Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale

More documents

Recommendations

Info

Resultatdiskussion Stabilitet över tid Av resultatet framkommer att korrelationskoefficienten mellan skattningarna på VAS och ASAS ligger mellan 0,83- 0,92. Detta anses vara en kliniskt godtagbar nivå (Ferraz, Quaresma, Aquino, Atra, Tugwell & Goldsmith, 1990; Anastasi & Urbina, 1997). Därav dras slutsatsen att ASAS- skalan har stabilitet över tid. Test-retest metoden har använts vilket innebär att testet genomförts på samma individ vid två eller fler tillfällen (Polit & Hungler, 1999). Då flera mätningar görs blir resultatet mer korrekt. Något som kan ha påverkat korrelationskoefficienten negativt kan vara att det har skett en förändring i smärtintensitet mellan mätning ett och två och mätning tre och fyra. Denna anses som slumpmässig eftersom inga dramamatiska skillnader setts. En liknande studie där PainMatcher och VAS jämförts visar låg korrelation (r=0.13; p=
Validitet Innehållsvaliditet påvisar hur väl ett test täcker ett visst område och kan användas då en korrelation finns mellan ett redan innehållsvaliderad test och ett test som avser att mäta samma sak. Det är alltid bra med höga korrelationer men det garanterar ingen innehållsvaliditet då båda kanske mäter samma felaktiga fenomen (Nunnally, 1967). VAS och ASAS korrelerar väl och eftersom VAS anses som en golden standard (Jensen, Karol & Braver, 1986; Myles & Urquhart, 2005; Yarnitsky, Sprecher, Zaslansky & Hemli, 1996), antas den mäta det som den avser att mäta Då ASAS följer VAS vad gäller skattad smärta, antas ASAS därför av författarna också ha innehållsvaliditet. Detta styrks ytterligare i figur 4 och 5, där ASAS följer VAS vad gäller smärtskattning. Begreppsvaliditet beskriver i vilken utsträckning ett test eller mätinstrument mäter ett begrepp eller en egenskap (Anastasi & Urbina, 1997). Begreppsvaliditet kan antas uppnås i studien då det är känt sedan tidigare att förlossningssmärta minskar när barnet är fött (Kaplan, Hogg, Hildingsson & Lundgren, 2009). Resultatet i figur 4 visar just detta. Kvinnorna skattar smärtan högre, till dess att barnet är ute. I mätning fem har barnet fötts och kvinnan skattar inte alls lika hög smärta. Vid mätning tre och fyra är antalet kvinnor inte lika stort som i de övriga. Detta beror på att kvinnor som blivit förlösta, inte kan skatta förlossningssmärtan i mättillfälle två. Dessa mätningar har ändå inkluderats i studien. I figur 6 fanns inget signifikant samband mellan smärtskattning och cervix öppningsgrad. Det är dock möjligt att det ändå finns ett samband. Tidigare forskning visar att sammandragningarna i samband med förlossningen framskridande blir starkare, längre och mer frekventa (Hendersson & Macdonald, 2004) och att smärtan tydligt ökar med cervix öppnigsgrad (Baker, Ferguson, Roach & Dawson, 2001). Det är också så att barnmorskornas bedömning av cervixstatus inte alltid går att lita på (Nizard, Haberman, Paltieli, Gonen, Ohel, Nicholson & Ville, 2009). I föreliggande studie ser man i figur 6 att smärtan upplevs som starkast när cervix är öppen 7-8cm för att senare upplevas som mindre stark när öppningsgraden är tio cm. Möjligen beror det på att kvinnan vid tio cm känner sig mindre hjälplös då hon kan påverka förlossningen själv (O’Driscoll, Meagher, Robson, 2003). Detta är eventuellt ett exempel på hur de psykologiska aspekterna kan påverka smärtupplevelsen. Kriterievaliditet uppnås då en relation mellan det nya mätinstrument och ett annat redan validerat instrument. (Neuman, 1997; Polit & Hungler, 1999). Eftersom ASAS och VAS korrelerar med varandra uppnås kriterievaliditet i föreliggande studie. Ett intressant resultat är att två tredjedelar av kvinnorna tyckte att ASAS var lättast använda. Skalan är försedd med färgmarkeringar vilket möjligen kan vara av betydelse., detta framgick också genom kvinnornas kommentarer. De som föredrog ASAS motiverade detta huvudsakligen med att det var en mer täckande skala och att de hade möjlighet att välja acceptabel/oacceptabel och intensitet. Att skalan var indelad i färger var också något som de tyckte var. Att många reflekterade över om smärtan var acceptabel eller oacceptabel, visar att födande kvinnor upplever viss smärta i samband med sin förlossning som acceptabel. En studie där PainMatcher och VAS jämförts visar att PainMatchern inte är användbar för att skatta förlossningssmärta, den är varken reliabel eller valid (Bergh, Stener-Victorin, Wallin & Mårtensson, 2009), vilket i denna studie ASAS har visat sig 27
Page 1 and 2: EXAMENSARBETE Institutionen för v
Page 3 and 4: ABSTRACT Title: Reliability and val
Page 5 and 6: STABILITET ÖVER MÄTINSTRUMENT ...
Page 7 and 8: Smärtans fysiologi Smärta är en
Page 9 and 10: med lämpliga ord som representerar
Page 11 and 12: presenteras i form av en reliabilit
Page 13 and 14: för detta kan det leda till att kv
Page 15 and 16: detta tillfälle tillfrågades äve
Page 17 and 18: RESULTAT Utav de 51 kvinnor som til
Page 19 and 20: Stabilitet över mätinstrument (sc
Page 21 and 22: VAS och ASAS förmåga att identifi
Page 23 and 24: Figur 6. Fördelning av mätvärden
Page 25: vikt vid hur ont kvinnan hade under
Page 29 and 30: REFERENSER Allcock, N. (1996). Fact
Page 31 and 32: Ludington, E., & Dester, F. (1998).
Page 33 and 34: Hämtat från: vardhandboken.se/Bil
Page 35 and 36: PainMatcher (PM) Hämtat från: htt
Page 37 and 38: BILAGA 5 Patientinformation samt sa
Page 39 and 40: Samtycke till att delta i studien -
Page 41 and 42: 41 BILAGA 7 Protokoll för studien
Page 43 and 44: Smärtskattning 1) Datum:__________
Page 51 and 52: Smärtskattning två timmar efter f
Page 53: Vilken av skalorna upplevde du enkl

Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?