rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

More documents

Recommendations

Info

VÄRMEFORSK Zn-halt (mg/kg TS) 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Sediment 150 kg/m3 C/M/A1 50/20/30 150 kg/m3 C/M/A2 50/20/30 150 kg/m3 C/M/A3 50/20/30 150 kg/m3 C/M/A4 50/20/30 150 kg/m3 C/M/A5 50/20/30 STABCON belastad 200 kg/m3 C/M 30/70 STABCON obelastad 200 kg/m3 C/M 30/70 Värdet delat med en faktor 20 Nivå mindre än ringa risk Figur 4.15 Utlakad Zn vid L/S=10 för ostabiliserat sediment, för blandningar, resultat från STABCON samt nivå för mindre än ringa risk. Zn-halten för nivå mindre än ringa risk är delad med en faktor 20. Leached Zn at L/S=10 for unstabilized sediment, for mixtures, results from STABCON project and level of less than low risk. Zn-content for level of less than low risk is divided with a factor 20. Vid analys av resultaten framgår att för alla analyserade metaller så ligger dessa under nivå för mindre än ringa risk utom Ni och för Hg i två av blandningarna. I detta projekt har enbart skaktester genomförts som innebär att materialet krossas. I verkligheten när monoliten av s/s-behandlat material ligger skyddat i en geokonstruktion är detta mycket osannolikt. I STABCON projektet har även ytutlakningstest av monolit av stabiliserat material genomförts som är ett oförstörande lakningstest. Resultatet var att utlakade halter av tungmetaller blev lägre än vid skaktester undantaget Hg vilket skulle innebära att även Ni klarar nivån för mindre än ringa risk. 4.3 Analys 4.3.1 Tekniska egenskaper Båda sedimenten är snarlika och bör anses som bra ur stabiliseringssynpunkt. Dess låga innehåll av lera och höga halter av silt och sand innebär att uppnådda tryckhållfastheter blir relativt höga. Flygaskorna A1–A5 har snarlika egenskaper. Flygaskorna är torra och har kornstorlekssammansättning i siltfraktion. Flygaskornas tryckhållfasthetsegenskaper, packningsegenskaper och CaOaktiv-halt varierade markant. Askorna som packades i provkroppar proctorpackades ej. I stället packades de i tre lager där varje lager belastades med 200kPa. Detta ledde till att packningsgraden hamnade mellan 90–95 % vilket gjort att de uppnådda hållfastheterna blivit låga. 34
VÄRMEFORSK Innehållet av CaOaktiv spelar stor roll för de uppnådda tryckhållfastheterna. Skillnaden i hållfasthet, efter framförallt 28 dygn, kan förklaras med askans innehåll av CaOaktiv. Vid inblandning av askorna i sedimenten reagerar CaO med vatten och bildar kalciumhydroxid enligt (1). CaO H O → Ca(OH ) + ( 1 2) 2 2 I realiteten innebär detta ett tillägg av cement som i sin tur bidrar till att den initiala hållfastheten blir högre. I samtliga fem serier kan variationerna av 28 dygnshållfastheten förklaras med askornas innehåll av CaOaktiv. Aska 1 har störst andel CaO och ger provkroppar med högst tryckhållfasthet. Aska 5 har näst högst innehåll av CaO och ger provkroppar med näst högst tryckhållfasthet etc. Den hållfasthetsökande påverkan av CaO höjer också misstankar om att innehåll av humussyror i sedimenten är låga. Organiska jordar, med hög andel av humussyror, försvårar reaktionen mellan CaO och vatten [10]. Mätning av humus i sedimenten är ej utförd. Vattenkvoten i sedimenten påverkar tryckhållfastheterna både vid 28 och 91 dygn. En lägre vattenkvot ger högre hållfasthetsvärden. Proverna stabiliserade med 150 kg/m 3 hade tryckhållfasthet mellan ca 160 och 400 kPa efter 28 dygn. Högst tryckhållfasthet uppnåddes med A1 och lägst med A2 för båda sedimenten, se figur 4.16. I denna figur är även A7 inlagd vilket är en färsk kolaska. Mätningar på den danska kolaskan kommer från Gävle hamns projekt och har samma proportioner och inblandningsmängd som A1–A5. Tryckhållfasthet [kPa] 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Aska 1 Aska 2 Aska 3 Figur 4.16 Tryckhållfastheter hos stabiliserade prover vid 28 och 91 dygn. Belastat under härdning, sediment 2. The compression strength of stabilized samples at 28 and 91 days. Samples were loaded during curing, sediment 2. Aska 4 35 Aska 5 Aska 7
Page 1: MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1
Page 5 and 6: Förord VÄRMEFORSK Föreliggande p
Page 7 and 8: Abstract VÄRMEFORSK Under kommande
Page 9 and 10: Sammanfattning VÄRMEFORSK Under de
Page 11 and 12: Executive Summary VÄRMEFORSK Backg
Page 13 and 14: VÄRMEFORSK sary compressive streng
Page 15 and 16: VÄRMEFORSK great interest in the s
Page 17: Innehållsförteckning VÄRMEFORSK
Page 20 and 21: VÄRMEFORSK För att utvärdera de
Page 22 and 23: VÄRMEFORSK Figur 2.2 Förväntade
Page 24 and 25: VÄRMEFORSK Figur 2.3 Principskiss
Page 26 and 27: VÄRMEFORSK Objekt År s/s Föroren
Page 28 and 29: VÄRMEFORSK Bærum I Bærums kommun
Page 30 and 31: VÄRMEFORSK Samtliga prover har und
Page 32 and 33: VÄRMEFORSK Resultat för ytterliga
Page 34 and 35: VÄRMEFORSK Av de övriga resterna
Page 36 and 37: VÄRMEFORSK 3. bindemedel beståend
Page 38 and 39: VÄRMEFORSK 4.1.3 Karaktärisering
Page 40 and 41: VÄRMEFORSK 4.1.4 Miljömässig kar
Page 42 and 43: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 44 and 45: VÄRMEFORSK För examensarbetet (Fo
Page 46 and 47: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 48 and 49: VÄRMEFORSK Figur 4.8 Typiskt betee
Page 50 and 51: VÄRMEFORSK Cu-halt (mg/kg TS) 0,14
Page 54 and 55: VÄRMEFORSK Efter 91 dygn låg den
Page 56 and 57: VÄRMEFORSK Bindemedelsmängd, kg/m
Page 58 and 59: VÄRMEFORSK I inventeringen av flyg
Page 60 and 61: VÄRMEFORSK 6 Potentialbedömning P
Page 62 and 63: VÄRMEFORSK meabilitet hos lera < 1
Page 64 and 65: VÄRMEFORSK som är nivå för mind
Page 66 and 67: VÄRMEFORSK Något klart samband me
Page 68 and 69: VÄRMEFORSK massor är Gävle Hamn
Page 70 and 71: VÄRMEFORSK CaO-halt ger högre try
Page 72 and 73: VÄRMEFORSK Bindemedelsleverantöre
Page 74 and 75: VÄRMEFORSK 9 Litteraturreferenser
Page 76 and 77: Innehållsförteckning 1. Syfte och
Page 78 and 79: lir rätt blandning. För att gräv
Page 80 and 81: etc., så är det oftast endast nå
Page 82 and 83: Dimensioneringen av geokonstruktion
Page 84 and 85: Tabell 4.1 Exempel på olika skeden
Page 86 and 87: 5.2 Föroreningsinnehåll De övers
Page 88 and 89: Flygaskors egenskaper/kvalitet Flyg
Page 90 and 91: likhet med ved- och torvaska ingår
Page 92 and 93: Torrdensitet ρ 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1
Page 94 and 95: Tryckhållfasthet, MPa 14 12 10 8 6
Page 96 and 97: Denna gruppering baseras på data f
Page 98 and 99: Figur 6.6 Tryckhållfastheten för
Page 100 and 101: A1 A2 A3 Totalt SCA Ortviken/ Östr
Page 102 and 103:
2. Kornfördelning, sediment Figur
Page 104 and 105:
3. Kornfördelning askor Figur 3. K
Page 106 and 107:
Figur 5. Kornfördelningskurva Aska
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
4. Tryckhållfasthet, densitet och
Page 114 and 115:
Figur 12. Permeabilitetsutveckling
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
5.2 Stabiliserat sediment 3 Figur 1
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124:
Lakning L/S=10, Gävle hamn sedimen
show all

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?