Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale

Kriterievaliditet
Kriterievaliditet kan etableras genom att påvisa en relation mellan det nya mätinstrumentet
och ett annat redan validerat instrument (Neuman, 1997; Polit & Hungler, 1999). Polit och
Hungler (1999) påpekar att det är nödvändigt att ett valit instrument finns tillgängligt med
vilken mätningen på det aktuella instrumentet kan jämföras med. Det förekommer två
typer av kriterievaliditet dels samtidig validitet och dels prognostisk validitet Huck &
Huck, 1996). Anastasi och Urbina (1997) beskriver samtidig validitet som förmågan hos
ett test ”att diagnosticera existerande status snarare än att förutsäga framtida resultat”.
Prognostisk validitet förklaras som ”ett tests effektivitet när det gäller att förutse en
individs framtida prestation i en speciell aktivitet”. Demsey och Demsey (1992) menar att
samtidig validitet mäter hur väl ett instrument korrelerar med andra instrument som anses
vara valida. Samtidig validitet kan även etableras genom att värdera instrumentets förmåga
att särskilja grupper eller individer åt som skiljer sig åt beträffande det aktuella kriteriet.
Begreppsvaliditet
Anastasi och Urbina (1997) menar att begreppsvaliditet beskriver i vilken utsträckning ett
test eller mätinstrument mäter ett begrepp eller egenskap, t.ex. ångest, sorg eller smärta.
Tyvärr, påpekar Polit-O`Hara (1993) att ju mer abstrakta ett begrepp är ju svårare blir det
att etablera begreppsvaliditet. Följden blir att ju mer abstrakta begrepp som mäts, desto
svårare blir det att validera mätningen genom begreppsvaliditet. Convergent validitet och
discriminant validitet är två undergrupper till begreppsvaliditet. Polit och Hungler (1999)
och Neuman (1997) menar att convergent validitet erhålls när upprepade mätningar med
olika metoder av samma begrepp hänger samman och fungerar på ett likartat sätt.
Convergent validitet passar när flera indikatorer löper samman eller associerar med
varandra. Indikatorerna eller variablerna kommer att korrelera med varandra. Polit och
Hungler (1999) och Neuman (1997) beskriver discriminant validitet som en del i att uppnå
begreppsvaliditet och som avser förmågan att genom en och samma metod särskilja ett
begrepp från ett liknande begrepp. En accepterad metod för att etablera begreppsvaliditet
är att peka på skillnader mellan grupper som kan förväntas uppvisa detta på grund av en
behandling (Nunnally, 1967).
Omvårdnadsteoretiskt perspektiv
Enligt Bryar (1995) kan förlossningen ses ur två olika perspektiv: "Barnafödande som en
medicinsk händelse" och "barnafödande som en normal livshändelse" Det förstnämnda har
som mål: "friska levande mammor och barn", medan den sistnämnda har målet "levande
friska mammor och barn och en positiv förlossningsupplevelse". Ser barnmorskan
förlossningen som en normal livshändelse ska kvinnan och hennes partner vara delaktiga i
beslut och information ska delges till dem. Om man ser barnafödande som en medicinsk
händelse har obstetrikern befälet. Begränsad information ges till kvinnor, vilket innebär att
de inte kan vara delaktiga fullt ut i sin vård. (Bryar, 1995). Enligt Silvermans modell
(1970) är kommunikation en viktig del av barnmorskans arbete och har barnmorskan svårt
12