bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet

bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet

16.07.2013 Views

UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10 BoIB, basgrupp 3 eral. Söker man publikationer inom ett helt okänt område går det bra att söka sig fram med hjälp av ämnesorden. Exempel: Sökning av avhandlingar inom området B, Schools of Economic Thought and Metho- dology. Gå in på Subject/ JEL codes. Klickar man på Search under bokstaven B visar det sig att 43 publikationer finns klassificerade under bokstaven. Förhoppningsvis finner vi vad vi söker, till exempel nummer 11 på listan: Gunnar Westin Silverstolpe - folkbildare, poet och naivistisk nationalekonom. Klicka på titeln och klicka sedan på B 31 (follow links to similar papers) . Det finns nio dokument under B31. B 3= History of Thought: Individuals B 31= Individuals När område och en passade avhandling är lokaliserad är det lätt att fortsätta söka efter lik- nande dokument. Vet man att en av JEL-koderna (en av därför att det kan finnas ett flertal koder som passar in på en och samma avhandling) är J 13, kan man gå in på J, sedan väljer man Refine eller Search och sedan 13. Då kommer alla publikationer under J 13 upp (S-WoPEc 2005-05-03). 4. DATABASER För en nationalekonom är Internet den källa som är mest användbar. Där publiceras forsknings- rapporter, artiklar och böcker med den allra senaste forskningen. Databasernas funktion blir där- med av stor vikt för domänen nationalekonomi när man söker efter information på webben (Guvå, Mellander). Databaser relevanta för Nek.inst. vid UU finns tillgängliga både via EK-UB och via insti- tutionens hemsida. De som är listade på hemsidan är: Databasen LINDA (Longitudinal INdivi- dual DAta for Sweden), EcoWin, HUS-data (Hushållens ekonomiska levnadsförhållanden), OECD-data, SCB (Statistiska Centralbyrån) och AKU (Arbetskraftsundersökningar) (Nationalekonomiska institutionen 2005-04-16). Dessa databaser innehåller statistiska data och används i empirisk forskning (Guvå, Mellander). Databaserna finns dels på nätet och dels via institutionens server, men finns även tillgänglig i CD-ROM-format. 22

UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10 BoIB, basgrupp 3 Av de 413 databaser, e-böcker och uppslagsverk som per 2005-05-04 finns tillgängliga via universitetsbiblioteket, uppges 70 ”vara av intresse för institutionerna i Ekonomikum”, och 20 stycken har relevans för ämnet ekonomi. De 20 är: AffärsData, Arbetsrätt, Bolagsfakta, Business Source Premier, CEPR Discussion Papers, Comtrade, EconLit, Emerald, Factica.com, FAR KOMPLETT, Global Development Finance, IBSS – International Bibliography of the Social Sciences, IFS Online, Market Manager, NetLibrary, SIX Trust, SourceOECD, Sveriges handelskalender jämte Stortele och ISO-guiden, World Bank Africa database och World Devel- opment Indicators (U-UB 2005-05-10). Databaserna Arbetsrätt, Global Development Finance och World Development Indicators finns tillgängliga på CD-ROM i EK-UB, medan databaserna FAR KOMPLETT, Market Manager och SIX Trust nås via inloggning från dator i biblioteket. Övriga nås via webben från uppkoppling via UU. Förutom ett par större statistiska databaser är det nordiska leverantörer och de stora databasproducenterna CSA, EBSCO, Elsevier och Emerald som är de mest fram- trädande. Databasvärderna kan enligt Rowley & Farrow (2000) delas in i olika typer av tjänster: Stormarknads-typen, specialiserade tjänster, förlagstjänster, plattformtjänster och bibliografiska tillbehör. De allra flesta av databaserna inom ekonomi kan placeras i grupperna specialister eller förlagstjänster. Andra databaser som berör eller är av relevans för ämnet finns också via U-UB:s länk: Portaler, länkar och sökverktyg → Samhällsvetenskap/Juridik → Ekonomi → National- ekonomi. Vid genomgång av biblioteket med Jenny Betmark blev databaserna EconLit, JSTOR, EconBase (se ScienceDirect 1 ) och samlingar av Swopec och Repec framhävt som viktiga. Det är här valt att koncentrera sig om följande databaser: EconLit, IBSS, S-WoPEc, och ScienceDirect. Information om databaserna är hämtat vid besök och genomgång av deras nätsidor. 1 EconBase fanns tillgänglig på nätet genom ScienceDirect-avtalet och var aktiv så sent som i mars. Den gav tillgång till artiklar och abstracts ur ca. 60 tidskrifter från förlaget Elsevier. Vid undersökning 050503 var databasen stängd, och efter förfrågan till Jenny Betmark rekommenderade hon att man då använde ScienceDirect (Betmark 050503). Länken till EconBase blev borttagen dagen efter. 23

UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning<br />

Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10<br />

BoIB, basgrupp 3<br />

Av de 413 databaser, e-böcker och uppslagsverk som per 2005-05-04 finns tillgängliga via<br />

<strong>universitet</strong>sbiblioteket, uppges 70 ”vara av intresse för institutionerna i Ekonomikum”, och 20<br />

stycken har relevans för ämnet ekonomi. De 20 är: AffärsData, Arbetsrätt, Bolagsfakta, Business<br />

Source Premier, CEPR Discussion Papers, Comtrade, EconLit, Emerald, Factica.com, FAR<br />

KOMPLETT, Global Development Finance, IBSS – International Bibliography of the Social<br />

Sciences, IFS Online, Market Manager, NetLibrary, SIX Trust, SourceOECD, Sveriges<br />

handelskalender jämte Stortele och ISO-guiden, World Bank Africa database och World Devel-<br />

opment Indicators (U-UB 2005-05-10).<br />

Databaserna Arbetsrätt, Global Development Finance och World Development Indicators<br />

finns tillgängliga på CD-ROM i EK-UB, medan databaserna FAR KOMPLETT, Market<br />

Manager och SIX Trust nås via inloggning från dator i biblioteket. Övriga nås via webben från<br />

uppkoppling via UU. Förutom ett par större statistiska databaser är det nordiska leverantörer och<br />

de stora databasproducenterna CSA, EBSCO, Elsevier och Emerald som är de mest fram-<br />

trädande.<br />

Databasvärderna kan enligt Rowley & Farrow (2000) delas in i olika typer av tjänster:<br />

Stormarknads-typen, specialiserade tjänster, förlagstjänster, plattformtjänster och bibliografiska<br />

tillbehör. De allra flesta av databaserna inom ekonomi kan placeras i grupperna specialister eller<br />

förlagstjänster.<br />

Andra databaser som berör eller är av relevans för ämnet finns också via U-UB:s<br />

länk: Portaler, länkar och sökverktyg → Samhällsvetenskap/Juridik → Ekonomi → National-<br />

ekonomi.<br />

Vid genomgång av biblioteket med Jenny Betmark blev databaserna EconLit, JSTOR,<br />

EconBase (se ScienceDirect 1 ) och samlingar av Swopec och Repec framhävt som viktiga. Det är<br />

här valt att koncentrera sig om följande databaser: EconLit, IBSS, S-WoPEc, och ScienceDirect.<br />

Information om databaserna är hämtat <strong>vid</strong> besök och genomgång av deras nätsidor.<br />

1 EconBase fanns tillgänglig på nätet genom ScienceDirect-avtalet och var aktiv så sent som i mars. Den gav tillgång<br />

till artiklar och abstracts ur ca. 60 tidskrifter från förlaget Elsevier. Vid undersökning 050503 var databasen stängd,<br />

och efter förfrågan till Jenny Betmark rekommenderade hon att man då använde ScienceDirect (Betmark 050503).<br />

Länken till EconBase blev borttagen dagen efter.<br />

23

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!