Nummer 3 2012 - GilleScouterna

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 62 • Nr 3 sept 2012 

Framtiden för Scouternas folkhögskola 

– och Kjesäters öde 

Analysen fortsätter med flera röster, sid 3–4 

Dalajamb 1979 – ett minnesvärt läger, sid 7 

Harold Westin – a remarcable man, sid 10 

Adresslista över alla scoutgillen & medlemssiffror, sid 11–13

2 

S:t Georgs 

Scoutgillen 

i Sverige 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge 

tel och fax 08-17 84 32 

Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men 

telefonsvarare finns. 

gillekansli@telia.com 

www.gille.scout.se. 

PlusGiro 35 91 06-2 

Landsgillerådet 

Gunilla Engvall Landsgillemästare 

Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 

021-35 16 51, 070-310 42 25 

g.engvall@telia.com 

Laila Boxström vice Landsgillemästare 

Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby, 

0935-206 11, 070-226 12 97 

laila@vannastv.net 

Gjermund Austvik Landsgilleskrivare 

Brombärshult 1, 432 96 Åskloster, 

0340-62 60 65, 070-875 95 80 

gjermund.austvik@gaengin.se 

Leif Granéli Landsgilleskattmästare 

Timotejvägen 6, 291 62 Kristianstad, 

044-12 43 64, 070-306 09 79 

leif.graneli@telia.com 

Carl-Magnus Klärcke 

Internationell sekr. c/o Eklöf, Västra 

Bangatan 59 E, 195 40 Märsta 

070-624 32 45 

carl-magnus.klarcke@comhem.se 

Kristina Sundberg 

Laknäs, Ängesvägen 6, 793 94 Tällberg 

070-262 14 66 

tina47@hotmail.se 

Märta Täljebäck 

Widengrensv 15, 643 30 Vingåker 

0151/131 07, 070-543 46 34 

mteljeback@yahoo.com 

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) 

Utkommer med fyra nummer per år 

Nr 4 15 nov 2012, manusstopp 15 okt 

Nr 1 15 febr 2013, manusstopp 15 jan 

Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: 

Torsten Hansson, Serenadvägen 1, 

784 43 Borlänge, 0243-22 58 79, 

070-301 99 98, torsten.ha@telia.com 

Typsnitt: Optima och Times New Roman 

Papper: MultiArt Silk 130 g 

Tryck: Printlab, Falun, 2012 

ISSN 1653-7033 

Landsgillemästaren har ordet 

Bilderna berättar, kanske... 

Sommaren har varit lite våtare 

och kyligare än jag tycker mig 

komma ihåg från tidigare år. 

Tankarna har gått till scoutläger runt 

om i Sverige. Hur har de haft det? Behöver 

jag ställa den frågan? Jag har 

också minnen från riktigt blöta läger, 

men minnena är väldigt glada och 

fyllda av lustiga infall. Det är inte tiden 

som kanske förändrat minnena något, 

gamla fotografier visar leriga ben och 

lyckliga barn! 

Har Du också haft möjlighet att gå 

igenom gamla förråd av foton och minnessaker 

i år? Jag har gjort det. Det har 

tagit tid, många minnen rullas upp. På 

många bilder finns ansikten, fortfarande 

välkända för mig, men vad var det 

nu han eller hon hette. Kan jag ta reda 

på det kanske? Hur viktigt är det för 

mig att spara bilderna om jag nu inte 

vet vilka som är med på kortet? Jag har 

också funderat på vilka fler än jag som 

kan ha intresse av flera skokartonger 

med foton från 50- och 60-talet. 

Flera gillen jubilerar, har blivit riktigt 

gamla. I många förråd ligger fantastiska 

fotoalbum, diabilder och lösa kort. 

I samband med ett jubileum tas skatterna 

fram och minnena flödar fram. 

Hur många bilder visar vilket väder det 

var? På hur många bilder är det glada 

miner? Visst hade vi trevligt när …. 

Minns ni hur vi fick laga mat på lägren 

förr? Jag har varit med om att få en 

nyligen nackad höna, oplockad, med 

order att laga till den till patrullen. Jag 

stadsjäntan hade tur, i patrullen fanns 

en som varit med förr. Annars vet jag 

inte om vi blivit mätta den dagen. Kanske 

regnade det, jag minns inte, det var 

inte viktigt alls. 

Det finns kort från morgongymnastik, 

disk av stora kastruller, lägerbål 

och lugna stunder i tältet. Jag har njutit 

av att återuppliva lägren då, scoutinvigningarna 

och patrulltävlingarna. 

Om jag bara hade varit lite bättre på att 

skriva ned vilka som var med! Hur har 

Du gjort? 

Det tråkiga är ju att när det inte finns 

några namn eller datum på korten så 

blir de inte mycket värda för eftervärlden! 

Så nu har vi alla att välja: skriva 

ner det vi minns eller trist nog konstatera 

att bilderna finns till bara för mig 

själv. I gillena finns det möjlighet att 

minnas tillsammans och därmed göra 

gillets historia lite fylligare. Tag gärna 

ett par träffar till att komplettera alla 

fotoalbum! Då ger de så mycket mer 

till jubileumsfirare och museer. 

Jag har råkat på ett annat problem 

också. Det ligger ett antal rullar med 8 

mm-film här. Men jag har inte någon 

projektor! Tekniken har förändrats och 

det finns lösningar, men vad ska jag 

spara? Svaret är inte helt enkelt, jag 

funderar vidare… 

Tänk framåt och dokumentera era 

minnen så snabbt som möjligt! Tänk 

om vi kunde få en minnenas vägg fylld 

med kort från olika gillen på nästa LGT 

i Luleå. Bara några från varje gille, det 

skulle bli en riktig kavalkad av gille– 

scouthändelser. Vad säger ni i LGTplaneringen 

om det? 

Lycka till med att starta höstens verksamhet! 

Ni har både stående program 

och nyinsatta punkter. Träffas och trivs 

tillsammans! 

Gunilla Engvall 

Gillearrangemang 

16 september 2012 

Regionträff Bergslagen i Västerås 

Regionträff i Östersund 

25–29 september 2012 

Western Europe, Cork, Irland 

27 september 2012 

Gillerådsträff i region Skåne 

20 oktober 2012 

Regionträff i Stockholm 

25 oktober 2012 

Internationella gillescoutdagen 

27–28 oktober 2012 

LGR 

31 oktober–5 november 2012 

Southern Europe, Cádiz, Spanien 

25–26 maj 2013 

LGT i Luleå 

Gillescouten 3–2012

Visionen lever! 

Det har gått ett drygt år sedan 

den extra förbundsstämman 

om Svenska Scoutförbundets 

engagemang i Kjesäterstiftelsen. 

Mycket har hänt sedan dess, 

men många frågor, känslor och tankar 

kvarstår. Den extra förbundsstämman 

gav förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta 

en oberoende utredning för att gå 

igenom beslut, bokslut och handlingar i 

syfte att klargöra vad som hänt och hur 

vi kan förhindra liknande situationer i 

framtiden. Utredarna, Svenska Scoutrådets 

verksamhetsrevisorer Anders 

Brodin och Rolf Andersson, presenterades 

för den ordinarie förbundsstämman 

2011 och rapporten kommer att läggas 

fram vid Scouternas stämma i november. 

Denna text syftar därför inte till att 

reda ut dessa frågeställningar utan till 

att ge en bild av vad som hänt under 

året, var vi står nu och vad som är planen 

framåt. 

I början av tvåtusentalet var stiftelsens 

och skolans situation så allvarlig 

att hotet om likvidation var överhängande. 

Detta löstes med en uppskrivning 

av byggnadernas värde. På pappret såg 

det bra ut men det gav inga reella pengar. 

Förbundsstämman 2002 avförde frågan 

mot bakgrund av en utredning om 

stiftelsens ekonomiska framtid. För att 

komma tillrätta med situationen genomfördes 

flera utredningar med representanter 

för såväl skolans personal som 

stiftelsestyrelsen och förbundsstyrelsen. 

Under 2008 fattade Kjesäterstiftelsens 

styrelse (som då innehöll representan- 

En tanke 

Journalistik är att skriva 

det som någon annan 

inte vill ska skrivas, allt 

annat är PR. 

George Orwell 

Gillescouten 3–2012 

ter för Vingåker kommun och Strängnäs 

stift), Svenska Scoutförbundets och 

Svenska Scoutrådets styrelser beslut 

om att inrätta Scouternas Ledarskapsakademi. 

Det hela kan sägas vara ett 

försök att få folkhögskolan att närma 

sig Scout erna och vice versa. 

Att stiftelsestyrelsen och förbundsstyrelsen 

i samband med detta borde ha tagit 

ett större grepp kring ekonomin kan 

vi alla vara överens om. Jag ställer mig 

dock frågan om detta inte hade inneburit 

att folkhögskoleverksamheten på Kjesäter 

lagts ned tidigare. Kostnaderna för 

fastighetsunderhållet sammanlagda med 

det renoveringsbehov som uppskattades 

av Sjögrens hus i utredningen från 2011 

överstiger vida vad både Kjesäterstiftelsen 

och Svenska Scoutförbundet skulle 

ha kunnat uppbringa. 

Den extra förbundsstämman 2011 gav 

förbundsstyrelsen i uppdrag att säkra en 

ansvarsfull avveckling på Kjesäter samt 

undersöka möjligheten för fortsatt folkhögskoleverksamhet 

i Scouternas regi. 

Följderna av detta blev ett kapitaltillskott 

på 5,5 miljoner. Detta avvärjde 

likvidations- och konkurshot och de 

elever som studerade vid den tvååriga 

fritidsledarutbildningen kunde under 

vårterminen slutföra sina studier, om än 

i annan utbildningslokal. Nya lokaler 

för scoutmuseum och arkiv har hyrts i 

anslutning till kansliet i Stockholm och 

fastigheten Kjesäter är ute till försäljning 

i samarbete med Iwers mäklarbyrå. 

Det har funnits en rad frågetecken kring 

mäklarbyrån och jag vill förtydliga att 

vår fastighetsmäklare Peter Fröjdh är 

medlem av Mäklarsamfundet. 

Under sommaren 2011 söktes nya 

vägar för att fortsätta folkhögskoleverksamheten. 

Lösningen blev att utveckla 

samarbetet med Fryshuset. Förutom 

Värdebaserat ledarskap, har samarbetet 

under läsåret 2011–12 även omfattat en 

allmän kurs med inriktningen Ideellt 

ledarskap och frivilligt socialt arbete. 

Kursen ges även under läsåret 2012–13 

och har utökats med en andra årskurs. 

Folkhögskolan erbjuder även allmän 

kurs på distans som är fulltecknad och 

har en lång reservlista. I samarbete med 

Stiftsgården Åkersberg genomfördes 

under sommaren 2012 kurser för personer 

med kognitiv funktionsnedsättning 

– ett sedan länge prioriterat område 

Erik Sillén beskriver 

vad som hänt med 

engagemanget i 

Kjesäter och vad som 

planeras för Scouternas 

folkhögskola. Hans underskrift 

förklaras med att Svenska 

Scoutförbundet, där han valts till 

ordförande, numera heter Scouterna. 

(Helene Gestrin är ordförande 

i Svenska Scoutrådet, som även 

det bytt namn till Scouterna.) 

Flera röster om Kjesäters folkhögskola 

hittar du på nästa sida. 

Se även Egil Borängs artikel i 

Gillescout ens förra nummer. 

för folkhögskolan. Den 1 juli i somras 

bytte folkhögskolan namn till Scouternas 

folkhögskola och den 20 augusti 

tillträdde vår nye rektor, Gustav Öhrn, 

sin tjänst. Den nybildade riksorganisationen 

Scouterna och Svenska Scoutrådet 

beslutade vid ett styrelsemöte under 

våren att delegera all utbildning i Scouterna, 

såväl utveckling som genomförande, 

till folkhögskolan. Scouternas 

beslut om utbildning och tillsättningen 

av rektor är två viktiga pusselbitar i att 

skapa det vi vill – ett ledarskapsinsititut 

och folkhögskola i Scouternas regi. Nu 

startar det viktiga arbetet med att formulera 

en strategi och programförklaring 

för vår nya folkhögskola och på allvar 

ta oss an det gemensamma utbildningsarbetet 

i Scouterna. Satsningen på folkhögskolan 

ger oss en stark plattform för 

att vidareutveckla våra utbildningar och 

ligga i framkant när det gäller en av våra 

viktigaste frågor – ledarskap. 

Besluten kring Kjesäter och de många 

turer som följt är bland de svåraste situationer 

Scouterna ställts inför. Även med 

facit i hand är jag övertygad om att vi 

handlat rätt och gjort det bästa och mest 

ansvarsfulla för både folkhögskolan och 

Scouterna. Trots förra årets situation genomförde 

folkhögskolan 90 procent av 

den planerade verksamheten. För det 

vill jag rikta ett stort tack till alla inblandade 

– såväl anställda som ideella. 

Nu är det dags att gå vidare och bygga 

vår nya folkhögskola – Scouternas folkhögskola. 

Alla är varmt välkomna i det 

arbetet. Den vision som grundade Kjesäter 

– visionen om en rörelseägd folkhögskola 

och ledarskapsinstitut – lever 

vidare. 

Erik Sillén 

Ordförande 

Scouterna 

3

”Två fatala misstag blev Kjesäters öde” 

”Scoutförbundet anställde fel rektor. Skolan drogs in i huvudmannens 

ekonomiska kaos. 30 anställda förlorade sina jobb.” Det är sammanfattningen 

av en åttasidig analys i tidskriften Folkhögskolan nr 4, 2012 

av Staffan Myrbäck, under rubriken ”Kjesäter. Offer för scouternas 

felsatsning”. Här följer några citat. 

”Scoutförbundet 

anställde fel rektor” 

”Våren 2008, det år [Magnus] Måhl 

lämnade sin tjänst (som folkhögskolans 

rektor, red:s anm), var Kjesäter en skola 

i ekonomisk balans med ett överskott på 

1,2 miljoner kr […] 

Men under 2008 genomförde Scoutförbundet 

flera förändringar som blev 

Röster om Kjesäter 

”En sådan kvarnsten” 

”Riksorganisationen har lagt ut mycket 

pengar på Kjesäter och det vore trevligt 

att få tillbaka en del av de pengarna. 

Scouterna har lärt sig väldigt mycket av 

det här och jag tror aldrig att vi kommer 

att låta en fastighet bli en sådan kvarnsten 

igen, vi ser på våra fastigheter med 

andra ögon i dag. Det har varit en smärtsam 

lärdom men ändock en lärdom.” 

Uttalande av Tommie Åkerström, 

ansvarig för försäljningen av Kjesäter, 

i Scoutmagasinet nr 2, 2012. 

”Öde anläggning kostar 

pengar” 

”Tommie Åkerström beskriver Kjesäter 

som en fastighet som kostat mycket 

pengar och blivit en kvarnsten för Scouterna. 

Om man har ett aningen längre 

perspektiv än de allra senaste åren är det 

en märklig sammanfattning. Det är som 

om 50 års folkhögskoleverksamhet och 

ledarutbildning, som har nått många 

tusen människor och scoutledare, inte 

existerat. 

[…] För att förverkliga tankarna om 

Kjesäter startades en insamling inom 

SSF. Kårer och distrikt, varenda medlem 

slet hårt och bidrog. Stora bidrag 

kom från fonder, stiftelser, företag, privatpersoner 

och så småningom statsoch 

landstingsbidrag. 

4 

avgörande för skolans framtid […] Styrelsens 

val av rektor föll på en ung doktorand 

från Uppsala universitet, utan erfarenhet 

av vare sig folkhögskola eller 

att vara chef […] 

Den nye rektorn började styra och 

ställa på Kjesäter och hade en helt annan 

ledarstil jämfört med Magnus Måhls 

öppna och transparenta stil […] Han 

köpte mobiler till personalen med dyra 

De direkta bidragen från huvudmannen 

var sedan hela tiden mycket blygsamma 

och Kjesäterstiftelsen hade en 

klar ambition och god förmåga att sköta 

sin egen ekonomi. Men så fick det inte 

förbli. 

[…] Nu ligger anläggningen öde och 

kostar pengar utan att det bedrivs någon 

verksamhet.” 

Utdrag ur insändare från Egil Boräng, 

rektor Kjesäter 1983–1996, Margareta 

Broon, lärare Kjesäter 1966–1994, 

Paul Holmström, Kjesäterstyrelsens 

kassaförvaltare på 90-talet, i 

Scoutmagasinet nr 3, 2012. 

”Visionen lever!” 

”Kjesäter är inte och har aldrig varit 

en kvarnsten för scoutrörelsen. Genom 

folkhögskolan har vi i över femtio år 

bedrivit fantastisk folkbildning i Scouternas 

regi. Det gör vi fortfarande och 

kommer att göra så länge till. 

Den vision som grundlade Kjesäter – 

visionen om en rörelseägd folkhögskola 

och ledarskapsinstitut lever vidare.” 

Erik Sillén, ordförande Scouterna, 

förbundsordförande Svenska 

Scoutförbundet 2010–2011, 

styrelseledamot Kjesäterstiftelsen 

sedan 2008, i svar till insändare i 

Scoutmagasinet nr 3, 2012. 

företagsabonnemang med fri surfning 

och fria samtal, vare sig de behövde det 

eller inte. Han kastade ut funktionsdugliga 

kontorsmöbler och köpte nya från 

Ikea. 

Mot slutet av terminen avsatte han 

Pär Lindar som biträdande rektor och 

anställde en vice rektor som inte hade 

någon erfarenhet av folkhögskola. 

[…] personalen [hade] talat för döva 

öron när de larmat om rektorn och situationen 

på skolan. Först när generalsekreteraren 

i Svenska Scoutrådet, Maria 

Graner, hösten 2009 blev vald till vice 

ordförande i skolans styrelse hittade 

de någon som lyssnade. Hon hade inte 

varit med vid anställningen av den nye 

rektorn. Därefter dröjde det inte länge 

förrän rektorn fick sluta.” 

Scoutkansliet tog över den 

ekonomiska administrationen 

”Förutom felrekrytering av rektor hade 

Kjesäters nya styrelse beslutat att all 

ekonomisk administration […] skulle 

skötas från kansliet i Stockholm. Skolan 

tappade all insyn och kontroll över 

ekonomin. Efterhand upptäckte personalen 

att fakturor […] inte skickats ut 

till elever som bodde på internatet […] 

Skolan hamnade också hos Kronofogden 

för obetalda fakturor.” 

”Förklaringen till okunskapen 

fanns på Scoutförbundets kansli i Stockholm. 

Det var inte bara skolans styrelse 

som tappat kontrollen. I ett styrelseprotokoll 

från december 2010 kan man läsa 

att Scoutförbundets kansli, som administrerade 

såväl Scoutförbundets som 

Kjesäters ekonomi, inte fungerade […] 

att styrelsen utifrån det material man får 

från kansliet ’inte kan avgöra huruvida 

förbundets förvaltning och bokföring 

sker på ett betryggande sätt’. 

Kansliets ekonomiska rapporter och 

prognoser var så undermåliga att man 

inte längre hade kontroll över förbundets 

utgifter.” 

Utan förvarning 

”Kjesäters folkhögskola i Vingåker 

finns inte mer. Det har gått ett år sedan 

den ödesdigra torsdagen, 7 april 2011, 

då all personal samlades i matsalsbygg- 

forts sid 14 


Nordisk-baltisk träff i Birstonas 

Så kom vi då äntligen iväg till 

Litauen efter lite bestyr med 

flygbokning och annat som hör 

resande till. Vi, det var Lars 

och Maj-Britt Bergsten, Margot Persson 

och jag, Kristina Sundberg, från 

Tuna Scoutgille. 

Vi hade valt ett extra dygn i Vilnius 

före träffen. När vi på flygplatsen möttes 

av två scouter som hälsade oss välkomna 

till Litauen och dessutom lotsade 

oss till vårt hotell, blev vi glatt överraskade. 

Besöket i detta vårt grannland fick 

därmed en trevlig och oväntad början. 

I Vilnius promenerade vi i många timmar. 

Vi gick in i den gamla stadsporten 

kallad ”morgongryningens port” och 

sedan tillbringade vi många timmar i 

den gamla stadskärnan som låg mellan 

floderna Neris och Vilnia. Där fanns det 

många fantastiska byggnader framförallt 

enorma kyrkor som verkligen imponerade 

på oss. Jag förstår nu varför 

Vilnius gamla stad är med på Unescos 

världsarvslista. Från vårt hotell med det 

lämpliga namnet Panorama hade vi en 

fantastisk utsikt från femte våningen 

över hela Vilnius. 

Torsdagen den 14 juni 2012 åkte vi 

med lokalbussen en dryg timme till 

Birstonas och till konferensanläggningen 

Royal Residence som ju var 

huvudmålet för vår resa. Av 98 gillescouter 

som kommit till Birstonas var 

16 från Sverige. I Litauen finns c:a 50 

gillescouter. Vi träffade tre av dem och 

dessa såg på alla vis till att vi hade det 

bra. Efter första kvällens välkomstmiddag 

blev vi underhållna av ett 20-tal 

litauiska scouter i varierande ålder. De 

sjöng, spelade och lärde oss dansa ett 

flertal gilledanser. Det syntes verkligen 

på dem att de gjorde detta med glädje. 

För en ”gammal” folkdansare kändes 

detta extra roligt. 

Dag 2 fredag åkte vi buss till ett stort 

(med tanke på areal) friluftsmuseum 

där vi fick pröva på olika saker som bl 

a surdegsbakning, stöpa ljus på ett annorlunda 

sätt, gamla lekar och, det som 

vi fyra valde, bärnstensarbete. Det blev 

ett ihärdigt slipande och putsande på vår 

bärnstensbit för att få fram fin form och 

glans. Till slut kunde vi hänga våra nya 

smycken om våra halsar. 

Dag 3 lördag var utflyktsdagen. Vi 

från Tuna hade valt Kaunas, Litauens 

näst största stad och dess förra huvud- 


stad. Åter igen såg vi många vackra 

byggnader, men även av krig förstörda 

hus och kyrkor. Denna sommarlördag 

visade sig vara en stor vigselhelg i Litauen 

och vi såg minst 20 brudpar, alla 

med fantastiska brudklänningar. Ja t o m 

bilarna de åkte i var proffsigt dekorerade 

med vackra blomsteruppsättningar. 

Litauen har haft en turbulent historia 

med angrepp från främmande makter 

under århundraden tillbaka från bl.a. 

det medeltida Ryssland, preussiska härförare, 

Napoleon (hans hästar trampade 

sönder ett stengolv i en stor kyrka när 

kyrkan användes som stall. Stengolvet 

kom från Sverige), och under 1900 talet 

Utflyttning och förändring 

Kjesäter är som bekant på väg att säljas. 

Därför har det varit nödvändigt att 

söka nya lokaler för Scout-museet, som 

under 25 år har funnits i slottets östra 

flygel. Placeringen där kändes naturlig 

på den tiden, när Kjesäter var scouternas 

folkhögskola och en av de centrala 

punkterna för Svenska Scoutförbundet. 

En nackdel har varit att museet var litet 

krångligt att ta sig till. Det fick alltså 

inte så många besökare, utöver dem 

som ändå skulle till Kjesäter i andra 

ärenden. 

Inte bara för besökare har läget varit 

en smula besvärligt. Av oss inblandade 

i Förbundsarkiven och Scoutmuseet 

är det få som bor i närheten av Vingåker 

och Kjesäter. Detta är kanske ett 

av skälen till att Scoutmuseet har blivit 

litet statiskt. Det har alltså inte hänt så 

mycket med utställningarna under de 

här åren. I stort sett är museet likadant 

nu, som vid det högtidliga öppnandet 

den 25 april 1987. Och kanske kan man 

konstatera att där visas en rad fina saker 

på ett mycket snyggt och smakfullt 

sätt, men att utställningarna inte är särskilt 

spännande eller pedagogiskt genomtänkta, 

snarare litet sterila. Redan 

före beslutet om att sälja Kjesäter hade 

vi därför börjat diskutera hur vi skulle 

kunna skapa ett Scoutmuseum, som i 

Nazityskland och ryska kommunister. 

1991 blev Litauen ett fritt land och 1993 

lämnade ryssarna landet. 

Sista kvällen avslutades med lägerbål 

invid floden Nemunas strand. Askan 

från lägerelden på Åland kastades in i 

vår eld. Nästa eld kommer att tändas någonstans 

i Danmark. 

Att under några intensiva dagar få 

träffa gillescoutkamrater från andra 

länder och känna en härlig gemenskap 

borde fler ha utnyttjat. Jag är glad att jag 

åkte med till Birstonas, och jag vet en 

sak till: vi har det väldigt bra i Sverige. 

Kristina Sundberg 

Tuna scoutgille i Borlänge 

Scoutmuseet flyttar 

från Kjesäter till Stockholm 

högre grad kunde kittla fantasin och inspirera 

dagens scouter och scoutledare 

till en ännu bättre och mer kvalificerad 

verksamhet. 

Nu får vi lov att också försöka förverkliga 

de ambitionerna, när Scoutmuseet 

måste etableras i nya lokaler. Vår 

plan idag är att även lyfta fram sådant, 

som under rörelsens första 100 år har 

bidragit till en väl fungerande scoutverksamhet, 

och att samtidigt få besökarna 

att reflektera över hur detta skulle 

kunna tillämpas i nutid. Vi känner att 

Scoutmuseet har ett ansvar! Här finns 

erfarenheten och det historiska perspektivet, 

liksom material för att illustrera 

de här sakerna på ett konkret sätt. 

Dessutom finns numera möjligheter att 

också utnyttja digitala medier i utställningen. 

Det kan, dels göra den roligare 

och mera interaktiv för besökarna, dels 

bidra till att Nya Scoutmuseets budskap 

når fram bättre. 

Nybyggnad och inflyttning 

Scoutmuseets nya lokaler ligger i Stockholmsförorten 

Örnsberg, på gatuplanet 

i samma hus som riksorganisationens 

kansli, men med ett eget avtal. Museet 

riskerar alltså inte att behöva flytta, 

ifall kansliet skulle byta kontorslokaler 

igen. 

forts sid 15 

5

Liljekonvall (Convallaria majalis L.) 

Liljekonvall er en plante som er 

kjent av de fleste mennesker, 

på samme vis som soppen rød 

fluesopp. Planten er karakteristisk 

i utseende og tilhører gruppen 

tidlige sommerblomster. Dette har gjort 

at mange mennesker har stiftet bekjentskap 

med og har et forhold til den. 

Det latinske slektsnavnet er en raritet, 

sammensatt av det latinske convallis: 

dal og det greske leirion: lilje. I oversettelse 

skulle det bli dal-lilje eller dalens 

lilje. I dagens botanisk-latinske navnsetting 

skulle det blitt Lilium convallium. 

Men så er det ingen Lilium og Linnes 

(L.) navn brukes fortsatt. Det norske 

6 

Gästriklands landskapsblomma 

uppmärksammas av Olav B i hans 

nionde artikel för Gillescouten. 

(og svenske) navnet på planten er nok 

en avledning fra gammel ”klosterlatin”, 

for det er ingen ord i norsk (og svensk) 

som kan forklare opphavet til navnet 

konvall (konvalj). Artsnavnet majalis 

kommer av det latinske navnet majus 

som betyr måneden mai. 

Blomstringstiden for liljekonvall er 

mai, med hovedvekt i juni. Økologisk 

hører den typisk hjemme i løvskogene, 

og trives best i god moldjord. Likevel 

kan du finne den i lysåpne lyngheier og 

gjerne opp i fjellet over skoggrensen i 

Norge. Blomstringstiden i låglandet 

passer i så måte godt med liljekonvallens 

lyskrav, for den blomstrer før løvskogens 

blad har blitt mørkt grønne. Så 

vi kan si at liljekonvall er normalt en 

halvskyggeplante. Du finner den derfor 

også i lysåpne kalkfuruskoger, men aldri 

i mørke granskoger. 

Liljekonvallen har et kraftig system 

av rotstokker. Disse vokser og forgrener 

seg om den trives. Det betyr at en 

stor bestand av liljekonvall kan være ett 

eneste individ som har en overjordisk 

plante i enden av hver rotstokk-gren. 

Denne planten skyter opp fra rotstokken 

med sitt dobbeltblad sammen med 

blomsterstanden og blir 20-30 cm høy. I 

blomsterstanden finner vi etter hvert de 

hvite klokkene. De vokser i et ensidig 

aks og dufter godt. Blomstene etterfølges 

av gulrøde til strågule bær som 

kan lyse opp i skogen om høsten. Men 

det er viktig å passe seg: Hele planten 

er giftig, og bare noen få bær er nok til 

å oppsøke behandling. Ja, selv vannet 

liljekonvallblomstene har stått i, bør du 

behandle med forsiktighet. 

Selvsagt har liljekonvall vært brukt 

i medisinen tidligere. Den inneholder 

flere virksomme stoffer, bl.a. convallarin 

og convallatoxin. Det første gir 

avføring og brekninger, det andre virker 

på hjertet, på samme måte som digitalis. 

Det var særlig tørkede blomster som ble 

knust og brukt som snus. Jeg vil ikke 

anbefale liljekonvall brukt i dag. Generelt 

kan vi si at bruk av urter som medisin 

kan være en farlig ”sport”: Du vet 

aldri hvor mye av de aktuelle virkestoffene 

en plante inneholder, og resultatet 

kan lett bli som det het i gamle medisinske 

opptegnelser: ”Pasienten døde, men 

feberen ham forlot.” 

I Sverige er liljekonvall fredet og må 

ikke graves opp eller plukkes i salgshensikt. 

Dette gjelder i lenene Stockholm, 

Södermanland, Östergötland, Jönköping, 

Kronoberg, Kalmar og Halland. 

Den er lokalt fredet i Älvsborgs len. Så 

må vi ikke glemme at liljekonvall er 

landskapsblomst for Gästrikland len. 

Olav B 

B-P said: 

A fellow who has accustomed 

himself to se a 

funny side in everything 

can go trough the difficulties 

and dangers with 

a light heart and, what 

is more, can give hope 

and confidence to others 

around him. 


Dalajamb 1979 – ett minnesvärt läger Del 2 

En stor upplevelse under mitt 

scoutliv är deltagandet i det 

internationella storlägret Dalajamb. 

Dalarnas Scoutdistrikt, under 

ledning av Lasse Westerberg i Morgårdshammar, 

hade tagit över driften 

av Kopparboanläggningen från SSF:s 

kansli i Stockholm. Det var ett lyckat 

skifte, såväl för Scoutförbundet som 

för Distriktet. I Kopparbokommittén 

utvecklade Lasse en lägerorganisation 

som gav scouting i Dalarna förmågan 

att genomföra Dalajamb 1979. Sven 

Janson har tidigare (Gillescouten 2012- 

2) berättat om lägrets organisation och 

bakgrunden till att vi kom i centrum för 

scoutvärldens intresse. Mitt uppdrag 

blev att ansvara för ett av underlägren – 

Koppartjärn. Eftersom engelska var det 

officiella språket under lägertiden blev 

det Copper Tarn. 

Omfattande förberedelser 

Underlägerstaben skulle rekryteras, 

material anskaffas och lägerområdet 

förberedas för att kunna rymma ca 800 

scouter från sju länder, inklusive 15 

svenska scoutkårer. Det direkta förläggningsarbetet 

låg på underlägren. 

Vår stab måste därför kunna både administrera 

och leda det dagliga lägerlivet. 

Morgonsamlingar, programbokningar 

och lägerbål hörde till, liksom lägerinformation 

och service till deltagarna. 

Mina medarbetare kom från scoutkårerna 

i Borlänge (Inger Hagberg, Gisela 

Åhlberg och Hans Forslund) och från 

Falun (Bertil Nilsson och Kerstin Franzon). 

Dessutom engagerade jag bekanta 

scoutledare inom vårt scoutförbund 

(Lars Pettersson, Gråbo, Eva von Gerthen, 

Malmö och Håkan Gustavsson, 

Eksjö) och även en arbetskamrat, Yvonne 

Andersén, som tidigare varit scout i 

Borlänge Scoutkår. En tidigare medlem 

i KFUM-K:s scoutkår i Borlänge – Jan- 

Erik Wänn tog på sig det ansvarsfulla 

arbetet som förläggningschef. Han hade 

erfarenheter från anläggningsarbete i 

Tanzania, vilket visade sig synnerligen 

värdefullt. Flera av funktionärerna hade 

även gedigna utlandserfarenheter, vilka 

kom väl till pass. 

Trettio byar från sju länder 

Först på plats i lägret var de 19 pojkscouterna 

från Oman. Med dokumentportfölj 

som enda synlig packning berät- 


Kungen på Koppartjärn, flankerad av Torsten Hansson och Sten Kyhle. 

tade deras ledare Esa att de kommit med 

flyg via Moskva till Arlanda och trodde 

de var destinerade till Schweiz. Upplevelsen 

av den svenska skogsbacken blev 

lika exotisk för dem som vår upplevelse 

av deras återkommande bönestunder, då 

de under bönerop knäföll mot Mekka. 

De hade synpunkter på den lägerplats 

vi hade planerat för dem. De kunde inte 

komma hem till sin sultan och berätta 

att de blivit förlagda, som de tyckte, ”i 

ett träsk”. Vi kunde göra ett byte med 

den mindre polska truppen, som skulle 

anlända senare. Detta ledde senare till 

långtgående konsekvenser. 

Minst lika exotiska var de 12 flickscouterna 

från Taiwan, eller från The 

Republic of China, som de ville att vi 

benämnde deras hemland. Detta framgick 

tydligt då de med sin fana i spetsen, 

sjungande tågade in i lägret. 1975 

dog deras store ledare Chiang Kai-shek. 

Denne var förlorare i konflikten med 

Kommunistkina och på ön Formosa ut- 

anför Kinas kust utropade han republiken. 

Att de kände sig som representanter 

för det ”riktiga Kina” märktes tydligt. 

De uppträdde på alla lägerbål under lägret 

med sina fosterländska sånger. 

De 12 polska scouterna, både flickor 

och pojkar, kom från Krakow. De var 

de första scouter som fick resa utanför 

järnridån och de representerade scouting 

som den bedrivits i Polen före andra 

världskriget. Ledarna kunde inte tala 

engelska eller tyska. Men de hade en 

scout som tolk. Hon hette Monica och 

blev den som vi fick mest kontakt med. 

Ett visst politiskt anslag anade vi genom 

att de höll sig med en tyst observatör i 

gruppen, som alltid lyssnade in vad som 

sades. Genom platsbytet kom den polska 

truppen att bo intill en av de amerikanska 

grupperna. Där fanns Bill, en 

katolsk scout, och tycke uppstod mellan 

honom och Monica. Flera år senare och 

forts sid 8 

Den islamska revolutionen tillintetgjorde 

planerna för Världsscoutjamboreen 

i Iran 1979. Med kort varsel lyckades 

Världsscoutbyrån få fem länder 

att arrangera mindre ersättnings läger, 

benämnda Join-in-Jamborees, bl a i 

Sverige, där Dalarnas Scoutdistrikt av 

SSF fick uppdraget. Här följer del 2 

med Torsten Hanssons berättelse. 

7

Vad är 

”Crossing 

borders” ? 

Det är temat på ISGF:s Europakonferens 

2013. Konferensen 

arrangeras av gillena 

i Sverige, Danmark, Finland, 

Lettland och Norge. 

Konferensen kommer att hållas 

i centrala Stockholm och 

på Viking Lines M/S Mariella. 

Deltagarna börjar med två dagar 

i Stockholm sedan kryssning 

mellan Stockholm och 

Helsingfors. Under vistelsen i 

Helsingfors, erbjuds deltagarna 

ett antal utflykter av olika slag. 

Kommittén för arrangemanget 

har träffats två gånger och nästa 

träff sker i september. Mer info 

kommer i senare nummer av 

Gillescouten och på vår hemsida. 

Är DU intresserad av att 

vara med och jobba? Kontakta 

SGSS:s internationelle sekreterare 

Calle Klärcke (adress se 

sid 2). 

forts fr sid 7 

efter många turer fick Monica utvandra 

till USA. Det blev giftermål och de bosatte 

sig utanför New York. När den dåvarande 

påven Johannes Paulus II, som 

kom från Krakow, var på besök i USA 

fanns Monicas konfirmationspräst i ressällskapet. 

Denne kunde då döpa Monicas 

och Bills första barn. Jag tycker det 

är en solskenshistoria som konsekvens 

av vårt lägerplatsbyte. 

De engelskspråkiga gästerna utgjorde 

det stora internationella inslaget i lägret, 

främst då de åtta amerikanska grupperna 

med 280 pojkscouter i sina röda rockar. 

De var duktiga scouter och ytterst välorganiserade. 

Bl a hade de specialistläkare 

inom alla tänkbara barnsjukdomar med 

i sin 1100 man stora trupp. De fanns 

hela tiden tillgängliga och hjälpte även 

den svenska lägerläkaren och hans sjuksköterskor. 

För mig som underlägerchef 

betydde det att jag blev föremål för deras 

omsorger. En äldre ledare inviterade 

mig till en pratstund. Han hade valt en 

8 

Gillena berättar 

Succé för 

Kopparbohelgen 

Kopparbostiftelsen hade inbjudit till 

Trivselträff på Kopparbo helgen 

26–27 maj. Initiativet utföll mycket 

gott. Många Gillescouter och ledare 

hade hörsammat kallelsen och träffen 

artade sig till den verkliga succén. Deltagarna 

fick ströva omkring och bekanta 

sig med anläggningen utan att känna sig 

tvingade till att besöka de olika programaktiviteterna. 

Många av våra Gillescouter 

hade varit på Kopparbo tidigare 

utan att därför ha besökt flera av 

plats med vacker utsikt över Malingsbosjön 

och målet var tydligt, att utröna 

om jag mådde bra och såg ut att klara av 

min roll som underlägerchef. Jag upplevde 

detta som ovanligt och fyllt av 

stor omtanke. 

En av de två kanadensiska grupperna 

kom från de allierades trupper, som 

med sina familjer var förlagda i Västtyskland. 

Från England deltog en girlguide-grupp 

och en pojkscoutgrupp. 

De svenska kårerna varvades med de 

utländska för att lätt kunna skapa internationella 

kontakter. Vi såg även till att 

så tidigt som möjligt under lägret förbereda 

den ”home-hospitality” som skulle 

följa på lägret. 

Kungen kom på besök 

En stor händelse i underlägret var kung 

Carl Gustafs besök. Det blev stor uppställning 

med säkerhetspådrag som 

märktes runt lägret dagarna före. Efter 

presentation av staben gjorde jag 

en rundvandring i lägret med scouten 

anläggningens aktiviteter. Bland annat 

var det flera som aldrig gått Pionjärspåret. 

Många uttryckte sin förvåning över 

att det fanns så fina program att ta del 

av. Önskemål framfördes om att detta 

arrangemang skulle bli årligen återkommande. 

Kopparbostiftelsen, och framförallt 

initiativtagaren Lennart”Kimmen” 

Johansson, har all heder av Trivselträffen. 

Bertil Lundh 

Creutz Lave, Falun 

kungen som min gäst. Han besökte 

alla byarna och pratade med ledare och 

scouter. 

För mig blev det här lägret upptakten 

till många års engagemang i Kopparbo. 

Serviceläger 1983 (lägerledning), 

Scout 86 (internationellt tillsammans 

med Anna-Brita ”Pricken” Lundahl), 

Vikingalägret 1989 (lägerchef), de två 

första Dalacamp-lägren (program, internationellt). 

Vi startade Kopparbo 

Scoutkår för att ge ”vilsna funktionärer” 

möjlighet till medlemskap i scoutförbundet 

och som fortfarande är min 

scoutkår inom Scouterna. 

När jag tänker på åren i Kopparbo ser 

jag bland många minnen och möten en 

inspirerande ledare i Lasse Westerberg. 

Med sin entusiasm och professionella 

planeringsförmåga bidrog han till anläggningens 

tidigare utveckling och jag 

fick många erfarenheter, som jag hade 

nytta av i min egen profession. 

Torsten Hansson 


Gillena berättar Gillena berättar 

Harriet Anderssons 50e 

scoutläger 

Harriet Andersson på Baldersnäslägret. 

Foto Eva Haagen. 

Harriet Andersson, Mellerud, som 

tillhör Scoutgillet Fallfåran i Trollhättan 

fyllde 85 år den 21 juli. Då var 

hon på scoutläger på en gammal herrgård 

i Dalsland, som heter Baldersnäs. 

Älvsborgs Norra Scoutdistrikt har haft 

läger där under många år. Detta var Harriets 

scoutläger nummer 50 och de flesta 

födelsedagar har hon haft på läger. Under 

Jingijamborii fyllde hon 80 och blev 

uppvaktad på många sätt. 

På Baldersnäs blev hon uppmärksammad 

dagen innan den riktiga födelsedagen, 

eftersom lägret bröts den 21. Under 

dagen kom lokaltidningen och gjorde en 

intervju. På kvällen blev inbjudna gäster 

hämtade med remmalag och Harriet 

blev utklädd i frack och luciakrona och 

fick sitta på en "tron". Varje scoutpatrull 

gick fram till henne och gjorde scouthälsning 

och lämnade en ros. Under tiden 

sjöng ledarna "Min älskling..." Det 

kändes mycket högtidligt. 

Efter rosceremonin blev det överraskningsmat 

för hela lägret. Alla fick göra 

sin egen kebab, vilket var jättepopulärt. 

Under maten uppvaktade Fallfåran med 

en halsduk och sölja, som var inköpta 

på Brownsea Island i England. Så firade 

en verklig scoutveteran sin 85-årsdag. 

Mariana Ceder 


Skånegillen på Regionträff i 

Grönadal & Vallåkra 

Den 5 maj samlades alla Skånegillena 

till regionträff i Vallåkra strax 

utanför Helsingborg. Det var Kullagillet 

som svarade för arrangemanget. Vi var 

52 gillescouter från Skånes fem scoutgillen 

som slöt upp i ett för årstiden soligt 

och varmt väder. 

Vi samlades i Grönadals Bygdegård 

för frukost och lite mingel. Därefter 

vandrade vi ner i Vallåkradalen 

till Stenskärlsfabriken där ägaren och 

konstnärlige ledaren Åsa Orrmell informerade 

om hela tillverkningen, från lera 

till färdig kruka. Åsa tog oss också med 

på en rundvandring i fabriken som slutade 

i den stora ugnen. Åsa berättade på 

ett mycket inspirerande och trevligt sätt. 

Detta inslag var mycket uppskattat. 

Efter en och en halv timme var vi tillbaka 

i bygdegården för lunch. Därefter 

informerade Leif Granéli från landsgillerådet 

och sedan alla gillena i tur och 

ordning från sina hemtrakter. Till kaffet 

bjöds det underhållning av Kullagillets 

entertainer Eyre Wahlsten tillsammans 

Kristi himmelsfärds dag den 17 maj 

2012 vandrade tio gillescouter 

från Tuna gille den 2,8 km långa stigen 

runt Lortåns naturreservat. Vi letade efter 

flodpärlmusslor i ån men tyvärr var 

det så mycket strömmande vatten att de 

var svåra att upptäcka. Vi hade ändå en 

fin naturupplevelse med alla lavar och 

Vill du veta mer om Wallåkra Stenkärlsfabrik 

kan du gå in på www.wallakra.com 

Foto: Ingmar Svensson. 

med spelmannen Hans-Olof Olsson på 

dragspel. Eyre hade gjort ett mycket 

trevligt potpurri med gamla scoutsånger 

som alla deltog i och fick våra scouthjärtan 

att klappa. 

Regionträffen avslutades utomhus 

runt flaggstången där gilleflaggan halades 

och sist men inte minst sjöng vi 

scoutsången. 

Heinz Frohm 

tickor på träden. Tiden gick fort, men 

vi hann med både förmiddagsfika och 

lunch. Fika bland mossor och lavar vid 

Lortån och en solig lunch bland vitsipporna 

på Gästgivarbodarnas fäbodvall, 

ackompanjerade av göken. 

Maj-Britt Bergsten 

Tuna Scoutgille i Borlänge 

Gillescouter vid Lortån i Gagnef 

9

Harold Westin 

– ”a remarkable man” 

Stockholmsscouten Harald flyttade till 

USA och blev Harold, en engagerad 

och omtyckt scoutledare, som fått en 

minnesskrift betitlad ”A remarkable 

man”. Hans levnadsöde har beskrivits 

av Barbro Castenfors-Fahrer i en 

artikel i tidskriften Diskulogen med 

Släktforskarnytt, som vi tacksamt får 

publicera ett sammandrag av. 

Carl Erik Westin hette en förmögen 

byggmästare i Sörmland, 

som 1885 fick ett brev från den 

svenska ambassaden i USA med beskedet 

att hans son Carl Peter, som några år 

arbetat i Kanadas skogar, avlidit i gulsot 

på ett sjukhus i New Orleans. Byggmästaren, 

70 år gammal, skrev då ett nytt 

testamente med donationer åt olika håll, 

och sköt sig. 

Men det visade sig att sjukhuset tagit 

fel på person, och misstaget upptäcktes 

först när Carl Peter tillfrisknat och kommit 

hem. Hans arv hade gått till andra, 

men han lyckades köpa gården Storvalla 

i Gåsinge, halvvägs mellan Nyköping 

och Strängnäs, gifte sig med Wendela 

Ahlberger och fick sonen Harald 1897. 

I början av 1900-talet såldes gården 

och familjen flyttade till Stockholm, där 

Harald som ung blev aktiv i en scoutkår. 

Han utbildade sig till elingenjör i 

Västerås, men hade svårt att få arbete i 

efterdyningarna av Första världskriget, 

varför han emigrerade till USA 1923. 

Friluftsliv 

Han kom att bo och verka i Atlanta, 

där han gjorde långa utflykter för att 

utforska omgivningarna, övernatta utomhus 

i skogarna och söka fotomotiv 

i vildmarken. Några pojkar blev intresserade 

av det friluftsliv han levde, och 

snart fick han ta hand om en grupp och 

gå en ledarkurs. När man sedan ville 

ha honom som scoutledare gav han ett 

ultimatum: Att han fick ta hand om värstingar. 

Och så blev det. Harald (som 

nu ändrat sitt förnamn till Harold) blev 

ledare för några bråkiga pojkar i omgivningen, 

vars tidigare ledare ständigt 

slutat efter pojkarnas trakasserier. Han 

10 

hade ju varit scout i Sverige och fann 

sig väl tillrätta med pojkarna, och dessa 

lärde sig snabbt att uppskatta sin nya 

ledare. Först för hans kroppliga styrka 

(han hade tränat boxning och brottning 

och fått lära sig självförsvar med jiujitsu 

i Sverige) och sedan såg de hans personlighet 

och insåg att de fått den bästa 

ledaren på många år. 

Harold organiserade långa, ansträngande 

turer med pojkarna i bergen i norra 

Georgia, där de ibland kunde överraskas 

av tjock dimma och måste ordna provisoriska 

övernattningsplatser, och pojkarna 

växte med uppgifterna. Det blev 

ett privilegium att få tillhöra Harolds 

scoutkår. Han startade även en sjöscoutkår 

som år 1929 fick möjlighet att delta 

i Världsscoutjamboreen i England. 

Ny karriär 

Den stora depressionen påverkade Georgia 

Power Co, där han arbetade, och 

Harold fick söka en ny bana. Han blev 

försäkringsagent, men var ingen bra 

försäljare. Hans pengar började ta slut. 

Han sålde då sitt hus för att överleva 

och fick tillåtelse av scoutkåren att bosätta 

sig i deras läger, Camp Bert Allen, 

om han åtog sig att sköta reparationer 

på husen. När lägerchefen avgick fick 

han efterträda honom och hade nu hittat 

sin plats i livet. Ständigt tänkte han igenom 

förbättringar i lägret, och byggde 

så småningom nya hus för kontor och 

fritidsverksamhet. 

1935 fick han ta över ledningen 

och det ekonomiska ansvaret för hela 

Wayne-distriktet, och därefter ledde 

han Atlanta Boy Scout Council i staten 

Georgia under åren 1937–1943. Sedan 

och fram till sin pensionering hade han 

motsvarande tjänst för hela nordvästra 

Georgia Council. 

Ungdomsvårdare 

Han var sällan ensam i huset eftersom 

hans pojkar älskade att komma ut och 

träffa honom och höra honom berätta. 

Ofta var det pojkar som kom från svåra 

miljöer, och han hade vanligtvis inga 

som helst problem med dem. Genom 

Harolds fasta uppträdande och rättvisa, 

hittade pojkarna senare rätt i livet och 

stabiliserade sig på rätt sida av lagen. 

Harold inpräglade scoutprincipen ”att 

utveckla heder, stärka karaktären och 

lära sig att lita på sig själv!” Hela hans 

liv var ett uttryck för denna tro. Han 

överförde de principer som han själv 

levde efter till hundratals pojkar och 

gav dem kraft inför framtiden. 

Familjeliv 

Arbetet med scouterna var hans stora 

intresse. Han förblev ogift, men tog 

ofta hand om pojkar genom ungdomsdomstolar 

för att de inte skulle fortsätta 

i sin kriminalitet. De fick periodvis bo 

hos honom och lära sig av honom och 

hans inställning till omvärlden. Han tog 

till sig en föräldralös pojke som bodde 

hos sin moster och var på väg in i kriminalitet. 

Pojken blev en slags fosterson 

för honom och Harold fick på så sätt en 

slags familj. 

Harold tillhörde den presbyterianska 

kyrkan i Atlanta. Han fick amerikanskt 

medborgarskap 1943. På 60-årsdagen 

fick han i gåva av scoutkårerna en resa 

till Sverige. 

Pension 

När han pensionerade sig, ville alla ge 

honom ett verkligt tack för hans stöd 

under alla år och de lät bygga till honom 

ett timmerhus inom scouternas 

stora parkområde Tuscarora-lägret i 

Goldsboro. Ständigt besöktes han av 

sina pojkar och deras familjer. Deras 

söner blev i sin tur scouter och kom till 

lägret och ville träffa honom och lära 

sig hans kunskaper. 70 år gammal avled 

Harold efter en hjärtattack. Han vilar 

på Wayne-kyrkogården i Dudley, North 

Carolina. 

Harold Westin har hedrats med den 

amerikanska scoutrörelsens främsta utmärkelser. 

Referatet bygger på en artikel av Barbro 

Castenfors-Fahrer i tidskriften Diskulogen 

med Släktforskarnytt nr 89, 2010, och 

publiceras med författarinnans och 

tidskriftens samtycke. Fotot på Harold 

Westin är en beskuren gruppbild i artikeln. 


S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Box 2034, 141 02 HUDDINGE. Kansli: Stuvsta torg 4, Huddinge 

Telefon & fax 08-17 84 32. Bankgiro 197-1266. PlusGiro 35 91 06-2. 

gillekansli@telia.com 

Hedersledamot 

Kerstin Bené Svartviksslingan 65 

167 38 BROMMA 08/25 53 83 

Landsgilleråd 

Lgm Gunilla Engvall Kyrkbåtsg 7 

724 81 VÄSTERÅS 021/35 16 51 

vLgm Laila Boxström Solrosv 13 

911 35 VÄNNÄSBY 0935/206 11 

Lgs Gjermund Austvik Brombärshult 1 

432 96 ÅSKLOSTER 0340/62 60 65 

Lgsk Leif Granéli Timotejv 6 

291 62 KRISTIANSTAD 044/12 43 64 

Lgis Carl-Magnus Klärcke c/o Eklöf, V Bangatan 59 E 

195 40 MÄRSTA 070/624 32 45 

Led Kristina Sundberg Laknäs, Ängesv 6 

793 94 TÄLLBERG 0241/520 32 

Led Märta Teljebäck Widengrensv 15 

643 30 Vingåker 0151/132 07 

Revisorer 

Lars Gauffin Danderydsg 22 

114 26 STOCKHOLM 08/20 94 68 

Arne Sandin Esplanaden 4 

136 70 VENDELSÖ 08/776 10 00 

Lokala scoutgillen regionvis 

Norrland 

S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå 

Bildades 2006. 12 medlemmar 

Gm Tommy Viklund Södra Hamng 20 B 

932 33 SKELLEFTEHAMN 0910/343 18 

Gs Margaretha Hedlund Berzeliusg 25 


vGm Monica Lindgren Bolideng 36 


S:t Georgs Scoutgille i Jämtlands län 


Pm Barbro Ryberg Litsv 4 B 

831 41 ÖSTERSUND 063/12 38 43 

S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå 


Gm Åke Ohlsson Domarv 15 

954 32 GAMMELSTAD 0920/25 35 48 

Gs Carin Sjölin N. Sunderbyv 571 

961 95 BODEN 0920/26 57 02 

vGm Katrin Anderberg Österg 9 

974 34 LULEÅ 0920/686 30 

S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå 


Gm Anders Olsson Stationsv 5 

911 35 VÄNNÄSBY 0935/201 48 

Gs Laila Boxström Solrosv 13 

911 35 VÄNNÄSBY 0935/206 11 

vGm Solveig Runespång Inre Ringv 35 

915 31 ROBERTSFORS 0934/102 17 


Bergslagen 

Adresslista 2012-07-28 

S:t Georgs Scoutgille Creutz lave i Falun 


Gm Jan Tollsten Stångtjärnsv 105 

791 74 FALUN 023/131 66 

Gs Rolf Hellström Falhemsv 39 

791 45 FALUN 

vGm Margareta Falldén Peders Väg 45 

023/323 75 

791 52 FALUN 

S:t Georgs Scoutgille Gustav Wasa i Mora 


023/282 81 

Gm Dick Fors Brinkv 21 

792 37 MORA 0250/164 52 

Gs Kerstin Ejstes Valhallav 4 A 

792 30 MORA 0250/141 84 

vGm Berit Moraeus-Pettersson G:a Postv 20 

794 33 ORSA 0250/416 17 

S:t Georgs Scoutgille Tuna i Borlänge 


Gm Lars Bergsten Kappeg 19 

784 54 BORLÄNGE 0243/22 94 34 

Gs Anne-Marie Stålberg Brädstigen 19 

784 77 BORLÄNGE 0243/22 35 24 

vGm Gunnel Högberg Tärningsg 9 

784 62 BORLÄNGE 00243/22 55 95 

S:t Georgs Scoutgille i Västerås 


Gm Björnar Johnsen Kyrkbåtsg 7 

724 81 VÄSTERÅS 021/35 16 51 

Gs Anna-Brita Lundahl Foderg 5 

724 66 VÄSTERÅS 021/41 11 69 

vGm Håkan Carlsson Kakv 4 

724 76 VÄSTERÅS 021/35 85 10 

Stockholm 

S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl i Stockholm 


Gm Margaretha Svensson Önskegången 27 

35 54 TYRESÖ 08/712 98 30 

Gs Gunnel Tuvelid Kungssätrav 27 A 

127 36 SKÄRHOLMEN 08/97 37 70 

vGm Barbro Skagerfält Kristallv 76 

126 78 HÄGERSTEN 08/645 68 65 

S:t Georgs Scoutgille Bromma i Stockholm 


Gm Britta Södervall Författarv 12 

167 71 BROMMA 08/25 36 22 

Gs Birgitta Eriksson Åkerbyv 364 

187 38 TÄBY 08/510 122 83 

vGm Birgitta Ölund Farstav 87, 4 tr 

123 34 FARSTA 08/25 93 21 

S:t Georgs Scoutgille S:t Erik i Stockholm 


Gm Harriet Reivant Esplanaden 4 

136 70 VENDELSÖ 08/776 10 00 

Gs Birgitta Eckerstedt Emanuel Birkes v 2, lgh 0908 

144 30 RÖNNINGE 08/532 543 81 

vGm Arne Sandin Esplanaden 4 

136 70 VENDELSÖ 08/776 10 00 

forts nästa sida 

11

Västra Svealand 

S:t Georgs Scoutgille Vinga i Göteborg 


Gm Siv Bengtsson Ö Olskroksg 16 

416 67 GÖTEBORG 031/84 98 97 

Gs Gjermund Austvik Brombärshult 1 

432 96 ÅSKLOSTER 0340/62 60 65 

vGm Bertil Jansson Rustmästaregatan 21 lgh 1401 

415 28 GÖTEBORG 031/330 70 53 

12 

Östra Götaland 

S:t Georgs Scoutgille Duvkullan i Karlstad 

S:t Georgs Scoutgille Nyckeln i Kalmar 



Gm Marianne Nilsson 

Gs Anita Kåwe 

vGm Bengt Holmgren 

Tuggelitev 19 B 

653 50 KARLSTAD 

Solgatan 5 

663 30 SKOGHALL 

Galoppstigen 26 D 

653 48 KARLSTAD 

054/53 11 73 

054/56 20 27 

054/19 09 70 

Gm Stig Jonsson Eklyckeg 6 

392 47 KALMAR 

Gs Birgitta Sundström Bredbandet12 

392 30 KALMAR 

vGm Friedrich Jooss Norra Korpemåla 705 

384 92 ÅLEM 

0480/285 36 

0480/877 70 

0499/242 24 

S:t Georgs Scoutgille Malmen i Nora 

Skåne 


S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro 

Gm Kajsa Almer Herrgårdsg 10 E 

713 31 NORA 

Gs Mary-Anne Eriksson Bergslagsg 34 

713 34 NORA 

vGm Margareta Johanson Herrgårdsg 12 

713 30 NORA 

0587/139 96 

0587/31 10 72 

0587/126 82 


Gm Ingrid Ramstig Pysslingav 6 

272 95 SIMRISHAMN 

Gs Nils Svensson Ö Hornsgatan 4B bv 

274 34 SKURUP 

vGm Inga Månsson Trädgårdsg 1 

0414/246 69 

0411/407 17 

S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar i Karlskoga 

271 34 YSTAD 0411/601 14 


S:t Georgs Scoutgille Klåberöd i Klippan 

Gm Pelle Ryrfeldt 

Gs Kerstin Ryrfeldt 

vGm Lars Wahlmark 

Parkg 5 

680 71 BJÖRNEBORG 

Parkg 5 

680 71 BJÖRNEBORG 

Krontorp 3 

681 91 KRISTINEHAMN 

0550/277 52 

0550/277 52 

0550/292 59 


Gm Ove Persson Västlyckeg 4 

260 35 ÖDÅKRA 

Gs Tore Nilsson Vinstorpsv 36 

234 41 LOMMA 

vGm Solveig Andreasson Nybrog 2 A 

042/20 45 80 

040/41 48 46 

Västra Götaland 

260 70 LJUNGBYHED 0435/44 05 42 

S:t Georgs Scoutgille Carl Johan i Göteborg 

S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad 



Gm Elin Uddenberg Nordostpassagen 17 

413 11 GÖTEBORG 

Gs Margareta Forsberg Brattåsvägen 38 

438 32 LANDVETTER 

vGm Lena Claesson Ljungkullen 601 

433 66 SÄVEDALEN 

031/24 63 21 

031/918948 

031/26 29 45 

Gm Torsten Hansson 

Gs Annalisa Granéli 

vGm Bo Svensson 

Rödaledsv 6 

291 44 KRISTIANSTAD 044/21 30 62 

Timotejv 6 

291 62 KRISTIANSTAD 044/12 43 64 

Jens Skomakares v 23 

291 75 FÄRLÖV 044/714 45 

vGm Karin Wulff Myrv 30 

S:t Georgs Scoutgille Fallfåran i Trollhättan 

291 43 KRISTIANSTAD 044/12 58 32 

Bildades 1988, 14 medlemmar 

S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg 

Gm Rune Höög Härdareg 4 

461 54 TROLLHÄTTAN 

Gs Hans-Jörgen Källquist Djupedal, Börsle 


vGm Mariana Ceder Härdareg 4 


0520/745 40 

0520/42 20 82 

0520/745 40 


Gm Heintz Frohm Hälsög 6 

257 31 RYDEBÄCK 

Gs Marianne Gustafsson Röstångav 18 

284 34 PERSTORP 

vGm Lena Sandgren Bankv 6 

042/22 12 33 

0435/316 75 

S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg 

261 61 LANDSKRONA 0418/190 60 


vGm Margareta Schrewelius Ultunag 52 

256 67 HELSINGBORG 042/29 79 24 

Gm Sonja Magnusson Liljegårdsg 4 

521 45 FALKÖPING 0515/150 77 

S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö 

Gs Eivor Kjellman Falkg 14 

531 34 LIDKÖPING 

Gm Agneta Kvarnemo Brinkag 9 

0510/662 32 


Gm Ingalill Sjunnesson Markv 7 

532 32 SKARA 0511/105 24 

238 35 OXIE 040/54 86 24 

S:t Georgs Scoutgille i Tiveden 

Gs Gunnar Jönsson Elisetorpsv 15 D, 9 tr 

232 33 ARLÖV 040/43 55 18 


Gm Annalisa Haggård Sänningsbotten 1625 

vGm Gunvor Nordholm-Månsson Brunnbäcksg 11 

216 20 Malmö 040/15 85 85 

545 92 ÄLGARÅS 0506/420 30 

Förkortningar 

GT Gilleting 

GR Gilleråd 

Gm Gillemästare 

Gs Gilleskrivare 

Gsk Gilleskattmästare 

Led Övrig ledamot LGR 

Lgis Internationell sekreterare 

LGT Landsgilleting 

LGR Landsgilleråd 

Lgm Landsgillemästare 

Lgs Landsgilleskrivare 

Lgsk Landsgilleskattmästare 

Pm Postmottagare 


Antal medlemmar 28 juli 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 

och scoutgillen 2012 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 

Norrland 

Guldgrävarna i Skellefteå 12 12 13 13 15 15 14 

Jämtlands län 6 6 7 7 7 7 8 12 12 

Kung Karls Spira i Umeå 32 35 25 29 

Malören i Luleå 17 19 20 22 25 26 28 24 

Tre Renar i Umeå 24 23 21 20 17 18 18 16 18 

Bergslagen 

Creutz Lave i Falun 54 53 54 59 59 61 53 56 55 

Folkare i Avesta 19 20 20 20 20 20 20 

Gustav Wasa i Mora 13 14 13 11 11 13 13 13 14 

Tuna i Borlänge 76 81 74 80 82 79 76 77 72 

Västerås 43 45 38 44 42 43 34 37 35 

Östra Svealand 

Norrköping 43 53 52 52 43 48 

Västra Sörmland 27 27 27 24 25 25 27 

Östra Aros i Uppsala 31 30 32 

Stockholm 

Birger Jarl i Stockholm 46 46 48 53 51 52 56 55 55 

Botkyrka i Stockholm 13 

Bromma i Stockholm 12 12 13 14 16 17 16 18 21 

Gåseborg i Stockholm 9 10 12 11 12 13 

Roden i Roslagen 2 16 17 

S:t Erik i Stockholm 13 13 14 16 20 22 20 25 19 

Viksjö i Järfälla 21 

Västra Svealand 

Brofästet i Örebro 12 13 13 13 14 15 

Duvkullan i Karlstad 31 31 34 34 34 35 34 35 37 

Malmen i Nora 9 9 9 10 10 11 11 11 11 

Möckelns Bodar i Karlskoga 14 14 15 15 15 14 16 17 17 

Västra Götaland 

Carl Johan i Göteborg 11 11 15 15 16 

Fallfåran i Trollhättan 14 16 16 16 16 15 16 15 16 

Jönköping 26 26 29 29 29 29 30 32 30 

Redväg i Ulricehamn 0 23 23 23 30 30 29 28 

Skaraborg 23 25 24 25 29 33 33 39 41 

Tiveden 4 4 4 4 4 4 4 4 4 

Vinga i Göteborg 10 10 10 18 24 25 28 29 38 

Östra Götaland 

Kronoberg i Ljungby 27 35 35 35 35 35 

Nyckeln i Kalmar 29 29 28 31 36 43 41 38 43 

Ekoxen i Östra Blekinge 2 22 20 22 25 

Skåne 

Ale i Glemmingebro 29 28 29 21 21 20 23 26 24 

Helsingborg 45 45 48 51 

Klåberöd i Klippan 6 6 8 9 9 9 9 10 11 

Kristianstad 110 115 116 123 117 123 120 121 126 

Kulla i Helsingborg 51 51 52 44 44 49 47 51 53 

Luggude i Höganäs 24 26 28 26 

Malmöhus i Malmö 20 22 23 24 29 37 32 34 33 

S:t Botulf i Ängelholm 41 41 42 47 52 

Sjöhästen i Halland 19 19 21 21 20 22 

Fristående (Tre Kronor) 5 5 6 11 23 26 27 31 33 

Summa 682 700 802 948 1044 1197 1215 1240 1292 


Medlemsantalet 

I tablån till vänster syns 

antalet gillescouter och 

scoutgillen per den 28 juli 

2012 i rött och som jämförelse 

antalen vid de senaste 

åtta årens årsskiften. Det 

fleråriga medlemsraset 

fortsätter. 

En starkt bidragande 

orsak är att 19 scoutgillen, 

med vid utträdet 399 medlemmar 

lämnat, från 2005 

till i dag, och endast tre 

nya, med f n 40 medlemmar 

tillkommit. 

Varför lämnar scoutgillena 

gemenskapen? Vad 

är det som brister? Vad 

tror Du? Skriv till Gillescouten! 

Väck debatten på 

nytt, så kanske vi kan hitta 

svaret. 

Red. 

Scoutgillen lämnar 

S:t Georgs Scoutgille Redväg 

i Ulricehamn lämnade 

S:t Georgs Scoutgillen i 

Sverige i februari och S:t 

Georgs Scoutgille i Jönköping 

och S:t Georgs Scoutgille 

Klåberöd i Klippan 

lämnade i augusti enligt 

bekräftelse från LGR. 

Föreningarna förlorar 

därmed samhörigheten med 

den internationella gillescoutrörelsen 

och rätten att 

använda benämningen S:t 

Georgs Scoutgille. 

Scouter på Island 

100 år 

uppmärksammades i maj 

med ett frimärke skapat av 

Hörður Lárusson & Atli 

Hilmarsson 

13

Fredsljuset 2012 

Fredsljusets 

resa i Sverige 

och Finland 

2011 

Om inget oförutsett inträffar 

kommer lågan till Helsingborg 

onsdagen den 28 november 2012 

ca kl 19.00. Efter en ceremoni i 

Knutpunkten börjar transporten 

av fyra lyktor ut över landet. 

Vi är beroende av chaufförer 

och för säkerhetens skull även 

medhjälpare som vaktar lågan 

under transporten. Det behövs 

också lyktvakter på de orter lågan 

passerar. Vi är tacksamma för all 

hjälp – ingen insats är för liten. 

Vill du hjälpa till hör av dig till 

Laila Boxström, tel 0935-206 11, 

mobil 070-226 12 97, laila@vannastv.net 

Skype: laila.i.skype 

Två fatala misstag... 


naden för det veckovisa informationsfikat. 

Ingen var beredd på det som skulle 

komma. 

De som höll i mötet var Helena Kaså 

Winqvist, generalsekreterare i Svenska 

Scoutförbundet, och Maria Graner, generalsekreterare 

i Svenska Scoutrådet, 

en paraplyorganisation för de fem olika 

scoutförbunden i Sverige. De var ordförande 

respektive vice ordförande i Kjesäterstiftelsens 

styrelse som var ansvarig 

för folkhögskolans verksamhet. 

Utan förvarning eller diskussioner 

med personalen berättade Helena Kaså 

Winqvist att skolans styrelse troligen 

avvecklar verksamheten på Kjesäter. 

[…] 

14 

Fredsljuset från Betlehem är ett ljus med budskap 

Jag har läst igenom rapporterna för 

Fredsljuset 2011 på nytt, för att låta 

hjärnan vänja sig vid tanken på planering 

av 2012 års fredsljus. Numera 

kommer det inte så många rapporter, 

eftersom jag får små blänkare på e-post 

om hur långt lågan hunnit mm. Alla ni 

ute i landet som gör otroliga insatser för 

Fredsljuset får en stor varm kram och 

tack från oss i Fredsljuskommittén. 

Skall jag vara uppriktig så är det ganska 

lätt att få en kedja av vänliga hjälpsamma 

människor att ställa tid och bil 

till förfogande. Visst fattas det en länk 

ibland och då gäller det att vara kreativ 

och hitta nya vägar och lösningar. 

Lykta 1: Helsingborg–Göteborg–Uppsala– 

Luleå:Yvonne Austvik, tel 0340-62 60 65, 

mobil 076-893 79 08, yma44@hotmail.se, 

Skype: yvonne.austvik 

Lykta 2: Helsingborg–Jönköping–Linköping–Stockholm: 

Kristina Sundberg, mobil 

070-262 14 66, tina47@hotmail.com 

Lykta 3: Helsingborg–Göteborg–Mora– 

Borlänge: Gjermund Austvik, tel 0340-62 

60 65, mobil 070-875 95 80, gjermund. 

austvik@gaengin.se Skype: gjermund. 

austvik 

Lykta 4: Helsingborg–Växjö–Kalmar– 

Öland 

Vi försöker uppdatera informationen 

kontinuerligt på Fredsljusets hemsida 

www.peacelight.scout.se 

Bara en månad tidigare hade man anställt 

en ny vaktmästare och annonserat 

efter en biträdande rektor. Folkhögskolan 

hade funnits i nästan femtio år och 

var en stor och betydelsefull arbetsplats 

i Vingåker.” 

”I Scoutmagasinet sade Helena Kaså 

Winqvist att Kjesäter de senaste tio 

åren bara burit sina kostnader ett år. En 

granskning visar att man gick plus tre 

år under denna tid och de år man gick 

med förlust har man alltid kunnat täcka 

upp med egna reserver. På det hela taget 

har skolan aldrig kostat Scoutförbundet 

något.” 

”En vecka efter mötet i Kjesäters 

matsal, då personalen fått veta att skolan 

troligen läggs ned, fick skolans sty- 

Scoutkårer och församlingsexpeditioner 

kan man hitta på internet, telefonen går 

varm och till slut är kedjan hel. 

2011 gick Fredsljuslåga 1 från Helsingborg 

via Uppsala och hela kusten 

upp till Haparanda. På gränsen mellan 

Sverige och Finland överlämnades lågan 

till Finland och fördes vidare till 

Åbo. Visste ni att gränsen mellan Sverige 

och Finland kallas ”Världens fredligaste 

gräns”? 

Som det ser ut i världen så behöver vi 

någon/något som sprider ljus, frid och 

fred bland oss. En gåva från människa 

till människa med önskan om en fredligare 

värld. Hjärtat blir varmt av glädje 

när någon skriver: ”Tack för att jag fick 

vara med om detta.” 

Det finns naturligtvis personer som 

tycker att bensinen är för dyr och bidrar 

till miljöförstöring. Visst kan det vara 

sant, men att sprida fredstanken, förståelse 

och vänlighet mellan oss människor, 

kända som okända måste vara så 

mycket mer värt. Jag fick en e-post häromdagen 

med en så fin mening när det 

gäller att hjälpa den som har det svårt. 

Den som skrev hade sagt att det var så 

många i världen som behövde hjälp, så 

hans hjälp var en droppe i havet. Svaret 

var: ”Ja, men för den som droppen faller 

på betyder den allt.” Kärlek, vänskap, 

omtanke, medmänsklighet måste vara 

mycket mer värt än lite bensinpengar. 

Hjälp till att sprida Fredsljusets budskap: 

”Fred i världen” även i år. 

Laila Boxström 

relse en erinran från revisorerna. Sista 

kvartalet hade personalkostnaderna 

ökat dramatiskt, från 10 till 12.3 miljoner 

kr. Prognosen, som för 2010 var ett 

överskott på 689 000 kr, hade vänt till 

skolans största underskott någonsin, 3.9 

miljoner kr […] 

För första gången översteg underskottet 

skolans reserver på 1,4 miljoner kr.” 

Kjesäter till salu 

”Anläggningen har nu legat ute till 

försäljning i ett år […] Anläggningen 

är värderad till 9 miljoner kr men den 

mäklarbyrå Scoutförbundet anlitat, en 

svartlistad mäklare som blivit fråntagen 

sin licens och är dömd för svartmäkleri, 

har satt ett utropspris på 15 milj kr.” 


Scoutmagasinet avvecklas 

Svenska scoutrådets styrelse har beslutat 

att avveckla tidningen Scoutmagasinet. 

Två nummer i höst blir de sista. Ett 

digitalt informations- och debattforum 

kommer i stället. Tidningen Scouten 

kommer att fortsätta ges ut till åldersgrupperna 

8–13 år. 

Scoutmuseet flyttar... 


Scoutmuseets 

hittills använda 

tygmärke, som 

snart kommer att 

ersättas. 

Naturligtvis hade vi gärna önskat 

fler kvadratmeter, men efter mycket 

funderande och ritande tror vi att Nya 

Scoutmuseet nu ändå kommer att få bra 

förutsättningar för sin verksamhet. Förutom 

utställningslokalerna, som faktiskt 

blir rymligare än på Kjesäter, har 

vi även lyckats pussla in utrymmen för 

både arbete, föremålslager, rekvisitaförråd 

och bibliotek. Nu hoppas vi bara 

att planerna också kommer att stämma 

med verkligheten, det vill säga att allt 

verkligen får plats! 

För närvarande, augusti 2012, pågår 

en intensiv ombyggnad av lokalerna. 

Väggarna finns på plats, och vatten, 

avlopp, el och ventilation håller på att 

installeras. Sedan måste bland annat 

en ny kompakt-hylleanläggning upp, 

innan museiföremålen kan börja flyttas 

in. Ambitionen är att ett flyttlass till 

Nya Scoutmuseet ska gå från Kjesäter 

i slutet av oktober med montrar, skåp, 

hyllor, böcker, museiföremål mm mm. 

Och vi drömmer om en nyinvigning S:t 

Georg 2013! 

Vi kommer att behöva flera medarbetare 

för att klara allt detta, inte minst för 

själva inflyttningen! Skriv gärna en rad 

till mig på haj@ubab.se , om du vill vara 

med i jobbet för Nya Scoutmuseet. 

Nya Scoutmuseet 

Vår förhoppning är att den nya platsen 

ska få fler besökare att hitta till Scoutmuseet. 

Inte minst vill vi ha dit scoutavdelningar, 

såväl kvällar som helger. Och 

vi hoppas att både scouter och ledare 

ska inspireras och lära sig något av sina 

besök på Nya Scoutmuseet. 

Håj 

Hans-Åke Jansson 


”Vi ska ge barnen naturupplevelser. 

Mera mulle, 

scouter och orientering när 

de är små. För barnen är det 

livsviktigt. När de kommit i 

tonåren är det för sent.” 

Lars Kardell, professor på SLU i Uppsala, 

som i mer än 50 år forskat om 

svenskarnas förhållande till skogen, uttalar 

sig i Holmen Magasin nr 2/2012, 

sedan en rapport visat att skogsbesökarna 

minskat med 30 procent på 30 år. 

På frågan om dagens barn är rädda 

för skogen, svarar han: ”Nej, barn är 

inte rädda, de är nyfikna. Det är föräldrar 

och förskolepersonal som är rädda. 

Kanske inte för skogen, men för att 

begå misstag. De överbeskyddar, triggar 

varandra, förmanar ungarna att akta 

sig. De tutar i barnen att det är farligt i 

skogen, att de kan gå vilse, att de kan 

göra sig illa, att det finns farliga djur 

och pedofiler bakom varje buske. 

All forskning och statistik visar på 

motsatsen. Skogen är det enda ställe 

där vi i dag kan vara säkra på att inte bli 

överfallna och rånade.” 

S:t Georgs scoutgillen Malören i 

Luleå, Guldgrävarna i Skellefteå, 

Tre Renar i Umeå och Jämtlands 

scoutgille hälsar alla gille scouter 

välkomna till 

Landsgilleting 

den 25–26 maj 2013 i Luleå 

Välkomna till Luleå och 

Gammelstad! 

Gammelstads kyrkstad är sedan 

1996 upptagen i UNESCOS världsarvslista. 

Kyrkstaden omfattar ca 400 stugor 

grupperade runt den senmedeltida 

stenkyrkan, och användes under söndagar, 

stora kyrkhelger, marknader 

och ting. 

Nya 

medlemmar 

S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg 

Inger Jonsson 

Fristående 

Elisabeth Kignell 

Pia Sellberg 

S:t Georgs Scoutgille Tuna 

Minnesord 

över bortgångna medlemmar 

kan införas i Gillescouten, och 

bör inte överskrida 150 ord. 

Red. 

God jul & Gott nytt år 

kan scoutgillen & enskilda önska i Gille scoutens novembernummer. 

50 kronor kostar hälsningen med namn på listan; 

mer enligt överenskommelse för större annons. 

PlusGiro 35 91 06-2. Betala senast 20 oktober. 

Landsgilletinget kommer att hållas i direkt 

anslutning till Gammelstads kyrkstad och 

i den gamla miljön. Fotot från april 2012. 

15

Posttidning 

B 

Returadress 

SGSS:s Kansli 

Box 2034 

141 02 HUDDINGE 

I 

Varbergs scoutkårs helt fantastiska 

nybyggda scoutstuga sammanträdde 

LGR denna gång. Varför i Varberg? 

Efter en härlig vecka med vandringar i 

Åkulla bokskogar var några av LGRs 

ledamöter redan på plats och de övriga 

mötte upp den 17 augusti. 

Vi har några tunga frågor på vår 

agenda. Nu tog vi beslutet att säga upp 

hyreskontraktet i Stuvsta. Med ca 700 

medlemmar är det inte försvarbart att 

ha ett kansli som kostar pengar. Med 

dagens och morgondagens teknik kan 

vi hålla ihop vår organisation ändå. Re- 

Fonder 

Senaste nytt från LGR 

Gåvor till SGSSs fonder 

Bärarlaget, Sten Thiels fond, 

Fonden Dan Winthers minne, 

Jenny Rieck-Müllers fond och 

Fredsljusfonden sätts in på SGSSs 

PlusGiro 35 91 06-2. 

Ansökan om medel riktas till 

SGSS, adress se vänsterspalten 

överst. 

Adress till 

Frimärksbanken 

Björnar Johnsen 

Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 

tel 021-35 16 51 

b.johnsen43@gmail.com 

I detta nummer 

Förstasidan: Göran Sundmarks 

flygfoto över Kjesäter. 

Landsgillemästaren har ordet 2 

Gillearrangemang 2 

Röster om Kjesäter 3–4 

Nordisk-baltisk träff 5 

Scoutmuseet flyttar 5 

Liljekonvall 6 

Dalajamb 1979, del 2 7 

Adressetikett 

dan nu ligger försäljningen i Falun och 

övriga funktioner är på väg ut till olika 

delar av landet. 

Rekrytering finns förstås med på vår 

agenda. Vi kan konstatera att medlemsantalet 

sjunker. När gillen läggs ned 

finns det alltid medlemmar som skulle 

vilja vara kvar i rörelsen men som inte 

vet hur det skulle kunna ske. På nästa 

LGR i oktober kommer vi att lägga en 

proposition till LGT. 

Rapporterna från våra regioner visar 

att det under hösten kommer att finnas 

tillfällen till att träffas. Tag då upp frågor 

och skriv motioner till Landsgillerådet. 

Hösten går fort och 1 februari ska 

de vara inne. Gunnel Valberg från valberedningen 

var med en punkt på mötet. 

Det kommer information från den. 

Vandringen i år var mycket lyckad! 

Reportage kommer i nästa nummer av 

Gillescouten. Nästa år väntar lägersommar 

som gemensam aktivitet och redan 

nu är det klart att Space Camp 2013 på 

Kopparbo gärna tar emot oss. 27/7 – 

3/8, anteckna de datumen! 

Förberedelserna inför europakonferensen 

2013 är i full gång. De nordiska 

länderna är gemensamt värdar, SGSS tar 

ett stort ansvar i planeringen och Stockholm 

blir utgångsplats för det hela. 

Nästa LGR blir i Stockholm den 27- 

28/10. Kom ihåg att söka pengar ur våra 

fonder minst en vecka före den helgen! 

Gunilla Engvall 

”Crossing borders” 8 

Gillena berättar 8–9 

Harold Westin 10 

Adresslista SGSS 11–12 

Medlemstablå 13 

Nedlagda scoutgillen 13 

Scouter på Island 100 år 13 

Fredsljuset 14 

Nya medlemmar 15 

Har gått hem 15 

Nytt från LGR 16 

Beställningslista 16 

Har du flyttat 

och ändrat adress eller retat dig på att 

ditt namn är felstavat på försändelser, så 

meddela din gilleskrivare, som har korrekturlistor 

för medlemsregistret. 

Kansliet 

Beställ 

gillescoutvaror 

Gillemärke, pin (dansk) 25:– 

Dito större, 16x16 mm 35:– 

Gilleemblem på bjälke (dansk) 50:– 

Tygmärke, runt 15:– 

Karta med små dekaler 10:– 

Karta med större dekaler 10:– 

10 cm dekaler per styck 10:– 

Diplom 5:– 

Korrespondenskort, 10 st 20:– 

Gillemärke i metall, att limma 

på trä el annant underlag 15:– 

Slips, mörkblå 150:– 

Slips, ljusare, finare 185:– 

Halsduk, stor fykantig 240:– 

Halsduk, triangelformad 145:– 

Halsduk & sölja, ljusblå, ISGF-logo 100:– 

Slipshänge 40:– 

Pikétröja, klarblå, ny modell 160:– 

Tygkasse (norsk) 40:– 

Idéboken 20:– 

Handbok för scoutgillen 200:– 

Etiketter, omgång 10:– 

D:o för mindre gillen (färre än 

20 medlemmar) 5:– 

Extra namnlista 5:– 

Kopiering, per kopia 1:– 

Skriften ”Vad är scouting?” 50:– 

Beställda varor skickas som B-post om 

beställaren inte särskilt sagt till om annat. 

Porto debiteras med aktuell kostnad. 

Jämför gärna räkning och frimärken – 

ibland kan postens våg skilja från vår. 

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Obs! Ny beställningsadress efter 1 mars: 

Jan Tollsten 

Stångtjärnsvägen 105 

791 74 FALUN 

Tel 070-603 06 41 

jan@tollsten.se

Nummer 3 2012 - GilleScouterna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?