noter + litt 177-200 - och Lantbruksakademien

Noter 

A. W. Bergsten 

– Om personen, stiftelsen och 

fjällegendomen Enaforsholm 

1 Se den kommande studien Nils Edling, De areella 

näringarnas välgörare. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens 

donatorer, deras liv och verk och Akademiens 

användning av deras stiftelsers avkastning (prel. titel). 

2 Malmström 1955, s. 328–338; Lihnell 1989, s. 3–33; 

även Dyrendahl 1987, s. 343–349. 

3 Födda 1855, födelse- och dopbok 1852–1878, Åby 

2, husförhörslängder 1850–1861 [hfl], Gråmanstorps 

socken (vol. C:4, AI:9–10), Landsarkivet i 

Lund [LLA]. Allt kyrkoboksmaterial som inte 

härrör från Stockholm har studerats hos http:// 

www.genline.se som tillhandahåller inlästa bilder 

av mikrofilmade originalhandlingar. Materialet 

där saknar, likt originalhandlingarna, ofta konsekventa 

volymbeteckningar och sådana har, i den 

mån de finns, här införts efter förteckningarna hos 

Svensk Arkivinformation, SVAR, http://svar.ra.se. 

4 Walleröd, hfl 1846–1849, Björnekulla socken (vol. 

AI:7), LLA. 

5 Lund stifts herdaminne 2001, s. 151. Om syskonen 

Ask, Ask 1898, s. 3–4. I. Bergstens ogifta mor hette 

Sara Lindberg. Varifrån hennes senare namn 

Lundcrantz kom är obekant, födda 1822, födelseoch 

dopbok 1807–1833, Kristianstads stadsförsamling 

(vol. C:8), LLA. 

6 10/6 1851, Inflyttningslängder [ifl] 1834–1855, 

Gråmanstorps socken (vol. B:2), LLA. Vigseln ägde 

rum i hennes hemsocken den 12/2 1851, Vigselbok 

1828–1861, Brönnestads socken (vol. C:7), 

LLA. 

7 Hannrup 1982 (1970), s. 144, 199–213. 

8 Hannrup 1982 (1970), s. 200–201, 310. 

9 Hannrup 1982 (1970), s. 212–213, 243–244, 387; 

Clemensson 1923, s. 257. 

10 Ankarlöf 1, hfl 1857–1864, Vedby socken (vol. AI:9), 

LLA. Längden anger ”Ankarlöf 1 1 /4 (3 1 /2”. Enligt 

uppgift slogs gårdarna nr 1, en fjärdedels mantal, 

och 3, ett halvt mantal, samman efter branden 

1846, upplysning per e-post från Hjördis Nilsson, 

Ankarlöv, Vedby, 6/8 och 11/8 2005. Uppgiften 

om köpeskillingen, hämtad från lagfartsprotokollen, 

härrör från kyrkoherde Axel Malmberg som 

NOTER TILL SIDORNA 11–13 

för C. Malmströms räkning utförde en del arkivstudier 

sommaren 1955, brev A. Malmberg t. C. 

Malmström 27/7 1955, ”Malmströms anteckningar”, 

Handlingar angående Enaforsholm på 1880talet 

(vol. F VIc:2), Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens 

arkiv [KSLAA], Stockholm. 

11 Döda 1857, död- och begravningsbok 1819–1857, 

Helsingborgs stadsförsamling (vol. F:4), LLA. Bergsten 

är även upptagen i dödboken för Vedby, den 

socken där han stod skriven, döda 1857, död- och 

begravningsbok 1852–1897, Vedby socken (vol. 

F:1), LLA. 

12 Malmström 1955, s. 329, 334. Omdömet om Netzler 

grundas på att han misslyckades med att uppnå 

materiellt välstånd. Det verkar inte finnas någon 

bouppteckning efter honom, och det är ett dåligt 

tecken eftersom det lär betyda att han vid sin död 

1899 saknade tillgångar. Hans sits försvåras av att I. 

Lundcrantz medförde betydande tillgångar i sitt 

andra äktenskap. Kort före sin död 1857 sålde 

nämligen J. P. Bergsten gården Ankarlöv i Vedby 

socken för hela 36 000 riksdaler och bouppteckningen 

efter honom hade en behållning på nästan 

halva det beloppet. En god del av den erhållna 

summan bör alltså ha gått till att betala skulder 

knutna till köpet av fastigheten ett år tidigare, men 

änkan ärvde drygt 16 000 riksdaler. När hon dog 20 

år senare var hennes tillgångar endast 1 900 kr och 

bouppteckningen upptar nästan lika stora skulder, 

bl.a. obetalda hushyror. En förklaring som ligger 

nära till hands är att Netzler förslösade hennes tillgångar, 

men det finns få konkreta belägg för detta 

förutom de många adresserna. Ytterligare en sak 

lades Netzler till last: år 1891 födde hans hushållerska 

en son som Netzler bar till dopet. Huruvida 

den 75-årige Netzler verkligen var gossens far är 

emellertid inte säkerställt. Uppgiften om köpeskillingen 

1857 och Netzlers karaktär i brev fr. A. 

Malmberg t. C. Malmström 27/7 och 26/8 1955, 

”Malmströms anteckningar”, (vol. F VIc:2), KSLAA; 

bou 7/7 1857 (Bergsten), Norra Åsbo hd. (vol. 

FIIa:65); bou 21/6 1877 (Lundcrantz), S. Åsbo 

hd., LLA. 

13 Allmänt om rotfastheten i ett historiskt perspektiv 

Perlestam 1998; om migrationen, se t.ex. Utterström 

1957, D. 1, s. 718–781; Eriksson & Rogers 

1978, del 3; Dribe 2003. Familjen Bergsten flyttade 

177

från Gråmanstorp till Vedby 1856 och från Vedby 

till Helsingborg 1857. 

14 Utflyttningslängder 1860–1871, Helsingborgs stadsoch 

landsförsamling (vol. B:7), LLA; Ulfsparre 

1992a, s. 16–18, 26–29. Siffran exkluderar emigranter. 

15 Om migrationen till Danmark, se Willerslev 1983. 

16 Tinkarp nr 1, hfl 1851–1856, Helsingborgs landsförsamling 

(vol. AI:11), LLA. 

17 Netzler 1985 (1928), s. 7–23 återger familjehistorien. 

18 Flyttningslängder [fl] 1838–1861, hfl 1856–1859, 

1859–1861, Tåssjö socken (vol. B:3, AI:10–11), 

LLA. Malmström 1955, s. 329 anger felaktigt Össjö 

socken. 

19 Uppgifter om godset från den statistiska handboken 

Lexikon öfver Sverige 1864, s. 577–578. 

20 Strömme 1970, s. 115. 

21 Avsnittet om järnvägen bygger där inte annat anges 

på Lövgren 1992, s. 209–228. 

22 Johansson 1992, s. 15–39; allmänt om Skånes allmänna 

järnvägshistoria, Sandin 1989–1990. 

23 Netzler 1985 (1928), s. 235, 237. 

24 Ankarlöf 3, hfl 1864–1869, 1870–1875, Vedby socken 

(vol. AI:10–11), Sönnarslöf 3, hfl 1867–1875, 

Västra Sönnarslövs socken (vol. AI:10), LLA. 

25 Kvidinge 1992, s. 3–8, 22–27. 

26 Qvidinge 1, hfl 1866–1874, Kärreberga 1, hfl 1885– 

1894, Qvidinge 15, hfl 1885–1894, Kvidinge socken 

(vol. AI:12, 16–17), LLA. Längderna från Kvidinge 

anger att de flyttade in från Vedby 1872, inte från V 

Sönnarslöv 1874. Bouppteckningen efter I. Lundcrantz 

antyder inget om fast egendom, bou 21/6 

1877, Södra Åsbo härad (vol. FIIa:48), LLA. 

27 Det som sägs om bröderna Bergstens skolgång 

bygger på de tryckta skolkatalogerna 1864–1871. 

28 Netzler 1985 (1928), s. 268–271. Netzler, född 1851, 

gick ett par klasser över bröderna Bergsten. 

29 Florin & Johansson 1993, s. 205, 207. Florin & Johansson 

anger att endast en fjärdedel av pojkarna i 

1800-talets läroverk fullföljde sina studier fram till 

studentexamen. 

30 Ankarlöf 3, hfl 1864–1869, 1870–1875, Vedby, LLA. 

31 Inflyttade 1871, fl 1862–1873, Höganäs (vol. B:2), 

LLA. 

32 Mueller 1897, s. 95, 103–105; L’Estrade 2002, s. 

160–161, 165; ”Höganäs”, Nordisk Familjebok D. 7 (1. 

uppl. 1884), sp. 322–324, se http://runeberg.org/ 

nfag/0167.html och 0168.html. 

33 Utflyttade 1872, fl 1862–1873, Höganäs, LLA ; Ulfsparre 

1992b, s. 395; L’Estrade 2002, s. 166. 

34 ”Apoteksprivilegium”, Nordisk Familjebok D. 1 (1. 

uppl. 1876), sp. 914–915, se http://runeberg.org/ 

nfaa/0913.html och 0914.html. 

35 Svensk farmacevtisk matrikel 1887, s. 31; en koncis 

beskrivning av yrkets utbildningsvillkor ges i artikeln 

”apotekare” Nordisk Familjebok D. 1 (1. uppl. 

1876), sp. 914, se http://runeberg.org/nfaa/ 

0913.html. 

178 


36 Kärnan 23, hfl 1869–1874, Helsingborg (vol. 1), 

LLA. 

37 Netzler 1985 (1928), s. 481. Bergsten nämns endast 

denna enda gång i Netzlers omfångsrika och 

detaljerade minnen från 1850-talet till 1881; cit. 

Öresunds-Posten 18/11 1875. Familjen Trögelin eller 

lustresan från Skåne var ett populärt folklustspel 

från 1870 av Frans Hodell (1840–1890), redaktör 

för skämttidningen Söndagsnisse. 

38 Bou 21/6 1877, Södra Åsbo, LLA. 

39 Hfl Vedby 1870–1875, LLA; R Bergstens nekrolog i 

Sydsvenska Dagbladet 4/4 1932. 

40 Ifl 1874–1879, Jakob och Johannes församling (vol. 

B Ia:13), Stockholms Stadsarkiv [SSA]. 

41 Mantalsuppgifter [MU] 7:e roten (Jakob), 

42 

1879:256, 1880:615, 1881:614, 1882:737, SSA. 

Bergengren 1970, s. 12. 

43 Lundin 1969 (1890), s. 231–232; Bergengren 1970, 

s. 17. 

44 Nilsson 1989, del 2, diskuterar urbaniseringens 

demografi ingående. Uppgifterna om inflyttningen 

1877 från Stockholm 1876 och 1877, tab. 7–9. 

Dessa siffror säger inte att alla inflyttare var nya 

stockholmare, födda utanför staden. 

45 Cit. Högberg 1981, D. 2, s. 190. Det som sägs om 

Stockholm på 1870-talet bygger när inte annat anges 

på Högberg 1981, D. 2, särsk. s. 162–201. 

46 Hästarna, Thorsell 1990, s. 56; Stade 2003, s. 40, 

anger att det fanns 28 trader med 40 fartyg på 

Mälaren i mitten av 1880-talet; Johansson 1987, s. 

159–161. 

47 Söderberg 1956, s. 62; Hammarström 1970, s. 213– 

215. 

48 Högberg 1981, D. 2, s. 102–126; Hammarström 

1970, s. 201–206; Nilsson 2002a, s. 60–78. 

49 MU 1:a roten (Storkyrkoförsamlingen) 1883:4545, 

SSA. Uppgifterna om titlarna från MU i not 41. 

50 Clemensson 1944, s. 344–345; Sydsvenska Dagbladet 

4/4 1932. Rudolf Bergsten står upptagen som handelsagent 

i Helsingborgs adresskalender 1892, som 

grosshandlare i samma kalender 1901. 

51 Detta enligt det material från den amerikanska 

folkräkningen 1880 som Mia Nilsson, Stadsarkivet i 

Helsingborg, tagit fram. De utgår från uppgifterna 

i databasen http://www.familysearch.org. 

52 Malmström 1955, s. 331. 

53 Söderberg 1956, s. 57. 

54 Cit. Nordisk Familjebok D. 21 (uggleupplagan, 1915), 

sp. 1053, se http://runeberg.org/nfca/0579.html; 

Kiesewetter 1988, s. 473–475. Jaconets var ett fint 

bomullstyg. 

55 Uppgifter om Ernst från Rotemansarkivet tillgängligt 

i digitaliserad version på Söder i våra hjärtan och 

Gamla stan under 750 år; MU 9:e roten (Humlegården), 

1879:2754, 1:a roten 1882:4520, SSA. Åren 

1879–1883 hade Ernst, enligt rotemännens noteringar, 

följande flyttningar: fr 9:e roten (Humlegården) 

till 1:a roten (Storkyrkoförsamlingen) 16/ 

4 1879, ut till 15:e roten (Maria) 1/11 1879, ut till

Tyskland fr. 15:e roten 1/6 1880, in fr. Tyskland till 

1:a roten 7/10 1880, in fr. 1:a roten till 15:e roten 

1/5 1882, in fr. Tyskland till 1:a roten 13/11 1883, 

in fr. 1:a roten till 15:e roten 21/12 1883. Sedan 

gav rotemannen på Söder upp och registrerade 

honom som obefintlig. Han bodde då i Gamla stan 

och på Östermalm. 

56 Johansson 1987, s. 110, 266–270. 

57 Språkstudierna nämns endast i Svenskt Porträttgalleri 

1906, s. 15. Uppgifterna om Västerlånggatan 

är från Rotemansarkivet, Gamla stan; MU 7:e 

roten, 1890:5078, 1891:5218, SSA, den senare uppgiften 

anger att Ernst för närvarande, nyåret 1891, 

befinner sig i Östersund eller på resa dit. 

58 MU 1:a roten 1885:4864, 1891:4545, 7:e roten 

1891:5218, SSA. 

59 Söderberg 1956, s. 67. 

60 MU 7:e roten 1896:126, 1902: 165, SSA. 

61 Adresskalender för Stockholms stad 1880–1910. 

62 Hammarström 1970, s. 28–30; Gerentz & Ottoson 

1999, s. 75–80. 

63 Gerentz & Ottoson 1999, s. 87, statistik fr. s. 34, 86– 

87. 

64 Gerentz & Ottoson 1999, s. 111–112. 

65 Gerentz & Ottoson 1999, s. 37; om importen, 

Josephson 1927, s. 28–29; Söderberg 1956, s. 82. 

66 Punkt 2B i Bergstens testamente 31/3 1922, ”A. W. 

Bergstens donationsfond”, Handlingar angående 

akademiens fonder 1937–1945 (vol. FIVb:4), 

KSLAA. 

67 Gerentz & Ottoson 1999, s. 86–90. 

68 Josephson 1927, s. 23–34; om restaurangerna, Lundin 

1969 (1890), s. 61–72. 

69 Malmström 1955, s. 331 (samtliga citat är okursiverade 

i original). 

70 Uppgift om produktionens inriktning hos Malmström 

1955, s. 330. 

71 Gerentz & Ottoson 1999, s. 89; Söderberg 1956, s. 88. 

72 MU 7:e roten 1903:156, 1904:151, SSA. 

73 MU 7:e roten 1908:153–154, SSA. 

74 Hammarström 1970, s. 223–230, 330–332. 

75 Stockholms statistik 1909, tab. 207. 

76 Handelskalendern 1908 upptar inte Firma Bergsten 

& Ernst under någon av dessa rubriker utan 

klassar den som grosshandel. 

77 Nilsson 2002b, tab. 80, 84; Stockholms statistik 

1909, tab. 3. Gamla Jakobs församling hade 31/12 

2004 blott 196 invånare, uppgiften från Stockholms 

stads utrednings- och statistikkontor per epost 

22/9 2005. 

78 Backlund & Sondén 1907, s. 1; Backlund & Sondén 

1908, s. 1 Backlund & Sondén 1909, s. 1. Undersökningen 

1908 inkluderade pälsaffärer och hattmakare. 

Ingen av de tre undersökningarna behandlade 

arbetsmiljön hos korsettillverkarna. 

79 Hammarström 1970, s. 331–332; Gustafson 1976, 

tab. T3:4–5, jämför industristatistikens 1 303 kvinnliga 

skrädderiarbetare år 1910 med den samtidiga 

folkräkningens 6 927 kvinnor i samma bransch. 


80 Handelskammaren 1908, s. 56–57. 

81 Handelskalendern 1889–1890, s. 25; Handelskalendern 

1900, post 669; Handelskalendern 1908, 

post 1297. 

82 Lundin 1969 (1890), s. 24. Ernsts adressändringar 

kan följas i adresskalendern. 

83 Hesselman 1945, s. 180; Lundin 1969 (1890), s. 33. 

Kompletterande upplysningar om Anglais-huset 

från Stockholms stadsmuseum 30/8 2005. 

84 Järbe 1971, s. 184. 

85 Om Waldemarsuddes äldre historia, Widman 1995, 

s. 11–15. Bergsten är skriven där första gången 

januari 1897, MU 20:e roten (Djurgårdslandet) 

1897:4886, SSA. 

86 Widman 1995, s. 141. 

87 Johansson 1987, s. 270–277. 

88 Cit. Alm 1948, s. 41; även Widman 1995, s. 13. 

89 MU 7:e roten 1901:172–173, 20:e roten 1921:4697, 

SSA; Malmström 1955, s. 334. 

90 Malmström 1955, s. 332. 

91 Persson 1939, s. 58. 

92 Thorsell 1990, s. 59. Om prinsens bil, Widman 

1995, s. 49. 

93 Söderberg 1943 (1900), s. 238. 

94 Fr.o.m. 1887 anger mantalsuppgifterna för Petzold 

Firma Bergsten & Ernst som arbetsgivare, MU 7:e 

roten 1887:1627, SSA. 

95 Malmström 1955, s. 331. 

96 Taxeringskalendern 1909, s. 17. Uppräkningen 

bygger på data i levnadskostnadsindex/KPI (historiska 

tal) tillgängliga hos Statistiska Centralbyrån, 

http://www.scb.se. 

97 MU 7:e roten 1909:1297, 1911:1206, SSA. Huset 

hade en ny ägare 1913. Taxeringsvärdet anges i 

Adresskalendern 1911. 

98 MU 7:e roten 1921:200, SSA. 

99 Material om Bergsten & Ernst AB (s.k. historiskt 

registreringsbevis, akt 33.782), Bolagsverket, Sundsvall. 

Kompletterande muntliga upplysningar från 

Christer Petzold, barnbarn till Fritz och Tora Petzold, 

15/9 2005. 

100 Malmström 1955, s. 331; Gerentz & Ottoson 1999, 

s. 37 (Bredenbergs vid sekelskiftet); upplysningar 

från Bolagsverkets kundservice 29/8 2005. Olika 

årgångar av telefonkatalogen och adresskalendern 

för Stockholm ger upplysningar om Bredenbergs 

butiker och specialiteter; se även Svenska Aktiebolag 

1950–1951, s. 1537–1538. 

101 Drängen Stengård är med i MU 1:a roten 

1891:45445, 7:e roten 1896:126 och 20:e roten 

1911:3953, SSA. 

102 Åkerman 1949, s. 11. Om Lindström i Bergstens 

tjänst, MU 7:e roten 1908:153–154, SSA. 

103 Konfektionskompaniet Lindström & Co (akt 

22.653), Bolagsbyrån, Patent- och Registreringsverket 

(vol. E3A:2246), Riksarkivet, Stockholm. 

Martha Lindström uppgav i en intervju med C. 

Malmström 10/9 1955 att firman grundades 1915, 

”Malmströms anteckningar”, (vol. F VIc:2), KSLAA. 

179

104 Lihnell 1989, s. 3–33, ger en gedigen historik över 

Enaforsholm före Bergsten. När inte annat anges 

är den källan för det som sägs om Enaforsholms 

historia. Se även H. Antonsons bidrag i denna 

volym. 

105 Pihl Atmer 1987, s. 26–32; Edling 2003, s. 129–130. 

Jfr H. Antonsons bidrag om grosshandlarnas agrara 

förvärv. 

106 Pihl Atmer 1987, s. 53–58, 100–126 och kap. 5. 

107 Lundquist 2005, s. 7–8. Om luftgästerna, Järnfeldt- 

Carlsson 1988, s. 63. 

108 Brev fr. M. Lindström till KSLA 18/1 1939, ”A. W. 

Bergstens donationsfond”, (vol. FIVb:4), KSLAA. 

Lindström anger att Westerlund var Bergstens 

läkare. 

109 Lihnell 1989, s. 14–17. 

110 Punkt 2 i testamentet 31/3 1922, ”A. W. Bergstens 

donationsfond” (vol. FIVb:4), KSLAA.. 

111 Järnfeldt-Carlsson 1988, s. 36. 

112 Om fotografin, Dyrendahl 1987, s. 343–349. 

113 Bergsten 1996 (1921). 

114 Järnfeldt-Carlsson 1988, s. 116–119; se även Antonsons 

bidrag i denna volym.. 

115 Malmström 1955, s. 333. 

116 Malmström 1955, s. 333. 

117 Förklaringen till det ska nog inte sökas i Bergstens 

preferenser utan i det faktum att bilderna identifierats 

och katalogiserats långt efter fotografens 

död, Dyrendahl 1987, s. 343. 

118 Det bör här påpekas att sådana drag finns i varje liv. 

Det är en biografins missuppfattning att tro att ett 

liv eller en person kan sammanfattas i en formel. 

119 Eriksson 1912, s. 46. Om Törsleff, Svenskt Porträttgalleri 

1906, s. 156. 

120 Detta bygger på de tryckta matriklarna för Odd 

Fellow, Sällskapet, Timmermansorden, Frimurarorden, 

Sveaorden, Coldinuorden, Sällskapet S.H.T, 

Par Bricole, Sällskapet Idun, Stockholms borgargille 

och Stockholms köpmansklubb. Josephson 

1927, s. 53, listar Bergsten & Ernst som medlem av 

Köpmannaföreningen. 

121 Detta bygger på C. Malmströms anteckningar fr. intervjuer 

med Martha Lindström 10/9 och läkaren 

Nils Antoni 14/10 1955, ”Malmströms anteckningar”, 

(vol. F VIc:2), KSLAA. 

122 Malmström 1955, s. 334; punkterna 3, 2A och 2D i 

testamentet 31/3 1922, kopia i fondförteckningen, 

KSLA. 

123 Nekrologer i Svenska Dagbladet 5/8 1937; Dagens 

Nyheter 4/8 1937, Östersunds-Posten 3/8 1937. 

124 Martha Lindström uppgav i en intervju med C. 


(vol. F VIc:2), KSLAA. 

125 Malmström 1955, s. 335. 

126 Se den tryckta matrikeln i Jämtlands läns hushållningssällskap 

1915, s. 108. 

127 Om KSLA:s historia, se Edling kommande. 

128 Stockholms stadshus 1923, s. 293–302. 

180 


129 Om A. G. Wirén och A. T. Melander och deras 

donationer, se Edling kommande. 

130 Om C. F. Liljevalch, se artikeln i Svenskt Biografiskt 

Lexikon D. 23 (1980–1981), s. 59–62 (Nils Meinander); 

även personhistoriken på http://www.liljevalchs.com. 

131 I C. Malmströms förarbeten till minnesartikeln 

1955 lanseras en annan tänkbar förebild: patron 

på Klippans pappersbruk Sven Magnus Sunnerdahl 

(1786–1854) och dennes sondotter Magna 

Sunnerdahl som 1908–1909 skapade den stora sunnerdahlska 

stiftelsen, brev fr. A. Malmberg t. C. 


(vol. F VIc:2), KSLAA. Tilläggas kan att Malmströms 

korrespondent 1954 utgivit en liten skrift 

om patron Sunnerdahl och hans tanke var alltså att 

de gemensamma rötterna i Gråmanstorp inspirerat 

Bergsten. 

132 Järnfeldt-Carlsson 1988, s. 170–183. Se även Antonsons 

bidrag i denna volym. 

133 Svensk förmögenhetskalender 1915, s. 23; Stockholms 

förmögenhetskalender 1929, s.27. Tack till 

fil. dr Orsi Husz, Historiska institutionen, Stockholms 

universitet, som tillhandahållit Bergstens listplacering. 

Rangordningen har utarbetats inom 

projektet ”Den svenska borgerligheten 1900–1970”. 

134 Se KSLAT 1937, s. 154–160; även Edling kommande. 

Bergstens bou, 1938:130, Stockholms Rådhusrätt 

(vol. E1:199), SSA. 

135 Punkt 1 i testamentet 31/3 1922, ”A. W. Bergstens 

donationsfond”, (vol. FIVb:4), KSLAA. 

136 Edling kommande, ger en detaljerad genomgång 

av priser, belöningar och anslag från stiftelsen A. 

W. Bergstens donation från 1939 till 2005. 

137 Detta bygger på Thunström 1996 och Edling kommande. 

138 Prismotiveringen cit. e. Thunström 1996, s. 8. 

139 KSLA-Nytt 2005:1, s. 12. 

140 ”Utanför” betecknar här att de inte var ledamöter 

när de mottog priset eller senare blev det. 

141 Detta avsnitt bygger på Edling kommande. 

142 Brev fr. M. Lindström t. KSLA 2/12 1938, ”A. W. 


143 Stiftelsen N. P. Halléns donationsfond och de nära 

besläktade Stiftelserna A. G. Wiréns donationsfond 

och Nanna Bergmanssons, född Wirén, fond. 







148 Det är fakulteterna för naturresurser och lantbruk, 

skogsvetenskapliga fakulteten och fakulteten för 

jordbruk och landskapsplanering vid Sveriges 

Lantbruksuniversitet som lämnar förslag till stiftelsen. 

149 Årsredovisning 2004 Stiftelsen A. W. Bergstens donation 

enligt uppgifter fr. akademikamrer Anette 

Amnegren, KSLA, 22/9 2005; KSLAT 2005:1, s. 26.

Landskapet i Västjämtland och 

vid Enaforsholm 

1 En bra svensk översikt om landskap som forskningsdisciplin 

ges i Bladh, 1995. 

2 Europarådet 2000, Artikel 1a. 

3 Sauer 1925. 

4 Nykvist 2005. 

5 J. Lundqvist 1969. 

6 Heinerud 1999; Heinerud & Olsson 2000. 

7 Hemmendorff 1989. 

8 Jensen 1989; J. Sundström 1989a. 

9 Wallin & Oskarsson 2002, s. 12 f, 29 ff. 

10 Hemmendorff 1989; Melander, 1989. 

11 Heinerud 1999; Heinerud & Olsson, 2000. 

12 Muntlig uppgift av arkeolog Anders Hansson, 

Jämtlands läns museum 2005-09-15. 

13 Vikstrand 1993, s. 53. 

14 Wallin & Oskarsson 2002, passim. 

15 Williams 1996, s. 47. 

16 Sandnes 1996, s. 112–113. 

17 Vikstrand 1996, s. 99; Gräslund 1996. 

18 B Nilsson 1996, s. 118–119; Almqvist 2002, s. 26, 31. 

19 Bull 1970 s. 32 f; Sandnes 1996, s. 110. 

20 Sparrman Eriksson 1954, s. 45. 

21 Vikstrand 1996, s. 100. 

22 Hallencreutz 1996, not 5. 

23 Flemström 1983, s. 30, 34 och 36. 

24 Antonson 2004; Jensås, 1998. 

25 Hülphers 1775, s. 140. 

26 Lagerstedt 2004. 

27 Hagström 1960 [1751], s. 27, 29. 

28 Gauffin 1981; Hansson et al 2005. 

29 Salvesen 1979, s. 96. 

30 Ahnlund 1948, s. 473 f. 

31 Rumar 1998, s. 12. 

32 Hallan 1966; Marelius 1962 [1763], s. 26. 

33 Burman 1991b, s. 44, 47. 

34 Burman 1991a [1894], s. 89. 

35 Antonson 2004, s. 121 ff. 

36 Brink 1996. 

37 Raihle 1990. 

38 Myrdal 1999; Lunden 2002; Myrdal 2003. 

39 Magnusson 1986, s. 174, 

40 Veale 1966, s. 67. 

41 Veale 1966, s. 70. 

42 Bromé 1945, s. 39. 

43 Salvesen 1979, s. 43 f. 

44 Hansson et al 2005, kap. 9.4, 10.3. 

45 Hansson 2003, s. 243. 

46 Hagström 1960 [1751], s. 49. 


48 Marelius 1962 [1763], s. 25. 

49 Burman 1991a [1894], s. 90. 

50 Bergström 2001. Fornminnesregistret. 

51 Bergström 2001, s. 94. 

52 Enagrius 1808, s. 72 f. 

53 Hagström 1960 [1751], s. 26. 


54 Rosenhane 1944, s. 87. 

55 Antonson 2000, s. 84. 

56 Antonson 1993. 

57 Antonson 1993, s. 34–35; Antonson 2004, s. 183–186. 

58 Antonson 1993, s. 34–35 & not 114; Antonson et al 

1995, s. 31. 

59 Hagström 1960 [1751], s. 121. 

60 Hedblom 1981. 

61 Sandnes 1991, s. 219. 

62 Holm 2004, s. 38–39. 

63 Larsson 2003. 

64 Hagström 1960 [1751], s. 52. 

65 Hagström 1960 [1751], s. 19. 

66 Antonson et al 1995, s. 32 f; Antonson, 2004, s. 

133–136. 

67 Burman 1930, s. 50 f. 

68 Antonson 2004, s. 189 ff. 

69 Antonson 1995, s. 22. 

70 Antonson 1993, s. 54 f, jmf med Antonson 2000, s. 

99 f. 

71 Wichman 1962a, s. 79. Det finns tre perioder av avvittring 

i Jämtland: Den tidigaste 1683; den äldre 

1752–1780 och den yngre 1820–1871 (Almquist 

1928) 

72 Wichman 1962a, s. 92–93. Avradsland betyder områden 

som ägdes av kronan men som bönderna 

betalade avrad för, d.v.s. skatt, för att få nyttja. 

73 Antonson 1995, s. 8 ff. 

74 Burman 1930, s. 50. 


76 Burman 1991a [1894], s. 89. 

77 Almquist 1928, s. 379; Gadd 2000, s. 303 f. 

78 Hülphers 1775, s. 142 ff. 


80 Bromé 1945, s. 32. 

81 Bromé 1954, s. 164. 

82 J. Sundström 1989b. 

83 Burman 1991a [1894], s. 89. 

84 Bromé 1954, s. 163–170, 408–413. 

85 Ahnlund 1948, s. 475. 

86 Hagström 1960 [1751], s. 60. 

87 Bromé 1945, s. 34. 

88 Wichman 1962a, s. 97. 

89 Burman 1991a [1894], s. 89; Bromé 1954, s. 168. 

90 Wichman 1962a, s. 99, 454 ff. 

91 Lihnell 1989, s. 24, 27. 

92 Heinerud 1999; Heinerud & Olsson 2000. 

93 Bromé 1954, s. 19; Swedlund 1962b, s. 389. 

94 Bromé 1954, s 204. 

95 Bromé 1954, s. 16. 

96 Bromé 1954, s. 19. 

97 Swedlund 1962a, s. 53–56. 

98 Swedlund 1962b, s. 393, 400 ff. Rissler 1959, s. 32. 

99 Rissler 1959, s. 32 ff. 

100 Wichman 1962b, s. 550, 554; Celsing 1998; Celsing 

1999. 

101 Wichman 1962b, s. 556 f. 

102 Wichman 1962b, s. 563 ff. 

103 Rolén, 1990. 

181

104 Klintborg Ahlklo 1993. 

105 Kardell 1917. 

106 Hansson 1917, s. 120 ff. 

107 Åsling 2003, s. 16. 

108 Åsling 2003, s. 16 f; S. Dyrendahl 1999, s. 7 ff. 

109 Åsling 2003, passim. 

110 S. Dyrendahl 1999, s. 112. 

111 Åsling, 2003 s. 45 ff. 


113 Flach et al 1909a, s. 30; Flach et al, 1909b; Jansson 

2004, s. 17 f. 

114 Wichman 1962c. 

115 Missväxtåren var 1811–1812, 1829–1831, 1835, 

1848–1849, 1851, 1856, 1862, 1864–1865, 1867, 

1869, 1877, 1881, 1885, 1895, 1902. 

116 Exempelvis Rissler 1959, s. 46; Kardell 1917, s. 46; 

Rolén 1990, s. 29. 

117 Kardell 1917. 

118 Flach et al 1909a, s. 147 ff. 

119 Kardell 1917. 

120 Sylvan 1917. 

121 Flach et al 1909a, s. 197 f. 

122 Marta Järnfeldt-Carlsson 1988, s. 126 ff. 

123 Rolén 1990, s. 33 ff. 

124 Svala 1993; Rolén 1990, s. 33. 

125 Rolén 1979, s. 132, 143. 

126 Rolén 1979, s. 156 ff. 

127 Stadling 1987 [1894]. 

128 Flodén 1962. 

129 Antonson 1995, s. 13 ff. 

130 Ohlén 1972, s. 32. 

131 Märta Järnfeldt-Carlsson 1995; Marta Järnfeldt- 

Carlsson 1988. 

132 Marta Järnfeldt-Carlsson 1988, s. 128 f, 174 f. 

133 B. Sundström 1901, s. 144. 

134 Rolén 1990, s. 163–176; Marta Järnfeldt-Carlsson 

1988, s. 52 ff. 

135 Lénström 1903, s. 204. 

136 Sillanpää 2002. 

137 Malmström 1987, s. 332. 

138 Marta Järnfeldt-Carlsson 1988, s. 178. 

139 Lundquist 2005, s. 5, Marta Järnfeldt-Carlsson 1988, 

s. 77 ff. 

140 A. W. Bergstens donationsfond”, Handlingar angående 


KSLAA. 

141 Marta Järnfeldt-Carlsson 1988, s. 80. 

142 Rolén 1990, s. 168–173. 

143 Bromé 1945, s. 3 ff. 

144 Renhorn 1953. 

145 Muntlig uppgift av Ann-Christine Jernberg vid 

Kungliga Hovstaten 2005-09-21. 

146 Rolén 1990, s. 352. 

147 Atlas över Sverige 1953 s. 85–86:2. 

148 Atlas över Sverige 1953 s. 85–86:1, 85–86:4. 

149 Atlas över Sverige 1953 s. 75–76:3, 83–84:2. 

150 Åsling & Jämtlands läns hushållningssällskap 1967, 

s. 74 f. 

151 Rolén 1990, s. 352, 572. 

182 


152 Åsling & Jämtlands läns hushållningssällskap 1967, 

s. 91 f, 95 f. 

153 Rolén 1990, s. 644. SCB:s webbbaserade databas; 

http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp. 

154 Antonson 2003. 

155 Ericsson 2005. 

156 Statens Jordbruksverk. 

157 Kullman 2003b; Kullman 2005; Kullman 2004; 

Kullman 2003a;Kullman 2000. 

158 Jacobsen 1999, s. 43; Jacobsen, Haukeland, & Grue, 

2002, s. 13. 

159 Akt Åre 44, Lantmäteriet i Östersund. Observera 

att textakten är akt Åre 41 från år 1828–1829. På 

Lantmäteriet i Gävle finns samma kartad renritad 

Y60–19:1. 

160 Svenskt ortnamnslexikon 2003 s. 68. 

161 Svenskt ortnamnslexikon 2003 s. 109. 

162 Akt Åre nr 71. Lantmäteriet i Östersund. 

163 Lihnell 1989, s. passim. 

164 Akt Y60–19:2, Lantmäteristyrelsens arkiv. 

165 Lihnell 1989, s. 15. 

166 Lihnell 1989, s. 19. 

167 Lihnell 1989 s. 20. 

168 Lihnell 1989 s. 22. 

169 Lihnell 1989 s. 21. 

170 Lihnell 1989 s. 21. 

171 Lihnell 1989 s. 21. 

172 Se AWB:s foto nr E 152, KSLA:s arkiv. 

173 Detta framgår av ett foto som hänger på väggen i 

Lillstugan. 

174 Lihnell 1989, passim. 

175 Lihnell 1989, s. 20. 


177 Lihnell 1989, passim. 

178 Se AWB foto nr E 215, KSLA:s arkiv. 

179 Fastighetregistret. 

180 Lihnell, 1989, s. 22. 


182 Se även AWB:s foto nr E 108, KSLA:s arkiv. 

183 På ett av Bergstens fotografier, återgivet som figur 

18 i Lihnell, 1989, syns taket på ishuset sticka upp 

bakom Höganloft. 

184 Framgår av både fastighetskartan och testamentsurkunden. 

185 Malmström 1987, s. 331 f. 

186 Lihnell 1989, s. 22 ff. 

187 Malmström 1987, s. 333. 

188 Lihnell 1989, s. 27. 



191 A. W. Bergstens donationsfond”, Handlingar angående 

akademiens fonder 1937–1945 (vol. 

FIVb:4), KSLAA. 

192 Bergsten 1996 

193 I. Dyrendahl 1987. 

194 Antonson & Blomqvist 2004, passim. 

195 1922-03-22. A. W. Bergstens donationsfond”, 

Handlingar angående akademiens fonder 1937– 

1945 (vol. FIVb:4), KSLAA.

196 1937-01-25. A. W. Bergstens donationsfond”, Handlingar 

angående akademiens fonder 1937–1945 

(vol. FIVb:4), KSLAA. 

197 Brev av Maria Lindström 1939-01-18. A. W. Bergstens 

donationsfond”, Handlingar angående akademiens 

fonder 1937–1945 (vol. FIVb:4), KSLAA. 

198 Muntlig uppgift från Hans-Arne Jönsson 2005-09-12 

och 2005-09-14 samt Tord Eriksson 2005-09-11. 

Fjällbrud och kurilerlärk, 

jordgubbar och hjortron 

– om Enaforsholm, dess örter, 

träd och buskar 

1 Hammarskjöld 1966 s. 65. 

2 Jämför Björk, Furenhed & Lundquist 2004. Här 

återfinns en aktuell förteckning av Enaforsholms 

försöksträdgårds innehåll. 

3 För en vidare diskussion av begreppen, se Lundquist 

2006 (in press). 

4 Rafstedt 1978. Jämför Lövkvist 1973, s. 3–5. 

5 Rafstedt 1978. 

6 Lövkvist 1973, s. 3 ff. 

7 Rafstedt 1978, passim. Odin 1974, s. 6. 

8 http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html (september 

2005). Nilsson 1987, s. 92, 125. 

9 Nykvist 2005, s. 12. 

10 Odin 1974, s. 6. Rafstedt 1978. 

11 Odin 1974, med vidare referenser. 


13 Uttrycket är Lövkvists. Lövkvist attrib. ca 1974. Med 

fenologi förstår vi vetenskapen om hur årstidsväxlingarna 

påverkar växternas periodicitet, såsom 

lövsprickning, blomning och lövfällning, allt efter 

geografiskt läge och hur vädret är under olika år. 

Tidsföljden mellan olika arter står här relativt fast, 

medan olikheterna i tidighet mellan olika år kan 

motsvara åtskilliga breddgrader för somliga arter. 

Mellanårsvariationen anses störst beträffande skeendena 

under den tidiga våren. För att kunna påvisa 

exempelvis klimatförändringar med fenologisk 

statistik, måste ett synnerligen strikt schema i 

så fall tillämpas vid iakttagelserna (muntlig uppgift 

av Lövkvist augusti 1986. Nationalencyklopedin 

online (oktober 2005), ”fenologi”). 

14 Börje Lövkvist skriver att det sedan 1971 har skett 

en starkare uppföljning med en utläggning av 

rutor efter ett vist system. Lövkvist attrib. ca 1974. 

15 Lövkvist, Löfgren, Pettersson & Uppsäll 1975. 

Arbetet utfördes som ett uppdrag under 2 1 /2 månader 

under sommaren 1974. 

16 Lövkvist, Löfgren, Pettersson & Uppsäll 1975, författarnas 

förord och beskrivningar (opag.). 

17 Muntlig uppgift av Lövkvist. Lövkvist attrib. ca 

1974. 


18 Lövkvist, Löfgren, Pettersson & Uppsäll 1975. Profilen 

studerades under ett antal år, åtminstone på 

1970-talet, och dokumenterades i enlighet med sitt 

syfte och redovisningen 1975. Det är dock oklart 

hur många år som inventeringar, mätningar och 

dokumentationer genomfördes. 1981 genomfördes 

registreringarna av Allan Gunnarsson, Institutionen 

för landskapsplanering Alnarp, SLU, Muntlig 

uppgift av Gunnarsson 2005-09-30. Jämför 

KSLA, ”Enaforsholms trädgård, skogsodlingsförsök, 

och vegetationslinjer, i huvudsak sammanställt 

av Börje Lövkvist m.fl. 1958–”, Preliminär arkivförteckning 

96-01-11. 


20 Stora förändringar har skett beträffande trädgränsen 

som en följd av klimatförändringen under det 

senaste århundradet och årtiondena. Leif Kullman 

redovisar att fjällbjörken i sluttningarna klättrat 

upp med mellan 100–200 m bara under det senaste 

seklet, Kullman 2004, s. 6. 

21 Beskrivningen bygger framförallt på egna erfarenheter, 

kompletterad ur Rafstedt 1978, Lövkvist, Löfgren, 

Pettersson & Uppsäll 1975 och Nilsson 1987. 

Ytterligare ogenomgånget arkivmaterial, både gällande 

vegetationsprofilen i allmänhet och speciellt 

rörande floran på Högåsen, finns i KSLA:s arkiv i 

Stockholm. 

22 En förteckning över Högåsens växter upptar hela 

250 olika arter/taxa exklusive släktena Taraxacum 

och Hieracium. 36 arter är dock markerade med 

?-tecken. KSLA, Enaforsholms fjällegendom, ”Enaforsholms 

trädgård, skogsodlingsförsök, och vegetationslinjer, 

i huvudsak sammanställt av Börje 

Lövkvist m.fl. 1958–” ; Artlista, III:3e. Antalet Carexarter 

uppgår till 25 st. 

23 Källman och Sepp 2001, s. 118–119. 

24 Ingvar Svanberg i Människan och floran 2005, s. 120. 

25 Källman och Sepp 2001, s. 120. 

26 Korallrot (Corallorhiza trifida) finns även rapporterad 

från ruta N6. 

27 Lövkvist, Löfgren, Pettersson & Uppsäll 1975, Artförteckning 

ruta N8. 

28 Muntlig uppgift av Lövkvist 1986. 

29 Bruce 2004. 

30 Bryn & Daugstad 2001 i Linkowski & Lennartsson 

2005, s. 29. 


32 Beträffande fjällkvannen som trädgårdsväxt och 

speciellt om grönsaksvarieteten majorum, se Fægri 

1951. Beträffande fjällkvannen som nödmat, se 

Källman & Sepp 2001, s. 111–112. 

33 Jämför Nykvist 2005, s. 12–14. 

34 Alla de svenska fjällens Saxifraga-arter, 12 st, utom 

fjällbruden, återfinns på Herrklumpen vid Sylarna. 

Flera arter kan också påträffas på Storsnasen, 

stjärnbräckan är dock den vanligaste. 

35 Lövkvist, Löfgren, Pettersson & Uppsäll 1975, Ruta 

S15. Börje Lövkvist uppger ytterligare några arter 

från Storsnasens topplatå i sina anteckningar: vek- 

183

gröe (Poa flexuosa), jämtlandsgröe (Poa x jemtlandica), 

groddlummer (Huperzia selago ssp. arctica) 

(”Lycopodium selago adpressum”), bågfryle (Luzula 

arcuata), axfryle (Luzula spicata) och fjällhavre 

(Trisetum spicatum). Det må tilläggas att gröesläktet 

(Poa) i sin helhet både är systematiskt komplicerat 

och att fler arter och hybrider förekommer än vad 

som behandlats här. KSLA, Enaforsholms fjällegendom, 

”Enaforsholms trädgård skogsodlingsförsök, 

och vegetationslinjer, i huvudsak sammanställt 

av Börje Lövkvist m.fl. 1958–”, Anteckningar 

över intressanta botaniska lokaler i Enaforsområdet, 

III:3f. 

36 Hammarskjöld 1966, s. 13. 

37 Pinetum = samling av barrträd, jämför arboretum = 

samling av träd. 

38 Wallberg 1973, Förordet. 

39 Wallberg 1973, passim. 

40 Begreppet taxon, pl. taxa, används främst när man 

vill tala om en systematisk grupp utan att ange 

namn eller specificera dess systematiska rang (Nationalencyklopedien). 

Med taxa menas här företrädesvis 

arter, underarter, varieteter och sorter. 

41 Muntlig uppgift av Björn Elfving 2005-09-26 till 

Hans Antonson. 

42 Aldén m.fl. 1998. Bruce 2004. Enaforsholms Pinetum 

presenteras i en broschyr av Åke Bruce med 

samma namn, Enaforsholms Pinetum (2004). Denna 

sammanfattar kort planteringarnas historia och 

presenterar de olika ingående arterna morfologiskt, 

med en betoning på barren. 

43 Elfving 1990, s. 28. 

44 ”Skogliga försök vid Enafors…”, 1991, s. 4. Elfving 

1990, s. 31. 

45 ”Skogliga försök vid Enafors…”, 1991, s. 3. 

46 Folkesson och Bärring 1982, framförallt s. 7–9, 34– 

39 och Bilaga 4:1–2. 

47 Wallberg 1973, Försök nr 3. 

48 ”Skogliga försök vid Enafors…”, 1991, s. 2. 

49 Se Andersson 1993, s. 97 och Andersson 1990. 

Sven-Ingvar Andersson har just utkommit med det 

stora verket Great European Gardens. An Atlas of Historic 

Plans, The Danish Architectural Press (3 oktober 

2005) tillsammans med Margrethe Floryan och 

Annemarie Lund, ett slags trädgårdskonsthistoriskt 

testamente. 


51 Lihnell 1989, s. 9–10. 

52 Lundquist 2005, s. 4–5 + noter. Rylander 1996, s. 

73–85, framförallt s. 77. 

53 Jämför Antonsons bidrag i denna bok. 

54 Rylander 1996, framförallt s. 44–48. 1894 bildades 

Jämtlands läns Trädgårdsodlaresällskap med Johan 

Öberg som en av initiativtagarna. 

55 Rylander 1996, s. 43. 

56 Carlsson 1994, s. 3. Förutom de citerade arbetena 

(med litteraturlistor) hänvisas den vidare intresserade 

till Johan Öberg, Historik rörande trädgårdsodlingen 

i Jämtland, Östersund 1929. 

184 


57 Jämför Antonsons bidrag i denna bok. 

58 http://g3.spraakdata.gu.se/saob/, ”gräsplan”, ”gräsmatta”. 

59 Flinck 1994, framförallt s. 131, 170–171. Ocklinds 

pensionat i Ocke, Rylander 1996, s. 89. 

60 ”Turistruter i mellersta Jemtland” 1886, s. 11. 

61 ”Med reliktväxter förstås de växter som s.a.s. står 

kvar på eller i anslutning till den ursprungliga odlingsplatsen. 

Det kan handla om ett rent vegetativt 

kvarstående, i den första generationen, som hos 

lökväxter och några perenner. Dessa kan i princip 

leva oavbrutet då de föryngrar sig själv, lökarna inifrån 

och perennerna i skottspetsarna. Vanligare är 

dock ett kvarstående i populationer, inrymmande 

individer ur ett flertal frösådda generationer. Ett 

reliktväxtstudium kan hjälpa till att med yttersta 

försiktighet dra slutsatser om en tidigare odling.” 

Lundquist 2004, s. 108. 

62 ”[M]an [skymtar] växtligheten på några av dem” 

uttrycker Ulla Rylander saken, Rylander 1996, s. 

104, som också uttrycker en viss besvikelse över att 

inget fotografi har den gamla kryddgården som 

huvudmotiv. 

63 Nordenstreng & Nordenstreng 1918, s. 19. 

64 En längre men liknande berättelse, om gråhundvalpen 

”Tass”, finns även av Bergstens hand. Den 

andas av samma avskedets vemod, och om litenhet 

och utsatthet i fjällvärlden. Bergsten 1996. 

65 Bergsten 1915. Tack till Lars Ljunggren som fäst 

min och vår uppmärksamhet på Bergstens berättelse 

och till Anders Arnell som artbestämt ”skraken”. 

En aktuell förteckning över vilka fåglar som noterats 

på Enaforsholm under innevarande år återfinns 

i Arnell 2005. 

66 Begreppet ”observationsträdgård” använder Gréen 

i sin förteckning över ”Perenna sortimentet vid 

Enafors” (11 juni 1949), begreppet ”försöksfält” i 

Gréen 1957, s. 364. 

67 Gréen 1957, s. 361. 

68 Eriksson 1994, s. 2. 

69 Muntlig uppgift av Johansson 1986-08-06. De första 

åren (decenniet?) gick kursen vartannat år. 

70 Gréen u.å. 

71 Ibid. 

72 Gréen 1957, s. 362, 364–365, 373. 

73 Gréen 1949 a och Gréen 1949 b. 

74 Det föreligger en diskrepans gällande perennerna 

mellan 1) denna siffra, 2) de 93 arter som anges 

och kommenteras från Enaforsholm i den efterföljande 

långa listan som omfattar 442 olika perenna 

taxa och 3) de 50 taxa som preciseras i skrivelsen 

till Kungl. Lantbruksakademien. 

75 Gréen 1957, s. 364. Jämför Bilagorna 2 och 3. 

76 Gréen 1949. 

77 Ibid. 

78 Gréen 1949 a och Gréen 1949 b. För en vidare beskrivning 

av några av äpplesorterna hänvisas till 

Nilsson 1986.

79 Gréen 1949 b. 

80 Gréen 1957, s. 396–397, Gréen 1949 a och Gréen 

1949 b. 

81 Retzius 1798, s. 73–74. 

82 Retzius 1798, s. 72–73. 

83 Lövkvist attrib. ca 1974. Hultgård: ”His appointment 

as director of the Enaforsholm Research 

Station in the Swedish mountains (Jmt) from 1950 

onwards gave him many opportunities to develop 

investigations on the selective effects of climate on 

plants.” Lövkvist (†) & Hultgård 1999, s. 8. 

84 Börje Lövkvist uppger att kursen introducerades 

redan 1966. ”Växtmateriallära och landskapsvård. 

Aktiviteter vid och kring Enaforsholm samt i V. 

Jämtland i övrigt”, Lövkvist attrib., ca 1974. Tack till 

Berit Zander för klarläggandet om kursen i arkiven. 

85 Muntlig uppgift av Tord Eriksson 2005-10-07. 

86 I beskrivningen av aktiviteterna kring Enaforsholm 

fortsätter den rörande undersökningarna: ”Detta 

forskningsprojekt fortgår och är långsiktigt upplagt. 

I viss mån är det i sin dendrologiska del en 

parallell till de skogsförsök som pågår. I fortsättningen 

vore det av värde om en utvidgning kunde 

ske vad gäller hortikulturellt värdefulla träd. Den 

senare undersökningen kan emellertid ej ske inom 

de gränser som finns för den nuvarande trädgården 

utan bör förläggas till det område som skötes 

mera extensivt.” Lövkvist attrib., ca 1974. Jämför 

KSLA Akk 3/78. 

87 KSLA:s arkiv. ”Enaforsholms trädgård, skogsodlingsförsök, 

och vegetationslinjer, i huvudsak 


sammanställt av Börje Lövkvist m.fl. 1958–”, Preliminär 

arkivförteckning 960111, upprättad av 

Karin Slättberg, III:1b och III:1c. 

88 1981 och 1982 utfördes arbetena av Allan Gunnarsson, 

SLU, Alnarp. 

89 Lövkvist ca 1976. 

90 Muntlig uppgift av Lövkvist augusti 1986. Jämför 

Gustavsson 1998, s. 225. 

91 Muntlig uppgift av Lövkvist augusti 1987 och 1991. 

92 Muntlig uppgift av Lövkvist augusti 1991. 

93 Nilsson ca 1993. 

94 Björk, Furenhed & Lundquist 2004. 

95 Lind 1975. 

96 Björk, Furenhed & Lundquist 2004. 

97 Lundquist 1990. 

98 Lövkvist (†) & Hultgård 1999, s. 8. 

99 Carlsson m.fl. 2000, s. 96. 

100 Andersson och Delshammar 1991. 

101 Lundquist 1991. Löpande växtförteckningar har 

upprättas av Camilla Andersson under perioden. 

102 Andersson, Delshammar, Tollerz & Slättberg 1995. 

103 Öberg 1993 och Öberg 1994. 

104 Lorentzon 1993a. Arterna var: Ligularia glabrescens 

(92–96), L. calthifolia (92–440), L. splendens (92– 

49), L. altaica (93–61), L. soldanelloides (92-548), L. 

holmii (92–546) och L. fischeri (93–81). Lorentzon 

1993 b. 

105 Petersson 1994. 

106 Lundquist 1995 b. 

107 Lundquist 1995 a. 

108 Sandström 2003. 

109 Blomqvist 2005 

185

186

Källor och litteratur 

Referenser: 

Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld 

av Nils Edling 

Otryckta källor 

Riksarkivet, Stockholm (RA) 

Patent- och registreringsverket, Bolagsbyrån 

Registerhandlingar 

Bolagsverket, Sundsvall 

Registerhandlingar 

Landsarkivet i Lund (LLA) 

Norra Åsbo häradsrätt 

Bouppteckningar 1857 

Södra Åsbo häradsrätt 

Bouppteckningar 1877 

Helsingborgs stadsförsamling 

Husförhörslängder 1869–1874 

Dödbok 1819–1857 

Utflyttningslängder 1860–1871 

Helsingborgs landsförsamling 


Höganäs bruksförsamling 

Flyttningslängder 1862–1873 

Kristianstads stadsförsamling 

Födelse- och dopbok 1807–1833 

Björnekulla socken 


Brönnestads socken 

Vigselbok 1828–1861 

Gråmanstorps socken 


Födelse- och dopbok 1852–1878 

Inflyttningslängder 1834–1855 

Tåssjö socken 


Flyttningslängder 1838–1861 

Kvidinge socken 


Vedby socken 

Husförhörslängder 1857–1864, 1870–1875 

Dödbok 1852–1897 

Västra Sönnarslövs socken 


Stockholms stadsarkiv, Stockholm (SSA) 

Mantalsuppgifter 

Stockholms rådhusrätt 

Bouppteckningar 1938, 1940 

Jakob och Johannes församling 

Inflyttningslängder 1874–1879 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm (KSLA) 

Handlingar angående Akademiens fonder 1937– 

1945 

Handlingar rörande Enaforsholm på 1880-talet 

Digitala databaser och 

Internetbaserat material 

Gamla stan under 750 år, DVD-utgåva 2002, Stockholm. 

Kungsholmen, DVD-utgåva 2005, Stockholm. 

Nordisk familjebok, 1. och 2. upplagan, http://runeberg.org/ 

nfag/ och http://runeberg.org/nfaa/. 

Sveriges befolkning 1890, CD-romutgåva 2004, Stockholm 

& Sollefteå. 

Söder i våra hjärtan, CD-romutgåva (version 1.00.18), 

Stockholm. 

Tryckta källor 

Adresskalender för Stockholms stad 1880–1920, 

Adresskalender för Stockholms stad; Adress-kalender för 

Stockholm och Djursholms villastad [från 1896]; Adresskalender 

för Stockholm, Djursholms villastad samt övriga 

förstadssamhällen [från 1904], Stockholm. 

Dagens Nyheter, 1937. 

Handelskalendern 1889–1890, 1900, 1908, Sveriges 

Handelskalender, vol. 14, 22 och 30, Stockholm, 860 

s., 9220 poster, 36 190 poster. 

Handelskammaren,1908, Stockholms handelskammares 

årsberättelse för 1907, Stockholm, 93 s. 

Katalog öfver Högre Elementar-läroverket i Helsingborg, 

1864-1871, Helsingborg, 8–10 s. 

KSLA-Nytt 2005, Ksla-Nytt. Information från Kungl. 

Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift. 

KSLAT 1935–2005, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens 

tidskrift. 

187

Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi, 

1917. Red. Th. Westrin, Bd. 26, Slöke-Stockholm, 

ny rev. och rikt ill. uppl., Stockholm. 

Stockholm 1876, 1877, Berättelse angående Stockholms 

kommunalförvaltning år 1876/1877 jämte statistiska 

uppgifter för samma och föregående tid. Vol. 9 och 10, 

1876, 1877, Stockholm, 357 s., 343 s. 

Stockholms förmögenhetskalender 1929, Stockholms 

stads & läns förmögenhetskalender 1929. Enskilda personers 

förmögenhet, 50,000 kr. och därutöver, 1929, 

Utg. Gustaf Wickström, Stockholm, 307 s. 

Stockholms statistik 1909, Statistisk årsbok för Stockholms 

stad, 1909, Årg. 42, ny följd årg. 6, Stockholm. 

Svensk farmacevtisk matrikel, 1887, Utg. Isidor Nordin & 

Carl Schimmelpfennig, Stockholm (1886), 94 s. 

Svensk förmögenhetskalender 1915, Svensk förmögenhetskalender 

utgiven av Sveriges handelskalender, Stockholm, 

1190 s. 

Svenska aktiebolag 1950–1951, Svenska aktiebolag. Aktieägarens 

uppslagsbok, ekonomisk handbok, Stockholm 

(1951), 2195 s. 

Svenska Dagbladet, 1937. 

Sydsvenska Dagbladet, 1932. 

Taxeringskalender 1909–1911, Stockholms och Stockholms 

läns taxeringskalender, Stockholm, 156 s., 219 

s., 245 s. 

Öresunds-Posten, 1875. 

Östersunds-Posten, 1937. 

Litteratur 

Alm, Henrik, 1948, Djurgården, Stockholm, 69 s. 

Ask, John, 1898, Carl Jacob Ask 1825–1897. Några 

minnesblad, Lund, 93 s. 

Backlund, Anders & Sondén, Klas, 1907, ”Stockholms 

syatelierer och trikåfabriker. Hygieniska undersökningar”, 

Bihang 1 till Stockholms stads hälsovårdsnämnds 

årsberättelse 1907, Stockholm (tr. 1908), 33 s. 


skrädderi- och tapetserareverkstäder. Hygieniska 

undersökningar”, Bihang 1 till Stockholms stads hälsovårdsnämnds 

årsberättelse 1908, Stockholm (tr. 

1909), 45 s. 


mode-, hvitvaru- och pälsaffärslokaler. Hygieniska 

undersökningar”, Bihang 1 till Stockholms stads hälsovårdsnämnds 

årsberättelse 1909, Stockholm (tr. 

1910), 43 s. 

Bergengren, Kurt, 1970, ”Inledning“ i Manne Lind, 

Norra Smedjegatan. De sista åren, Stockholm, s. 7–21. 

Clemensson, Gustaf, 1923, Klippans pappersbruk 1573– 

1923, Lund, 335 s. 

Clemensson, Gustaf, 1944, ”Anteckningar om svensk 

pappershandel”, i Gustaf Clemensson (red.), En 

bok om papper tillägnad Carl Joh. Malmros den 23 december 

1944 av Aktiebolaget Klippans finpappersbruk, 

Klippan, s. 336–346. 

188 

Dribe, Martin, 2003, Liv och rörelse. Familj och flyttningar 

i 1800-talets svenska bondesamhälle, Hedemora, 188 s. 

Dyrendahl, Ivar, 1987, ”Amatörfotografen A. W. Bergsten”, 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 

126, s. 343–349. 

Edling, Nils, 2003, För modernäringens modernisering. 

Två studier av Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens 

tillkomst och tidiga historia (Skogs- och lantbrukshistoriska 

meddelanden 29), Stockholm, 248 s. 

Edling, Nils (kommande), De areella näringarnas välgörare. 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens donatorer, 

deras liv och verk och Akademiens användning av 

deras stiftelsers avkastning (prel. titel). 

Eriksson, Ingrid & Rogers, John, 1978, Rural Labor and 

Population Change. Social and Demographic Developments 

in East-Central Sweden during the Nineteenth 

Century (Studia historica Upsaliensia 100), Uppsala, 

280 s. 

Eriksson, Karl E, 1912, Matrikel öfver styrelseledamöter i 

svenska bolag: november 1912, D. 1–2, Stockholm, 

480 s., 236 s. 

Florin, Christina & Johansson, Ulla, 1993, “Där de härliga 

lagrarna gro”. Kultur, klass och kön i det svenska 

läroverket 1850–1914, Stockholm, 333 s. 

Gerentz, Sven & Ottoson, Jan, 1999, Handel och köpmän 

i Stockholm under ett sekel. Utgiven av Stockholms 

köpmansklubb med anledning av dess 100-årsjubileum, 

Stockholm, 503 s. 

Gustafson, Uno, 1976, Industrialismens storstad. Studier 

rörande Stockholms sociala, ekonomiska och demografiska 

struktur 1860–1910 (Monografier / utgivna av 

Stockholms kommunförvaltning, 37), Stockholm, 

290 s. 

Hammarström, Ingrid, 1970, Stockholm i svensk ekonomi 

1850–1914 (Monografier / utgivna av Stockholms 

kommunförvaltning, 22:2), Stockholm, 396 s. 

Hannrup, Algot, 1982, Klippanboken. Gråmanstorps socken 

blir Klippans köping, 2. oförändr. uppl., Klippan, 

410 s. 

Hesselman, Georg, 1945, Från skråhantverk till byggnadsindustri. 

Om husbyggen i Stockholm 1840–1940, 


Högberg, Staffan, 1981, Stockholms historia, D. 2, Småstaden. 

Fabriksstaden. Storstaden, Stockholm, 348 s. 

Johansson, Ingemar, 1987, Stor-Stockholms bebyggelsehistoria: 

markpolitik, planering och byggande under sju 

sekler, Stockholm, 672 s. 

Johansson, Mats, 1992. ”Kontinuitet och förnyelse. 

Helsingborgs näringslivsutveckling 1863–1970”, i 

Anna Christina Ulfsparre (red.), Helsingborgs historia, 

D. 7:2, Industri, försörjning, folkrörelser 1863– 

1970, Helsingborg, s. 11–278. 

Josephson, John, 1927, Några anteckningar, Stockholm, 

166 s. 

Järbe, Bengt, 1971, Krogarnas Stockholm, Stockholm, 

223 s. 

Järnfeldt-Carlsson, Marta, 1988, Landskap, jaktvillor & 

kurhotell: arkitektur och turism i Västjämtland 1880– 

1915, Umeå, 238 s.

Kiesewetter, Hubert, 1988, Industrialisierung und Landwirtschaft. 

Sachsens Stellung im regionalen Industrialisierungsprozess 

Deutschlands im 19. Jahrhundert (Mitteldeutsche 

Forschungen 94), Köln, 829 s. 

Kvidinge 1992, ”Handel och hantverk i Kvidinge i 

gången tid“, i Kvidinge sockens hembygdsförenings 

skriftserie 7 (1992), Kvidinge, 138 s. 

L’Estrade, Leif, 1944, Från stenkol och lera till järnpulver. 

Höganäsbolaget genom två sekler, Nyhamnsläge, 421 s. 

Lexikon öfver Sverige 1864, Historiskt-geografiskt och statistiskt 

lexikon öfver Sverige, D. 5, Stockholm, 579 s. 

Lihnell, Daniel, 1989, ”Enaforsholm före A. W. Bergsten”, 


128(1), s. 3–33. 

Lund stifts herdaminne: från reformationen till nyaste tid, 

Ser. 2, Biografier 11, Västra och Östra Göinge kontrakt, 

2001, Lund: Utg. Gunnar Carlquist, 671 s. 

Lundin, Claes, 1969 [1890], Nya Stockholm. Dess yttre 

och inre förhållanden; dess olika folkklasser, typer och personligheter; 

dess kyrkor och bönesalar, vetenskapsmän och 

konstnärer; dess värdshus, skådebanor och kaserner, föreningar 

och arbetaresamfund; dess tidningar och literära 

kretsar; dess sällskapslif, förlustelser och idrotter till lands 

och vatten under 1880-talet, faks.-uppl., Stockholm, 

752 s. 

Lundquist, Kjell, 2005, Kärlek, hälsa och mirakler. Om 

Ernst Westerlund, Storlien och Blomsterstigen, Stockholm: 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 14 s. 

Lövgren, Anna-Brita, 1992, ”Politik och förvaltning 

från kommunalreform 1862 till sammnläggning 

1971”, i Anna Christina Ulfsparre (red.), Helsingborgs 

historia, D. 7:1, Befolkning, förvaltning, kommunal 

service 1863–1970, Helsingborg, s. 77–339. 

Malmström, Carl, 1955, ”A. W. Bergsten. Kungl. Lantbruksakademiens 

stordonator. Minnesord vid Kungl. 

Lantbruksakademiens sammankomst den 21 november 

1955 med anledning av 100-årsdagen av 

Bergstens födelse”, Kungl. Lantbruksakademiens Tidskrift 

94, s. 328–338. 

Meinander, Nils 1980–1981, ”Carl Fredrik Liljevalch”, 

Svenskt Biografiskt Lexikon, D. 23, s. 59–62. 

Mueller, H. August, 1897, Minnesblad till Höganäs 100års-jubileum, 

Helsingborg, 107 s. 

Netzler, Fritz, 1985 [1928], Helsingborgsminnen från 

min ungdom, faks.-uppl., Helsingborg, 589 s. 

Nilsson, Lars, 1989, Den urbana transitionen: tätorterna i 

svensk samhällsomvandling 1800–1980 (Studier i 

stadsoch kommunhistoria 5), Stockholm, 374 s. 

Nilsson, Lars, 2002a, ”Stockholmarna bor och arbetar”, 

i Lars Nilsson (huvudred.), Staden på vattnet, 

D. 2, 1850–2002 (Monografier utgivna av Stockholms 

stad 159:2), Stockholm, s. 13–104. 

Nilsson, Lars, 2002b, Stockholm i siffror 1850–2000 (Historisk 

tätortsstatistik 3), Stockholm, 192 s. 

Perlestam, Magnus, 1998, Den rotfaste bonden – myt eller 

verklighet? Brukaransvar i Ramkvilla socken 1620– 

1820, Lund, 270 s. 

Persson, Carl Johan, 1939, En gammal herregårdskusk 

berättar, Katrineholm, 173 s. 

Pihl Atmer, Ann Katrin, 1987, Sommarnöjet i skärgården. 

Sommarbebyggelse i Stockholms inre skärgård 1860– 

1915 (Monografier utgivna av Stockholms stad 55), 


Sandin, Gunnar, 1989–1990, ”Skånes järnvägar. Historia 

och geografi”, Skånes hembygdsförbunds årsbok 

1989–1990, s. 9–76. 

Stade, Arne, 2003, Med ånga, gods och tidtabell: 1800talets 

ångbåtstrafik mellan Stockholm och Mälarstäderna, 

Lennart Rydberg (red.) (Monografier utgivna 

av Stockholms stad 165), Stockholm, 334 s. 

Stockholms stadshus 1923, Stockholms stadshus vid dess 

invigning midsommarafton 1923. Beskrivning utarbetad 

på uppdrag av Stockholms stadsfullmäktige, D. 3, 

Smyckande konst. Red. Johnny Roosval & Knut 

Tengdahl, Stockholm, 361 s. 

Strömme, Eskil, 1970, Om Munka-Ljungby och Tåssjö, 

Munka-Ljungby, 130 s. 

Svenskt porträttgalleri, 22, Idkare af handel, industri och 

sjöfart i Stockholm, 1906, Stockholm, 171 s. 

Söderberg, Hjalmar, 1943, ”En stockholmskrönika 

från sekelskiftet (1900)”, i dens., Samlade verk. D. 2, 

Martin Bircks ungdom; Gamla minnen, Stockholm, s. 

223–242. 

Söderberg, Tom, 1956, Ett hundraårigt grosshandelshus. 

Bendix, Josephson & Co AB 1857–1957, Stockholm, 

154 s. 

Thorsell, Lennart, 1990, ”Bryggarkamp, spårvagnshäst 

och andra arbetshästar”, i Bure Holmbäck 

(red.), Huvudstadens hästar. Bilder och berättelser om 

hästkulturen i Stockholm under fem sekler (Höjerings 

Stockholmianaserie 28), Stockholm, s. 41–61. 

Thunström, Per, 1996, A. W. Bergstens pris: mottagarna 

1942–1996 (Rapport / Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, 

71) Stockholm: Kungl. Skogs- och 

Lantbruksakademien, 68 s. 

Ulfsparre, Anna Christina, 1992a, ”Helsingborgs befolkningsutveckling 

och samhällstruktur”, i Anna 

Christina Ulfsparre (red.), Helsingborgs historia, D. 

7:1, Befolkning, förvaltning, kommunal service 1863– 

1970, Helsingborg, s. 13–73. 

Ulfsparre, Anna Christina, 1992b, ”inte bara överlevnad”, 

i Anna Christina Ulfsparre (red.), Helsingborgs 

historia, D. 7:1, Befolkning, förvaltning, kommunal 

service 1863–1970, Helsingborg, s.343–522. 

Utterström, Gustaf, 1957, Jordbrukets arbetare, D. 1, Levnadsvillkor 

och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden 

till mitten av 1800-talet (Den svenska arbetarklassens 

historia 11), Stockholm, 898 s. 

Widman, Dag, 1995, Prins Eugens Waldemarsudde. En 

målarprins och hans hem (Stockholmsmonografier 

120), Stockholm, 191 s. 

Willerslev, Richard, 1983, Den glemte indvandring. Den 

svenske indvandring til Danmark 1850–1914, Köpenhamn, 

224 s. 

Åkerman, Åke, 1949, ”A. W Bergstens Enaforsholm: 

Kungl. Lantbruksakademiens friluftsgård i Jämtland”, 

Lantbrukstidskrift för Jämtland och Härjedalen, 

s. 10–11. 

189

Referenser: 

Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm 

av Hans Antonson 


Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA) vid Lantmäteriverket i 

Gävle 

Diverse äldre lantmäteriakter rörande Åre socken i 

Jämtlands län (Y60) 

Lantmäteriets arkiv i Östersund 

Diverse äldre lantmäteriakter rörande Åre socken 

Fastighetsregistret (FSD) (ajourhållet) 


A. W. Bergstens donationsfond, Handlingar angående 


KSLAA. 

Fotografier rörande Enaforsholms Gård 

Riksantikvarieämbetet, Stockholm 

Fornminnesregistret (digitalt, ajourhållet) 

Muntliga källor 

1:e antikvarie Anders Hansson vid Jamtli, Jämtlands 

läns museum 

Hans-Arne Jönsson, tidigare vid Svalöf Weibull 

NJF:s (Nordiska jordbruksforskares förening) generalsekreterare 

Tord Eriksson 

Fritz Jönsson, tidigare förvaltare och jordbrukare av 

Enaforsholm 

Maria och Tore Sjölund, nuvarande förvaltare och 

jordbrukare vid Enaforsholm 



Flach, Wilhelm, Juhlin Dannfelt, Herman, & Sundbärg, 

Gustav (Cartographer), 1909b, Särskilda kartplanscher 

(ej tryckta) för Sveriges jordbruk vid 1900talets 

början: statistiskt kartverk, http://www.ksla.se/ 

atlas1900/. 

Statistiska centralbyrån SCB:s webbbaserade databas; 

http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp. 

190 

Litteratur 

Ahnlund, Nils, 1948, Jämtlands och Härjedalens historia, 

Del 1, intill 1537, Stockholm, 607 s. 

Almqvist, Boel, 2002, Medeltidens kyrkor, i Jakob 

Lindblad (red.), Jämtland: Landskapets kyrkor, Stockholm, 

s 24-32. 

Almquist, Jan-Eric, 1928, Det norrländska avvittringsverket, 

i Svenska lantmäteriet 1628–1928: historisk 

skildring, D.1, Stockholm, s. 369–494 

Antonson, Hans, 1993, Jämtlands äldre agrarlandskap: 

försök till en regional indelning baserad på lantmäteriakter 

för tiden 1650–1899, Östersund, 93 s. 

Antonson, Hans, 1995, Riksintressen i Jämtlands län: 

landskapsstudier av ett 30-tal byar baserad på lantmäteriakter 

från 16-, 17- och 1800-tal, Östersund, 55 s. 

Antonson, Hans, Vestbö, Aadel, & Jansson, Ulf, 1995, 

”Svenska byar utan systematiska odlingssystem”, i 

”Uppsatser och studier”, Bebyggelsehistorisk tidskrift 

30, s. 21–44. 

Antonson, Hans, 2000, Efter den medeltida agrarkrisen: 

en landskapsstudie i Jämtland, Stockholm, 163 s. 

Antonson, Hans, 2003, ”Det antikvariska landskapet – 

ett paradigmskifte inom svensk landskapsförändring”, 

i Ulf Jansson (red.), Med landskapet i centrum: 

kulturgeografiska perspektiv på nutida och historiska 

landskap, Stockholm, s 281–300. 

Antonson, Hans, 2004, Landskap och ödesbölen: Jämtland 

före, under och efter den medeltida agrarkrisen 

(Meddelande / Kulturgeografiska institutionen, 

Stockholms universitet, 129), Stockholm, 251 s. 

Antonson, Hans & Blomqvist, Göran, 2004, Landskapsbildens 

historiska dimension: metod för identifiering av 

det historiska innehållet i dagens landskapsbild (Publikation 

/ Vägverket, 2004:39), Borlänge, 100 s. 

Atlas över Sverige : National Atlas of Sweden, 1953. Red. 

Magnus Lundqvist, Stockholm. 

Bergsten, A.W., 1996, Från Tass till farbror Eric : en berättelse 

dagtecknad Enaforsholm i augusti 1921, Stockholm: 


Bergström, Erik J., 2001, Krutrök över Jämtland : skansarnas 

intressanta historia (Fornvårdaren 27), Östersund, 

160 s.

Bladh, Gabriel, 1995, Finnskogens landskap och människor 

under fyra sekler: en studie av natur och samhälle i förändring 

(Meddelanden från Göteborgs universitets 

geografiska institutioner. Serie B, 87), Göteborg, 

403 s. 

Brink, Stefan, 1996, ”Kristnande och kyrklig organisation 

i Jämtland”, i S. Brink (red.), Jämtlands kristnande: 

The Christianization of the province of Jämtland 

(Publikationer / Projektet Sveriges kristnande, 4), 

Uppsala, s. 155–188. 

Bromé, Janrik, 1945, Jämtlands och Härjedalens historia, 

Del 2, 1537–1645, Stockholm, 382 s. 

Bromé, Janrik, 1954, Jämtlands och Härjedalens historia, 

Del 3, 1645–1720, Stockholm, 535 s. 

Bull, Edvard, 1970, Jemtland og Norge, ny uppl., Östersund, 

247 s. 

Burman, Fale, 1930, Fale Burmans Anteckningar om 

Jämtland: i urval (Skrifter utgivna av Jämtlands läns 

fornskriftsällskap 1), Lund, 136 s. 

Burman, Fale, 1991a [1894], Fale A. Burmans konceptdagböcker 

förda under resor i Jämtland åren 1793–1802. 

I utdrag utgifna af Johan Nordlander, faks.-uppl, 

Östersund. 

Burman, Fale, 1991b [1902], Jämtlands vägar : dagboksanteckningar 

från 1791, faks.-uppl., Östersund, 64 s. 

Celsing, Dag, 1998, ”Bron över Bodsjösundet – ett 

jämtländskt 1800-talsdebacle”, i Ulf Larsson & 

Marika Hedin (red.), Teknikens landskap : en teknikhistorisk 

antologi tillägnad Svante Lindqvist, Stockholm, 

s. 201–214. 

Celsing, Dag, 1999, ”Statliga och lokala intressen i 

svenskt vägbyggande under första hälften av 1800talet”, 

i ”Industriarvet i fokus”, Bebyggelsehistorisk tidskrift 

36, s. 67–76). 

Dahlberg, Erik, 1983, Svecia antiqua et hodierna, ny utg., 


Dyrendahl, Ivar, 1987, ”Amatörfotografen A. W. Bergsten”, 


126, s. 343–349. 

Dyrendahl, Sven, 1999, Föreningen Nordsvenska hästen 

75 år : 1924–1999. Enebyberg, 351 s. 

Enagrius, Carl Erik, 1808, Samling af landtmäteri-författningar, 

innehållande så wäl kongl. maj:ts nådiga förordningar, 

resolutioner, rescripter och instructioner, samt 

af kongl. maj:t faststälde delnings- grunder och skattläggnings-methoder, 

som ock kongl. kamar : collegii och kongl. 

landtmäteri-contoirets kungörelser och circulairer, rörande 

landtmäteriet och justeringen i Swerige och Finland, ifrån 

1763 års början til 1807 års slut. Utgifwen af C.E. Enagrius. 

Stockholm, 1–2, 1808–1816, Stockholm. 

Ericsson, Göran, 2005, Delrapport om jakt och fiske: omfattning, 

betydelse och förvaltning, Umeå, 52 s. 

Europeisk landskapskonvention, 2000, (European Treaty 

Series 176), Strasbourg. 


Gustav, 1909a, Sveriges jordbruk vid 1900 talets 

början : statistiskt kartverk, Göteborg, 262 s. 


Gustav (Cartographer), 1909b, Särskilda kart- 

planscher (ej tryckta) för Sveriges jordbruk vid 1900 

talets början: statistiskt kartverk. 

Flemström, Bertil, 1983, Ortnamn i Jämtland, Stockholm, 

128 s. 

Flodén, August N., 1962, ”Skogen får värde”, i H. 

Wichman (red.), Jämtlands och Härjedalens historia, 

Del 4, 1720–1880, Stockholm, s. 478-523. 

Gadd, Carl-Johan, 2000, Den agrara revolutionen: 1700– 

1870, Stockholm, 415 s. 

Gauffin, Sten, 1981, Ödesbölet Svedäng, Alsens socken: 

rapport från en arkeologisk undersökning (Länsstyrelsen 

informerar / Länsstyrelsen i Jämtlands län. Serie 

A, 1981:4), Östersund, 59 s. 

Gräslund, Anne-Sofie, 1996, ”Kristna inslag i Jämtlands 

vikingatid”´, i S. Brink (red.), Jämtlands kristnande: 



Uppsala, s. 21–44. 

Hagström, Johan Otto, 1960 [1751], Jemtlands oeconomiska 

beskrifning eller känning, i akt tagen på en resa 

om sommaren 1749, ny utg., Östersund, 147 s. 

Hallan, Nils, 1966, Jemter på Levangsmarknaden i 1680årene 

(Skrifter / utg. av Jämtlands läns biblioteks 

vänner, 1), Östersund. 

Hallencreutz, Carl F, 1996, ”Jämtland i ett europeiskt 

perspektiv”i S. Brink (red.), Jämtlands kristnande: 

The Christianization of the province of Jämtland (Publikationer 

/ Projektet Sveriges kristnande, 4), Uppsala, 

s. 9-20. 

Hansson, Anders, 1917, ”Hästafveln”, i S.J. Kardell, 

Jämtlands läns kungl. Hushållningssällskap: 1817– 

1917, Stockholm, s. 23-159. 

Hansson, Anders, 2003, Armfeldts karoliner, Stockholm, 

276 s. 

Hansson, Anders, Olsson, Carina, Storå, Jan, Welinder, 

Stig, & Zetterström, Åsa, 2005, Agrarkris och ödegårdar 

i Jämtland, Östersund, 177 s. 

Hasselberg, Gudmar, 1961, Johan Otto Hagström 1716- 

1792: en jämtländsk kulturpersonlighet på 1700-talet 

(Banbrytare och föregångsmän 2), Östersund, 

93 s. 

Hedblom, Folke, 1981, ”Fäbod”, i J. Granlund (red.), 

Kulturhistorisk leksikon for nordisk middelalder fra 

vikingetid til reformationstid, 5, Frälsebrev - Gästgiveri, 

Köpenhamn, s. 56–60. 

Heinerud, Jans, 1999, 1997 års fornminnesinventering i 

Jämtlands län : Åre och Härjedalens kommuner (Rapport 

/ Fornminnesinventeringen, Riksantikvarieämbetet, 

1999:1), Stockholm, 43 s. 

Heinerud, Jans, & Olsson, Anna-Lena, 2000, 1998 års 

fornminnesinventering i Jämtlands län: Åre kommun 

(Rapport / Fornminnesinventeringen, Riksantikvarieämbetet, 

2000:1), Stockholm, 28 s. 

Hemmendorff, Ove, 1989, ”Inledning”, i O. Hemmendorff 

(red.), Arkeologi i fjäll, skog och bygd, 1, Stenålder 

– tidig järnålder, Östersund, s. 7-27. 

Holm, Olof, 2004, Kronans ödegårdsinnehav i Jämtland 

efter digerdöden, Uppsala. 

191

Hülphers, Abraham Abrahamsson, 1775, Samlingar til 

en beskrifning öfwer Norrland: andra samlingen om 

Jämtland, Westerås, 272 s. 

Jacobsen, Jens Kristian Steen, 1999, Utenlandsk bilturisme 

i det nordlige Norge 1998 (TØI rapport 439), 

Oslo, 81 s. 

Jacobsen, Jens Kristian Steen, Haukeland, Jan Vidar, & 

Grue, Berit, 2002, På veg mot drømmeferien?: aktiviteter, 

interesser og opplevelser blant utenlandske bilturister i utvalgte 

områder i Norge (TØI rapport 575), Oslo, 33 s. 

Jansson, Ulf, 2004, Atlas 1900: handledning till en digital 

atlas över jordbruket kring år 1900, Stockholm, 37 s. 

Jensen, Ronnie, 1989, ”Hällbilder och fångstboplatser”, 

i O. Hemmendorff (red.), Arkeologi i fjäll, skog 

och bygd, 1, Stenålder – tidig järnålder, Östersund, s. 

57–82. 

Jensås, Ivar, 1998, Gårdsbosetning og livberging i Meråker 

og Åre sogn i middelalder og tidlig nytid: arkeologiske 

kilders utsagnskraft, Trondheim, 126 s. 

Järnfeldt-Carlsson, Marta, 1988, Landskap, jaktvillor & 

kurhotell: arkitektur och turism i Västjämtland 1880– 

1915, Umeå, 238 s. 

Järnfeldt-Carlsson, Marta, 1995, ”Där luften smakar 

champagne. Jaktvillor och kurhotell i Jämtland”, i 

Thomas Hall & Katarina Dunér (red.), Svenska hus: 

landsbygdens arkitektur: från bondesamhälle till industrialism, 

Stockholm, s. 220–225. 

Kardell, Sven Johan, 1917, Jämtlands läns kungl. hushållningssällskap: 

1817–1917, Stockholm. 

Klintborg Ahlklo, Åsa, 1993, ”SJ:s rabatter – Statens 

järnvägar som förmedlare av trädgårdskultur”, Lustgården: 

årsskrift 1993 / Föreningen för dendrologi och 

parkvård, s. 41–52. 

Kullman, Leif, 2000, ”Trädgränsen – en klimatindikator. 

Varmare klimat ger stigande trädgränser i 

svenska fjällen”, Fauna och flora 95(3), s. 113–130. 

Kullman, Leif, 2003, ”Förändringar i fjällens växtvärld 

– effekter av ett varmare klimat”, Svensk botanisk tidskrift 

97(5), s. 210–221. 

Kullman, Leif, 2004, “A Face of Global Warming – ”Ice 

Birches” and a Changing Alpine Plant Cover”, Geoöko 

(Bensheim) Bd. 25, s. 181–202. 

Kullman, Leif, 2005, “Pine (Pinus sylvestris) treeline 

dynamics during the past millennium – a population 

study in west-central Sweden, Ann. Bot. Fennici 

42, s. 95–106. 

Lagerstedt, Anna, 2004, Det norrländska rummet: vardagsliv 

och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle 

(Stockholm studies in archaeology 30) 

(Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som 

tradition, Ängsjöprojektet 10), Stockholm, 236 s. 

Larsson, Jesper, 2003, ”Vad är en fäbod?: ett försök att 

definiera ett begrepp”, i ”Kring Hälsingegårdarna”, 

Bebyggelsehistorisk tidskrift 45, s. 131–142. 

Leijonhufvud, Karl A K:son, 1901–1906, Ny svensk 

släktbok, Stockholm, 871 s. 

Lénström, Carl A. E., 1903, ”Enafors i Jämtland, betraktadt 

ur turistsynpunkt”, Svenska turistföreningens 

årsskrift, s. 202–218. 

192 



128(1), s. 3–33. 

Lunden, Kåre, 2002, Norges landbrukshistorie, 2, 1350– 

1814: frå svartedauden til 17. mai, Oslo, 455 s. 

Lundquist, Kjell, 2005, Kärlek, hälsa och mirakler: om 

Ernst Westerlund, Storlien och Blomsterstigen, Stockholm: 


Lundqvist, Jan, 1969, Jordartskarta över Jämtlands län 

(Sveriges geologiska undersökning. Ser. Ca, Avhandlingar 

och uppsatser 45), Stockholm, 4 kartor. 

Magnusson, Gert, 1986, Lågteknisk järnhantering i Jämtlands 

län (Jernkontorets bergshistoriska skriftserie 


Malmström, Carl, 1955, ”A. W. Bergsten. Kungl. Lantbruksakademiens 

stordonator. Minnesord vid Kungl. 

Lantbruksakademiens sammankomst den 21 november 

1955 med anledning av 100-årsdagen av 

Bergstens födelse”, Kungl. Lantbruksakademiens Tidskrift 

94, s. 328–338. 

Marelius, Nils, 1962 [1763], Anmärkningar rörande 

Herjedalens och Jämtlands gränts emot Norrige, gjorde 

vid Gränse-mätningen, åren 1758, 1759 och 1760, 

faks.-uppl., Östersund, 40 s. 

Melander, Jan, 1989, ”Fångstgropar i Jämtland”, i O. 

Hemmendorff (red.), Arkeologi i fjäll, skog och bygd, 

1, Stenålder – tidig järnålder, Östersund, s. 115-128. 

Myrdal, Janken, 1999, Jordbruket under feodalismen: 

1000–1700, Stockholm, 407 s. 

Myrdal, Janken, 2003, Digerdöden, pestvågor och ödeläggelse: 

ett perspektiv på senmedeltidens Sverige, Stockholm, 

269 s. 

Nilsson, Bertil, 1996, ”Det tidigaste kyrkobyggandet i 

Jämtland”, i S. Brink (red.), Jämtlands kristnande: 

The Christianization of the province of Jämtland (Publikationer 


s. 117-153. 

Nykvist, Nils, 2005, Berg och jord kring Enaforsholm, 

Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 

14 s. 

Näring i omdaning : en minnesskrift utg. med anledning av 

Jämtlands läns hushållningssällskaps 150-åriga tillvaro, 

1967. Red. Nils G. Åsling, Östersund, 129 s. 

Ohlén, Carl-Eric, 1972, Sverige under 1800-talet, Höganäs, 

246 s. 

Raihle, Jan, 1990, ”Datering av profana timmerhus 

från medeltiden i Jämtland och Härjedalen”, i 

”Uppsatser och studier”, Bebyggelsehistorisk tidskrift 

20, s. 27–38. 

Renhorn, Jonas Bidenius, 1953, Nytryck av äldre skrifter 

om Jämtlands län, 5, Specimen academicum, de lapide in 

valle virenti, vulgo – Akademisk avhandling om stenen i 

grönan dal, Tandsbyn, 53 s. 

Rissler, Pehr, 1959, Anteckningar om Jemtlands län, ny 

uppl., Östersund, 83 s. 

Rolén, Mats, 1979,‘Skogsbygd i omvandling : studier kring 

befolkningsutveckling, omflyttning och social rörlighet i 

Revsunds tingslag 1820–1977 (Studia historica Upsaliensia 

107), Uppsala, 301 s.

Rolén, Mats, 1990, Jämtlands och Härjedalens historia, 

Del 5, 1880–1980, Östersund, 914 s. 

Rosenhane, Schering, 1944, Oeconomia (Sörmländska 

handlingar 9), Nyköping, 185 s. 

Rumar, Lars, 1998, Historia kring Kölen: en bok om Jämtland, 

Härjedalen och Tröndelagen, 2. uppl., Östersund, 

105 s. 

Salvesen, Helge, 1979, Jord i Jemtland: bosetningshistoriske 

og økonomiske studier i grenseland ca 1200–1650 

(Publikasjon / Det nordiske ødegårdsprosjekt, 5), 

Östersund, 187 s. 

Sandnes, Jørn, 1991, ”Utmarksdrift og ressursutnyttelse 

i Norge i eldre tid”, i H. Ilsøe & B. Jørgensen 

(red.), Plov og pen: festskrift til Svend Gissel: 4. januar 

1991, Köpenhamn, s. 213–222 

Sandnes, Jørn, 1996, ”Jämtene kristnet seg selv”, i S. 

Brink (red.), Jämtlands kristnande: The Christianization 

of the province of Jämtland (Publikationer / Projektet 

Sveriges kristnande, 4), Uppsala, s. 107–116. 

Sauer, Carl O, 1925, The Morphology of Landscape (University 

of California publications in geography 

2:2), Berkeley, Ca. 

Sillanpää, Pia, 2002, The Scandinavian Sporting Tour : a 

Case Study in Geographical Imagology (Vetenskapliga 

bokserien 2002:9), Östersund, 242 s. 

Sparrman Eriksson, Johan, 1954, Dissertatio gradualis 

de fatis Jemtiæ,... Ad pulicum examen defert Johannes 

Sparrman Eriksson ... 1722 ... Holmiæ ... : Faks.-titel. 

Med övers. av Lennart Hollman (Nytryck av äldre 

skrifter om Jämtlands län 4), Tandsbyn. 

Stadling, Jonas Jonsson, 1987 [1894], Vår irländska fråga: 

korrespondenser till Aftonbladet från en studieresa 

genom Norrland, faks.-uppl., Östersund, 223 s. 

Sundström, Birger, 1901, ”Dagboksanteckningar öfver 

en färd genom Norrland och Norge”, i Dagboksanteckningar 

öfver en resa i Norrland och Norge sommaren 

1900, Stockholm, s. 162. 

Sundström, Jan, 1989a, ”Juvuln – 3000 år i fjällnära 

fångstland”, i O. Hemmendorff (red.), Arkeologi i 

fjäll, skog och bygd, 1, Stenålder – tidig järnålder, Östersund, 

s. 83-107. 

Sundström, Jan, 1989b, ”Med Vivallen som utgångspunkt 

– nya undersökningar”, i O. Hemmendorff 

(red.), Arkeologi i fjäll, skog och bygd, 2, Järnålder – 

medeltid, Östersund, s. 87-104. 

Svala, Catharina, 1993, Från ladu-gård till djur-stall : ekonomibyggnader 

under 250 år (Skogs- och lantbruks- 

historiska meddelanden utgivna av KSLA:s bibliotek 


Swedlund, Robert, 1962a, ”Län och landshövdingar”. i 

H. Wichman (red.), Jämtlands och Härjedalens historia, 

Del 4, 1720–1880, Stockholm, s. 49-62. 

Swedlund, Robert, 1962b, ”Länet och staden”, i H. 

Wichman (red.), Jämtlands och Härjedalens historia, 

Del 4, 1720–1880, Stockholm, s. 389–409. 

Svenskt ortnamnslexikon, 2003. Red. Mats Wahlberg, 

Uppsala, 422 s. 

Sylvan, P., 1917,‘”Mejerihandteringens utveckling”, i 

Jämtlands läns kungl. Hushållningssällskap: 1817– 

1917, Stockholm, s. 226-268. 

Wallin, Jan-Erik, & Oskarsson, Björn, 2002, Odlingslandskapets 

framväxt i Storsjöbygden: en miljöhistorisk 

studie i järnåldersbygd, baserad på pollenanalyser och 

GIS-baserade kartanalyser (Kulturhistorisk utredning 

/ Jämtlands läns museum, 50), Östersund, 32 s. 

Veale, Elspeth M, 1966, The English Fur Trade in the 

Later Middle Ages, Oxford, 251 s. 

Wichman, Holger, 1962a, ”Befolkning och bebyggelse”, 

i H. Wichman (red.), Jämtlands och Härjedalens 

histori, Del 4, 1720–1880, Stockholm, s. 63–99. 

Wichman, Holger, 1962b, ”Från Karl Johansvägen till 

norrländska tvärbanan”, i H. Wichman (red.), 

Jämtlands och Härjedalens historia, Del 4, 1720–1880, 

Stockholm, s. 548–567. 

Wichman, Holger, 1962c, ”Jordbrukets utveckling”, i 

H. Wichman (red.), Jämtlands och Härjedalens historia, 

Del 4, 1720–1880, Stockholm, s. 458–477. 

Vikstrand, Per, 1993, ”Förkristna sakrala ortnamn i 

Jämtland”, Namn och bygd: tidskrift för nordisk ortnamnsforskning 

81, s. 49–84. 

Vikstrand, Per, 1996, ”Jämtland mellan Frö och Kristus”, 

i S. Brink (red.), Jämtlands kristnande: The 

Christianization of the province of Jämtland (Publikationer 


s. 88–106. 

Williams, Henrik, 1996, ”Runjämtskan på Frösön och 

Östmans bro”, i S. Brink (red.), Jämtlands kristnande: 



Uppsala, s. 45-63. 

Åsling, Nils G., 2003, ”Hundra händelserika år”, i S. 

Jämthagen (red.), Wången 1903–2003, Nälden, s. 

15–61. 

193

Referenser: 

Fjällbrud och kurilerlärk, jordgubbar och hjortron 

– om Enaforsholm, dess örter, träd och buskar 

av Kjell Lundquist 


Arkiv 


Enaforsholms fjällegendom 

”Perenn sortimentet vid Enafors” (med missiv), Sven 

Gréen 22 juni 1949, cit. Gréen 1949. 

”Trädgården vid Enaforsholm”, skiss (skisspapper), 

juni 1949, cit. Gréen 1949 a. 

”Trädgården vid Enaforsholm”, skiss (ljuskopia med 

kompletteringar), juni 1949, cit. Gréen 1949 b. 

”Enaforsholms trädgård, skogsodlingsförsök, och vegetationslinjer, 

i huvudsak sammanställt av Börje 

Lövkvist m fl 1958–”, Preliminär arkivförteckning 

960111, upprättad av Karin Slättberg. 

III : 3 e Artlista Högåsens vilda flora (u.å.) 

III : 3 f Anteckningar över intressanta botaniska lokaler 

i Enaforsområdet (u.å.) 

”Förteckning över A W Bergstens fotografier, pärm I– 

II, 1910–1920-talen”, Ö2:6-7, jämte Alexander Wilhelm 

Bergstens m.fl:s fotografier över Enaforsholm. 

Akk 3/78. Utdrag ur beslutslista vid sammanträde 

med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens akademikollegium 

torsdagen den 14 september 1978, 

§ 15. Ang. fast anslagsram för grundläggande forskning 

och demonstrationsförsök vid Enaforsholm. 

”Enaforsholms försöksträdgård. Inventering september 

2003. Revidering april 2003”, plan och växtförteckning, 

Camilla Björk och Sara Furenhed, Alnarp 

2004-05-17. 

”Enaforsholms försöksträdgård. Uppmätning och inventering 

september 1991”, Camilla Andersson 

och Tim Delshammar, Alnarp 1991-10-22. 

194 

Övriga otryckta källor 

Andersson, Camilla, Delshammar, Tim, Tollerz, Frida & 

Slättberg, Karin, 1995, Enaforsholms försöksträdgård: 

Inventering av lökväxter satta 1991, stencil, 3 sid. 

Arnell, Anders, 2005, ”Fåglar m.m. Enaforsholmskursen 

2005!”, 5 sid. 

Gréen, Sven, u.å., ”Green, Sven Gustaf f. 051209 på 

Experimentalfältet…”, (stencil). 

Lorentzon, Kenneth, 1993 a, ”Enaforsholm. Donerade 

Ligularior…”, Alnarp, (stencil, 930603). 

Lorentzon, Kenneth, 1993 b, ”Kenneths bidrag augusti 

1993”, (stencil), 1 s. 

Lundquist, Kjell, 1990, ”Enaforsholms Försöksträdgård. 

Förteckning över taxa i Kungl. Skogs- och 

Lantbruksakademiens anläggning i Enafors, Jämtland, 

per den 11 augusti 1990”, Alnarp. 

Lundquist, Kjell, 1991, ”Enaforsholms Försöksträdgård”, 

Alnarp 10 december 1991, (stencil). 

Lundquist, Kjell, 1995 b, ”Enaforsholms Försöksträdgård. 

Omläggning av Bädd 1. Omläggningsprinciper 

(Motiveringar och Förslag)”, (stencil), 3 s. 

inkl. skiss. 

Lövkvist, Börje, ca 1974,”Växtmateriallära och landskapsvård. 

Aktiviteter vid och kring Enaforsholm 

samt i V. Jämtland i övrigt” (utan år, utan författare 

[attribuerad till Börje Lövkvist, ca 1974, av Lundquist]. 

Lövkvist, Börje, ca 1976, ”Forskning i västra Jämtland. 

Växtmaterialet i förhållande till klimat och ekologi”, 

(stencil), 2 s. 

Nilsson, Nils, ca 1993, ”Jämtska växtnamn”, (stencil), 3 

sid. 

Pettersson, Evert, 1994, ”…meddelande om potatis till 

anläggningen i Enafors”, brev, 1 sid. 

”Skogliga försök vid Enafors”, 1991, En exkursionshandledare 

till KSLA:s vårexkursion 1991-05-24. 

Öberg, Elisabeth, 1993, ”Planteringsskiss, Enaforsholm 

1993-06-06. Växter ur Öjebyns/Röbäcksdalens 

’Norrlandssortiment’”, 3 sid. inkl. missiv 

och växtförteckning.

Öberg, Elisabeth, 1994, ”Planteringsskiss, Enaforsholm 

1994-06-10”, 3 sid. inkl. mätningar vid planteringstillfället. 

Muntliga källor 

Björn Elfving, professor, Institutionen för skogsskötsel, 

SLU, Umeå 

Tord Eriksson, NJF:s (Nordiska jordbruksforskares 

förening) generalsekreterare, e-postkorrespondens, 

2005-10-07 

Allan Gunnarsson, Institutionen för landskapsplanering, 

SLU, Alnarp 

Olle Johansson (1918–1998), KSLA:s sekreterare och 

VD 1977–1984. 

Lena Löfgren Uppsäll, slottsparksarkitekt vid Statens 

fastighetsverk, SFV, muntliga uppgifter, 2005-09-26 

Börje Lövkvist (1919–1994), professor, Institutionen 

för landskapsplanering, SLU Alnarp, muntliga 

uppgifter, framförallt 1986–1991. 



Den virtuella floran 

http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html 

(september 2005) 

”Linné on line”, Uppsala universitet 

http://www.linnaeus.uu.se/online/ide/natursyn.html 

(oktober 2005) 

Nationalencyklopedin 

http://www.ne.se/ (september 2005) 

Svenska Akademiens Ordbok 

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ (oktober 2005) 

Tryckta källor och litteratur 

Aldén, Björn, Engstrand, Lennart, Iwarsson, Mattias, 

Jonsson, Lars, Nilsson, Örjan & Ryman, Svengunnar, 

1998, Kulturväxtlexikon, Stockholm, 467 s. 

Andersson, Sven-Ingvar, 1990, ”Den autentiska illusionen. 

Gamla trädgårdar – restaureringsprinciper”, 

Kulturmiljövård nr 5–6, s.4–10. 

Andersson, Sven-Ingvar, 1993, ”Principper for bevaring”, 

Landskab 5/6, s. 89–98. 

Antonson, Hans, 1995, Riksintressen i Jämtlands län: 

landskapsstudier av ett 30-tal byar baserad på lantmäteriakter 

från 16-, 17- och 1800-tal, Östersund, 55 s. 

Bergsten, Alexander Wilhlem, 1915, ”Pelles sommarsaga”, 

Svenska Kennel-Klubbens Tidskrift 23, s. 239– 

240. 

Bergsten, A.W., 1996, Från Tass till farbror Eric : en berättelse 

dagtecknad Enaforsholm i augusti 1921, Stockholm: 


Björk, Camilla, Furenhed, Sara & Lundquist, Kjell, 

2004, Enaforsholms försöksträdgård. Växtförteckning 

2003–2004, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. 

Blomqvist, Leif, 2005, Äppel i norr. Pomologisk handbok, 

Lepplax, 144 s. 

Bruce, Åke, 2004, Enaforsholms Pinetum, Stockholm: 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. 

Carlsson, Allan, 1994, Trädgårdsodlingen i Jämtlands 

län. En återblick vid Jämtlands läns trädgårdsodlaresällskaps 

100-årsjubileum 1994, Östersund, 47 s. 

Carlsson, Gunnel, m. fl., 2000, Gröna Rum, Stockholm, 

235 s. 

Cederpalm, Enoch, 1935, ”Statens järnvägar som 

pionjär för trädgårdsodlingen”, i Trädgårdsodlingen 

i Sverige. Hyllningsskrift tillägnad Carl G. Dahl på sextioårsdagen 

den 17 juni 1935, Stockholm, s. 318–325. 

Elfving, Björn, 1990, ”Granplantering under gles högskärm 

i fjällskog”, Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift 

nr 5, s. 28–31. 

Eriksson, Tord, 1994, ”Gunnar Torstensson jubelakademiledamot”, 

KSLA-Nytt nr 3, s. 2–3. 

Fægri, Knut, 1951, ”Kvanngården – en parkhistorisk 

relikt”, Lustgården: årsskrift 1950–51, s. 5–17. 

Flinck, Maria, 1994, Tusen år i trädgården. Från sörmländska 

herrgårdar och bakgårdar, Stockholm, 302 s. 

Folkesson, Börje & Bärring, Ulf, 1982, Exempel på en 

riklig björkförekomsts inverkan på utvecklingen av unga 

tall- och granbestånd i norra Sverige (Rapport/Sveriges 

lantbruksuniversitet, Avdelningen för skoglig 

herbologi, 1), Uppsala, 64 s. 

Gréen, Sven, 1957, Stora trädgårdsboken, Stockholm, 

445 s. 

Gustavsson, Lars-Åke, 1998, Rosor för nordiska trädgårdar, 

Stockholm, 2 vol, 544 s., 288 s. 

Hammarskjöld, Dag, 1966, Vägmärken, ny utg., Stockholm, 

187 s. 

Holmgren, Emil, 1899, ”I Jämtlands högfjäll. Ett reseminne 

af Emil Holmgren”, För svenska hem. Illustrerad 

familjetidskrift, årgång 4, Hft 5, s. 138–139 + 

”konstbilaga”. G. Chelius, Stockholm. 

Kalm, Pehr, 1751, ”En Kårt Berättelse, Om naturliga 

stället, nyttan, samt skötseln af några wäxter, utaf 

hwilka frön nyligen blivfvit hembragte från Norra 

America, til deras tjenst, som hafwa nöje, at i wårt 

Climat göra försök med de sammas cultiverande”, 

Lärda Tidningar, Stockholm, 48 s. 

Kullman, Leif, 2004, ”Fjällbjörkskogens historia”, i 

Weronika I. Linkowski & Tommy Lennartsson 

m.fl., Naturvärden i fjällbjörkskog. Dokumentation av 

seminarium anordnat av Centrum för Biologisk 

Mångfald, länsstyrelsen i Norrbotten län och länsstyrelsen 

i Jämtlands län, s. 6. 

Källman, Stefan & Sepp, Harry, 2001, Överleva på naturens 

villkor: handbok för säkerhet i vildmarken, Västerås, 

188 s. 



128(1), s. 3–33. 

195

Lind, 1975, ”Visst kan man odla blommor vid fjällets 

fot”, Östersundsposten, 20 maj 1975. 

Lindholm, Sven, 1990, ”Zonkartan är ingenting för 

övre Norrland. Här är det proveniensen som gäller!”, 

Natur och Trädgård nr 2, s. 63–65. 

Linkowski, Weronika I. & Lennartsson, Tommy, 2005, 

Biologisk mångfald i fjällbjörkskog – en kunskapssammanställning, 

Uppsala: Centrum för Biologisk Mångfald. 

Lundquist, Kjell, 1995 a, Enaforsholms försöksträdgård, 

KSLA, Stockholm. 

Lundquist, Kjell, 2000, Bidrag till kännedomen om begreppet 

trädgård och om trädgårdsväxternas historia i Sverige 

(Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen 

för landskapsplanering, Alnarp, 2000:1), 

Alnarp, 148 s. 

Lundquist, Kjell, 2004, ”Rekonstruktionen av Tycho 

Brahes trädgård, Rekonstruktionen av Tycho 

Brahes renässansträdgård på Ven”, Svenska Linnésällskapets 

årsskrift 2002–2003, s. 100–112. 

Lundquist, Kjell, 2005, Kärlek, hälsa och mirakler: om 

Ernst Westerlund, Storlien och Blomsterstigen. Stockholm: 


Lundquist, Kjell, 2006 (in press), Kultur- och trädgårdsväxter 

i naturen – kulturhistorisk botanik 

(Skånes Flora 2), Lund, ca 50 s. 

Lundqvist, Gösta, 1948, De svenska fjällens natur (STF:s 

handböcker om det svenska fjället 2) (STF:s publikationer 

1045), 2. rev. och utökade uppl., Stockholm, 

502 s. 

Lövkvist, Börje, 1973, Växtmaterialet i förhållande till 

klimat och ekologi, Kompendium till kursen Växtmateriallära 

(Vm) 2, (stencil). 

Lövkvist, Börje, Löfgren, Rune, Pettersson, Rolf & 

Uppsäll, Lena. m. fl., 1975, Vegetations- och klimatstudier 

i Enaforsområdet, västra Jämtland, Alnarp, ca 

80 bl. 

Lövkvist, Börje (†) & Hultgård, Ulla-Maj, 1999, ”Chromosome 

Numbers in South Swedish Vascular 

Plants”, Opera Botanica 137, s. 1–42. 

Människan och floran, 2005. Red. Håkan Tunón, Börge 

Pettersson & Mattias Iwarsson (Etnobiologi i Sverige 


196 

Nilsson, Anton, 1986, Våra äpplesorter. Deras historia, 

egenskaper och kännetecken, Stockholm, 494 s. 

Nilsson, Örjan, 1987, Nordisk fjällflora, 2. rev. ed., 


Nordenstreng, Ellen & Nordenstreng, Rolf, 1918, 

Blomsterdyrkan och trädgårdskult. Överblickar och framstötar, 


Nykvist, Nils, 2005, Berg och jord kring Enaforsholm, 

Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 

14 s. 

Odin, Hans, 1974, Klimatet i Enafors: delrapport 1974-07- 

23, Umeå: Inst. för skogsföryngring, Skogshögskolan, 

(stencil). 

Paulli, Simon, 1971–72 [1647-1648], Flora Danica: det 

er: Dansk Urtebog, faks.-uppl., Köpenhamn, 3 vol. 

Rafstedt, Thomas, 1978, Vegetationskarta över de svenska 

fjällen. Kartblad nr 18, Storlien/Sylarna (19C/18C), 

Stockholm, 1 karta. 

Rafstedt, Thomas, 1984, Fjällens vegetation. Jämtlands 

län (Rapporter/Statens naturvårdsverk), Solna, 

144 s. 

Retzius, Anders Jahan, 1798, ”Berättelse om de Försök 

som blifvit giorda med åtskilliga utländska Träd 

och Buskarter”, Kgl. Svenska Vetenskapsakademiens 

handlingar, s. 43–78. 

Rising, Johan, 1671, Een Land-Book / Eller Några Upsatser 

til Wårt käre Fädernes-Landz Nytta och Förkofring 

wälmeente Om LAND-BRUUK och Land-Lefwerne, 

Västerås. 

Rylander, Ulla, 1996, Fjällnära trädgårdar i Jämtland och 

Härjedalen tiden 1830-1900 (Skogs- och lantbrukshistoriska 

meddelanden utgivna av KSLA:s bibliotek 


Sandström, Maria, 2003, Trädgård i kallt klimat, Stockholm, 

96 s. 

”Turistruter i mellersta Jemtland”, 1886, Svenska Turistföreningens 

Årsskrift, s. 11–17. 

Wallberg, Göran, 1973, Skogsodlingsförsök vid Enafors, 

Stockholm: Skogshögskolan, ca 100 bl.

Enheten för de Areella Näringarnas 

Historia (ANH) 

Verksamheten är inriktad på historiska projekt, rådgivning och bokutgivning inom skogs- och 

lantbrukshistoria. Till enheten hör även Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek 

(KSLAB) och arkiv. Biblioteket är specialiserat på skogs- och lantbrukshistorisk litteratur i vid, 

tvärvetenskaplig mening. Det riktar sig främst till forskare i skogs- och lantbrukshistoria på alla 

nivåer. På hemsidan www.kslab.ksla.se presenteras biblioteket tillsammans med Akademiens 

arkiv. 

Enheten för de Areella Näringarnas Historia, ANH, utger dels bokserien Skogs- och lantbrukshistoriska 

meddelanden (SOLMED), dels skriftserien Miscellanea som består av personbibliografier, 

litteraturförteckningar och mindre skrifter. En översikt över den historiska skriftutgivningen 

ges i Förteckning över litteratur i skogs- och lantbrukshistoria som även finns tillgänglig 

på hemsidan www.kslab.ksla.se eller kan beställas från enheten: Box 6806, 113 86 Stockholm, 

tel: 08-54 54 77 20, fax: 08-54 54 77 30, e-post: kslab@ksla.se 

SKOGS- OCH LANTBRUKSHISTORISKA MEDDELANDEN (SOLMED) 

SOLMED, utges av ANH. Redaktörer: Lars Ljunggren och Per Thunström. SOLMED kan 

beställas från Akademiens bibliotek, adress enligt ovan. Nedan följer en förteckning på SOLMEDvolymer 

och övriga skrifter i urval. 

Nr 35 LANTBRUKARNAS ORGANISATIONER. Agrart och kooperativt 1830–1930. 

Av Olof Brandesten. 2005 Inbunden, 485 s., ill. Pris: 300 kr. 

Nr 34 SKOG I FÖRÄNDRING. Vägen mot ett rationellt och uthålligt skogsbruk i Norrland 

ca 1940–1990. 

Av Stig Hagner. 2005 Inbunden, Inbunden, 394 s., ill. i färg. Pris: 250 kr. 

Nr 33 BRUKA, ODLA, HÄVDA. Odlingssystem och uthålligt jordbruk under 400 år. 

Redaktörer Ulf Jansson och Erland Mårald. 2005. Inbunden, 323 s., ill., delvis i färg. Pris 250 kr. 

Nr 32 JORDBRUKARNAS KOOPERATIVA FÖRENINGAR och intresseorganisationer i ett 

historiskt perspektiv. 

Redaktör Reine Rydén. 2004. Inbunden, 352 s., ill. Pris 250 kr. 

Nr 31 HÄGNADERNAS ROLL FÖR JORDBRUKET OCH BYALAGET 1640–1900. 

Av Örjan Kardell. 2004. Inbunden, 277 s. ill., delvis i färg. Pris 250 kr. 

197

Nr 30 FRÅN BYATJUR TILL GENTEKNIK. Milstolpar i svensk husdjursgenetik och husdjursavel 

under 1900-talet. 

Av Jan Rendel. 2003. Inbunden, 315 s., ill., delvis i färg. Pris 250 kr. 

Nr 29 FÖR MODERNÄRINGENS MODERNISERING. Två studier av Kungl. Skogs- och 

Lantbruksakademiens tillkomst och tidiga historia. 

Av Nils Edling. 2003. Inbunden, 248 s., ill. Pris 175 kr. 

Nr 28 GROVEDA. Om en bondgårds ekonomiska historia 1786–1950. 

Av Karl-Henrik Pettersson. 2002. Inbunden, 255 s., ill., delvis i färg. Pris 175 kr. 

Nr 27 ETT REFORMVERK UNDER OMPRÖVNING. Skifteslagstiftningens förändringar 

under första hälften av 1800-talet. 

Av Ronny Pettersson. 2003. Inbunden, 309 s., ill. Pris 175 kr. 

Nr 26 REGIONALA FRÄMJARE AV DE AREELLA NÄRINGARNA UNDER 200 ÅR. Hushållningssällskapens 

historiker, periodiska skrifter och arkiv. 

Av Olof Kåhrström. 2002. Inbunden, 316 s., ill. Pris 175 kr. 

Nr 24 C.L. OBBARIUS. En nydanare i Bergslagens skogar vid 1800-talets mitt. 

Av Bengt Brynte. 2002. Inbunden, 240 s., ill., delvis i färg. Pris 175 kr. 

Nr 23 EXPERIMENTALFÄLTET. Kungl. Lantbruksakademiens experiment- och försöksverksamhet 

på Norra Djurgården i Stockholm 1816–1907. 

Av Ulrich Lange. 2000. Inbunden, 408 s., ill., delvis i färg. Pris 175 kr. 

Nr 22 SKOGHISTORISK FORSKNING I EUROPA OCH NORDAMERIKA. Vad är skogshistoria, 

hur har den skrivits och varför? 

Redaktör Ronny Pettersson. 1999. Inbunden, 358 s., ill. Pris 200 kr. 

Nr 21 I MÖTET MELLAN JORDBRUK OCH KEMI. Agrikulturkemins framväxt på Lantbruksakademiens 

Experimentalfält 1850–1907. 

Av Erland Mårald. 1998. Inbunden, 200 s., ill. Pris 150 kr. 

Nr 19 BERGSLAGET OCH SKOGEN. En skogschefs hågkomster från Stora Kopparbergs 

Bergslags AB åren 1940–1970. 

Av Carl Gustaf Sundberg. Inledning av Ulrich Lange. 1997. Inbunden, 96 s., ill. Pris 75 kr. 

Nr 18 GUD BEVARE UTSÄDET! Produktionen på en västsvensk ensädesgård: Djäknebol i 

Hallands skogsbygd 1760–1865. 

Av Lennart Andersson Palm. 1997. Inbunden, 224 s., ill. Pris 75 kr. 

Nr 16 FRÅN HÖFRÖ TILL VALLFRÖ. Den svenska fröförsörjningen 1740–1870. 

Av Lennart Kåhre. 1996. Hft., 252 s., ill. 75 kr. 

Nr 15 PETER HERNQUISTS SJUKDOMSLÄRA – HUSDJURENS INRE SJUKDOMAR. 

En handskrift om 1700-talsmedicin vid Veterinärinrättningen i Skara. 

Tolkning, inledande artikel och kommentarer av Ivar Dyrendahl. 1996. Hft., 318 s., ill. Pris 75 kr. 

198

Nr 14 SVENSK POTATISODLING. Utveckling under 1900-talet. 

POTATISEN I FORSKNING OCH UNDERVISNING. Institutionen för växtodlingslära i Ultuna 

1957–1991. 

Av Birger Svensson. 1996. Hft., 105 s., ill. Pris 75 kr. 

Nr 6 FÅLLNÄS GÅRD. Några nedslag i ett Södertörns-gods agrara historia. 

Av Göran Samuelsson och Magnus Toll. 1994. Hft., 190 s., ill. Pris 100 kr. 

MISCELLANIA 

PERSONBIBLIOGRAFIER 

Nr 1 LITTERATUR OM VIRKESMÄTNING som behandlar Sverige och några andra länder 

– källitteratur och historiker. 

Sammanställning gjord av Eva Tullgren. 2001. Hft., 60 s. Pris 25 kr. 

LITTERATURFÖRTECKNINGAR 

Nr 1 LITTERATUR OM VIRKESMÄTNING som behandlar Sverige och några andra länder 

– källitteratur och historiker. 

Sammanställning gjord av Eva Tullgren. 2001. Hft., 60 s. Pris 25 kr. 

SMÅSKRIFTER 

Nr 5 ATLAS 1900 – Handledning till en digital atlas över jordbruket kring år 1900. 

Av Ulf Jansson. 2004. Hft., 37 s., illustrerad, helt i färg. Gratis. 

Nr 4 KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIENS HUS – Akademiens byggnader i 

Stockholm från 1813 till idag. 

Av Ulrich Lange. 2003. Hft., 32 s., ill., delvis i färg. Pris: 50 kr. 

Nr 3 DE OSKÄLIGA KREATUREN! Något om synen på lantbrukets djur de senaste 200 åren. 

Redaktör Niklas Cserhalmi. 2002. Hft., 86 s., ill. Pris: 75 kr. 

Nr 2 VÄGVISARE TILL DET FORNA EXPERIMENTALFÄLTET I FRESCATI, STOCK- 

HOLMS UNIVERSITET – för dig som vill veta mer om Djurgårdens och universitetsområdets 

historia. 

Av Ulrich Lange. 2001. Hft., 24 s., ill., delvis i färg. Pris 25 kr. 

Nr 1 TILL HERRAR MOTORPLOGÄGARE! Svenska Motokulturföreningen och den tidiga 

traktoriseringen i Sverige (1908–1926). Skriften innehåller även en förteckning från 1921 över 

traktorer och motorplogar i Sverige. 

Av Per Thunström. 2001. Hft., 78 s., ill. Pris 50 kr. 

199

200

noter + litt 177-200 - och Lantbruksakademien

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?