bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet
bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet
bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning<br />
Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10<br />
BoIB, basgrupp 3<br />
och Miljö och Vattenteknik, Ekonomprogrammet med naturresursinriktning, Landskapsarkitekt-<br />
programmet, Naturresursprogrammet - biologi och mark och Veterinärprogrammet. På institu-<br />
tionen för ekonomi bedrivs utbildning och forskning inom agrarhistoria, företagsekonomi och<br />
nationalekonomi med inriktning mot naturresurser och areella näringar. Institutionen har som<br />
generell verksamhetsidé att utveckla ekonomiska (både företags och nationalekonomiska) och<br />
agrarhistoriska kunskaper om de biologiska naturresurserna och människans användande och<br />
vård av dessa. Det finns två grundutbildningsprogram: Ekonomagronomprogrammet, som är på<br />
180 poäng och har 20 platser och Ekonomprogrammet med naturresursinriktning, 160 poäng och<br />
60 platser. Inom båda programmen kan studenten välja mellan att göra examensarbetet inom<br />
national- eller företagsekonomi.<br />
SLU har som målsättning att grundutbildningen ska vara av absolut högsta klass och ska<br />
kunna jämföras med övriga ekonomiinstitutioner i såväl Sverige som utomlands (Ekonomi/SLU<br />
2005-05-09).<br />
I stort sett varje högskola och <strong>universitet</strong> i Sverige har kurser i nationalekonomi. I <strong>bilaga</strong> C finns<br />
tabeller bifogade, som visar det stora intresset för ämnet nationalekonomi (Högskoleverket 2005-<br />
04-15).<br />
METODER INOM NATIONALEKONOMI<br />
Metoderna skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv nationalekonomen antar. Studeras ekono-<br />
min ur mikroekonomiskt perspektiv ser man till hur de enskilda aktörerna beter sig (som t ex<br />
konsumenter, löntagare, investerare eller företag). I detta perspektiv studeras även hur olika aktö-<br />
rer möts på olika marknader eller går samman i företag. Detta görs för att ”bättre förstå hur<br />
marknader och företag uppstår och utvecklas, varför de skiljer sig från varandra och hur de på-<br />
verkas av politiska beslut eller internationella förhållanden.” (Nohagen 2004, 33)<br />
Det andra perspektivet är makroekonomiskt perspektiv. Då studeras samhällsekonomin ur<br />
ett helhetsperspektiv. Centralt blir då de stora flödena och variablerna, som till exempel BNP,<br />
ränta, växelkurs, arbetslöshet och inflation. BNP är här den centrala variabeln. Den totala aktivi-<br />
teten i samhällsekonomin står i centrum.<br />
Den centrala metoden inom nationalekonomin är att med utgångspunkt i matematiska mo-<br />
deller formulera teorier som sedan testas mot den ekonomiska verkligheten. Dock är samhället<br />
9