Nytt från KFO nr 10 - Arbetsgivarföreningen KFO

NyTT FRåN KFO
NUMMER 10 dEcEMbER 2011 / www.kfo.se
Följ Avtal 2012 på kfo.se!
Nu händer något i stort sett varje dag i avtalsrörelsen. När
detta skrivs återstår bara timmar innan gällande avtal på
industrisidan löper ut, och ett nytt bud har lämnats av de
opartiska ordförandena, OpO, som fack och arbetsgivare
ska ta ställning till. Men när detta läses är det en gammal
nyhet och mycket nytt har hänt. Därför är webben ett
mycket bättre medium för att hålla sig à jour med en snabb
utveckling.
Följ därför avtalsrörelsen 2012 på KFOs hemsida, som
har en särskild sida för ändamålet med regelbunden och
tät uppdatering. Här finns även bakgrundsfakta, både all-
mänt om avtalsrörelsen och om KFOs egna avtal. Och en
påminnelse om att de gamla avtalen gäller, så länge inget
nytt tecknats – även om de löpt ut.
För mer info se www.kfo.se
EU-stöd till Äldreåret 2012
Nästa år är inte bara Kooperationens år. 2012 har av EU
utsetts till det Europeiska året för aktivt åldrande och
solidaritet mellan generationer – Äldreåret. Det ska öka
medvetenheten om betydelsen av ett aktivt åldrande – både
för samhället och för individen. Under året finns det möj-
lighet för idéburna organisationer, företag, kommuner och
landsting att få stöd för att uppmärksamma viktiga faktorer
för målet ett aktivt åldrande.
Läs mer om Äldreåret 2012 på EU-kommissionens
webbplats, där det även ska finnas information om vilket
stöd lokala och regionala aktörer kan få.
För mer info se http://ec.europa.eu/
Årets Kooperativ blev två
Fyra finalister hade utsetts i tävlingen årets kooperativ,
som Coompanion anordnar, och två av dem vann. Det var
Dalens Kooperativ, som arbetar med hemtjänst i Malung
och Älvdalen, och VästgötaLandet, ett företagskooperativ
som driver en virtuell turistbyrå. Ur juryns motiveringar:
• Kooperativet Dalen: ”Dalen visar på en ständig utveckling
och vad ett kooperativ kan göra för sin hembygd. Deras
breda verksamhet är ett bevis på vad som händer när
människor väljer att gå samman.”
• VästgötaLandet: ”Som turist i en bygd vill man göra olika
saker och inom VästgötaLandet drar de stora aktörerna
nytta av de små och tvärtom. Företagssamverkan är en
framtidsmodell för företagare som vill överleva på landsbygden.”
Här delar Gun-Britt Mårtensson, ordförande för Coompanion Sverige ut
diplom till representanter för kooperativen.

Lyckad konferens
om förskolan
I början av november hölls en välbesökt konferens om den
nya skollagen och vad den innebär för fristående förskolor.
Det blev samtidigt ett tillfälle för organisationen Sveriges
fristående förskolor, en av arrangörerna, att presentera sig.
Konferensen arrangerades tillsammans med Skolverket,
som gick igenom förskolechefens funktion och informerade
om skollagen och läroplanen för förskolan. Sonja Lagergren
från KFO, som deltagit aktivt i planering och marknads-
föring av konferensen, fanns på plats
– Det är bra att Skolverket uppmärksammats på att
fristående förskolor har samma behov av information som
kommunala – och det var många frågor under dagen,
särskilt om förskolechefens roll, men också om hur läro-
planen påverkar verksamheten liksom om tillsyn och
sanktioner.
Konferensen, som hölls på Norra Latin i Stockholm,
innebar också ett tillfälle att skapa kontakter mellan Skol-
verket och Sveriges fristående förskolor, där medlemmar
i KFO spelar en aktiv roll.
För mer info se www.fristaendeforskolor.se
Bättre villkor för idéburet inom EU
Efter idogt arbete har ett förslag med rubriken ”Socialt
entreprenörskap och socialt företagande” antagits av
EESK, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.
Det har nu lämnats till EU-kommissionen med bland
annat följande rekommendationer:
På jakt efter den
goda affären
Får skattebetalarna de varor och tjänster som de betalar
för – 500 miljarder kronor per år – genom den upphandling
som stat, kommun och landsting gör? På den frågan finns
inget ordentligt svar, varför uppföljningen måste bli mycket
bättre. Det konstaterar Upphandlingsutredningen i sitt
delbetänkande ”På jakt efter den goda affären”.
Kritiken mot hur offentlig upphandling fungerar har
vuxit de senaste åren, bland annat för att regelverket är
krångligt, otydligt och stelbent. Behovet av förändringar är
därför stort, och utredningen föreslår åtgärder på bland
annat följande områden:
• Gör upphandlingen till en strategisk fråga. Ofta har
myndigheter inte satt sig in i vad konkurrensutsättning
av en verksamhet innebär.
• Öka utrymmet för dialog och förhandling.
• Minska problemen vid överprövningar.
• Överväg en höjning av gränsen för direktupphandling.
• Förbättra statistiken som lider stora brister.
Utredningens delbetänkande går nu på remiss, bland
annat till KFO, där Anita Fink Knudsen välkomnar att utredningen
överväger flera åtgärder i syfte att öka små
och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga
upphandlingar. Hon vill också lyfta problemet att många
upphandlande enheter enligt utredningen anser att det
är svårt att definiera, ställa krav på och utvärdera kvalitet.
– För KFOs medlemmar är den goda kvaliteten ofta
verksamhetens främsta konkurrensmedel, och upphandlande
enheters fokusering på lägsta pris leder sällan till
god och hållbar service inom till exempel äldreomsorgen.
Hela delbetänkandet ”På jakt efter den goda affären –
analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen”
finns att ladda ner på www.regeringen.se.
• Bättre tillgång till kapital och finansiella instrument för
idéburet företagande.
• Samla in och sprid innovationsinitiativ från alla EU-länder,
till exempel former för samverkan offentligt-privat.
• Säkerställ etablering, utveckling och tillväxt av idéburet
företagande.
• Inkludera idéburet företagande i forsknings-, innovations-
och utvecklingsprogram.

Fråga Sven
Mejla din fråga till sven.rosqvist@kfo.se
Vad innebär rätten till ledighet för studier?
En anställd har under vissa förutsättningar rätt att vara
ledig för studier, vilket regleras i lagen (1974:981) om
arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (allmänt känd
som studieledighetslagen).
Den anställde måste vid ledighetens början ha varit
anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller
sammanlagt minst tolv månader under de senaste två
åren. Detta krav gäller dock inte vid facklig utbildning.
Arbetsgivaren kan inte kräva att han ska ha nytta av
utbildningen. Utbildningen ska dock vara planmässigt
upplagd och ha som huvudsyfte att förmedla kunskaper
i något avseende. Ren hobbyverksamhet omfattas till
exempel inte.
Det är klokt av arbetsgivaren att begära en skriftlig
ansökan som beskriver studierna och preciserar den
begärda ledighetens längd och omfattning. Om den an-
ställde vill komma in och arbeta under ferierna ska detta
framgå av ansökan – annars föreligger ingen sådan rätt.
Den anställde har rätt till studieledighet ”i behövlig
omfattning”. Tanken är att omfattningen på studierna i
huvudsak ska motsvara omfattningen på den begärda
ledigheten. Studieledighetslagen ställer inte upp något
krav på hur lång eller kort en utbildning ska vara.
Arbetsgivaren kan skjuta upp en begärd studieledighet
i högst sex månader. Kollektivavtalsbunden arbetsgivare
är i sådant fall skyldig att underrätta det fack som organ-
iserar den berörda kategorin anställda (den studieledig-
hetsansökande behöver själv inte vara medlem). Facket
har rätt att begära överläggning i frågan inom en vecka
från underrättelsen. Rör det sig om facklig utbildning
eller en utbildning som varar högst en vecka, kan arbets-
givaren dock bara skjuta upp ledigheten i två veckor – vid
längre uppskov krävs samtycke från facket.
Den anställde kan avbryta pågående studieledighet.
Arbetsgivaren kan skjuta upp återinträdet i tjänst i en
månad (två veckor om studierna har pågått i mindre än
ett år). Den anställde ska då underrättas
bumsmeddetsamma. Den anställde
har vid återinträde i tjänst rätt till
lika eller likvärdiga anställningsvill-
kor och arbetsförhållanden.
Foto: Gustaf Brundin
Nytt om kooperationen
För första gången har kooperationen i Sverige tagit fram
ett gemensamt presentationsmaterial. Det är en liten
broschyr med information om Kooperationens år 2012
och om kooperation och kooperativt företagande. Här
finns kalla fakta om den kooperativa rörelsens andel i
omsättning och sysselsättning i Sverige, och även hur
utvecklingen ser ut: år 2010 startade totalt 619 koop-
erativa företag.
Broschyren kommer att finnas som PDF på www.kfo.se.
Nöjda men oroliga
Assistansberättigade är nöjda med det bemötande de
får från Försäkringskassan, men är samtidigt oroliga för
vad som kommer att hända med ersättningen i framtiden.
Det visar en undersökning som Försäkringskassan gjort
på samtliga assistansberättigade i landet, 15 515 personer.
Av de 67 procent som svarade tyckte de flesta att För-
säkringskassan har tillräcklig kunskap om deras funktions-
nedsättning och att bemötandet är respektfullt. Samtidigt
känner många oro inför utvecklingen av assistansersätt-
ningen. Sedan rätten till assistansersättning infördes 1994
har antalet assistanstimmar ökat med 73 procent och
antalet berättigade personer med 250 procent.

Hur mår man bättre
på jobbet?
”Den psykosociala arbetsmiljön – i dåtid, nutid och framtid”
var den övergripande rubriken på en konferens, arrangerad
i början av december av bland andra Arbetsgivarfören-
ingen KFO i samverkan med Arbetsgivaralliansen. Syftet
var att uppdatera begreppet psykosocial arbetsmiljö med
hjälp av forskare och diskussioner.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström inledde dagen,
som innehöll fyra föreläsningar av lika många forskare i
ämnet – från Luleå tekniska universitet, Karolinska insti-
tutet, Uppsala universitet respektive Göteborgs universitet.
Moderator var John Crispinson.
I den panel som avslutade konferensen ingick, förutom
arbetsmarknadsministern, representanter för arbetsmark-
nadens parter. Avsikten med paneldiskussionen var att
samla upp och identifiera vad som behöver göras för att
skapa en god psykosocial arbetsmiljö. Lena Widman, vice vd
i KFO, representerade även Arbetsgivaralliansen i panelen.
Hot, rån och våld bakom
många arbetsskador
Hot, våld och rån har blivit en av de vanligaste orsakerna
till skador i arbetslivet. Enligt AFA Försäkrings arbetsskade-
rapport ligger det bakom mer än tio procent av samtliga
allvarliga arbetsolycksfall. En stor del av skadorna sker i
samband med vård- och omsorgsarbete, inom förskole-
verksamhet, skola och socialtjänst. I AFA-rapporten kon-
staterar man bland annat att bättre tekniska hjälpmedel,
mer och säkrare tillgång till lyft- och förflyttningsutrustning
samt fördjupade metodkunskaper hos omvårdnadspers-
onalen kan minska problemen, samt att konflikthantering
i vård- och omsorgsarbete är ett kunskapsområde som
behöver utvecklas.
Bättre ergonomi
vid kyl och frys
Att behöva sträcka sig långt eller böja sig djupt för att
nå varorna kylen och frysen kan innebära belastnings-
besvär för butiksanställda, vilket också har uppmärksammats
av Arbetsmiljöverket. Nu har en så kallad beställargrupp,
där bland annat Coop ingår, enats om en rekommendation
om hur kyl- och frysgondoler bör vara utformade. Rekom-
mendationen ger stöd inför nyinköp och förbättringar av
befintliga kylar/frysar och är ett led i arbetet med att före-
bygga arbetsskador hos butiksmedarbetarna. Här finns
också råd om andra faktorer som är viktiga för att undvika
att de som arbetar vid en frysavdelning skadas.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström deltog hela dagen.
Nya riktlinjer ska
förebygga sjukdom
Ohälsosamma levnadsvanor ligger bakom minst 20 procent
av all sjukdom och alla för tidiga dödsfall i Sverige. Trots
det får inte alla patienter det stöd de behöver för att lägga
om sin livsstil. Nu kommer nya nationella riktlinjer från
Socialstyrelsen för hur sjukdomar som cancer, hjärtsjuk-
domar, diabetes och psykisk ohälsa ska förebyggas.
– Att förebygga sjukdom måste få högre status inom
vården. Vi behöver en enhetlig praxis så att de stora skill-
naderna i sjuklighet över landet jämnas ut, säger Social-
styrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm.
De nya nationella riktlinjerna vänder sig till all personal
inom landstingen och kommunernas hälso- och sjukvård.
För att underlätta att riktlinjerna får genomslag har rege-
ringen skjutit till pengar, som bland annat ska användas
till utbildning och information.

Coop vinnare i Fairtrade
Coop tog, för andra året i rad, hem titeln som största fika-
arrangör i Fairtrade Challenge 2011. Under Sveriges
största fikapaus, som ägde rum den 19 oktober, fikade
400 000 svenskar Fairtrade-märkta produkter på över
2 400 platser runt om i Sverige. Coop bjöd nästan 75 000
personer på Fairtrade-fika i sina butiker.
KURSPROGRAM
VÅREN 2012
Så här ser vårens kurskatalog ut (finns på hemsidan). Botanisera gärna i
utbudet redan nu och anmäl dig på www.kfo.se under fliken ”Kurser”.
Aktuella kurser
Läs mer om KFOs kurser på www.kfo.se, där aktuell
kurskatalog finns. Anmälan till utbildning@kfo.se
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Målgrupp: Samtliga medlemsföretag
14 februari, Stockholm
Arbetsgivaransvaret
Målgrupp: Förskolor, fritidshem
och fristående skolor
22 februari, Borlänge
Arbetsrätt
Målgrupp: Samtliga medlemsföretag
23 februari, Stockholm
Lunchmöte
Hälsa, stress och skadligt bruk
Målgrupp: Samtliga medlemsföretag
25 januari, Stockholm
Koll på influensan
Influensa är inte bara jobbigt för dem som drabbas. Många
arbetsgivare har också erfarit att epidemierna kan skapa
bekymmer i verksamheterna. Vaccinering uppges ha god
effekt, men en arbetsgivare kan aldrig tvinga en anställd
att ta sprutan.
Nu har Smittskyddsinstitutet skapat en ny webbsida,
influensakoll.se, där man följer spridningen av influensan.
Influensakoll bygger på frivilliga insatser. Som deltagare
rapporterar man varje vecka om man är frisk eller sjuk via
den säkra hemsidan. Informationen används för att skapa
statistik, som kan användas för att tidigt identifiera och
möta en eventuell epidemi. Än så länge är det få som
drabbats av denna säsongs influensavirus.
Varmt välkomna till KFO!
Amir Aslan AB, Göteborg
Arbetskooperativet Solidaritet Abis, Angered
Arena Idé AB, Stockholm
Assistans 24/7, Norsborg
Assistans ViKan i Falun AB, Falun
Bokförlaget Atlas AB, Stockholm
Dalhagens förskola, Hässleholm
David Larsson Butik AB, Stockholm
Flexibel assistans, Köping
Föreningen Glöden, Solna
Föreningen Kaffestunden, Göteborg
Högbo förskola personalkooperativ, Sandviken
Kooperativet Bofinken, Strömstad
Kooperativet Fasema, Södertälje
Mat på Östermalm AB, Hägersten
Mona Alfarhani, Sollentuna
N Kalmar läns föreningsarkiv, Västervik
Namke Food AB, Skogstorp
NovaDog AB, Kalmar
Politikens Arena Medier AB, Stockholm
Politikens Arena Skolinformation AB, Stockholm
Prima Bo ek för, Torsby
Sammis städ, Örebro
Smide och Form Hedvig Westermark AB, Stockholm
SuperPrice, Uppsala
Swedtand, Trollhättan
Tallbackens Förskola AB, Stenungsund
God jul och
gott nytt år!

Håbo kommun ett hot mot kooperativa förskolor
Håbo kommun har ifrågasatt något av det mest
fundamentala hos landets 660 föräldrakooperativa
förskolor, nämligen föräldrarnas delaktighet och
engagemang.
I ett beslut fattat av Skolförvaltningen 2011-07-05 vill
man förhindra Vikingens Kooperativa Daghem att använda
ett väl fungerande joursystem där föräldrarna vid enstaka
tillfällen deltar i den löpande verksamheten. Kommunen
menar att Vikingens joursystem bryter såväl mot skollagen
som mot Håbo kommuns egna regler.
Verkställs Håbo kommuns beslut betyder det ett hårt
slag mot mångfalden inom förskolan. Då kommer endast
förskolor med vinstintresse och kommunala förskolor
kunna vara kvar. Den kooperativa idén bygger på delaktig-
het och engagemang – utan vinstintresse. Konkret kommer
detta barnen till del när egna och andras föräldrar bidrar
med intresse, engagemang och tid.
Vikingens Kooperativa Daghem i Håbo är en mycket
väl fungerande förskola som drivs av föräldrarna till 30
barn i åldrarna 1 – 5 år och har sedan starten 1997 använt
sig av ett joursystem, som nu dragit till sig kommunens
intresse. Systemet betyder att föräldrar är standby för att
vid behov rycka in vid sjukdom eller annan oplanerad från-
varo bland personalen. De vanligaste sysslorna som för-
äldrarna utför är enklare praktiska göromål. Det pedagogiska
ansvaret ligger på den ordinarie personalen. Personaltät-
heten är hög på Vikingen där varje pedagog har tillsyn
över 4,62 barn medan anställda inom Håbo kommun har
fler barn att se efter, 5,7 barn per anställd.
Kommunen har ytterst ansvaret för förskoleverksam-
heten och är garant för kvalitet, långsiktighet och mångfald.
Att nu, som enda kommun i landet, vilja ändra tolkningen
av skollagen och spelreglerna kan få en rad negativa
konsekvenser. Nyckfulla tillämpningar av lagar och regler
riskerar skapa osäkerhet för driften av Sveriges cirka 660
kooperativa förskolor vilket leder till en oattraktiv arbets-
marknad som i sin tur riskerar leda till ett lägre intresse
att söka sig till barnomsorgsyrken. Något som i slutändan
drabbar de cirka 22 000 barnen som varje dag går till
kooperativa förskolor.
Redaktion
Ansvarig utgivare: Arne Mårtensson
Redaktion: Nina Enström, Birgitta Jakobsson och Kicki Blom.
Produktion: Fungera Kommunikation AB Tryck: Strands Grafiska AB
Arbetsgivarföreningen KFO, Box 16355, 103 26 Stockholm
Tfn 08-702 54 00, Fax 08-714 88 21, nyttfrankfo@kfo.se, www.kfo.se
Beslutet går emot grunden i den kooperativa idén om
delaktighet, eget ansvar och engagemang och stoppar
dessutom ideella samhällsinsatser och delaktighet i att
uppfylla det ansvar som kommunen självt har – att till-
handahålla förskola. Detta kan väl knappast vara kommunens
intention?
KFO och Vikingens Kooperativa Daghem har överklagat
Håbo kommuns beslut till Förvaltningsrätten. Går Förvalt-
ningsrätten på kommunens linje kan det betyda slutet för
dagens föräldrakooperativa förskolor.
Arne Mårtensson
Verkställande direktör, KFO