Tysk wachtelhund - Extrasida.se
Tysk wachtelhund - Extrasida.se
Tysk wachtelhund - Extrasida.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utbredning:<br />
<strong>Tysk</strong> <strong>wachtelhund</strong><br />
Rasportrdtt, uppfostran och injagning<br />
Armin Kienle, Kennel von der Tanzlaube<br />
<strong>Tysk</strong> <strong>wachtelhund</strong> ?ir en medelstor, mingsidig jakthund som imponerar pi minga jiigare, sdrskilt vid jaktliga<br />
insat<strong>se</strong>r . Om en jiigare fEr uppleva en rdtt ford duktig wachtel vid tryckjakt, eftersok eller vattenarbete blir det<br />
ofta utslagsgivande fbr att jiigaren <strong>se</strong>dan 96r <strong>wachtelhund</strong>en till sin stiindiga jaktkamrat. Verein fiir Deutsche<br />
Wachtelhund (VDW) har knappt 4000 medlemmar i 18 delstatsforeningar. Fler vdnner har <strong>wachtelhund</strong>en i<br />
Sverige, Danmark, Norge, Finland, 1-eckien,slovenien Ungem Italien Osterrike,Italien, Frankrike och<br />
Luxembur Ocksi till USA och Kanada har Wachtelhundar exoorterats.<br />
Fdrger:<br />
Forutom de fvi mest bekanta firgerna, den litet grdwe byggda bruna och den mera finlemmade eleganta<br />
skimmeln, har de sista irtionden nya fdrger framkommit. Helt roda och brun-och rodvita skdckar har blivit<br />
alltmer populdra, och dven roda och gula tecken kunna ftirekomma. Endast svart dr forbjuden.<br />
Karaktdr:<br />
Wachtelhundar iir godmodiga och vdnliga.Vakt-och skyddsinstinkterna dr siillan siirskilt utpriiglade. Hunden<br />
iir problemfri att ha i hus och hundg6rd och den tar liten plats. Regelbunden kontakt med fiiraren befriimjar<br />
samarbetet och en viinlig men bestdmd uppfostran ger bdst resultat.<br />
Ldng-eller koftjegare:'<br />
Diskussion om detta p6gir stiindigt Fdrutom anlagen spelar hundens uppfostran och erfarenheter stor roll.<br />
Medan det for stora hyckjakter eller drevjakt p5 hare eller riiv beh6vs en mera ih?irdig hund, dgnar sig en mera<br />
kortdrivandehund mer ftir smi revir eller siirskilda uppgifter. Det viktigaste kravet pi en anvdndbar<br />
<strong>wachtelhund</strong> ?ir att den sjiilvstiindigt och med jaktlust soker iiven i stora tiitningar och med skall driver viltet<br />
mot skyttama och viinder tillbaka efter 10-30 minuter. Hundar som byter drevdjur och inte kommer tillbaka 2ir<br />
inte onskviirda.<br />
Jaktliga uppgifter:<br />
Uppfodarna av <strong>wachtelhund</strong> for<strong>se</strong>r jiigarna med en skalldrivande hund for skogs-och vattenjakt med stor<br />
jaktlust och arbetsvilja. Som "allroundhund" iignar sig <strong>wachtelhund</strong>en for allt dagligt jaktbruk utom som<br />
stiende flgelhund och grythund. Den dr en duktig eftersdkshund med den nodviindiga hetslusten, den gcir<br />
mycket goda prestationer i vatten och den dr en god apportor. Dess mest framtrddande arbete sker dock i<br />
skogen. Vid alla former av tryck- och drevjakt pi ridjur, hjort och vildsvin har den viltskarpa <strong>wachtelhund</strong>en<br />
funnit sitt ideala arbetsomride och arbetar ofta i god kontakt med foraren. Jakten p5 vildsvin i alla former har<br />
pi minga s6llen blivit <strong>wachtelhund</strong>ens huvuduppgift.<br />
Uppfostran<br />
Niir valpen endast 8-9 veckor gammal kommer till sitt nya hem, miste frraren erbjuda hunden nigot slags<br />
ersiittning for den valpflock den liimnat. For valpen bo{ar sociali<strong>se</strong>ringsfa<strong>se</strong>n just i nionde veckan. Porhnan<br />
siiger att sociali<strong>se</strong>ring "iir en process under vilken valpen anpassar sig till omgivningen". Detta sker biist<br />
genom att hunden leker med den nya familjeflocken. Det 6r bara under denna fas valpen kan liira sig
forhillningssiitt som den kommer aft behova <strong>se</strong>nare ndr den <strong>se</strong>nare skall jaga och mota artfrdnder . Leken iir en<br />
buffert mellan viinskapliga och aggressiva beteenden och kan d?irmed ftirhindra utbrott av svira aggressioner.<br />
Valpskola, lek och ovningsdagar rekommenderas varmt.<br />
Utfodringen av unghunden miste forsta 6ret vara hcigviirdig, mingsidig och tillriicklig. Miingden foder miste<br />
hela tiden anpassas efter hundens snabba tillviixt. Unghunden fir dock under inga forhillanden bli tjock.<br />
Hunden miste hela ftirsta ler,nadsiret fl rcira sig mycket men fir inte tvingas till civeranstriingning genom for<br />
linga och snabba cykelturer eller liknande. dveranstrdngning kan medftira skelettskador.<br />
Uppfostran:<br />
Uppfostran borjar niir valpen kommer till sitt nya hem. Den borjar med att den fbr sin viloplats och en plats diir<br />
han kan utralla sina behov Viktigt iir regelbundna utfodringstider. En valp som arbraprdglad av uppfodaren<br />
blir snabbt rumsren om man gir ut med den efter utfodringen. Att viinja sig vid att Aka bil, att leta efter hus<strong>se</strong><br />
och komma tillbaka dr andra saker som den miste liira sig. Snart viinjer den sig vid halsbandet och kopplet och<br />
sdtter det i samband med en rolig promenad. Korta fodersliip i triidgirden och liknande ovningar liir valpen att<br />
leta efter mat och byte. Se snart som mojligt skall hunden ut i skogen och ldra sig kdnna igen sp6r efter vilt<br />
och alla slags hir-och fiiidervilt. Den skall ocks6 vdnja sig vid vatten och ljud, dven skott.<br />
Siirskilt viktigt for en skogshund iir att viinja sig vid blodspir. Man forldnger di det enkla fodersliipet och<br />
anpassar det till elevens form6ga. Sliipspir i skogen med lunga, mjiilte och andra indlvor omvdxlas med enkla<br />
blodspir, 50-500 meter l6nga och som stitt fr6n l0 minuter till over natten. Detta dr nigot, som kriiver och<br />
ovar ndsan Att arbeta i l6ng lina mojliggor absolut kontroll av arbetet Vid spirslutet skall man ge en positiv<br />
ftirstiirkning, antingen en bit av sliipforemilet eller hundens iilsklingsgodis. Pi detta siittet flr man en<br />
spirsiiker hund och underldttar den fortsatta noggranna spirtriiningen.<br />
Utbildning och prov:<br />
Grundliiggande: Hundens uppj?irande beror pd dess samlade erfarenheter. Kon<strong>se</strong>kvens och tdlamod iir<br />
grundliiggande jlir hundtriiningen, och det tir viktigt liira av framgdngar och misslyckand Anvtindandet av<br />
positiv och eventuellt negativ fi)rsttirkning, var-vid man mdste beaha hundens sprdk. iir nyckeln tillframgdng.<br />
VDW har uppfattningen att en djurskyddsriktig jakt bara kan utovas med fullt utbildade och provade hundar.<br />
.I provreglerna (P-O-\fDW) anges de olika kraven for de olika momenten i de olika provformerna.<br />
Det finns tre provformer:<br />
Jugendpriifung (IP) unghundsprov anlagsprov.<br />
Eingnungspriifung (EP, EPB) jaktlig brukbarhet<br />
Gebrauchsprtifu ng(GP) miistarprov elitklass.<br />
Vitigt for aveln iir dokumentation av arbete i praktiskt jaktbruk:<br />
/skiirpa mot rowilt, S godkiind pi vildsvin , : eller (:) praktiskt efterscik<br />
Unghundsprov (JP)<br />
Det iir rinskvdrt att si minga unghundar som mojligt ur va{e irskull gor unghundsprov. Detta gors fore l8<br />
minaders ilder. Detta iir viktigt fiir att kunna utvdrdera <strong>wachtelhund</strong>ens anlag. De ger upplysningar om<br />
hundens avelsviirde och om fordldrarnas nediinming:<br />
Unghundsprovet bestir vii<strong>se</strong>ntligen av 4 delar: drevarbete pi oppet fiilt pi av hunden o<strong>se</strong>dd hare, anlag for<br />
s6k i skogen, vattengl2idje och skottfasthet.<br />
Utarbetandet av harspir miste trdnas och liiras. Vid varje tillf;ille skall hunden anvisas ett si flirskt harspir<br />
som mojligt. Forst blir spiret bara markerat <strong>se</strong>dan foljt tyst och forst ndr den kan folja spiret bra med ndsan<br />
kommer skallet Sparet st6r bdst i skogen, men arbetet blir mycket svirt pi torr barmark eller vid frost. Si<br />
fort som <strong>wachtelhund</strong>en arbetar pi spiret med bra skall, skall man lita hunden fiilja ett harspir i l6ng lina.<br />
Diirvid kan man kontrollera hunden och visa honom fortsiittningen vid sv6ra passager. Det befordrar<br />
anvdndandet av ndsan sdrskilt spSrvilja och spirsdkerhet. Pi detta siitt kan praktisk taget alla harspir anvdnds<br />
oav<strong>se</strong>tt om de stAtt liingre eller kortare tid Man minskar ocksi risken med trafiken och att hunden byter till<br />
r&djursspir.<br />
Vid prdvning av scikanlag m6ste hunden visa viljan att soka vilt dven i t?ita dungar utan synkontakt med<br />
firaren Ocksi detta kriiver sakkururig inliirning. Man utnyttjar hundens vilja att rcira sig och sliipper den pfi en<br />
viixel sA tidigt som mojligt om morgonen, ndr nattslagen finns kvar. Hunden miste lyckas, alltsi finna vilt.
Fciraren stannar kvar vid kanten till tiitningen. Den unga hunden kommer forst snabbt tillbaka. Ndr han <strong>se</strong>r att<br />
ftiraren iir kvar blir han sjiilvsiikrare och s
De regionala avelsriden dvervakar aveln i de olika delstaterna. De ger rid till uppfiidama samt utfiirdar<br />
betiickningsbevis och miirken och tatuerar valpar. De kontollerar iiven kennlarna ur djurskyddssynpunkt.<br />
Valpar k6ps b?ist fran kiinda och kontrollerade uppfiidare. Dessa strdvar efter att enbart siilja valpar till<br />
liimpliga jiigare. Stamboksfiiraren, huvudavelsridet och de regionala riden vtigleder valpktipare och har<br />
adres<strong>se</strong>r till lampliga uppfiidare<br />
Overs?ittnine Sven Kristersson
Utbildningsplan<br />
for <strong>wachtelhund</strong><br />
@ Armin Kienle, Blumenwie<strong>se</strong> 13, 88263<br />
Princip: hundens beteende beror pd gjorda erfarenheter. Kon<strong>se</strong>kvens och t6lamod 5r grundvalarna for att ldra<br />
genom framgdng eller misslyckande. Anvdndandet av positiv eller negativ forstdrkning dr nyckeln till framgdng<br />
och d6 mdste man beakta hundens sordk<br />
Block Atder<br />
mdnader<br />
Utbildningsmel U tb i I d n i ngssrnne h d I I oc h<br />
undervisningsmdl<br />
kommer till sin n<br />
1 2-4 Vdnja sig vid fcirare familj<br />
och omgivning<br />
Bindning till f
Change language