Sandviken planerar sin bostadsförsörjning - 150 års jubileum
Sandviken planerar sin bostadsförsörjning - 150 års jubileum Sandviken planerar sin bostadsförsörjning - 150 års jubileum
- Page 3: Till Stadsfullmäktige. Sedan stads
- Page 10: 10 Ehuru antalet döda visat en sva
- Page 24 and 25: 24 form av "bruksdöd" och utdöend
- Page 26 and 27: " 26 Flyttnings- l!'lyttnings- 3,r
- Page 31 and 32: Hur denna förändring i befolkning
- Page 34: . ..;;:.:.. --- 34 Framskrivningarn
- Page 44 and 45: 44 i Sandviken har emellertid häns
- Page 51 and 52: I Liksom i föregående hyrestabell
Till Stadsfullmäktige.<br />
Sedan stadsfullmäktige den 8 januari 1944 uppdragi,t åt bostadskom<br />
mitten att utreda och följa bostadsfrågan i <strong>Sandviken</strong> i hela dess vidd med<br />
bemyndigande för kommitten att under arbetets fortgång med sig adjun<br />
gera nödig sakkun;;kap, får kommitten härmed som det första resultatet av<br />
kommittens arbete till stadsfullmäktige överlämna den efterfölj ande under<br />
sökningen av befolkningsutveckling och bostadsbehov i <strong>Sandviken</strong>.<br />
Undersökningen har utförts av Svenska Riksbyggen, främst genom<br />
dess t j änsteman aktuarien Per Holm, som under arbetets fortgång stått<br />
i ständig kontakt med bostadskommitten och inhämtat kommiUens upp<br />
fattning och erfarenhet i skilda frågor. Vidare har samarbete skett med<br />
hälsovårdsnämndens bostad<strong>sin</strong>spektion samt med <strong>Sandviken</strong>s Jernverks<br />
Aktiebolag och See Fabriks Aktiebolag.<br />
<strong>Sandviken</strong> i februari 1945.<br />
På bostadskommittens vägnar:<br />
K. E. Nygren.
.<br />
Folkmängden. I den officiella statistiken finnas uppgifter sedan lång tid tillbaka<br />
-om folkmängden i Sveriges kommuner. För Högbo kommun - som närmast motsvarar<br />
nuvarande <strong>Sandviken</strong>s stadsområde - finnas siffror över folkmängden<br />
sedan 1810. I den officiella statistiken finnas däremot inga särskilda siffror över<br />
folkmängden vid bruken, varken för Högbo eller senare <strong>Sandviken</strong>. Först 1927,<br />
då <strong>Sandviken</strong>s köping bildades, redovisas folkmängden särskilt för köpingen och<br />
landskommunen. Genom stadsbildningen 1943 kommer <strong>Sandviken</strong>s område att<br />
i stort sett omfatta gamla Högbo kommuns område. De siffror, som återges i<br />
tabell A nedan, över folkmängden åren 1810-1943 i Högbo kommun, <strong>Sandviken</strong>s<br />
köping och <strong>Sandviken</strong>s stad, ge således en god bild av samhällets utveckling under<br />
det senaste seklet.<br />
'Tabell A. Folkanäng1den ben 1810-1943 d ,sandviken.<br />
K ä Il a: S. O. S. Folkmängden och dess förändringar.<br />
l 2 3 4 5<br />
Vid slutet <strong>Sandviken</strong>s Högbo <strong>Sandviken</strong>s I ,h]jg folkökning i<br />
av år köping kommun st d l 0/00 för stadsa<br />
området1 )<br />
I<br />
I<br />
I<br />
1810<br />
1820<br />
1830<br />
1840<br />
1850<br />
1860<br />
1870<br />
1880<br />
1890<br />
1900<br />
1910<br />
1920<br />
1921<br />
1922<br />
1923<br />
1924<br />
,<br />
I<br />
663<br />
490<br />
699<br />
783<br />
794<br />
1.010<br />
1.611<br />
2.825<br />
U36<br />
7.183<br />
8.896<br />
9.987<br />
9,987<br />
9.958<br />
9.973<br />
10.070<br />
l<br />
I<br />
-26.1<br />
42,7<br />
12.0<br />
1.1<br />
27,2<br />
59.5<br />
75.3<br />
46.4<br />
73.7<br />
23.9<br />
12.3<br />
0.0<br />
-2.9<br />
1.5<br />
9.7<br />
1925 10.146 7.6<br />
1926')<br />
1927<br />
1928<br />
1929<br />
1930<br />
11.185<br />
U.350<br />
11.665<br />
12.000<br />
12.240<br />
1.009<br />
1.041<br />
1.035<br />
1.106<br />
1.173<br />
12.194<br />
12.391<br />
12.700<br />
13.106<br />
13.413<br />
,<br />
(201.8)<br />
16.1<br />
24.9<br />
32.0<br />
23.4<br />
1931<br />
1932<br />
12.384<br />
12.418 I<br />
1.213<br />
1.259<br />
I<br />
13.597<br />
13.677<br />
13.7<br />
5.9<br />
1933 12.596 1.295 13.891 15.6<br />
1934 12.853 l.419 14.272 27.4<br />
1935 12.970 1.549 14.519 17.3<br />
1936 13.269, 1.78E· 15.054 36.8<br />
1937 13.628 2.029 15.657 40.0<br />
1938 13.698 2.182 15.880 14.2<br />
1939 13.833 2.354 16.187 19.3<br />
1940 13.947 2.439 16.386 14.1<br />
1941 14.076 2.499 16.575 9.7<br />
1942<br />
1943<br />
14.309 I<br />
2.477 16.786<br />
16.986<br />
12.7<br />
11.9<br />
l) I förhålland,e till folkmängden vid periodens (årets) början.<br />
") Av vissa områden i Högbo och Ovansjö socknar bildades den l jan. 1927 såsom en<br />
kommun för sig en från nämnda socknar avskild köping, benämnd <strong>Sandviken</strong>, vilken<br />
tillhör Högbo församling. I Högbo församling inskrevos från Ovansjö församling<br />
1.847 personer.<br />
I<br />
I<br />
,<br />
7
10<br />
Ehuru antalet döda visat en svag tendens till ökning, ha siffrorna hela tiden<br />
varit betydligt lägre än antalet fögda, och den naturliga folkökningen har varierat<br />
mellan ett 20-tal personer 1933 och omkring 200 tio år senare.<br />
De anförda siffrorna och kurvorna ha kanske kunnat ge intrycket, att <strong>Sandviken</strong><br />
för <strong>sin</strong> fortsatta tillväxt kan lita på den egna reproduktionsförmågan. En sådan<br />
slutsats kräver emellertid mer ingående analyser. Vi skola först något jämföra<br />
de här diskuterade faktorernas utvecklingstendenser med förhållandena på andra<br />
orter.<br />
Det vanligaste måttet på dödligheten är antalet döda per 1,000 invånare under<br />
ett år. Detta uttryck benämnes allmänna dödstalet. Motsvarande mått för födelseoch<br />
giftermålsfrekvensen äro respektive allmänna föclelse- och giftermålstalen.<br />
Nedanstående tablå ger de allmänna dödstalen för <strong>Sandviken</strong>, Hofors kommun,<br />
·Gävleborgs län och hela riket.<br />
.h<br />
<strong>Sandviken</strong><br />
Döda pex 1.000 invånaJ:6 i<br />
Hofoxs Gävleborgs<br />
kommun län<br />
Hela :riket<br />
1921/25<br />
1926/30<br />
1931/35<br />
1936/40<br />
1941/43<br />
9.6<br />
8.5<br />
9.6<br />
9.0<br />
7.6<br />
8.0<br />
9.2<br />
8.6<br />
6.6<br />
6.5<br />
11.8<br />
11.8<br />
11.6<br />
11.8<br />
10.4<br />
12.1<br />
12.1<br />
11.6<br />
11.7<br />
10.4<br />
Allmänna dödstalet för <strong>Sandviken</strong> är och har varit betydligt lägre än för såväl<br />
Gävleborgs län som för hela riket. A andra sidan har dödstalet för <strong>Sandviken</strong> icke<br />
varit fullt lika lågt som för Hofors. Det låga dödstalet får icke i och för sig tas<br />
som ett bevis för att <strong>Sandviken</strong> är ett ovanligt hälsosamt samhälle med friska<br />
människor. Det låga dödstalet är främst el). följd aven gynnsam åldersfördelningl).<br />
Den betydande inflyttningen till <strong>Sandviken</strong> har huvudsakligen bestått av personer<br />
i åldern 20-40 år, vilket gör, att dessa <strong>års</strong>klasser, med låg dödlighet, äro relativt<br />
talrika.<br />
Det allmänna födelsetalet för <strong>Sandviken</strong> överensstämmer, som framgår av<br />
tablån nedan, ganska -väl med motsvarande tal för hela riket.<br />
Födda per 1.000 invånaxe i<br />
.. ch Hofors Gävleborgs<br />
<strong>Sandviken</strong><br />
Hela :riket<br />
kommun län<br />
1921/25 16.4 16.3 20.5 19.1<br />
1926/30 14.6 16.7 16.7 15.9<br />
1931/35 14.3 13.9 14.3 14.1<br />
1936/40 15.1 16.1 14.4 14.8<br />
1941/43 17.0 17.5 16.5 17.5<br />
På grund av den gynnsammare åldersfördelningen i <strong>Sandviken</strong> borde dess tal<br />
varit högre än rikssiffrorna; att de ligga på samma nivå betyder i själva verket,<br />
,att nativiteten i <strong>Sandviken</strong> varit lägre än genomsnittet för hela riket. Även de<br />
senaste årens siffror - med undantag för år 1943 - äro otilliäckliga för att möjliggöra<br />
tull reproduktion i framtiden.<br />
Giftermålsfrekvensen beror naturligtvis främst på folkmängden i de aktuella<br />
giftennålsåldrarna men varierar även ganska påtagligt med konjunkturerna.<br />
Under krisen efter förra världskriget var således giftermålstalet för <strong>Sandviken</strong><br />
mindre än hela rikets. Därefter har det emellertid med undantag för åren<br />
1941-1943 varit betydligt högre än för såväl riket som Gävleborgs län. De sista<br />
1) Genom ett studium av dödligheten i olika åldrar skulle det vara möjligt att göra jämförelser<br />
med övriga Sverige. Detta skulle kräva en specialundersökning som icke<br />
ansetts erforderlig.
22<br />
gälla, när utvecklingen till stor del bestämmes av exportmöjligheterna. Vissa allmän.."7la<br />
tendenser kunna dock framläggas och dryftas.<br />
Metallindustriens förhållanden hos de krigförande makterna ha under kriget<br />
förändrats våldsamt i olika riktningar. Vissa stora produktionscentra, främst i<br />
Tyskland och Ukraina, ha förstörts. Detta har dock, sett ur världsproduktionens<br />
synvinkel, helt överkompenserats av expansionen i andra områden. En våldsam<br />
stegring kan bl. a. konstateras i Canada och Indien och med all säkerhet också i av<br />
kriget oberörda delar av Sovjetunionen. Särskilt intresse i detta sammanhang<br />
ha förhållandena i USA. Där har exempelvis stålindustrin icke visat, eller behövt<br />
visa, samma expansion som andra krigsnödvändiga industrier. En produktionsökning<br />
under tre krigsår från 48 till 88 milj. ton (sistnämnda siffra == 213 av 1939<br />
<strong>års</strong> världsproduktion) kunde till största delen ske inom fredskapacitetens till stor<br />
del outnyttjade möjligheter (uppskattat till 72 milj. ton).<br />
Tydligen har dock, sett ur världsmarknadens synpunkt, metallindustrien upp<br />
nått en kapacitet, som långt överskrider det "normala 1<br />
' fredsbehovet. En stor del<br />
av nyanläggningarna torde dock ha ren kriskaraktär, huru stor låter sig ännu<br />
svårligen bedömas. Den produktion av ett kvantitativt maximum av ett litet antal<br />
produkter, som totala krigsförhållanden skapa, motsvarar dessutom så litet den<br />
fredsmässiga efterfrågan, att ett land, som,ännu har någon "fred<strong>sin</strong>riktning" kvar,<br />
måste befinna sig i ett gynnsamt utgångsläge.<br />
Vad efterfrågesidan beträffar, synes det vara självfallet, att den allrnänna återuppbyggnaden<br />
av krigshärjade länder samt ersättningen och återuppbyggnaden av<br />
realkapital kommer att under en längre övergångstid ställa stora krav på världsproduktionen,<br />
icke minst metallindustrien. Under förutsättning att valuta- och<br />
kreditförhållanden få en betryggande planering och lösning, komma dessa förhållanden<br />
att motverka tendensen till överskott på utbudssidan.<br />
"Sammanfattande kan sägas, att järnhanteringens utsikter till full 'sysselsättning<br />
under övergångstiden efter ett vapenstillestånd i Europa vid de givna förutsättningarna<br />
te sig goda. Det måste emellertid starkt undersu'ykas, att en nödvändig<br />
betingelse för att en sådan gynnsam utveckling skall komma järnverken i allmänhet<br />
till godo är, att en snedbelastning till förfång för kvalitetsstålverken eller<br />
manufakturtillverkningen ej inträder. Räknat på götproduktionen, representerar<br />
kvalitetsstålet f. n. omkr. 40 % och handelsjärnet 60 % av totala kvantiteten. Sedan<br />
några år föreligger en tendens till ökning av handelsjärnets andel. Ur den fulla<br />
sysselsättningens synpunkt är det önskvärt, att nuvarande proportion mellan de båda<br />
tillverkningsområdena något så när bibehålles. Tillverkningen av kvalitetsmaterialet<br />
fordrar nämligen inom hela arbetsproceduren mycket större omvårdnad och<br />
betydligt mera arbetskraft än tillverkningen av handelsjärn. Järnverken sysselsatte<br />
med tillverkning av manufakturprodukter år 1937 cirka 5,400 arbetare. För<br />
närvarande överstiger antalet 8,000. Sysselsättningen på detta område har sålunda<br />
ökats med cirka 50 %. Det är i hög grad önskvärt, att förädlingen och manufaktureringen<br />
av framför allt kvalitetsstål vinner ökad terräng. Utsikterna härför bero<br />
i första hand på om exporten kan upprätthållas eller helst utökas". (S. O. U.<br />
1944: 7, Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering.)<br />
II. Demografiska utvecklingsmöjligheter.<br />
När man skall studera ett ·samhälles expansionsmöjligheter betyder emellertid<br />
icke de ekonomiska faktorerna allt. Inom den ram, som den industriella utvecklingen<br />
erbjuder, finnas variationsmöjligheter, som äro beroende av tillgången på
24<br />
form av "bruksdöd" och utdöende trä- och stenindustrisamhällen. Samtliga slutsatser<br />
utgå ifrån, att vi ej ändra vår invandringspolitik och börja importera arbetskraft<br />
utifrån.<br />
Det är uppenbart, att endast de samhällen, som kunna erbjuda gynnsamma<br />
villkor, goda löner, goda bostäder och en god samhällsmiljö, kunna räkna med<br />
att stå sig i konkurrensen om den knappa arbetskraften.<br />
Med hänsyn till befolkningsutvecklingen skulle man alltså kunna särskilja följande<br />
tre huvudtyper av samhällen och landsbygdsområden.<br />
a) L a n d s b y g d e n o c h u t d ö e n d e t ä t o r t e r. - Folkminskningen<br />
på landsbygden kommer att fortsätta ännu en tid men successivt avtaga i omfattning.<br />
Den ökade konkurrensen om arbetskraft kommer vidare att medföra en<br />
utflyttning från mindre konkurrenskraftiga tätorter. I samma riktning verkar företagskoncentrationen.<br />
b) S t i 11 a s t å e n d e t ä t o r t er. - Hit höra en rad järnvägsamhällen,<br />
handelsorter och mindre städer, som redan slutat expandera eller hålla på att stagnera.<br />
Denna grupp, som nu är relatiVt fåtalig, kommer sannolikt att öka i antal och<br />
vara dominerande typ om en tjugo-trettio år.<br />
c) Tätorter med fortsatt folkökning. - Folkökningen i<br />
dessa orter möljliggöres främst genom inflyttning från grupp a). Den förutsätter<br />
gynnsamt läge och expanderande industrier. Efter hand som rikets naturliga folk-·<br />
ökning avtager, kommer antalet samhällen i denna grupp att nedgå.<br />
Som exempel på orter av den snabbt växande typen kan dels anföras industriorter<br />
som Hofors, Karlskoga, Linköping m. fL, dels de stora städerna, som gynnats<br />
av den allt starkare centralisationen inom såväl administration som handel och.<br />
industri. Krigsproduktionen har dock delvis inneburit en snedvriden utveckling r<br />
och det är troligt, att befolkningsrörelserna efter ett fredsslut främst komma att ske<br />
till orter av annan typ än för närvarande.<br />
Som illustration till ovanstående anföres i det följande vissa siffror över befolk-·<br />
ningsutvecklingen i några landskommuner, industriorter och städer belägna i till<br />
<strong>Sandviken</strong> gränsande områden, d. v. s. den bygd, varifrån den framtida inflytt-·<br />
ningen i första hand får beräknas komma.<br />
Tabell I. Antal invånare på den "rena landsbygden" i nedanstående kommuner.<br />
K ä 11 a: Folkräkningarna.<br />
Kommuner<br />
Å r<br />
1920 1930 1935 1940<br />
Ockelbo .......... (6.318)') 7.650 7.277 6.720<br />
Järbo ............ 1.944 1.716 1.559 1.538<br />
Ovansjö .......... (8.176)') 5.141 4.750 4.365<br />
Arsunda ........ " 2.156 2.161 2.062 1.609<br />
Torsåker ........ 4.098 4.019 3.789 3.669<br />
Sundborn ........ 2.305 2.160 2.031 1.883<br />
Tabellen visar tydligt den genomgående tendensen till avfolkning av den "rena<br />
landsbygden" till förmån för tätorterna. När man studerar ovanstående siffror får<br />
man ha i minnet, att nativiteten' på landsbygden i allmänhet är betydligt större än<br />
1) På grund av ändvad redovisning äro dessa siffror ej fullt jämförbara med senare <strong>års</strong><br />
siffror.
i tätorterna, varför utflyttningen från landsbygden i verkligheten varit större, än<br />
vad som framgår av folkminskningen.<br />
Till sist skall givas några exempel på tätorter, vilka slutat att expandera eller<br />
vilkas expansionstakt betydligt minskats.<br />
Tabell J. Antal invånare åren 1920-1940 i några stagnerande mellansvenska tätorter.<br />
K ä 11 a: Folkräkningarna.<br />
O r t e r<br />
I<br />
K 1"<br />
1920 I 1930 I 1935 I 1940<br />
Gävle ............ 37.761 38.657 39.374 39.697<br />
Söderhamn .... " 11.264 11.644 11.289 10.004<br />
Hedemora •• o.' ... 3.226 3.801 4.043 4.342<br />
Säter ........ ' ... 1.778 2.175 2.223 2.243<br />
Storvik •••••••••• j 1.776 1.886 1.787 1.750<br />
Gävle stads utveckling, vars folkmängd förändrats i överensstämmelse med<br />
hela Gästriklands (se diagram 1) kan med säkerhet återföras på att den genom kommunikationernas<br />
utveckling kommit att ligga alltför nära Stockholm. Den får ett i<br />
förhållande till <strong>sin</strong> storlek för litet uppland och bakland. Den torde också i konkurrensen<br />
om Bergslagen ha förlorat till Göteborg. Staden torde kunna betraktas<br />
som ett typiskt exempel på en stillastående stad, vars folkmängd sannolikt icke<br />
kommer att avsevärt variera de närmaste 20 eller 30 åren.<br />
I kapitel I redogjordes för <strong>Sandviken</strong>s hittillsvarande befolkningsutveckling.<br />
Vi fastslogo där, att folkökningen varit relativt kraftig samt till stor del beroende<br />
av den konjunkturskänsliga inflyttningen till orten. Under goda konjunkturer<br />
blir en fortsatt expansion, men i kraftigt avstaIlllande takt, saIlllolik. Det synes<br />
särskilt troligt, att en stagnation i samhällets utveckling inträffar under en period<br />
efter ett fredsslut - säg mellan 1945-50. Liksom hittills blir stadens utveckling<br />
i hög grad beroende av järnverkets utveckling. Den tilltagande knappheten på<br />
arbetskraft och ökade konkurrensen kan successivt väntas minska expansionstakten.<br />
<strong>Sandviken</strong>s läge - nära Gävle men en smula vid sidan av genomfartsvägarna<br />
norrut - gör det icke troligt, att dess handel, hantverk och småindustri<br />
kommer att expandera mer än vad som en ökad sysselsättning vid industrierna<br />
kan väntas medföra. Anläggningar av nya industrier äro givetvis tänkbara, men<br />
det förefaller icke sannolikt att detta kommer att ske i en omfattning som kan<br />
kullltasta dessa slutsatser. Folkökningen under 1930-talet - som orsakats aven<br />
exceptionelI konjunktur inom järnindustrin - kan, räknat i absoluta tal och per<br />
lO-<strong>års</strong> period, betraktas som en övre gräns för <strong>Sandviken</strong>s framtida utveckling;<br />
å andra sidan är samhället ännu kappast "färdigbyggt", varför en framtida folkminskning<br />
synes osannolik. I det följande skola dessa antaganden siffermässigt<br />
preciseras i en befoIkningsframskrivning.<br />
A n t a g a n d e n f ö r b e f o l k n i n g s p r o g n o s. e r. Mot bakgrunden<br />
av vad som hittills anförts i kapitel I och II har en befolkningsframskrivning för<br />
<strong>Sandviken</strong> utförts. Den utgår från uppgifter i 1940 <strong>års</strong> folkräkning och har beträffande<br />
antalet inflyttade, döda och födda baserats på nedanstående antaganden.<br />
I n f l y t t n i n g: En sammanfattning av flyttningsvinstens resp. förlustens storlek<br />
1937-1943 ges i följande tablå.<br />
25
"<br />
26<br />
Flyttnings-<br />
l!'lyttnings-<br />
3,r<br />
l'inst<br />
.\r<br />
vInst<br />
1927<br />
1928<br />
1929<br />
1930<br />
1931<br />
1932<br />
1933<br />
1934<br />
1935<br />
131<br />
243<br />
310<br />
234<br />
101<br />
22<br />
198<br />
295<br />
139<br />
1936<br />
1937<br />
1938<br />
1939<br />
1940<br />
1941<br />
1942<br />
1943<br />
470<br />
534<br />
118<br />
173<br />
118<br />
63<br />
66<br />
O<br />
Beträffande den framtida inflyttningen har räknats med följande alternativ.<br />
Alternativ I. Fram till 1943 har räknats med den faktiska inflyttningen under åren<br />
1941-43. Efter år 1943 förutsättes ingen inflyttning äga rum.<br />
Alternativ II förutsätter goda ekonomiska konjunkturer och representerar en<br />
övre gräns för samhällets e}q>ansion. Dess innebörd kan klargöras med följande<br />
resonemang.<br />
Under "krigskonjunkturåren" 1936--1940 var inflyttningen till <strong>Sandviken</strong> (ink!.<br />
Högbo) 798 män eller i genomsnitt c:a 160 per år. Under åren 1927-1930, som<br />
innefattar en mer normal högkonjunktur, var inflyttningen något mindre eller c:a<br />
140 män om året. De tre senaste åren 1941, 1942 och 1943 har inflyttningen endast<br />
varit c:a 30 män årligen beroende på bl. a. minskad efterfrågan på arbetskraft från<br />
industrierna och på den rådande bostadsbristen.<br />
Det synes vara rimligt, att man efter ett fredsslut räknar med, att inflyttningen<br />
normalt icke kommer att överstiga den som ägde rum under högkonjunkturen<br />
1927-30. Som en arbetshypotes har räknats med konjunkturcyklar av samma typ<br />
som under tiden mellan världskrigen. Förutsatt att kriget slutar under det närmaste<br />
året, kan man för åren 1945-46 vänta sig en viss stagnation i efterfrågan<br />
på arbetskraft, som dock motverkas av inflyttning från grannkommuner, när bostadsbristen<br />
släpper. Härefter en utbildad högkonjunktur med "normal inflyttning"<br />
fram till 1950. Inflyttningen antages härefter successivt nedgå 'åren 1951-55<br />
till i genomsnitt 75 % och åren 1955-60 50 % av inflyttningen 1946-50.<br />
Proportionen mellan män och kvinnor har i inflyttningsantagandena bestämts<br />
med utgångspunkt från könsproportionen bland de inflyttade under perioden<br />
1936-40. Hänsyn har dock tagits till att överskottet av män kan väntas minska,<br />
när inflyttningen minskar.<br />
I nedanstående tabell K presenteras den förutsatta inflyttningen 1945-60 enligt<br />
ovanstående alternativ, jämförd med den faktiska inflyttningen sedan 1931.<br />
Tabell K. Inflyttningen till <strong>Sandviken</strong> åren 1931-43 (faktisk) och 1944-60 (berälmad).<br />
Period Alternativ I<br />
Antal inflyttade<br />
Alternatiy II<br />
Summa<br />
Män i Kvinnor Summa Män I II I KYinnor<br />
I<br />
I<br />
I:<br />
1931-1935 449 326 845 449 326 845<br />
1936-1940 798 615 1,413 798 615 l 1,413<br />
1941-1945 95 34 129 375 200 575<br />
1946-1950 -<br />
- - 690 515 1,205<br />
1951-1955 I - - - 520 440 960<br />
1956--1960 I - - - 345 33C 675<br />
l<br />
Ii<br />
.
l)iagram 8.<br />
Antal till <strong>Sandviken</strong> inflyttade män och kvinnor åren 1936-1940 fördelade<br />
på olika ålderSgrupper.<br />
,. •<br />
"<br />
Je<br />
"<br />
'0<br />
Män.<br />
Relativa tal.<br />
"<br />
)O<br />
"<br />
"<br />
Kvinnor .<br />
. De inflyttades ålder blir av största betydelse för befolkningens framtida ålderssammansättning.<br />
I tabell L och diagram 8 återges åldersfördelningen för de män<br />
och kvinnor, som 1936-40 inflyttade till <strong>Sandviken</strong>. Man har att räkna med en<br />
förskjutning mot högre åldrar bland de i framtiden inflyttade.<br />
'I'abell L. Antal till <strong>Sandviken</strong> inflyttade män och kvinnor åren 1936-1940 fördelade<br />
på olika åldersgrupper. (Rel. tal).<br />
K ä 11 a: Egna beräkningar<br />
Ålder I Män I Kvinnor<br />
I<br />
0-10<br />
10-20<br />
20-30<br />
7,5<br />
12,5<br />
45,0<br />
7,5<br />
10,0<br />
40,0<br />
30-40<br />
40-50<br />
50-<br />
25,0<br />
10,0<br />
-<br />
30,0<br />
12,5<br />
-<br />
Summa I 100,0 I 100,0 I<br />
F ö d e 1 s e r: Framskrivningarna måste givetvis bygga på vissa antaganden<br />
:angående den framtida nativiteten och dödligheten.<br />
De sista åren ha för riket medfört en kraftig ökning av antalet födda såväl ®<br />
absolut som i relation till antalet kvinnor i fruktsam ålder. Denna ökning har<br />
dels betingats aven kraftigt ökad giftermåIsfrekvens, dels berott på en ökad frukt- .<br />
samhet. Det synes för närvarande vanskligt att bedöma, om en fortsatt ökning<br />
j fruktsamheten är att vänta. I alla händelser är en fortsatt regional utjämning<br />
"att förutse, så att orter med särskilt hög, respektive låg fruktsamhet komma att<br />
närma sig riksmedeltalet.<br />
Vid beräkning av det framtida antalet barn i åldern 0-5 år har antalet gossar<br />
respektive flickor satts i relation till antalet kvinnor i åldern 20-40 år 1943. Den<br />
erhållna kvoten, som utgör ett mått på fruktsamheten, har förutsatts vara konstant<br />
fram till 1960. För <strong>Sandviken</strong> har erhållits talen 214 flickor och 223 gossar per<br />
1,0.00 kvinnor. Dessa kvoter äro, som framgår av nedanstående tablå, höga i för<br />
.hållande till 1935 och 1940, men något lägre än riksmedeltalet. Då antalet födda<br />
27
Hur denna förändring i befolkningens ålderssammansättning kommer att<br />
inverka på tillgången på yngre och äldre arbetskraft visas med all tydlighet i diagram<br />
11. Vi se, att antalet män i åldern' 20-30 år trots den relativt kraftiga inflyttning,<br />
som antages i alternativ II, kommer att sjunka betydligt eller med över 20 %<br />
från år 1940 till 1960. Antalet män i 50-65-<strong>års</strong>åldern kommer däremot att öka i<br />
den snabba takt, som staplarna till höger i diagrammet antyda, d. v. s. denna åldersgrupp<br />
kommer att ungefär fördubblas.<br />
I nedanstående tabell ges totala antalet män i åldern 20-65 år samt det antal<br />
industriarbetare, som kan väntas enligt de tv:å alternativen.<br />
Tabell N. Antalet män i åldern 20-65 år samt antalet arbetare därav under åren<br />
1940-1960 enligt olika alternativ.<br />
I I<br />
:l\'Iän i åldern 20-65 år<br />
Al' Alt. I I Därav<br />
I arbetare arbetare<br />
I Alt, II I Därav<br />
1940 5,661 4,693 5,661 4,693<br />
1945 5,860 4.860 6,120 5,070<br />
1950 5,890 4,880 6,710 5,610<br />
1955 .5,810 4,820 7,<strong>150</strong> 5,930<br />
1960 5,720 4,740 7,380 6,120<br />
Totala arbetskraften i åldern 20-65 år kan trots allt väntas öka. Enligt alternativ<br />
I når den sitt maximum redan år 1950, medan enligt alternativ II den stiger<br />
kontinuerligt fram till 1960.<br />
Diagram 11.<br />
Antal män. i åldersgrup,perna 20-30 år och 50-:-65 år i <strong>Sandviken</strong>s stad<br />
åren 1940-1960.<br />
228J<br />
;-<br />
19?O 194.5 /9$0 /9.5'5 1960 /940 I94S 19S0 /9SS /960.<br />
20-30 dT SOC6.5dT<br />
,<br />
I<br />
/9$8<br />
I<br />
31
! "<br />
'1 "<br />
"<br />
I:<br />
I ,<br />
32<br />
Denna "förgubbning" av befolkningen kommer naturligtvis att medföra, att<br />
<strong>Sandviken</strong> ställs inför ett pensionärsproblem av helt annan omfattning än för närvarande.<br />
Diagram 12 ger en konkret uppfattning om hur tillskottet av "pensionärer"<br />
skulle utvecklas, om man förutsätter en alhnän pensionsålder vid 65 år.<br />
Nu tillämpas ju redan exempelvis vid järnverket en betydligt högre pensionsålder<br />
- 72 år - men det är uppenbart, att problemet om hur de äldre människornas<br />
arbetskraft skall tillvaratagas, måste uppmärksammas på ett helt annat<br />
sätt i framtiden.<br />
Aldersförskjutningen får även stor betydelse för <strong>bostadsförsörjning</strong>en. Detta<br />
skall mer ingående diskuteras i Kapitel VI.<br />
Bland övriga frågor, som komma att aktualiseras genom förgubbningen vilja<br />
vi peka på sjukvården; sjukligheten stiger kraftigt med åldern, och så pass markanta<br />
förändringar som det här är fråga om, komma att kraftigt öka behovet av<br />
sjukhusplatser. Ifråga om de förändringar, som kunna väntas beträffande antalet<br />
personer i skolåldrarna skall lämnas en särskild redovisning.<br />
Hur relationen mellan antalet män och kvitmor kan väntas utveckla sig i<br />
framtiden är givetvis något ytterligt svårbedömbart. Eftersom <strong>Sandviken</strong> främst<br />
efterfrågar manlig arbetskraft, finns det en viss risk, att männen komma att dominera<br />
bland de inflyttade. Detta särskilt som det råder kvinnounderskott på landsbygden.<br />
Med den könsproportion bland de inflyttade, som antagits vid framskrivningarna,<br />
skulle antalet kvinnor per 1.000 män vid en befolkningsutveckling enligt<br />
alternativ I vara omkring 965, och vid alternativ II omkring 950 under perioden<br />
1940-1960.<br />
Det synes vara nödvändigt, att man följer utvecklingen i detta avseende inom<br />
kommunen och eventuellt vidtager någon åtgärd för att stimulera inflyttningen av<br />
kvinnor till <strong>Sandviken</strong>.<br />
Det framtida bostadsbehovet (både dess kvantitet och sammansättning) är<br />
givetvis i hög grad beroende av civilståndsfördelningen. Denna har antagits vara<br />
oförändrad från och med år 1940. I tabell O nedan redovisas i sammandrag befolkningen<br />
fördelad på civilstånd under denna förutsättning.<br />
Tabell O. Befolkningen i .<strong>Sandviken</strong> 1940-1960 fördelad efter civilstånd.<br />
Ä,<br />
I<br />
Ogifta<br />
Gifta<br />
Förut gifta I To!al I<br />
Män I Kv. Män I liv. Män I Kv.<br />
fOlkmängdi<br />
I<br />
Alt. I \1940 3,874 3,371 4,154 4,125 293 567 16,384 I<br />
1943 4,080 3,430 4,265 4,235 340 630 16,980<br />
1945 4,020 3,415 4,340 4,310 350 655 17,090<br />
I 1950 4,075 3,410 4,405 4,385 400 755 17,430 ,<br />
1955 4,045 3,360 4,425 4,390 465 845 17,530<br />
Alt. II 1940 3,874 3,371 4,154 4,125 293 567 16,384<br />
1943 4,080 3,430 4,265 4,235 340 630 16,980<br />
1945 4,195 3,480 4,460 4,430 355 660 17,580 i<br />
1950 4,630 3,690 4,900 4,865 415 780 19,280<br />
1955 4,895 3,845 5,220 5,185 490 895 20,530<br />
Tabellen visar, att även om ingen inflyttning antages äga rum, så kon'lmer den<br />
för bostadsbehovet viktiga gruppen "Gifta män" att öka med cirka 300 personer<br />
under perioden 1940-1955. Alternativ II däremot medför en så stor ökning som<br />
1.068 gifta män under samma tid.<br />
I
. ..;;:.:.. ---<br />
34<br />
Framskrivningarna ha utförts på tre olika sätt, vilka nedan presenteras som<br />
respektive alternativ A, B och C. Ifråga om inflyttningen bygger alternativ B och C<br />
på en inflyttning enligt förutnämnda alternativ II, medan vid alternativ A ingen<br />
hänsyn tagits till någon inflyttning efter år 1943 (d. v. s. = alternativ I). Alternativen<br />
bygga alltså på följande förutsättningar:<br />
Alternativ A: ingen inflyttning (I). Fruktsamheten densamma<br />
ken 1943.<br />
som Sandvi-<br />
Alternativ B: med inflytining (II). Fruktsamheten densamma som i<br />
ken 1943.<br />
Sandvi<br />
Alternativ C: med inflytining (II). Fruktsamheten successivt stigande till 25 %<br />
högre kvot än i <strong>Sandviken</strong> 1943.<br />
Framskrivningarna presenteras i sammandrag nedan, medan de detaljerade<br />
uppgifterna återfinnas i tabellerna 8, 9 och 10 i bilagan.<br />
Tabell P. Antalet barn ; oljl
Tabell S. Lägenheterna i <strong>Sandviken</strong> åren 1939 och 1944 fördelade efter upplåtelseform.<br />
Antal lägenhete, i I 1944<br />
Upplåtelseform köpingen 1939 Hela staden<br />
I<br />
abs. tal I % abs. tal I %<br />
.<br />
Hyreslägenheter ............<br />
Arbetsgivarlägenheter ." ...<br />
1.201<br />
1,529<br />
27,4<br />
34,8<br />
2,017<br />
1,572<br />
37,1<br />
28,2<br />
llgarlägerUneter 0.0<br />
•••• 0.0" 1,094 24,9 1,693 30,3<br />
Delägare i bostadsrättsförening 163 3,7} 246 4,4<br />
Övrigal) •................. 401 9,1<br />
Samtliga · .. · ........ · ..... 1 4,388 1 100 1 5,588 1 100 I<br />
Det framgår att arbetsgivar- och ägarlägenheterna utgjorde respektive 35 och<br />
25 % av samtliga lägenheter eller tillsammans 60 % av hela lägenhetsbeståndet.<br />
Med ägarlägenheter avses här såväl moderna egna hem som övriga äldre bostadshus,<br />
vilka disponeras av ägaren. Som synes är den fria hyresmarknaden relativt<br />
betydelsefull. Det finnes sålunda år 1944 fler hyreslägenheter än arbetsgivarlägenheter.<br />
Det kan vidare nänmas, att arbetsgivarlägenheterna år 1933 utgjorde 45 %<br />
av totala lägenhetsbeståndet i köpingen och att de sålunda relativt .minskat mycket<br />
kraftigt under de senaste 10 åren.<br />
Lägenheterna efter storlek. Som tabellerna 14 och T visa är ett rum och kök<br />
den dominerande lägenhetstypen. Den omfattar 2,470 lägenheter eller 44 % av<br />
samtliga. Stora lägenheter - 3 eller flera rum och kök - äro relativt fåtaliga eller<br />
12,9 % av samtliga. Arbetsgivarlägenheterna äro de minsta, icke mindre än 84 %<br />
av lägenheterna äro där lägenheter om 1 rum och kök eller mindre, medan detta<br />
är fallet med 75 % av hyreslägenheterna och endast 26 % av ägarlägenheterna.<br />
Dessa siffror illustreras grafiskt i diagram 15. Det är uppenbart att koncentrationen<br />
av arbetsgivarlägenheterna till de små lägenhetstyperna skapat en "stelliet" i bostadsvanorna,<br />
som nu verkar pressande på bostadsstandarden. Man är van att bo<br />
trångt och billigt.<br />
Tabell T. Antalet lägenheter i <strong>Sandviken</strong> år 1944 procentuellt fördelade med hänsyn<br />
till storlek och upplåtelseform.<br />
Arbets-<br />
Samt- gJ.var- Hyres- Ägar-<br />
Lägenhetsstorlek liga lågen- lägen- lägenheter<br />
heter heter<br />
I I<br />
1 rum eller 1 kök ............. ,:1 14,4 22,6 20,0 1,5<br />
1 rum och kokvrå m. fl. . ...... , 1,8 1,5 4,7 6,8<br />
1 rum och kö.k .............. o • 44,2 59,7 49,8 17,4<br />
2<br />
•• o •• o. o •• o ••••• 26,6 8,6 20,1 46,8<br />
" " "<br />
3 " " " ••••••••••••••• o 7,4 2,8 3,2 15,4<br />
4 eller flera rwn och kök ...... 5,3 4,2 2,1 12,2<br />
Obesvarat ................... 0,2 0,5 - -<br />
Summa ....................... 1 100 1 100 1 100 1 100<br />
1) 1939 ingå i denna grupp lägenheter upplåtna till släkting, av stat och kommun till<br />
anställd, outhyrda lägenheter m. m. och 1944 lägenheter för vilka uppgift om upplåtelseform<br />
saknas.<br />
I<br />
I<br />
39
44<br />
i <strong>Sandviken</strong> har emellertid hänsyn tagits till att de stora köken i stadens äldre<br />
lägenheter representera ett betydande bostadsutrymme, som ofta är förmer än SDVplatsutrymmet<br />
i en modern lägenhet.<br />
Enligt den använda definitionen räknas alltså en lägenhet som trångbodd, när"<br />
det bor:<br />
3 eller Hera personer i 1 rum ev. med kokvrå<br />
4 " " " ,,1 rum och kök<br />
5 " " " "2,, " "<br />
7 " ". " "3,, " " etc.<br />
Som inledning till analysen av hoendetätheten är det av intresse att närmare'<br />
studera hushållens storlek i <strong>Sandviken</strong> och göra jämförelser med förhållandena på<br />
andra orter.<br />
Tabell X. Hushållens storlek i rikets tätorter 1920 och 1939, i Hofors och Fagersta<br />
1939 samt i <strong>Sandviken</strong>s köping 1939 och <strong>Sandviken</strong>s stad 1944<br />
Antal hushåll i %<br />
Autal personer Rikets tätorter<br />
I Hofors I Fagersta I <strong>Sandviken</strong><br />
19201) l 19391 ) 1939·" 1939 19392 ) l 1944<br />
l 1 12.9 14.8 7.2 8.4 12.6 12.4<br />
2 18.2 26.7 23.2 I 26.7 26.7 27.2<br />
3 20.8 26.5 33.6 30.4 30.1 31.9<br />
4 17.5 16.8 20.4 18.4 16.6 17.9<br />
5 01.6 20.3 12.1 13.0 12.3 11.7 9.0<br />
7 01.11. 10.3 3.1 2.6 3.8 2.3 1.5<br />
Samtliga l 100 l 100 l 100 l 100 l 100 l 100<br />
Se vi först till den genomsnittliga utvecklingen för rikets tätorter under de<br />
senaste tjugo åren, framträder en relativt sett kraftig minskning av de stora hushållen<br />
till förmån för de små och medelstora hushållen. Det är givetvis främst<br />
"ettbarnssystemet", som här kan spåras. Det är att vänta, att denna ökning av<br />
småhushållen genom den pågående åldersförskjutningen i befoIkningsstruktw'en<br />
kommer att fortsätta. Vi se, att hushållens storlek i <strong>Sandviken</strong> ganska väl överensstämmer<br />
med rikets. En viss överrepresentation av 3-personershushållen och<br />
underrepresentation av 1-personshushållen beror dels på åldersstrukturen, dels<br />
sannolikt på ett mer utbrett "inneboendesystem" . <strong>Sandviken</strong> har avsevärt fler<br />
småhushåll än bruksorterna Hofors och Fagersta. De senaste årens ökade nativitet<br />
spåras i förändringarna i siffrorna mellan 1939 och 1944 - det kan dock observeras<br />
att de verkligt stora familjerna - med 5 eller flera barn - kraftigt minskat <strong>sin</strong><br />
andel.<br />
I denna tabell kunna personhushållen icke direkt omräknas i hushåll med<br />
barn och vuxna, visserligen består en stor del av 4-personershushållen av 2 vuxna<br />
med 2 barn, men andra hushållstyper förekomma även i stor utsträckning. I tabell<br />
y har därför barnfamiljerna särredovisats. Härvid har familjerna uppdelats<br />
dels efter antalet hemmaboende barn under 16 år, dels efter antalet hemmaboende<br />
barn oberoende av ålder. Det torde nämligen - åtminstone i landsorten - vara<br />
regel att barnen bo hemma hos <strong>sin</strong>a föräldrar, tills de gifta sig.<br />
Tabellen visar, att O-barnsfamiljerna är den vanligaste familjetypen; räknar<br />
man bara barn under 16 år, omfattar den nära 60 % av samtliga familjer. Familjer<br />
med tre eller flera barn äro relativt fåtaliga, tillsammans endast 233 stycken eller<br />
1) 1920 omfattade- redovisningen 89 orter, 1939 samtliga tätorter utOtIll Stockholm.<br />
Il) Avser
4.2 % av samtliga. Man får icke utan vidare jämföra siffrorna för köpingen 1939<br />
och hela staden 1944 - det är sannolikt att ytterområdena även 1939 hade relativt<br />
sett fler barnrika familjer än köpingen.<br />
Tabell Y. Antal familjer av olika storlek i <strong>Sandviken</strong>s köping 1939 och <strong>Sandviken</strong>s<br />
stad 1944. Absoluta och relativa tal.<br />
Familjetyp<br />
Antal familjer med<br />
minderåriga<br />
barn<br />
Familjer med<br />
barn (även<br />
över 16 år)<br />
% familjer med<br />
minderåriga<br />
barn<br />
I % familjer med<br />
barn (även<br />
över 16 år)<br />
1939 I 1944 1944 1939 I 1944 I 1944<br />
O barn 2.696 3.218 I 2.231 62.3 58.4 40.5<br />
1<br />
1.066 1.436 1.892 24.6 26.0 34.3<br />
2 "<br />
392 627 916 9.0 11.4 16.6<br />
3 "<br />
123 173 305 2.8 3.1 5.5<br />
4 "<br />
31 40 96 0.7 0.7 1.7<br />
5 "<br />
12 16 42 0.3 0.3<br />
0.8<br />
6 eL " fl. barn 10 4 32 0.2 0.1 0.5<br />
Summa I 4.330 I 5.514') I 5.514') I 100 I 100 I 100<br />
Räkna Vl aven in "vuxna barn" i barnantalet, ökar barnfamiljernas relativa<br />
andel avsevärt, enligt denna norm finns det 475 familjer med minst 3 barn i <strong>Sandviken</strong>.<br />
Det är uppenbart, att det är ett kvantitativt relativt lätt gripbart problem<br />
att lösa de barnrika familjernas bostadsfråga i <strong>Sandviken</strong>. Detta betyder emellertid<br />
inte - som följande tabellsammanställning skall visa - att trångboddheten överhuvudtaget<br />
skulle vara ett lättlöst problem i <strong>Sandviken</strong>.<br />
I tabellerna 18 och 19 ha sammanställts detaljerade uppgifter rörande sammansättningen<br />
av de hushåll, som bo i olika lägenhetstyper. I tabellerna ha inritats<br />
steglinjer, som avskilja de trångbodda lägenheterna. Vi får här alla uppgifter,<br />
som behövas för en analys av familjernas sa.nut:tansättning och bostadsutryrnmet<br />
för olika familjestorlekar. Vi kunna till att börja med komplettera våra kunskaper<br />
om de barnlösa familjernas sammansättning. Vi se, att de 3.218 O-barnsfamiljerna<br />
till över 32 % bestå av mer än två vuxna, d. v. s. de stora familjerna bestå mycket<br />
ofta av familj er med vuxna barn.<br />
Det är uppenbart, att det här finns en latent bostadsefterfrågan och att man i<br />
ett gynnsamt inkomstläge med god bostadstilIgång kan vänta sig en kraftig utflyttning<br />
av vuxna barn till egna bostäder. Att detta kommer att få stor betydelse<br />
för den framtida bostadsefterfrågan är uppenbart.<br />
Redan en ganska ytlig blick på de anförda tabellerna klargör, att trångboddheten<br />
i <strong>Sandviken</strong> är relativt utbredd. Självfallet är det främst de små lägenheterna,<br />
som äro överbefolkade och de stora familjerna som äro trångbodda.<br />
En konkret uppfattning om dessa problem får man genom att studera tabellerna<br />
Z och A å nästa sida samt diagram 17.<br />
993 lägenheter eller i runt tal 18 % av samtliga voro överbefolkade. De flesta<br />
överbefoikade lägenheterna återfinnas helt naturligt i gruppen 1 rum och kök<br />
men även ett relativt stort antal 2-rumslägenheter visar en för hög boendetäthet.<br />
De flesta trångbodda familjerna voro familjer med barn eller 789 st. av 993. Det<br />
betyder, att mer än 4/10 av samtliga barn i <strong>Sandviken</strong> voro trångbodda enligt<br />
våra ganska moderata utryrnmeskrav. Skillnaden mellan arbetsgivar- och hyreslägenheter<br />
kan studeras i tabellerna ,20 och 21 i bilagan, här skall endast anföras<br />
följande siffror.<br />
1) Exkl. 74 st. utan redovisat antal boende.<br />
I<br />
45
I<br />
Liksom i föregående hyrestabell har här till grundhyran för lägenheter utan<br />
centralvärme lagts bränslekostnad. Bränslekostnaden har här beräknats med<br />
hänsyn till att arbetarna erhålla 20 m' ved till ett pris av 5: GO/m' ').<br />
Årskostnad för ett eget hem. Till stöd för jämförelser mellan kostnaderna för<br />
bostäder av olika typ skall här även lämnas några siffror över anskaffningskostnader<br />
och <strong>års</strong>kostnader för några egna hem byggda år 1943. Siffrorna måste med<br />
nödvändighet bli ungefärliga men böra kunna tjäna som typfall. Anskaffningskostnader<br />
och finansieringssätt redovisas i bilaga 5, de uppskattade <strong>års</strong>kostnaderna<br />
i tabell AD.<br />
Tabell AD. Arskostnaderna för 3 st. egna hem uppförda i <strong>Sandviken</strong> år 1943.<br />
1 plansvilIa 2 plansvilla<br />
Årskostnader m. m. 65 m 2 I 67 m 2 . 120 m 2<br />
2 rum och I 3 rum och<br />
kok kök<br />
2läg. a 2 rum<br />
och kök<br />
Anskaffningsvärde . . . . . . . . . .<br />
Räntor ......................<br />
Amorteringar ................<br />
Försäkringar, vatten, skatt ..<br />
Värme<br />
23.000<br />
690<br />
110<br />
260<br />
24.800<br />
720<br />
115<br />
285<br />
34.000<br />
1.050<br />
165<br />
355<br />
2 ) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
') ••• _ ••••••••••• o ••••<br />
Redovisad <strong>års</strong>utgift2) ........<br />
') ........<br />
Avgår hyre<strong>sin</strong>komst "., ....<br />
142<br />
230<br />
1.202<br />
1.290<br />
- I<br />
202<br />
290<br />
1.322<br />
1.410<br />
-<br />
I<br />
I<br />
322<br />
410<br />
1.892<br />
1.980<br />
900<br />
Nettoutgift') ..................<br />
') ..................<br />
1.202<br />
1.290<br />
1.322<br />
1.410<br />
992<br />
1.080<br />
Häröl\ lägges<br />
a) 3 % av eget kapital 30 - -<br />
b) underhåll, l % å totala värde1 230 248 340<br />
Summa bruttoutgifter 2 ) ...... 1.462 1.570 1.332<br />
') ...... 1.550 1.658 1.420<br />
I Per kvm. kronor 2 ) .......... 22: 50 23: 43 22: 20<br />
') .......... 23.: 85 24: 75 23: 66<br />
A n m ä r k n i n g: Till den summa, som <strong>års</strong>kostnaderna uppgivits utgöra, har lagts 3 %<br />
ränta å eget insatt kapital - eget arbete ej medräknat - samt underhåll motsvarande<br />
1 % av totala anskaffningsvärdet. Härigenom erhålles bruttoutgiften för lägenheten.<br />
Enligt detta strängt ekonomiska betraktelsesätt blir <strong>års</strong>kostnaden för ett eget hem ganska<br />
betydande. Underhållet utgör dock antagligen en marginal, som faktiskt kan pressas:<br />
det eftersättes under nu rådande dyrtid.<br />
Den härefter erhållna <strong>års</strong>kostnaden torde vara fullt jämförbar de olika typerna <strong>sin</strong>semellan.<br />
Finansiering och uppläggning är i övrigt förvånansvärt likartade.<br />
När man bedömer siffrorna över <strong>års</strong>kostnaden för ett eget hem, får man också<br />
hålla i minnet, att det är frågan om fullgoda bostäder, i regel med centralvärme,<br />
vatten och avlopp samt badrum. Bostadskostnaden bör därför jämföras med lika<br />
högvärdiga lägenheter.<br />
1) För beräkningarna jfr i övrigt not 2 sid. 49.<br />
:1) Enligt priser för anställd vid Järnverket.<br />
S) Enligt gällande marknadspris. De siffror för bränslekostnaden som uppgivits av villaägarna<br />
(resp. 100, 120 och 240 kronor) torde ha varit väl låga och det har därför<br />
'ansetts lämpligt att omräkna dessa kostnader enligt de principer som anges i not 2<br />
sid. 49.<br />
51
52<br />
Sammanfattande jämförelser av bostadskostnaderna i <strong>Sandviken</strong>.<br />
Det är naturligtvis förenat med stora svårigheter att jämföra bostadskostnaderna<br />
i arbetsgivarlägenheter, hyreslägenheter och egna hem av olika storlek. Rör<br />
man sig med representativa genomsnitt, riskerar man även inom samma lägenhetstyp<br />
,alltför stora olikheter ifråga om kvaliteter och jämför man samma standard<br />
brister det ifråga om representativiteten. Det synes dock trots dessa svårigheter<br />
vara av värde ur skilda synpunkter att få till stånd en jämförelse mellan bostadskostnaderna.<br />
En sammanfattning av de tidigare presenterade hyresuppgifterna<br />
ges därför i tabell AE.<br />
Tabell AE. Arskostnader för olika lägenhetstyper vid de vanligaste upplåtelseformerna.<br />
»Årshyra» (inkl. bränslekostnad) kr. år 1939<br />
Upplåtelseform 1 rum eller 1 kÖkl 1 rum och kök I 2 rum och kök<br />
med ev_[ utan ev. med ev. I utan ev. med ev. I utan ev.<br />
Hyreslägenhet: 316 289 612 504 772 715<br />
i fria marknaden •........... 316 245 612 439 772 627<br />
d:o hyrd av arbetare ........<br />
Arbetsgivarlägenhet:<br />
arbetarbostad .............. - 200 450 300 660 435<br />
förmansbostad . ' ............ - - 450 -<br />
670'<br />
tjänstemannabostad ........ 600 - 642 - 810 I - -<br />
Eget hem .. ' .................. - - - - 1.250') -<br />
Bostadsrättslägenhet . . . . . . . . . . - - 850') - 1.050') -<br />
Det framgår, att hyrorna i arbetsgivarlägenheterna ligga betydligt under den<br />
fria marknadens hyror, men dock inte så mycket som man kanske varit benägen<br />
att tro. "Hyresförlusten" för en arbetare med 1 rum och kök utan c. v., som hyr<br />
i fria marknaden, kan dock uppskattas till drygt 100 kr. För tjänstemannabostäderna<br />
om 2 rum och kök med c. v. ligger hyran över genomsnittet; dock bör ihågkommas<br />
att medelhyran för en förstklassig lägenhet med badrum i fria marknaden<br />
låg över 1,000 kr.<br />
För egna hemmen hänför sig <strong>års</strong>kostnaden till år 1943 och är alltså icke helt<br />
jämförbar med övriga "hyror". Den bör närmast jämföras med <strong>års</strong>kostnaden för<br />
en bostadsrättslägenhet byggd 1939 eller senare och då utfaller jämförelsen icke så<br />
ofördelaktigt.<br />
Det kan också vara av intresse att jämföra hyresläget i <strong>Sandviken</strong> med hyresläget<br />
på en del andra orter. Det framgår av tabell AF att hyrorna i <strong>Sandviken</strong><br />
ligga på ungefär samma nivå som hyrorna i brukssamhällena men lägre än i städerna<br />
runt omkring. Även här måste dock reservation göras för kvalitativa skillnader<br />
i lägenhetsbeståndet, vilka givetvis kunna ha en icke oväsentlig inverkan på<br />
hyresläget.<br />
1) Avser 1943 .<br />
.2) Bränslekostnaden beräknad efter "fredspris".<br />
I
nämnda familjetypeTIla. (Om både inkomster och hyror voro lägre för den ena<br />
gruppen, skulle man trots detta kunna ha samma hyresprocent.) Man kan dock<br />
tolka det erhållna resultatet så, att barnfamiljerna icke ha råd att skaffa sig den<br />
rymliga och bättre bostad de skulle behöva.<br />
Vi ha i kapitel IV visat, att de, som ho i de nyaste lägenheterna också få betala<br />
en något högre hyra än de, som bo i äldre lägenheter. Det förefaller troligt, att<br />
det är de ekonomiskt mer välsituerade, som anser sig ha råd att betala dessa högre<br />
hyror, och att således hyresprocenten icke skulle vara avsevärt högre för de, som<br />
bo i högmoderna lägenheter. Så är emellertid icke förhållandet, som siffrorna i<br />
nedanstående tablå för lägenheter med c. v. byggda mellan 1920 och 1939 angiva.<br />
Lägenhetens<br />
byggnadsår<br />
1920-29<br />
1930-34<br />
1935-39<br />
% lä
58<br />
Kan man nu med hjälp av de anförda siffrorna och procenttalen komma fram<br />
till några slutsatser om invånarnas i <strong>Sandviken</strong> "hyresbetalningsrörmåga"? Vi<br />
skola i det följande undersöka, hur de bostadssökande fördela sig med hänsyn till<br />
det belopp de få tillgängligt till hyra under förutsättning, att de för en modern<br />
lägenhet med vatten, avlopp, bad och övriga bekvämligheter äro villiga att avstå<br />
20 % av inkomsten.<br />
Då inkomsttagarna icke svara mot de, som inneha eller efterfråga bostäder,<br />
kan man icke utan vidare taga de tidigare angivna inkomstuppgifterna till utgångspunkt<br />
för beräkningarna. Våra siffror om hyresprocenten ha grundat sig på uppgifter<br />
rörande år<strong>sin</strong>komsterna 1939 för de lägenhet<strong>sin</strong>nehavare, som detta år hyrde<br />
lägenhet i fria marknaden. Om vi öka dessa inkomster med 20 %, motsvarande<br />
indexhöjningen till 1942, ha vi tagit hänsyn till penningvärdets försämring. Härigenom<br />
få vi en inkomstfördelning för lägenhet<strong>sin</strong>nehavarna, som .kan -jämföras med<br />
de tidigare angivna inkomstuppgifterna för år 1942. De så beräknade inkomsterna<br />
torde dock på grund av ökad sysselsättning och mer övertid år 1942 i förhållande<br />
till 1939 ligga under de faktiska för orten 1942. Det är dessutom svårt att avgöra,<br />
hur pass representativt detta urval är för samtliga lägenhet<strong>sin</strong>nehavare.<br />
I tabell AL jämföres den på detta sätt uppskattade inkomstfördelningen för<br />
lägenhet<strong>sin</strong>nehavarna med inkomstfördelningen för samtliga inkomsttagare enligt<br />
uppgifterna i taxeringslängden.<br />
Lägenhet<strong>sin</strong>nehavarna ha dessutom fördelats på några olika familjetyper, vilkas<br />
bostadsefterfrågan närmare skall diskuteras i kapitel VI.<br />
Tabell AL. Olika grupper av inkomsttagare i <strong>Sandviken</strong>, procentuellt rördelade<br />
efter inkomstens storlek.<br />
I Antal inkomsttagare i % för I<br />
I<br />
Ink'm,tkl"", I Gifta peewnee') Ensamma personer1)<br />
I<br />
I Samtliga') I Manliga')<br />
lägen.inneh. inkomsttagare<br />
i med barn I utan barn Män I Kvinnor<br />
I<br />
-2,500 10,8 6,2 27.9 45,1 14,4 16,0<br />
2,500-3,000 15,2 13,0 17,6 11,8 14,4 9,0<br />
3,000-3,500 34,6 29,0 25,0 14,2 29,6 12,7<br />
3,500-4,000 I 18,2 20,2 11,8 7.1 17,2 25,9<br />
4,000-5,000 I 11,3 17,1 7,4 11,9 12,5 23,0<br />
5,000- I 9,9 14,5 10,3 9,9 11,9 13,4<br />
Summa I 100,0 I 100,0 I 100,0 I 100,0 I 100,0 I 100,0<br />
Om vi till att börja med jämföra de olika grupperna av lägenhet<strong>sin</strong>nehavare se<br />
vi, att de mindre inkomsttagarna äro särskilt talrikt representerade bland de "ensamma".<br />
Det torde vara pensionärer och yngre lägenhet<strong>sin</strong>nehavare -med små inkomster,<br />
som här bilda en grupp med liten hyresbetalningsförmåga. Inkomstfördelningen<br />
rör samtliga manliga inkomsttagare visar på genomsnittligt betydligt<br />
högre inkomster än fördelningen av lägenhet<strong>sin</strong>nehavare. Detta är naturligt, dels<br />
ingår här de mer förmögna egnahemsägarna, dels voro de raktiska inkomsterna<br />
1942 som nänmts högre än de beräknade.<br />
Till sist får man ej bortse från, att ett stort antal personer, framförallt ungdomar,<br />
med låga inkomster blivit utslagna i den på grund av bostadsbristen hårda<br />
konkurrensen om lägenheter.<br />
l) 1939 <strong>års</strong> inkomster ökade med 20 %.<br />
2) 1942 <strong>års</strong> inkomster ur taxeringslängden. Inkomster under 1,000 kronor ej medtagna.<br />
I
70<br />
sämre men också billigare lägenheter. Där man har ett äldre lägenhetsbestånd,<br />
som är kvalitativt gott och det finns tillräckligt rymliga lägenheter, behöver detta<br />
icke vara någon orimlig lösning. Som trångboddhetskapitlet visar råder det emellertid<br />
brist på rymliga bostäder i Sandvilten och det är för denna grupp, som den<br />
ekonomiska spärren hill mest effektiv. Denna grupp måste i första hand hjälpas.<br />
Utredning-smannen kan här icke underlåta att påpeka, hur utredningsmaterialet<br />
starkt understryker önskvärdheten av att det genomfördes åtgärder, varigenom<br />
familjer med minderåriga barn (alltså även 1- och 2-barnsfamiljer), som för närvarande<br />
bo i en arbetsgivarlägenhet på 1 rum och kök, bereddes ett tillfredsställande<br />
bostadsutrymme till en rimlig kostnad. För att lösa detta problem bör naturligtvis<br />
i första hand de statliga stödåtgärderna för barnrika familjer utnyttjas så effektivt<br />
som överhuvudtaget är möjligt. I andra hand synes det nödvändigt att utröna,<br />
vilka möjligheter det finns att lokalt utbygga det stöd åt produktionen av större<br />
lägenhetstyper , som redan finnes.<br />
IV. Sammanfattande riktlinjer för bostadsproduktionen 1944-50<br />
jämte förslag till en årlig produktionsplan.<br />
På grundval av den detaljerade behovsplanen bör upprättas en <strong>års</strong>produktionsplan,<br />
som tar hänsyn till de årliga variationerna i bostadsefterfrågan. Denna produktionsplan<br />
bör betraktas som ett slags "mall", som efterhand får justeras med<br />
hänsyn till den faktiskt konstaterade efterfrågan. I den utsträckning som korrununen<br />
har möjlighet att påverka saneringsverksamheten, bör man givetvis använda sig<br />
av möjligheterna att justera lägenhetstillskottet genom att variera rivningsfrekvensen.<br />
Man bör riva mera, när efterfrågan på nya bostäder är relativt liten och vice<br />
versa. Härigenom möjliggöres en jämnare produktion och sysselsättning.<br />
Den tidigare framlagda behovsplanen kan sammanfattas på följande sätt.<br />
Tabell AR. Erforderlig produktion av olika lägenhetstyper <strong>Sandviken</strong> under<br />
perioden 1944-50.<br />
I A n t a l lägenheter I<br />
För attl I<br />
för- , På grund ay I Totalt lägen-<br />
Lägenhetstyp bättra I ökad etter- hetsbehoy<br />
% tör-<br />
I delning<br />
befint-I frågan vid<br />
liga I<br />
I<br />
förhål- i<br />
landen i<br />
1<br />
1 2 I 2 I 1 2<br />
1 rum med kokvrå ...... I 120 I 145 190 265 310 22 25<br />
1 rum och kök ......... '1-115 115 180 I - 65 - -<br />
2 rum och kök .......... 425 I 135 260<br />
I 560 685 45 45<br />
3 eller flera rum och kök i 370 l 40 100 410 470 I I 33 30<br />
Tillsammans i 800 I 435 730 I 1235 1530 I 100 100<br />
Vid utformandet aven årlig produktionsplan bör fördelningen på lägenhetstyper<br />
svara mot det för perioden uppskattade. Nytillskottet bör anpassas så att<br />
man får en så jämn produktion som möjligt över hela perioden. Det behöver knappast<br />
framhållas att växlande ekonomiska konjunkturer med åtföljande variationer<br />
i inflyttning, giftermålsfrekvens och inkomstbildning kunna komma att orsaka<br />
ganska stora variationer av den faktiska produktionen från den på detta sätt planerade.<br />
Som stöd för den praktiska bostadspolitiken torde den säkert ha sitt berättigande.<br />
Som exempel anföres nedan ett utkast till en årlig produktionsplan byggt<br />
på den tidigare <strong>bostadsförsörjning</strong>splanen.<br />
I
72,<br />
Slutsatser rörande den kommunala bostadspolitikens<br />
mål och medel i <strong>Sandviken</strong>.<br />
Den utförda bostadsundersökningen av <strong>Sandviken</strong> har understrukit, att den<br />
kanske angelägnaste bostadspolitiska uppgiften är att skapa större bostäder. Samtidigt<br />
har klarlagts att den nuvarande hyresnivån för moderna bostäder är så hög,<br />
att de flesta familjer icke kan betala en tillräckligt stor bostad utan att hyran<br />
slukar en abnormt stor del av inkomsten.<br />
Praktiskt kan problemets omfattning åskådliggöras med följande siffror. En<br />
familj, som nu bor i en arbetsgivarlägenhet om 1 rum och kök, betalar c:a 450<br />
". kronor per år i hyra inkl. bränsle. En modern lägenhet om 2 rum och kök kostarför<br />
närvarande omkring 1,200 kronor. Har vederhorande en år<strong>sin</strong>komst på 4,000<br />
kronor, betyder en omflyttning en ölming av hyresprocenten från 11 % till c:a<br />
30 %.<br />
Som utgångspunkt för den fortsatta diskussionen skall tagas hyran 1944, för<br />
en lägenhet om 2 rum, kök och matrum, med en yta av c:a 54 m!!. Hyran skall<br />
avse en nybyggd lägenhet med alla bekvämligheter. En sådan lägenhet kostar i<br />
<strong>Sandviken</strong> för närvarande minst 1,200 kronor per år.<br />
Enligt behovsplanen skall produktionen främst inriktas på lägenheter om 2<br />
rum och kök, och denna lägenhetstyp har förutsatts relativt rymlig, i medvetande<br />
om, att det på längre sikt är angeläget att successivt höja samtliga gruppers utrymmesstandard.<br />
Hur ställer sig nu den faktiska hyresnivån i belysning av hyresbetalningsförmågan<br />
i <strong>Sandviken</strong>. Är hyreskostnaden rimlig?<br />
Tidigare i undersökningen har anförts (tabell AJ sid. 56) att de som 1939 hyrde<br />
en modern lägenhet i <strong>Sandviken</strong> i genomsnitt betalade 18,8 % av inkomsten i hyra.<br />
En så hög hyresnivå är givetvis betungande, särskilt för familjer med små inkomster.<br />
På grund av dyrtiden är det säkert också för närvarande svårare att betala<br />
en hög hyra än det var före kriget. Det kan dock anses berättigat att beteckna<br />
hyresnivån som rimlig, när majoriteten familjer kan skaffa sig en bostad av<br />
erforderlig storlek för omkring 18 % av inkomsten. Det bör emellertid understrykas<br />
att denna hyresprocent avser förstklassiga, nybyggda lägenheter.<br />
Om hyran uppgår till 18 % av inkomsten, skulle en familj med en inkomst<br />
på 4,000 kronor kunna betala 700 a 750 kronor per år för en modern lägenhet. Det<br />
föreliggande problemet skulle alltså kunna formuleras så: en modern lägenhet om<br />
2 rum och kök kostar c:a 1200 kronor, medan de familjer som efterfråga en sådan<br />
lägenhet i genomsnitt endast kan betala 700 a 750 kronor.<br />
Inkomstbeloppet 4,000 kronor kan kanske synas högt i jämförelse med inkomstläget<br />
i <strong>Sandviken</strong> sådant det redovisats tidigare. (Jmf. tabell AG sid. 54 och<br />
tabell AQ sid. 68). Enligt de i kapitel V anförda siffrorna hade sålunda endast<br />
30 % av arbetarna, 70 % av hantverkarna, mindre affärsmän m. fl. nått denna<br />
gräns. Om hänsyn tages till att de taxerade inkomsterna ligga något under de<br />
faktiska och att gifta arbetare med barn (för vilken den diskuterade lägenhetstypen<br />
främst är avsedd) ha en högre genomsnittlig inkomst än övriga arbetare, torde det<br />
vara motiverat att utgå från den anförda inkomsten av 4,000 kronor vid beräkning<br />
av hyresbetalningsförmågan.
Dessutom pågår en successiv lönestegring, som medför att allt fler når denna<br />
inkomstgräns.<br />
Vilka äro då förutsättningarna för att utjämna den nuvarande skillnaden mellan<br />
hyror och hyresbetalningsförmåga i <strong>Sandviken</strong>?<br />
A. Möjligheter för ändrIngar i relationen inkomster-hyra.<br />
Då den i förhållande till inkomsterna höga hyresnivån delvis kanske kan anses<br />
vara en följd av dyrtiden, bör först i korthet beröras, vilka förutsättningar som<br />
finnas för en snar förbättring i relationen hyra-inkomster. Härom kan anföras:<br />
Realinkomsten har sjunkit under kriget med uppskattningsvis c:a 10 % (löneökning<br />
c:a 25 %, prisstegring c:a 40 %). Dessa siffror avse ett genomsnitt för hela<br />
riket. I <strong>Sandviken</strong> uppskattas minskningen till 5 a. 6 %. Ett återställande av 1939<br />
<strong>års</strong> relation får anses sannolik efter ett fredsslut genom de förbättrade försörjningsmöjligheterna.<br />
På litet längre sigt bör man också kunna räkna med en fortsatt reallönestegring<br />
med säg 2 % a 3 % om året. Låt oss dock icke vara alltför opitimistiska<br />
utan räkna med en reallöneökning på c:a 10 % åren närmast efter kriget. Då hyresnivån<br />
hållits konstant sedan 1939, ökar den höjda reallönen teoretiskt hyresbetalningsförmågan,<br />
mätt i en fast hyresprocent, endast om hyresnivån sänkes. En prissänkning<br />
kommer nämligen icke att omedelbart påverka hyresnivån; först skall de<br />
statliga s'l:lbventionerna - tilläggslånen, eventuellt även underräntan - bort.<br />
Någon hyressänkning härutöver vågar man knappast räkna med på kort sikt. Däremot<br />
blir det naturligtvis i praktiken lättare att betala en viss hyresprocent, när<br />
reallönen återställes och levnadsstandarden blir mer normal. Det blir sålunda<br />
säkert lättare att få folk. att lägga ner 20 % av <strong>sin</strong> inkomst på bostaden två år<br />
efter kriget, än det är nu.<br />
Räntenivån har våren 1945 sänkts med 0,5 %, vilket för nya fastigheter<br />
betyder en omedelbar ,minskning av fastighetsomkostnaden med 6 il 8 %. Detta<br />
kommer till en början sannolikt endast att minska statens subvention av överkostnaderna<br />
i motsvarande proportion. Först när överkostnadssubventionen faller bort<br />
kan en hyressänkning väntas.<br />
Aterstår möjligheten att hyresnivån påverkas nedåt genom förbättrade produktionsmetoder,<br />
en faktor som säkerligen kommer att göra sig gällande efterhand<br />
som konkurrensen på bostadsmarknaden tilltager, när efter kriget bostadsbristen<br />
är hävd och svårigheter uppstå att bibehålla den för närvarande höga produktionen.<br />
Icke ens gissningsvis kan man ange denna faktors betydelse.<br />
Tillsammans vågar man kanske uppskatta verkningarna av de relativt sett<br />
hyressänkande faktorerna till drygt 10 % på en fem<strong>års</strong>period. Eller med andra<br />
ord att "hyresbetalningsförmågan" för en arbetare som nu har c:a 4.000 kronor i<br />
år<strong>sin</strong>komst, ökar från c:a 800 till c:a 875 il 900 kronor. Det' bör emellertid hållas<br />
i minnet, att det samtidigt försiggår en stegring i kvalitetskraven, som driver kostnaderna<br />
i höjden.<br />
B. övriga åtgärder för att sänka hyrorna i nybyggda lägenheter i <strong>Sandviken</strong>.<br />
övriga åtgärder för att utjämna skillnaden mellan inkomster och hyror<br />
<strong>Sandviken</strong> torde kunna inordnas under följande huvudrubriker:<br />
1. Byggnadslånebyrån sänker den nuvarande hyresnivån.<br />
2. Bostäder av sämre standard.<br />
3. Statliga stödåtgärder.<br />
4. Kommunala stödåtgärder.<br />
73<br />
I
74<br />
1. Byggnadslånehyråns fixering av 1939 <strong>års</strong> hyror.<br />
Det förefaller vara förtjänt aven prövning, om verkligen den av Byggnadslånebyrån<br />
fastslagna hyresnivån helt överensstämmer med 1939 <strong>års</strong> hyresnivå i<br />
den mening detta begrepp fastslås i författningen eller om författningen överhuvudtaget<br />
är tillämplig på <strong>Sandviken</strong>. Materialet, som stått till Byggnadslånebyråns<br />
förfogande torde varit knapphändigt; kan det påvisas, att det inte varit<br />
representativt, bör man ha vissa möjligheter att genomdriva lägre hyror (och större<br />
tilläggslån) .<br />
Det fordras emellertid, att byråns undersökningar kompletteras på denna<br />
punkt. Bl. a. är det nödvändigt att ha ytuppgifter och standarduppgifter för lägenheter<br />
byggda 1939 (eventuellt även tidigare år).<br />
Tabell 29 visar vilka stora variationer som fanns i hyrorna för lägenheter<br />
byggda åren 1938 och 1939. Skillnaden i hyresbeloppen kan sannolikt bl. a. delvis<br />
återföras på, om lägenheten låg i ett tvåfamiljshus eller ett flerfamiljshus. Ur siffrorna<br />
kan dock icke utläsas mycket mer än att det knappast existerade någon<br />
"hyresnivå" i egentlig bemärkelse. Hyresläget var ytterst labilt; för 2 rum och<br />
kök skulle man kanske kunna ange följande hyror:<br />
2 rum och kök utan bad c:a 800 kronor')<br />
2"" "med" "1.000,,<br />
nen förra siffran 800 kronor är ett medeltal för 14 fall. (En lägenhet med onormalt<br />
låg hyra utesluten). 1.000 kronor är ett genomsnitt av kostnaden för 8 st.<br />
lägenheter, varav 4 st. byggts 1938 och 4 st. 1939. Här visar 1939 en avsevärt<br />
högre hyra än 1938. - (En lägenhet byggd 1939 med en <strong>års</strong>hyra av 1.500 kronor<br />
har uteslutits).<br />
Av siffrorna att döma kan man gissa, att möjligheterna att ändra nuvarande<br />
hyressättning äro begränsade, säg 1 kr. eller högst 2 kr. per kvm.<br />
2. Bostäder av sämre standard.<br />
Mycket starka skäl tala mot att lösa det föreliggande problemet genom att<br />
bygga bostäder av sekunda beskaffenhet: sociala skäl mot en bebyggelse, som är<br />
dömd att snart bli "förslummad", ekonomiska skäl mot nybyggnad av "omoderna"<br />
lägenheter, som ändå inte utan kraftiga subventioner kunna konkurrera med äldre<br />
omoderna bostäder. Som redan anförts i utredningen, bör problemet icke ses så,<br />
att de nybyggda lägenheterna skall passa a Il a bostadssökande. net gäller närmast<br />
att befordra en successiv uppflyttning från äldre till nyare lägenheter efterhand<br />
som lägenhetsbeståndet förnyas. Blir klyftan mellan hyresnivån i gamla och<br />
nya hus för stor - såsom i <strong>Sandviken</strong> för närvarande - upphör denna omflyttning.<br />
Det gäller alltså att först skapa möjligheter för hushållen till en naturlig<br />
rörlighet mellan olika typer.<br />
3. Statliga stödåtgärder.<br />
Statens stöd åt bostadsproduktionen består för närvarande i stor utsträckning<br />
av lån till förmånliga villkor. Det är sannolikt att man, när nuvarande krisåtgärder<br />
avvecklas, kommer att taga bort den nuvarande räntesubventionen och övergå till<br />
mer affärsmässiga principer vid långivning. Ett eventuellt subventionsbortfall här<br />
l) Sannolikt avser detta lägenheter i tvåfamiljshus.
kan dock väntas kompenserat genom ökade subventioner åt annat håll. Bortse vi<br />
:från ändrade villkor för statens stödåtgärder i form av lån, är det egentligen endast<br />
a) bidragen till barnrika familjer<br />
b) bidragen till pensionärshem<br />
som äro av betydelse för den fråga som här diskuteras. Det är uppenbart, att<br />
dessa bidrag skola utnyttjas så låugt som det är möjligt.<br />
Det synes sannolikt att dessa statliga bidrag utbyggas under de närmaste åren.<br />
För <strong>Sandviken</strong>s del skulle det närmast fordras ett ytterligare stöd åt barnfamiljer,<br />
oberoende av oro de ha 1, 2 eller 3 barn. I riksdagen framförda krav om barnbidrag,<br />
diskussioner inom befolkningsutredningen etc., synes göra det motiverat<br />
att räkna med att staten kommer att ge ökade anslag för lösningen av åtminstone<br />
2-barns-familjernas bostadsfråga. Något positivt beslut kan emellertid icke fattas<br />
förrän tidigast under 1945 <strong>års</strong> riksdag, varefter det måste dröja, innan systemet<br />
kommer igång.<br />
Även s a n e r i n g e n av äldre bebyggelse, särskilt s. k. stadsplanernässig sanering,<br />
torde under de närmaste åren bli föremål för statens intresse och stöd. Formerna<br />
härför äro under utredning av Bostadssociala utredningen.<br />
4. Kommunala stödåtgärder.')<br />
(Här framförda synpunkter ha icke karaktär av förslag, de avse endast att peka<br />
på några utvägar och deras innebörd).<br />
Av det hittills framförda har framgått, att om man omedelbart och mer effektivt<br />
vill sänka hyresnivån i <strong>Sandviken</strong>, torde det endast kunna ske genom kommunala<br />
eller enskilda subventioner av sådan karaktär att de a d d e r a sig till de<br />
statliga.<br />
Härvid blir det angeläget att skilja mellan åtgärder på k o r t och l å n g sikt.<br />
Hjälpåtgärder på kort sikt avse att klara situationen över den nuvarande krisen.<br />
Härvid kunde man tänka sig kontanta hyresbidrag eller<br />
hyresnedsättning för familjer med barn som äro i behov<br />
härav.<br />
Bidraget skulle alltså utgå i form av reducerad hyra under t. ex. 1945 och 1946,<br />
med säg 15 kronor per månad för personer med taxerad inkomst under ett visst<br />
belopp. Var inkomstgränsen sättes eller om en inkomstgräns sättes, spelar kanske<br />
ur ekonomisk synpunkt inte så stor roll som man skulle kunna tro. (Totalt fanns<br />
1944 drygt 600 2-barnsfamiljer, varav 353 voro tråugbodda). Endast en del av 2barnsfamiljerna<br />
behöver hjälpas till en början; säg att 50 lägenheter subventionerades<br />
på detta sätt 1945 och 50 stycken 1946. Subventionen skulle avvecklas, när<br />
statliga stödåtgärder satte in eller familjeinkomsten steg över inkomstgränsen, eller<br />
när lägenhet av motsvarande storlek och godtagbar standard blir ledig till ett<br />
överkomligt pris.<br />
En subvention omfattande 50 lägenheter under 1945 och ytterligare 50 stycken<br />
under 1946 skulle alltså kosta 9,000 resp. 18,000 dessa lir.<br />
Subventionen skulle främst kunna tänkas ormatta familj er med 2 minderåriga<br />
barn. Den torde i enlighet med sitt syfte att öka tillgången på större lägenheter<br />
1) Diskussionen avser även att vara tillämplig på enskilda stödåtgärder av samma karaktär,<br />
som kunna tänkas ersätta kommunala.<br />
'15
78<br />
Sammanfattning av undersökningens viktigaste resultat.<br />
1. Befolkningsutvecklingen i <strong>Sandviken</strong> kommer under de närmaste tjugo åren<br />
att medföra betydelsefulla förändringar. För närvarande finns det gott om<br />
folk i de yngre arbetsföra åldrarna och relativt få barn och åldringar, men<br />
befolkningen kommer snabbt att "förgubbas". Samtidigt med att antalet<br />
åldringar kraftigt ökas kommer det att råda brist på ung arbetskraft. Medan<br />
åldersklasserna 20-30 år nu äro talrikast kommer deras plats år 1960 att ha<br />
intagits av åldersklasserna 40-60 år (sid. 31 diagram 10).<br />
2. Antalet skolbarn kommer att öka väsentligt. Även om ingen inflyttning tänkes<br />
äga rum komma dessa att öka med nära 20 % (sid. 34 diagram 13).<br />
3. Handel och hantverk äro troligen underrepresenterade i <strong>Sandviken</strong> med hänsyn<br />
till kommunens storlek och befolkningens hehov (sid. 15 diagram 5).<br />
4. Av bostäderna i <strong>Sandviken</strong> voro 1944 omkring 30 % arbetsgivarbostäder och<br />
30 % egna hem. Centralvärme fanns i 52 % av samtliga lägenheter men endast<br />
10 % hade badrum. Samma år voro 87 % av samtliga lägenheter 2 rum och<br />
kök eller mindre (sid. 39).<br />
5. Trångboddheten var mycket utbredd 1944. Enligt den utrymmesnorm, som<br />
använts i undersökningen, voro 18 % av lägenheterna och 28 % av de boende<br />
trångbodda. De flesta av de trångbodda lägenheterna voro lägenheter med barn<br />
(sid. 45--49).<br />
6. Ar 1939 redovisades 797 inneboende i 610 lägenheter. Då de inneboende huvudsakligen<br />
återfanns i de större lägenheterna, voro de endast i ett fåtal fall<br />
orsak till trångboddhet. De utgöra emellertid en reserv av lägenhetssökande<br />
(sid. 48).<br />
7. Hälften av inkomsttagarna i <strong>Sandviken</strong> hade år 1942 högre och hälften lägre<br />
inkomst än 3,442 kronor. För arbetare var medianinkorosten 3,515 kronor<br />
medan en fjärdedel hade mindre än 2,865 kronor och en fjärdedel mer än 4,134<br />
kronor i inkomst samma år.<br />
8. Av arbetarna betalade de som bodde i brukets lägenheter 1939 omkring 7 %<br />
av <strong>sin</strong> inkomst i hyra, medan de som bodde i lägenheter uthyrda i fria marknaden<br />
i genomsnitt 18 % av inkomsten i hyra.<br />
9. Det framtida bostadsbehovet. Vid början av år 1944 kan bostadsbristen uppskattas<br />
till c:a 425 lägenheter. Lägenhetsbehovet dårutöver 1944-1950 beräknas<br />
vid fortsatt inflyttning uppgå till 730 st. Även utan inflyttning kommer<br />
det att uppstå ett lägenhetsbehov av 435 lägenheter under denna period.<br />
Drygt 2/3 av lägenheterna böra vara familjebostäder. I bägge fallen upp-
-<br />
i
Tabellbilaga.<br />
Tabell 1. Antal giftermål, födda och döda i <strong>Sandviken</strong> åren 1920-1943 .<br />
BILAGA 1.<br />
. h Giftermål Födda Döda Födelseöverskott<br />
1920 ............ 68 246 111 135<br />
1921 ............ 61 204 116 88<br />
1922 ........ . 50 180 90 90<br />
1923 47 145 83 62<br />
1924 .......... 55 146 96 50<br />
1925 · . . . . . . . . . 65 146 95 53<br />
1926 ...... " 84 160 87 73<br />
1927 · . . . . . . . . . 82 191 125 66<br />
1928 ••...... o. 84 183 116 67<br />
1929 101 181 98 83<br />
1930 · . . . . . . . . . . . 143 219 118 101<br />
1931 ............ 103 214 131 83<br />
1932 ............ 100 184 137 47<br />
1933 ............ 98 176 160 16<br />
1934 .. , ......... 137 197 111 86<br />
1935 ........ -, .. 141 226 141 85<br />
1936 ............ 174 206 141 65<br />
1937 ........ -, .. 159 209 141 68<br />
1938 · 0·0········ 187 253 153 105<br />
1939 ............ 167 270 136 134<br />
1940 · . , - . . . . . . . . 178 252 140 112<br />
1941 ..... , ...... 152 251 128 128<br />
1942 · . . . . . . . . . . . 153 266 121 145<br />
1943 .- .. -, .. -, .. 143 337 137 200<br />
Bl<br />
i<br />
il".<br />
I<br />
" ..
'j'abell 2. Antal in- och utflyttade, fördelade efter kön åren 1920-1943. <strong>Sandviken</strong>.<br />
Båda köJlen<br />
+<br />
Män<br />
Utflyttade<br />
Inflyttade<br />
Kvinnor Summa<br />
Ar<br />
+<br />
Kvinnor Summa<br />
Män<br />
Män<br />
57<br />
91<br />
119<br />
50<br />
N e l t o<br />
K"illIlOF<br />
+<br />
4<br />
45<br />
55<br />
8<br />
53<br />
46<br />
64<br />
42<br />
46<br />
27<br />
127' )<br />
131<br />
243<br />
310<br />
234<br />
101<br />
22<br />
198<br />
295<br />
139<br />
470<br />
534<br />
118<br />
173<br />
118<br />
63<br />
66<br />
7<br />
1<br />
74' )<br />
58<br />
79<br />
115<br />
105<br />
62<br />
28<br />
138<br />
94<br />
74<br />
157<br />
188<br />
111<br />
110<br />
49<br />
22<br />
23<br />
39<br />
26<br />
53' )<br />
73<br />
164<br />
195<br />
129<br />
39<br />
60<br />
201<br />
65<br />
313<br />
346<br />
7<br />
63<br />
69<br />
41<br />
43<br />
10<br />
647<br />
417<br />
410<br />
563<br />
407<br />
500<br />
289<br />
292<br />
289<br />
320<br />
416<br />
330<br />
333<br />
217<br />
341<br />
433<br />
463<br />
482<br />
913<br />
975<br />
670<br />
874<br />
919<br />
683<br />
329<br />
229<br />
222<br />
274<br />
227<br />
269<br />
160<br />
177<br />
170<br />
185<br />
236<br />
195<br />
208<br />
124<br />
204<br />
249<br />
277<br />
284<br />
444<br />
500<br />
385<br />
469<br />
491<br />
378<br />
318<br />
188<br />
188<br />
289<br />
180<br />
231<br />
129<br />
115<br />
119<br />
135<br />
180<br />
135<br />
125<br />
93<br />
137<br />
184<br />
186<br />
198<br />
469<br />
475<br />
285<br />
405<br />
428<br />
305<br />
590<br />
326<br />
291<br />
513<br />
453<br />
527<br />
416' )<br />
423<br />
532<br />
630<br />
650<br />
431<br />
355<br />
413<br />
636<br />
572<br />
933<br />
1.016<br />
1.031<br />
1.148<br />
788<br />
937<br />
985<br />
683<br />
325<br />
184<br />
167<br />
266<br />
234<br />
270<br />
234' )<br />
235<br />
249<br />
300<br />
341<br />
257<br />
236<br />
262<br />
298<br />
323<br />
434<br />
472<br />
555<br />
610<br />
434<br />
491<br />
514<br />
368<br />
265<br />
142<br />
124<br />
247<br />
219<br />
257<br />
182' )<br />
188<br />
283<br />
330<br />
309<br />
174<br />
119<br />
153<br />
338<br />
249<br />
499<br />
544<br />
476<br />
538<br />
354<br />
446<br />
471<br />
315<br />
1920<br />
1921<br />
1922<br />
1923<br />
1924<br />
1925<br />
1926<br />
1927<br />
1928<br />
1929<br />
1930<br />
1931<br />
1932<br />
1933<br />
1934<br />
1935<br />
1936<br />
1937<br />
1938<br />
1939<br />
1940<br />
1941<br />
1942<br />
1943<br />
6<br />
10<br />
1) Härutöver inskrevs i Högbo församling den 31/12 1926 från Ovansjö församling 955 män och 892 kvinnor, tillsammans 1.847<br />
personer. Ovansjödelen införlivades genom K. Brev 5/3 1926 med Högbo församling och utgör en del av <strong>Sandviken</strong>s köping.
Tabell 3. Folkmängden den 31/12 1940 i <strong>Sandviken</strong>, fördelad efter ålder och civilstånd.<br />
Ogifta \lifta Förut gifta Summa 'fota}<br />
Ålder<br />
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Mun Kvinnor folkmängd<br />
0- 5 603 578 603 578 1.181<br />
5-10 489 539 489 539 1.028<br />
10-15 516 527 516 527 1,043<br />
15-20 586 543 2 20 588 563 1.151<br />
20-25 665 447 100 287 3 765 737 1.502<br />
25-30 422 179 456 659 5 2 883 840 1.723<br />
30-40 360 201 1,321 1,243 17 30 1.698 1.474 3.172<br />
40-50 134 148 1,066 925 31 69 1.231 1.142 2.373<br />
50-65 68 143 936 789 80 202 1.084 1.134 2.218<br />
65- 31 66 273 202 160 261 464 529 993<br />
Summa 3,874 3,371 4,154 4,125 293 567 8.321 8.063 16.384<br />
Tabell 4. Folkmängden i <strong>Sandviken</strong>s köping och Högbo kommWl efter huvudgruppel' av yrken den 31/12 1940.<br />
Yrkesverksam befolkning' Hola beEolkningen Hela befolkningen i %<br />
Hela Därav Hela Därirv Hola Därav<br />
lwmmunell <strong>Sandviken</strong>s kommuncn <strong>Sandviken</strong>s IWIDnlllllen Sandvilwns<br />
( stadcn) köping (staden) köping (staden) köping<br />
Yrkesg-ruJlp<br />
I. Jordbruk med binäringar ............ ' ....... 267 95 713 232 4,3 2,0<br />
Il. Industri och hantverk . ..................... 5,817 5,106 13,264 11,525 81,0 82,6<br />
III. Samfärdsel . ............................... 140 118 330 276 2,0 2,0<br />
IV. Handel .......... . . . . . , . . . . , . . . . . . . , 595 548 902 827 5,5 5,9<br />
V. Allmän förvaltningstjänst och fria yrken ...... 364 337 624 553 3,8 4,0<br />
VI. Husligt arbete . . . . . . . ........... ' ....... 310 273 362 315 2,2 2,3<br />
VII. Ospecificerad verksamhet .................... 9 9 189 169 1,2 1,2<br />
00<br />
'"<br />
Samtliga 7,502 6,486 16,384 13,947 100,0 100,0
Tabell 8. Antalet barn i åldern 0--15 år i <strong>Sandviken</strong> ffi'en 1940-1955,<br />
Alternativ A.<br />
Ingen inflyttning (alt. I). Fruktsamhet <strong>Sandviken</strong> 1943.<br />
1955<br />
1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954<br />
1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946<br />
Alder<br />
209<br />
200<br />
199<br />
199<br />
198<br />
225<br />
225<br />
226<br />
225<br />
225<br />
226<br />
226<br />
316<br />
249<br />
235<br />
239 239 238 238 209 209 209 209<br />
229 229 229 228 228 200 200 200<br />
229 228 228 228 227 227 199 199<br />
228 228 227 227 227 226 226 199<br />
320 227 228 227 227 227 226 226<br />
252 319 227 227 226 226 226 225<br />
237 252 319 227 227 226 226 226<br />
240 237 251 318 227 227 226 226<br />
257 240 237 251 318 226 226 225<br />
m m _ _ m m _ _<br />
313 251 256 239 236 250 317 226<br />
_ 203 213 _ m 250 B 256 _ 239 _ 236 _ 250 B 317<br />
201 234 203 212 250 255 238 235<br />
167 201 233 203 212 250 255 238<br />
253 251 266 337 240 240 239<br />
260 242 241 255 323 230 230<br />
253 259 241 239 254 321 229<br />
213 252 258 242 239 253 320<br />
202 213 253 258 241 238 252<br />
237 203 213 252 258 241 238<br />
200 238 203 214 252 258 240<br />
165 201 234 204 214 252 257<br />
190 166 201 235 204 213 251<br />
236 191 167 202 235 203 213<br />
217 237 192 167 202 234 203<br />
208 218 237 192 167 202 234<br />
209 209 219 238 192 167 202<br />
205 210 210 219 238 192 167<br />
204 205 211 210 219 238 192<br />
0-1<br />
1-2<br />
Z-1!<br />
3-4<br />
4-5<br />
5-6<br />
6-7<br />
7-8<br />
8-9<br />
9-10<br />
10-11<br />
11-12<br />
13-13<br />
13-14<br />
14--15<br />
3383<br />
3567<br />
3252 3492<br />
Totalt<br />
1005<br />
1126<br />
1252<br />
1148<br />
1259<br />
1160<br />
1282<br />
1167<br />
1033<br />
Därav antal<br />
barn i åldern<br />
9-5 1181<br />
5-10 1028<br />
19-15 1043<br />
!:S
Tabell 9. Antalet barn i åldern 0-15 år i Sandv1ken åren 1940-1955.<br />
Alternativ B. Inflyttning enl. alt. II. Fruktsamhet == <strong>Sandviken</strong> 1943.<br />
1955<br />
258<br />
247<br />
247<br />
248<br />
248<br />
263<br />
264<br />
267<br />
268<br />
270<br />
260<br />
260<br />
333<br />
268<br />
255<br />
1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954<br />
273 273 273 273 258 258 258 258<br />
263 263 263 263 263 248 248 248<br />
250 262 262 262 262 262 248 248<br />
250 250 262 262 262 262 262 248<br />
323 251 251 263 263 263 263 263<br />
255 323 252 252 264 264 264 263<br />
241 257 325 253 253 265 265 265<br />
244 244 258 326 255 255 267 267<br />
263 247 247 261 328 256 256 268<br />
259 266 249 249 263 330 258 258<br />
220 261 267. 251 251 284 331 260<br />
209 222 262 269 253 253 266 333<br />
239 210 222 263 270 253 254 267<br />
205 240 211 223 264 270 254 254<br />
171 206 240 212 224 264 271 255<br />
1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946<br />
253 251 266 337 260 260 273<br />
260 242 241 255 323 251 250<br />
253 259 241 239 255 322 250<br />
213 252 258 241 240 254 322<br />
202 213 253 258 241 239 254<br />
237 203 213 252 258 240 240<br />
200 238 203 214 253 259 242<br />
165 201 234 204 215 254 260<br />
190 166 201 235 205 215 256<br />
236 191 167 202 236 206 218<br />
217 237 192 167 203 236 207<br />
208 218 237 192 168 204 238<br />
209 209 219 238 193 169 205<br />
205 210 210 219 239 194 170<br />
204 205 211 210 220 239 195<br />
Alder<br />
0-1<br />
1-2<br />
2-3<br />
3-4<br />
4--5<br />
5-n<br />
6-7<br />
7-8<br />
8-9<br />
9-10<br />
10-11<br />
11-12<br />
12-13<br />
13-14<br />
14--15<br />
3956<br />
3882<br />
3252 3542<br />
Totalt<br />
1248<br />
1332<br />
1376<br />
1323<br />
1341<br />
1218<br />
1326<br />
1174<br />
1042<br />
Därav antal<br />
barn i åldern<br />
0-5 år 1181<br />
5-10 1028<br />
10-15 1043<br />
x
90<br />
Tabell 11. Antal bostadshus i <strong>Sandviken</strong> 1944 fördelade efter byggnadsår.<br />
Byggn.-år<br />
Antal bostadshus<br />
Däravmeduedanstående<br />
antal lägenheter<br />
1. 2. 3. och fL<br />
1940-44 ........ " .... 94 48 20 26<br />
1935--39 .............. 391 98 212 81<br />
1930-34 .............. 231 64 138 29<br />
1925--29 o.· ..... ····· . 177 61 102 14<br />
1920-24 .............. 83 40 32 11<br />
1915--19 .............. 166 59 67 40<br />
1910-14 ......... -, ... 122 42 57 23<br />
1905--09 · ......... ", .. 95 22 26 47<br />
1900-04 ....... , ...... 63 13 12 38<br />
1895--99 · ............. 60 13 9 38<br />
1890-94 ••• o ••• •••• ••• 67 24 9 34<br />
1385-39 .............. 12 3 9<br />
1880-34 .... -, ........ 27 7 2 18<br />
före 1880 · ............. 98 39 9 50<br />
okänt år .............. 149 61 60 28<br />
ombyggda 1920-29 168 43 75 50<br />
1930-39 34 12 14 8<br />
., 1940-44 1 1<br />
obesvarade . . . . . . . . . . . . 8 4 3 1<br />
Samtliga 2.046 654 847 545<br />
Tabell 12. Antal lägenheter år 1944 fördelade efter ålder. <strong>Sandviken</strong>.<br />
Lägenheter<br />
i hus<br />
byggda år<br />
Samt!.<br />
Jägenheter<br />
Därav antal<br />
lag. i hus<br />
med minst<br />
3 lag.<br />
1940-1944 " ............<br />
1935--1939 ...... , .......<br />
326<br />
954<br />
-'l<br />
432<br />
1930-1934 •••<br />
0.0 •••••••• 499<br />
160<br />
1925--1929 .............. 318 52<br />
1920-1924 .............. 155 51<br />
1915-1919 .............. 392 198<br />
1910-1914 .............. 266 110<br />
1905--1909 ............ .. 384 287<br />
1900-1904 .............. 252 215<br />
1895--1899 .............. 294 263<br />
1890-1894 .............. 245 204<br />
1885--1889 .............. 76 73<br />
1880-1884 .' ............ 145 134<br />
före 1880 .............. 337 273<br />
okänt år .............. 292 107<br />
or.nbyggt 1920--1929 405 212<br />
ombyggt 1930-1939 ...... 77 37<br />
ombyggt 1940-1943 ...... 1<br />
uppgift saknas ........ 190<br />
Samtliga 5.588 2.808<br />
1) För produktionen under denna tidsperiod saknas uppgift or.n antalet lägenheter per hUR
Tatell 13. Antal lägenheter fördelade efter upplåtelseformen och storlek år 1939. <strong>Sandviken</strong>s<br />
köping.<br />
1 9 3 9<br />
Lägellhetsstorlek Hyres- Ägar- Arb.-giv. Övriga S:a<br />
lägenh. lägenh. lägenh.<br />
1 rum .................... 137 11 179 47 374<br />
1 kök .................... 105 5 111 61 282<br />
2 rum ....... , ......... , .. 16 7 33 9 65<br />
3 och flera rum ............ 15 7 3 25<br />
1 rum med kokvrå ........ 36 4 13 16 69<br />
2 rum med kokvrå ........ 19 23 15 29 86<br />
3 rum med kokvrå ........ 2 17 3 3 25<br />
1 rum och kök ............ 603 174 921 210 L908<br />
2 rum och kök ............ 239 505 130 127 1.001<br />
3 rum och kök ............ 31 167 53 35 286<br />
4 rum och kök ............ 9 102 20 19 <strong>150</strong><br />
5 o. flera rum och kök .... 4 64 44 5 117<br />
Obesvarat ................<br />
Summa 1.201 1.094 1.529 564 4.388<br />
Tabell 14. Antal lägenheter fördelade efter upplåtelseformer och storlek. <strong>Sandviken</strong>s<br />
stad 1944.<br />
Lägenhetsstorlek<br />
Hela<br />
staden Arb. giv.<br />
lägenh.<br />
Däravi)<br />
Hyreslägenh.Ägar-<br />
lägenh.<br />
l rum eller 1, kök<br />
2 rum ..............<br />
3 rum ..............<br />
1 rum och kokvrå<br />
2 rum och kokvrå '" .<br />
3 rum och kokvrå ,., .<br />
1 rum och kök """"<br />
2 rum och kök .", ....<br />
3 rum och kök " ..... ,<br />
4 rum och kök ........<br />
5 eller flera rum och kök<br />
Obesvarat ........... ,<br />
807<br />
14<br />
4<br />
46<br />
37<br />
4<br />
2.470<br />
1.488<br />
412<br />
160<br />
133<br />
13<br />
356<br />
8<br />
2<br />
1<br />
12<br />
939<br />
136<br />
44<br />
23<br />
43<br />
8<br />
416<br />
25<br />
3<br />
50<br />
19<br />
3<br />
1034<br />
417<br />
66<br />
28<br />
16<br />
25<br />
7<br />
15<br />
20<br />
52<br />
20<br />
294<br />
793<br />
260<br />
127<br />
80<br />
Summa 5.588 1.572 2.077 1.693<br />
1) Dessutom finns ett antal lägenheter tillhörande andra upplåtelseformer.<br />
91
Tabell 21. Trångbodda lägenheter efter storlek i <strong>Sandviken</strong> år 1944. Arbetsgivarlägen<br />
heter.<br />
Därav trångbodda Därav trångbodda<br />
Lägenhetsstorlek<br />
Antal<br />
lägenheter Antal<br />
i % av hela "Antal<br />
antalet lä- lagenheter<br />
genheter av med<br />
motsvaran- barn 1)<br />
de storlek<br />
Antal<br />
i % av hela<br />
antalet låg.<br />
m. barn av<br />
motsv.<br />
storlek<br />
1 rum eller 1 kök ........ 330 62 18.8 44 44 100.0<br />
2 rum utan kök ..... , .... 8<br />
3 el. fl. rum utan kök .... 2<br />
1 rum och kokvrå .......... l<br />
2 rum och kokvrå ........ 12 l 8.3 4 l 25.0<br />
1 rum och kök ............ 939 345 36.7 349 233 66.8<br />
2 rum och kök ............ 135 24 17.8 72 18 25.0<br />
3 rum och kök ............ 44 l 2.3 21 l 4.8<br />
4 rum och kök ............ 23 16<br />
5 o. fl. rum o. kök ........ 43 22<br />
Obesvarat ............... , 8 4<br />
t) barn under 16 år.<br />
') exkl. 27 st. utan redovisat antal boende.<br />
Summa 1.545') 433 28.0 532 297 55.8<br />
Tabell 22. Samtliga lägenheter i <strong>Sandviken</strong>s stad 1944, fördelade efter storlek samt antal<br />
barn i hushåll med två vuxna.<br />
Absoluta tal.<br />
Antal familjer med 2 vuxna och<br />
Lägenhetsstorlek ....... barn under 16 år barn l)<br />
1 2 3 4 el. fl. 1 2 3 4 el. fl.<br />
l rum el. l kök 109 32 l 114 35 4 l<br />
1 rum och kök 676 268 63 l2 838 374 112 58<br />
2 rum och kök ...... 343 180 55 11 474 240 79 43<br />
3 rum och kök ...... 73 48 18 4 95 73 28 16<br />
4 rum och kök ...... 27 18 7 4 30 30 15 13<br />
5 el. fl. rum och kök 18 9 7 2 22 14 14 5<br />
Samtliga 1.246 555 151 33 1.573 766 252 136<br />
D :0. Relativa tal.<br />
Tabell 22 A. D:o Relativa tul<br />
1 rum el. kök ........ 8.7 5.8 0.7 7.2 4.6 1.6 0.7<br />
1 rum och kök ........ 54.2 48.3 41.7 36.4 53.3 48.9 44.4 42.6<br />
2 rum och kök ........ 27.5 32.4 36.4 33.3 30.1 31.3 31.3 31.6<br />
3 rum och kök ........ 5.8 8.6 11.9 12.1 8.0 9.5 11.1 11.8<br />
4 rum och kök ........ 2.2 3.2 4.6 12.1 1.9 3.9 6.0 9.6<br />
5 el. fl. rum och kök .. 1.4 1.6 4.6 6.0 1.4 1.8 5.6 3.7<br />
, ) barn även över 16 år.<br />
Samtliga 100 100 100 100 100 100 100 100<br />
99
Il<br />
Tabell 27. Antal inkomsttagare i <strong>Sandviken</strong> fördelade efter inkomster år 1942.<br />
I. II. III. IV.<br />
Inkomst<br />
kronor<br />
Jord- och<br />
skogsbruk Arbetare<br />
Hantverkare<br />
mindre<br />
affarsmän<br />
lägre tjänstemän<br />
ill. fl.<br />
Hö&,re tjänsteman,<br />
läkare<br />
större<br />
affärsidkare<br />
ill. fl.<br />
Summa<br />
Män Kv. :VIän Kv 1\iän Kv. Män Kv. Män Kv.<br />
0- 499 3 3 3 6 3<br />
500- 999 14 5 104 208 21 58 139 271<br />
1000- 1499 26 302 192 33 102 361 294<br />
<strong>150</strong>0- 1999 15 1 211 91 50 87 276 179<br />
2000- 2499 24 300 33 67 88 391 121<br />
2500- 2999 38 1 479 11 64 57 581 69<br />
3000- 3499 35 742 4 39 19 816 23<br />
3500- 3999 8 1568 81 42 1657 42<br />
4000- 4999 9 1298 166 22 1473 22<br />
5000- 5999 4 133 197 16 334 16<br />
6000- 6999 32 126 5 158 5<br />
7000- 7999 1 3 63 13 67 13<br />
8000- 8999 1 62 3 1 1 64 4<br />
9000- 9999 1 1 36 1 38 1<br />
10000-19999 l 115 l 43 4 159 5<br />
20000 o. däröver<br />
1 37 2 38 2<br />
Summa: 179 7 5177 542 1121 514 81 7 6558 1070<br />
103
Tabell 29. Lägenheter byggda i <strong>Sandviken</strong> 1938 och 1939 och uthyrda i fria marknaden,<br />
fördelade efter <strong>års</strong>hyra 1939.<br />
1 rum och kök 2 rum och kök<br />
Årshyra 1938 1939 1938 1939 S:a<br />
med ev. med ev. med ev. med ev. med ev. med ev. med ev.<br />
utan bad och bad utan bad och bad utan bad och bad utan bad<br />
350- 399 1 1 2<br />
400- 449 1 1<br />
450- 499 1 2 1 (1)') 4<br />
500- 549<br />
550- 599<br />
600- 649 2 1 3<br />
650- 699<br />
700- 749 (1)') 4 1 6<br />
750- 799 1 1 3 5<br />
800- 849 1 2 3<br />
850- 899<br />
900- 949 2 2<br />
950- 999 4 2 1 1 8<br />
1000-1100 2 2<br />
1275 l 1<br />
<strong>150</strong>0 (1)' ) 1<br />
Surnma 4 4 5 5 8 5 7 38<br />
') Se sid. 75.<br />
105
106<br />
BILAGA 2.<br />
P. M.<br />
rörande bostadsräkningen i <strong>Sandviken</strong> i mars 1944.<br />
För att få aktuellt material till bostadsundersökningen har utförts en särskild<br />
bostadsräkning. Bostadsräkningen omfattade samtliga lägenheter inom <strong>Sandviken</strong>s<br />
stad - med undantag av rena jordbrukslägenheter. Önskade uppgifter insamlades<br />
av särskilda bostadsräknare genom personliga besök i varje enskild lägenhet. Insamlade<br />
uppgifter granskades av hälsovård<strong>sin</strong>spektör Salomonson.<br />
Följande uppgifter antecknades av bostad<strong>sin</strong>spektörerna:<br />
Lägenhet<strong>sin</strong>nehavarens namn och födelseår.<br />
Fastighetens byggnadsår.<br />
Lägenhetens storlek.<br />
Lägenhetens standard (utrustning med c. V., w. C., vatten).<br />
Lägenhetens kvalitet.<br />
Antal boende fördelade på vuxna män och kvinnor, barn över och under 16 år,<br />
antal inneboende.<br />
Till sist antecknades om lägenheten var en uthus- eller källarlägenhet.<br />
De genom bostadsräkningen insamlade uppgifterna ha jämförts med de uppgifter,<br />
som insamlades genom den allmänna bostadsräkningen 1939. Denna omfattade<br />
dock endast köpingen. Det totala antalet lägenheter, som redovisades 1944 il<br />
överstiger dock rätt betydligt det som erhålles, om man till antalet år 1939 redo- t'<br />
visade lägenheter lägger produktionen åren 1940-1943 och lägenhetsbeståndet i<br />
ytterområdena. Detta torde dels bero på att några lägenheter icke. redovisats 1939,<br />
dels på att bostadsbristen gjort att man tagit i anspråk ett antal tidigare utrymda<br />
uthus- och källarlägenheter.
BILAGA 3.<br />
Kostnader och finansiering av egna hem.<br />
Årsomkostnader m. m.<br />
Total anskaffningskostnad<br />
Därav:<br />
Tomt<br />
Materialkostnader<br />
Arbetskostnader<br />
Eget arbete (uppskattat) .................. .<br />
Annat arbete ............................... .<br />
Årliga utgifter:<br />
Räntor ......................... .<br />
Amortering ............................... .<br />
Försäkring, vatten, fastighetsskatt m. m. . ...... .<br />
Värme (egen kostnad) ..................... .<br />
Summa<br />
107<br />
2-våningsvilla<br />
12D m 2<br />
2 låg. a 2<br />
rum och kök<br />
34,ODO<br />
2,500<br />
22,400<br />
5,100<br />
2,500<br />
1,500<br />
1,050<br />
165<br />
355<br />
240')<br />
1,810<br />
Därifrån avgår hyre<strong>sin</strong>komst ....... . ............ .... ..... ... .. 900<br />
1) Bränslekostnad enl. avtal.<br />
Monteringsfärdigt hus.<br />
2) Fredsvärme ej enl. avtal.<br />
3) Fredsvärme.<br />
Summa 910
108<br />
--- .. --. ·===== .................. """"""'''''''''''''' ___ iiiiiliiiiiiiiiiiiiliiiiiiiiiiiiiiiiiljiiöi<br />
BILAGA 4.<br />
Specialundersökning<br />
För att utröna i vad mån personer, som arbeta i <strong>Sandviken</strong>, genom bostadsbristen<br />
tvingats bosätta sig utanför staden, utsändes 500 formulär till personer anställda<br />
vid Järnverket eller See Fabriks A.-B. En avskrift av det formulär, som<br />
användes, återgives här nedan.<br />
Avskrift av formulär.<br />
Detta formulär skall läggas till grund för en beräkning av behovet av nya bostäder<br />
i <strong>Sandviken</strong>, varför det är ytterst angeläget att alla besvara frågorna fullständigt.<br />
Namn ...... .<br />
född den ".............. år<br />
Fullständigt efter- och förnamn<br />
Nuvarande adress ....................................... , ..... .<br />
Nr eller namn på fastighet. Kommun.<br />
Anställd hos Yrke<br />
Eget hem<br />
Hyreslägenhet<br />
Inneboende<br />
Strykes under<br />
Civilstånd: Gift, ogift, änkling. Antal hemmavarande barn under 18 år ......... .<br />
över 18 år ......... .<br />
Varför är Ni bosatt utanför <strong>Sandviken</strong>? A) sökt men icke kunnat få bostad i Sand-<br />
viken. B) byggt mig eget hem. C) andra orsaker ..................... .<br />
Om bostad fanns att tillgå i <strong>Sandviken</strong> skulle Ni då inflytta hit. Ja. Nej.<br />
Om ja: Hur stor lägenhet skulle Ni efterfråga?<br />
A) Möblerat rum; B) 1 rum och kokvrå; C) l rum och kök; D) 2 rum och kök;<br />
E) 3 rum och kök; F) .. rum och kök.<br />
Det tillämpliga understrykes.<br />
Vad är Ni beredd att betala i hyra pr månad C:a ........................ kronor<br />
Övriga upplysningar Ni önskar lämna ...<br />
.. .. .. .... den .. .. . .. . .. .... 1944.<br />
Namnteckning.<br />
Sedan formuläret ifyllts inlämna det till närmaste förman eller avd.-kontor.<br />
Av de 500 utsända formulären återkommo 471 vederbörligen ifyllda. Som<br />
framgår av följande tabell 1, var det 323, som önskade bostad i själva staden.
", __ >-<br />
110<br />
Då det givetvis är av intresse att studera var de bostadssökande för närvarandeäro<br />
bosatta har i nedanstående tabell 5 en relativt detaljerad redogörelse lämnats'härför.<br />
Tabell 5. Bostadsorter utanför <strong>Sandviken</strong> för arbetare anställda vid <strong>Sandviken</strong>s Jernverk<br />
och See Fabriks A.-B.<br />
Antal ink. uppgifler<br />
från<br />
Bostadsort Sandvl w See S:a<br />
kens Fabr.<br />
Jernverk A, B.<br />
<strong>Sandviken</strong> (ej närmare angivet)<br />
........ 15 3 18<br />
Ovansjö kommun: 242 64 306<br />
Därav i<br />
Åshammar ............ 18 18<br />
Kungsgården 41 15 56<br />
Backa med Dalsäng .... 37 5 42<br />
Stensätra .............. 16 9 25<br />
Sätra ..... , ...... ..... 54 9 63<br />
Sälj an 16 6 22<br />
Storviks köping 14 14<br />
Ovansjö kommun i övrigt 46 20 66<br />
Valbo kommun: 83 2 85<br />
Därav i<br />
Forsbacka 15 15<br />
Hagaström ............ 5 1 6<br />
Mackmyra 7 1 8<br />
Valbo kommun i övrigt .. 25 25<br />
Arsunda kommun 31 6 37<br />
Järbo kommun: 21 6 27<br />
Därav i<br />
Järbo (ej närm .. angivet) 16 5 21<br />
Finnäs ................ 1 1<br />
Ytterbyn ........... 5 5<br />
Gävle stad ........ 22 4 26<br />
övriga ................ 2 1 3<br />
Summa 385 86 471
Källor och litteratur.<br />
:E. von Hofsten: Demografiska undersökningar av Stockho1m.s folkmängdstillväxt.<br />
Stockholms Stads Statistik, Stockholm 1942.<br />
E. von Hofsten: Utredning angående Stadsplanen för Gubbängen. Stockholms<br />
Stads Statistik, Stockholm 1942 .<br />
. P. Holm: Samhällsundersökningar. Svenska Riksbyggens broschyr nr 3, Stockholm<br />
1944 .<br />
. A. Johansson: Det framtida bostadsbehovet i städerna. Ekonomisk tidskrift<br />
1939: 2.<br />
<strong>Sandviken</strong>s Jernverks Bolag: Ett svenskt Jernverk, Uppsala 1938.<br />
Sidenwall: Bruksdöden i Bergslagen i statistisk belysning. Statistiska seminariet<br />
vid Stockholms Högskola.<br />
Stockholm. EconoIUic Studies no 10: Population movements and Industrialization,<br />
Stockholm 1941.<br />
1. Svennilsson: Några svenska sysselsättningsproblem. Ekonomisk tidskrift 1943: 4.<br />
W. William-Olsson: Stockholms framtida utveckling, Stockholm 1941.<br />
·U. Åhren o. T. Åkesson: Bostadsförsörjning och samhällsplanering, Svenska Riksbyggens<br />
broschyr nr 1, Stockholm 1944.<br />
Statens offentliga utredningar.<br />
1938: 15. Betänkande angående landsbygdens avfolkning.<br />
1943: 39. 1940 <strong>års</strong> Norrlandsutredning: Utredning angående Norrlands näringsliv.<br />
1944: 7. A. Johansson: Bostadsproduktionens förutsättningar efter ett vapenstillestånd.<br />
Sveriges officiella statistik.<br />
Allmänna bostadsräkningen år 1933.<br />
1939 <strong>års</strong> allmänna hyresräkning: Sociala Meddelanden samt primärtabeller från<br />
Socialstyrelsen.<br />
Byggnadsverksamheten.<br />
Folkmängden och dess förändringar.<br />
Folkräkningarna 1910, 1920, 1930, 1935 och 1940.<br />
Befolkningsrörelsenj primärtabeller från Statistiska Centralbyrån.<br />
Industri.<br />
Fagerstas framtida befolkningsutveckling och bostadsbehov.<br />
Holmsunds<br />
" " " "<br />
Bofors<br />
" " " "<br />
(Utredningar utförda av Svenska Riksbyggen, ej publicerade.)<br />
111<br />
I<br />
I
112<br />
Register till tabellbil
Sid.<br />
22. Samtliga lägenheter i <strong>Sandviken</strong>s stad 1944 fördelade efter storlek samt<br />
antal barn i hushåll med t-vå vuxna. Absoluta tal ... . . . . . . . . . . . . . . . . . 99<br />
22A. D:o relativa ta! .. . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99<br />
23. Antalet vuxna och barn boende i hyres- och ägarlägenheter av olika storlek.<br />
<strong>Sandviken</strong> 1944 ............................................... 100<br />
23A. Antalet vuxna och barn boende i arbetsgivarlägenheter av olika storlek i<br />
<strong>Sandviken</strong> 1944 ..................................................... 100<br />
24. Antal lägenheter med inneboende fördelade efter storlek och upplåtelseform.<br />
<strong>Sandviken</strong> 1944 ............................................. 100<br />
25. Lägenheter uthyrda i fria marknaden i <strong>Sandviken</strong> år 1939 fördelade efter<br />
lägenheternas storlek och <strong>års</strong>hyra .................................. 101<br />
26. Hyror som tillämpas i arbetsgivarlägenheter i <strong>Sandviken</strong>. . . . . . . . . . . . . . .. 102<br />
27. Antal inkomsttagare i <strong>Sandviken</strong> fördelade efter inkomster år 1942 ... . .. 103<br />
28. Antal hushåll av olika storlek fördelade på olika lägenhetstyper. Dels den<br />
faktiska fördelningen 1944, dels samma hushåll fördelade utan trångboddhet<br />
............................................................ 104<br />
29. Lägenheter byggda i <strong>Sandviken</strong> 1938 och 1939 och uthyrda i fria marknaden,<br />
fördelade efter <strong>års</strong>hyra 1939 .................................... 105<br />
I<br />
__________ 1<br />
113
114<br />
Förord<br />
Inledning<br />
Kap. I:<br />
Innehållsförteckning.<br />
sid.<br />
sid.<br />
<strong>Sandviken</strong>s hittillsvarande befoJkningsutveckling och nuva-<br />
rande struktur .......................................... sid. 6-17<br />
Folkmängden sid. 7. - Arbetarantal vid <strong>Sandviken</strong>s Jernverk<br />
sid. 8. - Nativitet, dödlighet och giftermålsfrekvens<br />
sid. 9. - In- och utflyttning sid. 11. - Befolkningens åldersfördelning<br />
1940 sid. 12. - Befolkningens könsproportion<br />
sid. 13. - Befolknlngens yrkesfördelnlng sid. 14. - Förekomst<br />
av butiker, hantverk m. m. sid. 16.<br />
Kap. II: <strong>Sandviken</strong>s framtida folkmängd .......................... sid. 18-35<br />
Prognoser över den framtida folkmängden i ett samhälle<br />
sid. 18. - Näringslivets expansionsmöjligheter sid 19. -<br />
Demografiska utvecklingsmöjligheter sid. 22. - Antaganden<br />
för befolkningsprognoser sid. 25. - Inflyttning sid. 25.<br />
- Könsproportion sid. 26. - Födelser sid. 27. - Dödlighet<br />
sid. 28. - Den framtida folkmängden och dess sammansättning<br />
(karakteristiska drag i utveckllngen) sid. 28.<br />
Skolbamsprognoser sid. 33.<br />
Kap. III: Bostäder och boendeförhållanden i <strong>Sandviken</strong> åren 1939<br />
och 1944 ................................................ sid. 36-49<br />
A. B o s t ä d e r n a: sid. 36-43. - Bostadsbeståndets<br />
ålder sid. 36. - Bostadsbeståndet efter upplåtelseformer sid.<br />
38. ,- Bostadslägenheternas storlek sid. 39. -<br />
modernitet och kvalitet sid. 40.<br />
Bostädernas<br />
B. De boende och bostäderna sid. 43-49.<br />
Definition av begreppet "trångbodda lägenheter" sid. 43. -<br />
Hushållens storlek sid. 44 - Trångboddhetens utbredning<br />
sid. 45. - Inneboendefrekvens sid 48.<br />
Kap. IV: Bostadskostnaderna vid olika upplåtelseformer ............ sid. 49-52<br />
Hyreslägenheter sid. 49. - Arbetsgivarlägenheter sid. 50.<br />
- Egna hem sid. 51. - Sammanfattande jämförelser av bostadskostnaderna<br />
i <strong>Sandviken</strong> sid. 52.<br />
Kap. V. Inkomster och hyresbetalnlngsförmåga ..................... sid. 53-59<br />
Ar<strong>sin</strong>komster för olika samhällsgruppe:t: i <strong>Sandviken</strong> år<br />
1942 sid. 53. - Inkomster och bostadskostnader sid. 55. -<br />
3<br />
5<br />
•