rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VÄRMEFORSK<br />
Objekt År s/s Förorening Total volym<br />
(m 3 )<br />
Bindemedelsmängd<br />
(kg/m 3 )<br />
Projektkostnad<br />
(Euro)<br />
Helsingfors situ PCB<br />
Nordsjö hamn, 2005 Ex- TBT, PCB 500 000 130 10 milj<br />
Helsingfors<br />
situ och metaller<br />
Åbo 2008 Exsitu<br />
TBT 88 000 250 4,7 milj<br />
Öserumsviken, 2002 Ex- PCB 160 000 70 7 milj<br />
Västervik<br />
situ<br />
Variationen i kostnad beror på flera faktorer och är platsspecifik. Ett riktvärde som ofta<br />
anges är 100–200 kg bindemedel per m 3 behandlade massor. Detta ger en kostnad på<br />
80–160 kr/m 3 om bindemedlet kostar ca 800 kr/ton. Kostnaden inklusive blandning per<br />
behandlad m 3 muddermassor ligger mellan 300–400 kr i snitt. Det största projektet i<br />
tabellen ovan sett till behandlad volym, Nordsjö hamn, var kostnaden ca 200 kr/m 3 . Det<br />
kan antas vara rimligt att kostnaden per behandlad m 3 massor är lägre i större projekt.<br />
2.3.5 Utförda s/s-projekt<br />
Nedan redovisas några intressanta projekt som genomförts de senaste åren.<br />
Nordsjöhamn<br />
I Nordsjöhamn, Helsingfors, användes s/s-metoden för att behandla muddermassor förorenade<br />
med TBT, PCB och metaller. Sedimentet bestod <strong>av</strong> mjuk lera. Bindemedlet<br />
bestod <strong>av</strong> enbart cement. De stabiliserade muddermassorna placerades i två bassänger.<br />
Bassängerna angränsar inte direkt hamnbassängen, men utgör en del <strong>av</strong> hamnkonstruktionen<br />
vilket innebär att de stabiliserade massorna kunde ersätta stora mängder krossad<br />
sten och andra material som annars behövts för konstruktionen. Muddringen utfördes<br />
genom miljömuddring för att minimera risken för spridning <strong>av</strong> föroreningarna. Detta<br />
projekt har satt nivån för efterföljande s/s-projekt i Finland. Se länken:<br />
http://www.portofhelsinki.fi/content/pdf_pa_svenska/julkaisut/TBT-esite_2004SVE.pdf.<br />
Åbo hamn<br />
Det senaste finska projektet är i Åbo hamn från 2008. Detta projekt har genomförts som<br />
ett EU-Life projekt där man för första gången använde processtabilisering. Sedimenten<br />
som skulle stabiliseras var kraftigt förorenade med främst TBT och bestod huvudsakligen<br />
<strong>av</strong> mjuk lera och lerig gyttja. Bindemedlet bestod <strong>av</strong> en blandning <strong>av</strong> snabbcement,<br />
masugnsslagg och flygaska. Flygaskan var en fuktad kolflygaska (vattenhalt ca 20 %)<br />
som lagrats på plats mellan 1 vecka upp till 6 månader innan användning. De stabiliserade<br />
muddermassorna placerades innanför sprängstensvallar tätade med silt och sand<br />
som <strong>av</strong>gränsade mot strandlinjen. Resultat från fältkontroller visar på att hållfasthetsutvecklingen<br />
i fält verkar överensstämma väl med den som uppmätts i laboratorium. Se<br />
länken http://projektit.ramboll.fi/life/stable/.<br />
Generellt när det gäller de finska projekten har myndigheternas kr<strong>av</strong> varit att det s/sbehandlade<br />
materialet skulle klara ett fastställt permeabilitetskr<strong>av</strong> (1*10 -8 till 1*10 -9<br />
m/s). Inga specifika kr<strong>av</strong> <strong>av</strong>seende halter i lakvattnet har funnits. I både Nordsjöhamn<br />
och Åbo hamn var det stabilisering <strong>av</strong> TBT-föroreningarna som var målet. Laboratorie-<br />
8
Change language