bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet

”Alla vägar leder till national- 

ekonomin” 

Kompendium i domänanalys inom 

nationalekonomi 

Projektarbete VT-05: IR-teori och informationsåtervinning 

BoI B basgrupp 3: Björn Hellberg, Eva Karlsson, Elin Niklasson, Lovisa Sundin, Elisabeth 

Sunding, Signe Söderlund, Linda Valle, Helena Westerback

UPPSALA UNIVERSITET IR-teori och informationsåtervinning 

Progr. biblioteks- och informationsvetenskap 2005-05-10 

BoIB, basgrupp 3 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.......................................................................................... 2 

INLEDNING..................................................................................................................... 3 

DEL I, DOMÄNENS BAKGRUND................................................................................... 3 

1. VAD ÄR NATIONALEKONOMI?........................................................................................................................ 3 

2. NATIONALEKONOMIN VID UPPSALA UNIVERSITET ............................................................................. 10 

DEL II, DOMÄNENS INFORMATIONSSTRUKTUR ..................................................... 11 

1. STRUKTUR ........................................................................................................................................................... 11 

2. DOKUMENTTYPER ............................................................................................................................................ 14 

3. RESURSER ............................................................................................................................................................ 16 

4. DATABASER......................................................................................................................................................... 22 

5. REFLEKTIONER ................................................................................................................................................. 32 

6. REFERENSER....................................................................................................................................................... 35 

BILAGA A ORDLISTA.................................................................................................. 37 

BILAGA B EKONOMER ............................................................................................... 40 

BILAGA C STUDIETAL I NATIONALEKONOMI.......................................................... 43 

2




INLEDNING 

Kompendiets första del innehåller en presentation av ämnet och andra delen behandlar domänens 

informationsstruktur. 

Vid undersökningen av domänens informationsstruktur spelade databaser och hemsidor en 

viktig roll. Vi valde de fyra största databaserna och studerade dem genom att pröva olika 

sökfunktioner, söka på olika ämnen och dokumenttyper. Därför är många av källorna i del II 

elektroniska sådana. 

En intervju med Olle Mellander och Tomas Guvå gav oss mycket information angående 

ämnet och dess resurser. Vid olika tillfällen i texten refererar vi till intervjun genom att skriva 

deras efternamn i parentes. 

I mitten av april ägde ett studiebesök på Ekonomikums bibliotek rum. Besöket 

organiserades av Jenny Betmark och innehöll en guidad tur genom biblioteket och en 

presentation och genomgång av de viktigaste databaserna. Besöket var ett bra tillfälle att ställa 

frågor kring biblioteket och hur det används av nationalekonomerna på Nek.inst. Referenser till 

det studiebesöket finns också på olika ställen i texten. 

Sist i kompendiet har vi sammanfattat våra egna reflektioner kring nationalekonomi. 

DEL I, DOMÄNENS BAKGRUND 

1. VAD ÄR NATIONALEKONOMI? 

BEGREPP OCH DEFINITIONER 

Nationalekonomi är en samhällsvetenskap som studerar användning av knappa resurser. Inom 

nationalekonomi studeras försörjning främst utifrån det egna landets perspektiv. Nohagen (2004) 

skriver att nationalekonomin är en vetenskap och samhällsekonomin är dess forskningsobjekt. 

Han har följande definition på vad nationalekonomer gör: 

”Nationalekonomer studerar hur ett samhälle bäst kan utnyttja sina begränsade resurser för 

att uppnå mål som exempelvis nytta, vinst, tillväxt och välfärd.” (Nohagen 2004, 33) 

3




Ett närliggande ämne är företagsekonomi, som dock är inriktat på det praktiska studiet av 

företag, medan nationalekonomi studerar samhällsekonomi som allmänt fenomen. Skillnaden 

mellan nationalekonomi och företagsekonomi är mer förvirrande på svenska än på andra språk. 

På engelska heter det economics, företagsekonomi betecknas som business studies och har alltså 

inte ordet ekonomi med i benämningen. Inom företagsekonomi finns det fyra utgångar i arbets- 

livet: revision, marknadsföring, organisationsutveckling och kapitalförsörjning. Kapitalförsörj- 

ning handlar om företagsbeskattning, företagsfinansiering, aktier och finansiell derivat och där 

finns det många gråzoner mellan företags- och nationalekonomi (Tomas Guvå, intervju 2005-05- 

02). 

Företagsekonomer funderar över hur företagen ska agera. Nationalekonomen fokuserar 

istället på helheten. Vad är effektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, inte ett konkret sätt, 

utan mer generellt vilka problem som finns på marknaden (Guvå)? Andra problemställningar rör 

bland annat olika länders ekonomier. Varför är vissa länder fattigare än andra, hur blev rika län- 

der rika och varför ökar tillväxten snabbare i vissa länder? Samma frågor gäller ländernas invå- 

nare: varför vissa är rika och andra fattiga. Det debatteras även över vad ett lands regering kan 

göra för att påverka fattigdomen hos sina invånare (Stockman 1996). 

Nationalekonomer är även intresserade av produkters priser: Varför de ökar, varför priserna 

på vissa varor ökar mer än andra och varför inflationen är högre i en del länder. Vad påverkar 

människor när de spenderar sina pengar på mat hushåll, varor och tjänster? Vad händer med län- 

dernas ekonomi när människor bestämmer sig för att spendera mer och spara mindre eller 

tvärtom (Stockman 1996)? 

När det gäller företag: vad påverkar deras vinst? Vad är det som gör att den minskar eller 

ökar? Hur påverkar statens finanspolitik gemene man? Hur påverkas människor av skatter och 

vem tjänar på skattepolitiken (Stockman 1996)? 

Inom nationalekonomin är det vissa termer som är grundläggande exempelvis alternativ- 

kostnad (opportunity cost). Knappa resurser (scarce goods) har en alternativkostnad, vilket inne- 

bär värdet av något som man måste ge upp/offra för att få något annat. Det vill säga: kostnaden 

av ett beslut eller en handling. Exempelvis är alternativkostnaden för att gå på en föreläsning att 

ligga kvar i sängen… Relativ fördel (incentive) = den förväntade förtjänsten av ett beslut minus 

dess alternativkostnad, vilket påverkar beslutet (Stockman 1996). 

4




Det finns två sätt att studera ett objekt: Fundera logiskt kring det eller finna bevis. Ekono- 

mer kombinerar detta. När ekonomer tänker logiskt på ett ekonomiskt problem utgår de från en 

ekonomisk modell. Den visar resultatet i ord, grafer och siffror. Man behöver även ekonomiska 

bevis för att komma fram till ett resultat. Dessa bevis är fakta som hjälper till att övertyga ekono- 

men att ett positivt påstående är sant eller falskt. Man använder statistisk analys för att belägga 

påståenden eller omkullkasta hypoteser. Alla ekonomiska modeller använder antaganden om hur 

människor agerar. Modellen använder dessa för att dra logiska slutsatser. Dessa använder man 

ofta i meningar som ”Om… då…”, det vill säga en hypotes. 

Nationalekonomer använder modeller därför att: 

• Det hjälper till att göra en fråga lättare. 

• Hjälper att förutse vad som skall hända. 

• Hjälper oss att förklara data som bevis (Stockman 1996). 

Som ekonom förutsätter man att människor är rationella, vilket innebär att man gör sitt bästa ut- 

ifrån de värderingar och den information som man har tillgänglig. 

De vanligaste fallgroparna är: 

• Vad som är sant för en person är därmed sant för hela ekonomin. 

• Eftersom en händelse inträffade efter en annan, måste den första ha orsakat den andra. 

• Om två saker tidigare alltid inträffat tillsammans, kommer de alltid att göra det i fram- 

tiden (Stockman 1996). 

Makroekonomi behandlar ekonomin i större skala inom och mellan nationer. Vad man studerar då 

är ”stora flöden och variabler som exempelvis BNP, ränta, växelkurs, penningmängd, arbetslös- 

het och inflation. Det är alltså den totala aktiviteten i samhällsekonomin som står i centrum” 

(Nohagen 2004). 

Mikroekonomi är inriktad på beslutsfattande främst hos enskilda individer och företag. Exem- 

pel på aktörer är: konsumenter, löntagare, investerare, markägare och företag. Forskarna intresse- 

rar sig för hur och varför de fattar olika ekonomiska beslut. Exempel på vad man studerar är kon- 

sumenters köpbeteende eller vad som ligger bakom ett uppsägningsbeslut på ett företag. Detta 

perspektiv tittar också på möten mellan olika aktörer på olika marknader eller går samman i före- 

tag. Detta görs för att bättre förstå hur marknader och företag uppstår och utvecklas, hur de skiljer 

sig åt och hur de påverkas av till exempel politiska beslut eller internationella förhållanden 

5




(Nohagen 2004). Ibland urskiljs också internationell ekonomi. Nationalekonomi har funnits som 

akademisk disciplin i Sverige i mer än 200 år. 

annat: 

Nationalekonomin har flera grundläggande synsätt (Susning.nu 2005-04-10). Dessa är bland 

• Klassiska skolan 

• Neoklassiska skolan 

• Marxistiska skolan 

• Schumpeterianska skolan 

• Neoschumpeterianska skolan 

NATIONALEKONOMINS HISTORIK 

Teorin om nationalekonomin började runt 15-1600-talen, men har funnits i tanken sedan antiken. 

Det startade med frågor rörande staten och dess finansiering, s.k. merkantilism (Nationalencyklo- 

pedin (NE) 2005-04-16). Merkantilismen är ekonomiska idéer tillhörande den ”stora traditionen” 

och utvecklades bland en grupp intellektuella i Frankrike under 1760-talet. En man i fronten var 

doktor Quesnay (Magnusson 2001). Men tankarna om att ekonomin skulle styras fick motstånd 

genom upptäckten att marknaden styrde sig själv och att statens inblandning inte var nödvändig. 

Här ser vi bland annat Adam Smith som viktig person som satte tankarna i system genom ”The 

Wealth of Nations” år 1776. Här finner vi begrepp som osynliga handen; företag och hushåll 

fattar beslut främst utifrån sin egen fördel och skapar därmed rätt balans på marknaden. Ett annat 

viktigt begrepp och fortfarande använt är den mikroekonomiska teorin, som berör de enskilda 

aktörernas handlande. Smith tillhörde den klassiska nationalekonomin och tillsammans med 

honom fanns även ledande namn som John Stuart Mill och David Ricardo (NE 2005-04-16). 

Under 1870-talet skedde förändringar och nationalekonomin som vi ser den idag (den 

moderna) tog sin form under den marginalistiska revolutionen (Magnusson 2001). Den neo- 

klassiska skolan intog det nationalekonomiska området med W. Stanley Jevons, Carl Menger och 

Léon Walras i spetsen (se bilaga B för mer information). De satte vikten på vinsten som utgångs- 

punkt. Men genom otillräcklighet av en analys om marknadsprisbildning så skapades en penning- 

teori för att förklara den allmänna bestämningen av prisnivån. Den nya penningteorin innehöll 

kvantitetsteorin (NE 2005-04-16). 

6




Inom nationalekonomi talar man förutom mikroekonomi även om makroekonomi, som 

växte fram långt senare på 1930-talet. Under depressionen uppstod intresset att studera de dåliga 

ekonomiska beslut som fattades och makroteorin utvecklades. En nyckelperson här var John 

Maynard Keynes med ”The General Theory of Employment, Interest and Money”, 1936. Den syn 

som finns om mikro- och makroteori är idag förändrad. Det förhållande man ansåg fanns mellan 

dessa två teorier fick alltmer kritik av ekonomerna och idag pågår forskning av detta (NE 2005- 

04-16). 

NATIONALEKONOMI I SVERIGE 

Nationalekonomin föddes i Sverige 1741, vid juridiska institutionen i Uppsala, då landet fick sin 

första professur inom ämnet. Det var Anders Berch vid svenska handelskammaren som skrivit 

och försvarat en avhandling om just behovet av en sådan professur. Han fick den mäktiga titeln 

Juris Prudentiae, Oeconomiae et Commerciorum Professor, till sina efterföljares stora avund. 

Nationalekonomi som universitetsämne i Sverige växte fram i sin nuvarande form under 

1900-talet, först influerad av Tyskland, och senare av USA. De första professurerna var förlagda 

till den juridiska fakulteten. En av de första och mest betydande nationalekonomerna i Sverige 

var Knut Wicksell, en på sin tid mycket kontroversiell karaktär som 1901 blev professor i 

nationalekonomi i Lund (en av två sådana professorer i landet). 

Under 1930-talet utvecklades i Sverige den s.k. ”Stockholmsskolan” där bland annat 

Gunnar Myrdal och nobelpristagaren Bertil Ohlin ingick (se bilaga B för mer information). 

Stockholmsskolan nådde på egen hand ungefär samma slutsatser som Keynes. 

I Sverige har nationalekonomer till relativt stor grad varit med och påverkat den ekono- 

misk-politiska processen. Det beror antagligen på att Sverige är ett så pass litet land. Stockholms- 

skolan bidrog under Ernst Wigforss (se Bilaga B) tid som finansminister till att Sverige blev det 

första landet i världen som bedrev en aktiv stabiliseringspolitik, och länge följde man den keyne- 

sianska modellen. 

En kritiker som påstod att den svenska blandekonomin inte skulle hålla var Erik Dahmén, 

som istället följde den schumpeterianska skolan. Efter att den svenska ekonomin på 1970-talet 

gick nedåt, precis som han förutsett, så började fler och fler lyssna på honom, och på 1990-talet 

var han en av de mest populära nationalekonomiska teoretikerna. 

7




En annan kritiker som gjort sig hörd i den samhällsekonomiska debatten är Assar Lindbeck. 

Han är en liberal som har kritiserat regleringar och höga skatter, och 1993 blev han ordförande 

för en kommission med uppgift att föreslå nya riktlinjer för den ekonomiska politiken. Han är 

fortfarande i hög grad aktiv inom både nationalekonomin och den samhällsekonomiska debatten 

(se Lindbecks hemsida: http://www.iies.su.se/~assar/) (Sandelin 2000). 

ALLA SKOLOR LEDER TILL NATIONALEKONOMI 

På Högskoleverkets webbplats för information för högskolestudier (Högskoleverket 2005-04-15) 

står det att: ”Nationalekonomi är inte en yrkesutbildning utan ett ämne som kan ingå i många 

olika utbildningar. Du kan alltså välja att läsa det i kombination med andra ämnen och på så sätt 

skaffa dig en examen. Med nationalekonomi som huvudämne har du möjlighet att söka dig till 

många olika samhällssektorer.” Inom vissa utbildningar är det till och med krav på ett visst antal 

poäng i nationalekonomi, som inom politices magisterprogrammet, där man läser 20 poäng. 

Nationalekonomiska institutionen (Nek.inst.) i Uppsala samarbetar mycket med företags- 

ekonomiska institutionen, men det finns andra ämnen som är närmare, till exempel ekonomisk 

historia, statistik (metodmässigt) och kulturgeografi (demografi). Tvärvetenskapliga samarbeten 

syns det lite av på grundutbildningen. När det gäller mer vetenskapligt arbete är ekonometrin en 

viktig verktygslåda för nationalekonomer. Ekonometri är en metod för att bearbeta statistiska 

data. Nationalekonomer använder matematik på en hög nivå för att fundera logiskt kring vad som 

händer. Huvuddelen av alla forskare använder ekonometri. Det finns starka beröringspunkter med 

kulturgeografin, det vill säga demografi. Nationalekonomin är inte ett klassiskt tvärvetenskapligt 

ämne, många är skeptiska till ett sådant samarbete. Det finns ett begränsat samarbete med mate- 

matiska institutionen, de samarbetar runt någon kurs i finansiell ekonomi på de högre nivåerna, 

det är dock relativt begränsat (Guvå). 

Utöver utbildningen på Nek.inst. vid UU finns ytterligare en möjlighet att läsa national- 

ekonomi i Uppsala. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är ett universitet med ansvar för 

kompetensförsörjning och kunskapsutbyggnad inom biologiska naturresurser och biologisk pro- 

duktion. Ansvaret sträcker sig över jordbruk, skogsbruk, miljövård, kretsloppssystem, 

livsmedelsindustri, bioteknik och veterinärmedicin. Utbildningsprogrammen i Uppsala är: Agro- 

nomprogrammet, Biosystemteknikprogrammet, Bioteknologiprogrammet, Civilingenjör- Energi 

8




och Miljö och Vattenteknik, Ekonomprogrammet med naturresursinriktning, Landskapsarkitekt- 

programmet, Naturresursprogrammet - biologi och mark och Veterinärprogrammet. På institu- 

tionen för ekonomi bedrivs utbildning och forskning inom agrarhistoria, företagsekonomi och 

nationalekonomi med inriktning mot naturresurser och areella näringar. Institutionen har som 

generell verksamhetsidé att utveckla ekonomiska (både företags och nationalekonomiska) och 

agrarhistoriska kunskaper om de biologiska naturresurserna och människans användande och 

vård av dessa. Det finns två grundutbildningsprogram: Ekonomagronomprogrammet, som är på 

180 poäng och har 20 platser och Ekonomprogrammet med naturresursinriktning, 160 poäng och 

60 platser. Inom båda programmen kan studenten välja mellan att göra examensarbetet inom 

national- eller företagsekonomi. 

SLU har som målsättning att grundutbildningen ska vara av absolut högsta klass och ska 

kunna jämföras med övriga ekonomiinstitutioner i såväl Sverige som utomlands (Ekonomi/SLU 

2005-05-09). 

I stort sett varje högskola och universitet i Sverige har kurser i nationalekonomi. I bilaga C finns 

tabeller bifogade, som visar det stora intresset för ämnet nationalekonomi (Högskoleverket 2005- 

04-15). 

METODER INOM NATIONALEKONOMI 

Metoderna skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv nationalekonomen antar. Studeras ekono- 

min ur mikroekonomiskt perspektiv ser man till hur de enskilda aktörerna beter sig (som t ex 

konsumenter, löntagare, investerare eller företag). I detta perspektiv studeras även hur olika aktö- 

rer möts på olika marknader eller går samman i företag. Detta görs för att ”bättre förstå hur 

marknader och företag uppstår och utvecklas, varför de skiljer sig från varandra och hur de på- 

verkas av politiska beslut eller internationella förhållanden.” (Nohagen 2004, 33) 

Det andra perspektivet är makroekonomiskt perspektiv. Då studeras samhällsekonomin ur 

ett helhetsperspektiv. Centralt blir då de stora flödena och variablerna, som till exempel BNP, 

ränta, växelkurs, arbetslöshet och inflation. BNP är här den centrala variabeln. Den totala aktivi- 

teten i samhällsekonomin står i centrum. 

Den centrala metoden inom nationalekonomin är att med utgångspunkt i matematiska mo- 

deller formulera teorier som sedan testas mot den ekonomiska verkligheten. Dock är samhället 

9




ofta mer komplicerat, bland annat beroende på att människor inte agerar på ett förutsägbart sätt 

alla gånger, vilket försvårar finnandet av lagbundenheter och förmågan att förutsäga utvecklingen 

(Nohagen 2004). Modellerna som skapas måste också jämföras med empirisk forskning och teori. 

På så sätt avgörs det om de är adekvata bilder av verkligheten (Pålsson Syll 2001). 

2. NATIONALEKONOMIN VID UPPSALA UNIVERSITET 

På Nek.inst. bedrivs forskning inom framförallt makroekonomi, ekonomisk tillväxt inkluderat, 

mikroekonomi, offentlig ekonomi och beskattning och arbetsmarknad och arbetsmarknads- 

relationer samt fastighets- och bostadsmarknadernas ekonomi. Men även inom andra fält såsom 

miljöekonomi, populationsekonomi och ekonometri. 

Vid Nek.inst. är alla sjutton professorer samt ett tjugotal docenter och doktorer involverade 

i handledningen av forskare. Alla som har minst en Fil.kand.-examen med minst 60 poäng 

nationalekonomi är behöriga att söka till forskarutbildningen. 2004 disputerade sju personer vid 

institutionen samt ett femtiotal vetenskapliga artiklar skrivna av institutionens personal publice- 

rades (Nationalekonomiska institutionen 2005-04-16). 

Relativt få tar ut en examen med nationalekonomi som huvudämne jämfört med företags- 

ekonomi. Det finns inte heller lika många jobb. I Uppsala studerar 300 studenter på A-nivå, men 

endast 25 på D-nivå. I yrkeslivet arbetar nationalekonomer ofta med kapitalförvaltning, risk och 

avkastning och inom intresseorganisationer såsom SIDA, fackföreningar exempelvis LO, SAF. I 

toppen av dessa organisationer finns ofta nationalekonomer. Ofta konkurrerar nationalekonomer i 

arbetslivet om samma jobb som studenter med politice magisterexamen eller juristexamen, ex- 

empelvis inom aspirantprogrammen på regeringskansliet. Affärsbankerna tar sedan mitten av 90- 

talet många nationalekonomer, dessa jobb handlar då mycket om finansiell ekonomi. Förr 

jobbade många som utredare på exempelvis Riksbanken och finansdepartementet, men idag är 

det folk som har disputerat och är licentiater som får dessa anställningar. Det räcker inte med en 

vanlig högskoleexamen (Guvå). 

Forskningen vid institutionen är uppdelad i tre nivåer. På basnivån finns de individuella 

projekten, nästa nivå är ”forskningsgrupper” som träffas regelbundet och diskuterar nya idéer och 

infallsvinklar. Den tredje nivån är seminarierna, ofta med inbjudna gäster från andra svenska eller 

utländska universitet. 

10




1986 etablerades en serie föreläsningar i professor Erik Lindahls 1 ära. Föreläsningarna är 

sponsrade av Nordea och publiceras av Oxford University Press. Föreläsarna är i regel profes- 

sorer i ekonomi från hela världen (Nationalekonomiska institutionen 2005-04-16). 

DEL II, DOMÄNENS INFORMATIONSSTRUKTUR 

1. STRUKTUR 

VETENSKAPLIG KOMMUNIKATION 

All vetenskaplig kommunikation sker i princip genom tidskrifter och working papers, som till- 

gängliggörs via exempelvis databasen S-WoPEc. Det finns även journals och handbooks, men 

tidskrifter dominerar fältet. I stort sett används bara artiklar, det blir det mest naturliga på grund 

av bristen på böcker för nationalekonomer i biblioteket. Ämnet är i ständig förändring och forsk- 

ning blir snabbt inaktuell (Guvå). 

När det gäller amerikanska tidskrifter är det National Bureau of Economic Research som är 

mest användbar. Den är gratis för alla och finns tillgänglig på institutionen (Olle Mellander, in- 

tervju 2005-05-02). 

Som nationalekonom publicerar man sin text först som working paper eftersom det tar ett 

tag innan man blir publicerad i tidskrift. Artikeln kanske måste skrivas om och det tar ett till två 

år innan den ges ut av en tidskrift (Mellander). 

Ett antal serier med olika ”handbooks” publiceras per år, dessa kan ge en bra uppfattning 

om vad som sker inom nationalekonomin. Handbooks innehåller public economics, international 

economics och översiktsartiklar och källhänvisningar, som ger en snabb överblick av vad som har 

skrivits de senaste åren (Mellander). 

Ofta får man betala en anmälningsavgift för att bli publicerad i en tidskrift. Avgiften fås 

eventuellt tillbaka, men det ses inte som ett sätt att tjäna pengar (Mellander). 

Att bli publicerad i en tidskrift går det efter devisen: ju mer amerikanskt, desto bättre. Det 

råder en väldig hierarki, alla i hela världen konkurrerar om att publiceras i de amerikanska tid- 

1 Professor i ekonomi vid Uppsala universitet. 

11




skrifterna (Guvå). Vad gäller status så är American Economic Review (AER), den mest prestige- 

fyllda (Mellander). AER ges ut av American Economic Association (AEA) (AEA 2005-05-07). 

Det är den största föreningen för nationalekonomer. De ger ut Economic Literature som redovisar 

vad som finns skrivet i andra tidningar, fördelat ämnesvis (Mellander). 

Econometrica räknas som en bra och bred föreningstidskrift, medan andra tidskrifter in- 

riktar sig på specifika ämnen. En tidskrift med fokus på särskilda ämnen kan vara högt rankad av 

yrkesverksamma inom det området, men inte av nationalekonomer i allmänhet (Mellander). I 

Sverige är Ekonomisk Debatt den tidskrift där de flesta nationalekonomer publiceras. Det är en 

populärvetenskaplig tidskrift som används mycket i undervisningen. Språket i tidningen är enkelt 

och det krävs ingen bredare kunskap för att förstå (Guvå). 

POPULÄRVETENSKAPLIG KOMMUNIKATION 

Då nationalekonomi är ett ämne som studerar samhällsekonomin finns det givetvis mycket 

populärlitteratur på marknaden som behandlar samma ämne som det nationalekonomerna stude- 

rar. Samhällsekonomi är något som berör oss alla, och många människor känner att de vill ut- 

trycka sina åsikter om olika aspekter av samhällsekonomin i bokform. Det är inte national- 

ekonomer som skriver de allra flesta av dessa böcker. De ”populära” böcker man kan finna på 

marknaden som är skrivna av nationalekonomer är de läroböcker som används i många kurser i 

nationalekonomi. Om något kan sägas vara ett standardverk i Sverige är det Klas Eklunds Vår 

Ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin, som år 2004 utkom i sin tionde upplaga (Eklund 

2004). 

Sökningar i internetbokhandlars bokkataloger bekräftar att nationalekonomi är ett populärt 

ämne. Många har en kategori för ”ekonomi”, och de flesta av dessa har underkategorin ”national- 

ekonomi”. Annars kan man hitta sådana kategorier som Netbokhandelns ”nationalekonomi och 

finansväsen” (Netbokhandeln 2005-05-05). Bland de besökta bokhandlarna kunde ingen tendens 

till några typiska ”bästsäljare” identifieras. De böcker som klassas som nationalekonomiska är 

många och varierade, liksom förlagen som publicerar dem. 

Det är svårt att identifiera någon överlägsen aktör på bokmarknaden. SNS förlag (Studieförbun- 

det Näringsliv och Samhälle) har på sin webbsida listat 192 titlar i ämneskategorin ”national- 

12




ekonomi”. Hur pass mycket man hittar på andra sidor beror antagligen mer på hur lättillgänglig 

informationen på dessa sidor är än hur mycket förlagen faktiskt publicerar (Studieförbundet 

Näringsliv och Samhälle 2005-05-05). Att SNS publicerar så mycket material inom ämnet är inte 

förvånansvärt. De är ”ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor 

med engagemang i svensk samhällsutveckling” (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 2005- 

05-05). Timbro, en tankesmedja för näringslivet, har även ett förlag med samma namn. När 

böcker från Timbro som behandlar samhällsekonomin ges ut får de mycket uppmärksamhet, men 

det är få böcker som publiceras (Timbro 2005-05-05). 

Andra områden där man träffar på ”populär” nationalekonomi är i tidningarnas ekonomi- 

sektioner. DN har en relativt stor ekonomibilaga, och SvD har börjat publicera mer och mer eko- 

nomi. Det som skrivs i dessa tidningar är enkelt och tillgängligt för alla. Nationalekonomer utta- 

lar sig dock sällan i TV eller tidningar. De bör hålla sig neutrala, och inte vara opinionsbildare, 

vilket gör att deras förklaringar kan uppfattas som något långa och tråkiga i media. Enligt Tomas 

Guvå blir detta inte bra TV, och därför väljer reportrar att istället intervjua till exempel bank- 

ekonomer. Klas Eklund, chefsekonom på SEB och författare till den populära kursboken Vår 

Ekonomi, är en nationalekonom som ger rappa, snärtiga svar, och syns därför ofta i TV. 

Nils Lundgren är ytterligare en nationalekonom som framträder i media (Guvå). Lundgren 

var chefsekonom på Nordea (1980-1999), grundare och förste redaktör för Ekonomisk Debatt och 

nuvarande ordförande för paritet Junilistan (Junilistan 2005-05-06). 

ORGANISATIONER 

AEA – American Economic Association 

AEA grundades 1885 i New York. Organisationens mål är uppmuntrandet till ekonomisk forsk- 

ning, publicering om ekonomiska ämnen, uppmuntran till en fri ekonomisk debatt. Föreningen 

har idag cirka 18 000 medlemmar. AEA ger bland annat ut American Economic Review och 

Journal of Economic Literature (JEL) (AEA General information 2005-05-09). 

Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobels ära 

13




Det första priset delades ut 1969 och har delats ut årligen sedan dess. Priset har delats ut till olika 

arbeten inom ekonomi, däribland nationalekonomi (Nobelprize.org 2005-05-09). 

OECD 

OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development. Organisationen har 

30 medlemsländer, som har demokratiskt styre och marknadsekonomi. Man samarbetar med runt 

70 länder. OECD arbetar med ekonomi och sociala ämnen från makroekonomi till utveckling. 

OECD producerar bland annat rekommendationer och regler som ska hjälpa enskilda länder 

framåt i en globaliserad ekonomi (About OECD 2005-05-09). 

Econ Journal Watch 

Econ Journal Watch (EJW) är en tidskrift som kommer ut tre gånger om året, och publicerar 

kommentarer till artiklar som utgivits i andra ekonomiska tidskrifter. EJW vill fungera som ett 

forum för ekonomisk forskning (EJW About Us 2005-05-09). 

Nationalekonomiska föreningen 

Nationalekonomiska föreningen har som mål att främja studier inom nationalekonomi, detta görs 

genom bland annat föredrag och genom att ge ut skrifter. Denna förening utger tidskriften 

Ekonomisk Debatt, och sammanträder regelbundet för att avhandla samhällsekonomiska ämnen. 

Tidskriften Ekonomisk Debatt är den ledande nationalekonomiska tidskriften och används flitigt 

av studenter inom nationalekonomi (Nationalekonomiska föreningen 2005-05-09, National- 

ekonomiska föreningens stadgar 2005-05-09). 

2. DOKUMENTTYPER 

Det finns många dokumenttyper inom domänen, till exempel böcker, handbooks, working papers, 

tidskrifter med flera. Fokus ligger här på tidskrifter 

Vid Ekonomikums bibliotek (EK-UB) finns tryckta tidskrifter från 1995 uppställda alfa- 

betisk i eget rum, övriga är magasinerat. Undantag här är Ekonomisk Debatt, som finns i bokform 

för perioden 1973-1997, medan de senaste är i tidskriftformat. 

14




På nätet finns det via Universitetsbiblioteket (U-UB) 2 703 tidskrifter tillgängliga inom 

ämnet ekonomi, ett fåtal av dessa även i tryckt form. Inom ämnet nationalekonomi finns 167 

träffar i basen för prenumererade tidskrifter. Andra sökvägar kan ge ytterligare resultat, till ex- 

empel ger Directory of Open Access Journals 20 träffar på tidskrifter i ämnet economics (U-UB 

2005-05-10). Även databaser kan ge ökad träffmängd, till exempel har EconLit ca 400 av 

världens 600 tidskrifter inom nationalekonomi (Betmark 2005-04-18). 

Viktiga tidskrifter inom nationalekonomi är, enligt en bibliotekarie på Ekonomikum: 

American Economic Review, Econometrica, Economy & Society, Journal of Finance, Ekonomisk 

debatt, samt Journal of Economic Literature. Den sistnämnda används i tjänsten av bibliotekari- 

erna, eftersom den, förutom artiklar, innehåller bokrecensioner. Nek.inst. prenumererar även på 

National Bureau of Economic Research (NBER) och ett flertal andra publikationer som finns 

tillgängliga via deras hemsida (Guvå, Mellander). Här finns möjligen vissa överlappande pre- 

numerationer. 

Vid en genomgång av sökverktyget för tidskrifter och e-tidskrifter framkom att det inte går 

att välja ämnet ”nationalekonomi” i ämnesmenyn. Det enda som finns är det generella begreppet 

”ekonomi”, där alla former av ekonomiska tidskrifter finns. Den enda gren inom ekonomi som 

inte återfanns under rubriken ”ekonomi” var ”ekonomisk historia” som var en egen rubrik. Det 

finns heller ingen tillgänglig tesaurus inom ämnet ekonomi (U-UB 2005-05-10). 

Nedan presenteras den elektroniska tillgången för några av de tidskrifter som nämndes 

ovan. Data är hämtade från U-UB:s informationsöversikt och tidskrifternas hemsidor. 

American Economic Review 

ISSN: 0002-8282. Utgiven från 1911-, 5 utgåvor årligen, förlag: American Economic 

Association. 

Finns från 1911 i JSTOR, embargotid 12 månader. Även tillgänglig via Business Source Premier, 

embargotid 36 månader. Vissa delar fram till 2001 finns i magasin på Ekonomikum, universitets- 

bibliotek (EK-UB). 

Econometrica 

ISSN: 0012-9682. Utgiven från 1933-, 6 utgåvor årligen, förlag: Econometric Society. 

Finns från 1993 i JSTOR, embargotid 24 månader. Tillgänglig från 2001 i SwetsWise. 

15




Economy and Society 

ISSN: 0308-5147, e- tidskrift. 1469-5766. Utgiven från 1972-, 4 utgåvor årligen, förlag: 

Routledge. 

Tillgänglig elektroniskt via Taylor & Francis, även via Catchword och som fulltext i databasen 

Business Source Premier. Senare volym finns också som tryckta utgåvor i EK-UB. 

Journal of Finance 

ISSN: 0022-1082. Utgåvor från 1946-, 6 utgåvor årligen, förlag: Blackwell Publishers. 

Tillgänglig i JSTOR från 1946, embargotid varierar. Fulltext tillgänglig i databasen Business 

Source Premier. Även tryckt finns på EK-UB. 

Ekonomisk Debatt 

ISSN: 0345-2646. Utgiven från 1973-, 8 utgåvor årligen, förlag: Nationalekonomiska föreningen. 

Finns tillgänglig elektroniskt från 1996 (både via U-UB och Nek.inst.), tryckta utgåvor i 

Bostadforskningsbiblioteket (vol.23-) och EK-UB (hela). Artikkelregister med JEL-klassifikation 

Journal of Economic Literature 

ISSN: 0022-0515. Utgiven från 1969-, 4 utgåvor årligen, förlag: American Economic 

Association. 

Finns elektroniskt i JSTOR från 1969 (embargotid 24 månader), som fulltext via Business Source 

Premier med embargotid 36 månader. Tryckt finns på EK-UB 1969-. Eget klassifikationssystem 

utvecklat, används även inom andra tidskrift och inom domänen generellt. 

3. RESURSER 

EKONOMIKUMS BIBLIOTEK 

EK-UB har cirka 30 000 böcker till hemlån och cirka 5 579 olika tidskrifter. Tidskrifter finns 

både tryckta och i elektronisk form, och finns länkade på bibliotekets hemsida. Bibliotekets 

tryckta tidskrifter finns även i Disa. Tidskrifter får inte lånas hem men får kopieras. 

16




Biblioteket har 12 stycken anställda varav en är 1: e bibliotekarie och en är biblioteks- 

assistent. Inom hela UU finns det ca 200 anställda bibliotekarier, då är alla institutionsbibliotek 

och Carolina inräknat. Ett snabbt uträknande visar då att ca 6 % av alla anställda inom UU är an- 

ställda på EK-UB. 

Läser man nationalekonomi vid UU finns det en bra litteraturlista för kursen. Med den lista 

på kurser som ges vid Nek.inst. följer klara angivelser på kurslitteratur, med titel, författare, sid- 

antal, länk till Disa och man kan också anpassa litteraturlistan för utskrift. Det finns även möjlig- 

het att kontrollera hur listan förändrats genom åren. 

Under rubriken ”service till läs- och synhandikappade” på bibliotekets hemsida finns även 

en länk till Tal- och punktskriftsbiblioteket. Det finns även tips på vem i Uppsala som man kan 

kontakta vid frågor om service. 

Fjärrlån av böcker från andra bibliotek inom Norden är gratis, fjärrlån från bibliotek utanför 

Norden kostar 150 kr. Tidskriftsartiklar kostar alltid 70 kr/artikel och levereras som kopior, be- 

ställer man en artikel från ett bibliotek utanför Norden kostar det 150 kr/artikel (EK-UB 2005-04- 

14). 

EK-UB. 

Lån och fjärrlån registreras i DISA. Alla som har lånekort vid U-UB kan låna böcker vid 

På varje sida av lånedisken finns hyllor och automater. En sida är för utlån, en för återläm- 

ning. På utlåningssidan finns fyra hyllplan med ”beställda och inkrävda böcker” för avhämtning, 

sorterat A-F, G-L, H-R, S-Ö. Böckerna ligger i högar och ingen inbördes bokstavssortering ut- 

förs. Tidskrifter, kurslitteratur och referensmaterial är inte för utlån. Samtliga working papers 

(hylla Qa(p)) kan lånas hem. Nyare finns också oftast gratis på nätet. 

Om lokala lån inom nationalekonomi finns ingen information att hitta 1 . 

Fjärrlån är tillgängligt för alla med lånekort vid EK-UB, så till vida inte böckerna finns till- 

gängliga på annat bibliotek inom U-UB. Det finns ett eget formulär på nätet för fjärrlåns- och 

kopiebeställning. EK-UBs fjärrlån för 2004: Utlån 1 689, inlån 1 363. På EK-UB arbetar 2 per- 

1 Statistikdata från 2001-2003 visar att inom U-UB har antal lokala utlån ökat med ca.20% från 2001 till 2003. 

Fjärrlån ut har hållit sig ganska stabilt på ca. 34-35 000, medan antal fjärrlån in sjönk med 12% från 2001 till 2003. I 

perioden 1996 till 2003 sjönk antal lån per användare från 10.9 i 1996 till 5.0 i 2001 och gick upp till 5.7 i 2003 

(KB/BIBSAM 2005-05-08). 

17




soner med fjärrlån. De beställer varje arbetsdag, och skickar mail till låntagaren när boken är klar 

för avhämtning (Betmark 2005-05-03). 

SLU: S BIBLIOTEK 

SLU bibliotekens katalog heter LUKAS ( hemsida: http://lukas.slu.se/F). Vid en fritextsökning på 

”nationalekonomi” får man 250 träffar och på ”economics” får man 3 708 träffar. Dessa böcker 

finns dock inte bara på Ultuna utan kan finnas på någon av SLU:s andra institutioner. Biblioteket 

lånar in mycket från U-UB även om man ibland hänvisar sina studenter dit. 

I referensavdelningen finns det två bokhyllor, sorterade under Samhälle och Ekonomi. 

Under huvudindelningen finns följande underindelningar: EU, Geografi, Juridik, Landsrapporter, 

Landsbygdsutveckling, Stipendier och Utbildning. Man använder sig inte av SAB-systemet. 

Monografierna inom nationalekonomi är uppställda under ”Ekonomi, samhälle och statistik”. 

Böckerna är uppställda efter författarnamn och upptar ca 10 meter fördelat på två bokhyllor. Tid- 

skrifterna är uppställda efter titel och det är därför svårt att säga hur många som behandlar 

nationalekonomi. Man prenumererar också på ett stort antal elektroniska tidskrifter. SLU pre- 

numererar på den ekonomiska databasen EconLit. 

KÄLLOR 

Databaser som källor 

När nationalekonomer talar om databaser, pratar de om databaser fyllda med statistiska data, det 

vill säga samkörda register vad gäller fastighetsregister, bilregister etc. från skatteverket. Uppsala 

Nationalekonomiska institutions databas heter LINDA (individnivå). Man använder även OECD, 

FN. Dessa databaser används till att testa teorier. Databaser är ett underlag för forskning, det vill 

säga statistik. Ämnet handlar om att metoder, mer att styrka sambandet med olika data. Man gör 

prognoser, kvantifierar med data. Sverige är översållat av data, men det är svårt att få tag i, fram- 

förallt är det dyrt. Statistiska centralbyrån (SCB) har ju mycket data, men som C & D-student är 

den svår att ta del av. Mycket av SCB:s uppgifter är sekretessbelagda och det råder en brist på 

människor som kan sammanställa uppgifterna(Guvå). 

18




Om en forskare istället vill sysselsätta sig med empirisk forskning gäller dessa databaser: 

SCB, Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, Riksbanken. Även databaser från OECD (finns 

det mesta nationalegenskaper, finansiella data) och FN är bra (Mellander). 

SYSTEM 

Det fysiska biblioteket 

Undersökningen av EK-UB gick ut på att se hur informationen är strukturerad. Följande obser- 

vationer kunde göras: 

Böckerna inom ämnet nationalekonomi är många och upptar cirka 380 meter fördelat på sju 

stora hyllgrupper. Dock görs ingen speciell skyltning för att visa var avdelningen national- 

ekonomi är placerad. Det enda som finns är markeringen med SAB-koden för denna avdelning 

(Qa). Intill nationalekonomin ligger företagsekonomin (Qb), och det görs ingen speciell skyltning 

för att skilja de två avdelningarna åt. De nationalekonomiska böckerna är uppställda enligt SAB 

sedan flytten från Nek.inst. i slutet av 80-talet (Betmark 050418). Tidigare följde man ett egen- 

gjort system som kunde se ut på följande sätt: 

Essays in International Economics av Marcus Fleming 

Nationalekonomiska Institutionen Avdelning 15 NR 135/ 71 

Hyckleriets årtionde av Gunnar Adler- Karlsson 

Nationalekonomiska Institutionen Avdelning 29 NR 78/ 72 

Idag är detta system överkryssat och istället står det Qa i alla böcker. 

Skyltningen till tidskriftrummet kan framstå som något otydlig: det är svårt att hitta en relevant 

tidskrift om man inte känner till namnet på den. Detta trots att tidskrifter är en av de viktigare 

publiceringsformerna inom nationalekonomi (Guvå, Mellander). Tidskrifter ställs upp i alfabetisk 

ordning i bibliotekets tidskriftsrum. 

De årgångar som finns uppe i tidskriftsrummet i biblioteket är från 1995 och framåt. Äldre 

årgångar magasineras. Inga tidskrifter gallras, utan det finns tillgång till alla nummer. De äldre 

numren förs ner i magasinet bland annat på grund av utrymmesbrist. Även avslutade tidskrifter 

läggs ner i magasinet, med ”avslutad” innebär antingen att den enbart kommer ut i elektroniskt 

format eller att tidskriften lagts ner. Tidningen Ekonomisk debatt är dock ett undantag från dessa 

19




principer eftersom den är välanvänd bland studenterna: årgångarna 1973 till och med 1997 finns 

samlade i bokform, medan årgångarna 1998-2003 finns i tidskriftsformat. 

Det finns ett antal bibliografier på biblioteket. En av de större är International Bibliography 

of Economics, som fortfarande utkommer även i tryckt form. Totalt finns 24 bibliografier inom 

ämnet nationalekonomi. 

Det fanns även några ”review”-samlingar, varav den största verkade vara American 

Economic Review som även den fortfarande utkommer i tryckt form. Den pekades även ut av 

bibliotekarien som en källa som ofta används. 

I bibliotekets kopieringsrum återfinns C- och D-uppsatser inom ekonomiska ämnen från 

1998 till 2004. 

Enligt Olle Mellander har EK-UB spelat ut sin roll som fysisk plats för nationalekonomer. 

Allt de behöver ligger på nätet. Bibliotekariernas jobb blir att tillhandahålla datorer och beställa 

hem tidskrifter och prenumerationer, se till att tillgången finns. De sköter underhållet av national- 

ekonomernas service (Mellander). 

JEL- JOURNAL OF ECONOMIC LITERATURE CLASSIFICATION 

JEL är nationalekonomernas klassificeringssystem som används för att klassificera artiklar i eko- 

nomiska tidskrifter, recensioner och e-böcker. Systemet är populärt hos nationalekonomer tack 

vare sin finfördelning (Mellander). 

Namnet delas med en av nationalekonomins viktigaste tidskrifter The Journal of Economic 

Literature. Tidskriften ges, tillsammans med The American Economic Review och The Journal of 

Economic Perspectives, ut av The American Economic Association. 

Klassifikationssystemet är uppdelat i 19 avdelningar/ kategorier, varje rubrik har precis som 

SAB ett antal underrubriker (nedan följer huvudrubrikerna) (Journal of Economic Literature 

Classification System 2005-05-03). 

A- General Economics and Teaching 

B- Schools of Economic Thought and Methodology 

C- Mathematical and Quantitative Methods 

D- Microeconomics 

E- Macroeconomics and Monetary Economics 

20




F- International Economics 

G- Financial Economics 

H- Public Economics 

I- Health, Education, and Welfare 

J- Labor and Demographic Economics 

K- Law and Economics 

L- Industrial Organization 

M- Business Administration and Business Economics; Marketing; Accounting 

N- Economic History 

O- Economic Development, Technological Change, and Growth 

P- Economic Systems 

Q- Agricultural and Natural Resource Economics; Environmental and Ecological Economics 

R- Urban, Rural, and Regional Economics 

Z- Other Special Topics 

Om man söker efter en avhandling på nätet och vill skriva ut den i pappersformat kan man gå in 

på http://swopec.hhs.se/ (se nedan). 

Exempel: Avhandlingen An Empirical Approach for Evaluating Soft Budget Constraints av 

Per Pettersson-Lidbom och Matz Dahlberg, ett working paper från 2003:28, Department of Eco- 

nomics. 

Längst ner på första sidan under Abstracts finner man JEL classification och Keywords. I 

det här fallet: Keywords: Soft budget constraint, Bailout, Fiscal distress, Intergovernmental re- 

lations. 

JEL classification: H 70 

Gå in på S-WoPEcs hemsida, och klicka på Subject/JEL codes, scrolla ner till H som står 

för public economics. Där kan man välja mellan Search och Refine. Väljer man Search får man 

upp 376 dokument, alla under JEL klassifikationen H. Väljer man istället Refine får man upp 

ämnesord under kategori H. Koden är H70. Vid val av denna kommer det upp 11 dokument som 

matchar JEL-koden. H70 står för State and local government; Intergovernmental Relations: Gen- 

21




eral. Söker man publikationer inom ett helt okänt område går det bra att söka sig fram med hjälp 

av ämnesorden. 

Exempel: Sökning av avhandlingar inom området B, Schools of Economic Thought and Metho- 

dology. 

Gå in på Subject/ JEL codes. Klickar man på Search under bokstaven B visar det sig att 43 

publikationer finns klassificerade under bokstaven. Förhoppningsvis finner vi vad vi söker, till 

exempel nummer 11 på listan: Gunnar Westin Silverstolpe - folkbildare, poet och naivistisk 

nationalekonom. Klicka på titeln och klicka sedan på B 31 (follow links to similar papers) . Det 

finns nio dokument under B31. 

B 3= History of Thought: Individuals 

B 31= Individuals 

När område och en passade avhandling är lokaliserad är det lätt att fortsätta söka efter lik- 

nande dokument. Vet man att en av JEL-koderna (en av därför att det kan finnas ett flertal koder 

som passar in på en och samma avhandling) är J 13, kan man gå in på J, sedan väljer man Refine 

eller Search och sedan 13. Då kommer alla publikationer under J 13 upp (S-WoPEc 2005-05-03). 

4. DATABASER 

För en nationalekonom är Internet den källa som är mest användbar. Där publiceras forsknings- 

rapporter, artiklar och böcker med den allra senaste forskningen. Databasernas funktion blir där- 

med av stor vikt för domänen nationalekonomi när man söker efter information på webben 

(Guvå, Mellander). 

Databaser relevanta för Nek.inst. vid UU finns tillgängliga både via EK-UB och via insti- 

tutionens hemsida. De som är listade på hemsidan är: Databasen LINDA (Longitudinal INdivi- 

dual DAta for Sweden), EcoWin, HUS-data (Hushållens ekonomiska levnadsförhållanden), 

OECD-data, SCB (Statistiska Centralbyrån) och AKU 

(Arbetskraftsundersökningar) (Nationalekonomiska institutionen 2005-04-16). Dessa databaser 

innehåller statistiska data och används i empirisk forskning (Guvå, Mellander). Databaserna finns 

dels på nätet och dels via institutionens server, men finns även tillgänglig i CD-ROM-format. 

22




Av de 413 databaser, e-böcker och uppslagsverk som per 2005-05-04 finns tillgängliga via 

universitetsbiblioteket, uppges 70 ”vara av intresse för institutionerna i Ekonomikum”, och 20 

stycken har relevans för ämnet ekonomi. De 20 är: AffärsData, Arbetsrätt, Bolagsfakta, Business 

Source Premier, CEPR Discussion Papers, Comtrade, EconLit, Emerald, Factica.com, FAR 

KOMPLETT, Global Development Finance, IBSS – International Bibliography of the Social 

Sciences, IFS Online, Market Manager, NetLibrary, SIX Trust, SourceOECD, Sveriges 

handelskalender jämte Stortele och ISO-guiden, World Bank Africa database och World Devel- 

opment Indicators (U-UB 2005-05-10). 

Databaserna Arbetsrätt, Global Development Finance och World Development Indicators 

finns tillgängliga på CD-ROM i EK-UB, medan databaserna FAR KOMPLETT, Market 

Manager och SIX Trust nås via inloggning från dator i biblioteket. Övriga nås via webben från 

uppkoppling via UU. Förutom ett par större statistiska databaser är det nordiska leverantörer och 

de stora databasproducenterna CSA, EBSCO, Elsevier och Emerald som är de mest fram- 

trädande. 

Databasvärderna kan enligt Rowley & Farrow (2000) delas in i olika typer av tjänster: 

Stormarknads-typen, specialiserade tjänster, förlagstjänster, plattformtjänster och bibliografiska 

tillbehör. De allra flesta av databaserna inom ekonomi kan placeras i grupperna specialister eller 

förlagstjänster. 

Andra databaser som berör eller är av relevans för ämnet finns också via U-UB:s 

länk: Portaler, länkar och sökverktyg → Samhällsvetenskap/Juridik → Ekonomi → National- 

ekonomi. 

Vid genomgång av biblioteket med Jenny Betmark blev databaserna EconLit, JSTOR, 

EconBase (se ScienceDirect 1 ) och samlingar av Swopec och Repec framhävt som viktiga. Det är 

här valt att koncentrera sig om följande databaser: EconLit, IBSS, S-WoPEc, och ScienceDirect. 

Information om databaserna är hämtat vid besök och genomgång av deras nätsidor. 

1 EconBase fanns tillgänglig på nätet genom ScienceDirect-avtalet och var aktiv så sent som i mars. Den gav tillgång 

till artiklar och abstracts ur ca. 60 tidskrifter från förlaget Elsevier. Vid undersökning 050503 var databasen stängd, 

och efter förfrågan till Jenny Betmark rekommenderade hon att man då använde ScienceDirect (Betmark 050503). 

Länken till EconBase blev borttagen dagen efter. 

23




Sökfunktioner 

Nedan följer en presentation av Boolesk sökning, Limiters & Expanders och Proximity 

• And: Kombinerar söktermer så att varje sökresultat innehåller alla termerna. Till exempel, 

education and technology hittar artiklar som innehåller båda termerna. 

• Or: Kombinerar söktermer så att varje sökresultat innehåller minst en av termerna. Till 

exempel, education or technology hittar resultat som innehåller någon av termerna. 

• Not: Exkluderar termer så att varje sökresultat inte innehåller någon av de termer som an- 

ges efter not. Till exempel, education not technology hittar resultat som innehåller termen 

education men inte termen technology. 

Wildcard eller trunktering kan användas för att skapa sökningar som innehåller okända bokstäver, 

flerfaldig stavning eller olika ändelser. Varken wildcard eller trunkering kan användas som första 

bokstav i en sökterm. 

• Wildcard: Representeras av ett frågetecken (?). För att använda wildcard skriver du dina 

söktermer och ersätter varje okänd bokstav med ”?”. Skriv till exempel ne?t för att hitta 

citeringar innehållande neat, nest eller next. 

• Trunkering: Representeras av en asterisk ”*”. För att använda trunkering, skriv grunden 

av en sökterm och ersätt slutet med * . Skriv till exempel comput* för att finna orden 

computer eller computing. 

Funktionen proximity, en närhetsvariabel kan användas för att söka efter två eller flera ord 

som förekommer inom ett specificerat antal ord från varandra i databasen. Proximity fungerar 

med nyckelord eller boolesk sökning. Proximity-funktionen består av en bokstav (N eller W) 

och en siffra (för att specificera antalet ord). Proximity placeras mellan de sökbara orden 

enligt följande: 

• Near Operator (N): N5 hittar orden om de är inom fem ord från varandra oavsett i vilken 

ordning de förekommer. Skriv till exempel tax N5 reform för att hitta resultat som mat- 

char tax reform lika väl som reform of income tax. 

24




• Within Operator (W): I följande exempel, W8 hittas orden om de är inom åtta ord från 

ECONLIT 

varandra och i den ordning du angett dem. Skriv till exempel tax W8 reform för att finna 

resultat som matchar tax reform men som inte matchar reform of income tax. 

EconLit är AEA:s (American Economic Association) elektroniska databas för ekonomisk littera- 

tur över hela världen. EconLit tillgängliggörs via EBSCO (http://www.epnet.com/) och innehåller 

referenser och abstracts till artiklar från över 450 tidskrifter, böcker, working papers, forsknings- 

rapporter och avhandlingar inom nationalekonomi från 1969 och framåt. EconLit följer samma 

standard som JEL (Journal of Economic Literature) och tillhandahåller omfattande information 

om redovisning, kapitalmarknaden, ekonometri, ekonomisk prognos, statsreglering, 

arbetsmarknadsekonomi, valutateori, stadsfinanser med mera. 

Totalt finns över 630 000 sökbara dokument i EconLit. Databasen uppdateras varje månad. 

Det finns sex olika typer av dokument indexerade: Tidskriftsartiklar, böcker, samlings- 

volymer med artiklar, doktorsavhandlingar, working papers och bokreferat i fulltext. Några ex- 

empel på indexerade publikationer: Accounting Review, Advances in Macroeconomics, African 

Finance Journal, American Economist, British Journal of Industrial Relations, Business 

Economics, Cambridge University Press, Canadian Journal of Development Studies, Harvard 

Business Review, Journal of Applied Business Research, Marketing Science, Policy, Small 

Business Economics, Technology Analysis and Strategic Management med flera. 

EconLit finns tillgänglig på bibliotek och på universitetens webbsidor i de flesta länder, till 

exempel genom Uppsala Universitetsbiblioteks (U-UB) hemsida http://www.ub.uu.se/. Allmän 

information om EconLit finns även på webbplatsen http://www.econlit.org/. EconLit:s webbsidor 

listar tidskrifter indexerade i EconLit och The Journal of Economic Literature med länkar till 

aktörers nätplatser. Ämnesord är ekonomi och ekonomisk historia. Databasens huvudspråk är 

engelska, men det går att välja spanska, franska, ryska, tyska, italienska, portugisiska, kinesiska 

och japanska på söksidan. Man kan få tag på önskade länkar i fulltext genom att klicka på länkar 

på skärmen. Det finns tydliga länkar till hjälpfunktion och söktips. 

25




Econlit innehåller flera olika dokumenttyper: 

Tidskriftsartiklar: EconLit innehåller abstracts, index och länkar till fulltextartiklar inom ekono- 

miska tidskrifter. Antalet indexerade tidskrifter i EconLit har ökat från 182 periodiska tidskrifter 

1969 till över 750 tidskrifter idag. Tidskrifter väljs ut för medverkan i EconLit beroende på deras 

ekonomiska innehåll. 

Böcker: EconLit innehåller abstracts av publicerade böcker med ekonomiskt innehåll från 

Annotated Listing of New Books, en del i Journal of Economic Literature. EconLit erbjuder även 

bokreferat i fulltext ur JEL. Databasen täcker böcker från 1987. 

Samlade texter: EconLit indexerar artiklar (kapitel) ur samlade arbeten, konferensprotokoll, essä- 

samlingar, dokument från forskningsprojekt, samlingar av skrifter av enskilda författare, och fest- 

skrift-volymer (samlade artiklar till en särskild persons ära). 

Avhandlingar: Avhandlingar framträder i databasen med början år 1987. 

Working papers: EconLit samarbetar med RePEc (Research Papers in Economics) för att inklu- 

dera working papers i EconLit. RePEc är ett ideellt initiativ för att skapa en allmän tillgänglig 

databas, som främjar vetenskaplig kommunikation inom ekonomi och relaterade discipliner. Över 

44 000 nya working papers lades till vid EconLits uppdatering i april 2004. 

Bokreferat: EconLit tillhandahåller bokreferat i fulltext från Journal of Economic Literature 

(JEL) från och med september 1994. Registren över bokreferat inkluderar ISBN-nummer och är 

klassificerade enligt samma ämnesbeskrivningar som i bokregistret. 

IBSS-INTERNATIONAL BIBLIOGRAPHY OF THE SOCIAL SCIENCE 

I denna databas innefattas ett flertal ämnen: Nationalekonomi, socialantropologi, sociologi och 

statsvetenskap. Här kan man finna material så långt tillbaka som 1951. Materialet överstiger 2 

miljoner poster i form av artiklar och texter ur tidskrifter och böcker från hela världen. Databasen 

uppdateras fyra gånger om året, varje gång med ca 20 000 olika texter (CSA 2005-05-07). Pro- 

ducenten är British Library of Political & Economic Science (LSE 2005-04-29) och The Inter- 

national Biblography of the Social Sciences, tillhörande the London School of Economics and 

Political Science är registrerad som ”supplier” (CSA 2005-05-07). Den grundades 1951 av The 

International Committee for Social Science Information and Documentation. Syftet var att infor- 

26




mation inom samhällsvetenskapen skulle få ett bättre flöde, speciellt under det kalla krigets 

blockader mot öst. 1995 blev den tillgänglig på nätet (LSE 2005-04-29). 

Databasen är tillgänglig för studenter och personal i LSE och med ett lösenord kan den nås 

från hela världen, men annars finns möjligheten att prenumerera i form av en CD-ROM från 

Silver Platter (LSE 2005-04-29). 

IBSS kommer man åt via uppkoppling inom UU genom att gå in på länken, databaser, e- 

böcker, uppslagsverk (samtliga). Här kan man söka efter databasen eller välja att bläddra sig fram 

om man inte är säker på namnet, därefter klicka på IBSS. Sidan man kommer till är en enkel sök- 

sida med möjlighet att välja en mer avancerad med boolesk sökning. Man söker i databasen efter 

författare, titel, nyckelord eller ämne (subject headings). 

Det framgår av svaren efter en sökning hur många av varje publikationstyp som finns, till 

exempel 2 böcker, 1 tidskrift, 11 övriga. Om inte texterna finns i fulltext finns en länk till var 

man kan få tillgång till dem. 

Sökverktyg i IBSS 

IBSS erbjuder många alternativ bland sökverktygen och underlättar för en mer utförlig sökning 

Det finns bra hjälpfunktioner som förklarar hur och varför man kan använda verktygen. 

Combine Searches: Gör det möjligt att kombinera olika sökningar, man tidigare gjort. 

Alerts: Här har man möjlighet att spara sina sökningar från history och komma åt dem genom att 

skriva in e-mail och lösenord. 

History: Här registreras vilka sökningar man gör medan man använder sidan. 

Command search: Här kan man söka genom kommandon. 

Thesaurus: Hjälper till med att finna passande termer att söka efter. Man kan välja mellan en hie- 

rarkisk ordning, alfabetisk ordning eller roterande index (gäller enbart ord inte termer). 

Index: Ger en överblick av tidskrifterna eller författarna som finns i databaserna. 

Man kan inom de olika verktygen se en länk där man kan välja om man vill ha en specifik data- 

bas att söka i: Change Databases (CSA 2005-05-03). 

27




S-WOPEC – SWEDISH WORKING PAPERS IN ECONOMICS 

Databasen innehåller bibliografisk data om nordiska working papers inom domänen national- 

ekonomi, i många fall nedladdningsbara. Syftet är att samla texter från ett begränsat område (dvs. 

Norden) och ge ett bättre tillfälle för ekonomer från de berörda länderna att bli publicerade. Pub- 

liceringen i S-WoPEc ökar. S-WoPEc är en svensk variant av den amerikanska WoPEC 

(Working Papers on Other Sites) (S-WoPEc 2005-04-29). 

S-WoPEc ingår i RePEc, som är en större och mer vidsträckt databas som samlat ett stort 

antal texter m.m. inom ekonomi och där S-WoPEc utgör en stor andel ( I RePEc finns en enorm 

mängd material t.ex. 151 000 working papers och 156 000 tidskriftartiklar. RePEc har även ett 

samarbete med den amerikanska databasen EconLit)(RePEc 2005-04-29). 

Bakom S-WoPEC står Stockholm School of Economics Library, som startade databasen 

1997 med stöd från sitt universitet, i huvudsak EFI – Economic Research Institute. Intresset från 

de andra nordiska länderna resulterade 2001 i en expansion som gjorde det möjligt att inkludera 

hela Norden. Språket är i huvudsak engelska. 

S-WoPEc kräver ingen copyright, den som författar eller sponsrar texten har rättigheterna 

till den (S-WoPEc 2005-04-29). S-WoPEc går att komma åt genom EK-UBs sida, under Ämnes- 

guider: företagsekonomi. Inne på den sidan så letar man upp forskningsrapporter, klickar på den. 

Därefter så klickar man på SwoBa (företagsekonomi), för att komma åt en länk till S-WoPEc. 

Man kan även finna en länk på den Nek.inst: s hemsida. 

Materialet i S-WoPEc är indelat i olika serier under vilket universitet eller institution de 

tillhör till exempel är Uppsala universitet, Copenhagen Business School, Göteborgs universitet 

olika serier. Alternativet Series går att välja på menyn. Under serien Uppsala universitet finns 

länken Working Paper Series, Department of Economics. Klickar man på den visas årets working 

papers, som publicerats på universitetet med titel och författare, oftast i fulltext. Ovanför listan av 

årets titlar så finner man länkar till tidigare år att leta i. År 2004 publicerades till exempel 20 

working papers, alla i fulltext från UU (S-WoPEc 2005-05-03). 

Working papers kan utöver vilken serie de tillhör även sökas efter ämne, som till exempel 

Law and economics, Economic History och Microeconomics. 

28




Användning i S-WoPEc 

Sökfunktionerna är först och främst enkel sökning: en ruta längst upp till höger på första sidan. 

Strax under rutan, i menyn, finns en länk till en avancerad, boolesk sökning. Om man är osäker 

på hur man ska söka så finns länken tips for searching till höger, där kan man få förslag på hur 

man söker. 

På söksidan finns ett sökfält för fritext, därefter kan man välja att söka efter författare i ett 

annat fält, nyckelord och titel i en tredje och slutligen en sökruta för JEL-koden (JEL-koden finns 

utförligare beskriven tidigare i kompendiet). Allra längst ner kan man välja ut en specifik serie 

om man inte vill söka i hela S-WoPEc. 

SCIENCE DIRECT 

Databasen ScienceDirect (http://www.sciencedirect.com/) är Elseviers elektroniska samling av 

böcker, tidskrifter med mera och täcker bland annat omkring 1 800 tidskrifter, delvis i fulltext. 

Elsevier var ursprungligen ett nederländskt förlag, men ingår nu i den globala Reed Elsevier- 

gruppen. Elseviers del av bolaget omfattar 7 000 anställda och 73 filialer. De har mer än 20 000 

produkter, huvudsakligen tidskrifter och böcker, både tryckta och elektroniska. ScienceDirect är 

den absolut största databasen (Elsevier 2005-05-03). 

ScienceDirect startades 1997. Den utvecklades från en webbaserad databas till att bli en av 

världens största databasproducenter av litteratur i vetenskapliga, tekniska och medicinska genrer 

(eng. STM). 

Databasen omfattar material från omkring 1995 och fram till i dag, inom naturveten- 

skapliga, medicinska, tekniska och allmänna ämnen. Materialet är fulltextartiklar på engelska och 

täcker hela världen. Finns tillgänglig via nätet för användare inom UU. 

ScienceDirect är öppen för institutioner, både separata avdelningar och världsomspännande 

organisationer. Fleråriga licenser erbjuds, vilket underlättar för personal och bibliotek att planera 

sin inköpsbudget. Man kan välja olika omfattningar av tillgång till databasen. Tidigare årgångar 

(backfiles) finns tillgängligt även om man säger upp sin prenumeration, dock tas en avgift ut för 

fortsatt elektronisk tillgång eller lagring på hårddisk. Prisuppgift finns inte tillgänglig på sidan 

29




Användning i ScienceDirect 

För att förenkla sökningen erbjuds sökhjälp (tutorials) och EMTREE som är EMBASE:s tesau- 

rus. Tesaurusen har en hierarkisk struktur och kontrollerad vokabulär som kan användas i ämnes- 

ordsindexering för både breda och smala termer. 

Sökfunktionerna ger möjligheten att söka på journals, books eller subject. Det senare kan 

exempelvis vara Economics, Econometrics and Finance och erbjuda runt 90 tidskrifter i fulltext 

att söka ifrån. Många fler är listade, alla är märkta med en liten flagga som visar dess tillgänglig- 

het: Grön (prenumererad), gul (gratis) eller vit (ej under prenumeration). Finns en vit flagga är 

abstracts tillgängliga, i valet av ämne här finns 90 gröna flaggor. Under books finns en grön 

flagga: International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences, under book series listas 

23 vita flaggor och under abstract databases listas 13 databaser, varav en (Medline) har grön 

flagga. EconLit står med på listan men utan prenumeration (finns tillgänglig i U-UB via 

EBSCO). 

Man kan som användare göra en egen profil eller sätta upp en bevakning, där man får be- 

sked om nya utgåvor, tidskrifter, böcker m.m. Tjänsten kräver login. 

Sökningar kan göras som quick, basic eller advanced, boolesk sökning. Det finns ett val av 

eget formulär eller att gå till exempelvis journals och söka därifrån. Man kan söka inom alla 

typer dokument eller bara vissa, medan sökfunktionen kan erbjuda en sökhistoria. Under en 

journal kan man bläddra upp/ner till nästa utgåva utan att behöva gå tillbaka. 

Som exempel: I Journal of Economics and Business kan man välja ut en vol/issue 

(volym/utgåva) och klicka på summaryplus, vilket ger titel/författare, abstract, nyckelord, JEL- 

klassifikation, artikelramar, figurer/tabeller samt lista över referenser. Det finns även möjlighet 

att få fulltext med länkar i texten eller pdf-fil av hela artikeln. Vidare kan följande funktioner ut- 

föras som man finner lägst upp eller längst ner på sidan under Actions: 

cited by – vem har citerad denna artikel. 

save as citation alert (kräver login). 

email article – skicka citering och länk via email. 

export citations - skicka dokumentet till ett citeringsprogram. 

För den som önskar erbjuds en tjänst som meddelar när en ny utgåva av en tidskrift kommer ut. 

30




ISI WEB OF KNOWLEDGE 

Ytterligare en databas, ISI Web of Knowledge, bör uppmärksammas kort. Det är en tvärveten- 

skaplig citerings databas med citeringar av författare, utvalda artiklar/dokument inom bland annat 

medicin, kemi och biokemi. Databasen uppdateras en gång i veckan. Genom ett nationellt avtal 

med Institute for Scientific Information (ISI) kan användare vid UU söka i Arts & Humanities 

Citations Index, Social Science Citations Index och Science Citations Index. De bibliografiska 

referenserna är länkade till Libris webbsök, Där beståndsuppgifter från svenska universitets- och 

forskningsbibliotek kan erhållas. Databasen är internationell och innehåller uppgifter från 1987-, 

språket är på engelska. 

ISI kan nås via UU:s länksida med databaser. 

EKONOMISKA RAPPORTER 

Ett enkelt sätt att komma åt ekonomiska rapporter är att söka i Libris (http://websok.libris.kb.se/). 

Klicka först på specialdatabaser och sedan kan man under Ämnesdatabaser välja svenska eko- 

nomiska forskningsrapporter och artiklar för att komma till ämnesbibliografin svenska ekono- 

miska forskningsrapporter och artiklar. Den är en del av LIBRIS-databasen och utgör de svenska 

bidragen till SCANP (Scandinavian research reports and journal articels on economics and busi- 

ness) i huvudsak från 1997. Publikationerna indexeras och görs sökbara med engelska ämnesord. 

De flesta av de forskningsrapporter som också ingår i fulltextdatabasen S-WoPEc har försetts 

med klickbara länkar. Bibliografin produceras av biblioteket vid Handelshögskolan i Stockholm. 

En ospecificerad sökning ger 2 914 träffar. Det finns möjlighet att sortera träfflistan i alfa- 

betisk eller kronologisk ordning. Det finns även möjlighet att spara poster i träfflistan, länka till 

träfflistan eller spara träfflistan som text. 

31




5. REFLEKTIONER 

ALLMÄNNA REFLEKTIONER ÖVER DOMÄNEN 

Det finns oklarheter kring var gränserna går inom ämnet och begreppet nationalekonomi. Det är 

endast i Sverige som ämnet har prefixet national istället för enbart ekonomi, jämför detta med 

engelskans economics. Begreppet nationalekonomi kan bidra till osäkerhet när man i Sverige sö- 

ker information om ämnet. Man kan tro att nationalekonomi enbart handlar om Sveriges eko- 

nomi, men så är inte fallet. Enligt Tomas Guvå, vid Nek.inst. på Ekonomikum, arbetar man med 

större ekonomiska begrepp som till exempel makroekonomi och därför är landets gränser ovik- 

tiga. Inom samhällsdebatten och populärlitteraturen är det tydligt att finns olika aspekter av vad 

som ingår i ämnet nationalekonomi. Mycket av det som debatteras klassas som nationalekonomi, 

detta trots att det enligt akademikerna inte hör till deras ämne. Det är möjligt att en fråga som 

nationalekonomer definierar som politisk publiceras som en nationalekonomisk text av en lek- 

man. Detta visar på svårigheterna med gränsdragningar inom denna samhällsvetenskapliga di- 

sciplin. 

KOMMUNIKATIONEN UTÅT 

Svenska nationalekonomer syns sällan i medierna. I nyhetssändningar är det ofta bankekonomer, 

som Klas Eklund, Nils Lundgren och Stefan Fölster, som medverkar. De ger snärtiga och kort- 

fattade svar, vilket efterfrågas av journalister. Nationalekonomer ger sällan så skarpa svar, utan 

uttrycker sig ofta: ”Det beror på”, ”men å ena sidan… men å andra sidan”. 

Det är dåligt med kvinnor i toppen, men det börjar bli bättre. I Uppsala märks det i rekryte- 

ringen på Nek.inst. (Guvå). 

KVALITET OCH UTVÄRDERING AV RESURSER 

Det fysiska biblioteket kan vara på väg att spela ut sin roll. Databaser och elektroniska tidskrifter 

finns tillgängliga på Internet. Biblioteken fungerar idag främst som beställare och försörjare av 

elektroniskt material, i stället för tryckta böcker. 

32




Det är svårt att finna det fysiska materialet, i synnerhet tidskrifter, på EK-UB. Tidskrifterna 

är uppställda i alfabetisk ordning och inte efter ämne. Det kräver att man vet vilken tidskrift och 

vilket nummer man är ute efter. 

Nationalekonomerna klassificerar dessutom sina publikationer efter JEL systemet, vilket 

inte EK-UB gör (de tillämpar SAB-systemet). JEL-systemet är oerhört mycket mer finfördelat, 

vilket underlättar informationssökningen. Det är egentligen inte så konstigt att nationalekonomer 

föredrar JEL-klassificeringen och hellre söker information elektroniskt. 

Efter undersökning och utvärdering av databaserna kan det konstateras att vissa av de mer 

betydande databaserna är onödigt svåra att hitta. Varken ScienceDirect eller S-WoPEc finns 

länkade via ämnet nationalekonomi på Ekonomikums hemsida. Inte heller UB länkar till dessa 

två databaser, trots att biblioteket listar 21 andra databaser. Ekomikums bibliotek tycks fokusera 

på databaser som är snävt inriktade på nationalekonomi och missar därmed att lyfta fram mer 

generella databaser som till exempel IBSS. 

REFLEKTION ÖVER DATABASER 

EconLit:s tydliga länkar till hjälpfunktion och söktips gör den till en databas som är enkel att an- 

vända. Det finns över 630 000 sökbara dokument i databasen och i och med att den uppdateras 

varje månad är den ständigt aktuell och användbar. 

IBSS är en databas med ett stort antal ämnen och med mycket material. Vid en enkel sök- 

ning är det därför lätt hänt att användaren får upp material som inte stämmer med hennes önske- 

mål. Sökningar i IBSS underlättar om man istället väljer att göra en avancerad sökning. Till detta 

finns många tips på användbara sökfunktioner. 

ScienceDirect är inte angiven som en av de 20 databaser som är relevanta inom ämnet eko- 

nomi. Trots det ansåg Betmark att den var betydelsefull då den innehåller många tidskrifter inom 

ämnet. Bibliotekets informationsfält och sökvägar är till synes ofullständiga och ouppdaterade. 

T.ex. så innehåller International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences relevanta 

ekonomiska termer och står med i den fullständiga listan över databasar på U-UB:s hemsida. 

Däremot står den inte med bland de 20 listade databaser på EK-UB:s hemsida, det gör däremot 

Britannica Online och Sociological Abstracts. 

33




S-WoPEc: s databas är enkelt strukturerad. Där finns enbart nationalekonomiska texter och 

den geografiska utsträckningen är begränsad. Därför är inte avancerad sökmetod lika nödvändigt 

som i till exempel IBSS. En nackdel med S-WoPEc är svårigheten att finna den då den inte står 

med på EK-UB:s lista över databaser. 

34




6. REFERENSER 

LITTERATUR 

Eklund, Klas (1995): Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. Tiden, Stockholm, (ISBN 91-550-4220- 

1), 475s. 

Eklund, Klas (2004): Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. Prisma, Stockholm, (ISBN 91-518-4352- 

8), 512s. 

Magnusson, Lars (2001): Äran, korruptionen och den borgerliga ordningen : essäer från svensk 

ekonomihistoria. Atlantis, Stockholm (ISBN 91-7486-539-0), 162s. 

Nohagen, Lars (2004): Samhällsekonomi: en introduktion. Bonnier Utbildning, Stockholm (ISBN 9162264656), 

174s. 

Pålsson Syll, Lars (2001): Ekonomisk teori och metod : ett kritisk-realistiskt perspektiv. Studentlitteratur, Lund 

(ISBN 91-44-01434-1), 202s. 

Rowley, Jennifer & Farrow, John (2000): Organizing knowledge : an introduction to managing access to information. 

Ashgate, Hamsphire (ISBN 0-566-08047-8), 404s. 

Sandelin, Bo (2000): Nationalekonomin i Sverige under 100 år. Ekonomisk Debatt 28 (1), 59-69. 

Stockman, Alan C. (1996): Introduction to economics. Dryden Press, Fort Worth (ISBN 0-03-031129-2), 1136s. 

ELEKTRONISKA KÄLLOR 

About OECD: http://www.oecd.org/about/0,2337,en_2649_201185_1_1_1_1_1,00.html (2005-05-09) 

AEA General information: http://www.vanderbilt.edu/AEA/org.htm (2005-05-09) 

American Economic Association: http://www.aeaweb.org/ (2005-05-03) uppdaterad 2005-04-22 

CSA: http://md2.csa.com (2005-05-07) 

EconLit: http://www.econlit.org/ (2005-05-06) 

EJW About Us http://www.econjournalwatch.org/main/about_us.php (2005-05-09). 

Ekonomikums bibliotek (EK-UB): http://www.ub.uu.se/sam/ekon/ 2005 (2005-04-15) 

Ekonomikums bibliotek (EK-UB): http://www.ub.uu.se/sam/ekon/ 2005 (2005-04-14) 

Ekonomi/SLU: www.ekon.slu.se (2005-05-09) 

Elsevier: http://www.elsevier.com/wps/find/intro.cws_home/intro(2005-05-03) uppdaterad 2004 

Högskoleverkets webbplats för information för högskolestudier: www.studera.nu (2005-04-15) 

Journal of Economic Literature, JEL:www.aeaweb.org/journal/jel_class_system.html (2005-05-03) 

Junilistan: www.junilistan nu (2005-05-06) 

KB/BIBSAM: Forskningsstatistik: http://www.kb.se/bibsam/statistik/fbstatistik/grund.htm/ (2005-05-08) 

Library of Economics and Liberty (http://www.econlib.org) Copyright ©: 1999-2005, Liberty Fund, Inc. 

LSE:http://www.lse.ac.uk (2005-04-29) uppdaterad 2005-05-06 

Nationalekonomiska föreningen: http://www.ne.su.se/ed/nek-for.html (2005-05-09) uppdaterad 2004-12-14 

Nationalekonomiska föreningens stadgar: http://www.ne.su.se/ed/stadgar.html (2005-05-09)uppdaterad 2003-02-21 

Nationalekonomiska institutionen: http://www.nek.uu.se (2005-04-16) uppdaterad 2005-02-02 (sidorna uppdaterade 

vid olika tidpunkter, vissa delar är därför inaktuella) 

Nationalencyklopedin: http://www.ne.se (2005-04-16) 

Netbokhandeln: http://www.netbokhandeln.se/ (2005-05-05) 

Nobelprize.org: http://nobelprize.org/economics/ (2005-05-09) 

RePec: http://repec.org (2005-04-29) 

Studieförbundet näringsliv och samhälle SNS: http://www.sns.se/zino.aspx (2005-05-05) 

Susning.nu: http://susning.nu (2005-04-10) 

S-WoPEC: http://swopec.hhs.se (2005-04-29), uppdaterad 2005-02-27 

Timbro: http://www.timbro.se/ (2005-05-05) uppdaterad 2005-05-03 

Uppsala Universitetsbibliotek (U-UB): http://www.ub.se/ (2005-05-10) 

MUNTLIGA KÄLLOR 

35




Betmark, Jenny (ansvarig för information och referens inom biblioteksgrupp 2): Studiebesök och undervisning på 

EK-UB 2005-04-18 

Betmark, Jenny: email 2005-05-03 

Guvå, Tomas (studierektor på Nek.inst): inspelad intervju 2005-05-02 

Mellander, Olle(lektor inom nationalekonomi): inspelad intervju 2005-05-02 

36




BILAGA A ORDLISTA 

(Hämtad och omarbetat i störste delen från Nationalencyklopedin (2005-04-16). Engelska ord inom 

parentes för några av termerna) 

Nationalekonomi på andra språk: Economics (eng.), économie (fr.), Wirtschaft (ty.), Economía (sp.), 

samfunnsøkonomi (no.), økonomi (da.), kansantalous (fi.), Экономика (rus.). 

Alternativkostnad (opportunity cost): Värdet av ett ”offrande” genom att använda resurserna till att uppnå 

något. 

Arbete (work): Mänsklig verksamhet som bidrar till produktionen av nyttigheter. 

Arbetsmarknad (labour market): Marknad där arbetskraft efterfrågas mot betalning (lön) och där individerna 

(hushållen) utbjuder arbetskraft mot betalning. 

Arbetsmarknadspolitik: Statens selektiva åtgärder för att främja sysselsättningen, motverka arbetslösheten 

och förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. 

Arbitrage (foreign exchange dealings): Handel med valutor, värdepapper eller varor där man utnyttjar kurs- eller 

prisskillnader. 

Beslutsvariabel (decision variable): I ekonomisk teori en variabel vars värde den beslutande själv kan bestämma. 

T.ex. kan försäljningspriset betraktas som en beslutsvariabel för en monopolist. 

BNI – se bruttonationalinkomst. 

BNP – se bruttonationalprodukt. 

Bruttonationalinkomst (BNI) (gross national income – GNI): Med utgångspunkt i BNP till marknadspris kan BNI 

till marknadspris beräknas genom att lägga till utländska faktorinkomster (löner, kapital- och företagarinkomster) 

och drar ifrån faktorinkomster till utland. 

Bruttonationalprodukt (BNP) (gross national product - GNP): Sammanlagda värdet av varor och tjänster för 

slutlig användning som produceras för marknaden och den offentliga sektorn i ett land under en period, vanligen ett 

år. 

Bytesbalans (balance of payments): Sammanställning som omfattar ett lands export, import och vissa transfereringar 

till och från utlandet, en del av betalningsbalansen. 

Deflation (deflation): Att den allmänna prisnivån faller ev. att ekonomisk aktivitet minskar i ett land. 

Demografi (demograpghy): Vetenskapen om mänskliga befolkningars struktur och utveckling. 

Depression (depression): Lågkonjunktur, period med minskad efterfrågan och sysselsättning samt starkt sjunkande 

eller låga priser. 

Devalvering (devaluation): Sänkning av en valutas officiella värde i förhållande till andra valutor. 

Dualekonomi: En ekonomi som omfattar två produktionssätt med var sin utvecklingslogik. 

Efterfrågeteori: Nationalekonomisk teori för hushållens efterfrågan på varor och tjänster, även teori för företagens 

efterfrågan på produktionsfaktorer (arbete, kapital och mark) samt för efterfrågan på olika typer av finansiella tillgångar 

(pengar, valutor, aktier m.m.). 

Ekonometri (econometrics): Mätning av ekonomiska storheter med mat. och statist. metoder, för att exakt beskriva 

den ekonomiska verkligheten: särsk. i nationalekon. sammanhang. 

Ekonomisk tillväxt (economic growth): Ökning av faktiska nationalprodukten. 

Faktorinkomst (factor income): Ersättning till produktionsfaktor för insats i produktionen, t.ex. lön, ränta mm. 

Finanspolitik: Statens inkomst- och utgiftspolitik i syfte att påverka tillväxt, sysselsättning, efterfrågan och prisutveckling, 

t.ex. att sänka eller höja skatter och bidrag. 

Förloppsanalys: Teoretisk undersökning av hur ett konjunkturförlopp utvecklas under flera perioder. 

Förädlingsvärde (value added): Utgörs inom ett företag av värdet av de varor och tjänster som företaget producerar 

minus värdet av de råvaror, halvfabrikat och liknande som företaget köper från andra företag. 

Harrod–Domar-modellen (the Harrod-Domar model): Modell för ekonomisk tillväxt, utvecklad av Roy Harrod 

1939 och Evsey D. Domar 1946–47 (oberoende av varandra). H. bygger på jämviktsvillkoret att sparandet är lika 

med investeringarna. Investeringarna ökar produktionskapaciteten, och därmed nationalinkomsten. Den högre 

nationalinkomsten leder till ökat sparande, och vid jämvikt till större investeringar under nästa period. 

Homo oeconomicus (The economic man): Den uteslutande ekonomiskt beräknande människan, modellperson, 

främst i klassisk nationalekonomi, för att illustrera konsekvenser av handlande utifrån egenintresse och vinstbegär. 

37




Humankapital (human resources): Människors kunskaper, färdigheter och andra till produktionsförmågan bidragande 

fysiska och psykiska egenskaper som förvärvats genom investeringar i form av utbildning, träning, hälsovård 

o.d. 

Indifferenskurva (indifference curve): Kurva som binder ihop de kombinationer av konsumtion av två varor som 

hushållet uppfattar som likvärdiga. 

Inflation (inflation): Fortgående höjning av prisnivån och därmed försämring av penningvärdet. 

Inkomst (income): Summan av en persons konsumtion och sparande under en viss tidsperiod. 

Inkomstelasticitet (income elasticity): Mått: anger hur många procent efterfrågan på en vara ökar när inkomsten 

stiger med en procent. 

Interdependens (interdependence): Ömsesidigt beroende mellan de olika marknaderna i en ekonomi. 

Investering (investment): Långvarig satsning av ekonomiskt värde med hopp om framtida avkastning. 

Isokostlinje (isocost line): Linje som binder ihop de kombinationer av kvantiteter av olika produktionsfaktorer som 

innebär samma totalkostnad. 

Isokvantkurva (isoquant curve): Kurva som binder ihop de kombinationer av kvantiteter av olika produktionsfaktorer 

som ger samma produktionsvolym. 

Kapital (capital): Mångtydigt och omtvistad begrepp: ursprungligen benämning på finansiell fond som ger avkastning 

i form av ränta o.d., senare även på produktionsmedel och tillgångar i allmänhet, dvs. allt som har egenskapen 

att kunna ge avkastning. Klassisk kapitalteori från slutet av 1700-talet. 

Kapitalkoefficient: Kapital-produktionskvot, insatsen av realkapital i förhållande till produktionen under en viss 

period. 

Komparativ fördel (comparative advantage): Begrepp som förklarar handelsmönster och vinster av handel men 

även tillämpats på individnivå för att förklara arbetsfördelning. Komparativa fördelar beror på skillnader i teknik och 

resurstillgångar samt på stordriftsfördelar, där parterna kan öka sin konsumtion av flere varor om de koncentrerar sin 

produktion på den vara de tillverkar mest effektivt. 

Konjunktur (trade cycle, state of market): Ekonomiskt läge, ekonomisk tendens på kortare sikt. 

Konsumentöverskott (consumers' surplus): Skillnaden mellan det en person maximalt är villig att betala för en 

efterfrågad kvantitet av en vara (eller tjänst) och det han eller hon måste betala. 

Konsumtionsteori – se efterfrågeteori. 

Laissez-faire (laissez-faire): En uppfattning enligt vilken individer och företag fritt bör få besluta hur de skall använda 

sina resurser för att samhällsekonomin skall fungera bäst. 

Likviditet (liquidity): Betalningsförmåga. 

Makroekonomisk teori (macroeconomic theory): Del av nationalekonomisk vetenskap som syftar till att förklara 

ekonomins samlade utveckling, som t.ex. hur inflationstakt, fluktuationer i produktion och sysselsättning samt långsiktig 

tillväxt bestäms, och då särskilt vilken roll som den ekonomiska politiken spelar. 

Marginalkostnad (marginal cost): Gränskostnad, kostnaden för den sist producerade enheten av en vara eller kostnaden 

för att producera ytterligare en enhet under en viss tidsperiod. Marginalkostnaden anger med andra ord hur 

totalkostnaden förändras vid en förändring av produktionsnivån. 

Marginalränta (marginal rate of interest): Den ränta som en låntagare betalar för den sist lånade kronan. 

Marknadsekonomi (market economy): Ekonomiskt system med stor grad av fri konkurrens. Produktionen och 

varuutbytet baseras (i idealfallet) på frivilliga överenskommelser mellan självständiga aktörer (producenter och konsumenter), 

som grundar sina beslut på marknadsbestämda priser, dvs. priser som bestäms av efterfrågan och utbud på 

marknaden. 

Marknadsstruktur (market structure): Egenskaper eller villkor som karakteriserar en marknad och förblir relativt 

oförändrade under en tidsperiod. 

Maximinkriteriet (the maximin criterion): Benämning på kriterium för beslutsfattande som innebär att i en osäker 

situation skall den strategi väljas som maximerar nyttan om det värsta skulle inträffa. 

Mikroteori (microeconomic theory): Del av nationalekonomin som söker förklara de enskilda ekonomiska aktörernas 

(främst konsumenters och producenters) beteende och samspel. 

Miljöekonomi (environmental economics): Del av nationalekonomin som rör problem kring miljö och naturresurser. 

Syn. ekologisk ekonomi. 

Minimaxkriteriet (the minimax criterion): Inom nationalekonomin benämning på beslutsfattandekriterium som 

går ut på att man i en osäker situation skall välja den strategi som, om det värsta skulle ske, ger de lägsta kostnaderna. 

38




Monetär union (monetary union): Två eller flera länder med gemensam valuta, penningpolitik och centralbank. I 

en monetär union utjämnas räntor, inflationstakter och priser. 

Monopol (monopoly): Marknadsform som kännetecknas av att det på en marknad endast finns en säljare samt att 

det inte finns några näraliggande substitut till monopolistens produkt. Motsatsen, att det endast finns en köpare, benämns 

monopson. 

Multiplikator (multiplier): I ekonomisk teori kvoten mellan ändringen i den variabel man vill förklara (den beroende 

variabeln) och ändringen i den oberoende (exogena) variabel som enligt modellen är orsak till ändringen i den 

beroende variabeln. 

Nationalbudget (national budget): Översikt över utvecklingen inom ett lands ekonomi och prognos i ett kort- och 

medelfristigt perspektiv (vanligen två år, men även fem förekommer) som bl.a. utgör underlag för statsmakternas 

beslut rörande den ekonomiska politiken. I Sverige sedan 1948. 

Nationalekonomi (economics): Samhällsvetenskap som studerar det ekonomiska livet i större skala inom och 

mellan nationer. 

Normativ nationalekonomi (normative economics): Den del av nationalekonomin som beskriver och studerar hur 

de ekonomiska förhållandena borde vara utifrån olika värderingar. 

Offentlig ekonomi (public economics): Studiet av den offentliga sektorns uppgifter och inverkan på samhällsekonomin. 

Tre huvuduppgifter: 1) att styra utnyttjandet och fördelningen av produktionsresurser till olika 

användningsområden: 2) att påverka välfärdens fördelning mellan olika individer och hushåll: 3) att stabilisera samhällsekonomin 

för att bl.a. upprätthålla full sysselsättning och stabila priser. 

Oligopol (oligopoly): Marknadsform som kännetecknas av att antalet säljföretag på marknaden är litet och att det 

ömsesidiga beroendet mellan dessa är stort. 

Osynliga handen (the invisible hand): Företag och hushåll fattar beslut främst utifrån sin egen fördel och skapar 

därmed rätt balans på marknaden. 

Paritet (parity): Inom nationalekonomi vanligen detsamma som ränteparitet, dvs. det samband mellan priser 

och/eller räntor som måste råda om inte en tendens till köp och försäljningar (och därmed prisförändringar) skall 

göra sig gällande (jfr arbitrage). 

Penningpolitik (monetary policy): De ekonomisk-politiska åtgärder som påverkar penningmängd, kreditgivning 

och räntenivå i ett land. 

Phillips-kurva: Kurva som visar på ett samband mellan arbetslöshet och lönestegringstakt (inflation). 

Planekonomi (planned (command) economy): Nationell ekonomi som kännetecknas av att resursfördelningen 

huvudsakligen samordnas inom en statlig, central planmyndighet. 

Politisk ekonomi (political economy): Äldre benämning på nationalekonomi eller samhällsekonomi som togs i bruk 

i Frankrike på 1600-talet och därefter även kom att användas i England. Från slutet av 1800-talet började termen 

economics användas i engelskan i stället för political economy. 

Positiv nationalekonomi (positive economics): Den del av nationalekonomin som beskriver och studerar vilka ekonomiska 

förhållanden som faktiskt råder. 

Produktionsfaktor (factor of production): Produktionsmedel, inom nationalekonomin beteckning för de olika 

resurser med vars hjälp varor och tjänster produceras. 

Realbalanseffekt (real-balance effect): Effekt av ändringar i relationen penningmängd och prisnivå. 

Relativ fördel (incentive) : Den förväntade förtjänsten av ett beslut minus dess alternativkostnad. 

Revalvering (revaluation): Höjning av en valutas officiella värde i förhållande till andra valutor. 

Ränta (interest): Avkastning på kapital ev. priset på kredit. 

Substitution (substitution): Inom nationalekonomin samlingsterm för de åtgärder som konsumenter och producenter 

vidtar för såväl kort- som långsiktiga anpassningar till ändringar i teknik, preferenser eller resurstillgångar i 

samhället. 

Subvention (subsidy): Ekonomiskt understöd (från staten). 

Walras' lag: Nationalekonomiskt samband uppkallat efter Léon Walras som innebär att utbuds- och efterfrågekurvorna 

på de olika marknaderna inte är oberoende av varandra. 

39




BILAGA B EKONOMER 

Data hämtat från Eklund 1995 och Library of Economics and Liberty (2005-04-14). 

Gary Becker 

Tillhör Chicagoskolan, centrum för den traditionella, liberala nationalekonomin. Kom med en teori om humankapital, 

att människor använder nyttomaximeringstänkande även på andra områden än ekonomi (Eklund 1995, 44). 

Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Becker.htm 

James Buchanan 

Det ledande namnet inom Public-choice skolan. Skrev om hur t.ex. politiker är "röstmaximerande" på samma sätt 

som människor är "nyttomaximerande", och att politiken därför kan ses som en marknad. The Calculus of Consent, 

1962 (Eklund 1995, 192). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Buchanan.html 

Ronald Coase 

Udda typ. Skrev The Nature of the Firm (1937). Hans svar på "varför uppstår företag och hur fungerar marknaden?" 

handlade om transaktionskostnader. Coases analys är numer central i nationalekonomiskt tänkande (Eklund 1995, 

77). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Coase.html 

Erik Dahmén 

Schumpeters svenska "efterföljare". Svensk industriell företagsverksamhet, 1950. Anser att svensk blandekonomi 

inte är stabil (Eklund 1995, 352-53). 

Milton Friedman 

Kontroversiell. Följer Chicagoskolan. Anser att marknadsekonomi fungerar bäst ifred. A Monetary History of the 

United States, 1963. Monetarism – penningmängdens tillväxt styr inflationen (Eklund 1995, 251). Läs mer: 

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Friedman.html 

John Kenneth Galbraith 

En opinionsbildare snarare än en teorist, vände sig emot att de stora företagen styr så mycket (teknostrukturen), och 

att nationalekonomiska teorierna inte bryr sig om matkfrågor. Mest kända böcker är The Affluent Society (1958) och 

The New Industrial State, 1967 (Eklund 1995, 91). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Galbraith.html 

FA von Hayek/ Friedrich August Hayek 

En av förkämparna för marknadsekonomi. En kultfigur för de nyliberaler som under 1980-talet radikalt ville avreglera 

ekonomierna. Skrev Vägen till träldom 1944. 

(Eklund 1995, 98) 

läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Hayek.html 

William Stanley Jevons 

1870-tal, teorin om den nyttomaximerande människan. Lade grunden till marginalanalysen tillsammans med Karl 

Menger och Léon Walras. Tesen är att människor söker maximera sin behovstillfredsställelse (Eklund 1995, 40). Läs 

mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Jevons.html 

Assar Lindbeck 

Svensk ekonom som kritiserat regleringar och höga skatter (Eklund 1995, 196). Läs mer: 

http://www.iies.su.se/~assar/ 

John Maynard Keynes 

40




Förutsa effekterna av Versailles-fördraget. Aktiv inom finanspolitiken. Sin tids mest inflytelserika ekonom. The 

General Theory of Employment, Interest and Money (1936) (Eklund 1995, 143). Läs mer: 

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Keynes.html 

Paul Krugman 

Utrikeshandel. Viktigaste forskningsresultat: enbart läsbart av experter. Däremot har han skrivit en del populärlitteraturekonomiska 

böcker, som The Accidental Theorist (Eklund 1999, 346). Läs mer: http://web.mit.edu/krugm 

Robert Lucas 

"Skolbildare", nya klassiska skolan. Antog att människor har "rationella förväntningar" inför framtiden (Eklund 

1995, 300). Läs mer: http://cepa.newschool.edu/het/profiles/lucas.htm 

Erik Lundberg 

Från Stockholmsskolan. Chef för konjunkturinstitutet. Forskade om stabilitieringspolitiken (Eklund 1995, 363). 

Alfred Marshall 

Också med och utvecklade jämviktsmodellen. Sammanfattade nationalekonomi i allmänhet och läran om utbud och 

efterfråga i synnerhet. Skrev 1890 (den då mycket använda) läroboken Principles of Economics (Eklund 1995, 63). 

Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Marshall.html 

Karl Marx 

Arbete skapar alla nya värden i samhället. Mellanskillnaden arbete/vara = mervärde (vilket kapitalisterna lägger beslag 

på). Detta kallas värdeläran. Kapitalet (1867) (Eklund 1995, 108-9). Läs mer: 

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Marx.html 

Gunnar Myrdal (Stockholmsskolan) & Ernst Wigforss 

Stockholmsskolan: en grupp ekonomer som på egen hand i Sverige på 1930-talet nådde ungefär samma slutsatser 

som Keynes. Ernst Wigforss var finansminister. Ekonomerna använde sig av penningteoretiska modeller. Sverige 

blev världens första land med en aktiv stabiliseringspolitik (Eklund 1995, 152). Läs mer: 

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Myrdal.html 

Bertil Ohlin 

Revolutionerade utrikeshandeln. Interregional and Internatoinal Trade (1933). Säger att olika länder kommer att 

specialisera sig i enlighet med vilka produktionsfaktorer de har. Förespråkade "ramhushållning", var som partiledare 

för (fp) med på att lägga grunden för svensk blandekonomisk samhällsuppfattning. Del av Stockholmsskolan, och 

bidrog till den keynesianska revolutionen på 1930-talet (Eklund 1995, 177). Läs mer: 

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Ohlin.html 

Arthur Okun 

Skrev om pris och lönebildning. Prices and Quantities: A Macroeconomic Analysis, 1980. Ekonomisk-politisk 

rådgivare till JFK och Lyndon Johnson. " Okun's Law describes a linear relation between percentage changes in unemployment 

and percent changes in gross national product." (Eklund 1995, 270). Läs mer: 

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Okun.html 

Gösta Rehn & Rudolf Meidner 

Mycket verksamma i svensk arbetsmarknadspolitik. Rehn-Meidnerska modellen: 1) Stram finanspilitik 2) Selektiva 

åtgärder 3) Lättare för arbetare att byta företag 4) Soledarisk lönepolitik (Eklund 1995, 287). 

David Ricardo 

Skrev Principles of Political Economy and Taxation 1817. Banbrytande teorier som att två länder ska vinna av att 

handla med varandra, om de använder komparativa fördelar, dvs om de producerar och säljer det de gör bäst. Frihandel 

(Eklund 1995, 174-75). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Ricardo.html 

Paul Samuelson 

41




En mycket viktig teoretisk ekonom. Visade bland annat hur multiplikatoreffekten (då en viss köpkraftsförändring 

späder på sig själv) kan samverka med investeringssvängar så att resultatet blir att den ekonomiska utvecklingen 

börjar svänga i konjunkturcykler. Också den som skrivit århundradets mest lästa lärobok inom ämnet, Economics. 

(Den kom ut tidigt 1950-tal.) Lyfte nivån på matematiska analyser inom ämnet (Eklund 1995, 157). Läs mer: 

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Samuelson.html 

Joseph Schumpeter 

Entreprenören är en central figur i samhällsekonomin. Schumpeter är jämte Keynes 1900-talets mest inflytelserika 

ekonomiska teoretiker. I Capitalism, Socialism and Democracy (1942) skriver han att kapitalismen kommer gå under 

därför att den är för framgångsrik (och det skulle delvis vara ekonomernas fel, därför att de glömt bort verkligheten) 

(Eklund 1995, 132-33). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Schumpeter.html 

Amartya Sen 

Värfärdsteori. Poverty and Famines 1981. Rationell humanist. Hans teorier ligger nära FN:s "Human Development 

Index" (Eklund 1999, 123). Läs mer: http://www.nd.edu/~kmukhopa/cal300/calcutta/amartya.htm 

Adam Smith 

Smith var den som grundlade nationalekonomin som vetenskap. Skrev The Wealth of the Nations 1776. (Vad skapar 

välstånd?) Hade en laissez-faire attityd till konkurrens, men tyckte att staten borde försvara den fria konkurrensen 

mot kapitalisterna. Lade grunden till den liberala ekonomiska ideologin (Eklund 1995, 97). Läs mer: 

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Smith.html 

Gunnar Sträng 

Svensk finansminister 1955-76 (Eklund 1995, 354). 

James Tobin 

Troligtvis den mest betydelsefulla keynesianen. Utvecklade den så kallade portföljvalsteorin (den teori som analyserar 

hur människor väljer att förvalta sina tillgångar) (Eklund 1995, 232). Läs mer: 

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Tobin.html 

Thorstein Veblen 

Veblen blev världsberömd genom sin bok The Theory of the Leisure Class (1899) där han hånfullt förkastade 

nationalekonomernas försök att förenkla verkligheten i modellform och reducera människor till ekvationer, och motsatte 

sig alltså Jevons teori om "the economic man". Veblen är en av grundarna till den "institutionalistiska" skolan 

(Eklund 1995, 41). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Veblen.html 

Leon Walras 

Använde jämviktsmodellen för att visa hur olika (internationella) marknader hänger ihop. Skrev Eléments d'economie 

politique pure (1874) (Eklund 1995, 62). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Walras.html 

Knut Wicksell 

Sveriges mest betydelsefulla teoretiska nationalekonom. Politiskt radikal (hade åsikter som bla allmän rösträtt för 

både män OCH kvinnor). Uppmärksammade kreditmarknadens roll i ekonomin. Skrev Föreläsningar i Nationalekonomi 

1901 (Eklund 1995, 214). Läs mer: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Wicksell.html 

42




BILAGA C STUDIETAL I NATIONALEKONOMI 

Källa: Högskoleverket 2005-04-15 

Antal studenter som läste nationalekonomi höstterminen 2002 

Högskola Kvinnor Män Totalt 

Blekinge tekniska högskola 93 85 178 

Göteborgs universitet 202 369 571 

Handelshögskolan i Stockholm 348 683 1031 

Högskolan Dalarna 160 121 281 

Högskolan Kristianstad 107 97 204 

Högskolan i Borås 67 60 127 

Högskolan i Gävle 134 119 253 

Högskolan i Halmstad 137 167 304 

Högskolan i Jönköping 256 294 550 

Högskolan i Kalmar 60 51 111 

Högskolan i Skövde 213 224 437 

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 81 27 108 

Högskolan på Gotland 15 19 34 

Karlstads universitet 198 185 383 

Linköpings universitet 268 363 631 

Luleå tekniska universitet 190 213 403 

Lunds universitet 514 762 1276 

Malmö högskola 39 16 55 

Mitthögskolan 83 69 152 

Mälardalens högskola 111 76 187 

Stockholms universitet 432 567 999 

Sveriges lantbruksuniversitet 72 70 142 

Södertörns högskola 246 216 462 

Umeå universitet 154 207 361 

Uppsala universitet 217 283 500 

43




Växjö universitet 214 221 435 

Örebro universitet 213 184 397 

Antal studenter som tog en kandidatexamen i nationalekonomi 2001 




Högskolan i Gävle 2 4 6 

Högskolan i Halmstad 1 0 1 














Antal studenter som tog en magisterexamen i nationalekonomi 2001 








44









Södertörns högskola 0 1 1 





45

bilaga b ekonomer - Personliga hemsidor vid Uppsala universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?