rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

More documents

Recommendations

Info

VÄRMEFORSK Objekt År s/s Förorening Total volym (m 3 ) Bindemedelsmängd (kg/m 3 ) Projektkostnad (Euro) Helsingfors situ PCB Nordsjö hamn, 2005 Ex- TBT, PCB 500 000 130 10 milj Helsingfors situ och metaller Åbo 2008 Exsitu TBT 88 000 250 4,7 milj Öserumsviken, 2002 Ex- PCB 160 000 70 7 milj Västervik situ Variationen i kostnad beror på flera faktorer och är platsspecifik. Ett riktvärde som ofta anges är 100–200 kg bindemedel per m 3 behandlade massor. Detta ger en kostnad på 80–160 kr/m 3 om bindemedlet kostar ca 800 kr/ton. Kostnaden inklusive blandning per behandlad m 3 muddermassor ligger mellan 300–400 kr i snitt. Det största projektet i tabellen ovan sett till behandlad volym, Nordsjö hamn, var kostnaden ca 200 kr/m 3 . Det kan antas vara rimligt att kostnaden per behandlad m 3 massor är lägre i större projekt. 2.3.5 Utförda s/s-projekt Nedan redovisas några intressanta projekt som genomförts de senaste åren. Nordsjöhamn I Nordsjöhamn, Helsingfors, användes s/s-metoden för att behandla muddermassor förorenade med TBT, PCB och metaller. Sedimentet bestod av mjuk lera. Bindemedlet bestod av enbart cement. De stabiliserade muddermassorna placerades i två bassänger. Bassängerna angränsar inte direkt hamnbassängen, men utgör en del av hamnkonstruktionen vilket innebär att de stabiliserade massorna kunde ersätta stora mängder krossad sten och andra material som annars behövts för konstruktionen. Muddringen utfördes genom miljömuddring för att minimera risken för spridning av föroreningarna. Detta projekt har satt nivån för efterföljande s/s-projekt i Finland. Se länken: http://www.portofhelsinki.fi/content/pdf_pa_svenska/julkaisut/TBT-esite_2004SVE.pdf. Åbo hamn Det senaste finska projektet är i Åbo hamn från 2008. Detta projekt har genomförts som ett EU-Life projekt där man för första gången använde processtabilisering. Sedimenten som skulle stabiliseras var kraftigt förorenade med främst TBT och bestod huvudsakligen av mjuk lera och lerig gyttja. Bindemedlet bestod av en blandning av snabbcement, masugnsslagg och flygaska. Flygaskan var en fuktad kolflygaska (vattenhalt ca 20 %) som lagrats på plats mellan 1 vecka upp till 6 månader innan användning. De stabiliserade muddermassorna placerades innanför sprängstensvallar tätade med silt och sand som avgränsade mot strandlinjen. Resultat från fältkontroller visar på att hållfasthetsutvecklingen i fält verkar överensstämma väl med den som uppmätts i laboratorium. Se länken http://projektit.ramboll.fi/life/stable/. Generellt när det gäller de finska projekten har myndigheternas krav varit att det s/sbehandlade materialet skulle klara ett fastställt permeabilitetskrav (1*10 -8 till 1*10 -9 m/s). Inga specifika krav avseende halter i lakvattnet har funnits. I både Nordsjöhamn och Åbo hamn var det stabilisering av TBT-föroreningarna som var målet. Laboratorie- 8
VÄRMEFORSK resultat visar att TBT-utlakningen kan reduceras kraftigt efter stabilisering och att flygaskan bidrog till ytterligare reducering jämfört med enbart cement som bindemedel. 9
Page 1: MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1
Page 5 and 6: Förord VÄRMEFORSK Föreliggande p
Page 7 and 8: Abstract VÄRMEFORSK Under kommande
Page 9 and 10: Sammanfattning VÄRMEFORSK Under de
Page 11 and 12: Executive Summary VÄRMEFORSK Backg
Page 13 and 14: VÄRMEFORSK sary compressive streng
Page 15 and 16: VÄRMEFORSK great interest in the s
Page 17: Innehållsförteckning VÄRMEFORSK
Page 20 and 21: VÄRMEFORSK För att utvärdera de
Page 22 and 23: VÄRMEFORSK Figur 2.2 Förväntade
Page 24 and 25: VÄRMEFORSK Figur 2.3 Principskiss
Page 28 and 29: VÄRMEFORSK Bærum I Bærums kommun
Page 30 and 31: VÄRMEFORSK Samtliga prover har und
Page 32 and 33: VÄRMEFORSK Resultat för ytterliga
Page 34 and 35: VÄRMEFORSK Av de övriga resterna
Page 36 and 37: VÄRMEFORSK 3. bindemedel beståend
Page 38 and 39: VÄRMEFORSK 4.1.3 Karaktärisering
Page 40 and 41: VÄRMEFORSK 4.1.4 Miljömässig kar
Page 42 and 43: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 44 and 45: VÄRMEFORSK För examensarbetet (Fo
Page 46 and 47: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 48 and 49: VÄRMEFORSK Figur 4.8 Typiskt betee
Page 50 and 51: VÄRMEFORSK Cu-halt (mg/kg TS) 0,14
Page 52 and 53: VÄRMEFORSK Zn-halt (mg/kg TS) 0,25
Page 54 and 55: VÄRMEFORSK Efter 91 dygn låg den
Page 56 and 57: VÄRMEFORSK Bindemedelsmängd, kg/m
Page 58 and 59: VÄRMEFORSK I inventeringen av flyg
Page 60 and 61: VÄRMEFORSK 6 Potentialbedömning P
Page 62 and 63: VÄRMEFORSK meabilitet hos lera < 1
Page 64 and 65: VÄRMEFORSK som är nivå för mind
Page 66 and 67: VÄRMEFORSK Något klart samband me
Page 68 and 69: VÄRMEFORSK massor är Gävle Hamn
Page 70 and 71: VÄRMEFORSK CaO-halt ger högre try
Page 72 and 73: VÄRMEFORSK Bindemedelsleverantöre
Page 74 and 75: VÄRMEFORSK 9 Litteraturreferenser
Page 76 and 77:
Innehållsförteckning 1. Syfte och
Page 78 and 79:
lir rätt blandning. För att gräv
Page 80 and 81:
etc., så är det oftast endast nå
Page 82 and 83:
Dimensioneringen av geokonstruktion
Page 84 and 85:
Tabell 4.1 Exempel på olika skeden
Page 86 and 87:
5.2 Föroreningsinnehåll De övers
Page 88 and 89:
Flygaskors egenskaper/kvalitet Flyg
Page 90 and 91:
likhet med ved- och torvaska ingår
Page 92 and 93:
Torrdensitet ρ 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1
Page 94 and 95:
Tryckhållfasthet, MPa 14 12 10 8 6
Page 96 and 97:
Denna gruppering baseras på data f
Page 98 and 99:
Figur 6.6 Tryckhållfastheten för
Page 100 and 101:
A1 A2 A3 Totalt SCA Ortviken/ Östr
Page 102 and 103:
2. Kornfördelning, sediment Figur
Page 104 and 105:
3. Kornfördelning askor Figur 3. K
Page 106 and 107:
Figur 5. Kornfördelningskurva Aska
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
4. Tryckhållfasthet, densitet och
Page 114 and 115:
Figur 12. Permeabilitetsutveckling
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
5.2 Stabiliserat sediment 3 Figur 1
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124:
Lakning L/S=10, Gävle hamn sedimen
show all

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?