rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Flygaskors egenskaper/kvalitet<br />
Flygaskors egenskaper varierar beroende på panntyp och bränsle. De vanligaste<br />
panntyperna i Sverige är FB (fluidiserande bädd), pulver och roster. FB finns om<br />
cirkulerande (CFB) eller bubblande (BFB) panna. Bränslet som primärt är <strong>av</strong> intresse<br />
är biobränsle, torv och kol eller en blandning <strong>av</strong> dessa. Bränslesammansättningen<br />
varierar säsongsvis och mellan olika värmeverk. Kolflygaska används<br />
internationellt tack vare att den har liknande härdningsegenskaper som cement<br />
och jämn kvalitet. Hantering och lagring är ytterligare viktiga faktorer som påverkar<br />
<strong>flygaskor</strong>s egenskaper. En viktig förutsättning för att <strong>flygaskor</strong> ska bibehålla<br />
ursprungliga härdningsegenskaper är att dessa tas ut och förvaras torra. Förvaring<br />
<strong>av</strong> befuktade <strong>flygaskor</strong> medför att härdningskapaciteten minskar med tiden. Hur<br />
snabbt härdningskapaciteten minskar varierar mellan olika <strong>flygaskor</strong>. Vissa askor<br />
är snabbhärdande och härdningskapaciteten <strong>av</strong>tar inom timmar efter tillsats <strong>av</strong><br />
vatten. Andra <strong>flygaskor</strong> påverkas långsammare och kan bibehålla stor del <strong>av</strong> sin<br />
ursprungliga härdningskapacitet i månader. Mängden vatten som tillsätts har betydelse,<br />
ju större mängd desto snabbare minskning <strong>av</strong> härdningskapacitet. Hur<br />
härdningsegenskaperna minskar med tiden är askspecifika och bör utredas för<br />
respektive aska som ska våtlagras innan användning som bindemedel. Härdningskapaciteten<br />
hos våtlagrad flygaska kan höjas genom tillsats <strong>av</strong> en aktivator som<br />
exempelvis cement, Mácsik et al. (2004) och Svedberg et al. (2008).<br />
Tillgång<br />
Mängden aska per bruk/värmeverk kan variera från några tusen ton till > 50 000<br />
ton per år. Till stabilisering <strong>av</strong> 1 million kubikmeter muddermassor krävs det<br />
mellan 100 000 ton till 200 000 ton bindemedel. Om askor ersätter 30 % <strong>av</strong><br />
bindemedelsmängden behövs det 30 000 ton till 60 000 ton flygaska per Mm 3 . En<br />
förutsättning för effektivt nyttjande <strong>av</strong> <strong>flygaskor</strong> som bindemedel i större projekt<br />
är därför att flera askleverantörer kan leverera och att askorna kan ersätta varandra<br />
som bindemedel utan negativ påverkan på slutprodukten, dvs konstruktionen.<br />
6.1 Materialurval<br />
Bränslet som är <strong>av</strong> intresse är biobränslen, bioslam (pappersindustrin), torv och<br />
kol eller en kombination <strong>av</strong> dessa. Enbart större pappersindustrier och värmeverk<br />
är askproducenter som bedöms ha kapacitet att leverera lämpliga <strong>flygaskor</strong> till<br />
större stabiliseringsprojekt. I inventeringen <strong>av</strong> <strong>flygaskor</strong> ingick askleverantörer<br />
från Hylte i söder till Skellefteå i norr. Baserat på denna inventering valdes lämpliga<br />
<strong>flygaskor</strong> ut för laboratorieundersökning. Materialegenskaper, tillgång och <strong>av</strong>stånd<br />
till Gävle Hamn var de faktorer som styrde valet <strong>av</strong> <strong>flygaskor</strong> till laboratorieundersökningen.<br />
Askleverantörer, volymer, bränslen redovisas i detalj i Bilaga 3. I inventeringen<br />
ingick följande <strong>flygaskor</strong>:<br />
• Mälarenergi, Västerås (två <strong>flygaskor</strong>)<br />
• Fortum Värme<br />
• Vattenfall Uppsala<br />
12 <strong>av</strong> 22
Change language