rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

More documents

Recommendations

Info

VÄRMEFORSK Figur 2.3 Principskiss över masstabilisering. Principle sketch for mass stabilization. Processtabilisering innebär att de förorenade muddermassorna lastas direkt från pråm till processtabiliseringsutrustningen och i den blandas sedimenten med bindemedlet bestående av en, två eller tre komponenter. Skillnaden mot masstabilisering är att inblandningen blir mer ”industrialiserad” och därmed blir kvalitén på inblandningen högre, det vill säga mer homogen. Innan inblandning av bindemedel tas prov på muddermassorna vilket avgör hur inblandningen skall korrigeras för att optimera resultatet. Efter inblandningen av bindemedel transporteras massorna till platsen för utfyllnaden. Som exempel kan nämnas att processtabiliseringsutrustningen i Åbo, Finland blev försörjd av tre olika bindemedel, flygaska, GGBS och cement. GGBS och cement förvarades i silos och matades därifrån in i anläggningen. Flygaskan förvarades på upplag och transporterades via transportband in i anläggningen. Figur 2.4 visar processtabiliseringsanläggningen och dess enheter som användes i Åbo. 6
Figur 2.4 Processtabilisering i Åbo. EU Life-Project Stable. (Life 06 ENV/FIN/195.) Process stabilization in the port of Åbo. EU Life-Project Stable. (Life 06 ENV/FIN/195.) 2.3.3 Livslängd – beständighet VÄRMEFORSK Faktorer som kan potentiellt kan ha inverkan, positivt eller negativt, på en s/s-konstruktions livslängd och beständighet anges i tabell 2.2. Tabell 2.2 Faktorer som inverkar på en s/s-konstruktions livslängd och beständighet. Factors that affect the life and durability of an s/s construction. Geotekniska egenskaper Material, Konstruktionsdel & konstruktionen Miljötekniska egenskaper Material, Konstruktionsdel & konstruktionen Positiv inverkan Negativ inverkan Kompression Härdning Permeabilitet Temperatur Mineralbildning Nedbrytning av organiska föroreningar Adsorption etc. Deformationer Sprickbildning Mekanisk/fysikalisk nötning/nedbrytning Tjäle Kemisk (Vittring) Svällning/Krympning Utlakning Biologisk nedbrytning etc. Tidigare erfarenheter från laboratorieundersökningar med cement och Merit 5000 som bindemedel visar att s/s-behandlade muddermassor har mycket låg permeabilitet efter kompression och härdning. Stabiliserade muddermassor som har undersökts har visat sig vara beständiga mot sulfatangrepp, svällning och krympning. Stabiliserade muddermassor bör placeras under frostfritt djup eftersom materialet inte är frostbeständigt. 2.3.4 Kostnadsbild utförda projekt med stabilisering- /solidifieringsmetoden Kostnaden för efterbehandling genom s/s-är mycket platsspecifik. Många faktorer styr kostnadsnivån varför denna inte kan ges för olika typer av s/s. I tabell 2.3 [5] ges dock kostnader som endast gäller för respektive projekt och kan inte användas för framtida projekt. Tabell 2.3 Kostnader, behandlade volymer med mera för ett antal nordiska projekt där s/smetoden använts. Costs, treated volumes etc for a number of Nordic projects where the s/s method has been used. Objekt År s/s Förorening Total volym (m 3 ) Bindemedelsmängd (kg/m 3 ) Projektkostnad (Euro) Trondheim 2001 Ex- PCB, PAH, 15 000 180 0,45 milj situ TBT metaller Hammerfest 2006 Ex- Metaller, 5 000 100 0,21 milj situ org ämnen Barum 2008 Exsitu TBT 3 500 160 0,11 milj Sörnäs strand, 2000 Ex- Metaller, 10 000 110 0,3 milj 7
Page 1: MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1
Page 5 and 6: Förord VÄRMEFORSK Föreliggande p
Page 7 and 8: Abstract VÄRMEFORSK Under kommande
Page 9 and 10: Sammanfattning VÄRMEFORSK Under de
Page 11 and 12: Executive Summary VÄRMEFORSK Backg
Page 13 and 14: VÄRMEFORSK sary compressive streng
Page 15 and 16: VÄRMEFORSK great interest in the s
Page 17: Innehållsförteckning VÄRMEFORSK
Page 20 and 21: VÄRMEFORSK För att utvärdera de
Page 22 and 23: VÄRMEFORSK Figur 2.2 Förväntade
Page 26 and 27: VÄRMEFORSK Objekt År s/s Föroren
Page 28 and 29: VÄRMEFORSK Bærum I Bærums kommun
Page 30 and 31: VÄRMEFORSK Samtliga prover har und
Page 32 and 33: VÄRMEFORSK Resultat för ytterliga
Page 34 and 35: VÄRMEFORSK Av de övriga resterna
Page 36 and 37: VÄRMEFORSK 3. bindemedel beståend
Page 38 and 39: VÄRMEFORSK 4.1.3 Karaktärisering
Page 40 and 41: VÄRMEFORSK 4.1.4 Miljömässig kar
Page 42 and 43: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 44 and 45: VÄRMEFORSK För examensarbetet (Fo
Page 46 and 47: VÄRMEFORSK Tryckhållfasthet [kPa]
Page 48 and 49: VÄRMEFORSK Figur 4.8 Typiskt betee
Page 50 and 51: VÄRMEFORSK Cu-halt (mg/kg TS) 0,14
Page 52 and 53: VÄRMEFORSK Zn-halt (mg/kg TS) 0,25
Page 54 and 55: VÄRMEFORSK Efter 91 dygn låg den
Page 56 and 57: VÄRMEFORSK Bindemedelsmängd, kg/m
Page 58 and 59: VÄRMEFORSK I inventeringen av flyg
Page 60 and 61: VÄRMEFORSK 6 Potentialbedömning P
Page 62 and 63: VÄRMEFORSK meabilitet hos lera < 1
Page 64 and 65: VÄRMEFORSK som är nivå för mind
Page 66 and 67: VÄRMEFORSK Något klart samband me
Page 68 and 69: VÄRMEFORSK massor är Gävle Hamn
Page 70 and 71: VÄRMEFORSK CaO-halt ger högre try
Page 72 and 73: VÄRMEFORSK Bindemedelsleverantöre
Page 74 and 75:
VÄRMEFORSK 9 Litteraturreferenser
Page 76 and 77:
Innehållsförteckning 1. Syfte och
Page 78 and 79:
lir rätt blandning. För att gräv
Page 80 and 81:
etc., så är det oftast endast nå
Page 82 and 83:
Dimensioneringen av geokonstruktion
Page 84 and 85:
Tabell 4.1 Exempel på olika skeden
Page 86 and 87:
5.2 Föroreningsinnehåll De övers
Page 88 and 89:
Flygaskors egenskaper/kvalitet Flyg
Page 90 and 91:
likhet med ved- och torvaska ingår
Page 92 and 93:
Torrdensitet ρ 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1
Page 94 and 95:
Tryckhållfasthet, MPa 14 12 10 8 6
Page 96 and 97:
Denna gruppering baseras på data f
Page 98 and 99:
Figur 6.6 Tryckhållfastheten för
Page 100 and 101:
A1 A2 A3 Totalt SCA Ortviken/ Östr
Page 102 and 103:
2. Kornfördelning, sediment Figur
Page 104 and 105:
3. Kornfördelning askor Figur 3. K
Page 106 and 107:
Figur 5. Kornfördelningskurva Aska
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
4. Tryckhållfasthet, densitet och
Page 114 and 115:
Figur 12. Permeabilitetsutveckling
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
5.2 Stabiliserat sediment 3 Figur 1
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124:
Lakning L/S=10, Gävle hamn sedimen
show all

rapport 1129 Potentialbedömning av flygaskor ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?