rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

VÄRMEFORSK
Efter 91 dygn låg den lägsta tryckhållfastheten för blandningarna på ca 300 kPa för
sediment 2 och ca 400 kPa för sediment 3 och erhölls med A2. Det bör dock påpekas att
resultaten i fält troligtvis kommer att bli lägre än i labb. En uppskattning är att labbvärdena
kan halveras för att erhålla fältmässiga värden.
Härdningsreaktionerna påvisas tydligt då hållfasthetsvärdena ökar mellan 28 och 91
dygn. För samtliga blandningar utom då A3 (Fortum) ingår ligger ökningen på ca 1,9
gånger. Då A3 används ökar hållfastheten upp till 2,5 gånger, se figur 4.3. I A3 finns
gips och CaCO3 istället för CaO från avsvavlingsåterstoden vilket är en skillnad jämfört
med övriga flygaskor, se bilaga 1.
En analys av permeabilitetsresultaten visar att de ligger i nivå med kravet på 1*10 -8 m/s
eller därunder. Även här bör påpekas att permeabiliteten i fält kan avvika från permeabiliteten
hos labblandade prover.
4.3.2 Miljötekniska egenskaper
Av resultaten från lakningstesterna som redovisas i avsnitt 4.2.4 framgår att för de flesta
metallerna och för alla de organiska ämnena är halterna lika med eller lägre än för ostabiliserat
sediment, dvs kravnivå 1 enligt bedömningskriterierna redovisade i avsnitt 3.2
uppfylls.
Halterna av Ni ligger över nivån för mindre än ringa risk. Från tidigare försök i STAB-
CON projektet har också kunnat konstateras att Ni ökar efter stabilisering med cement.
Preliminär bedömningen är att Ni kommer från cementen. I projektet FUD-SALA [1]
genomfördes lakningstester 2 på ren flygaska. Vid analys av lakningsresultaten på
flygaska från Vattenfall Uppsala (motsvarande A1) kan konstateras att Ni sannolikt inte
kommer från flygaskan eftersom halterna från den rena flygaskan är minst en 10 potens
lägre än från blandningen med A1.
När det gäller utlakning av Hg kan konstateras att nivån för mindre än ringa risk uppfylls
för alla askor utom för A2 och A4. Vid jämförelse mellan stabiliserat och ostabiliserat
sediment samt blandningarna från STABCON projektet skulle bedömningen
kunna vara att den ökade Hg-halten efter stabilisering är kopplat till flygaskan. Aska A2
innehåller högst halt av Hg sett till totalhalten. A4 innehåller sett till totalhalten dock
lika mycket Hg som A3 men blandningen med A3 lakar ca en tredjedel så mycket Hg
som blandningen med A4. Emellertid är utlakningen av Hg troligen mer beroende av
flygaskans redoxstatus med koppling till dess innehåll av sulfider/sulfater. Ju mindre en
flygaska har utsatts för syre desto mindre andel av eventuell HgS (kvicksilversulfid) har
omvandlats till HgSO4 (kvicksilversulfat). I STABCON projektet har man funnit att
ökad utlakning av Hg har skett samtidigt som utlakning av svavel har ökat kopplat till
ökad potential för oxidation av sulfider till sulfater.
Pb-halterna från lakning av flygaskan är däremot högre en 10 potens högre än för blandningen
med A1 vilket tyder på att Pb binds bra vid stabilisering. Samma trend gäller för
Zn även om skillnaden inte är lika stor. Utlakning av organiska ämnen är generellt låg.
2 Up flow Perkolationstest CEN/TS 14405
36