rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

5 Behov och tillgång på lämpliga flygaskor
5.1 Potentiellt behov av flygaskor som komponent i bindemedel
VÄRMEFORSK
Storskalig användning av flygaskor som bindemedel ställer krav på kvalitet och mängd
och leverans. Behovet av flygaska till ett större projekt kan bli mellan 50 000–100 000
ton på kort tid. Bindemedelsmängden ligger mellan 100–300 kg/m 3 . I ett mindre s/sprojekt
där 20 000–30 000 m 3 muddermassor ska behandlas är behovet av bindemedel
2000–9000 ton varav ca en tredjedel uppskattningsvis kan utgöras av flygaska.
För att kunna leverera flygaska som bindemedel till ett hamnprojekt krävs det därmed
stora volymer. Enstaka flygaskproducenter har begränsade möjligheter att kunna leverera
dessa volymer. Flera producenter av flygaska kan gå samman och utföra laboratorietester
och verifiera stabiliseringseffekten för olika recept på bindemedel.
5.2 Tillgänglighet av flygaskor – en inventering
I den utförda inventeringen, se bilaga 1, har tolv olika flygaskor ingått,. Vilka de tolv
olika flygaskorna är framgår av tabell 5.1. De flygaskor som ingått i laboratorieförsöken
har markerats med grönt raster. Bränslet som är av intresse är biobränslen, bioslam
(pappersindustrin), torv och kol eller en kombination av dessa. Enbart större pappersindustrier
och värmeverk är askproducenter som bedöms ha kapacitet att leverera lämpliga
flygaskor till större stabiliseringsprojekt. Produktionen av flygaska i värmeverk
sker generellt mellan oktober och maj, medan pappersindustrin har produktion under
hela året med enbart kortare avbrott. Mängden flygaska per bruk varierar mellan några
tusen ton per år till 30 000 ton/år. Flertalet av de inventerade askorna är tidigare
undersökta med avseende på tekniska egenskaper.
Flygaskorna kartlades med avseende på bränsle, panna, producerade volymer, lagring
(kapacitet, metod med mera) och flygaskans kvalitet.
Flygaskors egenskaper varierar beroende på panntyp och bränsle. De vanligaste panntyperna
i Sverige är FB (fluidiserande bädd), pulver och roster. FB finns om cirkulerande
(CFB), bubblande (BFB) panna och trycksatta pannor (PFBC), se även bilaga 1.
Bränslesammansättningen varierar säsongsvis och mellan olika värmeverk. Kolflygaska
används internationellt som bindemedel tack vare att den har liknande härdningsegenskaper
som cement och framför allt jämn kvalitet. Hantering och lagring är ytterligare
viktiga faktorer som påverkar flygaskors egenskaper.
En viktig förutsättning för att flygaskor ska bibehålla ursprungliga härdningsegenskaper
är att dessa förvaras torra. Förvaring av befuktade flygaskor medför att härdningskapaciteten
minskar med tiden. Hur mycket och hur snabbt härdningskapaciteten minskar
varierar mellan olika flygaskor. Vissa askor är snabbhärdande och härdningskapaciteten
avtar redan inom några timmar efter tillsats av vatten. Andra flygaskor påverkas långsammare
och kan bibehålla stor del av sin ursprungliga härdningskapacitet i månader.
39