26.06.2013 Views

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Denna gruppering baseras på data fram till 2006. Variationer i egenskaperna som<br />

orsakas <strong>av</strong> variationer och ändringar i bränslesammansättning etc. bör beaktas.<br />

I Nordsjö hamn (Finland), valdes <strong>flygaskor</strong> bort med hänsyn till variationer.<br />

6.3.1 Erfarenheter <strong>av</strong> bindemedlets inverkan på s/s-stabiliserade<br />

muddermassor<br />

Bindemedlets funktion vid s/s-behandling <strong>av</strong> massor är ju att stabilisera, dvs förbättra<br />

hållfasthet och deformationsegenskaperna. Olika bindemedel fungerar dock<br />

lite olika. GGBS (Merit 5000) ger en långsammare hållfasthetstillväxt än cement.<br />

Hållfasthetstillväxten med flygaska beror på flygaskans egenskaper, se <strong>av</strong>snitt 6.2<br />

men generellt har flygaskan en långsammare hållfasthetstillväxt än cement.<br />

När det gäller att minska lakningen <strong>av</strong> olika föroreningar är erfarenheterna varierande.<br />

Ofta används olika tillsatsmedel som är speciellt aktiva för olika kemiska<br />

ämnen. Exempel på detta är aktivt kol och järnsulfat för att binda olika organiska<br />

och oorganiska ämnen. Erfarenheten från bl a STABCON har visat att en ökad<br />

bindemedelsmängd totalt har samma effekt som att tillsätta t ex aktivt kol eller<br />

järnsulfid. Dessutom finns ett problem att homogenisera en liten mängd tillsatsmedel<br />

i en stor total volym. Merit 5000 egenskapen att kunna binda till sig vissa<br />

tungmetaller och även fosfor.<br />

Erfarenheten från ”Stable” projektet, Åbo hamn när det gäller bindemedlets inverkan<br />

på solidifiering <strong>av</strong> massorna, dvs lakningsegenskaperna är att man inte<br />

kunnat påvisa att det har någon påverkan.<br />

6.4 Hantering och lagring<br />

6.4.1 Hantering<br />

Flygaskan kommer direkt från förbränningsanläggningen i torr form och är då ett<br />

dammande material som bör hanteras i slutna system. Flygaskor har normalt ett<br />

högt pH (>10) och innehåller bl a kalciumoxid ( i varierande %-andel), dvs osläckt<br />

kalk. Osläckt kalk bildar i fuktat tillstånd kalciumhydroxid som verkar irriterande<br />

för ögon och andningsorgan.<br />

Normalt tillsätts 5-20 % vatten till flygaskan innan den transporteras från anläggningen<br />

för att undvika damning i samband med transporten. Vid tillsatts <strong>av</strong> vatten<br />

börjar flygaskan att härda och dess funktion som bindmedel försämras.<br />

Flygaskan har liknande innehåll och egenskaper som cement och Merit 5000 varför<br />

flygaskan bör hanteras på liknande sätt. För cement och Merit 5000 finns<br />

säkerhetsdatablad med information om bl a personlig skyddsutrustning.<br />

6.4.2 Lagring<br />

Flygaskan reagerar i kontakt med vatten och en härdningsprocess startar. Härdningen<br />

leder till att flygaskan klumpar ihop sig till större aggregat och i sin tur att<br />

kornstorlekssammansättningen ändras. Långvarig lagring kan medföra att<br />

flygaskans pH förändras genom att koldioxid adsorberas från luften. Även salt-<br />

20 <strong>av</strong> 22

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!