26.06.2013 Views

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

5.2 Föroreningsinnehåll<br />

De översta sedimentlagren i inseglingsrännan är påverkade <strong>av</strong> den industriella<br />

verksamheten som har bedrivits i området och sedimentets innehåll <strong>av</strong> föroreningar<br />

har undersökts vid flera tillfällen, se figur 5.1 (sjökort). Industriell påverkan<br />

kan förväntas så långt tillbaka som ca 120 år vilket motsvarar ett sedimentskikt<br />

om ca 75 cm om sedimentationshastigheten sätts till i genomsnitt 6 mm/år. Höga<br />

halter <strong>av</strong> miljöstörande ämnen finns enligt undersökning endast i översta sedimentlagret<br />

(ca 0-30 cm) och påverkan minskar därunder till ca 75 cm där bakgrundshalter<br />

återfinns.<br />

Resultaten från sedimentundersökningarna visar att översta sedimentlagret är<br />

påverkat <strong>av</strong> metaller, PAH:er och PCB:er. Ut<strong>av</strong> de analyserade metallerna är det<br />

höga halter <strong>av</strong> zink (Zn), kvicksilver (Hg), krom (Cr), koppar (Cu), kadmium (Cd),<br />

bly (Pb) samt arsenik (As). Uppmätta halter <strong>av</strong> dioxiner och Cesium (Cs) är låga.<br />

De tennorganiska föreningarna (framför allt TBT) uppvisar halter som är normala i<br />

ett område som trafikeras <strong>av</strong> sjötransporter. TBT-halterna har jämförts med finska<br />

riktlinjer då det saknas svenska bedömningsgrunder för tennorganiska föreningar.<br />

Enligt de finska bedömningsgrunderna behöver halter över 200 μg/kg TS (normaliserat<br />

värde, korrigerat värde så att den motsvarar halten i ett standardsediment)<br />

särskilt omhändertas. Uppmätta halter i inseglingsrännan ligger alla under 100<br />

μg/kg TS utom ett prov. I bilaga 2 jämförs föroreningshalterna i Gävle hamn med<br />

ett genomsnitt <strong>av</strong> föroreningshalter i svenska hamnar för att visa att sedimenten i<br />

Gävle hamn är representativa.<br />

5.3 Erfarenheter <strong>av</strong> sedimentets inverkan på s/s-stabiliserade<br />

muddermassor<br />

I Finland finns erfarenheter sedan 15 år tillbaka <strong>av</strong> flera genomförda projekt där<br />

s/s-metoden har tillämpats. Ett <strong>av</strong> de senaste projekten är ”Stable” i Åbo hamn<br />

som är ett EU-Life projekt 1 .<br />

Resultaten från laboratorietester som genomförts i projektet visar att olika typer<br />

<strong>av</strong> sediment har en tydlig påverkan på stabiliseringen. Följande egenskaper har en<br />

påvisad effekt:<br />

• organisk halt<br />

• kornstorleksfördelningen<br />

• vattenkvot<br />

En hög organisk halt, hög vattenkvot och mycket finmaterial ger försämrad stabilisering.<br />

Vid jämförelse mellan hur stor påverkan de olika parametrarna hade konstaterades<br />

att den organiska halten hade större påverkan på stabiliseringen än<br />

vattenkvoten.<br />

När det gäller solidifiering <strong>av</strong> massorna, dvs lakningsegenskaperna så har man<br />

genom laboratorietesterna inte kunnat påvisa att sedimentets egenskaper har<br />

någon påverkan.<br />

1 LIFE06 ENV/FIN/000195, http://projektit.ramboll.fi/life/stable/<br />

10 <strong>av</strong> 22

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!