Anvisningar transfusionsmedicin

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Anvisningar 2012-01-20 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Sidan 

ALLMÄN INFORMATION 2-4 

Förfrågningar 2 

Blodsmitta 2 

Provtagning 3 

Hur säkert är svaret från Transfusionsmedicin? 4 

UNDERSÖKNINGSPROGRAM 5-12 

Tabell över undersökningar som även utförs i Motala och Norrköping 5 

Rosa bladet – praktiskt att ha i rockfickan 5 

Blodgruppering 6-7 

Dubblettsvar 7 

Antikroppsidentifiering 7 

Antikroppsidentifiering, gravida 8 

Rh-profylax (anti-D) 9 

Direkt antiglobulintest, DAT 10 

Köldantikroppar/köldagglutininer 11 

PNH 11 

HIT, ID-PaGIA Heparinantikroppar 12 

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER 13-21 

Allmän information 13 

Förenlighetsprövning genom BAS-test 14 

Förenlighetsprövning genom BK(S)-test/MG-test 15 

Val av blod 16 

Akut behov av blod 17 

Tider 18 

Blodförvaring/Förvaring på avdelningen 18 

Kontroller i samband med blodtransfusion 19 

Biologisk förprövning, Registrering/Återrapportering, Efter transfusion 20 

BLODKOMPONENTER 21-27 

Erytrocyter 21-22 

Plasma 23 

Trombocyter 24-25 

Granulocyter 25 

Blodkomponenter för laboratoriebruk 26 

Indikationer för bestrålade resp tvättade blodkomponenter 27 

TRANSFUSIONSREAKTIONER 28-30 

1(30)


2(30) 

ALLMÄN INFORMATION 

Transfusionsmedicinsk verksamhet finns inom Diagnostikcentrum i Östergötland, 

på Klinisk immunologi och transfusionsmedicin i Linköping samt på Klinisk kemi i Motala 

och Norrköping. 

Transfusionsmedicin i Linköping är sedan 1996 ackrediterad enligt ackrediteringsstandard 

SS-EN ISO/IEC 17025. Den transfusionsmedicinska verksamheten i Motala och Norrköping 

ackrediterades 2001. 

Ackreditering innebär en hög grad av dokumentation och systematik i kvalitetsarbetet vilket bidrar 

till säkrare undersökningsresultat. 

För blodgivning och komponentuppdelning tillämpas kvalitetssystemet GMP (Good Manufacturing 

Practice) som bygger på gemensamma europaregler. GMP är i princip mycket likt ackreditering 

med den skillnaden att tillvägagångssättet istället för undersökningsresultatet är kvalitetssäkrat. 

Forskning och undervisning inom ämnesområdet pågår kontinuerligt inom verksamheten. 

Förfrågningar 

Cosmic/ROS 

Information om att giltig blodgruppering alt BAS-test finns, pågående blodbeställning, reservationer 

och transfusionshistorik kan sökas via Cosmic och ROS. 

Linköping 

Blodbeställning, förfrågan, Akutlaboratoriet telefonnummer 010-103 32 80, internt 33280. 

Biomedicinsk analytiker, sökare 93280. 

Motala 

Blodbeställning, förfrågan telefonnummer 010-104 72 64, internt 47264. 

Vid enbart förfrågningar; kontakta Transfusionsmedicin i Linköping, tel 33280. 

Norrköping 

Blodbeställning, förfrågan telefonnummer 010-104 37 86, internt 43786. 

Läkare 

Jourhavande läkare, Transfusionsmedicin i Linköping, sökes via telefonnummer 010-103 32 80. 

Måndag-fredag 08.00-16.30, även sökare 93270. 

Vi vill ha en dialog med kunden 

Vi på Transfusionsmedicin vill värna om kontakten med andra kliniker och ställer gärna upp med 

vår specialkompetens i frågor som rör vårt område, t ex att ge råd i transfusionsmedicinska frågor 

och att på andra kliniker ge föreläsningar i olika ämnen relaterade till vårt område. 

Blodsmitta 

Vid misstanke om blodsmitta ska detta anges på rör och remiss. 

Skyddshylsa ska användas, även denna ska märkas med blodsmitta.


Provtagning 

Socialstyrelsens författning, SOSFS 2009:29, föreskriver de regler som ska användas vid 

provtagning för blodgruppsserologiska undersökningar. 

Dessa föreskrifter måste ovillkorligen följas. 

Ansvarig provtagare intygar med sin namnunderskrift att provtagningsanvisningarna följts. 

Prov som inte tagits enligt gällande föreskrifter undersöks inte. Förnyad provtagning krävs. 

3(30) 

1. Inför en blodtransfusion ska blodprov tas från blodmottagaren för transfusionsmedicinska 

laboratorieundersökningar. Provtagningen ska utföras av hälso- och sjukvårdspersonal som 

har utbildning för och är bedömd som kompetent för uppgiften. 

Transfusionsmedicin ordnar undervisning i provtagning, anmälan på LISA: 

Diagnostikcentrum, Laboratoriemedicin, Kundutbildningar, Provtagning för 

blodgruppsserologisk utbildning. 

2. Vid provtagningen ska blodmottagarens fullständiga identitetsuppgifter styrkas genom 

kontroll mot identitetshandling eller identitetsband. Om en sådan kontroll inte kan göras och 

blodmottagarens muntligen uppgivna identitetsuppgifter bedöms som tillförlitliga, får dessa 

användas. Om blodmottagaren är ett barn som saknar identitetshandling eller identitetsband, 

får vårdnadshavaren styrka identitetsuppgifterna. 

Observera att identitetskontroll ska göras även om patienten är känd för provtagaren. 

Blodmottagarens fullständiga identitetsuppgifter ska innehålla: 

• Svenskt personnummer, eller om personnummer saknas, 

andra identitetsuppgifter som säkerställer full spårbarhet i minst 30 år. 

Efternamn 

Förnamn eller initialer. 

• Nyfött barn


HUR SÄKERT ÄR SVARET FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN? 

Transfusionsmedicins laborationer besvaras inte med siffervärden och klassas därför som 

kvalitativa undersökningar. Även i denna typ av svar kan det finnas s.k. mätosäkerhet. 

Eftersom någon egentlig mätning inte utförs föredrar vi dock att tala om säkerheten i våra 

laborationer. 

4(30) 

Transfusionsmedicin har dokumentation, som vid förfrågan är tillgänglig för beställaren, över hur 

säkerheten i våra undersökningar kontrolleras och följs upp. 

De största felkällorna är dock de preanalytiska som genereras av, men också kan minimeras av 

beställaren. 

De preanalytiska felen kan delas in i tre grupper: 

Identifikation 

• Patienten måste vara identifierad på ett korrekt sätt enligt SOSFS 2009:29. 

• Om patientidentiteten knyts till en felaktig blodgrupp kan i värsta fall en dödlig 

transfusionsreaktion uppstå. Därför måste identifieringen intygas av provtagaren. 

• Utan korrekt identifiering och utan intygande (underskrift) blir osäkerheten så stor 

att någon undersökning inte utförs. 

Felaktigt intygande kan leda till att patienten transfunderas med fel blod. 

• För att få full säkerhet ska blodgruppen bestämmas på två oberoende prov innan patienten 

ges blod. Detta åstadkoms genom att blodgruppen bestäms på BAS-test röret. 

Om båda rören tas vid samma tillfälle åsidosätts säkerheten eftersom resultaten då alltid blir 

lika. En felidentifiering, med ovan nämnda risker, upptäcks inte. 

Har blodgruppen inte bestämts på röret för BAS-test betraktas patientens blodgrupp i 

praktiken som okänd. 

Anamnestiska uppgifter 

• Om uppgifter om blodtransfusion och/eller stamcellstransplantation inte är uppgivna 

kan tolkningen av patientens blodgrupp bli felaktig. 

• Om uppgift om given s.k. Rh-profylax saknas kan en antikroppsunderökning feltolkas 

och felaktigt råd om uppföljning under graviditet ges. 

• För säker tolkning och rådgivning inom mödravården krävs uppgifter om beräknad 

tid för förlossning och tidigare graviditeter. 

Provet 

• Prov för blodgruppsbestämning bör vara högst 5 dygn vid undersökningen – felaktigt 

negativt resultat kan annars erhållas. 

Prov för förenlighetsprövning (BAS-test) ska avspegla patientens aktuellt 

immunhematologiskt status och får därför vid undersökningen vara högst 3 dygn, 

provtagningsdagen inräknad – oförenlighet mellan patient och transfusionsblod kan annars 

inte säkert upptäckas. 

• Prov taget ur koppling till dropp kan bli tillblandat med infusionslösning. Alla sådan 

spädning kan göra att antikroppar inte upptäcks (t. ex. kan en BAS-test bli falskt negativ).


UNDERSÖKNINGSPROGRAM 

Här beskrivs de undersökningar som finns tillgängliga inom Transfusionsmedicin. 

För varje undersökning finns en kort bakgrund, anvisningar för provtagning och svarsrutin. 

5(30) 

Undersökningsprogrammet är olika i Linköping, Motala och Norrköping. Efter tabellen nedan över 

Motalas och Norrköpings program beskrivs samtliga undersökningar som utförs i Linköping. 

Beskrivningen innefattar även provtagningsmaterial, svarsrutiner och svarstider. 

Tabell över undersökningar som utförs även i Motala och Norrköping, 

samt i Motala och Norrköping tillgängliga blodkomponenter 

Undersökning Tillgängligt i 

Akut blodgruppering Motala, Norrköping 

Direkt antiglobulintest, DAT Motala, Norrköping 

Förenlighetsprövning 

genom BAS-test/MG-test 

Motala, Norrköping 

Beställning och utlämning 

av blodkomponenter 

Motala, Norrköping 

Tillgängliga blodkomponenter: Motala, Norrköping 

Erytrocyter, leukocytbefriade 

Plasma 

Egenblodgivning Norrköping 

Venesectio Motala, Norrköping 

Rosa bladet - praktiskt att ha i rockfickan! 

Ett rosa blad om blodkomponenter, deras användning samt åtgärder vid transfusionsreaktion finns 

att rekvirera från Transfusionsmedicin i Linköping, telefonnummer 010-103 32 80, internt 33280.


BLODGRUPPERING 

Vid blodgruppering utförs: 

• Bestämning av ABO grupp. 

Erytrocyten undersöks beträffande förekomst av A, B, AB eller O. 

Plasma undersöks på förekomst av anti-A och/eller anti-B. 

Vid blodgrupp A har individen anti-B 

B har individen anti-A 

O har individen anti-A och anti-B 

AB har individen inga ABO antikroppar 

Undantag: Barn


Svarsrutin 

ABO och RhD grupp. 

Vid negativ antikroppsscreening anges: Inga irreguljära erytrocytantikroppar påvisade. 

Positiv antikroppsscreening besvaras med antikroppens specificitet. 

Telefonsvar lämnas inte på blodgruppering. 

Papperssvar skickas inte ut. Undantag: Avd som önskar papperssvar och svar med viktig 

information. 

Information om att giltig blodgruppering finns kan sökas via Cosmic/ROS. 

DUBBLETTSVAR 

7(30) 

Om patienten är registrerad i Transfusionsmedicins datasystem med fastställd ABO och RhD grupp, 

identiteten är densamma som i datasystemet och inga reservationsstämplar eller någon begäran om 

nytt prov finns, kan datorutskrivet dubblettsvar erhållas utan förnyad provtagning. 

Dublettsvar kan beställas via ROS. 

ANTIKROPPSIDENTIFIERING 

Vid misstanke om irreguljära erytrocytantikroppar ska antikroppens specificitet alltid fastställas. 

Antikroppsspecificiteten är av betydelse för fostret hos gravida kvinnor samt vid blodtransfusion. 

Om blodgruppering beställs och antikroppsscreening utfaller positivt utförs därför alltid 

antikroppsidentifiering. 

Provtagningsmaterial 

5,5 mL EDTA-rör (lila). 

Remiss US/LIM 802298. Röretikett. 

Kryssa i rutan Antikroppsundersökning. 

Vid samtidig blodgruppering kan samma rör och remiss användas. 

Provtagningsföreskrifter 

Ansvarig provtagare intygar med sin namnunderskrift att provtagningsföreskrifterna följts. 

För utförande se sidan 3. 


Svarsrutin 

Eventuellt antikroppsfynd besvaras med antikroppens/arnas specificitet. 

Transfusionsråd ges om antikroppen är av klinisk betydelse.


8(30) 

Antikroppsidentifiering gravida 

Vissa erytrocytantikroppar kan, om de förekommer under graviditet, ge upphov till hemolytisk 

sjukdom hos fostret och den nyfödda. Antikroppshalten (titern) bör följas så att åtgärder för att 

minska risken för barnet kan sättas in i tid. 

Om anti-D med titer 32 eller högre påvisats utförs kvantifiering av mängden antikroppar. 

I vissa fall, speciellt om koncentrationen är hög (titer >64 och koncentrationen >0,7 mg/L), kan IgG 

subklassbestämning av anti-D behöva utföras. 

I vissa fall kan prov från barnafadern behöva undersökas, bl.a. för bedömning av homo- eller 

heterozygoti för det antigen mot vilket kvinnan bildat antikroppar. Transfusionsmedicin begär i så 

fall prov för detta. 

För att säkert hitta kvinnor med antikropp som har klinisk betydelse för det väntade barnet och för 

att kunna planera förlossning under optimala betingelser rekommenderas antikroppsscreening enligt 

följande: 

Kvinnor utan känd antikroppsförekomst av betydelse för väntat barn 

• Ta prov omkring graviditetsvecka 20-25. 

• På RhD negativa kvinnor, ta ytterligare ett prov omkring graviditetsvecka 35. 

Kvinnor med känd antikroppsförekomst av betydelse för väntat barn 

• Antikropparna upptäcks i prov taget vecka 25 alternativt vecka 35. 

Ta därefter blodprov efter rekommendation från Transfusionsmedicin och alltid i samband med 

eventuell amniocentes. 

• Antikroppar kända sedan tidigare (eventuellt från tidigare graviditet). 

Ta blodprov för titerkontroll (utgångsläge) vid första MVC-besöket och därefter enligt 

Transfusionsmedicins rekommendationer. 

Antikroppar som man erfarenhetsmässigt vet inte skadar fostret (t ex anti-Le a , anti-Le b , anti-P1) 

behöver inte följas under fortsatt graviditet. 

Svarsrutin 

Eventuellt antikroppsfynd besvaras med antikroppens/arnas specificitet. 

Transfusionsråd ges om antikroppen är av klinisk betydelse. 

För antikroppar som kan skada fostret hos en gravid kvinna anges titer. 

För anti-D anges antikroppshalten också i mg/L om kvantifiering utförts. 

Om fyndet bör följas föreslås lämpligt intervall till förnyad provtagning.


RH-PROFYLAX (ANTI-D) 

Individer som saknar RhD antigenet, kan bilda anti-D (antikroppar mot D antigenet), 

t.ex. vid graviditet med RhD positivt foster eller vid transfusion av RhD positiv blodenhet 

till RhD negativ individ. 

Rh-profylax ges i följande fall: 

Till RhD negativa kvinnor efter förlossning med RhD positivt barn samt vid abort, amniocentes, 

yttre vändning m.m. eller till RhD negativa kvinnor


DIREKT ANTIGLOBULINTEST, DAT 

Direkt antiglobulintest, tidigare Direkt Coombs’ prov, innebär prövning av erytrocyter med 

antihumanglobulin för att fastställa om erytrocyterna är mantlade med antikroppar och/eller 

komplementfaktorer in vivo. 

Rutinmässigt används ett antiglobulinreagens innehållande anti-IgG samt anti-komplement. 

På begäran, eller om DAT är starkt positivt, utförs prövning med specifika anti-IgG och 

anti-komplement (C3d) reagens. På speciell indikation kan även prövning utföras med anti-IgA 

och anti-IgM. 



Remiss US/LIM 802298. Röretikett. 

Kryssa i rutan Direkt antiglobulintest, DAT. 

Vid samtidig blodgruppering kan samma rör och remiss användas. 





Svarsrutin 

Direkt antiglobulintest (Direkt Coombs’ prov) negativt, positivt eller svagt positivt. 

Om prövning gjorts med monospecifika reagens anges resultatet av dessa vid positivt utfall. 

Tolkning 

Barn


KÖLDANTIKROPPAR/KÖLDAGGLUTININER 

Autoimmun hemolytisk anemi av köldtyp förekommer i 15-30 % av hemolytiska anemier. 

Sjukdomen kan vara primär (idiopatisk) eller sekundär, t ex Mycoplasma pneumonie infektion, 

mononukleos, lymfom, lymfatisk leukemi eller makroglobulinemi. 

Direkt antiglobulintest (DAT) är vanligen stark positiv med monospecifikt anti-C3d. 

Vid positiv DAT med anti-C3d kan köldtiter bestämmas. 



Remiss US/LIM 802298. Kryssa i tom ruta, begär köldantikroppar. Röretikett. 

Ange frågeställning och diagnos. 




Prov ska tas i rör och förvaras i termos förvärmda till 37° C under transport till 

Transfusionsmedicin. Ev kan provtagning i 37° C ske på Transfusionsmedicin. 

Svarsrutin 

Om köldantikroppar påvisas i 20° C, svaras antikroppshalten. 

11(30) 

PNH-test 

Paroxysmal noctural hemoglobinuri (PNH) är en sällsynt förvärvad defekt hos hematologiska 

stamceller. Stamcellsdefekten gör att en eller flera kloner av celler saknar 

glycosylphosphatidylinositol (GPI) i cellmembranet, det betyder att cellmembranet saknar 

cellmembranproteiner, bl a decay acceleration factor, DAF (CD55) och membrane inhibitor of 

reactive lysis, MIRL (CD59), vilka fungerar som komplementreglerande proteiner. Brist på dessa 

proteiner bidrar till manifestationer av PNH såsom hemolytisk anemi och trombos. 

Med flödescytometri identifieras uttryck eller frånvaro av GPI-kopplade proteiner på erytrocyter 

och granulocyter. På erytrocyter analyseras CD59 och på granulocyter CD24 och FLAER. 

Provtagning 

3 mL EDTA-rör (lila K2E 3 mL). 

Prov ska vara laboratoriet tillhanda vardagar, helst samma dag eller senast 24 timmar efter 

provtagning. På fredagar och dag före helgdag senast kl 12.00. 

Prov förvaras i rumstemperatur 

Remiss Cellulär immunologi. 

Ange frågeställning och diagnos.


HIT, ID-PaGIA Heparin/PF4-antikroppar 

12(30) 

Indikation 

Misstanke om heparininducerad trombocytopeni. 

Innan prov tas för ID-PaGIA Heparin/PF4-antikroppar skall: 4T-score, 

estimering av klinisk risk för heparininducerad trombocytopeni (HIT), utföras, samt kontakt ska tas 

med koagulationskonsult. 

Provtagning 

Tre st 2,7 mL citratrör, blå propp. Innehåller 0,5 mL natriumcitrat. 

Rören ska fyllas tills vakuumsuget upphör samt vändas 5-10 gånger omedelbart efter provtagning. 

Provet ska tas genom direkt venpunktion, ej via inneliggande kanyl. 

Ange provtagningstid. Prov ska vara transfusionsmedicin tillhanda inom 30 minuter efter 

provtagning. 

Remiss 

Remiss finns att hämta på Lisa, Diagnostikcentrum/Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, 

4T-score/Remiss: ID-PaGIA, Heparin/PF4-antikroppar.


BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER 

13(30) 

Terminologi 

Förenlighetsprövning: Prövning som görs på blodprov från en blodmottagare inför transfusion av 

erytrocyter för att säkerställa att dessa immunologiskt passar till blodmottagaren. 

BAS-test: Förenlighetsprövning som innefattar blodgruppskontroll och antikroppsundersökning. 

MG-test: Förenlighetsprövning mot blodenhet som är avsedd för transfusion. Utförs oftast till 

blodmottagare som bildat kliniskt viktiga erytrocytantikroppar. 

Blodkomponent: Beståndsdel av blod, t. ex. erytrocyter, plasma och trombocyter. 

Blodenhet: Blodkomponent med unik identitet, d.v.s. märkt med tappningsnummer. 

Före transfusion av erytrocyter måste undersökning utföras om patienten har kliniskt viktiga 

erytrocytantikroppar som kan orsaka en transfusionsreaktion. 

Har kliniskt viktiga erytrocytantikroppar påvisats måste varje enhet prövas mot patientens plasma, 

s.k. mottagargivar-test, MG-test. 

Förenlighetsprövning erfordras vid transfusion av erytrocyter men inte vid transfusion av plasma 

och trombocyter. 

Förenlighetsprövning utförs på två sätt: 

• BAS-test vid patient utan irreguljära erytrocytantikroppar 

• BK(S)-test/MG-test (tidigare korstest) vid patient med irreguljära erytrocytantikroppar 

Blodrekvisition samt blodprov (ange provtagningsdatum på rör och remiss) inlämnas till 

Transfusionsmedicin i så god tid som möjligt före planerad transfusion. 

Ange alltid operationsdatum eller beräknad dag/tidpunkt för transfusion samt uppgifter om tidigare 

transfusioner. 

De frågor som finns angivna på rekvisitionen ska besvaras. 

Vid giltig BAS-test kan blodenheter utlämnas med kort varsel (fem minuter). Därför behöver 

enheter inte reserveras i förväg till patienter där sannolikheten för transfusion är liten. 

Ange i dessa fall endast BAS-test på rekvisitionen. 

När transfusion är sannolik begär önskat antal enheter av respektive blodkomponent. Blodenheter 

reserveras och finns tillgängliga för avhämtning. 

BAS-test: Enheter reserveras transfusionsdagen + 1 dygn, dock inte längre än BAS-testens giltighet. 

BK(S)-test/MG-test: Ange önskat antal enheter. Enheter reserveras transfusionsdagen + 1 dygn, 

dock inte längre än 4 dygn från provtagningsdagen, den senare inräknad. 

Finns giltig BAS-test kan beställning av blodenheter göras i ROS. 

Antikroppsfynd hos patienter som ska transfunderas 

Ange alltid förekomst av irreguljära antikroppar och årtal när fyndet gjordes på blodrekvisitionen. 

Transfusionsmedicins personal kontrollerar uppgifterna och väljer ut förenligt blod.


14(30) 

Barn under 4 månader 

Barn under 4 månader saknar i allmänhet antikroppar och förenlighetsprövning utförs normalt inte. 

Dock kan kliniskt viktiga erytrocytantikroppar överföras från modern till barnet och ge upphov till 

en transfusionsreaktion vid transfusion av erytrocyter som har motsvarande antigen. 

Barn under 3 månader: Före en transfusion till barn under 3 månader ska resultat av moderns 

blodgruppering och antikroppsscreening kontrolleras. Antikroppsscreening ska vara utförd inom 

sex veckor före förlossningen, och om kliniskt viktiga erytrocytantikroppar påvisats ska 

förenlighetsprövning (MG-test) utföras mot moderns plasma och enheter som saknar motsvarande 

antigen måste väljas. 

MG-test ska även utföras om barnet är DAT positivt.


FÖRENLIGHETSPRÖVNING GENOM BAS-TEST 

BAS - Blodgruppering och Antikropps-Screening 

BAS-test kan utföras till patient som saknar kliniskt viktiga erytrocytantikroppar. 

För patient med kliniskt viktiga erytrocytantikroppar, se BK(S)-test/MG-test. 

BAS-test innefattar 

• Kontroll av patientens blodgrupp 

• Antikroppsscreening 

• Datoriserad kontroll av förenlighet 



Röretikett. 

Remiss US 800375, VIN 210385. 





OBS! Prov för förenlighetsprövning ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter tas vid annat 

provtagningstillfälle än prov för blodgruppering. 

Avsteg från denna regel får endast göras vid akut transfusionsbehov och då på den behandlande 

läkarens ansvar. 

BAS-test kan utföras på prov som är högst 3 dygn gammalt (provtagningsdagen + 2 dygn). 

Giltighetstid 

Giltighetstiden för en BAS-test är 5 dygn inklusive provtagningsdatum. 

Tid 

Svarstid ca 40 minuter i okomplicerade fall. 

Svarsrutin 

Negativ BAS-test svaras BAS-test giltig för blodutlämning t o m (datum). 

Positiv BAS-test måste utredas med antikroppsidentifiering. 

Vid patient med irreguljära erytrocytantikroppar eller om BAS-test utfaller positivt måste 

förenlighetsprövning genom BK(S)-test/MG-test utföras vid behov av blod. 

Papperssvar skickas inte ut. 

Information om att giltig BAS-test finns kan sökas via ROS. 

15(30)


FÖRENLIGHETSPRÖVNING GENOM BK(S)-TEST/MG-TEST 

BK(S)-test Blodgrupps Kontroll och antikroppsScreening 

MG-test Mottagare-Givare test, tidigare korstest 

När transfusion av erytrocyter ska ges till en patient med irreguljära erytrocytantikroppar prövas 

patientens plasma mot erytrocyter från varje tilltänkt givare. 

Kontroll sker av patientens blodgrupp, och antikroppsscreening utförs för att kontrollera att 

ytterligare antikroppar inte tillkommit. 



Röretikett. 

Remiss US 800375, VIN 210385. 





OBS! Prov för förenlighetsprövning ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter tas vid annat 

provtagningstillfälle än prov för blodgruppering. 

Avsteg från denna regel får endast göras vid akut transfusionsbehov och då på den behandlande 

läkarens ansvar. 

Giltighetstid 

BK(S)-test är giltig 3 dygn (provtagningsdagen + 2 dygn), d.v.s. MG-test kan utföras under 

denna tid. 

Blodenheter kan reserveras t.o.m. dag 4, provtagningsdagen inräknad. 

Blodrekvisition 

Av remissen ska framgå hur många enheter som beställs, eventuella krav på enheterna samt 

transfusionsdag/tidpunkt. 

Svarstid 

Vid akut beställning 60 minuter om patientens antikroppar är tidigare kända och kompatibla 

erytrocyter finns tillgängliga. 

Svarsrutin 

Transfusionsdokument medföljer beställda enheter. Om patienten har irreguljära 

erytrocytantikroppar av betydelse för transfusion, anges att blodet saknar motsvarande antigen. 

16(30)


VAL AV BLOD 

Om en patient transfunderas med blod som inte är ABO förenligt kan en livshotande akut 

hemolytisk transfusionsreaktion uppstå p.g.a. att alla individer har antikroppar mot det/de 

ABO antigen som de själva saknar. 

Grundregel vid transfusion är att ge blod av samma ABO och RhD grupp som mottagaren 

(grupplikt). I vissa fall kan avsteg från denna regel göras enligt nedanstående regler: 

Vid minsta tveksamhet om att rätt blod lämnats ut; kontakta Transfusionsmedicin. 

Erytrocyter 

O kan ges till alla 

A kan ges till A och AB 

B kan ges till B och AB 

AB kan bara ges till AB 

Plasma 

AB kan ges till alla 

A kan ges till A och O 

B kan ges till B och O 

O kan bara ges till O 

Trombocyter 

Trombocyter har ABO antigen och väljes så att ABO grupp är förenlig med patientens. Vid 

utlämning av trombocyter gäller samma grundregel som för utlämning av erytrocyter, med 

möjlighet till undantag i vissa speciella fall. 

För komponent där trombocyterna är slammade i plasma, ska hänsyn tas till titern av anti-A 

och/eller anti-B vid transfusion till patient med motsvarande antigen. 

Regler för transfusion av trombocyter, blodgrupp O, slammade i plasma: 

Titer: Anti-A låg Kan ges till alla blodgrupper 

Anti-B låg 

Titer: Anti-A hög Kan ges till blodgrupp O och B 

Anti-B låg men ej till blodgrupp A och AB 

Titer: Anti-A låg Kan ges till blodgrupp O och A 

Anti-B hög men ej till blodgrupp B och AB 

RhD negativa blodkomponenter 

RhD negativa blodkomponenter kan ges till RhD positiva personer, undantaget vissa 

immuniseringar. 

17(30)


AKUT BEHOV AV BLOD 

I en akut situation där blodgruppering och förenlighetsprövning inte hinner utföras kan O RhD 

negativa erytrocyter ges. 

OBS Om patienten har kliniskt viktiga irreguljära erytrocytantikroppar mot andra 

blodgruppsantigen kan det ge upphov till en transfusionsreaktion i denna situation. 

Tag prov för blodgruppering och/eller förenlighetsprövning innan transfusionen påbörjas. 

18(30) 

O RhD negativa erytrocyter för akuta situationer 

Ett förberett lager av O RhD negativa erytrocyter, med akutföljesedlar, för akuta situationer finns på 

Transfusionsmedicin, centraloperation och thoraxoperation i Linköping, samt på centraloperation i 

Norrköping och på Klinisk kemi i Motala och Norrköping. 

Nyfödda barn 

För nyfödda barn finns färska erytrocyter,


BLODFÖRVARING 

Erytrocyter och plasma reserverade till patient förvaras i Transfusionsmedicins 

temperaturreglerade blodkyl. 

Enheter kan hämtas omedelbart före transfusion. 

Särskild transportbox ska användas. 

Vid utlämningen sker en datoriserad kontroll av att rätt enhet lämnas ut, s.k. aktiv utlämning. 

Aktiv utlämning av blodenheter 

A. Vid hämtning på blodcentralen 

1. Reserverade blodenheter är inte direkt tillgängliga. 

2. Blodcentralens personal hämtar blodenheter ur reserverat lager och överlämnar dem, 

efter en datoriserad kontroll, till sjukhuspersonalen. 

3. Den som hämtar blodenheter måste ha med sig en skriftlig uppgift om patientens 

identitet (personnummer). Denna uppgift ska användas vid kontrollen. 

B. Vid hämtning av akutblod i bloddepå 

O RhD negativa blodenheter för akuta situationer utplacerat i bloddepåer utanför 

Transfusionsmedicin berörs inte. Här gäller som tidigare rapportering i efterhand. 

C. Vid telefonbeställning för leverans via rörpost 

Den som beställer blodenheter måste uppge patientens personnummer, 

då samma kontroll som under punkt A ska göras innan blodet skickas. 

Förvaring på avdelningen 

Blodenheter får aldrig förvaras i vanligt kylskåp på avdelningen. 

Om blodkyl med kontinuerlig temperaturövervakning i form av termograf utrustad med visuellt 

och ljudligt larm finns, kan erytrocyter och plasma förvaras i denna. 

För att få återlämnas till Transfusionsmedicin får erytrocyter och plasma förvaras i godkänd 

isolerad transportbox högst 1 timme, i rumstemperatur högst 15 minuter. 

19(30) 

Trombocyter får aldrig förvaras i kylskåp 

Trombocytkoncentrat ska transfunderas snarast och eventuell återlämning till Transfusionsmedicin 

får bedömas från fall till fall. 

Transfusionen ska påbörjas inom 2 timmar efter utlämning från Transfusionsmedicin och 

bör vara avslutad inom 4 timmar efter det att transfusionsaggregatet kopplats till enheten. 

Transportboxar 

Transportboxar ska vara av hårt material, vara isolerade och lätta att rengöra. De ska rengöras 

regelbundet inuti med ytdesinfektionsmedel, och får endast användas för transport av blodenheter.


20(30) 

KONTROLLER I SAMBAND MED BLODTRANSFUSION 

En läkare som ordinerar en transfusion ska dokumentera ordinationen. 

Vid ordineringen ska speciella krav på komponenten definieras, t.ex. bestrålad, tvättad komponent. 

Se SOSFS 2009:29. 

Genomförande av transfusion 

En läkare/sjuksköterska ska ha ansvaret för transfusionen. 

Inför transfusionen ska den som är ansvarig kontrollera att: 

• Uppgifterna om blodmottagaren på blodenhetens transfusionsdokument 

överensstämmer med patientens styrkta identitetsuppgifter. 

• Ttransfusionsdokumentets uppgifter om tappningsnummer 

överensstämmer med blodenhetens etikettuppgifter. 

• Blodenhetens uppgifter om blodkomponenten och dess särskilda egenskaper 

överensstämmer med ordinationen. 

• Blodenhetens blodgrupp är förenlig med blodmottagarens. 

• Förenlighetsprövningen för erytrocytenheten är godkänd. 

• Hållbarhetstiden för blodenheten inte har överskridits. 

• Att hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet eller läckage inte förekommer. 

Under transfusion 

Blodmottagare ska under transfusionen fortlöpande övervakas av befattningshavare som har 

utbildning för och som är kompetent för uppgiften. 

Svåra transfusionsreaktioner uppträder vanligen inom 15 minuter från transfusionens början och 

patienten bör övervakas särskilt noggrant under denna tid. 

Tiden för en transfusion beror på patientens kliniska tillstånd och bedöms av ansvarig läkare. 

Vuxna: Erytrocyter transfunderas vanligtvis inom 2-3 timmar, trombocyter och plasma inom 

30 minuter. 

Transfusionen bör p g a risken för bakterieväxt vara avslutad inom 4 timmar. 

Eventuella reaktioner ska anmälas till den läkare som är ansvarig för patienten. 

Ansvarig läkare på vårdavdelning ska alltid kliniskt bedöma patienten. 

Allvarliga reaktioner ska alltid utredas. Se nedan under Transfusionsreaktioner. 

Transfusionsaggregat 

Använd transfusionsaggregat avsett för blodkomponenter. 

Gäller alla blodkomponenter, erytrocyter, plasma, trombocyter och granulocytkoncentrat. 

Infusionslösningar 

Blodkomponenter får inte blandas med infusionsvätskor eller andra läkemedel.


21(30) 

Biologisk förprövning 

I vissa fall rekommenderas biologisk förprövning. Ungefär 25 mL blod tillförs patienten med snabb 

dropptakt. Därefter inställs aggregatet på minsta möjliga dropptakt. 

Patienten observeras noga under 20 minuter. 

Om puls- eller andningsfrekvensen ökat påtagligt eller om patienten på annat sätt blir påverkad eller 

klagar över smärtor (vanligast i bröstet och ryggen samt stickningar huvudsakligen i armar och ben) 

måste transfusionen avbrytas omedelbart. 

Hos medvetslösa patienter ska puls och blodtryck följas. 

Om ingen reaktion iakttas, fortsätts transfusionen med önskad dropptakt. 

Proceduren upprepas för varje blodenhet som transfunderas. 

Transfusion i särskilda fall 

Om en blodmottagares tillstånd inte medger att föreskrivna säkerhets- och kontrollåtgärder till alla 

delar vidtas, får den läkare som har ansvaret för hälso- och sjukvården av blodmottagaren besluta 

om inskränkningar av åtgärderna. Beslutet ska dokumenteras och inskränkningarna rapporteras till 

blodcentralen. 

Registrering av transfusionen/återrapportering av blodenheters slutliga 

användning i LabRos 

Enligt SOSFS 2009:29 ställs krav på återrapportering av varje utförd transfusion eller annan slutlig 

användning av en blodenhet till blodcentralen. 

Klinik eller annan vårdinrättning som ger blodtransfusioner måste ha rutiner för, och har ansvar för 

att den slutliga användningen av varje enskild blodenhet rapporteras till blodcentralen. 

• När enheten anslutits till patienten ska den som ”satt blodet” ta journaletikett från enheten, fästa 

den på avsedd plats på patientens transfusionsdokument samt skriva datum och sin signatur. 

Transfusionsdokumentet ska sparas i patientens journal, är denna elektronisk kan 

transfusionsdokumentet inkluderas i journalen t.ex. genom scanning. 

• Återrapportering av transfusion utan anmärkning ska ske i nära anslutning till transfusionen, 

d.v.s. inom ett dygn. Återrapportering kan göras via ROS. 

• Sker ingen återrapportering kommer Transfusionsmedicin att skicka påminnelse. 

• Blodcentralen får enligt ovanstående författning inte leverera blodenheter till en klinik som 

missköter återrapporteringen. 

• Vid transfusionsreaktion på en enhet ska återrapportering ske på remiss: Rapport vid 

transfusionsreaktion, se nedan under Transfusionsreaktioner. 

• Samtliga blodenheter som inte transfunderas måste ovillkorligen rapporteras till 

blodcentralen, gäller även skadade eller läckande enheter. 

Detta sker bäst genom att enheterna återlämnas till blodcentralen, som då ombesörjer 

rapporteringen av dessa till blodsystemet. 

Efter transfusion 

Spara blodenhet (erytrocyter, plasma eller trombocyter) och transfusionsaggregat, om möjligt i 

kylskåp, 4 timmar efter transfusionens avslutande. Vid komplikationer ska kvarvarande innehåll i 

enheten undersökas.


BLODKOMPONENTER 

Samtliga blodkomponenter är negativa med avseende på HBsAg, anti-HIV, anti-HCV och 

syfilistest. 

Samtliga komponenter är leukocytbefriade. Betraktas därmed som funktionellt CMV negativa. 

Trombocytkoncentrat är även bestrålade. 

För att förhindra GVHD, (Graft-Versus-Host-Sjukdom) kan bestrålade enheter tillhandahållas. 

Enheterna är bestrålade med 25 Gy och märkta med etikett som anger att enheten bestrålats. 

Vid speciella indikationer kan tvättade enheter tillhandahållas. 

22(30) 

Transfusion av blodkomponenter ska göras endast om klar indikation föreligger. 

Blodtransfusion innebär alltid en risk för immunisering (erytrocyt-, leukocyt- och 

trombocytantikroppar) vilket kan göra patienten sämre ställd i en situation där behov av 

blodtransfusion verkligen föreligger. 

Risken för transfusionsöverförd smitta är idag mycket liten, men kan aldrig helt uteslutas även om 

transfusionsblodet testas. 

När transfusion är indicerad bör endast den blodkomponent ges som patienten lider brist på. Genom 

att dela upp en blodenhet i erytrocyter, plasma och trombocyter kan givarblodet utnyttjas maximalt. 

Erytrocyter, SAGMAN 

Innehåll: Erytrocyter i 100 mL SAGMAN-lösning (salt-adenin-glukos-manitol). 

Innehåller


23(30) 

Erytrocyter frysta, tinade 

Innehåll: Erytrocyter förvarade i glycerollösning och efter upptining tvättade med 

isoton koksaltslösning med tillsats av glukos. Innehåller ej plasma. 

Innehåller


Plasma 

Innehåll: Plasma från en givare. Innehåller


25(30) 

Trombocyter, bestrålade 

Innehåll: Trombocyter från en givare, framtagna med cellseparator, eller från flera 

blodgivningar. Innehåller >240 x 10 9 trombocyter/enhet och 20 x 10 9 /L 

om patienten inte blöder eller ska opereras. Tillförsel av 4-5 mL/kg 

kroppsvikt (barn 5-7 mL/kg kroppsvikt) bör ge en trombocytökning på 

20-40 x 10 9 /L. Begränsat lager. 

Till patient som är refraktär för trombocyttransfusion kan HLA förenliga 

trombocyter beställas efter kontakt med Transfusionsmedicins läkare. 

Trombocyter, bestrålade och med minskad plasmavolym 

Innehåll: Trombocyter från en givare framtagna med cellseparator. Innehåller 

>240 x 10 9 trombocyter/enhet och 240 x 10 9 trombocyter/enhet och


Trombocyter autolog 

Innehåll: Trombocyter från en autolog blodgivning. Innehåller >100 x 10 9 

trombocyter/L. Suspenderade i autolog plasma. 

Volym: 20-30 mL. 

Hållbarhet: 24 timmar. 

Indikationer: Trombocytkoncentrat från autologt helblod kan användas vid 

rekonstruktiva ingrepp. Tillväxtfaktorer från trombocyternas 

α-granulae påskyndar läkningsprocessen. 

26(30) 

Granulocyter 

Innehåll: Granulocyter. Framtagna med cellseparator. Innehåller även 

Macrodex®, plasma, trombocyter och en del erytrocyter. 

Bestrålade med 25 Gy. (Promiten® ges profylaktiskt.) 

Volym: 300-400 mL. 

Hållbarhet: Ges snarast, dock inom 24 timmar. 

Indikationer: Grav granulocytopeni (


BLODKOMPONENTER FÖR LABORATORIEBRUK 

27(30) 

Beställs på särskild beställningsblankett som kan erhållas från metodansvarig för blodtappningen, 

telefonnummer 61/32 64. 

Helblod CPD-adenin 

Innehåll: Blod från en givning med CPD tillsats. 

Volym: 450 mL. 


Helblod Heparin 

Innehåll: Blod från en givning med Heparin tillsats. 



Helblod annan tillsats 

Innehåll: Blod från en givning med tillsats efter önskemål. 



Serum 

Innehåll: Serum från en blodgivning. 



Buffycoat 

Innehåll: Erytrocyter, plasma, trombocyter och leukocyter. 



Rör 

Rör, särskild givare


INDIKATIONER FÖR BESTRÅLADE RESPEKTIVE TVÄTTADE 

BLODKOMPONENTER 

Det ankommer på den läkare som ordinerar blodtransfusionen att ordinera bestrålad eller tvättad 

komponent då så är indicerat, och detta måste framgå av beställningen. Jourhavande läkare vid 

Transfusionsmedicin finns dygnet runt tillgänglig på telefon för råd i tveksamma fall. 

Den person som ”sätter” blodet ska i samband med de sedvanliga kontrollerna enligt SOSFS 

2009:29 också förvissa sig om att de speciella kraven är uppfyllda på aktuell blodenhet. 

Samtliga enheter i Östergötland är leukocytbefriade, samtliga trombocytkoncentrat är även 

bestrålade. 

Indikationer för bestrålning av blodkomponenter 

Då patienten har ett gravt nedsatt immunförsvar eller då det finns likheter i HLA-uppsättningen 

mellan givare och mottagare ska de blodkomponenter som ges vara bestrålade för att förhindra 

uppkomst av transfusions-associerad Graft-versus-Host disease (TA-GvHD) hos mottagaren. 

Alla komponenter, även fryst plasma, bestrålas till patient som behöver bestrålade enheter. 

• Allogen och autolog stamcellstransplantation 

• Patienter som behandlas med immunhämmande mediciner 

T.ex. cytostatika som fludarabin, antilymfocytantikroppar eller T cells hämmande medel. 

Bestrålade enheter ges under behandling samt sex månader efter behandling. 

• HLA-matchade trombocytkoncentrat 

P g a mottagarens och givarens lika haplotyper. Gäller även när mottagaren är 

immunkompetent. 

• Haplotyplika trombocyter 

Trombocyter framställda med cellseparator. 

• Immunbristsjukdomar 

Patienter med vissa immunhämmande sjukdomar. Bestrålade enheter ges livslångt. 

• För tidigt födda barn 

Bestrålade enheter ges vid en ålder mindre än motsvarande graviditetsvecka 32. 

• Utbytestransfusion 

Vid utbytestransfusion ska alltid erytrocyterna bestrålas. 

• Intrauterin transfusion 

28(30) 

• Vid transfusioner där givare och mottagare är nära släkt med varandra 

Ex. trombocyttransfusion från mor till barn vid misstänkt neonatal alloimmun trombocytopeni. 

Gäller även immunkompetent mottagare. 

• Alla granulocyttransfusioner 

Indikationer för tvättade blodkomponenter 

Individer med total IgA-brist kan bilda antikroppar mot IgA. Vid hög titer anti-IgA kan svår, 

eventuellt livshotande reaktion inträffa vid transfusion av IgA haltiga blodkomponenter. 

I dessa fall måste erytrocyter och trombocyter tvättas för att ta bort alla plasmarester. 

Vid behov av plasmatransfusion finns ett begränsat lager av plasma från givare som saknar IgA. 

Tvättade blodkomponenter kan också behöva ges vid annan allvarlig reaktion på plasmaproteiner.


TRANSFUSIONSREAKTIONER 

En transfusionsreaktion är varje oväntad reaktion hos en patient under eller efter avslutad 

transfusion av blodkomponenter. 

Exempel på transfusionsreaktioner är: 

Frossa, temperaturstegring, smärtor i bröst eller ländrygg, brännande sensation i infusionsvenen, 

oro, lufthunger, illamående, kräkningar, blodtrycksfall, diffus blödning från operationssår, 

uppblossande rodnad, nässelutslag. 

Åtgärder 

1. Avbryt omedelbart transfusionen. Låt infartskanylen ligga kvar. 

2. Kontrollera patientens allmäntillstånd, andning och cirkulation. 

3. Meddela jourhavande eller ansvarig läkare på vårdavdelningen. Notera reaktionen i journal. 

4. Kontrollera att patientens identitet stämmer med blodenhetens transfusionsdokument. 

Kontrollera att ABO och RhD grupp på blodenhetens etikett är förenlig med patientens 

journaluppgift om blodgrupp. 

Kontrollera att blodenhetens nummer stämmer överens med transfusionsdokumentet. 

Kontrollera vid erytrocyttransfusion att erytrocyter av förenlig typ använts om irreguljära 

antikroppar mot erytrocyter påvisats hos patienten. 

5. Informera Transfusionsmedicin om reaktionen. Fyll i remiss Rapport vid 

transfusionsreaktion, ange omständigheterna i fallet. 

Rapport vid transfusionskomplikation kan skrivas ut från LISA, Blanketthotell alt 

LMC/Laboratorier/Klinisk immunologi och transfusionsmedicin eller rekvireras från 

Transfusionsmedicin, telefonnummer 61-32 80. 

Om ansvarig läkare bestämmer att reaktionen ska utredas 

6. Kontrollera urinproduktionen. Notera urinens färg. 

7. Lämna blodenhet/enheter och nytaget blodprov på patienten, 5,5 mL EDTA-rör (lila), till 

Transfusionsmedicin samt ifylld Rapport vid transfusionskomplikation. 

29(30) 

Trombocyt- eller plasmatransfusion 

Eventuell utredning vid trombocyt- eller plasmatransfusion utföres efter samråd med 

Transfusionsmedicin. Fyll i remiss Rapport vid transfusionskomplikation, ange omständigheterna i 

fallet. Lämna enhet/enheter till Transfusionsmedicin samt ifylld Rapport vid 

transfusionskomplikation.


30(30) 

REAKTION SYMPTOM ORSAK KLINISK 

HANDLINGSPLAN 

ALLERGISK Klåda, urticaria. Oftast okänd, ibland Steg 1-3 ovan. Ge ev antihistamin 

(Lätt) 

antikroppar mot eller kortikosteroider. Fortsätt 

plasmaproteiner. transfusion om symptomen 

upphört inom 30 min. I annat fall 

tillämpa något av alternativen 

nedan. 

ALLERGISK Anafylaxi med ångest, oro, Oftast okänd, ibland Steg 1-7 ovan. Ge adrenalin, 

(Svår) 

klåda, urticaria, 

antikroppar mot antihistamin, kortikosteroider ev 

blodtrycksfall, takycardi, 

andningssvårigheter. 

plasmaproteiner 

främst IgA. 

β2-stimulerare, syrgas. Överväg 

IgA-brist. Om fortsatt transfusion 

är nödvändig överväg tvättade 

enheter. 

FEBRIL Feber och/eller frossa, ev Antikroppar mot Steg 1-7 ovan. Ev blododling. Ge 

huvudvärk, illamående. leukocyter eller antipyretika, ev antibiotika, ev 

trombocyter. 

Bakterier. 

kortikosteroider. 

AKUT 

Ångest, oro, bröst- och Intravaskulär Steg 1-7 ovan. Chockbehandling, 

HEMOLYTISK ländsmärtor, huvudvärk, hemolys på grund adrenalin, syrgas, ev 

andnöd, frossa, feber, av blodgrupps- kortikosteroider. Forcerad diures 

blodtrycksfall, chock, oförenlighet. med vätska och diuretika vid 

oförklarlig blödning, Oavsiktligt hemoglobinemi. Kontakta 

hemoglobinemi, röd urin. överhettat eller fryst Transfusionsmedicin för 

blod. Fel funktion plasmabyte vid massiv 

av blodvärmare, hemoglobinemi. Behandla snabbt 

pumpar eller vid tecken på DIC. Utred snarast 

användning av 

hypotona lösningar. 

orsaken till transfusionsreaktionen. 

TRALI 

Feber, andnöd, lungödem, Sannolikt 

Steg 1-7 ovan. Intensiv 

(Transfusion- blodtrycksfall inom 6 granulocyt- andningshjälp, ev 

related acute lung timmar efter transfusion. och/eller 

kortikosteroider,. 

injury) 

lymfocytantikroppar 

i given blodenhet. 

HYPOTENSION Blodtrycksfall under eller Medicinering med Steg 1-7 ovan. Vätskeinfusion. 

direkt efter transfusion. ACE-hämmare eller 

användning av 

negativt laddade 

filter. 

CIRKULATIONS Andnöd, ortopnea, cyanos, Snabb transfusion Steg 1-7 ovan. Syrgas vid behov, 

ÖVER- 

lungödem, takycardi, speciellt hos äldre diuretika. 

BELASTNING hypertension, fotsvullnad. patienter eller små 

barn. 

Även på det Rosa blad som kan användas som ”lathund” finns instruktioner för handläggning av 

akuta transfusionsreaktioner. 

Rosa blad kan rekvireras från Transfusionsmedicin, telefonnummer 010-103 32 80, internt 33280.


Transfusionsmedicin utför utredning 

1. Kontrollgruppering av ABO och RhD grupp på kvarvarande innehåll i blodenhet(er), på prov 

från patienten efter och före transfusionen. 

2. Undersökning av antikroppar mot erytrocytantigen, på prov från patienten efter och före 

transfusion. Kontroll av förenlighetsprövning. 

3. Direkt antiglobulintest, DAT, på prov från patienten efter och före transfusion. 

4. Undersökning av leukocytantikroppar i patientens plasma. Utförs om det anses indicerat. 

Utförs inte varje dag, vid positivt fynd besvaras detta senare. 

5. Bakteriologisk undersökning av resterande innehåll från enhet. Utförs om det anses indicerat. 

Svarsrutin 

Om den oväntade reaktionen hos patienten inte är föranledd av erytrocytantikroppar: 

Serologisk utredning av transfusionsreaktion visar ingen oförenlighet mellan patientens plasma 

och transfunderad enhet. 

I övriga fall lämnas separat brevsvar. Om erytrocytantikroppar påvisats ska detta anges vid 

beställning av ytterligare blod till patienten. Detta gäller även om lång tid (flera år) förflutit 

mellan transfusionerna. 

31(30)

Anvisningar transfusionsmedicin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?