Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale
Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale
Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
presenteras i form av en reliabilitetskoefficient vilken beskriver storleken på reliabiliteten<br />
(Polit & Hungler, 1999). För att mäta stabilitet över tid används Spearmans<br />
korrelationskoefficient (rs). Här anses en koefficient högre än 0.80 ha ett kliniskt värde<br />
(Ferraz, Quaresma, Aquino, Atra, Tugwell & Goldsmith, 1990; Anastasi & Urbina, 1997).<br />
Stabilitet över mätinstrument<br />
Stabilitet över mätinstrument (Alternative-Forms Reliability) är en variant av reliabilitet<br />
<strong>och</strong> är intressant ”när två likartade instrument administreras till samma individer vid<br />
ungefär samma tillfälle” (Polit & Hungler, 1999). Stabilitet över mätinstrument beräknas<br />
som graden av överensstämmelse (korrelation) mellan två instrument (Huck & Huck,<br />
1996) <strong>och</strong> presenteras i form av en reliabilitetskoefficient. En hög reliabilitetskoefficient<br />
säger oss bara att de båda instrumenten mäter samma fenomen, men inte vilket fenomen.<br />
Spearmans korrelationskoefficient (rs) används för att beräkna graden av stabilitet över ett<br />
mätinstrument. En koefficient högre än 0.80 antas ha ett kliniskt värde (Ferraz, Quaresma,<br />
Aquino, Atra, Tugwell & Goldsmith, 1990; Anastasi & Urbina, 1997).<br />
Validitet<br />
Validitet anger i vilken utsträckning ett mätinstrument mäter vad det är avsett att mäta <strong>och</strong><br />
hur bra det gör det (Anastasi & Urbina, 1997). Mät<strong>validitet</strong>en evalueras dels genom<br />
innehålls<strong>validitet</strong> (content validity), kriterie<strong>validitet</strong> (criterion validity) som består av två<br />
delar, dels samtidig <strong>validitet</strong> (concurrent validity) <strong>och</strong> prognostisk <strong>validitet</strong> (predictive<br />
validity). Begrepps<strong>validitet</strong> består också av två delar, convergent- <strong>och</strong> discriminant<br />
<strong>validitet</strong> (Polit & Hungler, 1999). Vid validering av ett instrument är det inte själva<br />
instrumentet som valideras utan dess relation till det syfte för vilket det används (Carmines<br />
& Zeller, 1979). Inget test kan sägas ha en hög eller låg <strong>validitet</strong>. Dess <strong>validitet</strong> måste<br />
etableras med referenser till det speciella ändamål som testet avser (Anastasi & Urbina,<br />
1997). Två frågor måste besvaras; ”Valid för vad?” <strong>och</strong> ”Valid för vem?” (Demsey &<br />
Demsey, 1992).<br />
Innehålls<strong>validitet</strong><br />
Nunnally (1967) menar att ett tests innehålls<strong>validitet</strong> kan undersökas då en korrelation<br />
genomförs mellan de aktuella testet <strong>och</strong> ett test som avser att mäta samma sak. En<br />
undergrupp till innehålls<strong>validitet</strong> är ”Face validity” (Demsey & Demsey, 1992). Anastasi<br />
<strong>och</strong> Urbina (1997) menar att ”Face validity” inte anger vad testet egentligen mäter utan om<br />
det ”ser valit ut”. Anastasi <strong>och</strong> Urbina (1997) fortsätter <strong>och</strong> påpekar att ”Face validity” får<br />
aldrig användas som ett substitut för ett objektiv fastställande av <strong>validitet</strong>. Trots detta är<br />
”Face validity” en önskvärd egenskap <strong>hos</strong> ett instrument då det enligt Polit <strong>och</strong> Hungler,<br />
1999) underlättar för att instrumentet skall accepteras av t.ex. personal eller patienter.<br />
11
Change language