rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
etc., så är det oftast endast några få som väljs i dagens läge. De vanligaste geokonstruktionerna<br />
som används idag är spont-, pål- och stödmurskonstruktioner i<br />
kajer. Eftersom expansionen <strong>av</strong> hamnområden vanligtvis sker i samband med utfyllning<br />
blir masstabilisering (beskrivs nedan) också en allt vanligare metod vid<br />
utformning <strong>av</strong> geokonstruktioner för terminalytor.<br />
Inom hamnområden bedrivs många olika verksamheter och dagligen belastas<br />
dessa områden med stora laster. Dessa laster uppkommer både från verksamheten<br />
i vattnet och på land. Lasterna på land kommer från t.ex. kranar, grensletruckar,<br />
containrar, transportfordon och byggnader. Ett typexempel på ett hamnområde<br />
med olika belastningsnivåer illustreras i figur 3.1. För att grovt förenkla<br />
kan dessa olika belastningsnivåer indelas i tre nivåer, dvs. normal/tung vägtrafik<br />
(BEL. 1), lätt/tung hamnverksamhet (BEL. 2) och extremt tung hamnverksamhet<br />
(BEL. 3). De största lasterna (BEL. 3) finns oftast på och nära kajen, t.ex. kranar,<br />
medan de mindre lasterna t.ex. personbilar och byggnader brukar finnas längre<br />
bort från kajen. Vanliga lastnivåer inom BEL1 är ≤ 2 ton/m 2 medan lasterna intill<br />
kajen brukar vara i storleksordning 2-4 ton/m 2 i BEL 2 medan lasterna vid extrem<br />
tung hamnverksamhet är <strong>av</strong> storleksordningen 4–7 ton/m 2 . Lasterna kan dock<br />
vara mycket större.<br />
Stabiliserade/solidifierade förorenade muddermassor kan användas i olika geokonstruktioner<br />
på olika sätt och i olika omfattning. Det finns en flexibilitet i användningen<br />
som gör att metoden kan vara lämplig i många fall. I figur 3.2 och<br />
figur 3.3 visas två exempel på hur de behandlade muddermassorna kan användas<br />
i geokonstruktioner. I det ena fallet, figur 3.2, har uppbyggnaden <strong>av</strong> ytan bakom<br />
spontkajen från fasta bottenlager till överbyggnaden utförts med behandlade<br />
muddermassor (gröna i figuren). I det andra fallet, figur 3..3, visas exempel på<br />
uppbyggnaden bakom en sprängstensvall (grundlagd på fast botten). I en dylik<br />
tillämpning kan ostabiliserad jord (t.ex. lera) vara kvar under de behandlade<br />
muddermassorna (grönt i figuren) under förutsättning att kr<strong>av</strong> <strong>av</strong>seende deformation/sättningar<br />
uppfylls.<br />
Figur 3.1 Exempel på olika lastnivåer vid en kajkonstruktion.<br />
Examples of different load levels in a quay construction.<br />
4 <strong>av</strong> 22
Change language