MC1001, Anatomi och fysiologi, del 1, 120609 - Örebro universitet

Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Tentamen
Anatomi och fysiologi (del 1)
Provkod: 0101
Kurskod: MC1001
Kursansvarig: Olle Henriksson
Datum: 120609 Skrivtid: 4 tim
Totalpoäng: 50
Poängfördelning: Olle Henriksson 50p
Godkänd 60 % av totala poängen
Väl godkänd 85 % av totala poängen
Skriv kodnr på varje ark du lämnar in
Skriv endast på ena sidan av arket
Frågeformuläret får behållas av studenten

Olle Henriksson
För flervalsfrågorna gäller: Endast ett påstående per fråga är rätt och rätt
svar ger 2p.
1. För diffusion gäller:
a. Diffusion innebär att lösta ämnen förflyttar sig från ett område med hög koncentration till
ett område med låg koncentration.
b. Diffusion innebär att lösta ämnen förflyttar sig från ett område med högt vätsketryck till ett
område med lågt vätsketryck.
c. Diffusion innebär att lösta ämnen förflyttar sig från ett område med låg koncentration till ett
område med hög koncentration.
d. Diffusion innebär att lösta ämnen förflyttar sig från ett område med lågt vätsketryck till ett
område med högt vätsketryck.
e. Diffusion innebär att lösta ämnen förflyttar sig från ett område med låg koncentration till ett
område med hög koncentration med hjälp av ett energikrävande transportprotein.
2. För kroppens vätskerum gäller:
a. ECV = ISV+IVV
b. ICV = ISV+IVV
c. Kroppsvätskan = ECV+ICV+Blodet
d. ECV = ICV+IVV
e. ECV = ICV+ISV

3. För aktionspotentialen gäller följande:
a. För att en aktionspotential ska uppstå i en nervcell måste cellen stimuleras så kraftigt att
tröskelvärdet uppnås. Vid tröskelvärdet öppnas spänningsstyrda Na + -kanaler och cellen
repolariseras. Därefter stängs de spänningsstyrda Na + -kanalerna och spänningsstyrda K + -
kanaler öppnas. K + diffunderar då ut och cellen depolariseras.
b. För att en aktionspotential ska uppstå i en nervcell måste cellen stimuleras så kraftigt att
tröskelvärdet uppnås. Vid tröskelvärdet öppnas spänningsstyrda K + -kanaler och cellen
depolariseras. Därefter stängs de spänningsstyrda Na + -kanalerna och spänningsstyrda Na + -
kanaler öppnas. K + diffunderar då ut och cellen repolariseras.
c. För att en aktionspotential ska uppstå i en nervcell måste cellen stimuleras så kraftigt att
tröskelvärdet uppnås. Vid tröskelvärdet öppnas spänningsstyrda Na + -kanaler och cellen
depolariseras. Därefter stängs de spänningsstyrda Na + -kanalerna och spänningsstyrda K + -
kanaler öppnas. K + diffunderar då ut och cellen repolariseras.
d. För att en aktionspotential ska uppstå i en nervcell måste cellen stimuleras så kraftigt att
tröskelvärdet uppnås. Vid tröskelvärdet stängs spänningsstyrda Na + -kanaler och cellen
depolariseras. Därefter öppnas både spänningsstyrda Na + -kanalerna och spänningsstyrda K +
-kanaler. K + diffunderar då ut och cellen repolariseras.
e. För att en aktionspotential ska uppstå i en nervcell måste cellen stimuleras så kraftigt att
tröskelvärdet uppnås. Vid tröskelvärdet öppnas receptorstyrda Na + -kanaler och cellen
depolariseras. Därefter stängs de receptorstyrda Na + -kanalerna och spänningsstyrda K + -
kanaler öppnas. K + diffunderar då ut och cellen repolariseras.
4. Para ihop följande ( t.ex 1 – a osv) 4p
1. Hyperpolarisering a. Stimulering
2. Repolarisering b. Stimulering utlöser ingen aktionspotential
3. Depolarisering c. Kaliumjoner diffunderar ut ur neuronet
4. Refraktärperiod d. Natriumjoner diffunderar in i neuronet
5. Facilitering e. Acetylkolin
6. Inhibering f. Hämmande postsynaptisk potential
7. Transmittorsubstans g. Värdet på membranpotentialen mer
negativt än vilomembranpotentialen
8. IPSP h. Hämning

5. För nervsystemets arbetsprincip gäller:
a. Sensoriska receptorer samlar in data och skickar dessa data som elektriska impulser via
afferenta nerver till centrala nervsystemet. I centrala nervsystemet sker registrering,
bearbetning och fattande av beslut om olika åtgärder. För att utföra det som beslutats skickas
elektriska impulser från centrala nervsystemet via efferenta nerver till effektorer som vanligen
är muskler.
b. Motoriska receptorer samlar in data och skickar dessa data som elektriska impulser via
efferenta nerver till centrala nervsystemet. I centrala nervsystemet sker registrering,
bearbetning och fattande av beslut om olika åtgärder. För att utföra det som beslutats skickas
elektriska impulser från centrala nervsystemet via afferenta nerver till effektorer som vanligen
är muskler.
c. Sensoriska receptorer samlar in data och skickar dessa data som elektriska impulser via
efferenta nerver till centrala nervsystemet. I centrala nervsystemet sker registrering,
bearbetning och fattande av beslut om olika åtgärder. För att utföra det som beslutats skickas
elektriska impulser från centrala nervsystemet via afferenta nerver till effektorer som vanligen
är muskler.
d. Motoriska receptorer samlar in data och skickar dessa data som elektriska impulser via
afferenta nerver till centrala nervsystemet. I centrala nervsystemet sker registrering,
bearbetning och fattande av beslut om olika åtgärder. För att utföra det som beslutats skickas
elektriska impulser från centrala nervsystemet via efferenta nerver till effektorer som vanligen
är muskler.
e. Effektorer samlar in data och skickar dessa data som elektriska impulser via afferenta
nerver till centrala nervsystemet. I centrala nervsystemet sker registrering, bearbetning och
fattande av beslut om olika åtgärder. För att utföra det som beslutats skickas elektriska
impulser från centrala nervsystemet via efferenta nerver till sensoriska receptorer som
vanligen är muskler.
6. För ett motoriskt neuron i PNS gäller:
a. Korta axoner leder in mot nervcellskroppen medan en lång dendrit leder från
nervcellskroppen. Dendriten förgrenas och varje gren avslutas med en terminal.
b. Korta axoner leder in mot nervcellskroppen medan en lång dendrit leder från
nervcellskroppen. Dendriten förgrenas och varje gren avslutas med en Schwanncell.
c. Korta dendriter leder in mot nervcellskroppen medan ett långt axon leder från
nervcellskroppen. Axonet förgrenas och varje gren avslutas med en terminal.
d. Långa dendriter leder in mot nervcellskroppen medan ett kort axon leder från
nervcellskroppen. Axonet förgrenas och varje gren avslutas med en terminal.
e. Långa dendriter leder in mot nervcellskroppen medan ett kort axon leder från
nervcellskroppen. Axonet förgrenas och varje gren avslutas med en Schwanncell.

7. För flektion av handleden gäller:
a. Håll ut höger hand framför dig. Vänd handen så att du ser handflatan. Vinkla upp
handflatan mot dig. Du har nu med hjälp av underarmens flexorer gjort en flektion i
handleden. De nerver som är tänkbara för att styra flektionen är nervus phrenicus och nervus
ulnaris. Nerverna utgör förgreningar till plexus lumbo-sacralis
b. Håll ut höger hand framför dig. Vänd handen så att du ser handflatan. Vinkla upp
handflatan mot dig. Du har nu med hjälp av underarmens flexorer gjort en flektion i
handleden. De nerver som är tänkbara för att styra flektionen är nervus medianus och nervus
peroneus. Nerverna utgör förgreningar till plexus brachialis
c. Håll ut höger hand framför dig. Vänd handen så att du ser handflatan. Vinkla upp
handflatan mot dig. Du har nu med hjälp av underarmens flexorer gjort en flektion i
handleden. De nerver som är tänkbara för att styra flektionen är nervus phrenicus och nervus
peroneus. Nerverna utgör förgreningar till plexus brachialis
d. Håll ut höger hand framför dig. Vänd handen så att du ser handflatan. Vinkla upp
handflatan mot dig. Du har nu med hjälp av underarmens flexorer gjort en flektion i
handleden. De nerver som är tänkbara för att styra flektionen är nervus medianus och nervus
ulnaris. Nerverna utgör förgreningar till plexus brachialis
e. Håll ut höger hand framför dig. Vänd handen så att du ser handflatan. Vinkla upp
handflatan mot dig. Du har nu med hjälp av underarmens flexorer gjort en flektion i
handleden. De nerver som är tänkbara för att styra flektionen är nervus radialis och nervus
ulnaris. Nerverna utgör förgreningar till plexus lumbo-sacralis
8. För hjärnstammen gäller:
a. Hjärnstammen består av mellanhjärnan (mesencephalon), bryggan (pons) och förlängda
märgen (medulla oblongata).
b. Hjärnstammen består av mellanhjärnan (diencephalon), bryggan (pons) och förlängda
märgen (medulla oblongata).
c. Hjärnstammen består av mitthjärnan (mesencephalon), bryggan (pons) och ryggmärgen
(medulla spinalis).
d. Hjärnstammen består av mitthjärnan (mesencephalon), bryggan (pons) och förlängda
märgen (medulla oblongata).
e. Hjärnstammen består av mitthjärnan (disencephalon), bryggan (pons) och förlängda märgen
(medulla oblongata).

9. För synsinnet gäller:
a. Ögats insida bekläds av senhinnan som innehåller fotoreceptorer. Fotoreceptorerna utgörs
av tappar och stavar. Tapparna är viktiga för att vi ska kunna se färger.
b. Ögats insida bekläds av åderhinnan som innehåller fotoreceptorer. Fotoreceptorerna utgörs
av tappar och stavar. Tapparna är viktiga för att vi ska kunna se färger.
c. Ögats insida bekläds av näthinnan som innehåller fotoreceptorer. Fotoreceptorerna utgörs
av tappar och stavar. Stavarna är viktiga för att vi ska kunna se färger.
d. Ögats insida bekläds av näthinnan som innehåller fotoreceptorer. Fotoreceptorerna utgörs
av tappar och stavar. Tapparna är viktiga för att vi ska kunna se färger.
e. Ögats insida bekläds av senhinnan som innehåller fotoreceptorer. Fotoreceptorerna utgörs
av tappar och stavar. stavarna är viktiga för att vi ska kunna se färger.
10. Du trampar på en geting. Aktionspotentialer uppstår p.g.a. getingstick i höger stortå.
a. Eftersom du inte riktigt är beredd på sticket i så rycker du undan din stuckna tå
samtidigt som du lyckas hålla balansen. Beskriv fysiologiskt mekanismen för detta. 6p
b. I vilken ledningsbana i ryggmärgen leds aktionspotentialerna upp till storhjärnan? 2p
c. Hur märker du att ditt limbiska system blivit engagerat vid getingsticket? 2p
d. Du använder ett mycket speciellt centrum i cortex för att verkligen tala om för
getingen att du inte gillar den. Vilket? 2p
11. När du skriver med din penna leder en motorisk ledningsbana aktionspotentialer till
handens och underarmens muskulatur. Vad kallas denna ledningsbana och var i
hjärnan har den sitt ursprung? 4p

12. För alveolär ventilation gäller:
a. Den alveolära ventilationen = (andetagsvolymen – dead space) x andningsfrekvensen.
Större alveolär ventilation än vanligt benämns hypoventilation.
b. Den alveolära ventilationen = (andetagsvolymen – dead space) dividerat med
andningsfrekvensen. Större alveolär ventilation än vanligt benämns hyperventilation.
c. Den alveolära ventilationen = (andetagsvolymen – dead space) x andningsfrekvensen.
Större alveolär ventilation än vanligt benämns hyperventilation.
d. Den alveolära ventilationen = (andetagsvolymen – dead space) x andningsfrekvensen.
Mindre alveolär ventilation än vanligt benämns hyperventilation.
e. Den alveolära ventilationen = (andetagsvolymen + dead space) x andningsfrekvensen.
Större alveolär ventilation än vanligt benämns hyperventilation.
13. Vid kroppsarbete gäller följande:
a. Andningscentrum ökar den alveolära ventilationen vid stigande koldioxidtryck samt vid
stimulering från muskel- och ledreceptorer
b. Andningscentrum ökar den alveolära ventilationen vid stigande koldioxidtryck samt vid
stimulering via RAAS
c. Andningscentrum minskar den alveolära ventilationen vid stigande koldioxidtryck samt vid
stimulering från muskel- och ledreceptorer
d. Andningscentrum ökar den alveolära ventilationen vid sjunkande koldioxidtryck samt vid
stimulering via RAAS
e. Andningscentrum ökar den alveolära ventilationen vid sjunkande koldioxidtryck samt vid
stimulering från muskel- och ledreceptorer
14. För hjärtats klaffar gäller följande:
a. Mitralisklaffen är segelklaffen mellan höger förmak och höger kammare medan
aortaklaffen är fickklaffen i aortas utlopp från vänster kammare. Tricuspidalisklaffen är
segelklaffen mellan vänster förmak och vänster kammare medan pulmonalisklaffen är
fickklaffen i truncus pulmonalis utlopp från höger kammare.
b. Mitralisklaffen är segelklaffen mellan vänster förmak och vänster kammare medan
aortaklaffen är fickklaffen i aortas utlopp från vänster kammare. Tricuspidalisklaffen är
segelklaffen mellan höger förmak och höger kammare medan pulmonalisklaffen är
fickklaffen i truncus pulmonalis utlopp från höger kammare.

c. Mitralisklaffen är fickklaffen mellan vänster förmak och vänster kammare medan
aortaklaffen är segelklaffen i aortas utlopp från vänster kammare. Tricuspidalisklaffen är
fickklaffen mellan höger förmak och höger kammare medan pulmonalisklaffen är
segelklaffen i truncus pulmonalis utlopp från höger kammare.
d. Mitralisklaffen är segelklaffen mellan vänster förmak och vänster kammare medan
aortaklaffen är fickklaffen i aortas utlopp från höger kammare. Tricuspidalisklaffen är
segelklaffen mellan höger förmak och höger kammare medan pulmonalisklaffen är
fickklaffen i truncus pulmonalis utlopp från vänster kammare.
e. Mitralisklaffen är segelklaffen mellan vänster förmak och vänster kammare medan
aortaklaffen är fickklaffen i aortas utlopp från vänster kammare. Tricuspidalisklaffen är
fickklaffen mellan höger förmak och höger kammare medan pulmonalisklaffen är
segelklaffen i truncus pulmonalis utlopp från höger kammare.
15. Vid hårt muskelarbete gäller följande:
a. Arterioler och prekapillära sfinktrar i arbetande muskler dilateras av lokala faktorer.
Cirkulationscentrum ökar aktiviteten i parasympatiska nerver som i sin tur frisätter
hormonerna adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen. De parasympatiska nerverna
påverkar tillsammans med hormonerna bl.a alfareceptorer i mag-tarmkanalens arterioler vilket
leder till konstriktion och omfördelning av blod från mag-tarmkanalen till de arbetande
musklerna.
b. Arterioler och prekapillära sfinktrar i arbetande muskler dilateras av lokala faktorer.
Cirkulationscentrum ökar aktiviteten i parasympatiska nerver som i sin tur frisätter
hormonerna adrenalin och noradrenalin från binjurebarken. De parasympatiska nerverna
påverkar tillsammans med hormonerna bl.a alfareceptorer i mag-tarmkanalens arterioler vilket
leder till konstriktion och omfördelning av blod från mag-tarmkanalen till de arbetande
musklerna.
c. Arterioler och prekapillära sfinktrar i arbetande muskler dilateras av lokala faktorer.
Cirkulationscentrum ökar aktiviteten i sympatiska nerver som i sin tur frisätter hormonerna
adrenalin och kortisol från binjuremärgen. De sympatiska nerverna påverkar tillsammans med
hormonerna bl.a alfareceptorer i mag-tarmkanalens arterioler vilket leder till konstriktion och
omfördelning av blod från mag-tarmkanalen till de arbetande musklerna.
d. Arterioler och prekapillära sfinktrar i arbetande muskler dilateras av lokala faktorer.
Cirkulationscentrum ökar aktiviteten i sympatiska nerver som i sin tur frisätter hormonerna
adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen. De sympatiska nerverna påverkar tillsammans
med hormonerna bl.a alfareceptorer i mag-tarmkanalens arterioler vilket leder till konstriktion
och omfördelning av blod från mag-tarmkanalen till de arbetande musklerna.
e. Arterioler och prekapillära sfinktrar i arbetande muskler dilateras av lokala faktorer.
Cirkulationscentrum ökar aktiviteten i sympatiska nerver som i sin tur frisätter hormonerna
adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen. De sympatiska nerverna påverkar tillsammans
med hormonerna bl.a betareceptorer i mag-tarmkanalens arterioler vilket leder till konstriktion
och omfördelning av blod från mag-tarmkanalen till de arbetande musklerna.

16. En blodpropp bildas i en ven i vänster underben. Den förs med blodströmmen via
bl.a. vena cava inferior till hjärtat och vidare till ett kapillärnät där den fastnar. Vilket
organ fastnar proppen i? 2p
17. Du skär dig i fingret. I blodet finns ett försvar mot blodförlust. För detta försvar
gäller följande:
a. Kärlsammandragning och trombocytplugg ger en permanent tätning av trasiga blodkärl
b. Kärlsammandragning och trombocytplugg ger en tillfällig tätning av trasiga blodkärl.
Koagelbildningen ger sedan en permanent tätning som håller tills kärlskadorna läkt
c. Kärlsammandragning och trombocytplugg ger en tillfällig tätning av trasiga blodkärl.
Fibrinolysen ger sedan en permanent tätning som håller tills kärlskadorna läkt
d. Kärlsammandragning och fibinolys ger en tillfällig tätning av trasiga blodkärl.
Koagelbildningen ger sedan en permanent tätning som håller tills kärlskadorna läkt
e. Fibrinolys och trombocytplugg ger en permanent tätning av trasiga blodkärl
18. För det ospecifika immunförsvaret gäller följande:
a. Vid sårinfektion frisätts sekretin från mastceller vilket leder till inflammation. Till det
inflammerade området lockas ett stort antal basofila granulocyter för att fagocytera bakterier.
b. Vid sårinfektion frisätts histamin från mastceller vilket leder till inflammation. Till det
inflammerade området lockas ett stort antal basofila granulocyter för att bilda antikroppar mot
bakterier.
c. Vid sårinfektion frisätts histamin från makrofager vilket leder till inflammation. Till det
inflammerade området lockas ett stort antal basofila granulocyter för att fagocytera bakterier.
d. Vid sårinfektion frisätts histamin från mastceller vilket leder till inflammation. Till det
inflammerade området lockas ett stort antal neutrofila granulocyter för att bilda antikroppar
mot bakterier.
e. Vid sårinfektion frisätts histamin från mastceller vilket leder till inflammation. Till det
inflammerade området lockas ett stort antal neutrofila granulocyter för att fagocytera
bakterier.