Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale

vikt vid hur ont kvinnan hade under värkarna. Det betyder att kvinnor som under
förlossningsförloppet använde sig av smärtlindring kunde fortsätta sitt deltagande i studien.
Det spelade heller ingen roll om graviditeten i övrigt varit normal, tidigare
förlossningsupplevelser, paritet, eller om kvinnan senare i förlossningsförloppet förlöstes
med sectio. För att undvika systematisk skattning, presenterades skalorna i
studieprotokollen utan inbördes ordning. Alla kvinnor har förstått instruktionerna och
kunnat svara adekvat. Att inklusionskriterierna krävde att kvinnorna var fullgångna samt
att det var en singel graviditet grundar sig i en önskan om att kvinnorna när de accepterade
deltagande i studien hade alla förutsättningar för en normal förlossning.
Den födande kvinnan har en utsatt position på en förlossningsavdelning. Därför var det av
stor vikt att datainsamlingen utfördes på ett så etiskt korrekt sätt som möjligt. Det optimala
hade eventuellt varit att kvinnan skattade sin smärta under värk för att resultatet skulle bli
så tillförlitligt som möjligt. Detta hade varit klinisk korrekt men det hade inte varit etiskt
försvarbart. Dessutom skulle bortfallet förmodligen blivit större eftersom
förlossningsarbetet är intensivt och kan ge svårigheter att koncentrera sig. På den
förlossningsklinik där studien genomfördes arbetar barnmorskorna efter arbetsmallar, som
innebär att undersökning av cervixstatus bör utföras med två timmars intervall om inga
interventioner utförts på kvinnan. I studien skulle cervixstatus fyllas i två gånger, med en
timmes intervall. Detta har inneburit att det andra cervixstatuset i vissa fall är angivits som
det föregående, eller lämnats tomt. Eventuellt hade resultatet blivit mer rättvist om studien
följt den arbetsmall som tillämpades på det aktuella sjukhuset. Eftersom studien syftade till
att jämföra VAS och ASAS hade denna tidsskillnad inte haft någon större resultatmässig
betydelse. Dock hade det kunnat innebära att ett större antal kvinnor inte kunnat genomföra
mättillfälle två (mätning 3 & 4) på grund av att barnet fötts.
Hot mot studiens validitet kan vara att barnmorskor bedömer cervix öppningsgrad och
längd olika. En studie som genomförts, som syftade till att undersöka hur precist
barnmorskor mätte cervix öppningsgrad under förlossningsarbetet, visade att barnmorskan
i snitt mäter fel med 10.2 mm. Mest fel mättes vid en öppningssgrad på mellan 6.1-8 cm.
Erfarenhet visade sig vara en aspekt som påverkade mätningarna positivt (Nizard,
Haberman, Paltieli, Gonen, Ohel, Nicholson & Ville, 2009). Författarna har mätt
skattningarna på skalorna, med en och samma linjal. Den mänskliga faktorn kan ha en
inverkan. För att minimera risken har varje skala mätts minst två gånger. Data matades
sedan in i SPSS, återigen kan författarna ha gjort felaktiga inmatningar. Kontroll i form av
extra genomgång har gjorts även här. Resultaten kan ha påverkats både positivt och
negativt i och med att kvinnorna använde sig av olika metoder när de skattade sin smärta.
Vissa använde sig av kryss, andra av streck. Det var svårt att mäta skattningarna rättvist, då
strecken inte alltid var raka. Författarna hade uppskattat om kvinnorna valt att göra kryss,
då kryssets mittpunkt kunde representera den egentliga skattningen. Ytterligare ett hot mot
validiteten kan vara att kvinnorna lärde sig skalorna och skattade systematiskt sin smärta.
Då skalorna presenterades i olika ordning för kvinnorna, anser författarna att risken
minimerats för systematisk skattning.
25