bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet
bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet
bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning<br />
Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10<br />
BoIB, basgrupp 3<br />
Inom nationalekonomi talar man förutom mikroekonomi även om makroekonomi, som<br />
växte fram långt senare på 1930-talet. Under depressionen uppstod intresset att studera de dåliga<br />
ekonomiska beslut som fattades och makroteorin utvecklades. En nyckelperson här var John<br />
Maynard Keynes med ”The General Theory of Employment, Interest and Money”, 1936. Den syn<br />
som finns om mikro- och makroteori är idag förändrad. Det förhållande man ansåg fanns mellan<br />
dessa två teorier fick alltmer kritik av <strong>ekonomer</strong>na och idag pågår forskning av detta (NE 2005-<br />
04-16).<br />
NATIONALEKONOMI I SVERIGE<br />
Nationalekonomin föddes i Sverige 1741, <strong>vid</strong> juridiska institutionen i <strong>Uppsala</strong>, då landet fick sin<br />
första professur inom ämnet. Det var Anders Berch <strong>vid</strong> svenska handelskammaren som skrivit<br />
och försvarat en avhandling om just behovet av en sådan professur. Han fick den mäktiga titeln<br />
Juris Prudentiae, Oeconomiae et Commerciorum Professor, till sina efterföljares stora avund.<br />
Nationalekonomi som <strong>universitet</strong>sämne i Sverige växte fram i sin nuvarande form under<br />
1900-talet, först influerad av Tyskland, och senare av USA. De första professurerna var förlagda<br />
till den juridiska fakulteten. En av de första och mest betydande national<strong>ekonomer</strong>na i Sverige<br />
var Knut Wicksell, en på sin tid mycket kontroversiell karaktär som 1901 blev professor i<br />
nationalekonomi i Lund (en av två sådana professorer i landet).<br />
Under 1930-talet utvecklades i Sverige den s.k. ”Stockholmsskolan” där bland annat<br />
Gunnar Myrdal och nobelpristagaren Bertil Ohlin ingick (se <strong>bilaga</strong> B för mer information).<br />
Stockholmsskolan nådde på egen hand ungefär samma slutsatser som Keynes.<br />
I Sverige har national<strong>ekonomer</strong> till relativt stor grad varit med och påverkat den ekono-<br />
misk-politiska processen. Det beror antagligen på att Sverige är ett så pass litet land. Stockholms-<br />
skolan bidrog under Ernst Wigforss (se Bilaga B) tid som finansminister till att Sverige blev det<br />
första landet i världen som bedrev en aktiv stabiliseringspolitik, och länge följde man den keyne-<br />
sianska modellen.<br />
En kritiker som påstod att den svenska blandekonomin inte skulle hålla var Erik Dahmén,<br />
som istället följde den schumpeterianska skolan. Efter att den svenska ekonomin på 1970-talet<br />
gick nedåt, precis som han förutsett, så började fler och fler lyssna på honom, och på 1990-talet<br />
var han en av de mest populära nationalekonomiska teoretikerna.<br />
7
Change language