Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Salpaus-Maanselkä gebi<strong>et</strong><strong>et</strong>. De begge högplatäer, hvilka<br />
tillsammans bilda d<strong>et</strong>ta gebi<strong>et</strong>, likua hvarandra m5''ck<strong>et</strong>, sä<br />
i geologiskt, som botaniskt och zoologiskt samt specielt i or-<br />
nitologiskt <strong>af</strong>seende. Södra gränsen för oraräd<strong>et</strong> gär frän<br />
Korpiselkä kyrka öfver Vuotjärvi och Sä3'nälampi nedanom<br />
Tolvajärvi tili Vieksinki by <strong>af</strong> Korpiselkä kapell, samt häri-<br />
frän öfver Heinälampi, norr om Salonjärvi och Suojärvi, förbi<br />
Kaitajärvi by iuom Suojärvi socken i Ryskä karelen. Grän-<br />
sen raot vester och norr gur frun Korpiselkä kyrkoby söderom<br />
Viiksinselkä tili Syrjävaara och vidare genora Kuolismaa<br />
öderaark i riktning at Pahkalampi kloster i Iloraants socken.<br />
Inom d<strong>et</strong>ta gebi<strong>et</strong> träffade jag eudast ödsliga, sterila och<br />
föga kultiverade trakter. Marken är vägig <strong>af</strong> parallelt med<br />
hvarandra frän nordvest at sydost löpande sraala och läga,<br />
frän blott nagra fä fot tili 200 fot höga sandäsar. Mellan dessa<br />
befinna sig vattenfyllda kärr eller smärre insjöar och träsk.<br />
Matjorden är ytterst tunn och veg<strong>et</strong>ationen klen. Pä äsarne<br />
är marken ofta b<strong>et</strong>äckt med endast renlav, men äfven ofta<br />
med Ijung. Glest stäende furor, <strong>af</strong> hvilka en del äro totalt,<br />
en annan del tili hälften torra, sprida en klen skugga. Pä<br />
karren framsläpa nödvuxna tallar en ömkelig tillvaro, och strän-<br />
derna <strong>af</strong> de smä skogsträsken äro ofta kautade med ymuigt<br />
gungfly. Yid de större sjöarnes stränder, ifall dessa ej äro<br />
sandiga, träffas stuudom, ehuru säilän, björkkärr, hvarest un-<br />
der de sraala björkarne videbuskar, Ledum pahistre^ Beiula<br />
nana och Myrica gdle b<strong>et</strong>äcka marken. Stundom uppträda<br />
tätare skogar <strong>af</strong> tali, gran, björk och asp eller uteslutande<br />
<strong>af</strong> gran.<br />
D<strong>et</strong>ta gebi<strong>et</strong> eger en ytterst torftig, ehuru för siu nor<br />
diska prägel dock intressant fauna. Iuom blandskogarne<br />
finna vi allmännast:<br />
Phyllopseustes trocMlus, Fringilla coelebs,<br />
Muscicapa grisola, Emberiza eitrinella,<br />
„ atricapilla, Picus major.<br />
Anthus trivialis,<br />
Sparsamt förekomma här flere inom d<strong>et</strong> förra gebi<strong>et</strong><strong>et</strong><br />
allmänt anträfiade foglar, säsom: