bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet

UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning
Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10
BoIB, basgrupp 3
BILAGA A ORDLISTA
(Hämtad och omarbetat i störste delen från Nationalencyklopedin (2005-04-16). Engelska ord inom
parentes för några av termerna)
Nationalekonomi på andra språk: Economics (eng.), économie (fr.), Wirtschaft (ty.), Economía (sp.),
samfunnsøkonomi (no.), økonomi (da.), kansantalous (fi.), Экономика (rus.).
Alternativkostnad (opportunity cost): Värdet av ett ”offrande” genom att använda resurserna till att uppnå
något.
Arbete (work): Mänsklig verksamhet som bidrar till produktionen av nyttigheter.
Arbetsmarknad (labour market): Marknad där arbetskraft efterfrågas mot betalning (lön) och där individerna
(hushållen) utbjuder arbetskraft mot betalning.
Arbetsmarknadspolitik: Statens selektiva åtgärder för att främja sysselsättningen, motverka arbetslösheten
och förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.
Arbitrage (foreign exchange dealings): Handel med valutor, värdepapper eller varor där man utnyttjar kurs- eller
prisskillnader.
Beslutsvariabel (decision variable): I ekonomisk teori en variabel vars värde den beslutande själv kan bestämma.
T.ex. kan försäljningspriset betraktas som en beslutsvariabel för en monopolist.
BNI – se bruttonationalinkomst.
BNP – se bruttonationalprodukt.
Bruttonationalinkomst (BNI) (gross national income – GNI): Med utgångspunkt i BNP till marknadspris kan BNI
till marknadspris beräknas genom att lägga till utländska faktorinkomster (löner, kapital- och företagarinkomster)
och drar ifrån faktorinkomster till utland.
Bruttonationalprodukt (BNP) (gross national product - GNP): Sammanlagda värdet av varor och tjänster för
slutlig användning som produceras för marknaden och den offentliga sektorn i ett land under en period, vanligen ett
år.
Bytesbalans (balance of payments): Sammanställning som omfattar ett lands export, import och vissa transfereringar
till och från utlandet, en del av betalningsbalansen.
Deflation (deflation): Att den allmänna prisnivån faller ev. att ekonomisk aktivitet minskar i ett land.
Demografi (demograpghy): Vetenskapen om mänskliga befolkningars struktur och utveckling.
Depression (depression): Lågkonjunktur, period med minskad efterfrågan och sysselsättning samt starkt sjunkande
eller låga priser.
Devalvering (devaluation): Sänkning av en valutas officiella värde i förhållande till andra valutor.
Dualekonomi: En ekonomi som omfattar två produktionssätt med var sin utvecklingslogik.
Efterfrågeteori: Nationalekonomisk teori för hushållens efterfrågan på varor och tjänster, även teori för företagens
efterfrågan på produktionsfaktorer (arbete, kapital och mark) samt för efterfrågan på olika typer av finansiella tillgångar
(pengar, valutor, aktier m.m.).
Ekonometri (econometrics): Mätning av ekonomiska storheter med mat. och statist. metoder, för att exakt beskriva
den ekonomiska verkligheten: särsk. i nationalekon. sammanhang.
Ekonomisk tillväxt (economic growth): Ökning av faktiska nationalprodukten.
Faktorinkomst (factor income): Ersättning till produktionsfaktor för insats i produktionen, t.ex. lön, ränta mm.
Finanspolitik: Statens inkomst- och utgiftspolitik i syfte att påverka tillväxt, sysselsättning, efterfrågan och prisutveckling,
t.ex. att sänka eller höja skatter och bidrag.
Förloppsanalys: Teoretisk undersökning av hur ett konjunkturförlopp utvecklas under flera perioder.
Förädlingsvärde (value added): Utgörs inom ett företag av värdet av de varor och tjänster som företaget producerar
minus värdet av de råvaror, halvfabrikat och liknande som företaget köper från andra företag.
Harrod–Domar-modellen (the Harrod-Domar model): Modell för ekonomisk tillväxt, utvecklad av Roy Harrod
1939 och Evsey D. Domar 1946–47 (oberoende av varandra). H. bygger på jämviktsvillkoret att sparandet är lika
med investeringarna. Investeringarna ökar produktionskapaciteten, och därmed nationalinkomsten. Den högre
nationalinkomsten leder till ökat sparande, och vid jämvikt till större investeringar under nästa period.
Homo oeconomicus (The economic man): Den uteslutande ekonomiskt beräknande människan, modellperson,
främst i klassisk nationalekonomi, för att illustrera konsekvenser av handlande utifrån egenintresse och vinstbegär.
37