rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

More documents

Recommendations

Info

etc., så är det oftast endast några få som väljs i dagens läge. De vanligaste geokonstruktionerna som används idag är spont-, pål- och stödmurskonstruktioner i kajer. Eftersom expansionen av hamnområden vanligtvis sker i samband med utfyllning blir masstabilisering (beskrivs nedan) också en allt vanligare metod vid utformning av geokonstruktioner för terminalytor. Inom hamnområden bedrivs många olika verksamheter och dagligen belastas dessa områden med stora laster. Dessa laster uppkommer både från verksamheten i vattnet och på land. Lasterna på land kommer från t.ex. kranar, grensletruckar, containrar, transportfordon och byggnader. Ett typexempel på ett hamnområde med olika belastningsnivåer illustreras i figur 3.1. För att grovt förenkla kan dessa olika belastningsnivåer indelas i tre nivåer, dvs. normal/tung vägtrafik (BEL. 1), lätt/tung hamnverksamhet (BEL. 2) och extremt tung hamnverksamhet (BEL. 3). De största lasterna (BEL. 3) finns oftast på och nära kajen, t.ex. kranar, medan de mindre lasterna t.ex. personbilar och byggnader brukar finnas längre bort från kajen. Vanliga lastnivåer inom BEL1 är ≤ 2 ton/m 2 medan lasterna intill kajen brukar vara i storleksordning 2-4 ton/m 2 i BEL 2 medan lasterna vid extrem tung hamnverksamhet är av storleksordningen 4–7 ton/m 2 . Lasterna kan dock vara mycket större. Stabiliserade/solidifierade förorenade muddermassor kan användas i olika geokonstruktioner på olika sätt och i olika omfattning. Det finns en flexibilitet i användningen som gör att metoden kan vara lämplig i många fall. I figur 3.2 och figur 3.3 visas två exempel på hur de behandlade muddermassorna kan användas i geokonstruktioner. I det ena fallet, figur 3.2, har uppbyggnaden av ytan bakom spontkajen från fasta bottenlager till överbyggnaden utförts med behandlade muddermassor (gröna i figuren). I det andra fallet, figur 3..3, visas exempel på uppbyggnaden bakom en sprängstensvall (grundlagd på fast botten). I en dylik tillämpning kan ostabiliserad jord (t.ex. lera) vara kvar under de behandlade muddermassorna (grönt i figuren) under förutsättning att krav avseende deformation/sättningar uppfylls. Figur 3.1 Exempel på olika lastnivåer vid en kajkonstruktion. Examples of different load levels in a quay construction. 4 av 22
Figur 3.2 Exempel på geokonstruktion med stabiliserade/solidifierade muddermassor bakom en spontkaj. Example of a geotechnical construction with stabilized and solidified dredged material behind a groove quay. Figur 3.3 Exempel på geokonstruktion med stabiliserade/solidifierade muddermassor bakom en pålkaj med sprängstensvall. Example of a geotechnical construction with stabilized and solidified dredged material behind a pole quay with excavated embankment. Vid utbyggnad av nya hamnområden skapas ofta stora ytor för containeruppställning, bulkmaterial, enklare byggnader etc. samt körytor. Dessa ytor kan ligga på relativt stora avstånd från en kajkonstruktion och ge möjlighet för nyttiggörande av mycket stora volymer stabiliserade/solidifierade massor. 5 av 22
Page 1:
MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1
Page 5 and 6:
Förord VÄRMEFORSK Föreliggande p
Page 7 and 8:
Abstract VÄRMEFORSK Under kommande
Page 9 and 10:
Sammanfattning VÄRMEFORSK Under de
Page 11 and 12:
Executive Summary VÄRMEFORSK Backg
Page 13 and 14:
VÄRMEFORSK sary compressive streng
Page 15 and 16:
VÄRMEFORSK great interest in the s
Page 17:
Innehållsförteckning VÄRMEFORSK
Page 20 and 21:
VÄRMEFORSK För att utvärdera de
Page 22 and 23:
VÄRMEFORSK Figur 2.2 Förväntade
Page 24 and 25:
VÄRMEFORSK Figur 2.3 Principskiss
Page 26 and 27:
VÄRMEFORSK Objekt År s/s Föroren
Page 28 and 29:
VÄRMEFORSK Bærum I Bærums kommun
Page 30 and 31: VÄRMEFORSK Samtliga prover har und
Page 32 and 33: VÄRMEFORSK Resultat för ytterliga
Page 34 and 35: VÄRMEFORSK Av de övriga resterna
Page 36 and 37: VÄRMEFORSK 3. bindemedel beståend
Page 38 and 39: VÄRMEFORSK 4.1.3 Karaktärisering
Page 40 and 41: VÄRMEFORSK 4.1.4 Miljömässig kar
Page 42 and 43: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 44 and 45: VÄRMEFORSK För examensarbetet (Fo
Page 46 and 47: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 48 and 49: VÄRMEFORSK Figur 4.8 Typiskt betee
Page 50 and 51: VÄRMEFORSK Cu-halt (mg/kg TS) 0,14
Page 52 and 53: VÄRMEFORSK Zn-halt (mg/kg TS) 0,25
Page 54 and 55: VÄRMEFORSK Efter 91 dygn låg den
Page 56 and 57: VÄRMEFORSK Bindemedelsmängd, kg/m
Page 58 and 59: VÄRMEFORSK I inventeringen av flyg
Page 60 and 61: VÄRMEFORSK 6 Potentialbedömning P
Page 62 and 63: VÄRMEFORSK meabilitet hos lera < 1
Page 64 and 65: VÄRMEFORSK som är nivå för mind
Page 66 and 67: VÄRMEFORSK Något klart samband me
Page 68 and 69: VÄRMEFORSK massor är Gävle Hamn
Page 70 and 71: VÄRMEFORSK CaO-halt ger högre try
Page 72 and 73: VÄRMEFORSK Bindemedelsleverantöre
Page 74 and 75: VÄRMEFORSK 9 Litteraturreferenser
Page 76 and 77: Innehållsförteckning 1. Syfte och
Page 78 and 79: lir rätt blandning. För att gräv
Page 82 and 83: Dimensioneringen av geokonstruktion
Page 84 and 85: Tabell 4.1 Exempel på olika skeden
Page 86 and 87: 5.2 Föroreningsinnehåll De övers
Page 88 and 89: Flygaskors egenskaper/kvalitet Flyg
Page 90 and 91: likhet med ved- och torvaska ingår
Page 92 and 93: Torrdensitet ρ 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1
Page 94 and 95: Tryckhållfasthet, MPa 14 12 10 8 6
Page 96 and 97: Denna gruppering baseras på data f
Page 98 and 99: Figur 6.6 Tryckhållfastheten för
Page 100 and 101: A1 A2 A3 Totalt SCA Ortviken/ Östr
Page 102 and 103: 2. Kornfördelning, sediment Figur
Page 104 and 105: 3. Kornfördelning askor Figur 3. K
Page 106 and 107: Figur 5. Kornfördelningskurva Aska
Page 112 and 113: 4. Tryckhållfasthet, densitet och
Page 114 and 115: Figur 12. Permeabilitetsutveckling
Page 118 and 119: 5.2 Stabiliserat sediment 3 Figur 1
Page 124: Lakning L/S=10, Gävle hamn sedimen
show all

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?