rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

VÄRMEFORSK
Innehållet av CaOaktiv spelar stor roll för de uppnådda tryckhållfastheterna. Skillnaden i
hållfasthet, efter framförallt 28 dygn, kan förklaras med askans innehåll av CaOaktiv.
Vid inblandning av askorna i sedimenten reagerar CaO med vatten och bildar kalciumhydroxid
enligt (1).
CaO H O → Ca(OH
)
+ ( 1 2)
2
2
I realiteten innebär detta ett tillägg av cement som i sin tur bidrar till att den initiala
hållfastheten blir högre. I samtliga fem serier kan variationerna av 28 dygnshållfastheten
förklaras med askornas innehåll av CaOaktiv. Aska 1 har störst andel CaO och ger
provkroppar med högst tryckhållfasthet. Aska 5 har näst högst innehåll av CaO och ger
provkroppar med näst högst tryckhållfasthet etc. Den hållfasthetsökande påverkan av
CaO höjer också misstankar om att innehåll av humussyror i sedimenten är låga. Organiska
jordar, med hög andel av humussyror, försvårar reaktionen mellan CaO och vatten
[10]. Mätning av humus i sedimenten är ej utförd.
Vattenkvoten i sedimenten påverkar tryckhållfastheterna både vid 28 och 91 dygn. En
lägre vattenkvot ger högre hållfasthetsvärden.
Proverna stabiliserade med 150 kg/m 3 hade tryckhållfasthet mellan ca 160 och 400 kPa
efter 28 dygn. Högst tryckhållfasthet uppnåddes med A1 och lägst med A2 för båda
sedimenten, se figur 4.16. I denna figur är även A7 inlagd vilket är en färsk kolaska.
Mätningar på den danska kolaskan kommer från Gävle hamns projekt och har samma
proportioner och inblandningsmängd som A1–A5.
Tryckhållfasthet [kPa]
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Aska 1
Aska 2
Aska 3
Figur 4.16 Tryckhållfastheter hos stabiliserade prover vid 28 och 91 dygn.
Belastat under härdning, sediment 2.
The compression strength of stabilized samples at 28 and 91 days. Samples
were loaded during curing, sediment 2.
Aska 4
35
Aska 5
Aska 7