bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet

UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning
Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10
BoIB, basgrupp 3
Monetär union (monetary union): Två eller flera länder med gemensam valuta, penningpolitik och centralbank. I
en monetär union utjämnas räntor, inflationstakter och priser.
Monopol (monopoly): Marknadsform som kännetecknas av att det på en marknad endast finns en säljare samt att
det inte finns några näraliggande substitut till monopolistens produkt. Motsatsen, att det endast finns en köpare, benämns
monopson.
Multiplikator (multiplier): I ekonomisk teori kvoten mellan ändringen i den variabel man vill förklara (den beroende
variabeln) och ändringen i den oberoende (exogena) variabel som enligt modellen är orsak till ändringen i den
beroende variabeln.
Nationalbudget (national budget): Översikt över utvecklingen inom ett lands ekonomi och prognos i ett kort- och
medelfristigt perspektiv (vanligen två år, men även fem förekommer) som bl.a. utgör underlag för statsmakternas
beslut rörande den ekonomiska politiken. I Sverige sedan 1948.
Nationalekonomi (economics): Samhällsvetenskap som studerar det ekonomiska livet i större skala inom och
mellan nationer.
Normativ nationalekonomi (normative economics): Den del av nationalekonomin som beskriver och studerar hur
de ekonomiska förhållandena borde vara utifrån olika värderingar.
Offentlig ekonomi (public economics): Studiet av den offentliga sektorns uppgifter och inverkan på samhällsekonomin.
Tre huvuduppgifter: 1) att styra utnyttjandet och fördelningen av produktionsresurser till olika
användningsområden: 2) att påverka välfärdens fördelning mellan olika individer och hushåll: 3) att stabilisera samhällsekonomin
för att bl.a. upprätthålla full sysselsättning och stabila priser.
Oligopol (oligopoly): Marknadsform som kännetecknas av att antalet säljföretag på marknaden är litet och att det
ömsesidiga beroendet mellan dessa är stort.
Osynliga handen (the invisible hand): Företag och hushåll fattar beslut främst utifrån sin egen fördel och skapar
därmed rätt balans på marknaden.
Paritet (parity): Inom nationalekonomi vanligen detsamma som ränteparitet, dvs. det samband mellan priser
och/eller räntor som måste råda om inte en tendens till köp och försäljningar (och därmed prisförändringar) skall
göra sig gällande (jfr arbitrage).
Penningpolitik (monetary policy): De ekonomisk-politiska åtgärder som påverkar penningmängd, kreditgivning
och räntenivå i ett land.
Phillips-kurva: Kurva som visar på ett samband mellan arbetslöshet och lönestegringstakt (inflation).
Planekonomi (planned (command) economy): Nationell ekonomi som kännetecknas av att resursfördelningen
huvudsakligen samordnas inom en statlig, central planmyndighet.
Politisk ekonomi (political economy): Äldre benämning på nationalekonomi eller samhällsekonomi som togs i bruk
i Frankrike på 1600-talet och därefter även kom att användas i England. Från slutet av 1800-talet började termen
economics användas i engelskan i stället för political economy.
Positiv nationalekonomi (positive economics): Den del av nationalekonomin som beskriver och studerar vilka ekonomiska
förhållanden som faktiskt råder.
Produktionsfaktor (factor of production): Produktionsmedel, inom nationalekonomin beteckning för de olika
resurser med vars hjälp varor och tjänster produceras.
Realbalanseffekt (real-balance effect): Effekt av ändringar i relationen penningmängd och prisnivå.
Relativ fördel (incentive) : Den förväntade förtjänsten av ett beslut minus dess alternativkostnad.
Revalvering (revaluation): Höjning av en valutas officiella värde i förhållande till andra valutor.
Ränta (interest): Avkastning på kapital ev. priset på kredit.
Substitution (substitution): Inom nationalekonomin samlingsterm för de åtgärder som konsumenter och producenter
vidtar för såväl kort- som långsiktiga anpassningar till ändringar i teknik, preferenser eller resurstillgångar i
samhället.
Subvention (subsidy): Ekonomiskt understöd (från staten).
Walras' lag: Nationalekonomiskt samband uppkallat efter Léon Walras som innebär att utbuds- och efterfrågekurvorna
på de olika marknaderna inte är oberoende av varandra.
39