Exkursion till Abisko - Lunds Botaniska Förening

För de deltagare som redan anlänt på söndagen
anordnades en mindre kvällsexkursion
i området mellan turiststationen och Abisko
östra. Under ledning av Erik Ljungstrand som
skulle guida oss i den lokala floran under den
kommande veckan begav sig ett förväntansfullt
gäng ut för att se de första fjällväxterna.
Förutom ett antal av de mer allmänna fjällarterna
förevisades bland annat vippfryle Luzula
parviflora samt jordranunkel Ranunculus
hyperboreus. Så småningom kom vi fram till
en vackert blommande skogsfru Epipogium
aphyllum som några av deltagarna upptäckt
någon timme tidigare. Det visade sig att det
fanns en känd lokal för skogsfru bara en liten
bit från det funna exemplaret. Vi gick dit för
att se om det fanns fler exemplar och hittade
två till. Efter att ha besökt omgivningarna
kring forskningsstationen där det bl. a. växte
lappvedel Oxytropis lapponica gick vi tillbaka
och dagens exkursion ansågs därmed vara avslutad.
BOTANISKA NOTISER 144 : 3 ( 2011 )
LBF : s resa till Abisko 2011
Patrik Engström
Bild 1. Abisko fjällstation med Lapporten i bakgrunden. Foto : Åke Svensson.
Måndag 25 juli
Vi samlades klockan åtta vid gräsmattan utanför
Abisko turiststations huvudbyggnad där
Erik började med att visa de fyra olika gentianor
( fjällgentiana Gentiana nivalis, lappgentiana
Gentianella tenella, ängsgentiana Gentianella
amarella och blekgentiana Gentianella
aurea ) som växte där. Det växte även mångfingerört
Potentilla multifida i gräsmattorna.
Den ganska stora gruppen botanister, dryga
tjugo personer, promenerade vidare mot Abiskojokk
för att börja bekanta sig med en del av
den mer allmänna fjällfloran. Mycket av det vi
såg på denna lägre höjd var överblommat men
en del exemplar hade fortfarande stiliga blommor
medan andra var snygga ändå. Några
av de växter som noterades var norrlandsarv
Stellaria borealis, smalviva Primula stricta,
klippfingerört Potentilla nivea ssp. chamissonis
samt fjällbräcka Saxifraga nivalis. Efter
att ha gått en bit längs Abiskojokk och botaniserat
på diverse klipphyllor gick vi för att ta
11

liften upp till Nuolja. Torbjörn och Linda valde
dock att gå upp för den branta slalombacken
istället men kom otroligt nog fram samtidigt
som de sista liftåkarna. Nu hade vi lämnat den
subalpina regionen och kommit upp på kalfjället.
Erik visade vägen uppför fjället och vi fick
bl. a. se klippstarr Carex rupestris, dvärgnarv
Sagina nivalis, fjälldraba Draba daurica,
dvärgdunört Epilobium anagallidifolium,
spädbräcka Saxifraga tenuis, polartåg Juncus
biglumis, snögräs Phippsia algida, grönkattfot
Antennaria porsildii samt många fler. När toppen
var nådd beskådades tuvnarv Sagina caespitosa
som trots den hårda vinden var lättfotograferad
då den låg tätt pressad mot marken
i sina små täta tuvor.
När vi tagit oss ner från fjället, de flesta via
liften, fortsatte vi att botanisera längs Kungsleden
intill Abiskojokk. Bland de växter vi såg
där kan nämnas polarblära Silene involucrata
ssp. tenella, fjällven Agrostis mertensii, dvärglummer
Selaginella selaginoides och fjällklubbsporre
Pseudorchis straminea.
Tisdag 26 juli
Denna dag startade vi tidigt för att ta båt
över till Jebrenjokk och sedan gå upp på
Jeibrentjårro. Väl över på andra sidan Torne
träsk lokaliserades torta Cicerbita alpina och
röd trolldruva Actaea erythrocarpa i fjällbjörkskogen
nära stranden. När samtliga deltagare
kommit över, det blev flera turer med den lilla
båten, började vi stigningen uppför berget.
Gråsälg Salix caprea ssp. sphacelata, lappal
Alnus incana ssp. kolaënsis, finnlummer
Diphasiastrum complanatum ssp. montellii,
brunbinka Erigeron acer ssp. politus samt resans
första taggbräken Polystichum lonchitis
studerades innan vi kommit upp i den brantare
delen. Arter som dvärghällebräken Woodsia
glabella, fjällhällebräken Woodsia alpina,
grönbräken Asplenium viride, klippveronika
Veronica fruticans, klippstarr Carex rupestris,
enaxig sävstarr Kobresia myosuroides, dvärgnycklar
Chamorchis alpina, lappögontröst
Euphrasia salisburgensis ssp. salisburgensis
12
ENGSTRÖM
oss nu sällskap i branterna och vi bestämde
oss för en liten matpaus. Alldeles intill där vi
satt och njöt av floran och den vackra rogivande
utsikten fanns en rasbrant som enligt
Erik borde innehålla skrednarv Arenaria norvegica.
För att inte riskera några olyckor gick
vi ut några få åt gången i rasbranten där det
fanns flera tuvor med blommande skrednarv
och enstaka överblommade exemplar av lappfingerört
Potentilla nivea ssp. nivea.
Efter denna spännande bergsida kom vi så
upp på planare mark där fjällhedarna bredde ut
sig framför oss. Här satte vi kurs mot en lokal
för polarsmörblomma Ranunculus sulphureus
men såg naturligtvis en massa intressanta växter
på vägen dit. Fjällbräsma Cardamine bellidifolia,
isranunkel Ranunculus glacialis, ripstarr
Carex lachenalii, låsbräken Botrychium
lunaria, bågfryle Luzula arcuata ssp. arcuata,
groddbräcka Saxifraga foliolosa, spädbräcka
Saxifraga tenuis, knoppbräcka Saxifraga cernua
och krusbräken Cryptogramma crispa för
att nämna några. Framme vid målet hittades
både dvärgsyra Koenigia islandica och polarsmörblomma
Ranunculus sulphureus. Vi fick
lära oss karaktärerna hos smörblomman och
luppa ett blomfäste för att se hårigheten samt
jämföra detta med blomfästet hos fjällsmörblomma
Ranunculus nivalis vilket var så gott
som kalt. Alltså inga problem att skilja dessa
två, åtminstone inte när man hade dem sida vid
sida samt en kunnig guide.
samt vippvedel Astragalus norvegicus gjorde Bild 2. Dvärgsyra Koenigia islandica. Foto : Åke
Svensson.

Bild 3. Brokstarr Carex bicolor. Foto : Patrik Engström.
Nu började nerstigningen mot båten som skulle
hämta upp oss för tillbakafärd över Torne
träsk. Nya växter på väg tillbaka blev bland
annat isstarr Carex glacialis, svartbinka Erigeron
humilis samt sallatsfibbla Hieracium
sect. Prenanthoidea. Nere vid stranden väntade
båten inklusive kapten som hade medtagit
kylda drycker till oss i form av öl och saft.
Onsdag 27 juli
Dagens exkursionsmål var Kopparåsen och
Låktatjåkko. Redan vid Kopparåsens järnvägsstation
började botaniserandet komma
igång ordentligt med bland annat arter som
njurdaggkåpa Alchemilla murbeckiana, källdaggkåpa
Alchemilla glomerulans och lappelm
Elymus mutabilis. Längre upp i branterna
sågs arter som vitbinka Erigeron uniflorus
ssp. eriocephalus, fjällsvingel Festuca rubra
ssp. arctica, svedstarr Carex atrofusca, svartstarr
Carex atrata, hårstarr Carex capillaris,
lappstarr Carex parallela, lappvedel Oxytropis
lapponica och bergdraba Draba norvegica.
När vi kommit upp på fjället styrde vi mot
en liten sjö där det blev lunchpaus och sedan
botaniserande i närheten. Blekdraba Draba
oxycarpa, lappkattfot Antennaria lanata, fjäll-
ABISKO 2011
kattfot Antennaria alpina och fjällveronika
Veronica alpina ssp. alpina växte där vi satt
och åt. Efter lunchen lämnade vi ryggsäckarna
för att bege oss ut till ett blött område ovanför
stranden på sjöns östra sida. Där växte
dvärgstarr Carex rufina, brokstarr Carex bicolor,
snögräs Phippsia algida samt snöarv Cerastium
nigrescens var. laxum tillsamman med
flera andra trevliga fjällväxter.
Vi tog på våra ryggsäckar igen och satte kurs
mot en lokal för staggstarr Carex nardina ssp.
nardina. På vägen dit såg vi ett fint exemplar
av nordsmörblomma Ranunculus acris ssp. borealis
samt en hel del purpurbräcka Saxifraga
oppositifolia, också dessa i vacker blom. Framme
vid lokalen hittades åtskilliga brokstarr Carex
bicolor men av målarten syntes icke ett strå. Efter
kontroll av GPS-koordinater insåg Erik att vi
hamnat lite fel och det var bara att börja klättra
upp för en närliggande brant. När vi kommit
upp för branten fick vi vår belöning i form av
ett flertal tuvor med staggstarr. Sedan började
nerstigningen för berget som var både blöt och
brant. Vi satte kurs mot Abisko men stannade
på vägen dit för att titta på lappfela Platanthera
obtusata ssp. oligantha. Det växte fyra exemplar
i frukt på en klipphylla inte långt från vägen.
13

Torsdag 28 juli
Denna dag anordnades återigen båttur över
Torne träsk för de som var intresserade. Men
målet denna gång var Djupviken och de klippbranter
som ligger ovanför samt fjället Lullehatjårro.
Detta fjäll är även känt för sina
dagfjärilar så Christer hade håven med sig. Vi
började med att gå över en ganska blöt myr
där vi såg snip Trichophorum alpinum, jolster
Salix pentandra, nordmyskgräs Hierochloë
odorata ssp. arctica, kärrögontröst Euphrasia
frigida ssp. palustris, stagg Nardus stricta
samt taggstarr Carex pauciflora för att nämna
några av alla växter. Sedan fortsatte vandringen
in i fjällbjörkskogen innan vi kom ut
på ytterligare en blöt myr. På denna noterades
bland annat mossviol Viola epipsila samt lappvide
Salix lapponum. Vi fick lära oss att lappvidets
blad har en intetsägande, icke otrevlig,
smak medan ripvidets ( Salix glauca ) blad har
en otrevlig bitter smak. Detta visade sig vara
en användbar karaktär vid senare tillfällen
då man kände sig osäker på arttillhörigheten
mellan dessa två.
Återigen in i fjällbjörkskogen och fortsatt
stigning uppför berget. Erik gick för att kontrollera
en lokal för kalkbräken Gymnocarpium
robertianum. När han hittat de rara ormbunkarna
fick vi andra komma dit och beskåda
plantorna som växte på ett ganska begränsat
område i en brant. Vi gick vidare uppför berget
mot en brant där det skulle växa sydbergsfibbla
Pilosella cymosa ssp. gottlandica var. parviflora.
På vägen dit sågs spindelblomster Listera
cordata och fjällskallra Rhinanthus minor
ssp. groenlandicus. Framme vid den sydbrant
vi hade för avsikt att botanisera i sågs många
fina växter. Några av dessa var sydbergsfibbla,
lappviol Viola rupestris ssp. relicta,
lapsk getväppling Anthyllis vulneraria ssp.
lapponica, fjällkäringtand Lotus corniculatus
var. borealis, norrlandsfibbla Hieracium
sect. Foliosa samt purpurknipprot Epipactis
atrorubens. Hos den sistnämnda arten fanns
förutom exemplar med det klassiska utseendet
några med gröna blommor istället för purpurröda.
Fortsatt klättring uppför berget tills vi
14
ENGSTRÖM
Bild 4. Alpstenbräken Cystopteris alpina.
Foto : Åke Svensson.
så småningom kom upp på planare mark på
kalfjället. Christer hade redan håvat in en
fjällhöfjäril Colias werdandi som förevisades
för de intresserade i gruppen. Vidare upp på
fjället sågs fjällbastardsvärmare Zygaena exulans,
fjällgräsfjäril Erebia pandrose, fjällpärlemorfjäril
Boloria napaea, högnordisk höfjäril
Colias hecla samt högnordisk blåvinge Agriades
aquilo. De två sistnämnda sågs med cirka
20 exemplar vardera. Här uppe stod smörbollarna
Trollius europaeus fortfarande i blom.
Fjällklubbstarr Carex buxbaumii ssp. mutica,
lämmelstarr Carex macloviana, styvstarr
Carex bigelowii, glansstarr Carex saxatilis, axfryle
Luzula spicata, mjölkdunört Epilobium
lactiflorum samt fjälldunört Epilobium hornemannii
var några av de växter som studerades
innan vi var framme på lokalen för alpstenbräken
Cystopteris alpina. Det rådde stundom
viss förvirring kring hur man skiljde denna art
från stenbräken Cystopteris fragilis men Erik
förklarade tålmodigt gång på gång för de olika
deltagarna.

Efter detta stopp tog vi oss ännu lite högre
upp för att leta efter fjällkrassing Braya linearis
i en liten rasbrant. Tyvärr så hittade vi
ingen Braya så folk började slå sig ner för en
välbehövlig lunchpaus och därefter spreds deltagarna
över fjället. Plötsligt ropar någon och
försöker påkalla deltagarnas uppmärksamhet.
Det visade sig vara Jan-Tomas som hittat inte
bara ett utan fler exemplar av fjällkrassing.
Erik fick kämpa för att få folk att börja nedstigningen
från fjället då många var ovilliga
att lämna denna underbara plats. Nästan nere
vid stranden var deltagarna ganska trötta och
det var med jubel som de kastade sig över de
mogna hjortron som fanns på en liten myr. Myren
var så proppfull av de gyllengula bären att
de flesta deltagarna måste fått i sig minst en
halvliter.
Nere vid stranden väntade som förra gången
den trevliga skepparen med kylda drycker till
deltagarna. Denna gång hade han även lyckats
fiska upp några vattenväxter från Torne träsk
efter önskemål från entusiastiska botanister.
Det visade sig finnas sköldmöja Ranunculus
peltatus samt mattslinke Nitella opaca i den
till hälften vattenfyllda hinken.
ABISKO 2011
Bild 5. Lappvallmo Papaver radicatum ssp. hyperborea. Foto : Åke Svensson.
Fredag 29 juli
Denna dag hade gruppen delat sig i två. Den
ena gruppen skulle gå upp på Nissontjårro via
Paddos medan den andra skulle gå en kortare
dagstur. Den första gruppen startade kl.06:00
för färd mot helikopterplattan där bilarna
lämnades. Längs stigen växte nordlummer Lycopodium
annotinum ssp. alpestre, nickstarr
Carex brunnescens, renstarr Carex arctogena,
huvudstarr Carex capitata och borststarr
Carex microglochin. Framme vid den gamla
offerplatsen Paddos hörde vi hur en fjällvråk
varnade från klippbranten. Vi gick dit för att
titta på stickelfrö Lappula deflexa som växte
nedanför fjällvråksboet där en nästan flygfärdig
unge nyfiket betraktade oss botanister
medan modern under gälla klagorop cirklade
ovanför våra huvuden. En snabb titt på växten
och sedan vidare mot Nissontjårros topp som
hägrade med sin speciella flora. Erik visade
säterfryle Luzula multiflora ssp. frigida och
sa åt oss att lägga utseendet på minnet då vi
senare skulle se en annan snarlik art. Lapptåtel
Vahlodea atropurpurea, polargröe Poa arctica
ssp. arctica, bågfryle Luzula arcuata ssp.
arcuata, tuvbräcka Saxifraga cespitosa, fjäll-
15

lära Silene wahlbergella och sotstarr Carex
fuliginosa ssp. misandra växte längs vår väg.
Plötsligt hojtar Erik till och vi blir förevisade
en växt som inte stod med i floran, snöull
Eriophorum vaginatum cf. ssp. spissum. Vi
fortsätter att botanisera och hittar bland annat
snöfryle Luzula arctica, tundrastarr Carex
aquatilis ssp. stans, fjällskråp Petasites frigidus,
polartåg Juncus biglumis, dvärgranunkel
Ranunculus pygmaeus, fjälltrav Arabis alpina
och knoppbräcka Saxifraga cernua. Vi står nu
vid foten av Nissontjårro och Erik pekar upp
mot ett väldigt brant parti där vi ska leta efter
lappvallmo Papaver radicatum ssp. hyperboreum.
Växten hittades i fler exemplar där några
fortfarande stod i vacker blom. Vi klättrar upp
över kanten och befinner oss nu på lite planare
mark uppe på Nissontjårro. Där söker vi upp
lämplig biotop för polarstjärnblomma Stellaria
longipes och börjar leta. Så småningom ses
samtliga botanister krypandes omkring för att
studera den småvuxna floran. Alpdraba Draba
fladnizensis, lappdraba Draba lactea, isdraba
Draba nivalis samt tuvnarv Sagina caespitosa
ses innan den första polarstjärnblomman hittas.
Nu är deltagarna taggade till tusen och vi
vill hitta raggdraba Draba subcapitata. Tyvärr
så är det ingen som vet exakt var den hittats
tidigare men Joakim lyckas ta sig ut på internet
och få fram GPS-koordinater från artportalen.
På vägen till platsen för de erhållna koordinaterna
ses polarfryle Luzula arcuata ssp.
confusa och rödnörel Minuartia rubella. Väl
framme hittas inte mindre än tre exemplar av
raggdraba samt ett antal andra drabor. Nu får
vi också reda på att Magnus hittat ett blommande!
exemplar av polarstjärnblomma.
Efter att alla deltagare beundrat draborna
så börjar vi återtåget mot Abisko. Vi hinner
inte många steg förrän Åke hojtar och det visar
sig att Charlotte hittat ytterligre en blommande
polarstjärnblomma. Erik konstaterar
att det den här gången rör sig om en blomma
med enbart ståndare medan den första blomman
som hittades hade både ståndare och pistiller.
Några av deltagarna sätter fart nedför
berget och kommer en bit före de övriga. Kom-
16
ENGSTRÖM
munikationen mellan de båda grupperna blir
lite förvirrad men man bestämmer att förtruppen
ska vänta nere vid den jokk där vi åt lunch
på väg upp. Det inte förtruppen förstått är att
den bakre gruppen vikit av för att titta på tuvgröe
Poa arctica ssp. caespitans. Men när vi
åter var samlade nere vid jokken fick vi självklart
höra hur stiligt detta gräs hade varit. Efter
att ha pausat en liten stund så delade vi in
oss i olika grupper då några ville gå snabbare
medan andra föredrog ett lugnare tempo. Den
snabbaste gruppen var tillbaka vid bilarna kl.
22.25. En lång dag med andra ord, men det var
det värt.
Lördag 30 juli
Dagens första stopp blev Luopakte där vi
skulle botanisera i en artrik rasbrant. Vid
den gamla järnvägsstationen sågs backruta
Thalictrum simplex ssp. simplex. På andra sidan
spåret hade man satt upp ett stort viltstängsel
men så småningom hittade någon en
grind som gick att öppna. Vandringen genom
fjällbjörkskogen gav inte särskilt mycket men
vi såg åtminstone finnlummer Diphasiastrum
complanatum ssp. montellii och nordlummer
Lycopodium annotinum ssp. alpestre.
När vi kommit ut ur den subalpina zonen
vek vi av åt vänster för att leta efter lappblågull
Polemonium acutiflorum vid en liten bäck.
Förutom ett stiligt blommande exemplar av
denna art fanns också källdaggkåpa Alchemilla
glomerulans, njurdaggkåpa Alchemilla
murbeckiana, sätervide Salix myrsinifolia ssp.
borealis, klynnetåg Juncus trifidus med flera
trevliga växter. Vidare upp på fjället stannade
vi för att titta på skvattram Rhododendron tomentosum.
Det kändes lite märkligt att se den
växa på kalfjället bland salixbuskarna intill
dvärgbjörk Betula nana och nordkråkbär Empetrum
nigrum ssp. hermaphroditum. Raskt
vidare mot den lockande rasbranten med alla
sina växter. Fjällklubbstarr Carex buxbaumii
ssp. mutica, lappmaskros Taraxacum tornense,
fjällbräsma Cardamine bellidifolia, lappfingerört
Potentilla nivea ssp. nivea, rödnörel Minuartia
rubella, dvärgnarv Sagina nivalis, is-

Bild 6. Raggdraba Draba subcapitata.
Foto : Åke Svensson.
draba Draba nivalis samt sist men inte minst
den ståtliga fjällarnikan Arnica angustifolia.
Dessa var några av de växter vi såg i branten
vid Luopakte. De flesta arnikorna var överblommade
men några och speciellt en blommade
fortfarande med sina fina gula solar.
När vi kommit tillbaka till järnvägsstationen
vid Stenbacken upptäcktes en ny lokal
för blekgentiana Gentianella aurea samt ett
mycket ståtligt exemplar av topplåsbräken Botrychium
lanceolatum. När samtliga deltagare
tagit sig ner till bilarna satte vi fart mot Bergforsen.
Där letade Erik fram ett par exemplar
av venhavre Trisetum spicatum ssp. spicatum.
Efter att alla sett det rara gräset gick vi en bit
längs vägen för att sedan vika av in till några
blöta myrar. Vid vägrenen sågs bland annat
späd ögontröst Euphrasia stricta var. tenuis,
nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum och
nordgröe Poa pratensis ssp. alpigena. Framme
vid den första blötmyren kunde man konstatera
att det skulle bli svårt att klara sig torrskodd
för de som inte hade höga stövlar. Men
vad gör man inte för att få se lite nya växter ?
Det blev en rad nya arter för resan och som
vanligt hittades det mesta av vad vi hade hop-
ABISKO 2011
Bild 7. Kolstarr Carex holostoma.
Foto : Patrik Engström.
pats få se. Odonvide Salix myrtilloides, strängstarr
Carex chordorrhiza, styltstarr Carex nigra
var. juncea, rundstarr Carex rotundata, dystarr
Carex limosa, vitstarr Carex livida, nordstarr
Carex lapponica, rostull Eriophorum russeolum
och dvärgtätört Pinguicula villosa för att
nämna några. Så var ännu än mycket lyckad
dag till ända.
Söndag 31 juli
Bilfärd till Riksgränsen där vi började ta oss
uppför branten till Katteråive. Men vi hann
inte särskilt långt innan Erik hittat kolstarr
Carex holostoma som dessutom växte på den
Svenska sidan. Mer tid åt nästa lokal som var
en näst intill lodrät bergvägg vid Råtjuvare
där det skulle växa fjällbrud Saxifraga cotyledon.
På vägen dit noterades brunrör Calamagrostis
purpurea, lapptåtel Vahlodea atropurpurea,
sumpstarr Carex magellanica, rundstarr
Carex rotundata, hultbräken Phegopteris connectilis
samt rikligt med fjällbräken Athyrium
distentifolium. Efter en stunds vandring längs
leden kunde man betrakta ” brudarna ” som
satt i klippbranten på Råtjuvare genom kikare.
Detta gjorde att tempot ökade något och vi
17

hade svårt att hålla oss när Erik sa att vi måste
vänta in de som inte haft lika bråttom. Men
till slut fick vi äntligen klartecken att bege oss
upp i branterna, vilket inte var så lätt som det
såg ut. Det växte gott om blommande fjällbrud
samt andra arter som exempelvis blågröe Poa
glauca, fjälldunört Epilobium hornemannii,
fjällhällebräcka Woodsia alpina, klippfingerört
Potentilla nivea ssp. chamissonis och rosenbinka
Erigeron borealis. Tillbaka vid bilarna
fick vi reda på att Torbjörn och Linda sett ett
fint exemplar av någon Botrychium, troligtvis
Botrychium boreale på förra lokalen vid Riksgränsen.
Vi åkte genast tillbaka för att titta på
celebriteten som mycket riktigt visade sig vara
ett stiligt exemplar av nordlåsbräken. Alla deltagarna
ville naturligtvis se den, särskilt som
den var en ny art för resan.
Nu var det dags att åka vidare till nästa och
för resan sista lokalen. När alla bilarna kommit
fram och parkerat började vandringen
upp mot Kärketjårro. På vägen mot första lokalen
där vi skulle se grizzlybräcka Boykinia
richardsonii noterades svedstarr Carex atrofusca,
svartstarr Carex atrata, norsknoppa
Gnaphalium norvegicum, fjällkvanne Angelica
archangelica, fjällveronika Veronica alpina
ssp. alpina, svarthö Bartsia alpina, fjälltimotej
Phleum alpinum samt en massa andra mer el-
18
ENGSTRÖM
Bild 8. Patrik
Engström, Gunilla
Tochtermann och
Eva Andersson på
Nissontjårro.
Foto : Åke Svensson.
ler mindre vanliga fjällväxter. Grizzlybräckan
stod i full blom och var rejält mycket större än
de saxifragor som växte i närheten. Nu delades
gruppen upp där de mest entusiastiska fortsatte
in i dalgången för att titta på rensvingel
Festuca prolifera som är en vivipar variant på
rödsvingel Festuca rubra. Innan vi nått upp
till det rara gräset som växte en bit upp i en
rasbrant noterades flera exemplar av fjällkrassing
Braya linearis. Rensvingeln växte där den
skulle och skiljde sig från Festuca rubra genom
sina håriga småax och att den var vivipar. Ett
stiligt gräs som man hoppas kan komma med
i MoSter (Nya Nordiska Floran) i någon framtida
reviderad upplaga. Nu återstod bara den
gemensamma avslutningsmiddag som Anna
lyckats få till stånd i Abisko östra. Hon hade
lyckats få någon lokal förmåga att servera oss
rökt Torneträskröding med mandelpotatis och
något skum gjort på Kalixlöjrom. Det blev en
delikat måltid vid ett långbord där samtliga
deltagare satt och pratade om den fantastiska
vecka som förflutit.
Stort tack till Charlotte Wigermo och Erik Ljungstrand
som gjorde det möjligt för oss att få uppleva
Torneträskområdets fantastiska kärlväxtflora.
Författarens E-post : botanikpatrik@gmail.com