rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

MPa
14
12
10
8
6
4
2
0
Tryckhållfasthetsutveckling vs. härdningstid
VU
ME
7 14 28 90
Härdning, dagar
Figur 6.3 Härdningstidens betydelse för utveckling av tryckhållfasthet hos tillverkade
provkroppar, från Svedberg et al. (2008). VU=Vattenfall Uppsala och ME= Mälarenergi.
The importance of curing time for the development of compression strength in the
samples, from Svedberg et al. (2008). VU=Vattenfall Uppsala and ME= Mälarenergi.
Som tidigare nämndes påverkas våtlagrade flygaskors hållfasthetsegenskaper under
förvaring. Det är vanligt att flygaskor bevattnas i syfte att minska risken för damning.
Vattentillsats på 5–20 % vatten på TS flygaska är vanlig, men det förekommer
högre tillsatsmängder också. I figur 6.4 görs en sammanställning av tryckhållfasthetsvärden
hos ett stort antal flygaskor som har härdat i upp till 14 dygn. Flygaskorna
förvarades först med olika vattenkvot, från torrförvaring till våtförvaring.
Efter lagring tillverkades proverna som fick härda i upp till 14. Figuren visar att våtlagring
ger generellt låga tryckhållfasthetsvärden, medan flygaskor som förvarades
med låg vattenkvot gav generellt högre värden. Det bör noteras att trots våtlagring
finns det härdningskapacitet kvar och att vissa flygaskor har låg ursprunglig tryckhållfasthet.
Ramboll Finlands erfarenheter är att reaktiviteten hos en fuktad flygaska
minskar under de sex första månaderna för att sedan plana ut. Våtlagrade flygaskors
härdningsegenskaper kan förbättras med hjälp av exempelvis cementtillsats
eller återaktivering genom torkning och malning.
17 av 22