Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda

119
L. von Schrenck, som är böjd att anse den för en ostlig
geografisk varietet af kajan, säger ^) att han uuder 2 ärs
vistelse vid nedra Amur aldrig anträffade den vid mynningen
af denna flod eller pä ön Sachaliu. Hugre upp längs floden
ofvan om Ussuris mynning säg han visserligen stora skaror
af kajor, raen kunde ej upptäcka, om de voro ungar af denna
form, som äunu ej erhällit den karaktäristiska färgdrägten,
eller om de voro vanliga kajor. Deremot säger G. Radde ^),
att hau säg den första dauriska kaja redan 30 mii vester
om Irkutsk samt sedän äterfanu den vid mellersta Amur,
vid Irkutsk och östra delen af Sajanska bergen och v. Mid-
dendorff aufcir ^), att den förekommer ännu vestligare ända
vid Birjussa i Altais bergstrakt (114'* ö. Ferro). Euligt upp-
gift af Sabanejejff*), skall han .hafva skjutit den samt t. o. m.
funnit den häckande sä längt vesterut, som vid Kaslinska
Ural (55" 40' n. br., 78" ö. Ferro) och engäng äfven skjutit
den pä den skoglösa Paudinska bergskammen (58° 40' n. br.,
och 77" 30' ö. Ferro), Finsch ^) säger sig deremot förgäfves hafva
sökt fogeln i sydvestra Sibirien. Häraf synes framgä, att denna
fogel egentligen har sitt tillhäll i höylandet mellan 40"—55"
n. br. och 115"— 150° ö. Ferro. Dessutora är den enligt Schle-
gel anträffad talrik pä halfön Corea och de bergiga Japanska
öarne ^).
Tili slut meddelas en beskrifning pä fogeln, hvilken pä
svenska kunde kallas bergskajan och pä finska vaara-naakka.
Corvus dauricus Pall.
Corvus dauricus Pallas Beis. III, append. 694, 8 (1776).
— Zoographia Rosso-Äsiat. I, 387, 47. — Keisorl. und
Blaslus Wirbelth. Eur. XLV, 152 not. — Monedula dau-
V
Reisen und Forschungen im Amur-Lande ; I, 2, p. 324.
•) Reisen im Siideyi von Ost-Sibirien, Band H, p. 208.
^) Sibirische Reise, JU, p. 159.
*) UoseoHouHbifi CpeÖHdio Ypa.ia, 62, 70.
«) Yerh. Zool. Bot. Gesellsch. in Wien, 1879, 196.
') Siebold Fauna Japonica, Aves p. 80.