Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
85<br />
dock ej vinoas. Likväl anser herr Straucli sig böra uttala<br />
deu förmodan, att dess larv lefver sasom parasit hos nagra<br />
Hyraenoptera. Han observerade nemligen, att livarje liona<br />
höll sig vid kanien <strong>af</strong> <strong>et</strong>t häl <strong>af</strong> omkr. G millim<strong>et</strong>ers diarae-<br />
ter, och livav<strong>af</strong> d<strong>et</strong> fauns en stor raäugd uti raarken. Först<br />
trodde hevr Strauch, att dessa häl voro borrade <strong>af</strong> insekten<br />
sjelf för att dit lägga sinä ägg, meu snart fann hau att hvarje<br />
häl icke var annat än ingängen tili <strong>et</strong>t Hymenopternäste,<br />
hvarigenom han säg flera steklar flyga ut och in. Ett exem-<br />
plar <strong>af</strong> dessa fäugades, men gick olyokligtvis förloradt, sä att<br />
d<strong>et</strong> blef omöjligt, att angifva dess slägte och art, men i alla<br />
fall syntes d<strong>et</strong> höra tili farailjen Apides. Under de tvenne<br />
dagar herr Strauch vistades pä orten insamlade han mer än<br />
200 exemplar <strong>af</strong> skalbaggen och par dagar senare fäugade<br />
uägra <strong>af</strong> hans studiekamrater, som gjorde en exkursiou tili<br />
samraa plats, mer än 1000 iudivider; men da herr Strauch<br />
omkr. 8 dagar derefter kom tili ställ<strong>et</strong>, fann han eudast nägra<br />
enstaka honor, hvilka redan syntes h<strong>af</strong>va <strong>af</strong>lagt sinä 'ägg.<br />
Jag har nu d<strong>et</strong> nöj<strong>et</strong>, att för sällskap<strong>et</strong> tillkännagifva<br />
d<strong>et</strong> denna intressanta insekt, sora under närä IV2 sekel vä-<br />
rit fördold för vara entomologers efterspaningar, blifvit äter-<br />
funnen i Finland, och d<strong>et</strong>ta sä längt norrut, som vid S:t<br />
Michel och hvad som är <strong>af</strong> ännu större vigt, genom medverkau<br />
<strong>af</strong> arteus äterfiunare, meddela nägra fakta, som kunna<br />
leda tili utreduing <strong>af</strong> dess dunkla lefnadshistoria.<br />
Redan under senaste höst omnämude Studeranden K.<br />
Ehnberg för mig, att han för en läugre tid sedän funnit en<br />
skalbagge, som han icke kunnat bestämma och hvilken jag<br />
efter hans beskrifuing geuast antog vara den ifrägavarande<br />
arteu. Min förmodan bekräftades, da herr Ehnberg efter ater-<br />
komsten frän siu hemort leranade mig d<strong>et</strong> visserligen höge-<br />
ligen bristfälliga exemplar, hvilk<strong>et</strong> jag här har ärau förevisa<br />
för sällskap<strong>et</strong>, och hvilk<strong>et</strong> utgör sista resteu, som blifvit be-<br />
varad frän hans fynd. Herr Ehnberg, som förut h<strong>af</strong>t ingen<br />
kännedom om denna skalbagge och hvad om dess förekomst<br />
och lefuadssätt förut var bekant, har lemuat mig följande<br />
uppgifter om sitt fynd. Arten anträffades varen 1876 i maj