rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
• Stora Enso Fors<br />
• SCA Ortviken/Östrand<br />
• Holmen Paper, Br<strong>av</strong>iken<br />
• ÖvikEnergi/Umeå Energi (systeranläggningar)<br />
• E.ON, Örebro<br />
• Skelleftekraft (?)<br />
• Katrinefors Kraftvärme AB (KKAB)<br />
• Stora Enso AB Hylte<br />
Värmeverk producerar flygaska mellan oktober och maj. Mälarenergi Västerås,<br />
E.ON Örebro och Vattenfall Uppsala producerar tillsammans ca 76 000 ton<br />
flygaska per år. Panntyperna är FB (CFB, BFB) och pulver. Bränslet är generellt 65<br />
– 80 % trä och resten är torv. Undantaget är pulverpannan i Västerås som har 90<br />
% torv och resten kol. Fortum Värtan har 90-95 % kolbränsle och har full <strong>av</strong>sättning<br />
för den producerade kolflygaskan.<br />
Pappersindustrin producerar flygaska året runt, med en ca månads lång stopp.<br />
Panntypen är CFB, BFB och roster. Bränslesammansättningen varierar lite eftersom<br />
biobränsle och bioslam uppstår och bränns ofta i samma proportioner. Detta<br />
ger en förhållandevis homogen flygaska. De <strong>flygaskor</strong> som redovisas i denna inventering<br />
är Stora Enso Fors, Stora Enso Hylte, Holmen Br<strong>av</strong>iken och SCA<br />
Ortviken/Östrand. Den totala mängden flygaska som produceras är ca 90 000<br />
ton/år. SCA producerar ca 35 000 ton. På kort sikt har SCA full <strong>av</strong>sättning för sina<br />
<strong>flygaskor</strong> som konstruktionsmaterial i landfyllnad. Stora Enso Fors producerar ca<br />
2000 ton/år och har <strong>av</strong>sättning för ca 800 ton/år. Stora Enso Hylte producerar ca<br />
35 000 ton per år där bränslet är <strong>av</strong>loppsslam <strong>av</strong>svärtningsslam från egen anläggning.<br />
Hylte bruk har idag <strong>av</strong>sättning för flygaskan på egen deponi. Hylte ligger<br />
dock på ett långt transport<strong>av</strong>stånd, ca 60m mil, från Gävle men flygaskan kan<br />
vara intressant om den kan transporteras eftersom den produceras i stora volymer.<br />
Möjligt transportsätt är med tåg eftersom anläggningen ligger ca 50 m från<br />
järnvägsspår. Katrinefors Värmeverk i Mariestad använder slam och returpapper<br />
som bränsle. Katrinefors har idag <strong>av</strong>sättning för flygaskan på kommunens deponi<br />
men flygaskan kan vara intressant med hänsyn till relativt stora produktions<br />
volymerna, ca 13 000 ton per år. Transport<strong>av</strong>ståndet till Gävle är ca 35 mil.<br />
6.2 Flygaskans ursprung - bränsle, process m m<br />
Kännetecknande för en flygaska med hög kvalitet är sfäriska intakta partiklar med<br />
högt kristallint innehåll. En sämre flygaska kännetecknas <strong>av</strong> stora partiklar med<br />
hög porositet vilka kan adsorbera vatten. För att få en bra flygaska krävs höga<br />
förbränningstemperaturer (1500-1700 ºC ) och en snabb <strong>av</strong>kylning. Förbränning<br />
<strong>av</strong> biobränsle sker vid temperatur runt 800 ºC och det är ofta därför denna<br />
flygaska har sämre kvalitet än exempelvis en stenkolsaska.<br />
Alla <strong>flygaskor</strong> är basiska och består <strong>av</strong> flera olika mineraler. Vedaska består <strong>av</strong><br />
framför allt karbonater, fosfater och sulfater <strong>av</strong> kalium, kalcium, magnesium och<br />
järn. Kolaska består framför allt <strong>av</strong> oxider <strong>av</strong> kisel, aluminium, järn och mangan. I<br />
13 <strong>av</strong> 22
Change language