rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

More documents

Recommendations

Info

Tabell 4.1 Exempel på olika skeden i s/s-metoden samt aktuella kapitel i miljöbalken Example of different stages in the s/s method and chapters in question in the Environmental Code. Skede i Muddring Blandning med processen cement (är en (delmoment) behandling av muddermassorna * Byggande av själva konstruktionen ) Aktuella Vattenverksamhet Miljöfarlig verk- Miljöfarlig verksamhet kapitel enligt (11 kap) samhet eller vattenverksam- miljöbalken (9 kap) het, beroende på var konstruktionen placeras (9 el. 11 kap) *) behandling av avfall 4.3.2 Bedömningsgrunder I dagsläget finns inga riktvärden för återvinning av avfall i samband med anläggningsarbeten. De gränsvärden som ofta används för bedömning av lakningstester är gränsvärden för deponi trots att gränsvärdena avser deponering och inte återvinning. Naturvårdsverket har tagit fram en handbok, Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, 2010:1, som avser att förenkla bedömningen av den aktuella rättsliga processen kring användning av avfall i just anläggningsarbeten. I handboken anges nivåer för mindre än ringa risk där en anmälan normalt inte behöver göras. 4.3.3 Avgjorda prövningar för s/s-metoden Några exempel på hamnar som har sökt tillstånd för att använda s/s-metoden för omhändertagande och återvinning av muddermassor är Gävle Hamn AB och Oxelösunds Hamn AB. Gävle Hamn AB fick tillstånd år 2008 i första instans som var miljödomstolen. Oxelösunds Hamn AB fick tillstånd i miljödomstolen att använda s/s-metoden för anläggande av en ny hamn vid Stegeludden år 2008. Domen överklagades av bl a Länsstyrelsen Södermanlands län togs upp för förhandling i miljööverdomstolen maj 2009. I domslut aug 2009 fastslog MÖD att Oxelösunds Hamn AB får tillstånd att använda s/s-metoden. 5. Sediment I Gävle hamn planeras ett muddringsföretag av 1 miljon m 3 muddermassor. Sedimenten som skall muddras är förorenade med metaller, PAH:er mm och anses vara representativa för flertalet svenska hamnar, se 5.2. 5.1 Geoteknisk klassificering Sedimentet i inseglingsrännan till Gävle hamn består primärt av postglacial gyttjelera och lergyttja som underlagras av glaciallera. Den postglaciala gyttjeleran är svart och reducerad i ytan och övergår successivt till diffus till tydligt 8 av 22
laminerad grågrön postglacial gyttjelera/lergyttja. De ytligaste sedimentlagren är mycket lösa och håller normalt en hög vattenhalt (ca 80%). Figur 5.1 Provtagningspunkter för undersökningar av föroreningshalter i sediment i inseglingsrännan. Sampling points for surveys regarding pollution levels in sediments in the entry channel of the port of Gävle. Vattenfall Research & Development (VRD) har under 2009 gjort en geoteknisk klassificering av sedimentprover från inloppet till Gävle hamn. Sedimentproverna är tagna på 0-30 cm. Resultaten har sammanställts nedan. Tabell 5.1 Geoteknisk klassificering av sediment. Geotechnical classification of sediments. Sediment nr: 2 3 Skrymdensitet [t/m 3 ] 1,1 1,1 Glödgningsförlust (LOI) [%] 17 14 Vattenkvot [%] 374, 79 329, 77 Odränerad skjuvhållfasthet [kPa] 0,03 0,07 Konflytgräns [%] 201 178 pH 7,3 7,0 Elektrisk konduktivitet (mS/cm) 397 375 9 av 22
Page 1:
MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1
Page 5 and 6:
Förord VÄRMEFORSK Föreliggande p
Page 7 and 8:
Abstract VÄRMEFORSK Under kommande
Page 9 and 10:
Sammanfattning VÄRMEFORSK Under de
Page 11 and 12:
Executive Summary VÄRMEFORSK Backg
Page 13 and 14:
VÄRMEFORSK sary compressive streng
Page 15 and 16:
VÄRMEFORSK great interest in the s
Page 17:
Innehållsförteckning VÄRMEFORSK
Page 20 and 21:
VÄRMEFORSK För att utvärdera de
Page 22 and 23:
VÄRMEFORSK Figur 2.2 Förväntade
Page 24 and 25:
VÄRMEFORSK Figur 2.3 Principskiss
Page 26 and 27:
VÄRMEFORSK Objekt År s/s Föroren
Page 28 and 29:
VÄRMEFORSK Bærum I Bærums kommun
Page 30 and 31:
VÄRMEFORSK Samtliga prover har und
Page 32 and 33:
VÄRMEFORSK Resultat för ytterliga
Page 34 and 35: VÄRMEFORSK Av de övriga resterna
Page 36 and 37: VÄRMEFORSK 3. bindemedel beståend
Page 38 and 39: VÄRMEFORSK 4.1.3 Karaktärisering
Page 40 and 41: VÄRMEFORSK 4.1.4 Miljömässig kar
Page 42 and 43: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 44 and 45: VÄRMEFORSK För examensarbetet (Fo
Page 46 and 47: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 48 and 49: VÄRMEFORSK Figur 4.8 Typiskt betee
Page 50 and 51: VÄRMEFORSK Cu-halt (mg/kg TS) 0,14
Page 52 and 53: VÄRMEFORSK Zn-halt (mg/kg TS) 0,25
Page 54 and 55: VÄRMEFORSK Efter 91 dygn låg den
Page 56 and 57: VÄRMEFORSK Bindemedelsmängd, kg/m
Page 58 and 59: VÄRMEFORSK I inventeringen av flyg
Page 60 and 61: VÄRMEFORSK 6 Potentialbedömning P
Page 62 and 63: VÄRMEFORSK meabilitet hos lera < 1
Page 64 and 65: VÄRMEFORSK som är nivå för mind
Page 66 and 67: VÄRMEFORSK Något klart samband me
Page 68 and 69: VÄRMEFORSK massor är Gävle Hamn
Page 70 and 71: VÄRMEFORSK CaO-halt ger högre try
Page 72 and 73: VÄRMEFORSK Bindemedelsleverantöre
Page 74 and 75: VÄRMEFORSK 9 Litteraturreferenser
Page 76 and 77: Innehållsförteckning 1. Syfte och
Page 78 and 79: lir rätt blandning. För att gräv
Page 80 and 81: etc., så är det oftast endast nå
Page 82 and 83: Dimensioneringen av geokonstruktion
Page 86 and 87: 5.2 Föroreningsinnehåll De övers
Page 88 and 89: Flygaskors egenskaper/kvalitet Flyg
Page 90 and 91: likhet med ved- och torvaska ingår
Page 92 and 93: Torrdensitet ρ 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1
Page 94 and 95: Tryckhållfasthet, MPa 14 12 10 8 6
Page 96 and 97: Denna gruppering baseras på data f
Page 98 and 99: Figur 6.6 Tryckhållfastheten för
Page 100 and 101: A1 A2 A3 Totalt SCA Ortviken/ Östr
Page 102 and 103: 2. Kornfördelning, sediment Figur
Page 104 and 105: 3. Kornfördelning askor Figur 3. K
Page 106 and 107: Figur 5. Kornfördelningskurva Aska
Page 112 and 113: 4. Tryckhållfasthet, densitet och
Page 114 and 115: Figur 12. Permeabilitetsutveckling
Page 118 and 119: 5.2 Stabiliserat sediment 3 Figur 1
Page 124: Lakning L/S=10, Gävle hamn sedimen
show all

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?