bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet
bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet
UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10 BoIB, basgrupp 3 skrifterna (Guvå). Vad gäller status så är American Economic Review (AER), den mest prestige- fyllda (Mellander). AER ges ut av American Economic Association (AEA) (AEA 2005-05-07). Det är den största föreningen för nationalekonomer. De ger ut Economic Literature som redovisar vad som finns skrivet i andra tidningar, fördelat ämnesvis (Mellander). Econometrica räknas som en bra och bred föreningstidskrift, medan andra tidskrifter in- riktar sig på specifika ämnen. En tidskrift med fokus på särskilda ämnen kan vara högt rankad av yrkesverksamma inom det området, men inte av nationalekonomer i allmänhet (Mellander). I Sverige är Ekonomisk Debatt den tidskrift där de flesta nationalekonomer publiceras. Det är en populärvetenskaplig tidskrift som används mycket i undervisningen. Språket i tidningen är enkelt och det krävs ingen bredare kunskap för att förstå (Guvå). POPULÄRVETENSKAPLIG KOMMUNIKATION Då nationalekonomi är ett ämne som studerar samhällsekonomin finns det givetvis mycket populärlitteratur på marknaden som behandlar samma ämne som det nationalekonomerna stude- rar. Samhällsekonomi är något som berör oss alla, och många människor känner att de vill ut- trycka sina åsikter om olika aspekter av samhällsekonomin i bokform. Det är inte national- ekonomer som skriver de allra flesta av dessa böcker. De ”populära” böcker man kan finna på marknaden som är skrivna av nationalekonomer är de läroböcker som används i många kurser i nationalekonomi. Om något kan sägas vara ett standardverk i Sverige är det Klas Eklunds Vår Ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin, som år 2004 utkom i sin tionde upplaga (Eklund 2004). Sökningar i internetbokhandlars bokkataloger bekräftar att nationalekonomi är ett populärt ämne. Många har en kategori för ”ekonomi”, och de flesta av dessa har underkategorin ”national- ekonomi”. Annars kan man hitta sådana kategorier som Netbokhandelns ”nationalekonomi och finansväsen” (Netbokhandeln 2005-05-05). Bland de besökta bokhandlarna kunde ingen tendens till några typiska ”bästsäljare” identifieras. De böcker som klassas som nationalekonomiska är många och varierade, liksom förlagen som publicerar dem. Det är svårt att identifiera någon överlägsen aktör på bokmarknaden. SNS förlag (Studieförbun- det Näringsliv och Samhälle) har på sin webbsida listat 192 titlar i ämneskategorin ”national- 12
UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10 BoIB, basgrupp 3 ekonomi”. Hur pass mycket man hittar på andra sidor beror antagligen mer på hur lättillgänglig informationen på dessa sidor är än hur mycket förlagen faktiskt publicerar (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 2005-05-05). Att SNS publicerar så mycket material inom ämnet är inte förvånansvärt. De är ”ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling” (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 2005- 05-05). Timbro, en tankesmedja för näringslivet, har även ett förlag med samma namn. När böcker från Timbro som behandlar samhällsekonomin ges ut får de mycket uppmärksamhet, men det är få böcker som publiceras (Timbro 2005-05-05). Andra områden där man träffar på ”populär” nationalekonomi är i tidningarnas ekonomi- sektioner. DN har en relativt stor ekonomibilaga, och SvD har börjat publicera mer och mer eko- nomi. Det som skrivs i dessa tidningar är enkelt och tillgängligt för alla. Nationalekonomer utta- lar sig dock sällan i TV eller tidningar. De bör hålla sig neutrala, och inte vara opinionsbildare, vilket gör att deras förklaringar kan uppfattas som något långa och tråkiga i media. Enligt Tomas Guvå blir detta inte bra TV, och därför väljer reportrar att istället intervjua till exempel bank- ekonomer. Klas Eklund, chefsekonom på SEB och författare till den populära kursboken Vår Ekonomi, är en nationalekonom som ger rappa, snärtiga svar, och syns därför ofta i TV. Nils Lundgren är ytterligare en nationalekonom som framträder i media (Guvå). Lundgren var chefsekonom på Nordea (1980-1999), grundare och förste redaktör för Ekonomisk Debatt och nuvarande ordförande för paritet Junilistan (Junilistan 2005-05-06). ORGANISATIONER AEA – American Economic Association AEA grundades 1885 i New York. Organisationens mål är uppmuntrandet till ekonomisk forsk- ning, publicering om ekonomiska ämnen, uppmuntran till en fri ekonomisk debatt. Föreningen har idag cirka 18 000 medlemmar. AEA ger bland annat ut American Economic Review och Journal of Economic Literature (JEL) (AEA General information 2005-05-09). Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobels ära 13
- Page 1 and 2: ”Alla vägar leder till national-
- Page 3 and 4: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 5 and 6: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 7 and 8: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 9 and 10: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 11: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 15 and 16: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 17 and 18: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 19 and 20: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 21 and 22: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 23 and 24: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 25 and 26: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 27 and 28: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 29 and 30: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 31 and 32: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 33 and 34: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 35 and 36: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 37 and 38: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 39 and 40: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 41 and 42: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 43 and 44: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
- Page 45: UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och in
UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning<br />
Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10<br />
BoIB, basgrupp 3<br />
ekonomi”. Hur pass mycket man hittar på andra sidor beror antagligen mer på hur lättillgänglig<br />
informationen på dessa sidor är än hur mycket förlagen faktiskt publicerar (Studieförbundet<br />
Näringsliv och Samhälle 2005-05-05). Att SNS publicerar så mycket material inom ämnet är inte<br />
förvånansvärt. De är ”ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor<br />
med engagemang i svensk samhällsutveckling” (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 2005-<br />
05-05). Timbro, en tankesmedja för näringslivet, har även ett förlag med samma namn. När<br />
böcker från Timbro som behandlar samhällsekonomin ges ut får de mycket uppmärksamhet, men<br />
det är få böcker som publiceras (Timbro 2005-05-05).<br />
Andra områden där man träffar på ”populär” nationalekonomi är i tidningarnas ekonomi-<br />
sektioner. DN har en relativt stor ekonomi<strong>bilaga</strong>, och SvD har börjat publicera mer och mer eko-<br />
nomi. Det som skrivs i dessa tidningar är enkelt och tillgängligt för alla. National<strong>ekonomer</strong> utta-<br />
lar sig dock sällan i TV eller tidningar. De bör hålla sig neutrala, och inte vara opinionsbildare,<br />
vilket gör att deras förklaringar kan uppfattas som något långa och tråkiga i media. Enligt Tomas<br />
Guvå blir detta inte bra TV, och därför väljer reportrar att istället intervjua till exempel bank-<br />
<strong>ekonomer</strong>. Klas Eklund, chefsekonom på SEB och författare till den populära kursboken Vår<br />
Ekonomi, är en nationalekonom som ger rappa, snärtiga svar, och syns därför ofta i TV.<br />
Nils Lundgren är ytterligare en nationalekonom som framträder i media (Guvå). Lundgren<br />
var chefsekonom på Nordea (1980-1999), grundare och förste redaktör för Ekonomisk Debatt och<br />
nuvarande ordförande för paritet Junilistan (Junilistan 2005-05-06).<br />
ORGANISATIONER<br />
AEA – American Economic Association<br />
AEA grundades 1885 i New York. Organisationens mål är uppmuntrandet till ekonomisk forsk-<br />
ning, publicering om ekonomiska ämnen, uppmuntran till en fri ekonomisk debatt. Föreningen<br />
har idag cirka 18 000 medlemmar. AEA ger bland annat ut American Economic Review och<br />
Journal of Economic Literature (JEL) (AEA General information 2005-05-09).<br />
Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobels ära<br />
13
Change language