rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

More documents

Recommendations

Info

VÄRMEFORSK Resultat för ytterligare tre flygaskor från examensarbetet (Fossenstrand 2009) redovisas också: • A6 lagrad A1 under 3 månader med 20 % vattentillsats • A7 kolflygaska från Vattenfall Danmark och har kvalitetsklass F (antracit aska) • A8 kolflygaska från Vattenfall Danmark kvalitetsklass F (antracit aska) som lagrats i 6 månader. En mer detaljerad beskrivning av deras ursprung inklusive bränsle, typ av panna etc. står att finna i avsnitt 5.2 och tabell 5.1. I bilaga 1, avsnitt 6.2, beskrivs även översiktligt skillnaden mellan kol- och bioflygaska. 3.2.2.1 Karakterisering aska Karaktärisering av askan utförs på följande parametrar: • Vattenkvot • Optimal vattenkvot (proctorpackning) • Tryckhållfasthet, 28 dygn (torr aska blandat med vatten vid optimal vattenkvot) • Kornstorleksfördelning (enkelprov) • Glödgningsförlust (LOI) • pH • Elektrisk konduktivitet • Totalhalter av metaller • Organiskt innehåll (TOC) (enkelprov) • Andel aktivt CaO (enkelprov) Använda standarder för denna provning finns i tabell 3.2. Tabell 3.2 Tabell över använda standarder för rutinundersökningarna. Table showing the standard methods Undersökning Metod Standard Rutin Vattenkvot SIS-CEN ISO 17892-1 Packningsegenskaper Optimal vattenkvot Proctor Packningsegenskaper Maximal skrymdensitet Proctor Tryckhållfasthet Enaxligt tryckförsök SS 02 71 28 Kornfördelning Sedimentationsförsök SS 027124 Glödförlust LOI SS-EN 15169:2007 pH - SS-ISO 10390:2007 Elektrisk konduktivitet - SS-ISO 11265 Metaller Totalhalter *4 Organiskt innehåll TOC ISO 13137 Andel aktivt CaO CaO-bestämning Nordkalk *4- Vid analys As, Cd, Cu, Co, Hg, Ni, Pb, Sb, S, Se, Sn och Zn gäller: Analysprov har torkats vid 50°C och elementhalterna har TS-korrigerats till 105°C. Upplösning har skett enligt ASTM D3683 (modifierad). För övriga grundämnen har upplösning skett enligt ASTM D3682 (LiBO2 – smälta) .Analys har skett enligt EPA –metoder (modifierade) 200.7 (ICP-AES ) och 200.8 (ICP-SFMS). 14
3.2.3 Stabiliserade provkroppar VÄRMEFORSK Tillverkning av provkoppar sker genom inblandning av flygaska eller blandningar av flygaskor med cement (Byggcement CEM II/A-LL 42,5 R) och GGBS (Mald granulerad masugnsslagg, här Merit 5000) i sedimentet. I recepten förkortas cement med C, Merit 5000 med M och flygaska med A. I detta projekt är den totala bindemedelsmängden 150 kg/m 3 . I recepten var andelarna/mängderna konstanta av cement (50 %) och Merit 5000 (20 %) och aska (30 %). Fem olika flygaskor/ nyttjades i försöken. Vid provtryckning tas provkropparna direkt från belastningsutrustningen till tryckmaskinen. Provkropparna skärs ner till en längd av 100mm ± 4mm samt vägs och mäts innan tryckförsöket utförs. Provets tryckhållfasthet utvärderas ur försökets belastning– deformationssamband. Från resterna av det krossade provet tas ett litet delprov (ca 10g) för vattenkvotsbestämning. Detta delprov tas centralt ur provkroppen då vattenkvoten varierar linjärt med höjden av provkroppen vilket framgår av figur 3.2. Vattenkvoten är högre i botten och minskar med höjden. Mätpunkt i provrör [cm, 0=längst ner i provkropp, 6=högst i provkropp] 6 5 4 3 2 1 0 120 125 130 135 140 145 Vattenkvot i provrör [%] Figur 3.2 Vattenkvotens variation i provkropp (längd 160 mm initialt). X-axeln visar vattenkvoten och y-axeln provpunktens position i provkropp. Vid nollpunkt är man längst ner i provkroppen och vid 6 är man högst upp, invid pålasten Linjerna visar några exempel på hur vattenkvoten kan variera. The water quota’s variation in the sample (initial length 160 mm). X-axis showing the water quota and y-axis the position of the test point within the sample. Zero corresponds to the lower part and 6 corresponds to the highest part of the sample, next to the loading. The lines show some examples on how the water quota can vary. 15
Page 1: MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1
Page 5 and 6: Förord VÄRMEFORSK Föreliggande p
Page 7 and 8: Abstract VÄRMEFORSK Under kommande
Page 9 and 10: Sammanfattning VÄRMEFORSK Under de
Page 11 and 12: Executive Summary VÄRMEFORSK Backg
Page 13 and 14: VÄRMEFORSK sary compressive streng
Page 15 and 16: VÄRMEFORSK great interest in the s
Page 17: Innehållsförteckning VÄRMEFORSK
Page 20 and 21: VÄRMEFORSK För att utvärdera de
Page 22 and 23: VÄRMEFORSK Figur 2.2 Förväntade
Page 24 and 25: VÄRMEFORSK Figur 2.3 Principskiss
Page 26 and 27: VÄRMEFORSK Objekt År s/s Föroren
Page 28 and 29: VÄRMEFORSK Bærum I Bærums kommun
Page 30 and 31: VÄRMEFORSK Samtliga prover har und
Page 34 and 35: VÄRMEFORSK Av de övriga resterna
Page 36 and 37: VÄRMEFORSK 3. bindemedel beståend
Page 38 and 39: VÄRMEFORSK 4.1.3 Karaktärisering
Page 40 and 41: VÄRMEFORSK 4.1.4 Miljömässig kar
Page 42 and 43: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 44 and 45: VÄRMEFORSK För examensarbetet (Fo
Page 46 and 47: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 48 and 49: VÄRMEFORSK Figur 4.8 Typiskt betee
Page 50 and 51: VÄRMEFORSK Cu-halt (mg/kg TS) 0,14
Page 52 and 53: VÄRMEFORSK Zn-halt (mg/kg TS) 0,25
Page 54 and 55: VÄRMEFORSK Efter 91 dygn låg den
Page 56 and 57: VÄRMEFORSK Bindemedelsmängd, kg/m
Page 58 and 59: VÄRMEFORSK I inventeringen av flyg
Page 60 and 61: VÄRMEFORSK 6 Potentialbedömning P
Page 62 and 63: VÄRMEFORSK meabilitet hos lera < 1
Page 64 and 65: VÄRMEFORSK som är nivå för mind
Page 66 and 67: VÄRMEFORSK Något klart samband me
Page 68 and 69: VÄRMEFORSK massor är Gävle Hamn
Page 70 and 71: VÄRMEFORSK CaO-halt ger högre try
Page 72 and 73: VÄRMEFORSK Bindemedelsleverantöre
Page 74 and 75: VÄRMEFORSK 9 Litteraturreferenser
Page 76 and 77: Innehållsförteckning 1. Syfte och
Page 78 and 79: lir rätt blandning. För att gräv
Page 80 and 81: etc., så är det oftast endast nå
Page 82 and 83:
Dimensioneringen av geokonstruktion
Page 84 and 85:
Tabell 4.1 Exempel på olika skeden
Page 86 and 87:
5.2 Föroreningsinnehåll De övers
Page 88 and 89:
Flygaskors egenskaper/kvalitet Flyg
Page 90 and 91:
likhet med ved- och torvaska ingår
Page 92 and 93:
Torrdensitet ρ 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1
Page 94 and 95:
Tryckhållfasthet, MPa 14 12 10 8 6
Page 96 and 97:
Denna gruppering baseras på data f
Page 98 and 99:
Figur 6.6 Tryckhållfastheten för
Page 100 and 101:
A1 A2 A3 Totalt SCA Ortviken/ Östr
Page 102 and 103:
2. Kornfördelning, sediment Figur
Page 104 and 105:
3. Kornfördelning askor Figur 3. K
Page 106 and 107:
Figur 5. Kornfördelningskurva Aska
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
4. Tryckhållfasthet, densitet och
Page 114 and 115:
Figur 12. Permeabilitetsutveckling
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
5.2 Stabiliserat sediment 3 Figur 1
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124:
Lakning L/S=10, Gävle hamn sedimen
show all

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?