rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

More documents

Recommendations

Info

VÄRMEFORSK Bindemedelsmängd, kg/m3 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Tryckhållfasthet ca 110 - 120 kPa, efter 56 dygn 120 kg/m3 120 kg/m3 150 kg/m3 150 kg/m3 150 kg/m3 180 kg/m3 180 kg/m3 A8 (Lagrad) A7 (Torr) A1 (Lagrad) A1 (Torr Cement Figur 4.18 En sammanställning av prov som har tryckhållfasthet på ca 110–120 kPa efter 56 dygns härdning. A summary of samples having a compression strength of 110-120 kPa after 56 days curing. 38
5 Behov och tillgång på lämpliga flygaskor 5.1 Potentiellt behov av flygaskor som komponent i bindemedel VÄRMEFORSK Storskalig användning av flygaskor som bindemedel ställer krav på kvalitet och mängd och leverans. Behovet av flygaska till ett större projekt kan bli mellan 50 000–100 000 ton på kort tid. Bindemedelsmängden ligger mellan 100–300 kg/m 3 . I ett mindre s/sprojekt där 20 000–30 000 m 3 muddermassor ska behandlas är behovet av bindemedel 2000–9000 ton varav ca en tredjedel uppskattningsvis kan utgöras av flygaska. För att kunna leverera flygaska som bindemedel till ett hamnprojekt krävs det därmed stora volymer. Enstaka flygaskproducenter har begränsade möjligheter att kunna leverera dessa volymer. Flera producenter av flygaska kan gå samman och utföra laboratorietester och verifiera stabiliseringseffekten för olika recept på bindemedel. 5.2 Tillgänglighet av flygaskor – en inventering I den utförda inventeringen, se bilaga 1, har tolv olika flygaskor ingått,. Vilka de tolv olika flygaskorna är framgår av tabell 5.1. De flygaskor som ingått i laboratorieförsöken har markerats med grönt raster. Bränslet som är av intresse är biobränslen, bioslam (pappersindustrin), torv och kol eller en kombination av dessa. Enbart större pappersindustrier och värmeverk är askproducenter som bedöms ha kapacitet att leverera lämpliga flygaskor till större stabiliseringsprojekt. Produktionen av flygaska i värmeverk sker generellt mellan oktober och maj, medan pappersindustrin har produktion under hela året med enbart kortare avbrott. Mängden flygaska per bruk varierar mellan några tusen ton per år till 30 000 ton/år. Flertalet av de inventerade askorna är tidigare undersökta med avseende på tekniska egenskaper. Flygaskorna kartlades med avseende på bränsle, panna, producerade volymer, lagring (kapacitet, metod med mera) och flygaskans kvalitet. Flygaskors egenskaper varierar beroende på panntyp och bränsle. De vanligaste panntyperna i Sverige är FB (fluidiserande bädd), pulver och roster. FB finns om cirkulerande (CFB), bubblande (BFB) panna och trycksatta pannor (PFBC), se även bilaga 1. Bränslesammansättningen varierar säsongsvis och mellan olika värmeverk. Kolflygaska används internationellt som bindemedel tack vare att den har liknande härdningsegenskaper som cement och framför allt jämn kvalitet. Hantering och lagring är ytterligare viktiga faktorer som påverkar flygaskors egenskaper. En viktig förutsättning för att flygaskor ska bibehålla ursprungliga härdningsegenskaper är att dessa förvaras torra. Förvaring av befuktade flygaskor medför att härdningskapaciteten minskar med tiden. Hur mycket och hur snabbt härdningskapaciteten minskar varierar mellan olika flygaskor. Vissa askor är snabbhärdande och härdningskapaciteten avtar redan inom några timmar efter tillsats av vatten. Andra flygaskor påverkas långsammare och kan bibehålla stor del av sin ursprungliga härdningskapacitet i månader. 39
Page 1:
MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1
Page 5 and 6: Förord VÄRMEFORSK Föreliggande p
Page 7 and 8: Abstract VÄRMEFORSK Under kommande
Page 9 and 10: Sammanfattning VÄRMEFORSK Under de
Page 11 and 12: Executive Summary VÄRMEFORSK Backg
Page 13 and 14: VÄRMEFORSK sary compressive streng
Page 15 and 16: VÄRMEFORSK great interest in the s
Page 17: Innehållsförteckning VÄRMEFORSK
Page 20 and 21: VÄRMEFORSK För att utvärdera de
Page 22 and 23: VÄRMEFORSK Figur 2.2 Förväntade
Page 24 and 25: VÄRMEFORSK Figur 2.3 Principskiss
Page 26 and 27: VÄRMEFORSK Objekt År s/s Föroren
Page 28 and 29: VÄRMEFORSK Bærum I Bærums kommun
Page 30 and 31: VÄRMEFORSK Samtliga prover har und
Page 32 and 33: VÄRMEFORSK Resultat för ytterliga
Page 34 and 35: VÄRMEFORSK Av de övriga resterna
Page 36 and 37: VÄRMEFORSK 3. bindemedel beståend
Page 38 and 39: VÄRMEFORSK 4.1.3 Karaktärisering
Page 40 and 41: VÄRMEFORSK 4.1.4 Miljömässig kar
Page 42 and 43: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 44 and 45: VÄRMEFORSK För examensarbetet (Fo
Page 46 and 47: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 48 and 49: VÄRMEFORSK Figur 4.8 Typiskt betee
Page 50 and 51: VÄRMEFORSK Cu-halt (mg/kg TS) 0,14
Page 52 and 53: VÄRMEFORSK Zn-halt (mg/kg TS) 0,25
Page 54 and 55: VÄRMEFORSK Efter 91 dygn låg den
Page 58 and 59: VÄRMEFORSK I inventeringen av flyg
Page 60 and 61: VÄRMEFORSK 6 Potentialbedömning P
Page 62 and 63: VÄRMEFORSK meabilitet hos lera < 1
Page 64 and 65: VÄRMEFORSK som är nivå för mind
Page 66 and 67: VÄRMEFORSK Något klart samband me
Page 68 and 69: VÄRMEFORSK massor är Gävle Hamn
Page 70 and 71: VÄRMEFORSK CaO-halt ger högre try
Page 72 and 73: VÄRMEFORSK Bindemedelsleverantöre
Page 74 and 75: VÄRMEFORSK 9 Litteraturreferenser
Page 76 and 77: Innehållsförteckning 1. Syfte och
Page 78 and 79: lir rätt blandning. För att gräv
Page 80 and 81: etc., så är det oftast endast nå
Page 82 and 83: Dimensioneringen av geokonstruktion
Page 84 and 85: Tabell 4.1 Exempel på olika skeden
Page 86 and 87: 5.2 Föroreningsinnehåll De övers
Page 88 and 89: Flygaskors egenskaper/kvalitet Flyg
Page 90 and 91: likhet med ved- och torvaska ingår
Page 92 and 93: Torrdensitet ρ 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1
Page 94 and 95: Tryckhållfasthet, MPa 14 12 10 8 6
Page 96 and 97: Denna gruppering baseras på data f
Page 98 and 99: Figur 6.6 Tryckhållfastheten för
Page 100 and 101: A1 A2 A3 Totalt SCA Ortviken/ Östr
Page 102 and 103: 2. Kornfördelning, sediment Figur
Page 104 and 105: 3. Kornfördelning askor Figur 3. K
Page 106 and 107:
Figur 5. Kornfördelningskurva Aska
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
4. Tryckhållfasthet, densitet och
Page 114 and 115:
Figur 12. Permeabilitetsutveckling
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
5.2 Stabiliserat sediment 3 Figur 1
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124:
Lakning L/S=10, Gävle hamn sedimen
show all

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?