bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet

bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet

16.07.2013 Views

UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10 BoIB, basgrupp 3 soner med fjärrlån. De beställer varje arbetsdag, och skickar mail till låntagaren när boken är klar för avhämtning (Betmark 2005-05-03). SLU: S BIBLIOTEK SLU bibliotekens katalog heter LUKAS ( hemsida: http://lukas.slu.se/F). Vid en fritextsökning på ”nationalekonomi” får man 250 träffar och på ”economics” får man 3 708 träffar. Dessa böcker finns dock inte bara på Ultuna utan kan finnas på någon av SLU:s andra institutioner. Biblioteket lånar in mycket från U-UB även om man ibland hänvisar sina studenter dit. I referensavdelningen finns det två bokhyllor, sorterade under Samhälle och Ekonomi. Under huvudindelningen finns följande underindelningar: EU, Geografi, Juridik, Landsrapporter, Landsbygdsutveckling, Stipendier och Utbildning. Man använder sig inte av SAB-systemet. Monografierna inom nationalekonomi är uppställda under ”Ekonomi, samhälle och statistik”. Böckerna är uppställda efter författarnamn och upptar ca 10 meter fördelat på två bokhyllor. Tid- skrifterna är uppställda efter titel och det är därför svårt att säga hur många som behandlar nationalekonomi. Man prenumererar också på ett stort antal elektroniska tidskrifter. SLU pre- numererar på den ekonomiska databasen EconLit. KÄLLOR Databaser som källor När nationalekonomer talar om databaser, pratar de om databaser fyllda med statistiska data, det vill säga samkörda register vad gäller fastighetsregister, bilregister etc. från skatteverket. Uppsala Nationalekonomiska institutions databas heter LINDA (individnivå). Man använder även OECD, FN. Dessa databaser används till att testa teorier. Databaser är ett underlag för forskning, det vill säga statistik. Ämnet handlar om att metoder, mer att styrka sambandet med olika data. Man gör prognoser, kvantifierar med data. Sverige är översållat av data, men det är svårt att få tag i, fram- förallt är det dyrt. Statistiska centralbyrån (SCB) har ju mycket data, men som C & D-student är den svår att ta del av. Mycket av SCB:s uppgifter är sekretessbelagda och det råder en brist på människor som kan sammanställa uppgifterna(Guvå). 18

UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10 BoIB, basgrupp 3 Om en forskare istället vill sysselsätta sig med empirisk forskning gäller dessa databaser: SCB, Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, Riksbanken. Även databaser från OECD (finns det mesta nationalegenskaper, finansiella data) och FN är bra (Mellander). SYSTEM Det fysiska biblioteket Undersökningen av EK-UB gick ut på att se hur informationen är strukturerad. Följande obser- vationer kunde göras: Böckerna inom ämnet nationalekonomi är många och upptar cirka 380 meter fördelat på sju stora hyllgrupper. Dock görs ingen speciell skyltning för att visa var avdelningen national- ekonomi är placerad. Det enda som finns är markeringen med SAB-koden för denna avdelning (Qa). Intill nationalekonomin ligger företagsekonomin (Qb), och det görs ingen speciell skyltning för att skilja de två avdelningarna åt. De nationalekonomiska böckerna är uppställda enligt SAB sedan flytten från Nek.inst. i slutet av 80-talet (Betmark 050418). Tidigare följde man ett egen- gjort system som kunde se ut på följande sätt: Essays in International Economics av Marcus Fleming Nationalekonomiska Institutionen Avdelning 15 NR 135/ 71 Hyckleriets årtionde av Gunnar Adler- Karlsson Nationalekonomiska Institutionen Avdelning 29 NR 78/ 72 Idag är detta system överkryssat och istället står det Qa i alla böcker. Skyltningen till tidskriftrummet kan framstå som något otydlig: det är svårt att hitta en relevant tidskrift om man inte känner till namnet på den. Detta trots att tidskrifter är en av de viktigare publiceringsformerna inom nationalekonomi (Guvå, Mellander). Tidskrifter ställs upp i alfabetisk ordning i bibliotekets tidskriftsrum. De årgångar som finns uppe i tidskriftsrummet i biblioteket är från 1995 och framåt. Äldre årgångar magasineras. Inga tidskrifter gallras, utan det finns tillgång till alla nummer. De äldre numren förs ner i magasinet bland annat på grund av utrymmesbrist. Även avslutade tidskrifter läggs ner i magasinet, med ”avslutad” innebär antingen att den enbart kommer ut i elektroniskt format eller att tidskriften lagts ner. Tidningen Ekonomisk debatt är dock ett undantag från dessa 19

UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning<br />

Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10<br />

BoIB, basgrupp 3<br />

soner med fjärrlån. De beställer varje arbetsdag, och skickar mail till låntagaren när boken är klar<br />

för avhämtning (Betmark 2005-05-03).<br />

SLU: S BIBLIOTEK<br />

SLU bibliotekens katalog heter LUKAS ( hemsida: http://lukas.slu.se/F). Vid en fritextsökning på<br />

”nationalekonomi” får man 250 träffar och på ”economics” får man 3 708 träffar. Dessa böcker<br />

finns dock inte bara på Ultuna utan kan finnas på någon av SLU:s andra institutioner. Biblioteket<br />

lånar in mycket från U-UB även om man ibland hänvisar sina studenter dit.<br />

I referensavdelningen finns det två bokhyllor, sorterade under Samhälle och Ekonomi.<br />

Under huvudindelningen finns följande underindelningar: EU, Geografi, Juridik, Landsrapporter,<br />

Landsbygdsutveckling, Stipendier och Utbildning. Man använder sig inte av SAB-systemet.<br />

Monografierna inom nationalekonomi är uppställda under ”Ekonomi, samhälle och statistik”.<br />

Böckerna är uppställda efter författarnamn och upptar ca 10 meter fördelat på två bokhyllor. Tid-<br />

skrifterna är uppställda efter titel och det är därför svårt att säga hur många som behandlar<br />

nationalekonomi. Man prenumererar också på ett stort antal elektroniska tidskrifter. SLU pre-<br />

numererar på den ekonomiska databasen EconLit.<br />

KÄLLOR<br />

Databaser som källor<br />

När national<strong>ekonomer</strong> talar om databaser, pratar de om databaser fyllda med statistiska data, det<br />

vill säga samkörda register vad gäller fastighetsregister, bilregister etc. från skatteverket. <strong>Uppsala</strong><br />

Nationalekonomiska institutions databas heter LINDA (indi<strong>vid</strong>nivå). Man använder även OECD,<br />

FN. Dessa databaser används till att testa teorier. Databaser är ett underlag för forskning, det vill<br />

säga statistik. Ämnet handlar om att metoder, mer att styrka sambandet med olika data. Man gör<br />

prognoser, kvantifierar med data. Sverige är översållat av data, men det är svårt att få tag i, fram-<br />

förallt är det dyrt. Statistiska centralbyrån (SCB) har ju mycket data, men som C & D-student är<br />

den svår att ta del av. Mycket av SCB:s uppgifter är sekretessbelagda och det råder en brist på<br />

människor som kan sammanställa uppgifterna(Guvå).<br />

18

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!