Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda

156
nätt eii höjd af omkr. 4 fot i buskfonn, deu 4 December 1871,
hvilket troligen var första gangen denna växtart blomraat i
Finknd. Exemplaret inlemnades tili botaniska museum sasom
gäfva af herr Wesslander.
Vidare förevisade herr Hisinger och inlemnade tili de
botaniska saralingarna nägra anmurkningsvärda af honora i
vestra Nyland funna fröväxter.
Likaledes inlemnade herr Hisinger tili samlingarna tväu-
ne arter sällsynta svampar S2)arassis crispa Fr. funnen i Fa-
gerviks park och Geofjlossmn viride Pers. tagen pä Stor Fa-
gerön i Inga skärgärd äfvensom en alg Trentepohlia lageni-
fera Hild. tagen i varma växthus vid Fagervik.
Slutligen förevisade herr Hisinger exemplar af Myrtillus
nigra var. p)nllida Lindb., utmärkt genom hvita bär, taget
vid Heinäsuo närä Brödtorp.
Herr Stelan meddelade, att han vid granskningeu af
musei förräder af slägtet Sagina gjort ett särdeles intressant
fynd, i det han, funnit bland S. riodosa en icke allenast för
var utan för hela den skandinaviska nordens flora ny fröväxt
Alsine verna (L.) Bartl. Denna form, som förekommer pä
berg och klippor i Europas fjelltrakter och är utbredd öfver
större deleu af mellersta och södra Europa frän Skotland tili
Spanieu och Kaukasus, i norra Afrika, Sibirien och Nord
Amerika samt i centrala Europa är funnen nordligast pa Hartz,
är hos oss anträffad af herr Hjalmar Neiglick är 1877 pä ett
kait berg i Irapilaks socken. Arteu skiljer sig frän de i
Lappraarken förekommande Alsine biflora L. och A. stricta
(Sw.) utom genom sin betydligare storlek frän den förra genom
sinä nerviga stjelkblad och spetsiga foderblad samt frän
den senare genom sin glandelhärighet och sinä starkt trener-
viga foderblad. En tili denna mycket närä stäende form var
Alsine hirtä ("VSTormskj.), som förekommer i svenska Lapp-
raarken och andra arktiska fjelltrakter i gamla och nya verl-
den, men hvilken ännu icke var anträffad inom värt flora-
omräde, och ansäg föredragaren denna vara en högnordisk
form af A. verna, utmärkt genom läga lätt tufvade endast
1—2 blommiga stjelkar och derigenom att kronbladen äro