rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

More documents

Recommendations

Info

VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa] 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 80/20 70/30 60/40 50/50 Cement/kolflygaska 28, färsk 56, färsk 28, lagrad 56, lagrad Figur 4.6 Skillnad mellan lagrad (A8) och färsk kolaska (A7) 150 kg inblandningsmängd. Recept på x-axeln (Fossenstrand 2009). Difference between stored (A8) and fresh coal fly ash (A7) at 150 kg/m 3 binder amount. The recipes on the x-axis (Fossenstrand 2009). I figuren 4.6 ovan framgår att när mängden flygaska i förhållande till mängden cement ökar så sjunker tryckhållfastheten. 28
4.2.2 E-Modul E-modul [MPa] 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 28 91 Härdningstid [d] E-modul [MPa] 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 28 91 Härdningstid [d] VÄRMEFORSK Figur 4.7 E-modul för stabiliserade provkroppar med respektive sediment efter 28 respektive 91 dygn. Serierna består av aska A1, A2, A3, A4 och A5 från vänster till höger. Den vänstra bilden visar E-modul för sediment 2 och den högra för sediment 3. E-module for stabilized samples with the two sediments after 28 and 91 days. The series consists of fly ash A1, A2, A3, A4 and A5 from left to right. The left picture shows the E-module for sediment 2 and the left for sediment 3. För en jämförelse mellan provkroppar med olika bindemedelsrecept har E-modulen utvärderats som pålagd kraft vid brott och provkroppens brottdeformation. E-modulen beskriver de stabiliserade provkropparnas styvhet där ett högt värde indikerar att provkropparna är styva. De elastiska sättningarna hos en stabiliserad monolit kan grovt uppskattas utifrån den på laboratoriekroppar utvärderade E-modulen. Förändring i E-modul mellan 28 och 91 dygns härdning följer ett liknande mönster som för tryckhållfastheten. Ökningen av E-modulen blir något kraftigare då sediment 2 stabiliseras jämfört med sediment 3. 4.2.3 Permeabilitet För mätning av de härdade provkropparnas permeabilitet efter 28d användes celltryckspermeameterprovning. Endast enkelprover är utförda för varje blandning och sediment. Provningstiden är från 0 till ca 11 dygn. Eftersom permeabiliteten sjunker relativt linjärt med tiden under försökets gång, se figur 4.8, redovisas endast det första samt det sista värdet under mätserierna. Anledningen till den kontinuerliga sänkningen av permeabiliteten är troligtvis en effekt av de puzzolana reaktionerna i provkropparna. För noggrannare redovisning finns de kompletta mätningarna i bilaga 2. 29
Page 1: MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1
Page 5 and 6: Förord VÄRMEFORSK Föreliggande p
Page 7 and 8: Abstract VÄRMEFORSK Under kommande
Page 9 and 10: Sammanfattning VÄRMEFORSK Under de
Page 11 and 12: Executive Summary VÄRMEFORSK Backg
Page 13 and 14: VÄRMEFORSK sary compressive streng
Page 15 and 16: VÄRMEFORSK great interest in the s
Page 17: Innehållsförteckning VÄRMEFORSK
Page 20 and 21: VÄRMEFORSK För att utvärdera de
Page 22 and 23: VÄRMEFORSK Figur 2.2 Förväntade
Page 24 and 25: VÄRMEFORSK Figur 2.3 Principskiss
Page 26 and 27: VÄRMEFORSK Objekt År s/s Föroren
Page 28 and 29: VÄRMEFORSK Bærum I Bærums kommun
Page 30 and 31: VÄRMEFORSK Samtliga prover har und
Page 32 and 33: VÄRMEFORSK Resultat för ytterliga
Page 34 and 35: VÄRMEFORSK Av de övriga resterna
Page 36 and 37: VÄRMEFORSK 3. bindemedel beståend
Page 38 and 39: VÄRMEFORSK 4.1.3 Karaktärisering
Page 40 and 41: VÄRMEFORSK 4.1.4 Miljömässig kar
Page 42 and 43: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 44 and 45: VÄRMEFORSK För examensarbetet (Fo
Page 48 and 49: VÄRMEFORSK Figur 4.8 Typiskt betee
Page 50 and 51: VÄRMEFORSK Cu-halt (mg/kg TS) 0,14
Page 52 and 53: VÄRMEFORSK Zn-halt (mg/kg TS) 0,25
Page 54 and 55: VÄRMEFORSK Efter 91 dygn låg den
Page 56 and 57: VÄRMEFORSK Bindemedelsmängd, kg/m
Page 58 and 59: VÄRMEFORSK I inventeringen av flyg
Page 60 and 61: VÄRMEFORSK 6 Potentialbedömning P
Page 62 and 63: VÄRMEFORSK meabilitet hos lera < 1
Page 64 and 65: VÄRMEFORSK som är nivå för mind
Page 66 and 67: VÄRMEFORSK Något klart samband me
Page 68 and 69: VÄRMEFORSK massor är Gävle Hamn
Page 70 and 71: VÄRMEFORSK CaO-halt ger högre try
Page 72 and 73: VÄRMEFORSK Bindemedelsleverantöre
Page 74 and 75: VÄRMEFORSK 9 Litteraturreferenser
Page 76 and 77: Innehållsförteckning 1. Syfte och
Page 78 and 79: lir rätt blandning. För att gräv
Page 80 and 81: etc., så är det oftast endast nå
Page 82 and 83: Dimensioneringen av geokonstruktion
Page 84 and 85: Tabell 4.1 Exempel på olika skeden
Page 86 and 87: 5.2 Föroreningsinnehåll De övers
Page 88 and 89: Flygaskors egenskaper/kvalitet Flyg
Page 90 and 91: likhet med ved- och torvaska ingår
Page 92 and 93: Torrdensitet ρ 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1
Page 94 and 95: Tryckhållfasthet, MPa 14 12 10 8 6
Page 96 and 97:
Denna gruppering baseras på data f
Page 98 and 99:
Figur 6.6 Tryckhållfastheten för
Page 100 and 101:
A1 A2 A3 Totalt SCA Ortviken/ Östr
Page 102 and 103:
2. Kornfördelning, sediment Figur
Page 104 and 105:
3. Kornfördelning askor Figur 3. K
Page 106 and 107:
Figur 5. Kornfördelningskurva Aska
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
4. Tryckhållfasthet, densitet och
Page 114 and 115:
Figur 12. Permeabilitetsutveckling
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
5.2 Stabiliserat sediment 3 Figur 1
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124:
Lakning L/S=10, Gävle hamn sedimen
show all

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?