bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet
bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet
UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10 BoIB, basgrupp 3 En mycket viktig teoretisk ekonom. Visade bland annat hur multiplikatoreffekten (då en viss köpkraftsförändring späder på sig själv) kan samverka med investeringssvängar så att resultatet blir att den ekonomiska utvecklingen börjar svänga i konjunkturcykler. Också den som skrivit århundradets mest lästa lärobok inom ämnet, Economics. (Den kom ut tidigt 1950-tal.) Lyfte nivån på matematiska analyser inom ämnet (Eklund 1995, 157). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Samuelson.html Joseph Schumpeter Entreprenören är en central figur i samhällsekonomin. Schumpeter är jämte Keynes 1900-talets mest inflytelserika ekonomiska teoretiker. I Capitalism, Socialism and Democracy (1942) skriver han att kapitalismen kommer gå under därför att den är för framgångsrik (och det skulle delvis vara ekonomernas fel, därför att de glömt bort verkligheten) (Eklund 1995, 132-33). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Schumpeter.html Amartya Sen Värfärdsteori. Poverty and Famines 1981. Rationell humanist. Hans teorier ligger nära FN:s "Human Development Index" (Eklund 1999, 123). Läs mer: http://www.nd.edu/~kmukhopa/cal300/calcutta/amartya.htm Adam Smith Smith var den som grundlade nationalekonomin som vetenskap. Skrev The Wealth of the Nations 1776. (Vad skapar välstånd?) Hade en laissez-faire attityd till konkurrens, men tyckte att staten borde försvara den fria konkurrensen mot kapitalisterna. Lade grunden till den liberala ekonomiska ideologin (Eklund 1995, 97). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Smith.html Gunnar Sträng Svensk finansminister 1955-76 (Eklund 1995, 354). James Tobin Troligtvis den mest betydelsefulla keynesianen. Utvecklade den så kallade portföljvalsteorin (den teori som analyserar hur människor väljer att förvalta sina tillgångar) (Eklund 1995, 232). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Tobin.html Thorstein Veblen Veblen blev världsberömd genom sin bok The Theory of the Leisure Class (1899) där han hånfullt förkastade nationalekonomernas försök att förenkla verkligheten i modellform och reducera människor till ekvationer, och motsatte sig alltså Jevons teori om "the economic man". Veblen är en av grundarna till den "institutionalistiska" skolan (Eklund 1995, 41). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Veblen.html Leon Walras Använde jämviktsmodellen för att visa hur olika (internationella) marknader hänger ihop. Skrev Eléments d'economie politique pure (1874) (Eklund 1995, 62). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Walras.html Knut Wicksell Sveriges mest betydelsefulla teoretiska nationalekonom. Politiskt radikal (hade åsikter som bla allmän rösträtt för både män OCH kvinnor). Uppmärksammade kreditmarknadens roll i ekonomin. Skrev Föreläsningar i Nationalekonomi 1901 (Eklund 1995, 214). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Wicksell.html 42
UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10 BoIB, basgrupp 3 BILAGA C STUDIETAL I NATIONALEKONOMI Källa: Högskoleverket 2005-04-15 Antal studenter som läste nationalekonomi höstterminen 2002 Högskola Kvinnor Män Totalt Blekinge tekniska högskola 93 85 178 Göteborgs universitet 202 369 571 Handelshögskolan i Stockholm 348 683 1031 Högskolan Dalarna 160 121 281 Högskolan Kristianstad 107 97 204 Högskolan i Borås 67 60 127 Högskolan i Gävle 134 119 253 Högskolan i Halmstad 137 167 304 Högskolan i Jönköping 256 294 550 Högskolan i Kalmar 60 51 111 Högskolan i Skövde 213 224 437 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 81 27 108 Högskolan på Gotland 15 19 34 Karlstads universitet 198 185 383 Linköpings universitet 268 363 631 Luleå tekniska universitet 190 213 403 Lunds universitet 514 762 1276 Malmö högskola 39 16 55 Mitthögskolan 83 69 152 Mälardalens högskola 111 76 187 Stockholms universitet 432 567 999 Sveriges lantbruksuniversitet 72 70 142 Södertörns högskola 246 216 462 Umeå universitet 154 207 361 Uppsala universitet 217 283 500 43
- Page 1 and 2: ”Alla vägar leder till national-
- Page 3 and 4: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 5 and 6: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 7 and 8: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 9 and 10: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 11 and 12: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 13 and 14: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 15 and 16: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 17 and 18: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 19 and 20: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 21 and 22: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 23 and 24: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 25 and 26: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 27 and 28: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 29 and 30: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 31 and 32: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 33 and 34: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 35 and 36: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 37 and 38: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 39 and 40: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 41: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 45: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning<br />
Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10<br />
BoIB, basgrupp 3<br />
En mycket viktig teoretisk ekonom. Visade bland annat hur multiplikatoreffekten (då en viss köpkraftsförändring<br />
späder på sig själv) kan samverka med investeringssvängar så att resultatet blir att den ekonomiska utvecklingen<br />
börjar svänga i konjunkturcykler. Också den som skrivit århundradets mest lästa lärobok inom ämnet, Economics.<br />
(Den kom ut tidigt 1950-tal.) Lyfte nivån på matematiska analyser inom ämnet (Eklund 1995, 157). Läs mer:<br />
http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Samuelson.html<br />
Joseph Schumpeter<br />
Entreprenören är en central figur i samhällsekonomin. Schumpeter är jämte Keynes 1900-talets mest inflytelserika<br />
ekonomiska teoretiker. I Capitalism, Socialism and Democracy (1942) skriver han att kapitalismen kommer gå under<br />
därför att den är för framgångsrik (och det skulle delvis vara <strong>ekonomer</strong>nas fel, därför att de glömt bort verkligheten)<br />
(Eklund 1995, 132-33). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Schumpeter.html<br />
Amartya Sen<br />
Värfärdsteori. Poverty and Famines 1981. Rationell humanist. Hans teorier ligger nära FN:s "Human Development<br />
Index" (Eklund 1999, 123). Läs mer: http://www.nd.edu/~kmukhopa/cal300/calcutta/amartya.htm<br />
Adam Smith<br />
Smith var den som grundlade nationalekonomin som vetenskap. Skrev The Wealth of the Nations 1776. (Vad skapar<br />
välstånd?) Hade en laissez-faire attityd till konkurrens, men tyckte att staten borde försvara den fria konkurrensen<br />
mot kapitalisterna. Lade grunden till den liberala ekonomiska ideologin (Eklund 1995, 97). Läs mer:<br />
http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Smith.html<br />
Gunnar Sträng<br />
Svensk finansminister 1955-76 (Eklund 1995, 354).<br />
James Tobin<br />
Troligtvis den mest betydelsefulla keynesianen. Utvecklade den så kallade portföljvalsteorin (den teori som analyserar<br />
hur människor väljer att förvalta sina tillgångar) (Eklund 1995, 232). Läs mer:<br />
http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Tobin.html<br />
Thorstein Veblen<br />
Veblen blev världsberömd genom sin bok The Theory of the Leisure Class (1899) där han hånfullt förkastade<br />
national<strong>ekonomer</strong>nas försök att förenkla verkligheten i modellform och reducera människor till ekvationer, och motsatte<br />
sig alltså Jevons teori om "the economic man". Veblen är en av grundarna till den "institutionalistiska" skolan<br />
(Eklund 1995, 41). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Veblen.html<br />
Leon Walras<br />
Använde jämviktsmodellen för att visa hur olika (internationella) marknader hänger ihop. Skrev Eléments d'economie<br />
politique pure (1874) (Eklund 1995, 62). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Walras.html<br />
Knut Wicksell<br />
Sveriges mest betydelsefulla teoretiska nationalekonom. Politiskt radikal (hade åsikter som bla allmän rösträtt för<br />
både män OCH kvinnor). Uppmärksammade kreditmarknadens roll i ekonomin. Skrev Föreläsningar i Nationalekonomi<br />
1901 (Eklund 1995, 214). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Wicksell.html<br />
42
Change language