryddat vin med gamla anor 

22 Södra Timber anpassar produktionen till efterfrågan 

23 Revidering av grön plan upphör 

Gröna skogsbruksplanen anpassad till FSC 

24 Stark start för Glasrikets skatter 

25 ”Tyskland är en stor och viktig marknad” 

26 Nu snurrar vindkraften i Mönsterås 

Så fungerar ett vindkraftverk 

Södras vindkraft med nya ägare 

28 Kraftsamling skog 

28 Deltagarna har blivit mer aktiva i sin skogsskötsel 

31 ”Jag hade aldrig kunnat drömma om en sådan 

framgång” 

32 Fototävlingen avgjord 

33 Systrana Kallur dragplåster i Växjö 

34 Tunnbindarmästare med träsmak för ek 

36 En massa nya massaidéer 

38 Tummen upp för kedjeröjsågen 

Är bäst i brunnsröjning 

”Det är så roligt att jag kör efter jobbet” 

40 Medlemsinfo 

40 Hållbar hänsyn i vått och torrt 

Blå målklasser för vattenmiljö 

42 Vibeke Alstad: Är skog en bra investering? 

Elspalten: Rakt på sak 

43 Stort intresse för handel med inbetalt insatskapital 

44 Möjlighet till snabbare betalning 

Äntligen hemma ökar intresset för Trivselhus 

Vinn boken Sveriges Nationalparker 

Vinn medlemsjacka 

45 Yngre välutbildade skogsägare litar mest på internet 

46 Julklappstips 

48 På gång: Jultraditioner 

Sveriges nationalparker: Store Mosse 

Omslagsbild: 

Det är lätt att upptäcka de röda 

bär som ännu dröjer sig kvar 

i vår natur. Några kvistar i en 

vas blir en enkel och vacker juldekoration. 

Foto: Johnér Bildbyrå AB

2008 och 2009 var djupt präglade av fi nanskrisen. Betraktar 

vi 2010 i backspegeln kan vi förnöja oss åt ett år då marknaderna 

tydligt kom tillbaka. 

Vi kan också konstatera att verksamheten haft fokus på det 

som vi själva kan påverka: produktivitetsutvecklingen. En stor 

andel av produktivitetsökningen under året kommer från 

frivilliga bidrag från medarbetarna. För det tredje kvartalet 

rapporterade vi en real produktivitetsökning om 2,3 procent. 

I skrivande stund, i slutet av november, så har medarbetarna 

i Södra bidragit med än 3 100 förbättringsidéer hittills i år. 

Att arbeta med det vi kan påverka är vårt verktyg för att 

främja Södras konkurrenskraft. Marknaden – det vet vi – 

kommer att fortsätta präglas av konjunktursvängningar, 

som vi inte kan påverka. 

I skogen har det varit hög aktivitet tack vare att industrin 

haft ett stort råvarubehov. Marknaden har under året 

gått från ett läge med fortsatt ökade priser och risk för 

knapphet i försörjningen till en situation med välförsörjda 

lager av rotstående skog och en prisjustering nedåt. 

Kostnaderna för prishöjningarna under det första halvåret 

har slagit igenom i verksamheten under hösten. 

2010 är också året då vi har genomfört eller påbörjat fl era 

projekt som samtliga är ytterligare steg på vägen längs 

det uthålliga, återvinningsbara och förnybara, som är den 

strategi Södra följer: 

Södra Cell Värö blev världens första fossilfria massabruk. 

Vi tog beslut om och påbörjade bygget av ett nytt sågverk 

med 750 000 kubikmeters årskapacitet vid Södra 

Timber Värö, som tillsammans med Södra Cell Värö blir 

ett fossilfritt kombinat. 

Vi avslöjade planerna på att påbörja produktion av textilmassa. 

Södra och det massabaserade materialet Durapulp väckte 

åter stort intresse från potentiella samarbetspartners när 

Södra och lampföretaget Wästberg visade lampan w101 

under Designveckan i Milano. Lampan vann även årets 

Design S, Swedish Design Awards. 

3 

Många steg 

mot uthållighet 

och mycket att se 

fram emot 

Vi beställde vindkraftverk till Mönsterås. Bygget är i slutfasen 

och de sex första vindkraftverken snurrar i skrivande 

stund. 

Vi beslutade att bygga en tennishall i trä i Växjö, ett projekt 

där bland andra tennislegenderna Stefan Edberg och 

Carl-Axel Hageskog fi nns med. 

SunPine, som världens första anläggning för produktion 

av grön diesel från skogsråvara, invigdes i Piteå. 

Vi har mycket att se fram emot. 

Med önskan om goda helger, 

Leif Brodén, Koncernchef

4 

Södra tror på 

etiketternas 

möjligheter 

Ett specialpapper på tydlig frammarsch 

är etiketterna. Och allt pekar på en 

fortsatt tillväxt vilket glädjer Henrik 

Wettergren, affärsområdeschef i 

Södra Cell. 

– Vi ser helt klart en positiv utveckling 

i detta segment. Nu står vi i startgroparna 

för att växla upp som en självklar 

leverantör till etikettpappersbruken i 

Europa, säger han. 

Text: Camilla Erlandsson Foto: Ola Åkeborn, Mats Kockum 

Förpackningsbranschen förändras ständigt. Det 

beror framför allt på branschens starka koppling till 

det som ska förpackas. Trender, krav och önskemål 

från de producenter som tillverkar produkter som 

kräver förpackning innebär att förpackningsindustrin 

ständigt anpassar sig efter den verklighet som 

de egna kunderna lever i. Nu fi nns en tydlig sådan 

trend, som också påverkar Södra på ett högst positivt 

sätt. 

Vinner terräng 

I takt med en alltmer globaliserad marknad har 

förpackningarna blivit alltmer neutrala – med följden 

att etiketter har fått ett minst sagt framskjuten 

position. Henrik Wettergren reder ut den nya utvecklingen: 

– Vi kan se att etiketter vinner terräng i en ny 

produktionstrend där förpackningar av 

olika slag, som livsmedel, läkemedel, 

husgeråd, har blivit alltmer neutrala. 

Tidigare trycktes informationen direkt 

på förpackningen – nu är det etiketten 

som fästs på förpackningen som har 

blivit informations- och identitetsbärare. 

Förenklar 

Detta förenklar betydligt för livsmedelsproducenterna. 

Den globaliserade 

marknaden innebär nämligen att det fi nns ett 

ständigt behov av anpassningar av olika slag. Det 

kan handla om inhemska språk, information, layout 

– eller för uppdateringar överlag – vilket ökat på 

Henrik Wettergren 

grund av krav från myndigheter om ökad dokumentation 

av innehållet i olika produkter. Men nu 

behöver livsmedelsproducenterna inte längre trycka 

nya förpackningar. 

– Det är fl exiblare, enklare, mer rationellt och 

kostnadseffektivt att ändra innehållet på en etikett 

eller lägga till en ny etikett med uppdaterad information. 

Alternativet, att trycka direkt 

på förpackningen, innebär att förpackningar 

med inaktuell information måste 

kasseras så fort en uppdatering ska ske. 

De miljömässiga fördelarna är med 

andra ord uppenbara, konstaterar 

Henrik Wettergren. 

Två olika segment 

Den nya etikettrenden påverkar inte 

bara etikettproducenterna. Med tillväxt 

på etiketter kommer också en ökning av 

ett annat specialpapper, nämligen releaselinern, som 

är det glatta papper som de självhäftande etiketterna 

sitter på, och som avlägsnas vid appliceringen. 

– Etikettboomen är således intressant för oss 

som massaleverantör eftersom den inbegriper två 

olika specialpapper och två olika segment, säger 

Henrik Wettergren. 

Södra Innovation och Södra Cell har ett gemensamt 

mål att öka massaleveranserna till specialpappersområdet. 

– Trycket på förpackningar på den internationella 

marknaden är stort och denna preferens att 

trycka på etiketter talar för en tillväxt. Här vill vi 

förstås vara med och lägger nu stor kraft vid att 

utveckla så bra produkter som möjligt för våra 

kunder, avslutar Henrik Wettergren.

Nya Palms P6800 finns med 10, 11 eller 13 tons vagn 

Prisexempel: 

PALMS SKOGSVAGN 680-11 

med dubbelram. ................ 149.900:- 

Kampanjpris p jp ggäller som längst g till 31/12-2010 0 Med hydraulservo blir lastning och hantering av all timmer mycket 

smidigt. För gällande skogsvagnspriser se vår hemsida: www.nordfarm.se 

KAMPANJ 

Hydraulservo 

Farmi 

CH260HFEL 

Flishugg med varvtalsvakt, 

kvistbrytare samt 

tratt för kranmatning. 

Ord. pris: 134.000:- 

Kampanj nu: 

119.900:- 

Nordfarm • Surgatan • 602 28 Norrköping 

Tel: 011-19 70 50 • Fax: 011-26 58 80 

E-post: info@nordfarm.se • Internet: www.nordfarm.se 

Alla priser är rek. ca-priser exkl. moms. och gäller maskin i grundutförande. 

5 

*Köp till hydraulservo till kanonpris 

när du köper en ny Palms 

skogsvagn (erbjudandet gäller 

från kran P6650.) 

Med hydraulservo blir lastning 

och hantering av timmret mycket 

smidigt. 

Ord. pris: 27.000:- 

Kampanjpris: 

12.900:- 

Kampanjpris gäller som längst till 

31/12-2010 och endast när du köper 

en ny Palms skogsvagn med kran 

P665, P680,P700 eller P840.

6 

Virkesmarknaden 

Stark efterfrågan 

på fi berråvara 

Den snabba återhämtningen efter fi nanskrisen mattas 

av till följd av fi nanspolitiska åtstramningar runt om i 

världen. Sverige har inte längre någon fördel av en 

svag valuta. Våra konkurrentländer ökar sin produktion 

av sågade trävaror och vi tappar marknadsandelar 

jämfört med 2009. Text: Olof Hansson Foto: Robert Tjernberg 

Den fi nska produktionen av sågade trävaror under 

januari-september var 25-30 procent högre jämfört 

med samma period föregående år. Detta kan dels 

förklaras med en svagare euro som ger konkurrensfördelar 

dels av ett ökat utbud av timmer. Förklaringar 

till det ökade utbudet av timmer är en storm 

i juli samt en tillfällig skattelättnad som tas bort vid 

årsskiftet. 

Efter ett planenligt underhållsstopp vid Södra 

Cell Mönsterås är det nu åter full fart i Södras 

svenska massabruk. Efterfrågan av massa, och 

framförallt barrmassa, är fortsatt god. Prisnivån i 

dollar är kvar på en hög nivå. Det globala lagret av 

avsalumassa är på en tillfredställande nivå och 

leveranserna är fortsatt höga. 

Massaved 

Efterfrågan av massaved är fortsatt god. Effekten av 

den höjda gallringspremien på barr- och granmassaved 

till 50 kr/m³fub samt det höjda lövmassavedspriset 

med 30 kr/m³fub är glädjande. Kontrakteringen 

av gallring har ökat rejält och Södras 

rotstående lager av gallringsuppdrag ökar stadigt 

vecka för vecka. Utmaningen ligger i att ta fram de 

volymer och sortiment som industrin efterfrågar. 

Timmer 

Som en följd av den ökade osäkerheten om förbrukning 

och efterfrågan av sågtimmer i marknaden 

sänker Södra priset på normaltimmer av gran 

och tall med 50 kr/m³fub. Merparten av de sydsvenska 

sågverken kommer liksom Södra att förlänga 

sina stopp över jul och nyår. Utbudet av 

timmer är fortsatt högt och de fl esta sågverk är 

välförsörjda. Marknadsstoppet påverkar efterfrågan 

av timmer. Ytterliggare åtgärder för att möta den 

minskade efterfrågan av svenska trävaror kan inte 

uteslutas. 

Skogsbränsle 

Under inledningen av säsongen har leveranserna av 

biobränslen varit betydligt högre än vad som är 

normalt för årstiden. Anledningen är en något 

kallare höst samt ett högt elpris som stimulerar till 

elproduktion i kombinerade kraft- värmeverk. Den 

höga efterfrågan har mötts av en hög produktionstakt 

i skogen. Om ökningen i efterfrågan kommer 

att bestå återstår att se. 

Undersökning 

av dubbeltoppar 

systematiseras 

Många uppgifter om dubbeltoppar i granföryngringar 

har rapporterats och det har 

uttryckts oro över att detta har att göra med 

plantmaterialets genetik. Efter en grundlig 

genomgång av fältförsök har Skogforsk 

inte hittat större frekvens dubbeltoppar 

hos förädlade plantor än hos vanligt beståndsmaterial. 

Skogforsk lägger nu upp 

en ny databas där skogsägare uppmanas 

rapportera onormal dubbelstamsförekomst 

i praktiska planteringar. 

Text: Carin Bengtsson 

Skogforsk genomför genetiska fältförsök där de 

förädlade plantorna studeras och jämförs med beståndsmaterial. 

I undersökningarna har bland annat 

förekomsten av dubbelstam registrerats. 

Resultaten grundas på en serie mycket stora 

avkommeförsök (mer än 15 000 plantor per försök 

och 1 350 föräldraträd) från Skåne till Västmanland. 

Dubbelstam noterades för i genomsnitt 15 procent 

av träden (både avkommor och oförädlade jämförelsematerial 

inräknat). Den lägsta noteringen var 7 procent 

och den högsta 31 procent. Arvbarheten var 

genomgående låg, vilket innebär att dubbelstam har 

ett svagt samband med genetik. 

– De genetiska sambanden mellan förekomsten 

av dubbelstam och tillväxt var genomgående gynnsamma, 

det vill säga god tillväxt gav färre dubbeltoppar, 

säger Karl-Anders Högberg, Skogforsk, som 

genomfört studien. Sambanden var dock svaga och 

inte statistiskt signifi kanta. 

I de fl esta försök hade oförädlat jämförelsematerial 

ungefär samma frekvens dubbelstam som förädlade, 

men i två av försöken hade några jämförelsematerial 

signifi kant högre dubbelstamsfrekvens. 

I de senast utvärderade fältförsöken, där nästa 

förädlingsgeneration testades, konstaterades endast 

mycket låga frekvenser dubbelstammar – högsta 

värdet var 7 procent. Inte heller här kunde något 

statistiskt signifi kant samband mellan dubbeltoppar 

och tillväxt konstateras. 

Uppföljningen av Skogforsks fältförsök ger alltså 

inget underlag för att dubbelstam skulle vara genetiskt 

kopplad till hög tillväxt. Ett problem med dubbelstammar 

är att de kan vara orsakade av en mängd 

faktorer, som exempelvis frost, svampangrepp, insekter 

och viltbetning. 

För att på ett bättre sätt beskriva läget och kanske 

ge en förklaring till iakttagelserna föreslår Skogforsk att 

rapporter om dubbelstammar i granbestånd systematiseras 

genom att uppgifter om bestånden sänds in 

till Skogforsk. 

– Frekvensen dubbeltopp i våra planteringar är 

en fråga som måste följas noga. Det är bra att Skogforsks 

långsiktiga försök visar att dubbelstammar inte 

är kopplat till förädlade plantor, säger Göran Örlander, 

skogsskötselchef på Södra. 

– Södra välkomnar den breda uppföljning som 

Skogforsk initierar och där skogsägarna får rapportera 

dubbelstamsförekomst till nya databasen, fortsätter 

Göran Örlander.

Ny testsågning 

av löv i Traryd 

Möjligheten att såga lövträ i Traryd utvärderas just nu i 

samarbete mellan Södra Timber och Södra Interiör. 

– En testsågning av löv genomfördes i somras och en andra 

i början av november. Beslut om hur vi går vidare fattas 

till våren, säger Fredrik Petersson, platschef i Traryd. 

Text och foto: Åsa Wernersson 

– I det underlag som ska tas fram 

genom provsågningar ska ingå vad vi 

klarar att såga per timma, vad vi får för 

utbyte och i vilken kvalitet. Kvalitetsbedömningen 

ger ett leveransmedelpris 

som används för at göra en kalkyl 

om det fi nns en ekonomisk bärighet 

att påbörja lövsågning i Traryd, berättar 

Fredrik. 

Det är annorlunda att såga löv än 

barr. 

– Barr utgår från centrumvaror 

och sidobrädor blir vad det blir. I lövet 

sitter det största värdet i sidoutbytet. 

Vi har gjort mindre investeringar i 

styrsystemet, så att vi kan köra blocket 

i retur många gånger för att kunna 

plocka så många värdefulla sidobräder 

som möjligt. Sedan är det en avvägning 

mellan produktivitet kontra 

sidoutbyte. 

För att lyckas med projektet gäller 

det att hitta en avsättning för den 

lägre kvaliteten. För prima varor fi nns 

en avsättning inom Södra Interiör. 

Prima ek kommer till exempel att 

levereras som en hyvlad vara redo för 

bygghandeln. 

Det har diskuterat hur många 

träslag som ska sågas i Traryd. 

– Ju fl er träslag desto komplexare 

blir det och givetvis svårare att lyckas 

I november gjordes den andra provsågningen av löv i Traryd. Då sågades ek till skillnad från 

den första då det var björk som sågades. Platschefen Fredrik Petersson och produktionsledaren 

Berndt Johansson är optimistiska. 

med projektet. I vårt förslag ska vi såga 

ek, björk och fura i Traryd. Stockarnas 

diameter blir mellan 20-35 cm. 

Samtidigt som lövsågsprojektet 

pågår behålls den nuvarande produktionen 

med en budget på 60 000 

kubikmeter furu om året. 

– Vi har order och leveranser som 

ska uppfyllas, så det vardagliga arbetet 

med ordinarie produktion, produktivitet, 

arbetsmiljö måste rulla på trots 

lövträprojektet. 

Egen firma 

– Skog och lantbruk 

Fakturor ska betalas. Pengar ska in på kontot. Dina 

inventarier och fastigheter behöver underhållas. Kanske 

står du inför en expansion? Det är många saker som 

måste klicka för att din verksamhet ska fungera som 

du har tänkt dig. Vi vill göra just de sakerna så enkla 

som möjligt för dig. Och vi kallar lösningen Egen firma 

Skog och lantbruk – en komplett samling av de tjänster 

du behöver för att sköta dina bankärenden. Enkelt och 

effektivt. Och framför allt – anpassat för dig. Läs mer på 

www.handelsbanken.se/skogochlantbruk. 

7 

Det är inget problem med en 

engagerad personal. 

Om Traryd blir ett lövsågverk 

täcks Södras verksamhetsområdet väl 

genom sågverket i Djursdala på östsidan 

och Traryd i väst. 

Både Fredrik och Berndt tror att 

det är möjligt att få en bra logistik 

och ett rationellt fl öde, vilket är viktigt 

för att kalkylen ska gå ihop. Men 

beslutet om hur det blir fattas alltså 

till våren.

8 

Sagt på ägarmöte 

Framtidens skogsägare vill 

ha de bästa tjänsterna 

Framtidens skogsägare kommer i hög utsträckning att bo i 

staden och jobba med annat än sin skog. Därför behöver 

Södra utveckla tjänster med hög kvalitet och som är trygga 

att använda även för dem som inte kan så mycket om skogen. 

Det var slutsatsen på ett ägarmöte i Göstorp utanför 

Laholm i södra Halland. Text: Lars Edqvist Foto: Mats Samuelsson 

Det är becksvart utanför det lilla 

ordenshuset i byn Göstorp i de inre 

delarna av södra Halland. Tolv medlemmar 

i Södra samlas runt ett bord 

för att diskutera ägarfrågor. 

Mari Berg Johansson inleder diskussionen 

med att betona att kvällen är 

tänkt för en informell diskussion med 

högt till tak – även om det var lågt till 

tak i det gamla ordenshuset. Hon passar 

på att pejla stämningen: Är ni nöjda? 

– Belåtna, men inte nöjda, är svaret. 

Snabbversion 

Mari fortsätter med en snabbversion 

av Södras ekonomiska historia och 

konstaterar att Södra har gått igenom 

en fantastisk utveckling, inte minst när 

det gäller produktiviteten. 

Detta utmynnar i en diskussion 

om forskning och utveckling: 

– Det är nu vi måste fundera över 

vad som efterfrågas om 60 år eller hur 

cellulosa kommer att användas om 25 

år, säger Mathilda Clausén. 

– Det Södra gör på forskningssidan 

är väldigt viktigt. Vi kan vara stolta 

över Södras långsiktiga forskning, 

anser Bror Axelsson. 

Kvalitetsfrågan diskuteras också. 

– Det är trist att det inte längre 

verkar fi nnas något intresse för kvalitet. 

När man har virke av hög kvalitet att 

leverera så gör man hellre det till någon 

som uppskattar det, säger Jan Andersson. 

Asta Berg dukar upp kaffebordet som av mötet 

skämtsamt utnämndes till det viktigaste skälet 

att vara medlem i Södra. 

Tämligen entydigt 

Mari Berg Johansson ställer frågor och 

får tämligen entydiga svar. 

Är vinstdelningen viktig för er? 

– För oss som bor här och lever på vår 

skog är vinstdelningen viktig. Allt fl er 

bor på andra håll, har andra inkomster 

och har skogen mest för jakten. För dem 

är nog inte vinstdelningen så viktig. 

Betyder det att vi ska återinföra förvärvstillstånd? 

– Nej, det är inte realistiskt, men frånvarande 

medlemmar som inte sköter 

sin skog är ett problem. 

Är det rimligt att så mycket pengar 

stannar i föreningen? 

– Det beror på vad de används till. Om 

pengarna används till investeringar är 

det bra. 

Asta Berg bjuder på kaffe och smörgås 

och temperaturen i debatten stiger. 

– Så länge pengarna investeras här 

i Sverige är det bra att Södra har en 

hög nivå på investeringarna. Men om 

våra pengar går till investeringar på 

andra sidan jordklotet skulle det vara 

annorlunda, säger någon och de fl esta 

instämmer. 

Ska vara effektivt 

Jämförelser görs med Arla och de 

fl esta känner oro för att Södra ska bli 

så stort så att medlemmarna tappar 

greppet. Södra ska vara en ganska liten 

och mycket effektiv organisation, men 

aldrig tjänstemannastyrd. Detta är 

också alla överens om. 

– Även om vi inte ska investera på 

andra sidan jorden tycker jag att det är 

bra att vi utvecklar oss på närliggande 

områden som Södra interiör och Södra 

skogsenergi gör, säger Mathilda Clausén. 

– Det är bra om vi kan utveckla vår 

verksamhet, så att vi kan få mer ut ur 

trädet. Och det är bra att hålla en hög 

miljöprofi l, säger Jan Andersson. 

Mari Berg Johansson betonade att kvällen var vikt för en informell diskussion med högt i tak. 

Vardagsproblem 

Diskussionen växlar in på vardagsproblem 

i relationen till Södra. Flera är 

kritiska mot att det kan ta lång tid från 

leverans till redovisning. 

Alla är överens om att det är en 

fördel att känna sin skog och att stå på 

sig. Det är inte lätt att vara utbo och 

sakna kunskap om skogen, för det är 

viktigt att kunna göra sina egna val. 

– Vad efterfrågas om 60 år, undrade 

Mathilda Clausén. 

– Jag vill kunna välja att få lite 

mindre betalt om avverkningen görs 

med lite mindre maskiner som inte gör 

så djupa spår i marken, säger Mathilda 

Clausén. 

Hur ska då Södras service vara? 

– Man ska känna tryggheten att inte 

bli lurad, det ska vara som en försäkring 

att vara med i Södra, säger Erik 

Berg, som var aktiv i förtroenderådet 

och förvaltningsrådet under de svåra 

åren på 70-80-talet. 

Medelåldern på ägarmötet i 

Göstorp är relativt hög. Mari Berg 

Johansson undrar hur en yngre generation 

skogsägare ska kunna lockas att 

engagera sig i Södra? 

– Det är svårt att konkurrera med 

datorerna, men att ge dem en kurs för 

motorsågskörkort i julklapp kan vara 

ett sätt att få dem att upptäcka skogen, 

tror Mathilda Clausén. 

– Det är svårt när ungdomarna 

hellre vill studera och kanske doktorera 

än att ge sig ut i skogen. Hur ska Södra 

kunna möta det? Vi får ta vårt ansvar 

för att försöka påverka våra egna barn. 

– Det måste fi nnas bra tjänster till 

de medlemmar som har lämnat landsbygden. 

Och de nya medlemmarna 

måste känna att de får den bästa servicen 

även om de inte är på plats. Detta 

ställer krav på bred kompetens hos 

tjänstemännen, inte bara som inköpare. 

Diskussionen avslutades med 

frågan varför de som deltog i det här 

mötet var medlemmar och vad som 

kan göra det ännu mer attraktivt att 

vara medlem. 

– Vi är med för det goda kaffet, 

skojade några. 

– Studieresor till skogar och industrier 

i andra länder är mycket intressanta. 

Vi har varit på några studieresor 

och det har varit väldigt lärorikt, tyckte 

Ingrid och Bror Axelsson.

I det lilla ordenshuset i Göstorp träffas tolv 

skogsägare för att diskutera Södras framtid. 

Några kommentarer 

från andra ägarmöten 

”Vi var elva personer och har frågor vi vill ställa till styrelsen. Det handlade 

t ex om Södramodellen och kapitalbildningen. Vi tror också att Södra 

behöver ett konkurrenskraftigt servicekoncept för framtidens skogsägare.” 

Håkan Kåkneryd, Norrköping. 

”Diskussionerna har varit konstruktiva. Man har bland annat undrat varför 

det fi nns ett så stort kapital i föreningen. Om det inte fi nns ett självklart mål 

med att samla mer kapital kanske en del kan fördelas till medlemmarna.” 

Mats Löfgren, Vederslöv, Alvesta-Växjö. 

”De fl esta var mer välinformerade än vanligt. Vi diskuterade efterlikvid och 

kapitalutdelning. Här fanns en tydlig skiljelinje mellan de äldre, som föredrog 

en större kapitalutdelning, och de yngre som lutade mer åt en större 

efterlikvid.” 

Harald Gradén, Ulricehamn. 

”Södramodellen är de fl esta rätt nöjda med. En annan fråga var hur vi ska få 

med nya och yngre medlemmar på våra möten. En idé var att ha lite större 

bredd och till exempel ordna program som vänder sig till hela familjen.” 

Inge Petersson, Ronneby. 

”De viktigaste frågorna rörde framtiden, hur vi ska nå en ny generation 

medlemmar. Ett förslag var att Södra ska erbjuda skogsbruksplaner till 

rabatterat pris. På det sättet kan man knyta nya skogsägare till sig.” 

Anna Thorén, Finnveden. 

”En fråga som diskuterades var omsättningen på skogsinspektorer. 

Det fi nns ett starkt önskemål om en bättre kontinuitet. Insatserna var 

ett ämne som diskuterades. Många vet inte hur det går till att välja själv. 

Kanske tydlig information med årsbeskedet?” 

Inge Bodelsson, Södra Skåne. 

Djur, natur 

eller teknik? 

Naturbruksprogrammet [NB] är yrkesprogrammet som 

kan erbjuda full naturvetenskaplig behörighet. 

Yrkesutgångar NB 

• Maskinförare lantbruk 

• Djurskötare lantbruk 

• Hundförare-/skötare 

• Skogsmaskinförare 

• Skogs- och viltvårdare 

Läs om utbildningarna och skolan på 

www.lj.se/segerstadvarnamonaturbruk 

Yrkeshögskola och KY 

• Skogligt basår 

• Skogsbrukstekniker 

• Lantbruk basår 

• Driftledare lantbruk 

- Lantbruksteknik 

- Husdjursskötsel 

• Företagare med hund 

9 

BESÖK OSS! 

Ring och anmäl besök 

på tel 0371-58 46 10

10 

Hur är marknaden just nu? 

Byggandet föll kraftigt framför allt under 

2008. Fallet har bromsats upp och förhoppningsvis 

så befi nner vi oss nu på en 

bottennivå. Byggandet kommer att öka 

gradvis, delvis i Europa men framför allt 

i USA där vi får se rejäla ökningar framöver. 

Det kommer väl inte att gå uppåt 

med en oerhörd fart, men vi får kanske se 

en gradvis förbättring och om två till fyra 

år är vi kanske tillbaka där vi var före 

fallet. 

Men 2010 har väl varit ganska 

starkt? 

Det är bra för sågverks- och tränäringen 

att renoveringssektorn har gått så bra. 

Även under fallet för nybyggen har 

renoveringarna gått bra, och det är där 

den stora träförbrukningen fi nns. 

Har det varit några skillnader 

mellan Sverige och våra starkaste 

konkurrentländer? 

Trots den kraftiga minskningen av byggandet 

fi ck vi balans tack vare att produktionen 

minskade i samtliga länder runt 

Peter Nilsson, vd Södra Timber, om företagets nuläge och framtid: 

Vi har ett bra case 

omkring oss. Sverige fi ck ett gynnsamt 

läge tack vare den svaga kronan. Vi blev 

ju aldrig lika påverkade som omvärlden; 

mycket tack vare valuta kunde vi fortsätta 

att arbeta upp våra stormlager i oförminskad 

takt. 

Hur påverkas vi av att kronan 

stärkts av Sveriges relativt starka 

statsfi nanser? 

Vår konkurrenskraft gentemot konkurrenterna 

har försvagats. Det är inga små 

tal för det handlar om 15-20 procent. 

Den konkurrensfördel vi hade är som 

bortblåst och det kan vi i dagsläget inte 

kompensera oss för. 

Hur ser det ut om du blickar framåt 

mot de närmaste månaderna? 

Efter en minskning sedan fi nanskrisen 

fi nns nu tecken på att nybyggandet vänder 

uppåt från rekordlåga nivåer. Södras 

huvudmarknader ser ut att utvecklas 

positivt och vi har även renoveringssektorn 

med oss. Osäkerheten gäller bland 

annat om vi kan kompensera den starkare 

kronan med prishöjningar i lokala valutor. 

Räknar du med att Södra Timber 

fortsätter att köra full produktion? 

Vi har bestämt oss för att produktionsbegränsa 

under vintern. Tittar man på 

råvarupriserna i Sverige och även runt 

omkring i Europa, så vill jag inte använda 

uttrycket högt pris, men i förhållande 

till försäljningspriset på trävarorna 

fi nns ingen intjäningsförmåga med de 

råvarupriserna. Och vi vet att många 

aktörer har gott om rotstående lager. Det 

är klart att det är katastrofalt om vi skulle 

börja sänka priserna. Därför kan det vara 

en bra åtgärd att hålla balansen genom 

att stoppa produktion. 

Hur stark är benägenheten hos 

sågverksföretag att ta stopptid i 

stället för att såga på? 

Min tro och förhoppning är att många 

väljer att stoppa om marknaden hamnar i 

obalans. Samtidigt är det svårt att hålla 

kontroll på det här och vi vet att det bara 

behövs lite för att priset ska tippa åt ena 

eller andra hållet. Man får titta i sin egen 

lada och sedan göra en bedömning. 

Enligt de prognoser vi gör nu klarar 

Text: Per Braconier Foto: Andreas Lindholm 

vi oss till jul utan produktionsstopp. Men 

det är ingen stor dramatik i det. Det 

handlar inte om att stå stilla med alla 

sågverken i en eller två månader. Så stora 

lager är det inte utan det rör sig om 

vanlig förmåga att hålla koll på sin egen 

situation. 

På längre sikt ökar intresset för trä? 

Så är det – vi har ett bra case. Trävaror är 

bäst på att långtidslagra koldioxid och 

det går åt förhållandevis lite energi vid 

träbyggande, jämfört med många andra 

byggen. Men allt händer inte av sig själv. 

Det gäller att ta fram bra byggmaterial, 

bra metoder och standarder för att trä 

verkligen ska bli försthandsvalet. 

Men det är många som måste lära 

sig tänka nytt? 

Det är kärnan i detta. Ta till exempel den 

senaste mottagaren av Marcus Wallenbergpriset, 

tysken Hans Joachim Blass, 

vars insikter förenklar träbyggandet 

väsentligt. Han har kommit på hur man 

ska sammanfoga trä bättre i byggnader. 

Det är ett lysande exempel på nya idéer

inom ett område där man annars inte 

riktigt vet hur man gör på ett bra sätt och 

därför tar till för kraftiga, stora, komplicerade 

och dyra lösningar. 

Säkerhetsarbetet är högt prioriterat. 

Vad är det som händer just nu? 

Vi jobbar väldigt mycket med är att göra 

våra arbetsplatser säkrare. En sak är hur vi 

säkrar arbetsplatserna med stängsel och 

andra skydd. Ännu tyngre väger de kulturella 

frågorna runt säkerhetstänkandet: 

hur vi uppför oss på sågverket, hur cheferna 

agerar samt ordning och reda. Vi 

måste verkligen få grepp om vår säkerhetskultur. 

Det fi nns inget likhetstecken 

mellan en säker arbetsplats och en som är 

mindre effektiv eller mindre produktiv. 

Jag tror det är precis tvärtom. 

Varför är det oacceptabelt många 

tillbud idag? 

Alla har ett eget ansvar att följa de regler 

som fi nns. Men en del har väldigt goda 

avsikter när de tar risker och kanske går 

in innanför en avspärrning eller ger sig 

på någonting med händer eller fötter. Vi 

måste förstå att det är inte så det ska 

vara; det är oacceptabelt. 

Vilka stora förändringar väntar 

inom Södra Timber under de närmaste 

åren? 

Varje sågverk kommer att producera färre 

produkter och ha ett mindre sortiment. 

Varje arbetsplats blir lite mer specialiserad 

för varje år. 

Vi sätter också ned foten när det 

gäller tron på stordriftsfördelar. Vi har 

möjlighet att växa inom det utrymme 

som fi nns för ökad avverkning hos Södras 

ägare. Det kanske allra viktigaste för att 

klara uppgiften är att vi är effektiva och 

produktiva i våra anläggningar. Naturligtvis 

gäller det kostnaderna, men också 

att ha rätt produkter och få betalt på 

marknaden. Vi får inte mer betalt för 

våra produkter än andra, men däremot 

gäller det att vi gör rätt saker. 

Vi ser att det måste till en eller några 

riktigt stora, produktiva anläggningar. 

Det sänker kostnaden och ökar konkurrenskraften 

och betalningsförmågan för 

råvaran. Men vi behöver en mix av stora 

och små sågverk eftersom vi måste klara 

av både standardprodukter och mindre 

standardiserade varor. Men det är klart att 

andelen standardprodukter ökar, och därför 

är jag övertygad om att det är rätt att 

som bas ha ett eller några stora sågverk. 

Vilken är affärsområdets största 

utmaning just nu? 

Det är fl ytten av sågen i Adelebsen och 

uppbyggnaden av den i Värö. Det är dels 

en teknisk och fysisk utmaning, dels en 

stor omställning för organisationen i 

Värö att köra en såg med helt andra 

kapaciteter och volymer, och hur vi 

logistiskt får till det här. Det kommer att 

bli en väldigt stor omställning för många. 

Har vi alla de resurser som krävs 

för att klarar ett sådant projekt? 

Vi har ett samarbete med Klausnergruppen 

och sågverkets arktitektfi rma, 

som har erfarenhet av att bygga och att 

driva sådana sågverket. Men vi måste ju 

självklart vara förberedda att ta emot och 

ta hand om anläggningen på ett bra sätt. 

Vi håller precis på att sätta igång en 

ny marknadsorganisation. Den har vi 

strukturerat på ett lite nytt sätt, specifi kt 

när det gäller fl öden till exempel. Det är 

den enskilt största utmaningen. 

Vilka nya kunder i Europa skulle 

du vilja ha? 

Jag tror väldigt mycket på den ökande 

standardiseringen, som sker gradvis. Den 

gör att byggandet successivt blir mer lika 

i Europa och USA. Det blir mer likvärdiga 

produkter och därmed mycket 

lättare att distribuera samma produkt till 

fl era länder. Vi kommer att arbeta mer 

med de större kedjorna och husbyggarna. 

Men när Värösågen är i full gång måste 

vi helt klart ha en plattform i USA. 

Vilken organisation krävs i USA? 

Vi tittar på om vi kan samarbeta med 

något befi ntligt, etablerat, företag. Precis 

som vi i dag arbetar med Crown Timber 

i Storbritannien och Smartt Timber 

Sales i Nederländerna. Det krävs att vi 

har en bra logistiklösning gentemot USA 

inom ett till tre år. 

Hur ser Södra Timber ut om 

fem år? 

Vi slår i taket med producerad volym 

inom vårt område, med ökningen i Värö. 

Då pratar vi om en volym strax över två 

miljoner kubikmeter. Vi kommer att ha 

en riktig etablering i USA och fi nnas på 

plats betydligt tyngre i Norge. Vi förädlar 

mer; jag tror kanske inte att vi kommer 

att göra limträbalkar, däremot kommer vi 

att ha lite mer bärande, starkare produkter. 

Vi är ordentligt engagerade i FoU och vi 

är bra på det om fem år. 

Går Södra Timbers utveckling 

tillräckligt snabbt? 

Det är bra takt i marknaden och vi har 

en organisation för det. Jag kan väl känna 

ibland att det går lite långsamt att få ned 

kostnaderna; jag skulle önska att det gick 

fortare. Jag hoppas att vi ska bli bättre på 

ordning och reda och arbetsmiljöarbetet. 

Jag tycker vi är duktiga på produktivitetsarbete 

generellt, men vi skulle kunna bli 

bättre på att driva produktivitetsarbetet i 

de administrativa delarna. Totalt sett 

tycker jag vi går framåt bra även om det 

alltid fi nns delar man är mer nöjd med 

och delar man är mindre nöjd med. 

Bemanningsplan klar för 

nya sågen i Värö 

11 

Bemanningsplanen för kollektivanställda till den nya sågen i Värö är nu förhandlad 

och klar. Antalet kollektivanställda ökar från 103 till 107 befattningar. 

Anläggningen i Adelebsen är nu helt nedmonterad och den 26 november var 

allt material på plats i Värö. Text: Åsa Wernersson Foto: Tanja Ling och Ulrika Aune 

– Vi har annonserat efter sågverksoperatörer, elektriker, mekaniker och truckförare/ 

maskinförare. I rekryteringen tar vi höjd för kommande pensionsavgångar och har därför 

sökt totalt nio tjänster. Sista ansökningsdatum var 24 november och vi räknar med att de 

nya medarbetarna är på plats efter årsskiftet. Vi tittar också på skiftupplägget och planen 

är att stora delar av anläggningen körs i tvåskift, säger Karl Lindow, projektansvarig för 

organisationen och platschef i Värö. 

Anläggningen i Adelebsen är helt nedmonterad och det har pågått ett intensivt transportarbete 

av material till Värö sedan i början av oktober. Nu är allt material på plats. 

Det är full aktivitet på plats i Värö. Pålningsarbete för timmersortering, såghall och 

råsortering är färdig. 

– Vi har börjat med gjutningsarbete och fundamentsbygge för timmersorteringen. 

En del markarbete kvarstår, Peab och de tyska företaget Dechant arbetar parallellt med 

byggnader och färdigställande av 

mark. Målet är att alla fundament ska 

vara gjutna till årsskiftet, säger Karl. 

Dessutom har upphandling gjorts 

av en Finscan, en automatisk kvalitetsavsyning. 

– Den tyska anläggningen hade 

inte denna utrustning, så vi har gjort 

en komplettering. Tidplanen för projektet 

ligger fast, vilket innebär att installation 

och provkörning pågår från Gjutningsarbete och fundamentsbygge för 

mars till juni. 

timmersorteringen.

12 

Sofi e gillar stadens puls 

men har fi ngrarna i myllan 

Sofi e Gunnarsson är tjejen 

från landet som också gillar 

stadens puls. Hon brinner 

för många saker, idéerna 

sprudlar och ofta blir det blir 

något av dem. Hon är med i förtroenderådet 

i Mönsterås skogsbruksområde, 

ung och ganska udda i den skogskunniga 

samlingen. 

– Jag har ett par fi ngrar i myllan och de 

andra i luften och är genuint intresserad 

av det mesta. Och jag älskar att se 

när människor har nytta av varandra. 

Text och foto: Sven-Eric Petersson 

Det här är en tjej som ger sig på det mesta. Under 

gymnasietiden i Oskarshamn höll hon på med 

tävlingsdans, fotboll, innebandy, sjöng i körer och 

mycket annat. 

– Jag var jätteengagerad i allt möjligt och gymnasietiden 

var mycket rolig. 

Sedan åkte hon till USA och jobbade som au 

pair och på kontor i två år. Sofi e återvände hem och 

gick utbildningen Internationell Administration på 

Växjö universitet. Under studie tiden jobbade hon 

som husfru och guide på Teleborgs Slott. När hon 

var klar startade hon eget företag och fi ck massor av 

uppdrag. 

Med många bollar i luften har hon blivit en bra 

koordinator, kanske för att hon hela tiden bygger 

nätverk. Egna konsultföretaget For You Consulting 

erbjuder tjänster som projektledning och marknadsföring, 

och Sofi e fi nns ofta också med som moderator, 

kon ferencier och inspiratör. Dessutom jobbar 

Ett av Sofi es favoritställen på gården 

i Flinshult är Ekhagen strax intill boningshuset. 

– Jag var där ofta och barndomsminnen 

från hagen under ekarna är 

många. 

hon mycket för ungt entreprenörskap och ungt 

företagande på landsbygden. 

– Jag och framför allt mitt nätverk kan det mesta. 

– Oskarshamn är en välmående stad med fantastiska möjligheter, 

starka industrier och en djuphamn som möjliggör 

satsningar inför framtiden. Många andra kommuner är 

nog avundsjuka på våra tillgångar, tror Sofi e Gunnarsson, 

som jobbar med att marknadsföra kommunen. 

Helheten viktig 

En stor del av tiden går just nu åt för ett uppdrag åt 

näringslivet och Oskarshamns kommun som handlar 

om destinationsutveckling. 

– Jag drar igång processer för att lyfta fram 

kommunens värden och marknadsföra dessa. 

Oskarshamn är en välmående stad, där arbetsmarknaden 

efterfrågar många specialistkompetenser som 

annars bara fi nns i storstäderna. Det gäller att underlätta 

rekryteringen med ett riktigt bra erbjudande till 

den som väljer landsbygden och då handlar det inte 

bara om jobbet utan helheten. 

Arbete och fritid fl yter samman för Sofi e. 

– Mina intressen är annars jobbet och jobbet. 

Om jag ser något som behöver förbättras i Oskarshamn 

eller det dyker upp ett intressant ämne på en 

middag så ser jag det som en del i mitt jobb. 

– Man jag motionerar med innebandy och tennis. 

Nu har jag och min sambo köpt hus och då är jag 

gärna med och fi xar, målar och donar. Ena stunden 

är jag karriärtjejen, i den andra mer praktisk. Jag 

gillar att pyssla, renovera och ha gott om plats. Och i 

huset kan jag vrida på stereon med full volym och 

lyssna på Bruce Springsteen. 

Skogen på agendan 

Första kontakten med Södra var en kalender med 

vackra skogsbilder. Den fanns på pappa Håkans 

kontor och på hyllan fanns Södrakepsar. 

– När jag pluggade i Växjö kunde jag inte undgå 

att se Södras huvudkontor från universitetet. Södra 

är ett stort företag med båda fötterna på jorden och 

det är spännande med forskningen kring alla nya 

användningsområden för skogsråvaran. Det fi nns 

potential för Södra att utvecklas in i framtiden. 

När jag frågar hur hon kom med i förtroenderådet 

kommer svaret snabbt. 

– Det undrar jag också. 

Men det var kanske inte så konstigt. Några i 

valberedningen hade stött på Sofi e i olika sammanhang. 

De visste att hon jobbade med marknadsföring 

och kommunikation och att föräldrarna är skogsägare. 

– Jag fi ck frågan om jag var intresserad, tänkte 

efter och sade ja. Jag gillar att ta ansvar, det har jag 

med mig hemifrån gården. 

När den här möjligheten dök upp hade Sofi e redan 

funderat på hur hon skulle komma närmare skogen. 

– Med mitt ja kom skogen med på min agenda och 

nu brinner jag för att lära mig mer om skog och skogsbruk 

och att bidra med nya infallsvinklar. Man kan vara 

bra på andra saker än att vara ute med röjsågen. 

Rappare kommunikation 

Eftersom hon inte har det skogliga kunnandet och 

inte är självverksam menar Sofi e att hennes roll 

Kort om 

Sofi e Gunnarsson 

Ålder: 29 år. 

Bor: i Oskarshamn med sambon Christian 

Åberg. 

Föräldragården: ligger i Flinshult, 

Döderhults socken i Oskarshamn. Där 

växte Sofi e upp med mamma Christina, 

pappa Håkan och lillasyster Emma. 

Utbildning: samhäll-ekonomisk linje på 

gymnasiet. Internationell administration 

vid Växjö universitet. 

Gör nu: driver egen konsultfi rma med 

tjänster som projektledning och marknadsföring.

Sofi e Gunnarsson är stolt över att vara från 

landet men gillar också stadens puls. Nu är 

hon med i förtroenderådet i Mönsterås sbo. 

– Skogen har fått en plats i min agenda och 

jag ser fram mot att bli skogsägare. 

måste bli en annan. Just nu håller hon på att lära mig 

en massa saker. 

– Det fi nns säkert fl er unga killar och tjejer som 

funderar över hur det är att äga skog och om det 

passar deras livsstil. Det kommer nya generationer 

skogsägare som beställer betydligt fl er tjänster. Då 

blir också kommunikationen viktigare, antingen det 

handlar om att använda sociala medier eller medlemsnätet 

eller allt däremellan. 

Hon tycker att Södra delar ett problem med 

kommuner, landsting och andra stora företag: en viss 

tröghet. 

– Kommunikationen mellan olika delar i Södra 

måste bli rappare. Det är viktigt med tillgänglighet, 

genomlysning och dialog. I det sammanhanget kan 

jag och andra i min ålder spela en roll. Vi 80-talister 

framför helst våra åsikter direkt och om jag har en 

idé som gör Södra bättre skulle jag inte tveka att 

ringa koncernchefen. 

– När vi i förtroenderådet hittat våra roller kommer 

jag inte att sitta stilla särskilt länge. 

Bra aktiviteter 

Skogsbruksområdet har redan idag har många bra 

aktiviteter, exempelvis skogsdagar. 

– Besökarna tycker att dessa är toppen och de 

spelar en viktig social roll mitt bland maskiner och 

skogsskötselråd. Men kanske kan formen ändras för 

att attrahera hela familjen och kanske kan en skogsdag 

mitt i sommaren locka utborna. 

– Skogsägaren är ofta ganska ensam i sitt företagande. 

Då är det viktigt att fi nnas i ett sammanhang 

som Södra. I ägandet kan man vara individualist 

men det är skönt att falla tillbaka på tryggheten i 

föreningen. 

– Ett tag skulle alla unga ut i världen och pröva 

sina vingar. Idag har behovet av trygghet kommit 

tillbaka, men det får inte blir för fyrkantigt, för 

hierarkiskt eller för stelt. Det gäller att hitta de 

fl exibla lösningarna för att individerna ska kunna 

komma fram. 

Nu vet hon också hur ett ägarmöte går till. Tillsammans 

med Bertil Andersson i Rostorp ledde hon 

ett ägarmöte i Hycklinge med livliga diskussioner 

om en rad frågor inför framtiden. 

– Bertil har varit med länge och kan så mycket. 

I slutet av november blir det ett seminarium där 

synpunkterna från vårt möte kommer att föras 

vidare. 

Trygghet i skogen 

Föräldragården i Flinshult några kilometer utanför 

Oskarshamn är på 125 hektar. Som barn tog Sofi e 

med sig katten och gick med sin picknickkorg rakt 

ut i skogen. 

– Det var det bästa jag visste. Skogen var en 

trygghet och jag har aldrig varit rädd för att vara där, 

den här skogen kände jag. 

– Jag minns när mamma och jag gick iväg med 

fi kakorgen när pappa höll på i skogen. Och familjepromenaderna 

i skogen var viktiga. Då tittade vi på 

vad pappa gjort, fi ck veta varför och såg vad som 

hände med planteringar och gallringar. Då var det 

lätt att vara stolt över att den skogen var vår. 

Sofi e ser fram mot att bli skogsägare. 

– Ja, jag tror att jag skulle trivas och engagera 

mig. Skogen blir en del av mitt personliga varumärke 

och jag skulle fundera på hur jag skulle kunna använda 

dessa värden. Jag är karriär inriktad och vill jag 

hamna i sammanhang där jag utvecklas. 

13 

– Jag skulle klara att ta hand om skogen tillsammans 

med min inspektor och bra rådgivare. Jag kan 

inte särskilt mycket om detaljer i skogsskötsel, men 

jag har planterat, kört ved och varit med om dikesrensningar. 

– Som skogsägare skulle jag gärna testa nya träd 

och plantor, men vill jag nog ha en riskanalys. Jag vill 

se snabba resultat men också veta riskerna och hur 

jag garderar mig. Men jag är inte intresserad av 

garantifonder på banken. 

– Sedan är det ju inte säkert att jag tar över 

gården. Det kan bli min syster eller någon helt annan. 

Det skulle jag acceptera och nöja mig med att bara 

promenera i skogen, känna dofterna och plocka 

kantareller. 

– Idag är jag alldeles för sällan i skogen. Det blir 

någon joggingtur på sommaren, eller för att plocka 

kantareller eller när pappa vill visa något. 

Stolt bo på landet 

Sofi e är också styrelseledamot i en ideell förening 

som heter Unga på landsbygden. Den lyfter fram 

landsbygden som något att vara stolt över, vill vända 

på begrepp och fördomar och visa på landsbygdens 

fördelar. Det gör man som motvikt till uppfattningar 

som ”att det är i storstaden allt händer och det är där 

man lyckas”. 

– Unga ska vara stolta över att bo på landet. 

Jag vill vara med och skapa hjältar på landsbygden. 

Det är en del av skogsägandet som jag tycker är 

viktig. Här kan Södra också spela en roll, oavsett om 

hjältarna är skogsägare, timmerbilsägare eller något 

annat.

14 

Obalans på trävarumarknaden 

men stark balans 

på barrmassa 

Det är obalans på trävarumarknaden. I de stora producentländerna har 

produktionen sedan sommaren stigit snabbare än konsumtionen och 

fl era producenter har aviserat produktionsbegränsningar. Lagren av 

lövmassa ökar, medan balansen på barrmassa är stark. Massaköparna i 

Europa oroar sig för att en bristsituation kan uppstå. Södra Skogsenergi 

har hela hösten levererat 25-30 procent mer biobränsle än planerat. 

Text: Carin Bengtsson, Åsa Wernersson, Frida Nielsen. Foto: Jesper Andersson, Magnus Eklöf/Peter Bartholdsson, Andreas Lindholm 

Sågade trävaror 

I dag råder obalans mellan utbud och 

efterfrågan. Produktionen i Sverige, 

Finland, Tyskland och Österrike har 

stigit sedan sommaren, i en snabbare 

takt än konsumtionen. I Finland och 

Sverige har i år snart producerats tre 

miljoner kubikmeter mer än förra året. 

Flera producenter i Sverige och Finland, 

inklusive Södra Timber, har redan 

aviserat om produktionsbegränsningar 

i slutet av året. Med ökad osäkerhet 

om vad som kommer att hända med 

prisbilden den närmaste tiden och 

väljer kunderna att köpa mindre volymer 

med kortare framförhållning 

vilket har ökat producentlagren. 

Råvarupriset har stigit i snabbare 

takt än priset på trävaror. Följden är att 

marginalerna är små eller inga nu när 

den svenska valutan har kommit tillbaka 

till ett ”normalläge”. Sverige har mist 

sin valutafördel, både mot euron, 

pundet och dollarn, och konkurrerar 

nu på samma villkor som övriga producentländer. 

Förhoppningen är att 

marknaden inte kommer att ”sågas 

sönder” denna gång, som är det vanliga 

i sådana här situationer, utan att 

branschen väljer att produktionsbegränsa 

och följa konsumtionen i stället. 

Konsumtionen har haft en långsiktlig 

uppåtgående trend i Europa, 

USA och Asien. Kortsiktigt är det 

osäkert om konsumtionen kommer 

att öka i vissa europeiska länder, som 

Storbritannien, Danmark och Holland. 

I dag är Sverige är det land där 

konsumtionen ökar snabbast och både 

nybyggnationen och ROT-sektorn går 

bra. 

Pappersmassa 

Under oktober steg producentlagren i 

världen med motsvarande två leveransdygn. 

Det är främst lageruppgångar 

på lövmassa i Latinamerika som fi ck 

lagren att gå från 32 till 34 dygn. 

I viss mån steg lagren även i Nordamerika 

medan de sjönk i Europa. 

I oktober köpte Kina mer barrmassa 

än normalt, men inköpen av 

lövmassa ligger inte på en normal 

nivå, vilket var en bidragande orsak 

till lageruppgången. 

– Kina producerar nu mer lövmassa 

internt och har därför ett lägre 

behov av marknadsmassa, säger Åke 

Axelsson, marknadsanalytiker. 

Balansen på barrmassa är starkare än 

på lövmassa. Massaköpare har stundtals 

känt av en brist på långfi ber i Europa 

där det fi nns en oro för att det åter ska 

uppstå en bristsituation. Bakgrunden till 

bristen är bland annat jordbävningen i 

Chile i början av året, där all produktion 

fortfarande inte har kommit 

igång vilket marknaden känner av. 

Ekonomin i Nordeuropa går 

bättre än i Sydeuropa, men pappersproducenterna 

har fortfarande svårt 

att få upp priserna och även om volymerna 

förbättras är lönsamheten 

fortfarande dålig. 

– Visserligen har papperspriset 

stigit något, men inte alls i takt med 

att råvarukostnaderna har gått upp, 

säger Åker Axelsson. 

Papperskonsumtionen i Nordamerika 

följer inte nämnvärt återhämtningen 

i ekonomin. Leveranserna av 

papper ökar jämfört med förra året, 

men den grafi ska papperssektorn 

påverkas fortfarande starkt negativt 

av konkurrensen från digitala medier. 

Biobränsle 

Marknadsläget för Södra Skogenergi 

är just nu mycket bra. Utleveranserna 

har under hela hösten legat 25-30 

procent högre än planerat. Skälen till 

detta är en kyligare höst en normalt 

och högre elpriser vilket gjort att 

kunderna haft tillfälle och producera 

mycket el till hög förtjänst. 

Tack vare detta levereras överenskomna 

avtal betydligt snabbare än 

planerat. Det kan längre fram ge 

utrymme för ytterligare affärer, både 

på spot-marknaden och genom tillägg 

på befi ntliga avtal. 

Produktionsmässigt har hösten 

varit förhållandevis hygglig med god 

takt i skogen. Lagren är fyllda till den 

nivå som räcker för att klara vinterns 

leveranser och den höga efterfrågan 

gör att det som nu produceras går 

direkt till kund. 

I stort sett hela sågverksbranschen 

genomför produktionsstopp 1-2 veckor 

under jul- och nyårshelgen, vilket 

också kommer att påverka biobränslemarknaden. 

En orolig tid inför denna 

produktionsbegränsning är att vänta 

och efter helgerna i januari kommer 

det förmodligen att innebära låga lager 

för fl ertalet biobränslekunder. 

Under hösten har det varit bra 

tillväxt på den danska marknaden. För 

att möta den starkt växande konsumentmarknaden 

där har Timbers danska bolag 

Södra Timber AS tagit över denna del 

av biobränslemarknaden från Södra 

Skogsenergi. Läs mer om detta på sid 15.

När Södra skogsenergi började lansera 

sina produkter i Danmark hade man 

inte anat vilken respons man skulle få. 

Nu levererar Södra biobränslen till sex 

värmeverk och fl era grossister. 

– Vi räknar med att öka med 50-100 

procent per år de kommande åren, 

säger Per Graesén, försäljningschef i 

Södra Skogsenergi. Text: Lars Edqvist 

Danmark har traditionellt värmts upp med hjälp av 

fossila bränslen som kol, gas och olja. Nu fi nns en 

politisk strävan att övergå till förnybar energi för att 

minska utsläpp av koldioxid och bli mindre beroende 

av fossila bränslen. 

– Vi hade planerat att lansera våra biobränslen 

på den danska marknaden inför den nuvarande 

bränslesäsongen. Vi blev helt tagna på sängen av 

det gensvar fi ck och blev glatt överraskade, berättar 

Per Graesén. 

Den kommande säsongen levererar Södra cirka 

100 000 megawattimmar till de sex värmeverken 

Per Graesén, 

försäljningschef 

Södra Skogsenergi. 

och samtidigt stora mängder pellets, briketter och 

huggen ved som efterfrågas av de danska hushållen. 

– För att kunna hantera den stora efterfrågan 

har vi nyligen beslutat att det danska bolaget Södra 

Timber AS tar över ansvaret för försäljningen till 

grossister för privatmarknaden. På det sättet kan vi 

i Södra Skogsenergi koncentrera oss på att utveckla 

affärerna med värmeverken, säger Per Graesén. 

Södra Timber AS håller nu på att undersöka 

e-handelslösningar för att sälja pellets, briketter och 

ved via internet till hushållen i Danmark. 

Varför har då efterfrågan på Södras bioenergi 

blivit så mycket större än väntat? 

– Det har funnits ett uppdämt behov av en stor 

leverantör som kan garantera stora leveranser till hög 

kvalitet. Det fi nns skog, men ingen skogsindustri i 

Danmark vilket gör att det mesta biobränslet måste 

importeras. Hittills har biobränslen levererats av 

mycket små företag, som ibland till och med har 

haft lagret hemma i garaget, berättar Per Graesén. 

Kunderna på Själland 

Kunderna som köper fl is fi nns ännu så länge på 

Själland. Det gör att transporterna inte blir så mycket 

längre än inom södra Sverige. Däremot kompliceras 

transporterna av att svenska lastbilar är för stora för 

de danska vägarna. 

Det har lösts genom att hyra in danska lastbilar. 

En del transporter har också gått till sjöss från 

Blekinge till västra Själland. 

15 

Södra har snabbt blivit ett starkt 

varumärke för danska energikonsumenter. 

Anders Göricke, mark- 

nadsansvarig för Södra Skogsenergi 

i Danmark. visar en säck pellets av 

det slag som säljs på stormarknader 

och bensinstationer i Danmark. 

Dansk fl isrush blev 

en glad överraskning 

Per Graesén tror på en fortsatt snabb tillväxt i 

första hand på Själland, som är den tätbefolkade 

delen av Danmark. Han är övertygad om att leveranserna 

också kommer att spridas till Fyn och Jylland. 

– Det fi nns en fantastisk potential när Danmark nu 

ska göra en stor omställning på energiområdet för 

att bli oberoende av kol och olja, säger Per Graesén. 

Det innebär att Södras tillväxt för de kommande 

åren kan komma att bli mellan 50 och 100 procent. 

Samma utveckling som vi sett i Sverige och som 

nu är på gång i Danmark kommer också att ske i 

andra närliggande länder som England och Holland. 

I dessa länder används i dag mycket naturgas 

och olja för uppvärmning av hus, vilket gör att det 

relativ enkelt till att övergå till biobränsle. 

– I Storbritannien talar vi om helt andra volymer, 

tiopotenser, när efterfrågan kommer igång. 

I dag kommer bara tre procent av Storbritanniens 

energi från förnybara källor. Och EU kräver att de 

ska vara upp till 15 procent år 2020. Det tar tid att 

ställa om, så vi räknar med en efterfrågeexplosion 

omkring 2015, berättar Per Graesén. 

Kommer Södra klara av att leverera för att klara 

efterfrågan i Storbritannien? 

– Vi kommer inte att vara den enda leverantören 

på de nya marknaderna. Och även om det är många 

hushåll som ska värmas upp så är uppvärmningssäsongen 

kortare längre söderut. Dessutom har man det 

inte lika varmt inomhus på vintern som vi i Sverige.

16 

De gps-utrustade 

älgarna norr om Växjö 

har gott om mat och 

förökar sig mycket bra. 

Djuren rör på sig en 

hel del och återkommer 

de till platser som 

de vet är bra ur olika 

hänseenden. Det visar 

resultatet av Projekt 

Sydälg Växjö när studierna 

har pågått två 

av totalt tre år. 

Text: Carin Bengtsson Foto: Anders Hågeryd 

Full fart på gps-mär 

Det var vintern 2008/2009 som 25 

älgar norr om Växjö utrustades med 

gps-sändare. Under en treårsperiod ska 

forskare följa hur älgarna rör sig för att 

få ökad förståelse för deras beteenden. 

Målet med Projekt Sydälg Växjö, som 

är en del av forskningsprogrammet 

Vilt och Skog (www.alg-forskning.se), 

är att identifi era och förklara sambanden 

mellan älgars rörelsemönster och 

deras val av levnadsmiljö. 

– Vi söker också kunskap om 

älgen i det produktiva landskapet och 

vi vill att våra studier ska leda till ett 

fördjupat samarbete mellan förvaltning, 

forskning och samhället, förklarar 

Göran Ericsson, professor vid SLU 

och ledare för projektet. 

Göran Ericsson berättar att intresset 

för projektet är mycket stort i 

Växjötrakten. Han och hans kollegor 

har inbjudits till många möten för att 

berätta om älgarna. 

– Många har under projektets gång 

visat intresse för vår studie men ingen 

annanstans har engagemanget och 

gensvaret varit så stort som runt Växjö. 

Vi har pratat med många intresserade 

människor, både skogsägare och jägare, 

och på det sättet får vi en fantastisk 

dialog som driver forskningen framåt, 

säger han. 

Hur går det då för Växjö-älgarna så 

här nästan två år efter gps-märkningen? 

Göran berättar att det händer 

mycket i älgskogen. 

God reproduktion 

Hyggena efter Gudrun och Per ger 

fortfarande älgarna gott om mat. Det 

i sin tur har lett till en mycket god 

reproduktion. 

– Av de 20 älgkor som vi följer 

har 18 fött kalvar under 2010, eller 

närmare 90 procent av korna. Andelen 

kor som fi ck kalvar 2009 var 85 procent, 

så de fl esta av korna har fått kalv 

två år i rad. 

– Vi vet att en gynnsam vår och 

försommar som inte är för varm eller 

för kall ger en bra födosituation. 

Kalvarna växer bra och korna klarar 

sig bra över vintern till kommande 

säsong. Detta verkar vara fallet med 

älgarna i Växjöområdet – kalvningen 

var fortsatt mycket god det andra året. 

Studien visar att älgkalvarna föds 

tidigare än vad man hittills har trott. 

– Kor med kalvar brukar börja visa 

sig i början av juni och då tror man att 

kalvarna är nyfödda. Vår undersökning 

visar att när korna väl tittar fram med 

sin kalv har kalven redan hunnit bli 

ett par veckor gammal. 

– Den tidigaste kalvfödseln hos 

Växjö-älgarna var i år 3 maj och den 

senaste 25 maj, berättar Göran. 

Men det har inte bara tillkommit 

nya älgar i området. Under hösten 

2010 har två av de gps-utrustade 

tjurarna utanför Växjö dött i samband 

med brunsten. 

– De har blivit ihjälstångade, 

vilket händer men är ovanligt att vi 

ser, säger Göran Ericsson. 

En av huvuduppgifterna i projektet 

är att studera älgarnas rörelseaktivitet, 

både över året och över dygnet. 

Studier genomförda på älgar i norra 

Sverige visar att det där fi nns individer 

som rör sig över korta sträckor och 

En av två älgtjurar som under 

hösten blev ihjälstångade. 

individer som rör sig över betydligt 

längre sträckor. Bland älgarna norr 

om Växjö förekommer liknande vandringsmönster 

men sträckorna är här 

betydligt kortare. 

– Växjö-älgarna kan vandra mellan 

några hundra meter och några 

kilometer, att jämföra med älgarna i 

norr som vandrar mellan några kilometer 

och ett par mil. 

Ortstrogna älgar 

Älgarna i Växjö-trakten är relativt 

ortstrogna och återvänder till de platser 

som de vet är bra ur olika hänseenden. 

– När vintern är slut behöver 

älgarna energi. Då blir både kor och 

tjurar aktiva och tar sig till platser där 

de vet att det fi nns mat. När det senare 

på våren är dags för kalvarna att 

födas förfl yttar sig korna till platser 

som är speciellt bra för det. 

– I slutet av augusti behöver tjurarna 

äta upp sig inför parningsperioden 

som är under september och 

oktober. De kan då röra sig ganska 

långa sträckor, berättar Göran.

Tack vare gynnsam väderlek under vår och försommar har de fl esta 

av de gps-märkta älgkorna utanför Växjö har fått kalvar två år i rad. 

kta älgar 

Att älgarna är särskilt aktiva i 

gryning och skymning bekräftas av 

studien. Men varken brunsten eller 

jakten tycks påverka olycksstatistiken. 

– Det är när älgarnas och människornas 

aktivitetsmönster sammanfaller 

som trafi kolyckor med älg inblandad 

ökar. Under januari och februari är 

älgarna mest aktiva vid de tidpunkter 

på dygnet då fl est människor är ute på 

vägarna och då får vi en olyckstopp, 

konstaterar Göran. 

Datainsamlingen inom Projekt 

Sydälg Växjö fortsätter nu samtidigt 

som bearbetning och analys av hittills 

insamlad data påbörjas. En doktorand 

kommer att anställas för att på heltid 

arbeta med projektet. 

– Vi kommer nu att vara ute mer 

på plats i skogen för att följa älgarna. 

Det vi främst ska studera är ortstroheten. 

Vi vill ta reda på orskerna till 

varför älgarna återvänder till samma 

område år efter år för att äta, para 

sig eller föda kalv, berättar Göran 

Ericsson. 

Fakta / Projekt Sydälg Växjö ingår i SLU:s temaforskningsprogram 

”Vilt och skog”. Målet med programmet är att hitta bättre metoder för vilt 

och skog i balans. Förutom gps-märkning av älgar, som ska öka förståelsen för 

älgarnas beteende, ingår i temaforskningen metoder för uppskattning av hur 

mycket vilt det fi nns i skogarna och metoder för att uppskatta betestrycket 

från vilt. Man undersöker också hur man med skogsskötseln kan påverka foderutbudet 

till viltet. Temaforskningsprogrammet ”Vilt och skog” är ett samarbete 

mellan SLU, Skogforsk, Södra, Sveaskog, Holmen, LRF, Skogsstyrelsen, 

Svenska Jägarförbundet och Naturvårdsverket. 

Södra stöttar projektet via Forskningsstiftelsen med 400 000 kronor per år. 

Göran Örlander, Södras skogsskötselchef, sitter i projektets styrgrupp. 

Asa Herrgård 

– Skogens Mötesplats – 

AsaHerrgård 

Hotell & Konferens 

17 

Konferenser, skogsägarmöten & exkursioner 

Exkursioner och föredrag om aktuell skogsforskning i samarbete 

med Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation (SLU). 

Konferenserbjudande - vi bjuder på bastu & badtunna 

Vi har sänkt våra priser och har ramavtal med Södra! 

Bokar ni konferens med övernattning för minst 15 personer under 

december, januari och februari, så bjuder vi på bastu och badtunna. 

Klassisk heldagskonferens – 1150,- exkl. moms 

• Fika, Lunch m. dessert, em. fika & 2-rätters middag 

• Övernattning i dubbelrum med herrgårdsfrukost 

• Konferenslokal med dryck, frukt & godis 

360 30 Lammhult • 0472-26 30 52 • www.asaherrgard.se

18 

Södra Odlarnas centrallager för plantor 

placeras i Gislaved, där ett befi ntligt 

varmlager nu byggs om till fryslager. 

Samtidigt sluttestas det nya systemet 

för plantbeställning som innebär att 

medlemmarna själva ska beställa 

plantor via medlemsnätet. 

Text: Carin Bengtsson Foto: Andreas Alvehus 

Ett nytt, effektivare distributionssystem för plantor 

arbetas fram inom Södra. Det centrala i den nya 

lösningen är att plantorna från Södra Odlarna, via 

ett fryslager, transporteras direkt hem till skogsägaren 

eller entreprenören. Under våren och sommaren 

testades det nya sättet att distribuera plantor i lådor 

med framgång i Vätterbygdens respektive Kalmarsunds 

skogsbruksområden. 

Nu är det dessutom klart att det stora centrallagret 

för de frysta plantorna ska ligga i Gislaved. 

Där kommer ett 3 300 kvadratmeter stort varmlager 

att byggas om till fryslager. 

– Fryslagret blir dimensionerat för vårt behov 

av att hålla -3°C, och kommer efter investering i 

pallställ att kunna rymma cirka 30 miljoner plantor, 

säger Torbjörn Andersson, logistikansvarig inom 

Södra Odlarna. 

Byggnadens konstruktion medger också att 

anläggningen kan stängas av under perioden julioktober, 

då det inte fi nns behov av att fryslagra 

plantor. Detta spar både energi och pengar. Det 

fi nns också en möjlighet att utöka lagret, om behov 

fi nns framöver. 

– Ombyggnaden av lagret i Gislaved ska vara 

klar till årsskiftet och de första plantorna kan börja 

levereras till lagret i början på januari. 

Nytt distributionssystem för plantor 

Centrallager 

och beställningssystem 

på gång 

Södra Odlarna kommer inte att ha egen personal 

som sköter in- och utlastning. Dessa tjänster 

kommer att köpas in. 

– Eftersom inleveranserna sker i ett lugnt 

tempo under hela vintern är det inte kostnadseffektivt 

med egen personal, utan det är bättre att låta ett 

lokalt företag sköta detta. Utleveranserna under 

våren kommer dock att ske i ett betydligt högre 

tempo och då kommer vi från Södra Odlarna att ha 

personal på pla ts som hjälper till med administrationen, 

säger Torbjörn Andersson. 

Beställning av plantor 

I det nya distributionssystemet för plantor ingår 

också ett nytt system för beställning och fakturering. 

Detta system produktionsläggs i början av 

december och under vintern ska Södra Skogs inspektorer 

börja använda det. Efter det att eventuella 

buggar och småfel har justerats, öppnas beställningssystemet 

upp i februari 2011 för Södras med- 

Södra Odlarna kommer att hyra ett 3 300 kvadratmeter 

stort fryslager av Nissaholmen Fastigheter 

AB från den 1 januari 2011. På bilden ses Lennart 

Schönning, Nissaholmen Fastigheter AB, samt 

Fredrik Nordborg och Torbjörn Andersson från 

Södra Odlarna i samband med undertecknandet 

av hyreskontraktet. 

lemmar, som då själva kan börja beställa plantor via 

medlemsnätet. 

Två viktiga nyheter med den nya beställningsfunktionen 

är att man måste ange var plantorna ska 

levereras och vilken vecka man vill ha plantorna. 

Byte av leveransvecka kommer att vara möjlig om 

leveranskapaciteten medger det. 

– Att vi på ett tidigt stadium kan se när skogsägaren 

vill ha sina plantor kommer att underlätta 

planeringen samtidigt som vi kan ha plantorna 

klara för leverans när skogsägaren vill ha dem, säger 

Torbjörn Andersson. 

Den nya plantlogistiken medför också att beställningsprincipen 

framöver kommer att vara ”först 

till kvarn”. 

– Är man ute i god tid med sin beställning 

kommer man att kunna vara säker på att få de 

plantor man vill ha. Är man däremot sent ute fi nns 

alltid risken att vissa plantsorter är slut, säger Torbjörn 

Andersson.

lantbruk • industri • jakt/slakt 

Dammsugare 

Rostfria behållare. 

Suger både vått och 

torrt. Levereras med 

komplett tillbehörsssats. 

Motorerna har 

separata brytare. 

I30. 1200W. 35 liter. 2180:– 

I40.2×1200W. 65 liter. 3280:– 

I50.2×1200W. 80 liter. 3980:– 

I70. 3×1100W. 80 liter. 4980:– 

På köpet extra slang 4,5m. 

Värmematta 3 ×1m 

Effekt 1000W. 230V. 2,5m anslutningskabel. 

S-märkt. 

Storsäck för ved 

• Ventilerad 

• Max 1000kg, 1,5m 3 

• 100×100× 150cm 

• 4 + 4st lyft/hängstroppar 

• 4st tömningsstroppar 

Erbjudande 

30st 108:–/st 

ord. pris 120:–/st 

Nima Maskinteknik AB 

Box 1505, 701 15 Örebro 

Frostskyddskabel 

10W/m 230V 

Kabel 2m 304:– 






Kabel 10m 608:– 

Kabel 12m 688:– 

Kabel 15m 796:– 

Kabelförskr. 128:– 

264:– 

lantbruk • industri • skog • jakt/slakt 

Gratis katalog 2010 260 sidor 

Katalogbeställning dygnet runt: www.nimaab.se 019-304325 

Handlampa, 

laddbar med 

nödljusfunktion 

Batteriladdare 

Telwin 320 12/24V. Laddström max 45A. 

Maxstart 300A 1920:– 


Maxstart 400A 2960:– 


Maxstart 570A Nyhet! 3180:– 

Omformare 12–230V 

Kont. effekt 300W. 596:– 



Pumpset Panther 

56 l/min 2120:– 

Dieselpumpar 

230V 

56 resp 72 liter 

pris från 1340:– 

Bensinelverk 8kW 

Hondamotor 18hk. 230V/400V. 

26800:– 

Sits Activo Plus 

4420:– 

Ventilerad storsäck 

för ved 

• Max 1000kg, 

1,5m 3 

•91×91× 

170cm 

• Öppningsbar 

botten 

Paketpris på 

Erbjudande SJ/EUR-pallstativ 

+ 20st EUR- 

15st 156:–/st säckar 

60st 140:–/st 

1 860:– 

Butik: Gryts ind. omr. Örebro 

Pris exkl moms Fraktfritt över 2400:– 

Cube 56 

Cube 70 

56 l/min 3580:– 70 l/min 4480:– 

Dieselpumpar 

12 och 24V 


Sits 

Activo Alto 

hög rygg 

5380:– 

Fatpump 

12, 24 och 230V 


Sits 

De Luxe 

2396:– 

Vedsäckar, pallhättor 

40 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:80/st 

60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2:–/st 

SJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/st 

Hydropall, 10-p 20:–/st 200st 18:–/st 

Pallhätta Euro 28:–/st 20st 24:–/st 

Order 019-30 43 20 

Växel 019-30 43 00 

50st användarkoder 

Cube 70MC 

70 l/min 9996:– 

Oljepump Viscomat 

230 alt. 400V 2840:– 

John Deere 

skördare 

Skala 1:32 

NYHET! 

Fax 019-36 16 97 

www.nimaab.se 

19 

Kolla in vår hemsida: 

www.nimaab.se 

Varmluftspannor 

Mobila. Dieseldrift. 

Modell effekt tank Panna Slang 7,5m 

Antares 25 25kW 36lit 9800:– 2380:– 

Antares 30 32kW 70lit 10800:– 2496:– 

Antares 50 48,5kW 70lit 11980:– 2496:– 

Antares 70 71,0kW 120lit 13300:– 3660:– 

Antares 80 80,6kW 120lit 13980:– 3660:– 

Warn plogblad 

Pris från 2800:–. Fästen tillkommer. 

Se katalog. 

15980:– 

7756:– 

Nivåmätare 260:– 

Överfyllnadsskydd 

396:– 

Dieseloljefilter 

kompl. 640:– 

Filter t ovan 460:– 

Thule Open Trailor 

Välbyggd proffsig vagn från Thule. 

Lastförmåga 1500kg. Totallängd 3040mm. 

Invändigt flak 2220×1280mm. Fördjupning 

bredd 730mm. 

Tillbehör, lastramp 1396:– 

532:– 

Faxes vedklyv 50cm 

OBS! Frakt tillkommer på 

vedklyven.

Det har doftat glögg i svenska 

julkök sedan slutet av 1800-talet. 

Men seden att dricka kryddat vin 

är betydligt äldre än så. Redan i 

romarriket sötade man sitt vin och 

smaksatte det med kryddor och 

blommor. Och vem vet, kanske 

fanns det till och med någon kejsare 

som använde saffran – precis som 

Blossa i årets årgångsglögg? 

Även i det medeltida Europa kryddade man 

gärna sitt vin. Dels för att det ansågs nyttigt, 

men också för att dölja vinets dåliga smak. 

I Sverige har det förekommit olika glöggliknande 

drycker sedan 1500-talet. Gustav 

Vasa drack gärna något som hette klaret, en blandning av 

rhenvin, socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma 

och nejlikor. Hans son Erik XIV hade lutendrank som 

favoritdryck. Den innehöll vin, kryddor och mjölk. 

100-årigt recept 

Benämningen glödgat vin – d.v.s. uppvärmt – används 

första gången i Sverige 1609. Ordet glögg förekommer 

sedan i kokböcker i mitten av 1800-talet, och under 

1890-talet har glöggen blivit en jultradition i många 

svenska hem. Under den här tiden hade i princip varje 

vinhandlare en egen blandning. Receptet på en av dessa 

blandningar – från vinhandlaren J.D. Grönstedt & Co 

– används fortfarande av Blossa, som med sitt glöggsortiment 

är klar marknadsledare i Sverige. 

Varumärket Blossa är extremt välkänt och det sägs 

att nästan 100 % av Sveriges vuxna befolkning vet vad 

Blossa är. Varumärket lanserades 1993 av Vin & Sprit, 

men ägs idag av det fi nska statliga dryckesföretaget 

Altia. 

Lättglögg störst 

Inför årets säsong har Blossa producerat 6 miljoner 

fl askor glögg. Den absolut största konsumtionen sker 

under november och december och det är faktiskt den 

röda lättglöggen, med en alkoholstyrka motsvarande 

lättöl, som är den mest sålda produkten. 

I tillverkningen av glögg ingår glöggsprit, vin, 

starkvin och socker. Glöggspriten tillverkas i skånska 

Åhus och innehåller kryddor som kryddnejlika, kardemumma 

och ingefära. Den lagras i minst tre månader, 

ofta längre, och det är samma glöggsprit i lättglögg som 

i starkvinsglögg. 

För att göra lättglögg avalkoholiserar man vinet 

genom att koka det i 40°C i en vakuumdestillationsanläggning. 

Därefter tillsätts små mängder glöggsprit 

och starkvin. 

Glögg med fl era smaker 

Varje år sedan 2003 tar Blossa även fram en årgångsglögg. 

Den säljs i en begränsad upplaga och brukar vara 

eftertraktad. I fjol ansåg dock inte Systembolaget att 

2009 års variant med smak av clementin höll måttet. 

Den fanns därför endast i beställningssortimentet. 

Sötsalt tilltugg 

21 

Blanda 150 g salta jordnötter 

med 200 g ljus 

blockchoklad som fått 

smälta över vattenbad. 

Klicka upp på bakplåtspapper 

och strö fl ingsalt 

över. Låt stelna och njut 

med glöggen! 

Recept från blossa.se 

Kryddat vin 

med gamla anor 

Saffran utvinns ur krokusblommans pistiller. 

För 1 kg saffran behövs 150 000 blommor. 

I år har Systembolaget däremot tagit in Blossa X, 

som har fått smak av saffran, i alla butiker. 42 kg av 

världens dyraste krydda har använts till årets produktion. 

Den som inte tycker att det räcker att glögg enbart 

smakar glögg, kan leta efter ännu fl er märken och varianter 

på Systembolaget. Dufvenkrooks har glögg med 

smak av såväl hjortron som vanilj och choklad. Herrgårdsglögg 

har en variant som smakar lakrits, medan 

Grythyttans Skogsglögg har smak av lingon, blåbär, 

apelsin och kanel. I likhet med Blossa satsar Kiviks 

Musteri på saffran. Kiviks äppelglögg smakar kanderade 

apelsinskal, äpple och saffran. 

Glöggetiketterna 

kommer från Vin- och 

Sprithistoriska museet. 

I slutet av 1800-talet spred sig 

glöggdrickandet i allt vidare 

kretsar. Varje vinhandlare 

med självaktning hade ett 

eget recept och en egen etikett. 

Ett av dessa recept lever 

fortfarande kvar än idag och 

står som grund för Blossas 

glögg. 

Glögg kommer av ordet glödga och syftar på den traditionella tillverkningsmetod 

där man lade toppsocker på ett galler över en kastrull med 

kryddor och konjak. Sedan tände man eld på det spritindränkta sockret 

och lät det brinna tills inget socker fanns kvar

22 

De svenska sågverkens kost - 

nadsfördel har försvunnit 

med den stärkta kronan. 

Samtidigt råder för tillfället 

en obalans mellan utbud 

och efterfrågan. Södra 

Timber har därför beslutat 

att stänga samtliga sågverk 

mellan den 23 december 

och 10 januari för att anpassa 

produktionen till 

efterfrågan. 

Vi kan inte utesluta ytterligare 

produktions begränsningar under våren 

Text: Åsa Wernersson Foto: Andreas Lindholm 

I fi nanskrisens spår minskade träkonsumtionen 

kraftigt i Europa. Samtidigt försvagades den svenska 

kronan och Sverige fi ck en stor konkurrensfördel 

gentemot konkurrentländer som Finland, Tyskland 

och Österrike. 

Dessutom hade många sågverk i södra Sverige 

stora lager stormtimmer kvar som behövde produceras 

för att klara kvalitetskraven. 

– Detta innebar att svenska sågverk kunde ta 

stora marknadsandelar från samtliga konkurrentländer. 

Sedan dess har marknaden stabiliserats. Vi ser 

små ökningar i nybyggnationen och renoveringssektorn 

går bra. Detta har lett till ökad konsumtion. 

Samtidigt har produktionen ökat i alla länder i 

Europa i en något högre takt än konsumtionen. 

Bara för Finlands del handlar det om mellan 25 och 

30 procent, säger Peter Nilsson, vd på Södra Timber. 

Gröna skogsbruksplanen anpassad till FSC 

För att underlätta för skogsägaren har Södra genomfört vissa anpassningar av 

den gröna skogsbruksplanen utifrån de krav som FSC ställer på skogsbruket. 

En av de viktigaste anpassningarna handlar om naturvårdsavsättningar. 

De områden som tidigare hanterades som enskilda 

naturvårdsavsättningar inryms i allt större utsträckning i den 

generella hänsynen. Det leder till att tidigare gjorda avsättningar 

byts ut eller ändras om för att motsvara kravet. 

De tydligaste exemplen är att långsmala kantzoner mot 

andra ägoslag samt små ytor i skogsmarken (< 0,3 ha) innefattas 

i den generella hänsynen och därmed inte kan utgöra 

Nu har det insmugit sig en viss osäkerhet i 

köpar ledet om hur producenterna ska hantera det 

nya marknadsläget. 

– Det innebär att kunderna köper mindre volymer 

med kortare framförhållning. Följden blir öka - 

de lager hos producenterna. Den kostnadsför del vi 

haft i Sverige är nu försvunnen. Bara valutaförändringen 

innebär en minskad intjäning med omkring 

15 procent. Vår bedömning är att alla producenter 

för tillfället har samma kostnadsläge. Det har gjort 

att våra konkurrentländer tar tillbaka marknadsandelar, 

och vi återgår till en mer normal bild när det 

gäller fördelningen av marknadsandelar, berättar 

Peter. 

Den svaga lönsamheten gör att Södra Timber 

inte tänker kriga om marknadsandelar. 

– Vi inriktar oss på att vara en pålitlig leveran- 

tör till våra långsiktiga kunder. Det innebär att vi 

kortsiktigt bromsar för att inte producera mer än 

vad vi kan sälja. Södra Timber aviserade i början av 

november ett marknadsstopp i samband med jul- 

och nyårshelgerna. 

– Vi får se vilken effekt det får på våra lager. 

Vi kan inte utesluta ytterligare produktionsbegränsningar 

under våren. Generellt är lagren små bland 

våra kunder, vi tror därför att marknaden stabiliseras 

efter nyår. Flera andra sågverk har samtidigt annonserat 

stopp, och vi får hoppas att det ger önskad 

effekt, säger Peter. 

Under tiden sågverken står stilla kommer personalen 

till exempel att ägna sig åt hyvling, sortering 

och underhållsarbete, samtidigt som många väntas 

ta ledigt. 

underlag för naturvårdsavsättningar. Denna regel gäller varje 

enskild yta. Man kan alltså inte lägga ihop fl era små ytor för att 

de tillsammans ska uppnå kravet på storlek. 

– Har man gjort sådana avsättningar i tidigare skogsbruksplan 

kommer dessa att förändras eller ersättas vid upprättande av ny 

grön plan, förklarar Hedvig Johansson, chef på Södras avdelning 

för skogsbruksplaner.

Revidering 

av grön plan 

upphör 

Södra har tagit bort produkten 

revidering av grön skogsbruksplan 

för att skapa tydlighet 

gentemot kunder och planläggningsentreprenörer. 

– Vi vill även ge skogsägaren 

ett så bra planeringsunderlag 

som möjligt, säger Hedvig 

Johansson, chef på Södras 

skogsbruksplaneavdelning. 

Text: Carin Bengtsson 

Det var 1996 som Södra införde grön skogsbruksplan. 

Sedan dess har mycket hänt och kraven på 

grön plan i dag ser annorlunda ut än när produkten 

infördes. Även produktionen av planen har genomgått 

ganska omfattande förändringar när det gäller 

teknik och arbetssätt. 

– Vi kan i dag skapa planer med större noggrannhet 

i kartan än vad vi kunde för 10 år sedan, 

berättar Hedvig Johansson. 

– Innehållet har också förändrats med målet att 

skogsbruksplanen ska vara ett användbart verktyg 

för den som vill certifi era sitt skogsbruk. 

Det nya planprogrammet Skogsägarplan som 

ska införas 2011 kommer att medföra att ytterligare 

skoglig data lyfts in i planen. Dessa data är viktiga 

för att kunna utnyttja de nya förfi nade beräkning- 

23 

Hedvig Johansson 

arna av volymer och prognoser som fi nns i Skogsägarplan. 

Den ökade digitala användningen av 

skogsbruksplanen ställer också högre krav på ett 

korrekt kartmaterial. 

– Med en ny grön plan får du en skogsbruksplan 

som är godkänd för certifi ering enligt nuvarande 

standard i PEFC och FSC, som kan utnyttja den 

förfi nade beräkningsmetodiken som fi nns i Södras 

nya planprogram samt ett uppdaterat kartunderlag 

med förutsättning att arbeta med planen i en digital 

miljö, säger Hedvig. 

– De som redan i dag har beställt en revidering 

kommer givetvis att kunna få den produkten, men 

vi rekommenderar dig som skogsägare att uppgradera 

din beställning till en ny grön skogsbruksplan, 

säger Hedvig Johansson.

24 

Det ökade intresset för glas i år har 

betytt mycket för föreningen Glasrikets 

Skatter, som före sommaren 

startade en butik för prima Orreforsglas 

i Orrefors. Även försäljningen 

av ägarandelar i föreningen har 

tagit fart igen efter att ha legat 

still en tid. Text: Per Braconier 

Sven Palmqvist: Fuga 

Stark start för 

Glasrikets Skatter 

Genom Södras beslut förra hösten att investera 3 miljoner kronor i föreningen 

bildades Glasrikets Skatter och den svenska glasskatten räddades kvar i Orrefors. 

Efter det har marknadens intresse för konstglas ökat. 

I år har exempelvis två större glasauktioner hållits. Den största samlingen 

som sålts, Birgitta Crafoord Collection, värderades innan auktionen till 6 miljoner 

kronor av Stockholms Auktionsverk. Pjäserna gick dock för 50 procent mer, 

9 miljoner kronor, när de såldes på Dufeke säteri i september. Samma Stockholms 

Auktionsverk värderade för drygt ett år sedan Glasrikets Skatters glassamling 

till 18 miljoner kronor. 

– Det pekar mot att det fi nns ett ganska stort övervärde i samlingarna. Hur 

högt värdet är vill jag inte spekulera i eftersom glaset inte är till salu. Syftet med 

föreningen är ju att rädda kvar glaset i Orrefors och visa upp det för alla intresserade, 

säger Ola Wilhelmsson, ordförande i Glasrikets Skatter. 

Simon Gate: 

Bachusprocession 

Inte till salu 

Glaset är inte till salu – direkt - men fortfarande går det att köpa ägarandelar till 

hela samlingen, som bevaras och visas året om i utställningshallen i Orrefors. 

Ännu fi nns andelar värda cirka 2,9 miljoner kronor till salu. Varje enskild andel 

kostar 10 000 kronor. Både företag, andra organisationer och privatpersoner är 

välkomna som delägare. 

Räddningen av den svenska glasskatten i Orrefors gick till så att föreningen 

Glasrikets Skatter fi ck köpa hela samlingen för 12 miljoner kronor, men som 

alltså redan då var värderad till 18 miljoner kronor. Därmed stoppades en planerad 

försäljning på Stockholms Auktionsverk i november 2009. 

Föreningen har i sin tur fi nansierat verksamheten genom att sälja ägar - 

an delar. Största privata delägare är Södra. Föreningen har sålt andelar för drygt 

9 miljoner kronor och fi nansierar mellanskillnaden mellan andelsförsäljningen 

och köpeskillingen, cirka 3 miljoner kronor, med ett banklån. Målet är att avveckla 

det lånet genom att sälja ägarandela. 

Ägarandelar 

– Vår viktigaste utmaning är att sälja kvarvarande ägarandelar. Men det är ingen 

panik. Värdet i samlingen känns betryggande. Vi har vårt lån och har dragit 

igång verksamheten med målsättningen att fi nansiera löpande kostnader för 

föreningen, säger Ola Wilhelmsson. 

Den löpande driften av föreningen fi nansieras av en nyöppnad butik i 

Orrefors utställningshall. Butiken har bland annat ensamrätt på försäljningen 

av prima Orreforsglas i Orrefors. I butiken har sedan starten hållits en mängd 

evenemang för att tillsammans med andra lokala aktörer locka folk till Orrefors. 

Före jul och under jul- och nyårshelgerna väntas fl era evenemang. För mer 

information se: www.glasriketsskatter.se 

– Jag tycker att det här har hållits ihop ganska bra av alla inblandade och 

första året har motsvarat förväntningarna. Vi har ju inget facit att gå efter men 

har kunnat visa samlingarna sedan utställningshallen öppnades i våras. Och vi 

har fått igång butiken på ett bra sätt, säger Ola Wilhelmsson.

Tyskland är en stor och 

viktig marknad för Södra 

Marknaden är i ständig förändring 

och det är svårt att sia om framtiden. 

2009 har varit ett bra år och förhopp - 

ningsvis fortsätter det uppåt. Oliver 

Söder jobbar som försäljningsdirektör 

i Tyskland och vet vad som kan påverkas: 

– Hur vi tar hand om våra kunder 

är grunden till ett bra arbete och 

goda resultat. Text: Frida Nielsen Foto: Andreas Lindholm 

För en försäljningsdirektör inom Södra är ingen dag den andra lik. Det handlar 

om resor för att ha en bra relation till kunderna och vara lyhörd för deras önskemål. 

Oliver Söder är Södras försäljningsdirektör i Tyskland, Holland och Polen 

och utgår från kontoret i Hamburg. 

– I mitt arbete står kunden i centrum och det är viktigt att jag är insatt i hur 

marknaden ser ut, vad kunden behöver och vad de efterfrågar, säger han. 

Södra i Tyskland 

Oliver är född och uppvuxen i Tyskland. Efter studier och fl era års jobb i landet 

har han en bra uppfattning om hur den tyska marknaden fungerar. Södra har ett 

gott rykte och är känt för att bra kundservice och det vill han bygga vidare på. 

– Tyskland är en stor och viktig marknad, Södra Cells största, och det är 

viktigt för mig att jag kan koordinera verksamheten så att det blir bäst både för 

kunden och för oss. Marknaden förändras hela tiden och det gäller att hänga 

med i utvecklingen. 

Vad framtiden kan erbjuda vet han inte, men tycker det ska bli spännande 

att se hur den centraleuropeiska marknaden ser ut om några år. Där fi nns de 

fl esta av Södras större kunder. Han hoppas också att Södra fortsätter utvecklas 

och att han själv kan bidra till att företaget får ännu bättre renommé på den 

tyska marknaden. 

Vilken massa 

Oliver besöker regelbundet sina kunder. Dessa samtal är en viktig del i försäljningsarbetet 

för det är då som han lär känna vad kunderna behöver. 

– Försäljningen är hjärtat i hela processen så det är viktigt att jag vet vad jag 

pratar om vid besöken. 

I försäljningsarbetet är ingen dag den andra lik. Det som efterfrågas i dag 

behöver kan vara något annat i morgon. 

– Vi måste vara uppdaterade på vad som händer på marknaden. Vi ska ha 

en nära relation till våra kunder och veta vad våra konkurrenter erbjuder för att 

hänga med i förändringarna. 

Oliver Öder började på Södra Cell i september. Han har arbetat i branschen 

under fl era år och kommer närmast från uppgiften som inköpsdirektör för MD 

Papier Group/Myllokoski Group. Han har en utbildning - Master Business and 

Engineering - från universitetet i Kaiserslautern. 

Oliver Söder är Södras försäljningsdirektör 

i Tyskland, Holland och Polen och utgår 

från kontoret i Hamburg. 

H8 en pålitlig fi ghter 

Rottne H8 är en pålitlig maskin som är byggd för att klara tuffa 

förhållanden. En riktig fighter som har alla de egenskaper som 

du kräver av en gallringsskördare. 

* Beståndsgående som ger det jämnaste gallringsuttaget 

* Klarar lätt stickvägsgående, upp till 25 meter 

* Ett unikt pendelarmssystem 

* Suverän terrängframkomlighet 

* Smidigt engreppsaggregat med hög kapacitet. 

Nu med apteringssystem Rottne D5 

Har du frågor till oss? 

Du hittar våra återförsäljare på www.rottne.com 

25

26 

Efter tre års arbete är nu Södras 

vindkraftverk igång i Mönsterås. 

Arbetet har väckt stort intresse 

både internt och externt, och för 

dem som jobbat med vindkraftverken 

är det en härlig syn att 

de äntligen är på plats och att 

arbetet har fungerat. 

– Vindkraften är ett viktigt 

steg för Södra, säger Carl-Gustaf 

Elmlid, projektledare. 

Text: Frida Nielsen Foto: Frida Nielsen, Carl-Gustaf Elmlid 

Nu snurrar det i Mönsterås 

Sex av tio vindkraftverk i Mönsterås snurrar. Efter 

tre år har Södra gått i mål, planerna har blivit verklighet 

arbetet har fortlöpt som planerat. Mönsterås 

kommun har visat stort engagemang för vindkraft. 

Det har underlättat arbetet och intresset för bygget 

har också varit stort hos de närboende. 

– Vi har fått många positiva kommentarer. 

Flera närboende har hört av sig och frågat om de 

kan få vara med på ett hörn, säger Carl-Gustaf. 

Miljövänlig elkraft 

Det fi nns nu tio vindkraftverk i Mönsterås. Av 

dessa äger Södra sex genom Södra Vind, medan de 

andra fyra ägs tillsammans med norska Statkraft. 

I nuläget är alla Södras sex verk i drift och i början 

på januari beräknas alla tio snurra. 

– Tio vindkraftverk försörjer 11 000 hushåll 

med hushållsström. Den tekniska utvecklingen av 

vindkraftverk har varit fantastisk, säger Carl-Gustaf. 

För 25 år sedan hade det krävts 50 vindkraftverk 

för att producera det tio verk klarar idag. Detta 

har blivit möjligt tack vare högre verk med större 

rotordiameter och en pålitligare teknik. Och utvecklingen 

fortsätter. De tillstånd som söks idag 

gäller ofta 200 meter höga verk vilket kommer att 

ge ett nytt produktivitetssprång. 

– Vinden fi nns ju redan i skogen, men verken 

måste byggas tillräckligt höga. Södra är tidigt ute 

med att bygga vindkraftverk i skogsmark och det 

ligger rätt i tiden då miljön är i fokus. 

Från skog till vind 

Många höjde på ögonbrynen när Södra började 

arbeta med vindkraft och arbetet ifrågasattes. De 

påpekade att Södra jobbade med skog, men det är 

viktigt att ta tillvara alla möjligheter som skogen 

erbjuder. 

– Eftersom vinden redan fi nns i skogen är det 

en möjlighet för markägarna att både använda marken 

och producera ren energi, säger Carl-Gustaf. 

– På samma sätt gäller det att ta vara och bygga 

vidare på det Södra 

har. Bruken ligger 

vid kusterna och har 

en infrastruktur som 

är relativt enkel att 

bygga vidare på. 

Detta att kunna 

leverera helt förnybar 

el i lönsamma 

projekt i direkt 

anslutning till Södras 

bruk känns 

oerhört tillfredsställande, 

säger Gustav 

Tibblin, vd för 

Södra Vind. 

Stort arbete 

Att Södras vindkraftverk 

snurrar i 

Wilhelm Harms från Enercon 

var montageledare när verk 

5 och 6 lyftes på plats. 

dag är det många som ska ta åt sig äran för. Det har 

inneburit ett enormt arbete med fl era inblandade, 

både från Sverige och utomlands. 

– Det har varit roligt att genomföra och kul att 

få jobba med så många olika personer i ett och 

samma projekt. Sverige har som mål att 20 procent 

av elförsörjningen inom tio år ska komma från 

vindkraft. I dag är den siffran 2 procent och Södra 

är med och ökar den, säger Carl-Gustaf Elmlid. 

Elektrikerna David Breisler och Mikael Vik på Enercon tillsammans med Carl-Gustaf Elmlid.

Södras Vindkraft 

med nya ägare 

Från och med den 1 oktober äger norska Statkraft 90,1 

procent i bolaget Södra Statkraft Vindkraft Utveckling. 

Södras ägarandel efter affären är därmed 9,9 procent. 

– Statkraft integrerar genom vindkraftverksamheten 

i Oslo, London och Stockholm med verksamheten i Växjö 

och blir en resursstark enhet, säger Gustav Tibblin, numera 

direktör för affärsutveckling inom Södra. 

Södras vindkraft är uppdelat i tre block. Södra Vind ägs helt av Södra och 

projekten är samlade på egen mark. Södra Statkraft Vindkraft Utveckling och 

Statkraft Södra Vindkraft är båda samarbetsbolag, där Statkraft äger nu 90,1 

procent i bägge bolagen och Södra resterande 9,9 procent.. 

– Genom att Statkraft tar över ledningen även av utvecklingsbolaget får vi 

en bra kontinuitet från förprojektering, över projektfasen och hela vägen fram 

till driftfasen, säger Gustav. 

Statkraft tar också över personalen, som dock sitter kvar i Södras lokaler i 

Växjö med Statkraft som arbetsgivare. Ny vd för Södra Statkraft Vindkraft 

Utveckling är Jakob Norström på Statkraft. Gustav Tibblin går över till en ny 

tjänst som direktör för affärsutveckling inom Södra. 

Text: Frida Nielsen Foto: Per Karlsson 

Så fungerar 

ett vindkraftverk 

Ett vindkraftverk fungerar i princip som vatten- och väderkvarnar. 

Vinden innehåller rörelseenergi som med hjälp av vindkraftverket 

omvandlas till elektrisk energi. När det blåser mot ett vindkraftverk 

uppstår tryckskillnader på bladens fram- och baksida. Det är 

den tryckskillnaden som får turbinaxeln att rotera. Turbinaxeln 

driver i sin tur en generator där elektricitet skapas som via elkablar 

från generatorn går ner genom 

tornet och vidare ut till elnätet. 

När snurrar vindkraftverken? 

När det är vindstilla eller svag vind 

står vindkraften i vänteläge. Blåser 

det 2,5 meter per sekund startar 

vindkraftverken automatiskt och 

matar in el på elnätet. Aggregatet 

gger full effekt när det blåser cirka 

12 meter per sekund. För att reglera 

effekten kan rotorbladen vridas, 

ungefär som man gör när man skotar 

hem på en segelbåt. Vid kraftig 

vind med hastigheter över 25 meter 

i sekunden, det vill säga full storm, 

är de mekaniska lasterna stora och 

vindkraftverkens rotorblad vrids för 

att minska effekten. Vid orkan, 34 

meter per sekund, stoppas verken 

automatiskt. 

27

28 

Framgångsrik 

och uppskattad kampanj 

En framgångsrik och mycket uppskattad kampanj. Så kan man sammanfatta 

Kraftsamling Skog. Betydligt fl er skogsägare än förväntat har deltagit i någon 

av de många akti viteter som genomförts runt om i Södras område. Deltagarna 

har dessutom blivit mer aktiva i sin skogsskötsel. 

Skogsägarrörelsens och LRF:s fyraåriga satsning för 

ökad lönsamhet genom ökad tillväxt i familjeskogsbruket 

– Kraftsamling Skog – avslutas vid årsskiftet. 

Visionen har varit att långsiktigt öka tillväxten med 

20 procent på 50-100 års sikt. För själva projektet 

sattes en rad olika, mer kortsiktiga mål upp. 

Grunden i Kraftsamling Skog har varit en rad 

olika aktiviteter för att öka skogsägarnas kompetens 

när det gäller skogsskötsel. Det har handlat om 

seminarier, skogsdagar, exkursioner, studiecirklar, 

kurser och personlig rådgivning. Totalt har omkring 

37 000 skogsägare deltagit i någon av de aktiviteter 

som Södra har arrangerat under de fyra åren. Det 

övergripande deltagarmålet för Södra var att nå ut 

till 19 000 skogsägare. 

I aktiviteter som varade mellan 1 och 6 timmar 

– seminarier, skogsdagar och exkursioner – deltog 

drygt 29 000 personer, att jämföra med 9 000 som 

var målsättningen. 

– Vi har ordnat många fl er sådana aktiviteter än 

vad vi trodde från början och det har lett till betydligt 

fl er deltagare än förväntat, konstaterar Kristin 

Gustafsson. 

Stort antal deltagare 

Målet för antalet deltagare i aktiviteter längre 

än 6 timmar – studiecirklar och kurser – var 

totalt 7 000. Cirklarna har lockat 3 900 och 

kurserna 1 450 personer, eller tillsammans 

5 350 deltagare. Målet har alltså inte riktigt 

nåtts. 

– Till studiecirklarna har det varit lite svårt 

att rekrytera deltagare, det kan för många vara 

svårt att avsätta en kväll i veckan under fl era 

veckors tid. Men cirklarna har varit mycket 

uppskattade av dem som deltagit, och vi kan 

också se att deras aktiviteter i skogen ökat mer 

än hos andra deltagare. 

De fl esta kursdeltagare har antingen deltagit 

i ”På Stubben” eller i olika röjningskurser. 

Kurslängden har varierat mellan en och tre dagar 

och ibland har externa kursledare köpts in tack vare 

fi nansiering från Landsbygdsprogrammet. 

– Kurser var ett nytt sätt för oss att nå ut med 

kunskap till skogsägarna. Vi hade därför en lite 

längre startsträcka och de fl esta av kurserna genomfördes 

först under 2009 och 2010. När vi väl hittade 

rätt form har både antalet kurser och antalet deltagare 

varit bra. 

– Att delta i en kurs eller studiecirkel ger ofta 

större kunskapsutbyte än att gå på en skogsdag. Man 

får diskutera på en annan nivå med kursledare och 

andra kursdeltagare och det resulterar i djupare 

förståelse och ökad motivation för att utföra åtgärder, 

menar Kristin. 

Personlig rådgivning handlar om att inspektorn 

träffar den enskilde skogsägaren för att omsätta 

kunskaperna om hur tillväxten kan ökas till praktisk 

handling på den specifi ka fastigheten. Den siste 

november passerades målet på 3 000 pesonliga rådgivningsmöten 

inom Södra. 

Alf Gustafsson i Härna, Ulricehamn, är en av fl era medlemmar som har 

varit gårdsvärdar när deras fastigheter har fungerat som demonstrationsgårdar 

inom Kraftsamling Skog. 

Text: Carin Bengtsson Foto: Stefan Gustafsson, Mats Samuelsson 

– I samband med rådgivningsmötena har många 

skogsvårdskontrakt skapats och det är ju just att 

komma fram till handling som varit målet med hela 

projektet. 

Inom Kraftsamling Skog har även funnits mål 

för vad man skulle uppnå inom olika skogsvårdsåtgärder. 

Ett antal deltagare tillfrågades 2007 om sin 

syn på skogsskötsel och sitt sätt att sköta skogen. 

2010 fi ck samma deltagare svara på samma frågor 

för att man skulle se om det skett någon förändring. 

Ökade skogsskötselåtgärder 

Dikesrensning är en av de åtgärder där Södra har 

kommit långt. Målet var att 5 procent av deltagarna 

skulle ha utfört eller beställt dikesrensning – resultatet 

blev 30 procent. 

– Vi har satsat mycket på den här frågan och 

genomfört många aktiviteter. Bland annat har vi 

utbildat våra entreprenörer men också haft många 

skogsdagar i ämnet. 

– Behovet av skyddsdikning i samband med 

föryngring efter stormarna har troligen också bidragit 

till den ökade aktiviteten, säger Kristin. 

Ett av målen har varit att öka andelen 

skogsägare som har eller har beställt en 

aktuell grön skogsbruksplan med 15 procent 

och resultatet hamnade på 20 procent. 

– Användningen och nyttan av en skogsbruksplan 

har varit ett viktigt diskussionsämne 

i studiecirklarna och kurserna, vilket 

kan ha påverkat deltagarna i positiv riktning. 

Deltagarundersökningen visar att efterfrågan 

på förädlat plantmaterial har ökat, 

vilket var ett av målen. Under de senaste åren 

har efterfrågan varit större än tillgången. 

Ökad röjningsareal var ett annat mål men 

det har man inte riktigt klarat. 

– Men andelen skogsägare som faktiskt 

röjer ökar och de som röjer, röjer mer, konstaterar 

Kristin.

Betydligt fl er skogsägare än förväntat har deltagit i någon av alla kraftsamlingsaktiviteter som har genomförts. Skogsdagar, exkursioner och seminarier arrangerade av Södra har 

lockat tillsammans närmare 30 000 besökare. 

Södras övriga effektmål har handlat om ökad 

markberedningsareal, ökad andel planterad areal 

samt ökad andel skogsägare som provat på tillväxthöjande 

trädslag. 

Kopplingen till lönsamhet 

En viktig frågeställning i undersökningen har varit 

att ta reda om skogsägarna ser en möjlighet att öka 

lönsamheten på fastigheten genom ökad aktivitet. 

Södra ligger här lägre än övriga skogsägarföreningar. 

– Vi har ökat skogsskötselåtgärderna hos våra 

deltagare men inte i samma utsträckning fått dem 

att se kopplingen mellan åtgärderna och ökad lönsamhet. 

Studiecirkeldeltagarna ser i större utsträckning 

än övriga deltagare en möjlighet att öka sin 

lönsamhet, vilket är naturligt då man här hinner gå 

djupare in i frågan än vid exempelvis ett seminarium, 

säger Kristin Gustafsson. Vi måste i vårt fortsatta 

arbete fokusera mer på kopplingen mellan åtgärd 

och lönsamhet, att vara skogsägare är att vara skogsföretagare. 

Bättre rådgivare 

En utvärdering av kraftsamlingsinspektorernas, 

handledarnas och gårdsvärdarnas 

syn på arbetet 

i Kraftsamling Skog har 

också genomförts. De anser 

att de har blivit bättre på 

att planera och genomföra 

aktiviteter och de tycker 

också att de har blivit bättre rådgivare tack vare de 

utbildningar i pedagogik och kommunikation som 

dom erbjudits genom kampanjen. 

– Men de nyvunna färdigheterna är färskvara 

och något som vi måste underhålla för att kvaliteten 

i våra aktiviteter ska upprätthållas, säger Kristin. 

De förtroendevalda medlemmar som varit engagerade 

i Kraftsamling Skog (handledarna) anser alla 

att de har stärkt sina skogliga kunskaper genom 

kampanjen. 

Utvärderingen har dessutom ställt frågor till 

styrelse, central-, regional- och lokal ledning, sboordföran 

dena och alla inspektorer. 70 procent av alla 

29 

som svarat inom 

Södra tycker att kampanjen 

har stärkt rela - 

tionerna med med - 

lemmarna. 88 procent 

vill fortsätta med 

personlig rådgivning, 

85 procent tycker att 

Kristin Gustafsson 

det är viktigt med 

demonstrationsgårdar 

och 79 procent vill ha mer av pedagogisk utbildning. 

– Utvärderingen visar att vi har stöd från hela 

organisationen för att fortsätta jobba med dessa 

frågor, säger Kristin. 

Men andelen skogsägare 

som faktiskt röjer ökar och 

de som röjer, röjer mer. 

Nöjda deltagare 

Vid årsskiftet avslutas Kraftsamling Skog. Hur vill 

då Södras projektledare sammanfatta det fyra år 

långa kampanjen? 

– Kraftsamling Skog har varit både uppskattat 

och framgångsrikt. I den första mätningen 2007 var 

exempelvis 87 procent av de tillfrågade skogsägarna 

nöjda med den aktivitet de hade deltagit i. Vi ser att

30 

de som har deltagit generellt har blivit mer aktiva i 

sin skogsskötsel, och det var ju ett viktigt mål. 

– Vi har hittat nya arbetssätt och nya former för 

att möta våra skogsägare som jag tycker känns bra. 

– Vi har också stärkt samarbetet med LRF. 

Genom att samarbeta kan vi nå många skogsägare 

som ännu inte är medlemmar i Södra. Stärkta relationer 

skapar också nätverk som är värdefulla i 

arbetet med andra viktiga frågor, såsom vilt- och 

vattenfrågor. 

Långsiktigt arbete 

Södras arbete med kompetensutveckling för skogsägare 

planeras nu att drivas vidare i den ordinarie 

verksamheten. 

– Nu ska vi ta med oss alla våra erfarenheter och 

försöka hitta sätt att knyta ihop kompetensutvecklings- 

och skogsskötselfrågorna på ett långsiktigt 

sätt. En viktig uppgift blir just att belysa skogsskötseln 

ur ett lönsamhetsperspektiv. Vi behöver bli 

ännu bättre på att få skogsägarna att se sig själva 

som företagare. 

– Vi kommer att fortsätta jobba med kompetensutvecklingsfrågor 

i framtiden. Det fi nns en stor 

efterfrågan på utbildningar för skogsägare och här 

har skogsägarrörelsen en viktg funktion att fylla. 

Ekonomiskt stöd 

Ett ekonomiskt tillskott blir det stöd på 27 miljoner 

kronor som skogsägarrörelsen har beviljats från 

Landsbygdsprogrammet för att arbeta vidare med 

frågorna om tillväxt och lönsamhet i familjeskogsbruket. 

– Vi ser det som ett smörjmedel för vårt arbete 

framåt. 

– Våra demonstationsgårdar är ett koncept som 

vi vill arbeta vidare med. Vi kommer att behålla och 

utveckla ett antal av dem, och då kan det ekonomiska 

stödet komma väl till pass. Dessutom kommer 

vi att jobba mer med exempelvis personlig 

rådgivning och grundutbildning för nya skogsägare, 

två aktiviteter som också ryms inom Landsbygdsprogrammet, 

säger Kristin Gustafsson. 

Sju av tio Södra-medlemmar som deltagit i en kraftsamlingsaktivitet 

säger sig ha påverkats av kampanjen. Det visar medlemsundersökningen 

som genomfördes under 2010. Tre fjärdedelar anser 

dessutom att de har fått ökade kunskaper om skogsskötsel. 

En större andel av medlemsgruppen har funderat över möjligheterna 

till ökad tillväxt och lönsamhet i skogen jämfört med 

undersökningen 2007. En bidragande orsak till detta är sannolikt 

insatserna inom Kraftsamling Skog. Störst möjligheter till ökad 

tillväxt ser man genom effektivare röjnings program (sex av tio 

Kristin Gustafsson, Södras projektledare för kraftsamlingssatsningen, kan se tillbaka på många lyckade aktiviteter. Nu 

har hon siktet inställt på att försöka fokusera ännu mer på kopplingen mellan åtgärd och lönsamhet i skogbruket. 

Medlemmarna har påverkats av kampanjen 

medlemmar), men många lyfter också fram möjligheterna med dikesresning 

och förädlat plantmaterial. Nästan varannan medlem anger 

dessutom att man redan under den gångna 3-års perioden satsat mer 

på röjning. 

– Det är positivt att medlemsundersökningen också visar på ett 

ökat intresse för produktionsfrågorna. Nu måste vi omsätta allt 

detta till handling så att vi inte tappar det vi byggt upp under Kraftsamling 

Skog, säger Kristin Gustafsson.

Jag hade aldrig kunnat drömma 

om en sådan framgång 

Text: Sven-Eric Petersson 

Christer Segerstéen, vad 

tänkte du för fyra år sedan 

när Kraftsamling Skog drog 

igång. Vilka förväntningar 

hade du? 

Lars-Eric Åström och jag väckte 

tanken att jobba med produktionsfrågorna 

som sedan länge hamnat i skymundan 

och då fokusera på möjligheter - 

na att öka tillväxten. Vi väckte tanken 

genom Skogsägardelegationen samtidigt 

som LRF lanserade sitt Kraftsamlingspaket 

om 250 miljoner kronor. Vi satte 

ett mål på 50 000 deltagare, men trodde 

inte på att nå dit. Vi landade på över 

70 000 – fantastiskt. 

Med facit i hand kan jag säga att jag 

aldrig hade kunnat drömma om att det 

skulle bli en sådan framgång. I början 

gick det också trögt, men efter ett tag 

var det skönt att lämna Gudrun och Per 

och ta tag i något nytt. Medlemmarna 

hade ett uppdämt behov av att ta tag i 

de här frågorna. Sedan länge kretsade 

mycket kring miljö- och naturvårdsfrågor. 

Sedan kom Maggi Mikaelssons 

SYNK KOMMUNIKATION 

skogspolitiska utredning som lyfte fram 

produktionsfrågorna. Biomassans betydelse 

både för våra industrier och i 

klimatfrågan lyftes fram och det ena 

gav det andra. 

För inspektorerna blev Kraftsamling 

Skog ett sätt att träffa medlemmarna, 

skapa nya kontakter och komma vidare. 

Varför gick det så bra? 

Projektets styrka har kommit med 

engagemanget underifrån. Det var ingen 

styrelse som sagt att detta måste göras 

utan Kraftsamling Skog blev en process 

och rörelse genom initiativkraft på 

många plan. Jag vill ändå lyfta fram 

Kristin Gustafssons insatser. Hon har 

med tålamod, geist och mycket glädje 

gjort ett jättejobb som sammanhållande 

länk. Det har funnits eldsjälar både 

bland inspektorer och förtroendevalda . 

Vi har fått demonstrationsgårdar, som 

besökts av många, och studiecirklarna 

och kortkurserna har avlöst varandra. 

Hela organisationen har jobbat i samma 

riktning. 

Vad tar vi med oss? 

Vi ska fortsätta att använda och dra 

nytta av processen i Kraftsamling Skog 

och allt det positiva den fört med sig. 

Projektet avslutas men inte arbetet med 

de frågor vi lyft fram. Det är det som 

skiljer Kraftsamling Skog från traditionella 

studiecirklar eller kampanjer. Då 

går man i mål och det är slut. Nu fortsätter 

vi om än i andra former. 

Hur har vi använt Kraftsamling 

Skog internationellt? 

Kraftsamling Skog har haft en stor roll. 

Skogens betydelse och vårt sätt att sköta 

skogen i Sverige, Finland och de baltiska 

staterna skiljer sig från resten av Europa. 

Därför har vi visat upp Kraftsamling 

Skog på olika sätt, till exempel när vi 

visade upp Södra under Sveriges ordförandeår 

när Eskil Erlandsson samlade 

EU:s jordbruksministrar i Växjö. Jag 

har varit med på de europeiska skogliga 

generaldirektörernas möten och fört ut 

vårt budskap. Vi ska fortsätta att använda 

den internationella arenan. 

Köp skog och bli 

delägare i Landshypotek 

Att investera i skog är bland det bästa (och roligaste) 

man kan göra för pengar. Med rätt finansiering och 

rätt kunskap ökar möjligheterna till en bra affär. 

Landshypotek erbjuder båda delarna. Vi är specialister 

på skogsfinansiering sedan 175 år och vi har kontakterna, 

kunnandet och kapitalet som gör dig till lycklig 

skogsägare för generationer framåt. Dessutom blir 

du automatiskt delägare i Landshypotek och får del 

av vårt överskott. Du blir en av ca 50 000 jord- & 

skogsägare som kan luta sig mot egen långivare, egna 

värderare och unika finansieringslösningar. 

Läs mer på www.landshypotek.se eller ring 

0771-44 00 20 om du vill ha en personlig kontakt. 

Jordnära finansieringar 

31 

– Nu är det dags att ta nästa steg, att 

gå från ord till handling, säger Södras 

ordförande Christer Segerstéen. 

Vad händer nu? 

Nästa projekt kallar vi Krafthandling 

Nu har medlemmarna lärt känna sin 

gård och vilka möjligheter som fi nns. 

Nu är nästa steg att gå från ord till 

handling. Det fi nns en stor efterfrågan 

på förädlat plantmaterial och vi måste 

bli bättre på röjning. Vi fortsätter bit för 

bit. Tar ett steg, tar nästa och nästa. Vi 

tar med oss sättet att jobba från Kraftsamling 

Skog, med personlig rådgivning 

och utbildningsaktiviteter.

32 2 

Kraftsamling Skogs 

fototävling är nu avgjord. 

Första pris gick 

till Sverker Ohlsson, 

Mellanskog. 

Tyvärr ham nade 

ingen Södra-bild på 

prispallen. 

Fototävlingen avgjord 

I höstas utlystes en fototävling inom Kraftsamling Skog. Bidragen skulle bestå av 

foton på människor, miljöer, händelser och arbete som bär fram budskapet om 

ökad tillväxt och lönsamhet i skogen. 

I det första tävlingssteget utsågs de tio bästa bilderna inom varje skogsägar - 

före ning. Södras tio fi nalistbilder togs av: 

Lena Henrysson, Klippan (2 bilder) 

Mats Samuelsson, Växjö 

Ola & Jessica Persson, Asarum 

Kennerth Kullman, Färjestaden (2 bilder) 

Mats Helge, Smålandsstenar 

Andreas Lindholm, Växjö 

Stig-Göran Arthursson, Växjö 

Magnus Bogren, Eksjö 

Fotograferna vinner var sin yxa. 

De tio bästa bilderna från varje förening gick sedan vidare till den nationella tävlingen 

där en första-, en andra- och en tredjepristagare utsågs. Dessutom fi ck en av 

bilderna i riks fi nalen ett hedersom nämnande. Ingen av dessa priser gick till Södra. 

Första pris, 5 000 kronor, gick till Sverker Ohlsson, Bromma och Mellanskog, med motiveringen: ”En mycket väl 

komponerad bild som på ett omedelbart sätt fångar skogsägarnas intresse för sin skog.” 

Andra pris, 3 000 kronor, 

gick till Annette Thelberg, 

Härnösand och Norrskog, 

med motiveringen: ”I denna 

bild omsätts kunskap med 

glädje till konkreta arbetsinsatser 

för framtida lönsamhet”. 

Ett hederspris gick till Maria 

Boström, Nordannälden och 

Norrskog, med motiveringen: 

”För en rolig idébild som med 

slagkraft slår fast själva roten 

i Kraftsamling Skog”. 

Tredje pris, 1 000 kronor, gick till Mats Lundberg, 

Skellefteå och Norra Skogsägarna, med motiveringen: 

”En bild som med underfundighet och humor symboliserar 

Kraftsamling Skogs vision om lönsam tillväxt!” Denna bild 

fi ck också ”folkets pris” vid en omröstning under Kraftsamling 

Skogs Grand Final.

Systrarna Kallur drog 

medlemmar till Växjö simhall 

I mitten av november bjöd 

Alvesta-Växjö skogsbruksområde 

in till familjedag i Växjö 

simhall. Inbjudan gjordes tillsammans 

med Lantmännens 

distrikt i området. 

Södras friidrottare, Sanna 

och Jenny Kallur, som fortfarande 

rehabtränar efter sina 

benoperationer, var dragplåster 

vid evenemanget. Tvillingarna 

höll föredrag om bland 

annat motivation, träning och 

rehabilitering. 260 personer 

deltog i evenemanget. 

PN1011 

Perfekt kombination 

Kombinationen Valtra traktor och Moheda skogsvagn är den perfekta lösningen för dig som arbetar hårt i skogen. 

Valtra är skogstraktorn nummer ett och traktorerna är speciellt anpassade för att passa våra nordiska förhållanden. 

Moheda är ett välkänt namn på svensktillverkade skogsvagnar. Med Moheda får du en universell vagn som klarar 

tuffa tag och tung last. Arbetet i skogen blir effektivt och lönsamt. 

Ta kontakt med någon av våra säljare för mer information och rådgivning. 

Bra val från Lantmännen 

www.lantmannenmaskin.se, 0771-38 64 00 

Drag 

i skogen 

33

34 

En gång i tiden hade 

Sverige många tunnbindarmästare. 

Numera 

fi nns bara en. Tillsammans 

med sina anställda 

tillverkar Johan Thorslund 

bland annat regnvattentunnor 

och hinkar, men 

framför allt ekfat för lagring 

av vin och whisky. 

Text: Stefan Hedner Foto: Markus Pettersson

Bourbonfat som bearbetats om från 200 liter till 

30. Nu ska magbanden läggas på. 

Tunnbindarmästare 

med träsmak för ek 

– All fi n ek borde egentligen bli ekfat, menar Johan 

Thorslund, som med jämna mellanrum reser runt i 

södra Sverige på jakt efter ek som kan passa för vin- 

och whiskyfat. Det ska vara rakvuxna träd utan kvistar, 

inte för frodvuxna. Men det är inte så lätt att avgöra 

vilka som är lämpligast. Eken är lite som människan, 

det är inte alltid man kan se på utsidan om den är 

samarbetsvillig. 

Johan intresserade sig för trä och hantverk redan 

som barn. Han började tälja smörknivar som sjuåring 

och när han gick i nian skulle alla elever i träslöjden 

hitta på ett projekt som skulle räcka hela terminen. 

– Jag ville göra en ektunna, men det fi ck jag inte för 

läraren eftersom han tyckte att det var för svårt. Så i 

stället provade jag mig fram hemma. Pappa bokade in 

mig hos Sveriges ende kvarvarande tunnbindarmästare 

och jag fi ck åka till honom på Gotland en sommarvecka 

för att lära mig grunderna. 

På Gotland fi ck Johan arbeta med furu och gran. 

Han fi ck blodad tand och sökte sig vidare. 

– Jag lockades av att arbeta med ek, fi ck bli lärling i 

norra England och gjorde när jag kom hem därifrån 

mitt första egna ekfat. 

Fatet ger karaktär 

År 1997 blev Johan Sveriges yngste tunnbindarmästare. 

Idag driver han företaget Thorslundkagge utanför 

Örebro. Produktionen sker med hjälp av moderna 

maskiner och även om han löpande testar nya produktionsmetoder, 

fi nns hantverkskunnandet hela tiden som 

en gedigen grund att stå på. 

– Trä är ett underbart material. Bland annat för att 

jag inte alltid vet hur det ska bete sig. På en fi n ek 

måste vi till exempel alltid ta bort barken för att se hur 

fi brerna ligger. Vi sågar inte ekstocken, utan klyver den, 

och då är vi beroende av att fi brerna ligger rätt. Av en 

fi n stock använder vi kanske 25 % av materialet. Resten 

blir värme i produktionen. 

Ett ekfat som ska användas för lagring av vin eller 

whisky måste naturligtvis vara tätt. Men en lika viktig 

faktor är den karaktär som fatet ska ge drycken. 

– En trätunna är som en tepåse, säger Johan. Den 

ger mest smak första gången och sedan blir det mindre 

och mindre. 

Ändbanden tillverkas i olika storlekar för att 

passa varje tunna perfekt. 

Den gamla täljbänken använder Johan när han tillverkar stavar för hand. 

Thorslundkagge tillverkar från stock till tunna, 

men bearbetar också gamla fat. Bland annat för den 

största kunden, den svenska whiskyproducenten 

Mackmyra. 

– Mackmyra säljer bland annat hela fat på 30 liter, 

där kunden kan välja vilken typ av fat whiskyn ska 

lagras på. Vi tillverkar deras svenska ekfat från grunden 

och bearbetar även bourbonfat från USA. Då tar 

vi isär 200-litersfat och binder om dem till fat som 

rymmer 30 liter. 

Bäst i test 

I sitt yrke träffar Johan många vinproducenter och 

kännare. Att den svenska eken har en framtid inom 

vinproduktion är han övertygad om. 

– Svensk ek håller hög kvalitet och lämpar sig 

utmärkt för vinfat. När Vin & Sprit ägde den franska 

vingården Rabiega gjorde man en intressant test. 

Samma vin lagrades på sex olika sorters ekfat, där 

eken alltså kom från sex olika länder. Förutom svensk 

ek fanns bl.a. amerikansk, rysk och fransk. I det öppna 

testet, där alla visste vilka fat vinerna hade lagrats på, 

föredrog över 90 % den franska eken. När man sedan 

gjorde en blindtest pekade 40 % ut vinet som lagrats 

på svenska fat som det bästa. Det tycker jag visar att 

svensk ek har en stor potential. 

För att ytterligare förbättra sina produkter kommer 

Johan i framtiden att arbeta ännu mer med hur 

fat av olika typer ger karaktär åt drycken som lagras i 

det. Johans fru Sirje, som ansvarar för ekonomi- och 

marknadsfrågor på företaget, forskar även tillsammans 

med Örebro universitet i ett projekt kring hur faten 

påverkar dryckens smak. 

– Sedan skulle det vara roligt med en tunnbindarlärling 

också, så att jag kan få sällskap som tunnbindarmästare 

i Sverige. Jag annonserar efter lärlingar 

ibland, men eftersom det är så mycket tid som krävs 

för att överföra all kunskap måste jag vara helt säker 

på att personen har alla de rätta förutsättningarna. 

Läs mer på www.kagge.com 

35

36 

Södra har i samarbete med forskningsföretaget Innventia 

tagit fram materialet DuraPulp efter fl era års arbete. 

De senaste två åren har vi sett tidningar och magasin 

prydas av bilder på barnstolen Parupu och lampan w101. 

Materialet DuraPulp har fått mycket uppmärksamhet 

från allmänhet, företag och studenter . Många hör av sig 

med idéer om vad man kan använda DuraPulp till. 

Några har även förslag på vad Södra bör satsa på i framtiden. 

– Vi får ungefär en idé om dagen. Oftast från designstudenter 

som vill vara med och skapa något nytt av 

DuraPulp. Men även andra idéer kommer in, säger 

Thérèse Thelin, ansvarig för marknadskommunikationen 

på Södra Cell. 

Nya områden för cellulosa 

DuraPulp är resultatet av fl era års arbete och har tagits 

fram i samarbete mellan Södra och forskningsföretaget 

Lampan w101 är skapad av materialet DuraPulp och framtagen 

i samarbete med designföretaget Claesson Koivisto Rune. 

En massa nya mas 

Materialet DuraPulp har väckt 

stort intresse världen över. Bilderna 

på barnstolen och lampan 

har fi gurerat i fl era internationella tidningar. 

Grunderna till vad vi i framtiden 

skapar av cellulosa läggs i stor utsträckning 

genom forskning och nya idéer. 

Text: Frida Nielsen 

Innventia. Forskare och studenter arbetar nära Södra för 

att hitta nya material och nya användningsområden för 

massa. 

– Cellulosa ska användas till att ersätta material som 

används i dag och påverkar miljön negativt. Vi tittar 

bland annat på områden där plast är huvudprodukten. 

Det roliga är att företag hör av sig till oss med frågor om 

hur de kan bli miljövänliga med vår cellulosa. Bland 

annat har bilföretag och förpackningsföretag visat intresse, 

berättar Thérèse. 

Södra har också arbetat med att utveckla applikationen 

barriärfi lm tillsammans med Kungliga Tekniska 

Högskolan, KTH. Det materialet fi nns på insidan av 

bland annat juicepaket för att hålla juicen fräsch. Södra 

har tagit fram utgångsmaterialet och det speciella med 

barriärfi lm är att den är förnybar, vilket skiljer den från 

Barnstolen Parupu väckte 

stor uppmärksamhet på 

möbelmässan i Milano. 

oljebaserade plastbarriärer. Södra startar nu ett treårigt 

forskningsprojekt för uppskalning och optimering i 

samarbete med KTH. 

– Att hitta nya användningsområden för cellulosa är 

ett väldigt viktigt uppdrag för oss. Vi har varit vana vid 

att vissa områden håller i sig, men marknaden förändras. 

Nu handlar det om långsiktiga trender och vår uppgift 

är att hitta det vi ska satsa på härnäst, säger Margaretha 

Söderqvist Lindblad på Södra Innovation. 

Forskning ger resultat 

Hjälm och bubbelplast av papper är andra idéer om 

vad man kan göra av cellulosa. Genom internetjsajten 

PulpLabs har Södra fått kontakt med allmänheten och 

en publik som är nyfi ken och intresserad av framtidens 

produkt.

saidéer 

– PulpLabs är en utmaning för oss. Vi hoppar över 

våra kunder och går i stället direkt till slutkunder och 

frågar vad de vill ha i framtiden. Vi får också kontakt 

med studenter som berättar om sina idéer, säger Thérèse. 

Genom en workshop i England för ett tag sedan 

visade studenter att det fi nns otroligt mycket som kan 

skapas av rätt material. Prototyper till en hjälm, en skiljevägg 

och bubbelplast i papper togs fram av FoamPulp. 

Kommande utmaningar 

Det kommer dagligen idéer om användningsområden 

för cellulosa, till exempel golfbollar som löses upp i 

vatten eller varför inte porslin av massa. Ofta är det folk 

inom designbranschen som kontaktar Södra med förslag 

på nya produkter. 

Södra hoppas också kunna använda fi brer av gran 

och tall för att tillverka massa som är lämplig för textila 

ändamål. 

– Dissolvingmassa är nytt för Södra och förhoppningsvis 

kör vi igång med det nästa år. Det fi nns redan 

på marknaden vilket gör det lättare än när vi skapade 

DuraPulp, som var en helt ny produkt. Det ska bli 

spännande att se vad som händer, säger Margaretha. 

Södra Innovation har i uppdrag från Södra Timber 

och Södra Cell att bedriva forskning inom deras om- 

För självverksamma och proffs 

Kesla 40 LF stegmatare 

Sök din närmsta KESLA handlare på 

www.rosenqvistmaskin.se 

Margaretha Söderqvist Lindblad, Södra Innovation, visar upp materialet DuraPulp 

på en förpackningsmässa i Göteborg och för att undersöka intresset. Och det fi nns. 

råden. I Södra Innovation arbetar cirka 50 personer. 

Nya användningsområden ska hittas även om ny massa 

inte skapas vart tionde år. Så resan har inte slutat, den 

har bara börjat. 

NYHET! NYHET! 

Vid lastning kan kniven 

fällas undan med ett 

enkelt handgrepp! 

Klippdiameter ........... 180 mm 

Max greppvidd ..............77 cm 

Max tryck ................... 190 bar 

Vikt ...............................180 kg 

37.800:- exkl. moms 

KESLA 19GX 

37 

Fotnot: 

DuraPulp, FoamPulp, dissolvingmassa och barriärfi lm 

säljs inte av Södra i dag, men tror på för framtiden. 

Ryhovsgatan 2 

553 03 Jönköping 

036 - 32 73 00

38 

Södras tester av Husqvarnas nya kedjeröjsåg visar att den 

har många fördelar jämfört med klingsågen. Ergonomin är 

avsevärt bättre och i vissa typer av röjning är prestationen 

med kedjeröjsågen avsevärt högre. 

Kedjeröjsågen 

är effektiv 

Med planteringarna efter stormarna Gudrun och Per ökar röjningbehovet 

dramatiskt de närmaste åren. För att mötabehovet av röjning satsar Södra på att 

utveckla metoderna och tekniken för röjning. 

När Södras skogsskötselchef Göran Örlander kom i kontakt med kedjeröjsågen 

bedömde han att den hade potential både när det gäller prestation, ergonomi 

och biologi. Där för initierade han utvecklingsinsatser och utvärderingar 

av kedjeröjsågen. 

Omdömen från 30 professionella röjare som testat sågen har fångats upp i 

en enkät. Andra viktiga pusselbitar i utvärderingen är två examensarbeten. I det 

ena (se separat artikel) har kedje röjsågens prestation och ergonomi studerats. 

I det andra håller Ida Karlsson, som studerar till jägmästare vid SLU 

i Umeå, på att belysa biologi och skogsskötsel, d v s effekterna av ingrepp över 

tiden. Hennes arbete blir klart till våren. 

– Så här långt är resultaten övervägande positiva. Det mesta pekar i den 

riktning vi trodde. Sågen är bäst när röjningen är lite mer komplicerad som 

brunnsröjning, skärmröjning och röjning i ojämna bestånd. Och ergonomin 

får mycket gott betyg, konstaterar Göran Örlander. 

Han tror att brunnsröjning kan vara lämplig på Gudrunhyggena, när 

160 000 hektar ska röjas på medlemmarnas marker. Brunnsröjningen är en enkel 

modell som tar mindre tid där kvarlämnat löv runt plantorna skyddar för frost. 

I brunnsröjning är kedjeröjsågen med sin precision och räckvidd mycket bra. 

Examensarbete 

Kedjeröjsågen mest 

fördel aktig vid brunnsröjning 

Magnus Gunnarsson, 38, bestämde sig efter 20 år inom vården att 

satsa på något annat. Nu har han studerat till skogsmästare i Skinnskatteberg 

och i sitt examensarbete jämförde han prestation och 

precision mellan kedjeröjsågen och med klingröjsågen. 

I studien jämfördes brunnsröjning med totalröjning. 

Prestationen mättes vid brunnsröjning med olika radie 

(0,5 och 0,75 m) och i kombination med vertikalröjning 

(konkurrerande grenar som sträcker sig över granplantan 

tas bort). 

Försöken omfattade fyra block med vardera sex 

parceller. En parcell är en fyrkant på 0,1 hektar (1 000 

m2). Två av blocken var i lövat och två i olövat tillstånd. 

I varje parcell lades ut rutor med de olika metoderna. 

– Jag klockade den effektiva röjtiden, alltså inte stopp 

för tankning eller annat, säger Magnus Gunnarsson. 

Prestationen var störst vid brunnsröjning oavsett 

metod. Den brunnsröjning som tar längst tid per hektar, 

0,75+vertikal, gjordes på knappt fem timmar medan 

totalröjningen tog nästan nio timmar. Brunnsröjning 

gick också fortare i avlövat tillstånd. 

– Det beror på att man ibland får söka efter plantan 

i lövat tillstånd eftersom det ofta fi nns löv långt ner på 

björkstammen. Då blir det svårt att se granplantan. 

Magnus Gunnarsson undersökte också skärmröjning 

och slutröjning (sistaröjning före gallring). 

– Vid skärmröjningen ställde vi ut 4 000 -5 000 

stammar och jämförde också klingröjsåg och kedjeröjsåg. 

Sammantaget är prestationen cirka tio procent 

bättre med kedjeröjsågen, men framför allt är prestationen 

högre i avlövat tillstånd. 

I slutröjningen fanns i princip ingen skillnad i 

prestation. 

Totalröjning 

Brunn 0,75 + 

Vertikal 

Brunn 0,75 

Brunn 0,5 + 

Vertikal 

Brunn 0,5 

0 2 4 6 8 10 

Timmar / ha 

Lövat 

Avlövat 

Diagrammet visar olika metoder för brunnsröjning 

jämfört med totalröjning. Prestationen för metoderna 

är mätt i timmar per hektar i lövat och avlövat tillstånd. 

Kjell Eriksson har testat kedjeröjsågen 

Det är så roligt att 

jag stannar en timme 

längre i skogen 

Magnus Gunnarsson har klockat prestationen med kedjeröjsågen 

i sitt examensarbete. 

I slutröjningsobjekten fanns också en parcell som kalllades 

”tillreda stam”.– Det innebar kapning av sprötkvist, 

dubbelstam och annat, så att det som var en massavedsbit 

kunde bli en lägst betald timmerstock. Sedan gjorde vi 

parceller där vi slutröjde utan att tillreda stammar. Parcellerna 

där stammar tillreddes tog två timmar längre tid. 

Frågan är om den prestationssänkningen betalar sig med 

ett högre pris på virket i framtiden. 

Alla brunnsröjningsmetoderna är snabbare än totalröjning 

som görs idag. Tanken med brunnsröjning är att 

minska stubbuppslaget som kan komma efter röjningen. 

– Brunnsstorleken kan vara avgörande för hur stor 

tillväxten blir. Den växlighet som står kvar runt plantan 

skuggar så att uppslaget blir mindre. Om brunnen öppnas 

upp för mycket kommer det in mer ljus och då växer det. 

– Men det gäller att se hela kedjan av åtgärder fram till 

första gallring. Det är det totala resultatet, både biologiskt 

och ekonomiskt, som räknas, säger Magnus Gunnarsson. 

Magnus Gunnarssons examensarbete har rubriken 

Effektivare röjningssätt med kedjeröjsågen? SLU, Skogsmästarprogrammet, 

examensarbete 2010:17.

Kjell Eriksson har ägnat hela sitt yrkesverksamma 

liv åt skogen och har jobbat hos Södra 

i nästan 50 år. Han tycker om kedjeröjsågen. 

– Den är så rolig att köra att gärna kör en 

timme till med den efter en vanlig arbetsdag. 

Den här sågen är en möjlighet att få fl er att 

engagera sig i skogsvården. 

Kjell Eriksson hittar många fördelar med kedjeröjsågen i jämförelse 

med klingsågen och den allra största fördelen är ergonomin. 

Genom att motorn bärs på ryggen i en bekväm sele och med höftbältet 

avlastas axlarna. Belastningen på armarna minskar genom 

att en ram bär upp riggröret med sågkedjan. 

– Man snedbelastar inte kroppen, vilket du gör med en 

klingsåg, som bärs på sidan. Då kommer man inte ifrån snedbelastningen, 

säger Kjell. 

En annan fördel är räckvidden som är stor och man kan 

stamkvista, ta bort sprötkvistar och dubbeltoppar. 

– Arbetsgången blir en annan för man sparar steg och behöver 

inte gå så långt för att röja samma yta. 

Ett annat stort plus är precisionssågningen. 

– Om ett träd av två ska bort är det lätt att sticka in sågen 

och ta bort det ena. På Gudrunhyggen passar sågen perfekt när man först går in 

och brunnsröjer. Du sågar bort vissa kvistar på träden bredvid och sågar rent 

runtom med precision och lämnar ett frostskydd för plantorna. 

Kjell tycker också att det är lätt att lära sig sågtekniken. Grundtanken med 

kedjeröjsågen är att kapa lite högre stubbar, som man kan grensla och 

gå över. Risken att såga i sten är försumbar. Det är också lättare att styra trädets 

fallriktning. 

Erfarna röjare gör 

tummen upp 

30 kedjeröjsågar lämnades ut till testgruppen 

vid en introduktionsdag i Värnamo i 

början av april. För att fånga så många 

röster som möjligt ombads de svara på en 

enkät om erfarenhet, ergonomi och teknik. 

Johan Frisk har sammanställt svaren: 

– De fl esta är positiva till den nya 

sågen och ser den som en vettig investering 

för framtiden. Av enkätsvaren kan 

man utläsa att de allra fl esta som testat 

sågen och varit positiva till den också 

hittade rätt inställningar och blev mindre 

trötta av arbetet, säger Johan. 

Erfarenhet 

Erfarenheten av röjning var mycket stor 

bland dem som svarade. Nästan 80 pro - 

cent hade mer än tio års erfarenhet. 75 

procent hade inte provat kedjeröjsågen 

tidigare och bara fem procent hade kört 

den mycket. 

Ergonomi 

En jämförelse mellan kedjeröjsågen och 

klingsågen vad gäller ergonomin ger 

klart besked: kedjeröjsågen bullrar mindre, 

minskar belastningen på axlarna, 

ger en bättre arbetsställning och mindre 

trötthet i kroppen. 

Johan Frisk har sammanställt 

enkäten. 

Teknik 

I enkäten fi ck de som testat sågen också 

jäm föra tekniken i kedjeröjsågen med 

klingröjsågen. De fi ck tala om vilken såg 

de ansåg som bäst i olika typer av röjning. 

I brunnsröjning fi ck kedjeröjsågen 

tre av fyra röster, medan klingröjsågen 

fi ck lika många i totalröjning av löv. När 

det handlade om skärmröjning, enkelställning 

och slutröjning var övervikten 

för den nya sågen marginell. I förröjning 

fi ck klingröjsågen sex av tio röster. 

I svår terräng föredrog 85 procent 

kedjeröjsågen, liksom vid hög medeldiameter 

och höga precisionskrav. 

Drygt hälften tyckte att medelprestationen 

var högre för kedjeröjsågen medan 

30 procent tyckte den var lika för båda 

sågtyperna. 

75 procent av testgruppen ansåg att 

kedjeröjsågen var en såg för framtiden. 

– Tekniken för klingsåg är svårare och när du sågar låga stubbar måste du 

hela tiden se dig för så du inte sågar i sten. Med kedjeröjsågen kan man koncentrera 

sig mer på beståndet och trädvalet, säger Kjell och tillägger att den är 

perfekt i kuperad terräng. 

– Om man på sådana marker går uppför en backe med en klingsåg slår 

man den i backen och går man nerför så når man inte tillräckligt långt ner. 

Han har inte lätt att hitta något några minus med den nya röjsågen. 

– Man kan röja allt med kedjeröjsågen men den passar bättre i objekt med 

brunnsröjning och i eftersatta röjningar. Kedjan ska vara relativt hårt spänd 

och behöver bara fi las en gång per dag. 

– Den är mindre lämplig för att kapa riktigt klena 

stammar, de kan fastna i kedjan. Och när man röjer före 

skördaren i förstagallring ska det vara låga stubbar och då 

sågar man nog snabbare med vanlig klingsåg, säger Kjell 

som kört kedjeröjsågen i produktion i en dryg månad. 

Kjell Eriksson var skogsarbetare i Södra fram till 1975 

då han utbildade sig till instruktör. 

Fram till 1990 hade Södra många egna skogsarbetare 

och tre-fyra månader om året utbildade Kjell dessa. 

– Resten av tiden jobbade jag i skogen med huggning, 

röjning och gallring. Det var en kombination som jag 

trivdes med. 

Under senare år har Kjell främst utbildat skogsägare. 

Nu är han snart 65 och jobbar halvtid. 

– Jag har utbildat fem nya instruktörer, självverksamma 

skogsägare, som ska ta över när jag slutar. 

Kjell är också involverad utbildningen för motorsågskörkort och nu är han 

engagerad i testcirklarna för röjsågskörkortet. De som går dessa cirklar får köra 

upp för Kjell. Efter utvärdering och eventuella anpassningar drar studiecirklarna 

igång till våren. 

– Jag hoppas och tror att de här cirklarna och den nya kedjeröjsågen ökar 

intresset för röjning. Den är verkligen rolig att köra, säger Kjell Eriksson. 

Ska du sälja ditt 

jord- eller skogsbruk? 

39 

Vi på Svensk Fastighetsförmedling har en lång tradition av att förmedla 

jord- och skogsbruk. Tack vare lång erfarenhet och våra mäklares 

speciella kompetens hjälper vi dig genom hela försäljnings processen. 

Vi är verksamma i 33 kommuner mellan Ljungby i väster och Öland i öster, 

Oskarshamn i norr och Simrishamn i söder. Välkommen att kontakta oss för 

mer information och rådgivning. Ingemar Florå Kalmar tel 0706-38 37 90 

eller Johnny Petersson Älmhult tel 0708-44 46 55. 

Johnny Petersson 

Ingemar Florå 


KALMAR 0480-425 330 ÄLMHULT 0476-120 50 WWW.SVENSKFAST.SE

40 

Hållbar hänsyn 

Naturvårdsombud och vattenombud i Södra har haft 

en utbildningsdag för att öka sin kunskap om skog 

och vatten. 

– För att vara trovärdiga måste vi ta tag i de här 

frågorna och öka kunskapen om vatten och ta ansvar 

själva, sade Södras ordförande Christer Segerstéen. 


Åsa Wykman, naturvårdsombud 

sbo 922: 

– Det bästa är att träffas och utbyta 

erfarenheter och kunskaper 

med varandra. Programmet var 

varvat, intressant och gav nya impulser. 

Informationen blandades 

med skämtsamma och trevliga inslag 

som underströk budskapen. 

– Röjningen är eftersatt och 

alltid intressant att lära mer om. 

Många skogsägare backar ju för 

kostnaderna. Det var också intressant 

att titta på hänsynsytan 

där allt samlats till ett ställe och 

att få bedöma ett vattendrags 

naturvärden. 

Lars Tyrberg, bevakar 

vattenfrågor i sbo 923: 

– Jag fi ck värdefull och varierande 

information och bra exempel. 

Jag fokuserar mycket på 

de funktionella kantzonerna 

kring vattendragen som jag 

tycker att man ska sköta. Jag 

hoppas vi slipper fastställda 

metergränser. Henriksson från 

WWF hade en jordnära och 

pragmatisk syn. 

– Greppet med skådespelare 

kan nog vara användbart även 

vid vanliga skogsdagar för att 

nå ut med budskapen. Utan tvekan 

en av de bättre övningar jag 

varit på. 

Temat för utbildningsdagen var Hållbar hänsyn i vått 

och torrt. På Ryfors Bruk utanför Mullsjö presenterades 

möjligheter och verktyg i arbetet med generell hänsyn. 

Fastigheten ägs av greve Adam Moltke-Huitfeldt. Den 

totala arealen uppgår till 4 150 hektar, varav 3 230 

hektar är produktiv skogsmark. Fastigheten är dubbelcertifi 

erad och har en grön skogsbruksplan. 

Den här grå novemberdagen i Mullsjö fi ck naturvårds- 

och vattenombuden ta del av solklara budskap 

från bland annat en ilsken markägare och en bosökande 

skalbagge. Det går att hantera generell hänsyn för att 

med god marginal klara skogsvårdslagens krav och 

standardkraven i FSC och PEFC. 

Deltagarna bussades till ett par olika områden i 

skogen. På fem olika fältstationer fi ck de veta mer om 

vardagliga åtgärder för att förbättra den generella hänsynen. 

Varje station hade ett tydligt syfte och gruppövningar 

blandades med diskussioner. Olika grepp, 

som oväntade besök, användes för att informera och 

åskådliggöra budskapen. 

Skådespelaren Nils Åkesson gjorde en uppskattad dramatisering 

av en ilsken markägare som nyss upptäckt stora 

körskador i sin skog. Han fi ck veta att Södras markskaderutin 

är en bra hjälp för att minska skadorna. 

Vilka var de starkaste intrycken? 

Carl von Friesendorff, 

vattenombud sbo 901: 

– Stationen som tog upp markskador 

bjöd på nyheter för mig. 

Det är ingen lätt uppgift att 

undvika spår i skogen men kan 

vi minska skadorna med bättre 

planering och Södras markskaderutin 

är det ett framsteg. Som 

vattenombud var också bedömningen 

av bäcken intressant. 

– Vi har också imponerande 

skådespelare och det är ett effektivt 

sätt att förstärka budskapen. 

Det var en välarrangerad dag, 

effektiv i sin koncentration och vi 

hann med mycket på sex timmar. 

Röjarskiva 

En av stationerna kallades röjarskivan och leddes av 

Tomas Rahm och Magnus Petersson. Här visades möjligheter 

till naturhänsyn även vid en skogsvårdsåtgärd 

som röjning. Det är viktigt att planera röjningen för att 

både få bra produktion och bra naturhänsyn. 

Övningen var uppdelad på två ytor. Den ena visade 

generell hänsyn, lövandelar med bra placering och en 

hänsynskrävande biotop i skyddszon. Den andra visade 

röjning ur produktionssynpunkt. 

Den här stationen hade tre budskap: 

• Röj både för bra produktion och för bra naturhänsyn. 

• Med god planering klarar man båda sidorna. 

• I röjningen bestämmer du var du vill ha framtidens 

naturvärden. 

Blå målklasser 

En annan station tog upp ett nytt redskap, Naturvärdesbedömning 

vatten (NPK+), och blå målklasser. Per-Erik 

Larsson, Mats Blomberg och Lennart Henriksson 

(WWF) informerade om varför det är viktigt att ta 

hänsyn till vatten. 

Deltagarna fi ck sedan gå både uppströms och nedströms 

en bäck och med hjälp av en särskild blankett öva 

naturvärdesbedömning av vatten med blå målklasser. 

Alla var överens om att engagemang är viktigt för 

en bra hantering av vattenmiljöer. Efter övningen visste 

deltagarna vad de blå målklasserna betyder och innebär. 

Mer om naturvärdesbedömning av vattendrag fi nns 

att läsa i särskild artikel här intill. 

Planerat i stället för planlöst 

En station visade att planerad körning minskar skadorna. 

Här presenterades Södras markskaderutin och 

hur en god planering resulterar i betydligt färre skador 

jämfört med om man bara chansar och kör. 

En bekymrad skogsägare gestaltad av skådespelaren 

Nils Åkesson kom på besök. Han ondgjorde sig över de 

djupa spåren och Södras Magnus Lindén kunde berätta 

att 20-30 procent av avverkningarna har skador som 

underkänns av våra interna skogsrevisorer. En stor del av 

dessa skulle ha kunnat undvikas med bättre planering. 

Lennart Hagberg, naturvårdsombud 

sbo 951: 

– Att det är ganska enkelt att 

fi xa hänsynsytor om man bara 

tänker i förväg och tar undan en 

rejäl yta i stället för att använda 

smetmetoden. Kulturstubbar 

kände jag inte till tidigare. Det 

är ett smart sätt att markera var 

man ska vara försiktig. 

– En sådan här dag gör de duktiga 

Södraanställda att jag blir 

glad och kär i naturen och ännu 

mer positiv till naturhänsyn, som 

är det allra roligaste med Södra 

och vatten är de ytor jag tycker 

allra bäst om på min fastighet. 

Joakim Tobiasson, naturvårdsombud 

sbo 947: 

– Röjningsstationen och att man 

många gånger är alldeles för 

snäll när man röjer. Men också 

målklasserna och hur vi ska bedöma 

vattendrag. Det är viktigt 

att vi lär oss detta för vi har ögonen 

på oss. 

– Upplägget var jättebra med 

fart och mycket information. Och 

med humor förstärktes budskapen 

och blev lättare att komma 

ihåg. Då gör det inget att vädrets 

makter inte var på sitt allra bästa 

humör.

i vått och torrt 

Chefsekolog Gustaf Aulén i skepnad av en grön aspvedsbock dök upp för att leta efter död ved för att bygga bo. 

Han hade också skrivit en kampsång för bra g enerell hänsyn. 

Rådet var att använda Södras markskaderutin så ofta 

att den till slut inte behövs. 

Nyttan av död ved 

En station visade en rejäl hänsynsyta på källpåverkad 

mark med asp, gran och al i olika åldrar och dimensioner. 

Hedvig Johansson och Ylva Thorn-Andersen 

testade deltagarna med frågor om vilka naturvärden de 

sett när de gick genom ytan. Här fanns mycket att 

räkna upp och skillnaden mellan naturvärdesträd och 

utvecklingsträd belystes pedagogiskt med att vissa träd 

var märkta med ”N” och andra med ”U”. Att båda 

typerna behövdes, såväl i exponerade som i skyddade 

lägen kunde ingen missa. Inte heller att tillgången på 

död ved i olika stadier var viktig. 

Ett levande exempel på vikten av död ved fi ck 

åhörarna när en livs levande obstinat grön aspvedsbock 

och undrade vad allt folket höll på med i ”hans skog”. 

Bakom maskeringen dolde sig Gustaf Aulén och besöket 

utmynnade i en dialog med stationsvärdarna som för - 

sökte bjuda på lämpliga miljöer för den rödlistade långhorningen. 

Det var inte helt lätt men till slut upptäcktes 

några färska högstubbar och det passade verkligen. 

Men aspvedbocken var ändå lite bekymrad. 

Stationsvärdarna undrade varför. 

– Jo, jag har hört att många skogsägare tycker att 

mina bostäder är fula och dumma. Höghus i staden går 

an men högstubbar i skogen, de ska man hugga ner och 

elda upp, vad kan ni göra åt det, undrade aspvedbocken. 

Ylva och Hedvig, blev inte svaret skyldiga. De be - 

rättade att i publiken fanns många motiverade skogsägare 

som minsann begrep det här och var på arterna 

sida. 

Budskapen var solklara på stationen var solklara: 

• Satsa på få och rejäla hänsynsytor. 

• Det är skillnad på naturvärdes- och utvecklingsträd. 

• Död ved är billig och effektiv naturvård. 

Besöket avslutades med allsång för bra generell 

hänsyn på melodin ”Helan går”: 

Hänsyn är, när mångfaldsvärdena du spar, 

Hänsyn är, när arterna blir kvar, 

Å den som hållbar hänsyn tar, 

vi hyllar med trumpetfanfar... 

Hänsyn tag, var evigaste dag! 

Kulturstubbar 

Den femte stationen handlade om kulturstubbar. Åsa 

Ström berättade att 1,3 meter höga kulturstubbar är 

ett enkelt sätt att visa var det fi nns värdefulla kulturlämningar 

somman måste ta särskild hänsyn till. 

Deltagarna var överens om att det var fem mycket 

angelägna frågor som lyftes fram under utbildningsdagen. 

Det fi nns en stor förbättringspotential för att 

minska markskadorna. Genom koncentration av hänsynen 

blir det större fokus på produktionen på den 

övriga ytan. 

Södras ordförande Christer Segerstéen var mycket 

nöjd med skogsexkursionen som han tyckte var både 

pedagogisk och främjade en viktig diskussion. Han 

lyfte också upp skogsråvarans utökade användningsområden 

och kravet på större uttag från skogen. 

– Om detta ska fungera måste vi hantera naturvårds- 

och miljöfrågorna på ett trovärdigt sätt. Det är 

inte så svårt att jobba med naturhänsyn om man bara 

tänker framåt. Ni har både kunskap och engagemang 

och tillsammans kan vi se till att bli ännu bättre i vårt 

arbete i skogen. 

41 

Blå målklasser 

för vattenmiljöer 

I de gröna skogsbruksplanerna anges naturvärdesbedömningar 

på kartorna. För att beskri va 

skogsmiljön används målklasser som speglar produktions- 

och naturvårdsambitionerna. 

– Nu kan markägarens ambitio ner för vatten, 

så kallade Blå mål klasser, också hamna på skogsbruksplanens 

karta, säger Södras chefs ekolog 

Gustaf Aulén. 

I naturvärdesbedömningen för skogsmiljön har det 

tidigare saknats funktioner för att värdesätta själva 

vattendraget. Bedömningen har ofta stannat vid 

miljön intill vattnet. Blå målklasser anger om den 

generella vattenhänsynen behöver kompletteras 

med förstärkt hänsyn eller särskilda åtgärder för 

vattendrag. 

Det är relativt små åtgärder på de enskilda fastigheterna 

som kan ge positiva effekter. För skogsbruket 

är siktet inställt på i första hand sex typer av 

vattenhänsyn: 

Kör inte i känsliga vattenmiljöer eller kantzoner. 

Undvik körskador på fuktig mark. 

Bevara eller skapa kantzoner. 

Lämna död ved i vatten. 

Lägg igen diken, skapa våtmarker. 

Värna vattnets kultur- och fornminnen. 

I början av nästa år kommer också en bok, Skogens 

vatten, som är resultatet av ett samverkansprojekt 

mellan de fyra skogsägarföreningarna. Där 

kommer Blå målklasser att presenteras närmare. 

En viktig grund för Blå målklassning är en 

”Naturvädersbedömning Vatten” som görs utifrån 

vattnets naturvärden, påverkan, känslighet och 

plusvärden. Naturvärden är till exempel variationer 

i bredd, djup, förekomst av stora stenar och grus. 

Men hit hör också död ved och forsar. Även speciella 

biotoper och kantzonens naturvärden bedöms. 

Påverkan är olika mänskliga aktiviteter som 

rensning, rätning och reglering. Vattenkvaliteten 

bedöms och liksom hur kantzonen påverkar vattendraget. 

Känslighet är ett nytt begrepp och avser i första 

hand risken för igenslamning. 

Plusvärden är till exempel kvarnar och stenbroar 

eller rester av sådana, åtgärder som kalkning eller 

intressanta arter som musslor, ovanliga växter eller 

insekter. 

Det går både enkelt och snabbt att göra bedömningen 

medhjälp av den blankett som tagits fram. 

Summeringen är tydligt kopplad till den blå målklassningen. 

Blå målklasser (se ruta här intill) anger 

vilka åtgärder som passar för olika delsträckor utefter 

ett vattendrag. De beskriver också markägarens 

ambition för en särskild vattenmiljö och kan anges 

på skogsbruksplanens kartor. 

Med hjälp av en särskild blankett fi ck deltagarna öva naturvärdesbedömning 

av vatten med blå målklasser när de gick 

både uppströms och nedströms en bäck.

Är skog en 

bra investering? 

Text: Vibeke Alstad, LRF Konsult Skogsbyrån. vibeke.alstad@konsult.lrf.se 

LRF Konsult är Sveriges största mäklare av skogsfastigheter. 

Vi presenterar bland annat egen statistik 

över prisutvecklingen på skogsfastigheter två 

gånger om året. Statistiken vi samlar in i samband 

med att fastigheter säljs omfattar inte bara pris utan 

även vissa fakta om både säljare och köpare. Vi 

anger till exempel om de bor i den kommun där 

fastigheten är belägen och om de äger skog sedan 

tidigare. Detta gör att vi har ett ganska bra underlag 

för att säga vem som köper skog. 

De siffror jag presenterar kommer från statistiken 

för helåret 2009. Detta eftersom 2010 års statistik 

bara fi nns för första halvåret ännu och ett 

helår ger ett större underlag och därmed mer tillförlitliga 

siffror. Dessutom använder jag mig av 

siffror för Götaland. 

Ofta tillköp 

Börjar vi med att titta på säljarna så bor drygt hälften 

av dem i samma kommun som fastigheten och 

ungefär 10 procent av säljarna är dödsbon. Alla 

säljare i vår statistik bodde i Sverige och aktiebolag 

var säljare i ungefär 5 procent av fallen. Resterande 

30 procent var säljare bosatta i annan kommun. 

Köparna är kanske en mer intressant grupp. 

Nästan 70 procent av köparna bodde i samma kommun 

som fastigheten och ungefär 25 procent var 

vanliga enskilda köpare som var bosatta i en annan 

kommun. Köpare bosatta i utlandet stod för ungefär 

5 procent av köpen och kvar till aktiebolagen 

har vi då endast ett par procent. Samtliga dessa 

siffror har legat relativt konstant under hela 

2000-talet. Nästan 70 procent av köpen var tillköp 

så om man ska spetsa till det kan man säga att den 

som köper en skogsfastighet är en granne som 

redan äger skog! 

I förra numret av SödraKontakt 

skrev vi om att köpa skog, hur 

det går till och vad man ska 

tänka på. Men vem är det som 

köper skog idag och är det en 

bra investering? 

Naturligtvis har detta även stor betydelse för 

prisutvecklingen. För om vi antar att du vill köpa 

skog och att grannfastigheten blir till salu, vad är 

du beredd att betala då? Om du betänker att det 

kanske tar 25 år innan den blir till salu igen, om 

inte ännu längre! Dessutom är ju grannköpen 

skattemässigt gynnade genom reglerna för rationaliseringsförvärv. 

God investering 

Priserna på skogsfastigheter har stigit kraftigt de 

senaste åren och helåret 2009 landade vi på 448 kr 

per m3sk, en siffra som säkert är ännu högre 2010. 

Kan det trots detta vara en bra investering att köpa 

skog? Det är naturligtvis omöjligt att svara på det 

för jag vet inte mer än ni om framtiden. Men om 

man använder sig av gängse metod för att bedöma 

framtiden, nämligen att se bakåt, så är det en bra 

investering. Den som köpte en skogsfastighet för 

10 år sedan har upplevt en real värdeökning på över 

50 procent. Jämför man med börsen under samma 

period har den gått bakåt med 20 procent. 

Tittar man på ännu längre horisonter, vilket är 

helt rimligt med tanke på hur länge de fl esta äger 

sin skog, blir skogsinvesteringen ännu mer lönsam. 

Går börsen bra så kan den konkurrera men till 

exempel korta placeringar, obligationer och vanliga 

bankkonton har inte en chans. Sedan saknar skogen 

de kraftiga nedgångar som börsen ibland drabbas 

av, åtminstone än så länge! 

Skogsköpet är alltså en god investering, så 

fortsätt att köpa, dina barn och barnbarn kommer 

säkert att tacka dig! 

elspalten 

Gustav Tibblin 

Rakt på sak 

Egentligen ska man ju inte tala illa om 

andra utan nöja sig med att framhålla 

de egna goda sidorna, men ingen regel 

utan undantag. Just nu ser vi så mycket 

tveksamheter i elbranschen att vi går rakt 

på sak och ägnar dagens El-spalt åt konsumentupplysning 

och varningar. 

Vi utgår från att du som elkonsument 

vill köpa el (och inget annat) och ha ett 

fl exibelt avtal som ger långsiktigt låga 

priser utan att du binder dig i onödan. 

Se då upp med: 

1. Otydliga villkor. Detta gäller särskilt 

om du har ett fast pris som sträcker sig 

över 1 november nästa år då de nya elområdena 

införs. Det fi nns elbolag som 

har friskrivningsklausuler som gör det 

möjligt att ändra ingångna avtal och 

höja ett fast pris i efterhand. 

2. Onormalt långa uppsägningstider. Har 

du ett fast pris så är du naturligtvis bunden 

under avtalstiden, men om du har ett 

rörligt pris så ska du kunna byta leverantör 

utan kostnad med en månads varsel. 

3. Lockpriser. En del elbolag arbetar med 

lockpriser. Du får ett kanonpris första 

månaden, men sen blir det dyrt. 

4. Bisaker. Varför blanda ihop elaffären 

med annat? Om du vill ha ett bra elpris 

är det klokare att hålla isär biobesöket, 

allmosan och elköpet. Skänka pengar kan 

man göra ändå, men varför göra det över 

elnotan? 

Kontakta Södra El på 0470 89020 eller gå 

in på www.sodra.com/el om du undrar 

över något annat eller vill köpa el från 

Södra och få ett bra avtal och ett riktigt 

bra elpris.

Stort intresse för handel 

med inbetalt insatskapital 

Den 4 november kunde Södras medlemmar för första 

gången handla med inbetalt insatskapital på 

den externa handelsplatsen. Omsättningen uppgick 

631 597 kr. Avslutspriset var 115 procent av det 

nominella värdet. Text: Sven-Eric Petersson 

Detta var enda tillfället i år att handla 

med inbetalt insatskapital. Enligt 

planerna kommer det att bli en eller 

två handelsdagar under 2011. 

Motivet för handel med inbetalt 

insatskapital är främst att underlätta 

för den som sagt upp sitt medlemskap 

att få ut sitt kapital snabbare, och att 

den som har en överinsats ska kunna 

sälja denna. 

För att kunna handla med inbetalt 

insatskapital ska vissa förutsättningar 

vara uppfyllda. 

Den som vill sälja ska ha sagt upp 

sitt medlemskap, vilket till exempel 

underlättar för ett dödsbo att avveckla 

medlemskapet och få ut pengarna 

snabbare. Den som har överinsats, det 

vill säga betalat in med än 600 kr per 

hektar, får sälja överinsatsen. 

Det är inte heller fritt fram att 

köpa inbetalda insatser. En medlem 

får köpa upp till sin insatsskyldighet, 

alltså upp till 600 kr per hektar, av sitt 

inbetalda insatskapital. 

För att få handla med det inbetalda 

insatskapitalet måste man också 

underteckna ett särskilt avtal som 

skiljer sig en del från handelsavtalet 

för emitterat insatskapital. Handeln 

sker på SEB:s handelsplats och den 

som har frågor ska vända sig till SE. 

– Det är glädjande att säljarna 

kunde få ut ett övervärde på sitt kapital, 

samtidigt som Södra behåller 

insatskapitalet i föreningen. Intresset 

för handeln var förhållandevis stort, 

säger medlemschefen Magnus Berg. 

Fullständig information om handeln 

och reglerna fi nns på medlemsnätet. 

Där fi nns också blanketten för 

handelsavtal för utskrift. Den undertecknas 

och sänds till SEB. 

Handla med emitterat insatskapital 

På handelsplatsen hos SEB kan Södras medlemmar köpa och sälja 

emitterat insatskapital. Insatskapitalet som är registrerat hos 

Södra är det nominella värdet. Genom handeln med detta kapital 

får det ett marknadsvärde och det verkliga värdet blir synligt. 

Den som säljer får ut pengar, men kapitalet stannar kvar i Södra. 

Handelsavtal. För att kunna handla behöver man fylla i och underteckna ett 

avtal med handelsregler som fi nns på medlemsnätet. 

Ring. När detta handelsavtal är på plats så ringer den som vill sälja eller köpa 

direkt till SEB på tel 042-28 71 87. Det numret används enbart för handeln 

med emitterat insatskapital i Södra och på vardagar mellan 0830 och 1730 

svarar alltid någon när du ringer. 

Lägg din order. Man talar om att man vill köpa eller sälja och vilket pris man 

tänkt sig. Det gör man antingen som limit (”jag är beredd att betala x procent 

över nominellt värde”) eller som marknadspris (”till bästa möjliga pris”). Samtalet 

spelas in och SEB får en bekräftelse på att den som ringer är medlem och 

behörig att handla. 

Betalning. Bytet av pengar mellan köpare och säljare sker genom SEB. 

Köparen får en nota för betalning och säljaren får sina pengar insatta på sitt 

medlems konto i Södra. 

Avslutspriserna på handelsdagarna publiceras på medlemsnätet 

och vissa tidningar. 

Sammanställning handel med inbetalda insatser via SEB 

Värt att veta 

Medlemsinsats – inbetalt insatskapital. 

Södra har inga årliga medlemsavgifter. 

I stället bidrar varje medlem till föreningen 

med en obligatorisk insats 

om 600 kronor för varje hektar produktiv 

skogsmark. Om fastigheten 

har 50 hektar produktiv skogsmark 

är insatsskyldigheten 30 000 kronor 

(50x600 kr). När du betalat din obligatoriska 

insats har du nått ditt 

insats tak. 

Ett hektar produktiv skogsmark 

motsvarar en insats à 600 kronor. 

Medlemmen behöver inte delta med 

mer än 200 insatser oavsett hur stor 

fastigheten är, men har rätt till obegränsat 

antal insatser, så kallade överinsatser. 

Insatser betalas genom avdrag 

från virkesleveranserna med 4 eller 

43 

Köp Sälj 

Omsatt Avslutspris Min Max Min Max 

Datum volym (kr) av nominellt Totalt (kr) (%) (%) Totalt (kr) (%) (%) 

nov-10 631 597 115 1 846 563 105 120 631 597 100 mp 

8 procent. De obligatoriska insatserna 

är bundna i föreningen tills medlemskapet 

upphör. 

Emitterat insatskapital 

Utöver kontot för inbetalt insatskapital 

har du som medlem också ett 

konto för emitterat insatskapital. 

Genom insatsemission överförs fritt 

eget kapital till detta konto. Det emitterade 

insatskapitalet är liksom det 

inbetalda bundet i föreningen tills 

medlemskapet upphör, men medlemmen 

har möjlighet att överlåta eller 

sälja det emitterade insatskapitalet till 

annan medlem. Genom sådan försäljning 

kan man få omedelbar tillgång 

till värdet på det emitterade insatskapitalet. 

Handelsplatsen fi nns hos SEB Aktiehandel Syd. Arbetsfl ödet mellan 

SEB och Södra är enkelt. SEB registrerar köp- och säljintresse, 

stämmer av medlemskap och innehav/saldo mot Södras medlemsregister. 

På avslutsdagen matchas inneliggande order och samtliga 

avslut sker till samma kurs. 

Sammanställning handel med emitterade insatser via SEB 

Köp Sälj 

Omsatt Avslutspris Min Max Min Max 

Datum volym (kr) av nominellt Totalt (kr) (%) (%) Totalt (kr) (%) (%) 

sep-09 679 525 103 725 000 100 105 730 756 100 105 

okt-09 858 380 105 2 580 180 100 107 858 380 100 105 

nov-09 2 058 774 105 3 637 704 101 mp 2 112 811 mp 110 

dec-09 768 720 107 3 574 000 101 109 829 260 105 110 

jan-10 271 675 107 1 624 000 101 110 268 904 mp mp 

feb-10 614 268 104 1 763 325 102 108 614 268 100 mp 

mar-10 1 003 328 104 2 520 000 101 107 1 176 724 mp 107 

apr-10 1 506 114 103 1 846 891 101 107 1 751 910 mp 107 

maj-10 824 702 101 835 000 101 105 1 085 623 mp 105 

jun-10 957 698 103 975 000 103 mp 1 079 033 mp 108 

jul-10 560 942 103 1 331 957 103 mp 681 455 mp 105 

aug-10 ingen handel 

sep-10 1 015 647 104 1 275 000 104 mp 1 015 647 mp 103 

okt-10 1 500 186 103 1 940 000 104 mp 1 784 609 mp 103 

nov-10 2 552 337 105 4 891 468 103 mp 2 552 337 mp 105 

mp=högsta möjliga pris Under augusti 2010 förekom ingen handel.

44 

ökar intresset för 

Trivselhus 

TV-tittarna har under hösten 

kunnat följa bygget 

av ett Trivselhus i TVprogrammet 

Äntligen 

Hemma. I tio avsnitt byggs 

ett energismart hus från 

Trivselhus. 

Har ni märkt några effekter av 

TV-programmen ännu? 

– Vi har märkt att många fl er 

än beräknat har uppmärksammat 

vår medverkan i programmet. 

Statistiken för vår hemsida 

visar att antalet besökare ökar 

ordentligt efter varje program. 

Samma sak gäller för katalogbeställningar. 

Vi märker också 

ett ökat intresse på de fl esta 

av våra försäljningskontor som 

i dag har mer att arbeta med 

än tidigare. Eftersom vi har en 

mycket lång säljcykel ser vi troligtvis 

inte effekterna av detta 

i försäljningsstatistiken förrän 

om två till fyra månader, säger 

Andreas Ek, vd på Trivselhus. 

Exklusivt jullotteri 2010 

Vinn medlemsjacka 

Vill du hålla dig varm och torr i vinter? 

Ta chansen att vinna en av tio vattenav visande 

jackor med löstagbart fl eecefoder. Jackorna har 

Södras logga och texten ”Vi växer tillsammans” 

på fi cklocken. Jackan fi nns i storlekarna M, L 

och XL. 

Allt du behöver göra är att skriva ditt namn, 

din adress och önskad storlek på ett vykort 

eller i ett e-brev. 

Skicka dina uppgifter till ”Medlemsjacka”, 

Södra, 351 89 Växjö respektive medlemsinfo@ 

sodra.com så att vi har dina uppgifter senast 

den 22 december. 

Rätt om förkortningar 

I förra numret av Södrakontakt kallades det statliga 

skogsbolaget i Lettland för RMK. Det var inte rätt för 

så här är det: RMK är det statliga företag som sköter/ 

förvaltar statens skogar i Estland. I Lettland heter det 

statliga skogsbolaget LVM A/S (Latvijas Valsts Mezi), 

som kan jämföras med Sveaskog i Sverige. Den centrala 

kontrollerande skogsmyndigheten i Lettland heter 

VMD (Valsts Meza Dienstes), som har ett ansvar som 

ungefär motsvarar Skogsstyrelses i Sverige. 

Vinn boken Sveriges 

Nationalparker! 

Södrakontakt lottar ut 5 exemplar av 

Claes Grundstens prisbelönta bok 

Sveriges Nationalparker, som vi skrev 

om i Södrakontakt nr 3. 

Vill du vara med i utlottningen 

vill vi ha ditt namn och din adress per 

post eller mejl senast den 31 december 

2010. 

Vykortet skickar du till: 

Södra, Informationsavdelningen, 

351 89 Växjö. Märk kortet med 

”Nationalparker”. 

Mejl skickar du till: 

sven-eric.petersson@sodra.com. 

Ange ”Nationalparker” i ämnesrutan. 

Namnen på vinnarna publiceras i Södrakontakt nr 1 

nästa år. Den som vinner får boken med posten. 

Möjlighet 

till snabbare 

betalning 

Har du ett slutavverkningsuppdrag 

med Södra kan du 

i stället för betalningsplan 

nu välja betalning 30 dagar 

efter avverkningen eller 

betal ning på räntedatum. 

För att öka tydligheten och valfriheten för 

skogsägaren har nu Södra utvecklat sina betalningsvillkor 

och erbjuder två nya alternativ till 

betalning av dellikvid för slutavverkningsuppdrag. 

Det ena alternativet innebär att upp till 

90 procent av beräknat netto betalas ut 30 

dagar efter avverkning. Ränta beräknas med 

hänsyn till räntedatum. Det andra alternativet 

innebär att 75 procent av beräknat netto 

betalas ut på räntedatum. I båda alternativen 

utbetalas slutlikvid efter slutredovisning. 

Möjligheten att upprätta en betalningsplan 

fi nns kvar och rekommenderas ofta. 

Med en betalningsplan kan leverantören – 

medlemmen – fördela utbetalningen av virkes - 

likviden under ett antal år i stället för att ta ut 

likviden under samma kalenderår. I planen 

framgår hur betalningen av likvider ska fördelars 

över tiden.

Yngre och välutbildade 

skogsägare litar mest 

på internet 

Yngre och högutbildade skogsägare litar 

mer på internet som kunskapskälla till sin 

skogsskötsel än vad äldre skogsägare och de 

med enbart grundskola gör. Det visar resultatet 

av en enkätstudie genomförd av Linnéuniversitetet, 

SLU-Alnarp och Skogforsk. 

Undersökningen om privata skogsägares 

omvärldsbevakning utfördes 

bland 600 skogsägare i Laholms och 

Göinge kommuner. 327 av de tillfrågade, 

eller 54 procent, besvarade 

enkäten. De svarande sorterades i 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kategorier efter ålder, utbildning, 

kön, fastighetsstorlek och hemvist 

(bor på eller utanför fastigheten). 

Man tittade även särskilt på skogsägarnas 

användning av internet som 

informationskälla. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samtliga grupper ansåg att personlig 

rådgivning vara den viktigaste 

kanalen för kunskapsbyggande följt 

av skogliga tidskrifter och nyhetsbrev 

från skogliga organisationer. Möten 

och kurser ansågs också vara viktiga, 

medan internet totalt gavs en lägre 

rang. Ändå betraktade 29 procent av 

de svarande internet som en viktig 

kanal för kunskapsinhämtning i 

ämnet skogsskötsel. Tre fjärdedelar av 

de svarande hade tillgång till internet 

i sina hem, och 40 procent använde 

internet dagligen. 

Ålder och utbildning hade ett 

betydande infl ytande på hur högt 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

45 

internet skattades som en kommunikationskanal 

för skoglig information. 

Yngre skogsägare (50 år eller yngre) 

samt skogsägare med en universitetsexamen 

är de mest hängivna internet - 

användarna. Skogsägare 65 år och 

äldre med endast grundskoleutbildning 

var mycket mindre benägna att 

lita på internet som kunskapskälla. 

Källa: 

Ecological Bulletins 53:225-234, 

2010. Mats Hannerz, Skogforsk, 

Lis Boje, Linnéuniversitetet, 

Magnus Löf, SLU-Alnarp.

46 

Djurklapp 

Amerikanska areaware gör många olika djur av 

odlade tropiska träslag – bl.a. den här björnen. 

Alla djur har rörliga leder och kan ställas i många 

olika positioner. www.areaware.com 

En av alla de appar – program – som fi nns för iPhone, 

är en överlevnadshandbok som innehåller tips om hur 

du bl.a. hittar föda och vatten i vildmarken, bygger 

skydd och gör upp eld. Laddas ned från AppStore till 

en kostnad av 15 kr. 

jul 

Självpåfyllande glas 

Ett annorlunda glas där luft- och 

vattentryck samarbetar så att glaset 

alltid har lagom mycket dryck i sig, 

ända tills behållaren är tom. 

www.kyouei-ltd.co.jp 

klapp 

Få fl yt på 

fi sketuren 

Lightweight 09 Flyto är 

en smidig fl ytoverall som 

endast väger 1780 gram. 

Den är vattentät och 

fi nns även som 

byxa + jacka. 

www.normark.se 

Överlevnads-app 

Pangpresent! 

ti 

Blaser R8 Professional är utrustad och tillverkad 

för jakt i alla väderförhållanden. 

Ergonomiskt pistolgrepp. Passar både vänster- 

och högerskyttar. Nyutvecklad bakkappa 

för maximal rekyldämpning. Stort urval av 

kalibrar. www.normark.se 

Flexibel julmöbel 

Flex är både fåtölj, fotpall och praktisk förvaring för t.ex. 

ved, böcker eller julklappar. www.ak47space.com/#fl ex

ps 

s 

Griskudde 

Minikudde med grymt fi nt motiv 

– blir en julklapp med riktig knorr! 

www.areaware.com 

Fin presentkniv 

En eskimåkniv med skaft av oljad 

masurbjörk. Används till allt från 

kött till grönsaker och örter. 

18 cm lång. www.brusletto.no 

Det är inte alltid så enkelt att komma på de där 

perfekta julklapparna, speciellt inte till vuxna 

släktingar och vänner. Därför har vi samlat ett 

antal a tänkbara klappar på det här uppslaget. 

Stämmer S de inte perfekt för dina nära och kära, så 

kanske k de kan föda idéer som gör det. Och har du 

kommit k överens med släkten om att dra ned på det 

där d med julklappar i år, så fi nns det ändå en person 

s som du kan ge något riktigt fi nt. Dig själv! 

Naturinspiration 

N 

Från F Madam Stoltz på Bornholm 

kommer k både ljuskronan, som 

påminner p om jakt och vilt, och 

det d stubbformade bordet, som 

även ä kan användas som pall. 

www.madamstoltz.dk 

w 

47 

Räcker en evighet 

En evighetskalender i gulbetsat 

trä där det bara 

är att skifta månader och 

datumsiffror för att hänga 

med i tiden. På ovansidan 

fi nns plats att fästa allt från 

inköpslista till bild på barnbarnen 

eller kanske en liten 

spegel. www.anyhow.se 

Urskog? 

Ett armbandsur av naturligt trä som formas 

och slipas av din handled med tiden. 

För varje klocka som säljs planterar den 

amerikanska tillverkaren ett träd tillsammans 

med American Forests. 

www.we-wood.us 

En känga för vintern 

Kamik Nationwide är en varm, skön och helt vattentät vinterkänga 

som klarar -40°C. Vadderad krage och plös. Yttersula i 

gummi med bra vintergrepp. 28 cm höjd. www.normark.se

POSTTIDNING B 

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING 

Vid defi nitiv eftersändning återsänds försändelsen 

med nya adressen på baksidan (ej adressidan) 

Avsändare: Södra, 351 89 Växjö 

PåGång 

Fotriktig jul 

Philippe Starck gjorde 

trädgårdstomtarna rumsrena 

när han skapade 

sina halvmeterhöga bord/ 

pallar för italienska Kartell. 

Ett par olika tomtar 

håller upp sitsarna och 

en stubbe fungerar som 

bord. Finns i fl erfärgat, 

guld och svart. 

www.unicahome.com 

Jultraditioner 

Julen har starkare traditioner än någon annan högtid. Men visst går det att rucka lite på traditionerna. 

Kanske byta ut den gamla halta julgransfoten. Välja ny smak på glöggen och förnya pyntet i granen. 

Kanske till och med sätta ut ett par gyllene tomtestolar i trädgården, låta dem stå kvar när snön töar bort 

och sedan sitta på dem när sillen ska njutas till midsommar? 

Hjortron-jul 

Amore Hjortron från 

Dufvenkrooks är en ljus 

starkvinsglögg med smak 

av julkryddor, hjortron 

och grappa. Ett lättare 

alternativ fi nns i välsorterade 

livsmedels - 

butiker. 

www.dufvenkrooks.se 

En härligt julröd julgransfot med stjärn inspirerad form. 

Gjord av återvinningsbar aluminium. 60 cm lång och fi nns 

även i grå, svart och vit färg. 

www.borninsweden.se 

Starcka tomtar 

julbadet 

Bilden är från en kalender utgiven i Augsburg år 1481. Den visar en man 

och en kvinna som tar ett gemensamt julbad och samtidigt smörjer kråset. 

Julbadet var förr en stark tradition där husfar badade först, följd av husmor 

och sönerna, döttrarna och sist drängar och pigor. Det var inte alltid 

säkert att vattnet byttes mellan alla bad. 

Sveriges nationalparker 

Store Mosse, Jönköpings län 

Tändhjälp 

Levande ljus hör till traditionen. Med detta 

verktyg sätter du fast tändstickan och kan både 

nå in i ljuslyktor och undvika att bränna dig. 

www.skansenbutiken.se 

Julkotte 

Glitter, fl aggor, röda kulor 

och tomtar i alla ära. Bör det 

inte fi nnas en riktigt grann 

grankotte i julgranen också? 

www.designdelicatessen.dk 

Store Mosse ligger nordväst om Värnamo i kommunerna Gnosjö, Vaggeryd 

och Värnamo. Parken består av det största svenska myrområdet söder om 

Lappland. Tiotusen hektar av myrmark skänker en ursprunglig karaktär till 

landskapet, som också utmärks av ett rikt fågelliv. 

Fler än 100 fågelarter häckar i Store Mosse, bland annat runt Kävsjön 

som är en av landets berömda fågelsjöar. Store Mosse är den viktigaste 

häckningsplatsen för tranor i södra Sverige. 

Med ett besökscenter, 30 km vandringsleder, fl era raststugor och fågelskådartorn 

är nationalparken både lätt och spännande att besöka. Store 

Mosse blev nationalpark 1982. 

Vägbeskrivning och mer information fi nns på www.naturvardsverket.se 

Södrakontakt presenterar fl er nationalparker i kommande nummer.

kontakt - Södra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?