Jazzbladet nr 1/11 - Classic Jazz Göteborg

JazzblaDet 

1/2011 årgång 33 

Swing Brothers 

Vinnare i årets jazztävling! 

Foto: Lazze Grünberger, FKJ

Stilstudier av 

Jazzin’ Jacks-medlemmarna 

Lasse 

Karlsson, klarinett 

och sång samt 

Caesar, piano och 

sång 

Foto: Hans 

Westerström 

2 

2x55 år - jubileumsjazz på Nefertiti! 

• Swing Brothers 5 år 

• Peoria Jazz Band 50 år 

• Jazzin’ Jacks 30 år 

• Vintage Jazz Big Band 

30 år 

Jubileumsreferat inne i tidningen

JazzblaDet 

Organ för 

Föreningen Classic Jazz 

Göteborg 

Redaktör och ansv utg: 

Bosse Alftenius 

Hovås Enebacke 7 

436 58 Hovås 

e-post: 

jazzbladet@classicjazzgoteborg.se 

web: 

www.classicjazzgoteborg.se 

Du är välkommen med bidrag 

till Jazzbladet! Material (helst i 

elektronisk form) bör vara red. 

tillhanda före 110601 

BLI MEDLEM, STÖD VÅR 

MUSIK! 

Årsavgift: 

Senior: 200:- 

Junior (under 30 år) 30:- 

Pg 91 60 23 - 5 

Classic Jazz Göteborg 

Ange namn, adress, tel, 

epost och om du spelar 

något instrument! 

3 

Tryckt hos Lindgren & Söner, Mölndal 

Redaktörens 

Redaktörens 

spalt 

Äntligen tycks fimbulvintern 

vara till ända. Det våras för 

oss alla, och inte minst för den 

klassiska jazzen i Västsverige. 

Som framgår på annan plats i 

tidningen vann Swing Brothers 

i hård konkurrens årets riksfinal 

i jazztävlingen. Jag hade 

förmånen att få följa med som 

juryrepresentant för Classic 

Jazz Göteborg på finalkryssen, 

som företogs med Viking Lines 

Amorella – resan förtjänstfullt 

arrangerad av vår systerförening 

i Stockholm. 

Förutom den musikaliska behållningen 

resulterade resan 

i att vi fick värdefulla kontakter 

– från båda håll såg vi flera 

möjligheter till framtida samarbete 

mellan föreningarna, till 

fromma för våra medlemmar. 

Som jag nämnde i förra numret 

förde den inställda jazztävlingen 

det goda med sig, att vi 

fick bjuda till för att fylla det 

uppkomna tomrummet i vårt 

program med andra aktiviteter 

– jubileumskonserterna på 

Nefertiti, som presenteras på 

annan plats i tidningen, blev 

mycket lyckade, och de två 

”försöksheat” som vi hittills

kört på s/s Marieholm har gett 

mersmak. Ångbåtsmiljön passar 

bra för klassisk jazz - kom 

ihåg att jazzen företog sin resa 

norrut från New Orleans med 

Mississippis flodbåtar, där bl a 

Fate Marables orkester underhöll 

passagerarna. Mycket tack 

vare Marieholms centrala läge 

och det faktum att vi aktivt 

marknadsfört det hela genom 

att lägga ut broschyrer på hotell 

och restauranger i centrala 

Göteborg har vi lyckats at dra 

en ny och yngre publik – nog 

så nödvändigt om vi ska få den 

klassiska jazzen att överleva. 

Utan publik ingen musik! 

Kapellet befäster sin ställning 

som vattenhål för musiker och 

danlystna. På senare tid har 

kursdeltagare från Nordiska 

Hälsovårdshögskolan börjat leta 

4 

sig till Kapellet, vilket ju har 

inneburit en kraftig och behövlig 

sänkning av medelåldern. 

- Kapellet kör t o m 25 maj, då 

vi kommer att ha våravslutning 

med Vintage Jazz Big Band (om 

dom får plats på scenen!) 

I sommar blir det som vanligt 

jazz i Slottsskogen - fr o m i 

år på Villa Belparc, vilket ju är 

bättre än Slottsskogsteatern, 

där vi hittills hållit till. 

Som sagt, det rör på sig. 

Ryktet om jazzens nära förestående 

död verkar onekligen 

överdrivet! 

Bosse Alftenius 

Du som inte betalt medlemsavgift: 

Använd det bifogade inbetalningskortet, 

eller betala via nätet. På så sätt 

kan du möta våren med ett rent samvete!

Bert Slättung presenterar glimtar 

ur Jazzbladet för 

5 år sedan 

… Vi var flera som inte hade 

någonstans att spela, inte ens 

någon replokal. Spelningarna 

på Jazzhuset började ebba ut 

av ekonomiska skäl. Det åts 

och dracks för lite. Kjell Andås, 

Ralph Henrikson och undertecknad 

tyckte att vi skulle 

göra någonting åt det. Vi sökte 

spelställen och ringde ihop folk 

som spelade och hade spelat. 

Vi jobbade och slet, inte minst 

Ralph som körde sitt kammarpiano 

på släpkärran till olika 

ställen. För 13 år sedan kom vi 

till Restaurang Kapellet vid Nya 

Varvet och bildade West Side 

Jazz Club. Jazzklubben fick vara 

där gratis på onsdagskvällarna 

därför att vi drog folk, presumtiva 

kunder till restaurangen. Vi 

blev jazzstället i stan! (Morgan 

Rudolfson i en artikel under 

rubriken West Side Jazz Club – 

Kapellet) 

10 år sedan 

Gerhard Holmberg är en av de 

stora profilerna i Göteborgs 

jazzliv trots att han inte spelar. 

Gerhard har hunnit bli 75 år 

och hör trots sin ålder till de 

allra flitigaste dansörerna när 

5 

Återblicken 

det spelas tradjazz någonstans. 

… Antalet besök på Jazzhuset 

har blivit 366 och då är festivalkvällarna 

oräknade. Mest minnesvärd 

torde hans 70-årsdag 

ha varit då han bjöd in de 40 

damer han dansat flest gånger 

med till en kväll på Jazzhuset 

när hans favoritorkester Göta 

River Jazzmen spelade. Man 

kan vidare få reda på att han 

besökt West Side Jazz Club 194 

gånger … Inalles har Gerhard 

haft förmånen att dansa med 

inte mindre än 535 olika damer, 

alla ”oerhört trevliga och charmerande”. 

Som ni märker blir det mycket 

statistik när man beskriver Gerhard 

och det är inte så konstigt 

eftersom statistik och elektronik 

är Gerhards övriga fritidsintressen. 

(Hasse Anderson i en 

artikel som presenterar ”Omslagspojken”, 

som faktiskt var 

två i detta nummer, eftersom 

även Gerhards lillebror Jan var 

med på bild och i text.) 

15 år sedan 

Arbetsförmedlingen, som inte 

visste vad den gjorde, hade 

satt ihop en trio med mig, 

nybörjare på piano, Janne på 

bas och Erik på trummor … som 

redan var proffs efter några 

år som musiker. … Vi spelade

till dans i Åre. … Jag flängde i 

backen från morgon till kväll 

medan proffsen självklart aldrig 

gick ut. De tillbringade nätterna 

med att dricka upp gaget och 

spela kort med diskerskorna 

(och annat umgänge, vilket 

skulle visa sig senare). 

En kväll upptäckte jag att 

Janne svettades något fruktansvärt. 

… Från pannan rann 

svetten så att han knappt 

kunde se. Jag trodde knappt 

mina ögon när jag vid fotlederna 

skymtade rejäla underställ. 

Till min häpnad såg jag nu att 

också Erik var klädd på samma 

sätt. … Till slut måste jag ändå 

fråga vad som stod på. Vid det 

laget såg pojkarna ut som om 

dom badat med kläderna på. 

Skamset bekände de att det 

nattliga umgänget avsatt sig i 

små husdjur på skinnet. Den 

lokala kloka gumman hade 

meddelat att det bara fanns 

en kur, pudra in hela kroppen 

med kökets kackerlacksmedel 

och sedan svettas ut under två 

dygn, utan att tvätta sig. Det 

här var bara första dagen… (Bo 

Löfgren under rubriken ”Den 

svettige basisten – galna stunder 

i musikens värld”) 

20 år sedan 

… Jag har roat mig med att 

samla ihop de smeknamn jag 

känner till på musiker med 

6 

tradjazzanknytning här i Göteborg 

och fått fram nedanstående 

lista … 

Anton: Anders Ekström, kl, 

Max Lager’s, Becke: Bengt 

Hinnerson, ss, ts, Riverside 

JB, Burdon: Lennart Magnusson, 

b, Gillestugans husband, 

Dagge(n): Dag Söderberg, bj, 

West Jazz m fl, Gibbe(n) Gilbert 

Brodén, b, Peoria JB, Husse: 

Tord Jerndal, kl, Husband 

JB, Johan: Jan-Erik Johansson, 

kl, as, ss, Carnegie JB, 

Linken: Lennart Carlsson, tr, 

Husband JB m fl, Mysto: Lennart 

Werdell, bj, g, Mysto’s Hot 

Lips, Pastorn: Thomas Wallin, 

tp, Pastorns Pojkar, Pax: 

Per Axel Andrén, p, dragspel 

(?), Rulle: Anders Rylander, 

bj, Max Lager’s, Sacke: Sven- 

Erik Thörnberg, tb, Riverside 

JB, Sluggo: Lars-Olof Eriksson, 

tp, Vintage JBB m fl, Tummen: 

Åke Larsson, tp, Swingbolaget, 

Vecke: Sverker Hård, ko, Poseidon 

JB, 12-tåget: Peter Hallgren, 

kl, as, Vintage JBB m fl. 

(Bert Slättung under rubriken 

”Kärt barn har många namn”) 

25 år sedan 

Ett nytt band har sett dagens 

ljus. Det är följande herrar som 

under namnet DOWNTOWN 

JAZZMEN flitigt har repeterat 

och haft lite småspelningar enl 

Leif Melldahl som lirar kontra-

as, vidare noterar vi Jüri Perem 

på cl och ss, Bengt Fornäs 

tp, Bo Anås på trb, den fine 

ragtimepianisten Kjell Waltman 

som också utbrister i sång samt 

allas vår Dagge Söderberg på 

banjo. 

Jazzbladet önskar det nya 

bandet lycka till. Tydligen har 

bandet flera trummisar att välja 

bland, ty man har ännu inte 

utsett någon ordinarie. (Åke 

”Tummen” Larsson under rubriken 

”Jazzsnacks”) 

30 år sedan 

I början av mars månad nådde 

oss den sorgliga nyheten att 

stadens äldsta tradjazzställe, 

Happy Jazz på restaurang Volrat 

Tham, tvingats lägga ner 

fredagarnas levande jazzmusik, 

som nu kunnat avnjutas i ett 

tiotal år i sträck. 

JB:s medarbetare vill framföra 

ett tack till de eldsjälar – i första 

hand då Hans Åsberg, Sture 

Bergström och Bo Dahlquist – 

som drivit Happy Jazz och som 

gett göteborgspubliken chans 

att höra en lång rad av tradjazzens 

världsstjärnor. 

7 

Visdomsord 

Klarläggande 

från Vrångö 

Ordförandes spalt 

Hej alla jazzvänner. Vårens 

första solstrålar har just visat 

sig. Att äntligen få sätta sig 

i solvärmen mot stugväggen 

känns som ett slut på 30-åriga 

kriget. 

På bara några dagar har isen, 

som omgivit vår ö i flera 

månader, på något förunderligt 

sätt försvunnit. Man kan 

återigen skåda ut över ett öppet 

hav och på måndag börjar 

skärgårdsbåtarna gå efter 

normal turlista. Under fyra 

månader har vi levt med en 

is-turlista ”light”. Min gamla 

flakmoppe har motvilligt tagit 

mig och mina instrument till 

diverse spelningar där jag har 

fått möta ER kära lyssnare. 

På något sätt har det även 

skett en islossning inom jazzen 

i Göteborg. Jazzfestivalen 

i Göteborg har återigen landat 

på sin rätta datum i augusti 

vilket vi tacksamt noterar. 

Planerna på jazz i slottskogen 

börjar falla på plats och det nya 

”plejset” blir i år Villa Bel Park. 

Kapellet rullar på och publiken 

envisas med att komma och 

njuta av våra föreningsband. 

Stenaline fortsätter att ha onsdagsjazz 

en gång i månaden 

året ut och har valt det bästa

land Göteborgs jazzelit. I 

övrigt blir det jazz på både S/S 

Marieholm och några kryssningar 

me M/S Posiedon. 

Själv har jag fått det ärofyllda 

uppdraget att med mitt band, 

Swingbrothers, försvara de 

Göteborgska färgerna i årets 

final i riksfinalen av den årliga 

jazztävlingen. Vi får förmodligen 

finna oss i att få på nöten 

av nästa generation musiker 

från musikstuderande äggkläckningscentralen 

Sturup 

i Skåne. Men sån´t får man 

ta. Till alla jazzdiggare i Göteborg 

kommer som en försenad 

julklapp Bengt Hallberg till stan 

den 5 april. Inramad av sångerskan 

Karin Krog, vår egen 

Klas Lindquist och ett knippe 

duktiga musiker. Bengt var ju 

den Göteborgska musiker som 

spelade orgel till morgonbönen 

på något av våra gymnasier i 

sta´n och smög bland psalmerna 

in låtar som Stardust utan 

att rektorn märkte något. 

Kära vänner, detta och en 

massa annat, gör att vi kan se 

fram emot ett 2011 där jazzen 

kommer att vara flitigt representerad 

på alla möjliga ställen. 

Till exempel kommer ett antal 

av våra orkestrar att medverka 

i Göteborgs kulturkalas på 

självaste Gustav Adolfs torg. 

Blunda och njut. 

Nu börjar solen gå ner och jag 

skall jag gå in och sätta på en 

platta med Zoot Sims. Hunden 

gillar den inte men jag tycker 

8 

att den svänger grymt. 

Ha det gött i den kommande 

värmen. 

2 x 55 år: 

Jubileumskonserterna 

på Nefertiti 

Mysto 

En presentation av de jubilerande 

orkestrarna Peoria 

Jazzband, Swing Brothers, 

Jazzin’ Jacks och Vintage 

Jazz Big Band 

30 jan: 

Tyvärr så fick vi ställa in årets 

jazztävling, men eftersom 

Nefertiti var bokat för uttagningstävlingarna, 

så beslutade 

vi, som en liten kompensation 

till alla som spetsat sig 

på tävlingen, att genomföra två 

jubileumskonserter med 4 jubilerande 

orkestrar. Så blev det 

jubileumsjazz 2x55 år och först 

ut den 30 januari var Peoria 

Jazzband och Swing Brothers 

och den 6 februari Jazzin Jacks 

från Helsingborg och Vintage 

Jazz Big band. (cyniskt nog så 

brann Stenafärjan under ombyggnad 

på varvet varför vi 

nu ändå kan genomföra några 

jazzkryssningar till Kiel under 

våren). Jag måste erkänna en 

pinsam sak för er och det är att 

de notat om låtar, arrangemang 

och individuella prestationer

som noterats av mig under 

konserterna med våra jubileumsorkestrar 

har förkommit. 

Därför är min ”recension” eller 

historiska betraktelse från 

aftonen taget ur minnet med 

hjälp av Sture och Johnny som 

försett mig med låtlistorna. Så 

det kan bli! 

Peoria Jazzband har funnits 

och glatt oss under 50 år med 

grundaren av bandet Sture 

Svarén under alla år som 

ledare och banjoist. Visst är 

det, lite slitet uttryckt, men 

ett faktum, en mycket pigg 50 

åring vi hade glädjen att njuta 

av på Neff. Peoria har givetvis 

under åren skiftat besättning 

men den nuvarande har verkligen 

bibehållit orkestern i den 

klassiska jazzens absoluta 

framkant. Förutom Sture på 

banjo och gitarr, så har man 

på komp Gilbert Brodén på 

kontrabas och denna kväll på 

Nefertiti så ersatte Anders Winald 

den ordinarie batteristen 

Gunnar Dalblad. Med den äran 

måste man tillägga. Rosemarie 

Simonsen underbar vokalissa 

lyfter bandet med sina personliga 

tolkningar av jazzens 

evergreens. Övriga musiker är 

på trumpet och flygelhorn Martin 

Barkstedt, på trombon och 

inte minst sång Magnus Bylund, 

som även dyker upp i den 

andra jubilerande orkestern 

denna kväll, Swing Brothers, 

för att sedan även finnas med 

nästföljande söndag i Vintage 

9 

Jazz Big band. Det är det som 

kallas aktivt pensionärsliv. När 

det sedan visar sig att Martin 

inte alls är pensionär utan synnerligen 

yrkesverksam, så blir 

man imponerad. Johan Johansson 

spelar klarinett och altsax 

och har sina musikaliska rötter 

djupt förankrade i den skånska 

myllan, närmare bestämt i 

Vollsjö (Bombi Bitt …ni vet) och 

har under många år spelat med 

Carnegie. Sedan några år finns 

Johan i klassiska och bokstavligt 

talat mycket harmoniska 

Peoria Jazzband, där han med 

sin erfarenhet och känslosamma 

spel verkligen är en stor 

tillgång. 

Peoria var i högform och bjöd 

på en bländande tillställning, 

med några av mina favoritlåtar, 

Canal Street Blues, My 

Bucket´s Got a Hole in it och 

Kansas City Man Blues. Rosemarie 

Simonsen sjöng sin vana 

trogen med stor inlevelse och 

känsla i bl.a. Smiles, There 

Ain´t No Sweet Man och I´ve 

Got A Feeling I´m Failing. Johan, 

Martin och Magnus bjöd 

på såväl på härliga solon och 

ett stämspel som gav rysningar 

av välbehag i klassiska Savoy 

Blues, Bohemia Rag och Just A 

little While, som vi önskar vore 

längre…. Publiken njöt av Peorias 

musikaliska kvaliteter och 

lättsamma presentationer och 

det var många som tyckte att 

konserten kunde varit längre. 

Swing Brothers firar 5 år i

ampljuset och tillhör trots sin 

unga ålder våra absolut mest 

efterfrågade orkestrar. Nu har 

de facto orkestermedlemmarna 

några ytterligare år i musikens 

värld. Mysto, Lennart Werdell, 

gitarr och banjo hörde jag redan, 

när jag som 14 åring hängde 

på Katrinelunds ungdomsgård 

1959, så det betyder att 

han ensam har i varje fall minst 

53 års erfarenhet. Plussar man 

på de övriga så blir det säkert 

några 100 års musicerande 

som nu återfinns i underbara 

Swing Brothers. Orkestern har 

i en medlemsomröstning blivit 

vald att representera Västsverige 

i Riksfinalen på Silja 

Lines färja, Amorella, till Åbo 

den 24-25 mars. På trummor 

har man en av Göteborgs 

bästa batterister, Hasse Skoog. 

Jonny Korner på olika saxar och 

klarinett står tillsammans med 

Magnus Bylund för de flesta 

arrangemangen. Jonny, improvisationens 

mästare, spelar 

för övrigt också med i Vintage 

Jazz Big band och Foggy Bottom. 

På bas härligt drivande 

Börje Moberg som är ett basistiskt 

fenomen med en stor 

säkerhet och precision i sina 

bassolon. Swing Brothers drog 

med publiken under sin jubileumskonsert 

till ett musikaliskt 

klimax. Något av det bästa jag 

har hört. 

Man drog igång sin konsert 

med Swing Brother, Swing, 

(vad annars?) och blandade 

10 

sedan sin fint balanserade repertoar 

med klassiska kompositioner, 

som After You´ve Gone, 

Bourbon Street Parade, Careless 

Love (i n för mig helt unik, 

spännande tolkning) och It 

Don´t mean a thing if it Ain´t 

Got That Swing. Några låtar 

som inte tillhör de man hör så 

ofta var Nagasaki (Warren & 

Dixon 1928), Crawfish Shuffle 

(Bob Wilber, 1972) synonym 

med Johnny och den underbara 

svängiga Stompin´at the 

Woodside (Basie, 1938). Swing 

Brothers blåsare har en unik 

stämföring och man ser hur 

Johnny och Magnus njuter av 

varandras solon och den musikaliska 

kommunikationen dem 

emellan. Kompet med Hasse 

Skoog och hans trolleri med 

stockar och vispar, svängaiga 

och drivande basisten Börje 

Moberg och i tillägg Mysto 

Gitarr komp med ett och annat 

solo skapar ett härligt sväng 

som gjorde publiken extatisk. 

En kväll på Neff att minnas. I 

skrivandets stund (9/3 fm) har 

en ny snöstorm dragit in från 

sydväst. 

Hans Westerström 

6 feb: 

Första band ut denna söndag 

var Helsingborgsgänget Jazzin’ 

Jacks, som firar 30-årsjubileum 

i år. Bandet leds av Armstronginfluerade 

trumpetaren Jack 

Andersson, och det är mycket 

riktigt lätt att associera till

Armstrongs drömsextett från 

50-talet både vad gäller repertoar 

och spelstil. 

Lasse Karlsson spelar eminent 

klarinett med reminiscenser 

från både Barney Bigard och 

Edmond Hall - båda klarinettister 

i Armstrongs sextetter. 

Mångsidige Lasse behärskar 

såväl det mjuka klarinettspelet 

i det lägre registret som mer 

rivigt spel i Edmond Halls och 

Pee Wee Russells efterföljd. 

Lasse är också en utmärkt 

sångare och sympatisk presentatör. 

Kapellmästare Jacks trumpetspel 

är kraftfullt och drivande. 

Armstrong ler nog i sin himmel 

och stampar takten när Jack 

blåser på! 

Hans Ingelstam är en gammal 

bekant för Göteborgspubliken. 

Hans trombonespel är alltid 

smakfullt, vare sig han spelar 

New Orleans-trombone i 

New Imperial Band eller som 

här tidlös trombone i Trummy 

Youngs och Vic Dickensons 

anda. 

I det drivande kompet lade vi 

märke till den drivne pianisten 

Caesar, som förutom underfundigt 

pianospel visade sig vara 

en sångare/estradör av rang. 

Kör på 30 år till, Jazzin’ Jacks, 

11 

och välkomna tillbaka! 

Efter paus var det dags för 

Vintage Jazz Big Band, denna 

institution i Göteborgs jazzliv. 

Det värmer att se, att man för 

bortgångne Rolf Sundbys fana 

vidare. 

Man upphör aldrig att förvånas 

och förtjusas av VJBB:s 

förmåga att spänna över ett 

brett musikaliskt register - ena 

stunden tunggungigt 20-tal 

med tuba och banjo i kompet, 

i nästa ögonblick 40-tal med 

Basie-influerat komp. 

Bandet innehåller ju ett stort 

antal utmärkta solister - ingen 

nämnd och ingen glömd, utom 

möjligen trumpetinhopparen 

Klas Nilsson som med bravur 

fyllde Rolfs roll. 

Som framgår av vårt aktivitetsprogram 

spelar VJBB på 

Kapellets våravslutning den 25 

maj. Ett besök rekommenderas 

varmt! 

Bosse Alftenius

12 

Leifs skivtips 1/2011 

Som jag sagt tidigare så blir 

det svårare och svårare att 

hitta ställen som har ett något 

så när vettigt jazzutbud. Den 

enda utvägen är att vända sig 

till Internetutbudet, t.ex. eBay. 

Där finns det mesta. De CDskivor 

som jag nämner denna 

gång är alla funna i Sverige. 

Jag börjar med Dave Brubeck 

(1920-) och ett album innehållande 

tre CD från perioden 

1949-59. Det intressanta med 

detta album är att det inte enbart 

innehåller kvartettinspelningar 

utan också lite annat, 

t.ex. storband och kvintetter. 

Albumet heter ”Dave Brubeck 

The Absolutely Essential 3 CD 

Collection”. Skivmärket verkar 

vara BIG3. BT 3019. 

På skivmärket Jazz Classics 

hittade jag en trevlig Cab Calloway 

(1907-94)-CD från åren 

1930-31. CD:n heter bara ”Cab 

Calloway and his orchestra 

1930-1931. Classics 516. 

Alla kommer väl ihåg Glen Gray 

and the Casa Loma Orchestra 

från Leif “Smoke Rings” Anderssons 

gamla fina radioprogram. 

Tyvärr finns inte melodin 

”Smoke Rings” med på just 

denna CD. Vad gäller Glen Gray 

kan jag bara hitta hans dödsår 

som är 1963. När denna skiva 

spelades in vet jag inte heller, 

gissningsvis början på 50-talet. 

CD:n heter ”Glen Gray and 

the Casa Loma Orchestra, No 

Name Jive”.Märke Past Perfect, 

204362-203. 

Det finns ett skivmärke som 

heter Membran och som ger ut 

en del album under beteckningen 

Quadromania. Dessa album 

innehåller vardera 4 CD och där 

kan man följa en artist under 

en längre period. Den artist jag 

närmast tänker på är trumpetaren 

Bobby Hacket (1915-76) 

under åren 1938-52. Att man 

kan följa en artist under så 

pass många år i ett sammanhang 

ger inte bara artistens 

utveckling utan också jazzens. 

I detta fall benämns skivorna 

222437-444/A, B, C och D. 

Äntligen något svenskt. Stan 

Hasselgard (Åke Hasselgård) 

(1922-48) upphör aldrig att 

förvåna. Jag vet inte hur pass 

nyutgiven denna CD är. Tyvärr 

är en del samma Hasselgårdsinspelningar 

utgivna på flera 

olika skivor (i och för sig inget 

ovanligt när det gäller inspelningar 

över huvud taget). Denna 

CD innehåller enbart amerikanska 

inspelningar och heter 

”Stan Hasselgard, California 

Sessions, Dragon DRCD 409.s 

Nästa CD är en relativt tidig 

Keith Jarrett (1945-). En trioCD 

från 1968. Alla melodier utom 

en är komponerade av Jarrett, 

en av Bob Dylan. CD:n

heter ”Somewhere Before, 

Keith Jarrett Trio”. Atlantic, 

8122765962. 

Tenoristen Vido Mussso (1913- 

82) har nog spelat I de flesta 

storband från slutet av 30-tal 

fram till tidigt 50-tal. Själv 

tycker jag att man kan associera 

till en slags ”Louis Prima”stil. 

Denna CD innehåller 

inspelningar från 1953-57. 

CD:n heter ”Vido Musso & his 

orchestra, The Swingin’st”, Ace 

CDCHD 1035. 

Från storband till en kvartett 

ledd av den fine altsaxofonisten 

Art Pepper (1925-82). 

CD:n är från 1960 och det 

låter lite som västkustjazz. 

Skivmärke Original Jazz Classics, 

OJCCD-387-2. 

13 

Ännu en svensk CD fast nästan 

från nutid, dvs 2009. CD:n är 

en hyllning till André Previn 

(1929-). Det är en kvartett 

med bl.a. Jan Lundgren plus en 

vokalist. Kompositionerna som 

spelas är i huvudsak skrivna 

av Previn. CD:n heter ”We like 

Previn, A Jazz Tribute to André 

Previn”. Volenza, VMCD 101 

Till sist ännu ett Quadromaniaalbum. 

Denna gång med västkusttrumpetaren 

Shorty Rogers 

(1924-94). Albumet behandlar 

bara fyraårsperioden 1951-54. 

Han hade en fantastiskt fin 

trumpetsektion som man framförallt 

kan höra på i CD nummer 

fyra. Skivmärke Membran, 

222473-444/A, B, C och D. 

Leif Wockatz 

Alingsås Jazzfestival 8 - 10 april 

“Jazz i tidig vår” 

T. J. Johnson & His Band UK (Fre-Sön) 

Doc Houlind N O All Stars Danmark (Fre-Sön) 

Odeon Jazz Quintet Norge (Fre-Lö) 

Great Moments Of Swing Sthlm/Gbg/Dan (Fre-Lö) 

Ulf Johansson Werre/Klas Lindquist/Ronald Andersen m fl 

Brian Carrick,Derek Winters UK (Fre-Sön) 

Gumbo Gbg (Lö) 

Max Lager’s N O Stompers Gbg (Fre) 

Sir Bourbon Dixieland Band Gbg (Lö) 

Red Wing Band Gbg (Lö-Sön) 

Sounds Of Silence Alingsås (Lö) 

Drill & Dans Alingsås (Fre-Lö) 

Parader Fre – Lö 

Information: 

0046 322 13307, 0046 706 11 33 07, 0046 703 99 90 45 

www.alingsasjazzsallskap.org Logi: 0046 322 616 200

14 

Aktiviteter 

Datum Tid Plats Aktivitet 

To-Lö 07-09 apr Se Stena Stena Tyskland 

On 13 apr Se Stena Stena Danmark 

Jazzkryssning 

till Kiel på Stena 

Scandinavica med 

Sir Bourbon Dixieland 

Band och 

Dixieland Rednecks 


On 13 apr 19 - 22 Rest. Kapellet Peoria Jazzband 

On 20 apr 19 - 22 Rest. Kapellet Sôr Ossbonn’s 

On 27 apr 19 - 22 Rest. Kapellet The Novelty Band 

To 28 apr 19 - 22 S/S Marieholm Ångbåtsjazz och 

prisvärd meny 

(vid kaj) med 

Tina Rahm Quintet 

On 04 maj 19 - 22 Rest. Kapellet Red Wing Band 

On 11 maj Se Stena Stena Danmark 

The Novelty Band 

On 11 maj 19 - 22 Rest. Kapellet Gothenburg 

Swing Society 

On 18 maj 19 - 22 Rest. Kapellet Tina Rahm Quintet 

On 25 maj 19 - 22 Rest. Kapellet Säsongsavslutning 

med Vintage 

Jazz Big Band

15 

To 26 maj 19 - 22 S/S Marieholm Ångbåtsjazz och 

prisvärd meny 

(vid kaj) med 

Dixieland Rednecks 

On 08 jun Se Stena Stena Danmark 

Ti 14 jun Villa Belparc, 

Slottsskogen 


Slottsskogen 


Slottsskogen 

Ti 05 jul Villa Belparc, 

Slottsskogen 


Slottsskogen 


Slottsskogen 


Slottsskogen 

Ti 02 aug Villa Belparc, 

Slottsskogen 

On 14 sep Se Stena Stena Danmark 

On 12 okt Se Stena Stena Danmark 

On 16 nov Se Stena Stena Danmark 

On 14 dec Se Stena Stena Danmark 

Tant Bertas Jasskapell 

Tubasextetten 

Öckerö Big Band 

Foggy Bottom 

Classic Jazzband 

Papa Piders Jazzband 

Tina Rahm Quintet 



Band 

Red Wing Band 


Band 

Gothenburg 

Swing Society 

Swingsexan med 

Lisbeth 

Peoria Jazzband

NYTILLKOMNA BAND: 

ANNE DAL STOMPERS: Klas 

Gralén kornett, Ingmar Andréasson 

klarinett, Jan Lindahl 

trombon, Pelle Uhlin banjo, 

Sven Fernlund bas och Jan G 

Nilsson trummor. 

DEEP WATER STOMPERS: I 

Torslanda-Tidningen 27 oktober 

2010 fanns en artikel om trumpetaren 

Ove Olsson, bl.a. aktiv 

i Öckerö Storband. Där avslöjas 

(med bildbevis) att han i mitten 

av 1950-talet var med om en 

långfärdskryssning med HMS 

Älvsnabben. Ombord bildades 

en orkester som spelade tradjazz. 

Åtminstone en av medlemmarna 

torde vara välkänd 

för läsarna: Pianisten Hans 

Brodén! De övriga musikanterna 

var Ulf Björnekull klarinett, 

Bo Wahrolén banjo, Jan Gustavsson 

bas och Jan Bårman 

trummor. Bandet gjorde reklam 

för göteborgsk jazz i exotiska 

hamnar som Santa Cruz och 

Havanna… 

SWEET SIX: Bandet deltog i 

jazztävlingen 2010 med följande 

sättning: Ralph Henrikson 

trumpet/sång, Lasse Elf 

klarinett/sax, Dag Söderberg 

banjo, Walter Addison p, Peter 

Browall stol/sång och Bert Slät- 

16 

Down By The Riverside - 

kompletteringar 

tung sousafon/sång. 

SWING TARTURO: Christoffer 

Alehed trombon, Julia 

Johansson sång/kazoo, Anton 

Stokes gitarr och Elin Engberg 

bas. Bandet bildades 

på hösten 2009 och deltog i 

jazztävlingen 2010. Läs mer: 

http://www.myspace.com/ 

swingtarturo#ixzz127iajWz1 

TINA RAHM QUINTET: ”Rutinerad 

orkester både för underhållning 

och dans. Intensivt 

svängig musik från jazzens 

standardrepertoar varvat med 

ballader och folkvisor, som tilltalar 

en kräsen jazzpublik och 

även lyssnare som uppskattar 

gamla evergreens.” Förutom 

vokalisten Tina Rahm består 

bandet av Lasse Elf klarinett/ 

sax, Torsten Bååth piano, Bernt 

Algelius bas och Erling Engström 

trummor. 

RÄTTELSER OCH TILLÄGG 

s. 109 BUMBLE BEE BRASS 

BAND: En av grundarna var 

trummisen Björn Frennberg. 

s. 114 CARNEVAL STOMPERS: 

1963-1965 spelade kornettisten 

Jörgen Zetterquist i bandet. 

Detta kan man bl.a. läsa i den 

utomordentligt vackra boken

om hela den Zetterquistska 

konstnärssläkten, som kom i 

höstas. Boken distribueras av 

Rackstadmuseet http://www. 

rackstadmuseet.se/aktuellt/ 

boken-zetterquist 

s. 137 HALLELUJAZZ består f.n. 

av Thomas Wallin, kornett, Lars 

Elf, klarinett/sax, Stig Erixon 

trombon, Anders Hultman gitarr, 

Dag Söderberg banjo, Bert 

Slättung, tuba/sax och Jan G 

Nilsson, trummor 

. 

S.148 THE JAZZMEN har f.n. 

sättningen Roland Flood trumpet, 

Göran Sandberg trombon, 

Stig Olsson tenorsax, Jan Ek gitarr, 

Jan Hvarfvén piano, Egon 

Helgesson bas, Lasse Stoltz 

trummor och Arne Roos sång. 

Egon har av oförklarlig anledning 

kallats för Ivan på sid 148 

och 246. Förlåt! 

S.144 JAZZ PREACHERS: 

Jan Jurland korrigerar: ”Sista 

stycket i beskrivningen av Jazz 

Preachers är inte korrekt. Vår 

signaturmelodi är The Theme 

komponerad av Miles Davis. 

The Preacher har vi bara spelat 

ett par gånger, bland annat på 

jazztävlingen 2003. Vad gäller 

namnet så var det våra förebilder 

Jazz Messengers som 

gjorde att namnet blev JAZZ 

PREACHERS.” 

S. 173: PAPA PIDER´S JAZZ 

BAND har återuppstått ännu en 

17 

gång med följande bemanning: 

Klas Nilsson trumpet, Sverker 

Nyström klarinett, Pider Åvall 

trombon, Anders Hultman 

banjo, Claes Nordborg bas och 

Bosse Lindgren trummor. 

S.178: RED ONION JAZZ BAND 

ordnade en ”reunion” då bandet 

spelade Petite Fleur för Roy 

Andersson i TV-programmet 

”Här är ditt liv” den 9 oktober 

2010 med Ole Bundgaard 

trumpet, Björn Samuelsson 

klarinett, Hans Taremark piano, 

Juha Plunt bas och Urmas Plunt 

trummor. Den ordinarie banjoisten 

Sture Olofsson kunde 

inte spåras utan ersattes av Jan 

Börjesson (gitarrist i 60-talspopbandet 

Supermen!) 

S. 222 ÖCKERÖ BIG BAND. 

Bertil Börjesson trombon, 

Staffan Malm och Willy Nord 

sax samt Sven-Erik Andersson 

piano har tillkommit. 

JAZZKLUBBAR m.m: 

MARIEHOLM och AVENUE JAZZ 

CLUB är de senaste tillskotten 

i listan över jazzställen. Ett par 

äldre klubbar har också tillkommit: 

THE JAZZ BOX: Från Olle Ridelius 

i Smedjebacken har jag fått 

information om denna klubb 

som helt undgått mig! Klubben 

ordnade bl.a. konserter 

på Atelierteatern våren 1964.

Den 4 februari spelade Landala 

18 

terligare uppgifter. 

med Jörgen Zetterqvist kornett, 

Christer Bothén klarinett, Sture SÖDERLINGSKA UNGDOM- 

Westlund trombon, Åke Grahm SKLUBBEN: Lars Olson har 

banjo, Ingvar Karlsson (Betz) skickat ett klipp från Göte- 

bas och Claes Lake trummor. borgspostens lördagsbilaga 8 

Inte nog med det: Papa Piders oktober 1949. Artikeln av Nils 

deltog också: Jan Steneby Bohlin har rubriken ”Muntra 

trumpet, Eskil Winnberg klari- musikanter i majkåk”. Förfatnett, 

Pider Åvall trombon, taren / tecknaren hade under 

Lennart Johansson (Werdell) en promenad i Majorna stan- 

banjo, Pelle Strandman bas och nat vid Gamla Koopmansgatan 

Bosse Lindgren trummor. för att rita av de små kåkarna 

Den 22 mars var Landala åter i som då fortfarande fanns kvar. 

farten, denna gång i Stenham- När det började skymma kom 

marsalen tillsammans med några ”unga män” och gick 

Storyville Creepers från Stock- in i en av kåkarna, som såg 

holm. 

helt obebodd ut. Strax efteråt 

På hösten återupptogs konsert- hördes trumvirvlar och en gäll 

verksamheten. Förutom Landa- trumpetsignal. När författaren 

la och Papa Piders framträdde gick in i huset möttes han av 

bl.a. Charles Mobergs Tradition- ”en hejdundrande jazzmelodi”. 

al Jazz Quartet. Den nybildade Jag citerar: 

föreningen JAZZ GÖTEBORG, ”Ljudsensationen var fantastisk 

(senare JAZZ I GÖTEBORG), i denna miljö. Men när jag kom 

med Olle Ridelius som ord- in i rummet innanför farstun 

förande var arrangör. Man hade mötte mig en ännu mer fantas- 

också samarbete med La Cetisk syn. Rummet var ganska 

leste i Malmö, bl.a. hade man sparsamt möblerat och även 

en stor konsert i Konserthuset sparsamt belyst. Men i fonden 

med Acker Bilk, Papa Bue, skymtade blanka blåsinstru- 

Champion Jack Dupree m.fl. ment, en färgglad jättetrumma 

och en mindre av metall, 

KNOXVILLE låg enligt up- slagverksgrejor av mässing 

pgift i hörnet Majorsgatan och allt annat som tillhör en 

– Sveagatan, i slutet av1950- orkester. (---) 

talet. 

Det mäktigaste instrumentet 

var dock basfiolen. Den kunde 

STONEHOUSE JAZZ CLUB inte stå rak mellan golv och tak 

startades av Harald Alvers utan gossen, som skötte den, 

och Urban Preusler i början av måste hålla den rätt mycket på 

1960-talet. F.n. har jag inga yt- lut.”

19 

Trumslagaren berättade att det 

var ”Söderlingska ungdomsklubben” 

som repeterade i denna 

lokal. Klubben hade funnits i fem 

år och bestod av 15 medlemmar 

som bodde i närheten av 

Söderlingska området. Alla utom 

två spelade något instrument. 

Orkestern spelade då och då 

på danstillstälningar och fester. 

Förutom musik sysslade man 

med teknik och hade planer på 

att bygga en motor! 

På de två teckningar som illustrerar 

artikeln syns sex musikanter 

med trumpet, klarinett, 

tenorsax, gitarr bas och trummor. 

Vilka de sex ynglingarna 

var är okänt. Kanske finns det 

någon i läsekretsen som har 

information? 

Fler kompletteringar mottas 

med tacksamhet till 

jazzhistoria@gmail.com 

eller per post till Ingemar 

Wågerman, Klova Backe 5, 

475 42 HÖNÖ.

I´M CONFESSIN, Jörgen 

Zetterquist & hans vänner. 

Back in your own Backyard / 

I`m Confessin / Medley / I´m 

in the mood for love / I`ve got 

a feeling I`m fallin / My foolish 

heart / Nestors Gift / A Ballad 

for my friends / Oh Baby / Willow 

weep for me / Blues for two 

/ What`s new? / What a difference 

a day made / Georgia 

on my mind / Never the less 

/ Nuage /Tea for two / Rose 

Room / Lover man. 

I JB nr 4, 2010 uppmärksammades 

den unika CD-utgivningen 

av The Original Landala Red 

Hot Stompers. Inspelningar 

från enstaka 78-varvsplattor 

från 1950-talet. Men nu, c:a 

55 år senare utkom Jörgen 

med en färsk CD: I´m Confessiné 

inspelad under fyra kvällar 

hösten 2009 i hans vardagsrum 

i Anneberg, Racksta, Arvika. 

Utöver Zetterquist, kornett, är 

medmusikanterna, till största 

del dem han spelat med de 

senaste dryga 20 åren: ”Lollo” 

Berndalen –piano (och utmärkt 

sång), dennes son Erik –kornett, 

”Larsa” Erikson –trummor 

och Robert Henriksson –bas. 

20 

Återigen en ny CD med Jörgen 

Zetterquist och vänner 

Men på spåren 1-9 tillkommer 

den fine tenoristen Håkan 

Werling. Lyssna gärna på hans 

feature-nr. balladen ”My Foolish 

Heart”. 

Jörgen hyllar sina spelkompisar 

i en egen komposition: ”Ballad 

for my Friends” I spåren 

10-19 blir det en lite ”Djangobetonad” 

sättning med hela tre 

gitarrer. Christer Andersson får 

alltså sällskap med två kollegor 

: Martin och Jonatan Hultén, 

och Fredrik Kaudern fyller i 

med sin bas (lite för dåligt uppmickad, 

enligt min mening). 

Dessutom tillkommer den unge 

sopransaxofonisten Ulf Dreber 

med intressant och vackert spel 

och kompletterar Jörgens kornett. 

Lyssna t.ex på deras samspel 

i ”Georgia on my mind” 

och den fina tolkningen av 

Django´s ”Nuages”. Vad skall 

man nu säga om Zetterquist, 

som inte sagts tidigare? Jo, jag 

försöker: Lågmäld, harmonisk 

och alltid hörvärd ! Innerligheten 

och kärleken till jazzen går 

alltid över rampen!

Att den ännu unge Erik Berndalen 

utvecklats som musiker och 

mognat är helt klart! Att han 

ännu låter påfallande lik Jörgen 

i sin frasering, är inte att förvånas 

över. De två har lirat ihop 

sedan Erik var sådär 11 -12 år 

(!) och självklart har han tagit 

intryck av sin läromästare som 

han hedrar med en egen låt : 

”Nestors Gift”. 

21 

Om man försöker särskilja kornetterna 

(vilket alltså inte är så 

lätt) kan man bl.a tänka på att 

de ljusaste (klaraste) tonerna 

spelas av Erik och de lägsta 

(och lite ”grooviga”) av Jörgen. 

Men i spåren 10-19 är det 

alltså endast den senare som 

trakterar kornetten. En högst 

rekommendabel CD , som bör 

kunna köpas på ”Pennies from 

heaven”. Annars går det väl 

an att kontakta vår förenings 

förste hedersmedlem. 

Becke Hinnerson

22 

Nyutgivningar och 

återutgivningar på CD 

Robert Josephson, eldsjälen 

som bl.a. låg bakom stödplattan 

för Katrinas offer, har (hittills) 

producerat sju CD med 

outgivna inspelningar eller 

återutgivningar från LP, EP och 

kassetter. Den historiska CDn 

med LANDALA recenserades i 

förra Jazzbladet, men det är 

inte den enda med göteborgsband: 

MYSTO´s HOT LIPS har givit 

ut ett femtontal MC, EP, LP och 

CD. Material från tre av dessa 

har Robert nu samlat ihop och 

resultatet heter ”Mysto´s Hot 

Lips – Nostalgi”. Här finner vi 

ett urval från Brötigt men bra 

(1985), Läppglans (1987) och 

Läpparnas bekännelse (1990): 

Jamaica March, Delia Gone, 

Creole Belles, Bourbon Street 

Parade, See See Rider Blues, 

Camp Meeting Blues, Isabell, 

Beale Street Blues, Just a Little 

While, Chimes Blues, Higher 

Ground, Precious Lord, Trog’s 

Blues, Sigfried Line och We’ll 

Meet Again. 

På de flesta spåren hör vi den 

den ursprungliga sättningen 

med Mats Hanson, Sverker Nyström, 

Pider Åvall, Mysto Werdell, 

Tomas Ekström och Bengt 

Carlsson, men den senare 

uppställningen med Per Ewards 

och Janne Karlsson finns också 

med. Nostalgi är en adekvat 

titel – det är väldigt roligt att 

förflyttas tillbaka några decennier 

och minnas hur det lät på 

Jazzhuset… 

Bland Roberts övriga CD finns 

en konsertupptagning från 

Långholmens fängelse med IM- 

PERIAL BAND, dock utan Lasse 

Edegran som redan flyttat 

till USA. Plattan heter Bakom 

Galler och trummisen Krister 

Ohlsson skriver i följetexten 

att publiken tydligen upplevde 

musiken som fängslande… För 

att fortsätta med interna skämt 

kan man väl lugnt påstå att det 

är både gripande och sällsamt 

att unga pojkar kunde sitta 

inne med en sådan känsla för 

New Orleansjazz. Man blir riktigt 

tagen. 

IMPERIAL BAND och ORIGI- 

NAL OPTIMUS ORCHESTRA var 

de två ledande New Orleansbanden 

i Sverige i början av 

1960-talet. Imperials första 

inspelningar har tidigare återutgivits 

av George Buck. Mer om 

detta (och mycket annat) finns 

på Christer Fellers´ fantastiska 

hemsida http://web.me.com/ 

fellan//fellan/fellers.html

På Robert Josephsons hemsida 

www.jazzarkivet.se finns information 

om de övriga utgivningarna: 

BARFOTA JAZZMEN, 

BLACK BOTTOM STOMPERS, 

ECCENTRIC DIXIELAND BAND 

och ORIGINAL OPTIMUS OR- 

CHESTRA. 

23 

Skivorna kostar 100:- + porto 

och kan beställas på info@ 

jazarkivet.se eller JAZZarkivet, 

Tullhusgatan 11, 652 27 KARL- 

STAD. 

Ingemar Wågerman 

Vårt email-register är kass - 

hjälp till att uppdatera! 

Vi får väldigt många returer på våra epostutskick! Det kan 

finnas olika orsaker till detta, såsom felaktigheter vid inläggning 

i registret (s.k. Shit Behind Keyboard, förkortat SBK) 

samt att många efterhand bytt epostadress. Dessutom misstänker 

vi att en hel del medlemmar inte uppgett sin epostadress. 

Därför ber vi alla medlemmar att 

SKICKA NAMN OCH AKTUELL EPOSTADRESS TILL 

info@classicjazzgoteborg.se 

På det sättet kan du få fortlöpande och aktuell information 

om våra aktiviteter! Tack på förhand!

24 

Lyckad riksfinal i jazztävlingen 

på m/s Amorella 

Torsdag morgon 24 mars 2011. 

Tyngd av hedersuppdraget 

att representera Västsverige 

i riksfinalens jury embarkerar 

jag bussen som skall föra en 

tapper skara, med tävlingsbandet 

Swing Brothers i spetsen, 

mot Stockholm. Trots skämt 

och glam i bussen är alla tagna 

av stundens allvar. Ska Göteborg 

med omnejd förnedras av 

musiker jämnåriga med våra 

hjältars barn? Ska Swing Brothers 

få njuta av den festliga 

segerpokalen, eller skall nederlagets 

bittra kalk bli deras lott? 

Frågorna hopade sig. 

Vi angjorde metropolen Borås. 

Här ljusnade läget - hrr Bylund 

och Moberg embarkerade bussen. 

Orkestern var därmed fulltalig, 

vilket förbättrade oddsen 

radikalt. 

Efter en behaglig bussresa var 

vi så framme i Stockholm och 

Viking Lines färjeterminal i 

Stadsgården, där ett antal vänligt 

sinnade 08:or mötte oss. 

Det visade sig att de var medlemmar 

i vår systerförening 

Föreningen Klassisk Jazz. 

Vi togs mycket väl om hand av 

våra stockholmska värdar. 

Dags att embarkera m/s Amo- 

rella, som stävade ut genom 

Stockholms skärgård med kurs 

Åbo. Utmärkt buffé och soundcheck 

under kvällen. 

På nattkröken blev det försöksheat 

för tre av de fyra orkestrarna 

(de finska deltagarna 

skulle ansluta i Åbo på fredagsmorgonen.) 

samt underhållning 

av Jelly Babies Jazz Band, där 

ett flera nuvarande och tidigare 

styrelseledamöter i FKJ ingår. 

Det visade sig att både Linns 

Orkester från Skåne och Thai 

Queen and the Kings of Swing 

från Stockholm hade sitt ursprung 

på den ryktbara folkhögskolan 

i Skurup - de var t o 

m klasskamrater! 

Vid 7-tiden siktade vi land i 

vårt östra grannland. Vi lade 

band på vårt kulturintresse och 

avstod från ett besök på Åbo 

slott under den timme som 

stod till buds till förmån för en 

stärkande frukost. 

Kl 10.15 började allvaret - final 

i 2011 års jazztävling! Först 

ut var det finska bandet Alvi’s 

Dixie Stompers. Kompetent, 

om än till en början lite stel, 

dixieland av ett gäng värdiga 

farbröder i skotskrutiga västar. 

Deras repertoar låg åt det 

konventionella hållet, med låtar 

som Bourbon Street Parade,

25 

Closer Walk With Thee etc. denna konstellation. 

Kompetenta musiker med plus 

i kanten för kornettisten Cajus Sist ut på banan var Thai 

Lindroth och basisten Jorma Queen and the Kings of Swing. 

Katrama - den senare professor Förutom kapellmästarinnans 

i kontrabas i Helsingfors. avspända och rytmiska sång i 

Billie Holidays efterföljd noterade 

vi välarrangerade duetter 

för sax och trombone och en 

duktig basist som kunde spela 

både slapbas och modern bas 

med sväng och känsla. Tippan 

och hennes gossar anknöt på 

ett helt annat sätt till jazztraditionen 

än Linns band. 

Så dags för våra hjältar Swing 

Brothers. Sammanbitna intog 

de scenen. Min kollega Hans 

W har på annan plats i den här 

tidningen redan på ett utmärkt 

sätt redogjort för bandets 

förtjänster. Låt mig bara konstatera 

att detta utmärkta band 

verkligen hade prickat formtoppen 

denna dag! 

Efter den avslutande låten, en 

fräck version av gamla Nagasaki 

fick de ärrade veteranerna 

stora ovationer. 

Plats på scen så för Linns Orkester, 

representerande Skåne. 

Som alltid när det är fråga om 

Sturup-alumni mycket kompetenta 

musiker, tyvärr med en 

faiblesse för att briljera med 

sitt instrumentala kunnande. 

Jag har lite svårt för den pressade 

sångstill som kapellmästarinnan 

Linn delar med så 

många yngre sångerskor. 

Behållningen här var den 

utmärkta tenoristen Signe 

Dahlgren, som har en underbar 

ton och en förbluffande 

mognad i sitt spel, vilket renderade 

henne ett välförtjänt 

solistpris. Enligt min trångsynta 

uppfattning var hon den enda 

som kvalade in i klassisk jazz i 

Dags så för avgörande i juryn, 

som var överens om följande 

motivering för sitt beslut: 

Mystos Jazzorkester vann 

välförtjänt jazztävlingen 

2005. Sex år senare, under 

det nya namnet Swing Brothers, 

är bandet ännu bättre, 

med täta välarrangerade 

ensembler, lyhört samspel, 

en utmärkt rytmsektion, 

solister av hög klass, en intressant 

repertoar, avspänt 

sväng och en trevlig presentation. 

Andra pris går till Thai 

Queen and The Kings of 

Swing 

Individuellt pris: Signe 

Dahlgren, tenorsax i Linns 

Orkester. 

Tack FKJ för en väl genomförd 

final! 

Bosse Alftenius

26 

MORGAN RUDOLFSON 1932-2011 

En av de verkliga entusiasterna 

inom det göteborgska tradjazzlivet, 

trumpetaren, skribenten 

och klubbarrangören Morgan 

Rudolfsson, avled i fredags 

efter lång tids sjukdom. Han 

vårdades den sista tiden på 

Morängatans äldreboende och 

hade nyligen fyllt 79 år. 

Det var Morgan som tillsammans 

med ett par likasinnade 

drog igång jazzen på Kapellet, 

det gamla f d soldathemmet 

vid Nya Varvet, för snart 15 år 

sedan. Då hade han i ett par år 

letat efter ett ställe som skulle 

kunna ta över efter Jazzhuset, 

när detta mer och mer blev ett 

tillhåll för blues och 60-talsrock. 

Han och hans duktiga 

kompisar startade den ena 

klubben efter den andra som de 

av olika anledningar fick lägga 

ner ganska snart. Men Kapellet 

visade sig vara ett lyckokast, 

musiker, spisare och danslystna 

strömmade dit och där kunde 

man år efter år varje onsdagskväll 

se Morgan som biljett- och 

lottförsäljare, jam-musiker och 

allt-i-allo. 

Hans andra stora insats för 

tradjazzen i Göteborg var som 

flitig och åsiktsrik skribent, effektiv 

redaktör för och ansvarig 

utgivare för vår medlemstidning 

Jazzbladet. Jag tillhörde 

själv redaktionen i många 

år och minns med glädje de 

många eftermiddagar och kvällar 

vi satt på Morgans firma i V. 

Frölunda (den hette och heter 

TV-man och var/är inriktad på 

antenner, paraboler mm) där 

vi hade gott om arbetsytor för 

texter och bilder och där vi 

hade tillgång till tidiga varianter 

av datorer med enkla ordbehandlingsprogram 

(en otrolig 

hjälp, tyckte man, när de kom). 

Morgans organisatoriska förmåga 

och hans kontaktnät kom 

också till pass i de orkestrar 

han startade och drev, med 

växlande framgång måste väl 

dock sägas. På rak arm kan 

jag räkna upp fyra: Himlatoner, 

Blueberries, West Side 

Jazz Band och HalleluJazz, och 

som några av namnen antyder 

bestod repertoaren förutom 

av gammeljazz till rätt stor del

av religiös musik, gospels och 

liknande - Morgan hade vuxit 

upp i frireligiös miljö och kände 

starkt för många av de gamla 

läsarsångerna. Av de fyra banden 

är det bara HalleluJazz som 

lever vidare, jag spelar själv 

tuba där och Morgan har sedan 

en tid ersatts av Thomas ”Pastorn” 

Wallin. 

Morgan fick inte den lyckliga 

ålderdom han hade hoppats på 

- när firman var överlåten, radhuset 

sålt och den nya lägenheten 

just färdiginredd, omkom 

hans älskade hustru Inger i en 

27 

trafikolycka. Morgan försökta 

bearbeta sin sorg på olika sätt, 

men det stod klart för alla som 

kände honom, att han aldrig 

hämtade sig från detta dråpslag. 

Vi kommer att minnas och 

sakna den färgstarke, företagsamme 

och entusiastiske 

Morgan sådan som han var i sin 

krafts dagar. 

Bert Slättung

Thai Queen and The Kings Of Swing 

- bejublad tvåa i riksfinalen 

Signe Dahlgren i Linns orkester vann 

solistpriset - moget spel och underbar ton! 

Foto: Lazze Grünberger, FKJ

Jazzbladet nr 1/11 - Classic Jazz Göteborg

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?