Nr 3 - Ultunesaren

nummer 3/2004 årgång 66 

Tidningen som dyker upp när du minst anar det...

Anders 

2 ultunesaren 3/04 

Ultunesare! 

Skriver till dig så här en tidig, disig morgon i 

oktober. Kanske läser Du som före detta Småtting 

Ultunesaren för första gången. Om så är fallet kan jag 

informera Dig om att Ultunesaren är kårens tidning som 

kommer ut minst 4 gånger per år. I tidningen kan Du 

läsa om vad som händer på kåren, vad som är på gång 

på universitetet etc. I detta nummer kan Du bl a läsa 

en intervju med vicerektor Kristina Glimelius. Dessutom 

nns det en del reportage av olika slag. 

På såväl kåren som på universitetet är en hel del på 

gång. Kåren har varit mycket aktiv i SLU:s arbete. I 

våras genomförde SLU en studiesocial enkät. Många av 

er har säkert deltagit i denna. Tyvärr var svarsfrekvensen 

lite låg. Det är viktigt att vi studenter svarar på dessa 

enkäter så att resultatet blir så rättvisande som möjligt. 

En låg svarsfrekvens gör det givetvis svårt att tolka 

resultaten, men trots det nns det mycket intressant 

information att hämta ur den. I enkäten framkom att 

SLU-studenten i allmänhet trivs väldigt bra med sin 

utbildning. Vidare svarade många att de skulle ha valt 

samma utbildning om de skulle söka igen. Dessvärre 

framkom också en del problem på SLU. Saker som 

universitetet i samarbete med oss studenter måste jobba 

vidare med. 

En av frågorna löd ”Hur ser Du på studentkårens 

verksamhet”. Här ck vi mycket uppskattande 

kommentarer som pekade på att många studenter tycker 

bra om kårens verksamhet. Vi ck också en del kritik. 

Många kommentarer ger uttryck för att studentkårerna 

vid SLU ses som ”klubbar för inbördes beundran” 

eller ”dagis för yngre vuxna”. Detta är oerhört tråkigt 

och allvarligt. Studentkårernas syfte är att bedriva 

utbildningsbevakning och i samarbete med universitetet 

verka för att vi studenter får en så bra utbildning som 

möjligt. Dessutom har vi en rad andra verksamheter med 

allt från körer och idrottsförening till klubbmästeri och 

middagar. All verksamhet är givetvis till för och öppen 

för samtliga medlemmar. Kåren får ta på sig ett stort 

ansvar för att en del studenter ej känner sig välkomna. 

Problemet är inte helt nytt. Årets styrelse och utskott har 

hela året försökt att jobba mycket med dessa frågor. Det 

nns också en del uppskattande kommentarer i enkäten 

på temat att det går i rätt riktning. 

Jag tror personligen att kåren måste professionaliseras 

mer. I takt med att medlemsantalet ökar förändras 

kåren till att allt mer bli en serviceorganisation för sina 

medlemmar. Detta utan att för den skull ta bort det som 

trots allt är bra med ULS och som vi skall vara stolta 

över. Jag vill dock poängtera en sak: Kåren är alla vi 

studenter på Ultuna. Vi har ett gemensamt ansvar för 

att föra verksamheten i den riktning vi vill. 

Under hösten kommer, som jag skrev om i förra 

numret av denna eminenta kårtidning, styrelsen 

att föreslå kårmötet en viss omorganisation av kårens 

verksamhet, läs gärna mer om detta i artikel längre in i 

tidningen. Detta för att organisationen ska bli tydligare 

såväl för kårfunktionärer som för andra medlemmar, 

men också för kårens externa samarbetspartners såsom 

företag, SLU och andra. Kom gärna på kårmötet och ha 

synpunkter på detta. För det är trots allt på dessa möten 

som alla medlemmar har möjlighet att påverka kåren. 

Efter dessa allvarsord vill jag också passa på att önska 

alla nya och gamla studenter välkomna till Ultuna 

och till ULS. Jag ser fram emot en intressant höst och 

hoppas få igång en givande diskussion kring kårens 

framtid! 

Med vänlig hälsning 

Anders Larsson

Tidsbrist - javisst! 

Då var den över oss igen, vintern 

och därmed även snart julen. 

Känns alltid som den överraskar en 

och kommer snabbare och snabbare 

för varje år. Hur väl man än planerar 

så räcker inte tiden riktigt till, utan 

den springer bara ifrån en. Annat var 

det när man var ”ung”, då tyckte i 

alla fall jag att tiden riktigt släpade 

sig fram. Men innan midvintern 

och julstöket sparkar igång så har 

vi en viktigt punkt kvar detta 

år- Novemberkårmötet! Självklart 

vill jag nu passa på att göra 

reklam för denna underbara tidning 

Ultunesaren. Jag vill mana alla 

intresserade att skriva upp sig på 

vallistorna. Kanske har Du alltid 

närt en dröm om att skriva eller 

fota, eller varför inte att designa en 

tidning. Låter inte detta lockande? 

Själklart gör det det, så därför räknar 

jag med fullteckande vallistor på 

kårmötet den 25 november! 

Till dess, väl mött och på 

återseende! 

Johanna Klassson Redaktör 

innehåll 

Möt Kristina Glimelius 4 

- intervju med SLU:s vicerektor 

Angående terminsräkningen 6 

- kårkansliet informerar 

Forskningsstationen i Sarek 8 

- reseberättelse från sommaren 

Kårens organisation... 10 

- förslag på förändringar 

Intervju med Prima 11 

- djupdykning i Ultunesarens arkiv 

Sigurd Eriksson 12 

- en ur-ultunesare har gått ur tiden 

Studiebevakning 14 

- så sköts studentinytandet vid SLU 

Bildkvalkad från småttingveckorna 18 

Pyssel på kåren 21 

- inblick i KulU:s verksamhet 

Landskampen - hösten 2004 22 

Examenstagare 23 

oberoende organ för Ultuna studentkår 

epost ultunesaren@stud.slu.se adress Box 7074 750 07 Uppsala besöksadress Duhrevägen 6 telefon 018-67 15 51 

fax 018-67 10 80 

redaktör Johanna Klasson layout Ida Widnersson skribenter Tim Gustafsson foto Paulina Liljander, Christian SPIDER 

Worén annonser och kassör Anna Thuresson 

repro Fyris-Tryck AB, Uppsala tryck idétryck Graska Uppsala AB 

upplaga 3000 omslagsbild Ida Widnersson 

Skriv gärna till oss! Alla bidrag är välkomna, men redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda texter och förbehåller 

sig rätten att redigera insänt material. Lämna gärna manus via epost. 

Nästa manusstopp 15 december Nästa annonsstopp 15 december 

innehåll 

3/04 ultunesaren 3

Möt Kris 

- SLU:s vicerektor 

Hon är ordförande för 

grundutbildningsrådet och det 

studiesociala rådet. Hon har många 

järn i elden, Kristina Glimelius 

SLU:s vicerektor och professor i 

genetik och växtförädling. 

Kristina växte upp i Sveg i 

Härjedalen och det var där hennes 

intresse för naturen och biologin 

väcktes. Idag har hon sitt 

sommarställe där och driver ett 

skogsbruk extensivt ihop med sina 

bröder. Hon är utbildad biolog och 

började arbeta som forskare på SLU 

för 20 år sedan. 

Trots att hon idag är vicerektor 

arbetar hon fortfarande som 

professor på 20 % på 

Genetikcentrum där hon handleder 

tre doktorander i deras forskning. 

Hon hamnade på posten som 

vicerektor för två år sedan då hon 

kände att det var dags för att arbeta 

med något utöver forskningen. Hon 

blev erbjuden en tjänst på annan 

högskola, men SLU ville gärna 

behålla Kristina och tyckte att hon 

skulle söka den lediga platsen som 

vicerektor. Sagt och gjort, hon sökte 

och resten är som man säger historia. 

Arbetet i det studiesociala 

rådet 

I våras skickade det studiesociala 

rådet ut en enkät som ställde frågor 

om studenternas studiesociala miljö 

på Ultuna. Anledningen till enkäten 

var bland annat den lag som 

trädde i kraft nyligen vars syfte 

är att undanröja diskriminering på 

grund av köns-, etnisk eller religiös 

tillhörighet, sexuell läggning eller

tina Glimelius 

funktionshinder. SLU skall i enlighet 

med denna lag utarbeta en plan 

över sina åtgärder i 

främjandearbetet. I enkäten har 

frågor som homosexualitet, 

jämställdhet, sexuella trakasserier 

och funktionshinder tagits upp för 

att få en uppfattning hur situationen 

för studenterna ser ut idag. Förutom 

dessa frågor har andra områden 

som tex. miljön i lokaler såsom 

föreläsningssalar, datasalar m.m. 

tagits upp. Tråkigt nog så hamnade 

svarsfrekvensen på låga 10-14%. 

- De svar som inkom pekar dock 

på att studenterna på SLU trivs 

bra, men att vissa saker kan 

förbättras. Den fysiska miljön ck 

bland annat en del klagomål. Genom 

att bli medveten om problemen 

och acceptera kritik så kan åtgärder 

utföras, men man måste 

vara medveten om att 

det nns ekonomiska 

begränsningar konstaterar 

Kristina. 

Resultatet av enkäten håller på 

att sammanställas och kommer så 

småningom att göras tillgänglig för 

alla på SLU. 

Vad är viktigt för 

grundutbildningsrådet idag? 

- Grundutbildningsrådet är ett 

samordnande organ för 

grundutbildningen vid SLU. Vi 

arbetar mycket med frågor som rör 

framtida utbildningar bland annat 

med avseende på Bolognaprocessen. 

SLU har redan börjat arbeta med att 

undersöka hur ett studiesystem som 

liknar det europeiska skulle fungera 

för SLU:s utbildningar. Målet är att 

SLU ska ligga ett steg före och vara 

beredda när inträdet sker. 

Ett utav Bolognaprocessens mål 

är att införa ett system som 

huvudsakligen består av två 

utbildningsnivåer, grundläggande 

och avancerad nivå. För generella 

examina som för SLU:s 

magisterprogram kommer detta att 

innebära att utbildningsprogrammen 

blir uppdelade i en kandidatexamen 

och en masterexamen. För 

professionsutbildningar som till 

exempel agronom, jägmästar- och 

hortonomutbildningar kommer även 

nivåindelningen att gälla. Det är 

dock inte klart ännu vilken typ av 

examina som kommer att föreslås 

för dessa. Utbildningsdepartementets 

förslag kommer i mars 

2005. 

- Enligt SLU:s remissvar framhöll 

vi att våra yrkesutbildningar till 

agronom, jägmästare, 

landskapsarkitekt och hortonom bör 

“vi ska synas för att vi är bra, inte för 

att vi har problem” 

nnas kvar. Vi framhöll dock att vi 

skall vara öppna för att studenterna 

skall kunna byta mellan olika 

program och utbildningar och gå 

från en kort till en längre utbildning 

utan att vara tvungna att börja om. 

- Utbildningarna vid SLU ger 

specika kompetenser och detta gör 

det mycket intressant för framtiden 

att skapa unika mastersutbildningar. 

Vi vill helt enkelt öppna era 

dörrar för studenterna. Vårt 

universitet har en nära och bra 

kontakt med näringen och vi har 

skapat nya utbildningar, bland att 

kommer det att på Ultuna starta ett 

magisterprogram med bredd inom 

landsbygdsplanering och i Skara en 

treårig kandidatutbildning i Skara 

med inriktning på djurskydd och 

etologi. I Alnarp kommer det att 

starta nya breddmagisterprogram 

inom natur, hälsa och trädgård samt 

inom ”Urban Forestry och Urban 

Greening”. 

Kristina Glimelius har många 

visioner för SLU i framtiden 

- Sveriges Lantbruks Universitet 

måste bli mer känt, vi måste få 

er studenter att söka 

sig till vårt universitetet. 

SLU måste bli ett mer 

naturligt val för de som 

vill arbeta med miljö, 

livsmedel, natur och djur. 

Det nns mycket positivt att säga 

om vårt universitet och jag tycker vi 

ska synas för att vi är bra, inte för 

att vi har problem avslutar Kristina 

Glimelius. 

Text: Johanna Klasson 

Kristina Glimelius 

kommer i november att 

besöka Ultuna 

Studentkår för att prata 

och diskutera med 

studenter. Så håll utkik 

efter tid och plats. Kom 

och fråga det du vill 

veta! 

utbildning 

FOTO: Paulina Liljander 

3/04 ultunesaren 5

kåren 


Viktigt om din 

terminsräkning! 

I slutet av sommaren ck du som läst vid Ultuna under våren din 

terminsräkning hemskickad. Räkningen skulle vara betald senast 

den 1:a oktober! Det är viktigt att du inte glömde att betala din 

räkning – du får nämligen ingen påminnelse. 

Jag har inte fått någon 

räkning. Varför? 

Att du inte fått din räkning kan ha 

era olika orsaker. 

- Redan den 10:e juni gjordes 

registerutdraget som har varit 

underlag för hösten utskick. Om 

du sedan dess har bytt adress 

så har räkningen inte levererats 

till dig utan sänts i retur till 

kåren. Returnerad post förvaras 

nere på kårexpeditionen och du är 

välkommen att hämta din post där. 

- Du betalade inte räkningen förra 

terminen eller betalade efter den 

10:e juni. Utebliven betalning tolkas 

som att du vill avsluta 

medlemskapet i ULS. 

- Du kanske yttade under 

vårterminen och har glömt att 

meddela kåren din nya adress. 

Kårens adressregister är fristående – 

glöm inte att du även måste meddela 

universitetet att du yttat. 

Jag har fått en räkning med 

fel belopp 

Räkningens belopp grundas på vad 

du betalat föregående termin. Om 

du har en annan studiesituation 

måste du meddela kansliet så vi kan 

skicka en ny räkning med aktuell 

avgift. 

Jag är nyantagen. Varför 

har jag inte fått någon 

räkning? 

Du måste själv kontakta kåren för 

att skriva in dig som medlem. 

Tag med antagningsbevis och 

legitimation. Kårens register 

samkörs inte med 

antagningsenheten. 

Jag har slutat studera, men 

har fått en räkning ändå. 

Terminsräkning skickas till alla som 

studerat föregående termin. Om du 

vill avsluta ditt medlemskap i ULS 

låter du bli att betala räkningen. 

Du får ingen påminnelsefaktura och 

inget betalningskrav kvarstår. 

Du som inte längre studerar aktivt 

är varmt välkommen att vara passiv 

medlem i kåren. Du kan välja att 

vara passiv medlem årsvis eller lösa 

livslångt medlemskap. Avgifterna är 

för närvarande 65 kr/år eller 750 för 

ständigt medlemskap. 

Studieuppehåll 

Du som är programstudent eller 

forskarstuderande skall ha varit 

medlem i kåren från det att du skrevs 

in till dess att du tar ut din examen. 

Om du läser färre antal poäng, läser 

vid annat universitet, arbetar, är sjuk 

eller föräldraledig eller av någon 

annan anledning inte studerar vid 

Ultuna någon eller några terminer 

har du rätt till reducerad avgift. 

Kontakta kansliet för att anmäla 

studieuppehåll. 

Förseningsavgift 

Glöm inte att betala räkningen 

innan sista betaldag för att undvika 

förseningsavgift!

Bankkort 

+ 

Visa 250 kronor/år 

e-kort 

+ 

50 kronor/år 

Internetbetalning 

= 

155 kronor/år 

0 :-) 

Enkel studentmatematik: 

250+50+155 = 0 kronor. 

Som student har man sällan gott om pengar. Enkel studentmatematik 

är att kostnadsfritt är bra. Därför sätter vi priset till 0 kronor på flera av våra 

tjänster för dig som är student och har privatkonto med CSN-insättning. 

Kostnadsfritt erbjudande till studenter. Bankkort Visa, e-kort och Internetbetalning för dig som har privatkonto med CSN-insättning. Dessutom får du Banken via Telefon. För dig som 

har privatkonto för löpande in- och utbetalningar och/eller e-sparkonto för långsiktigt sparande, erbjuder vi en bra ränta. Läs mer på www.foreningssparbanken.se/student

artikel 

FOTO:Tim Gustafsson 


Forskning i 

Det var augusti månad 2004. Fyra 

ungdomar i dryga 20 års åldern 

befann sig i det stora naturreservatet 

Sarek, väster om Jokkmokk. De 

hade alla bestämt sig för att bestiga 

en av de högre topparna som 

stoltserade med sina 

2000 meter. Så de 

begav sig tidigt den 

morgonen med endast 

regnjackor och vatten 

i ryggsäckarna. 

När expeditionen nått så högt som 

1250 meter var en av de fyra 

tvungen att avbryta, han led av 

svåra knäbesvär och hade dessutom 

lite sämre kondition. Dimman hade 

blivit tät på berget och gick man 

högre blev dimman snart till täta 

moln. En av de övriga tre bestämde 

sig då för att stanna med den halte 

och lytte. Denna någon var jag. 

De andra två, som för övrigt kom 

ifrån Filipstad i Värmland, hade 

aldrig gett upp förut och hade inga 

intentioner att göra så heller nu. Vi 

väntade ett tag för att se om min 

En ståtlig forskningsstation i Sarek. 

“vi hade satt upp vårt tält bara 

några hundra meter ifrån en 

forskningsstation” 

kamrat skulle piggna till och orka 

gå lite till. Det visade sig att någon 

sådan återhämtning inte var att räkna 

med. Lite motigt ck vi två alltså 

stapplande gå den långa biten ned 

igen till vårt tält. 

Väl nere i tältet låg jag och 

studerade kartor över omnejden. 

Något som då kom till min insikt 

var att vi hade satt upp vårt tält 

bara några hundra meter ifrån en 

forskningsstation. Min nykenhet 

blev alltför stor och jag började följa 

en av de bäckar som enligt kartan 

skulle mynna vid en liten sjö där 

forskningsstationen låg. Med lite tur 

och ett skarpt öga ck jag till sist 

syn på något som jag tyckte såg 

ut som ett tält. När jag närmade 

mig hörde jag 

röster. Tältet 

visade sig 

vara ett av ett 

dussin och de 

låg alldeles i närheten av två mindre 

hus-liknande byggnader i osmaklig 

röd färg. Då jag frågat mig fram ck 

jag bekräftat att detta minsann var en 

forskningsstation. Den hade byggts 

i början av 1900-talet av en mycket 

vis herre som sysslat med både 

det ena och andra. Just nu hölls 

där nu en kurs i turbulensteori 

för amatörer. Jag ck en mycket 

målande historieberättelse förtäljd 

av en trevlig professor i geologi från 

Sarek 

“husliknande byggnader i 

osmaklig röd färg” 

Uppsala universitet. Tyvärr minns 

jag inga detaljer, men tydligen hade 

man genomfört forskning inom såväl 

geologi, meteorologi samt biologi 

på platsen. Att vara forskare 1920 

innebar bland annat att man hade en 

hoper bärare och hjälpredor med sig. 

Dessa sov i en egen barack, då man 

ansåg att de hade löss. 

Som avslutning på mitt besök ck 

jag visat för mig hur den gamla 

väderstationen fungerade, hur man 

kunde avläsa vindarna på högre 

höjder med en molnfartsmätare, som 

mest såg ut som en kratta med tre 

meters skaft nedstoppad i jorden. 

Sedan började det regna kraftigt och 

jag ck lägga benen på ryggen, dum 

som jag var hade jag inte tagit med 

mig någon regnjacka. 

Då jag låg där i tältet igen blöt 

och eländig, kände jag mig ändå 

stolt över min lilla utykt. Det jag 

hade väntat mig var antagligen en 

låst stuga eller någon snurra på 

en pinne, istället fann jag ett litet 

miniuniversitet 

mitt ute i 

vildmarken. 

Senare framåt 

kvällen kom de två toppbestigarna 

tillbaka. De hade inte kunnat se mer 

än tio meter framför sig i molnen 

och var mycket besvikna. Även fast 

de hade gått era timmar i regnet var 

de inte blötare än jag, något vi hade 

mycket roligt åt. 

Text: Tim Gustafsson

FiQ 

& 

Pub 

FiQ & Tisdags-Pub 

- di ljus i höstmörkret 

Vi har öppet mån - tor, 17-19 i kårens 

bardel. 

På tisdagar är det även Pub fram till 

21. 

Välkommen önskar FiQ och 

Klubbmästeriet 

EFTERLYSNING: 

Ständigt passiva medlemmar sökes! 

Kära ständigt passiva medlemmar i Ultuna studentkår. 

Tyvärr nns det risk för att vissa av Er inte läser detta. 

Sedan några år tillbaka har vi nämligen haft problem med 

vårt medlemsregister, vilket medför att några ständigt passiva 

medlemmar hamnat i fel medlemskategori. Ni nns kvar i 

registret, men på fel plats. 

Vi vill därför be Er om hjälp för att rätta till felen! Känner Du 

till någon som är ständigt passiv men som inte får Ultunesaren 

eller Avelskalendern, be personen att kontakta kansliet på 

e-mailadressen uls.kansli@stud.slu.se 

eller på tel 018-67 11 14. 

Med vänlig hälsning, 

Ultuna studentkårs kårkansli 

NOTISER... 

Hedersdoktorsutnämningar 

vid SLU 

Marit Paulsen och Ingvar Kamprad är två 

utav de sju nya hedersdoktorer som har 

utnämnts vid SLU i Uppsala. Fakulteten 

för veterinärmedicin och 

husdjursvetenskap utnämnde Marit 

Paulsen till veterinärmedicinsk 

hedersdoktor med motiveringen att hon 

har varit den svensk som gjort mest för 

att introducera bättre djurhälsa, djurskydd 

och livsmedelssäkerhet inom EU. Ingvar 

Kamprad utnämndes av Skogsfakulteten 

till hedersdoktor med anledning av hans 

stora och långsiktiga engagemang i 

skogsfrågor. Det var även han som 

initierade samarbetet ”Så ett frö” mellan 

den skogliga fakulteten och IKEA. 

Källa: SLU http:skyltfonster.slu.se 

ELMIA 

I år igen gick LRF:s buss med 

förväntansfulla ultunesare mot Jönköping 

och ELMIA mässan. De stora företagen 

inom jordbrukssektorn var där och visade 

sina jordbruksmaskiner för branschfolket. 

Missade du årets ELMIA resa så åternner 

sig chansen år 2006. 

Arons Hus ck sig ett ansiktslyft 

Arons hus som är beläget i vackra 

tennismeckat Båstad blev i somras 

renoverat. Fasaden målades och xades 

till. Efter att ha hyst hundratals studenter 

vid SLU år efter år behövdes en 

uppfräschning. 

J.K. 

3/04 ultunesaren 9

kåren 


Kårens organisation och 

kårmötesordning 

Styrelsen 2004 har funderat mycket 

på hur man skulle kunna göra kårens 

organisation smidigare i syfte att få 

mer tid och kraft att genomföra mer 

verksamhet. Detta arbete har gjorts 

i samarbete med utskottsordföranden 

och kårens revisorer Johan Torén 

och Anders Danielsson. Bakgrunden 

är att vi är många som upplever 

kåren väl byråkratisk ibland, 

dessutom kan organisationen vara 

väl tungrodd med tämligen mycket 

revirtänkande mellan utskott. Utöver 

detta så är det svårt att genomföra 

en ekonomisk planering när kåren 

har inte mindre än 14 olika kassor 

och räkenskaper. Kårmötena ägnas 

till mycket stor del åt att klubba 

verksamhetsplaner och berättelser. 

Allt detta sammantaget har gjort att 

det börjats fundera lite. 

Kårmötesordning 

En del i de föreslagna 

förändringarna skulle innebära en 

något annorlunda kårmötesordning. 

Året inleds med ett budgetkårmöte 

i februari då budgetarna spikas. Det 

kan verka märkligt att ta budgeten 

efter nyår, men fördelen är att 

det ger tid för den nya och 

gamla kassören att jobba ihop 

budgeten gemensamt. Detta bör 

enligt vår bedömning ge bättre 

förutsättningar att göra realistiska 

budgetar samtidigt som den nya 

kassören får tid att sätta sig in i 

ekonomin ordentligt. 

Årets andra möte kommer att vara 

marskårmötet. Vid detta möte tas 

verksamhetsberättelser och bokslut. 

Majkårmötet kommer liksom idag 

att användas främst för val. 

Oktoberkårmötet blir ett möte för 

att diskutera långsiktiga strategiska 

frågor. Lite mer av det visionära 

slaget. 

Novemberkårmötet kommer liksom 

idag att användas främst för val. 

Kårens organisation 

Kårens organisation kan upplevas 

spretig och ofokuserad av såväl 

kårfunktionärer, medlemmar, SLU 

och kårens övriga samarbetspartners. 

Detta ger enligt styrelsens 

uppfattning en tämligen splittrad 

ansvarsfördelning. Många uppgifter 

hamnar därför mellan stolarna och 

kåren riskerar att uppfattas som 

virrig. Styrelsen anser att utskott 

som jobbar tillsammans (eller borde 

göra det) bör samarbeta i större 

grad. Detta kan åstadkommas genom 

att ett antal utskott skriver 

gemensamma verksamhetsplaner 

och verksamhetsberättelser och får 

en gemensam ekonomi. En person 

(en av utskottsordförandena) blir 

ansvarig i varje gruppering för 

att hålla ihop verksamheten inom 

grupperingen. Det kommer enligt 

styrelsens förslag att nnas 8 

grupperingar. Detta innebär att 

kårens presidium (kårordförande 

samt två vice ordf) kan träffa dessa 

8 personer och dra upp riktlinjerna 

för verksamheten. På detta sätt 

skapas förutsättningar för en bättre 

samordning av kårens verksamhet, 

vilket i sin tur borde få till följd att 

vi kan bli effektivare dvs få ut mer 

verksamhet för samma arbetsinsats. 

Dessutom tror styrelsen att det 

kommer att göra kårens verksamhet 

tydligare för såväl medlemmarna 

som övriga intressenter. 

En annan effekt av styrelsens förslag 

är att antalet ekonomier i kåren 

minskas till fem. Detta kommer 

att underlätta den ekonomiska 

styrningen av verksamheten 

samtidigt som det möjliggör att 

hålla en mindre mängd likvida 

medel i kårens verksamhet. Dessa 

pengar kan användas effektivare 

genom olika former av (försiktiga) 

placeringar. 

Ovanstående är något som kommer 

att diskuteras och beslutas om under 

hösten. Det är viktigt att styrelsen får 

respons på ovanstående tankar…. 

Tag gärna kontakt med oss! 

Anders Larsson 

Ordförande ULS 2004.

” Prima eller primula veris, 

för att tala blomsterspråk 

Från vår utsände medarbetare Dunder 

Fröken Rudberg, eller ”Prima”, som 

hon kollegialt kallas, bennes vara 

en behagligt kvinnlig typ med stora 

blå ögon, ljust lockigt hår och 

vägvinnande rörelser. Intresset för 

jordbruk är inte att missta sig på, 

hela hennes väsen ger intryck av 

att vara en hymn till lantligheten. 

Fröken Rudberg bekräftar också att 

hennes sammanlagda praktiktid kan 

räknas i år. 

- Det är inte första gången jag 

beviljar en intervju, berättar fröken 

Rudberg. Såväl i Stockholms- 

Tidningens som i Nya Dagligt 

Allehandas och Solvännens spalter 

har jag gurerat med fotogra och 

allt, - ja, inte i Solvännen förstås, - 

dock inte på ledareplats. 

Vi kunna försäkra läsekretsen att 

fröken Rudberg är välgörande fri 

från alla de divalater, som brukar 

vara popularitetens avigsida. Hon är 

fortfarande samma rara och enkla 

icka. 

Under samtalets gång framkommer 

det att näst jorden så ligger det våta 

elementet hennes hjärta närmast. Av 

min pappa har jag fått en segelbåt 

som jag får segla alldeles själv i, 

berättar hon. Ja, det vill säga jag 

brukar ju ha öskarl med mig förstås. 

Jag har till och med deltagit i 

era stora sjöslag, men jag brukar 

inte hålla på så länge, oftast kojar 

jag in redan vid åtta glas, tillägger 

hon med en fyndig anspelning 

på sjömansspråk. Det nns här 

på Ultuna en sammanslutning av 

sjösportens främsta utövare, Pro 

Spiritus Orden, vars 

ordensutmärkelse jag hoppas en 

gång skall pryda mitt bröst. 

- Och förhållandet till de manliga 

kamraterna, fråga vi. 

- De är de allra bästa. Pojkarna 

här är så bedårande rara och 

hjälpsamma. Och jag tror dom sätter 

värde på ett avbrott i den manliga 

enformigheten, åtminstone om man 

får döma av det smeksamma tillmäle 

– kårens lilla solstråle – som dom 

ibland använder. 

Vi lägga märke till att fröken 

Rudberg är ivrig cigarrettrökare och 

frågar hur hon ser på den stundande 

tobaksransoneringen. 

- För min del tycker jag att det 

är enbart glädjande, svarar hon. 

Förut löpte man ju ständig fara att 

förröka sig, men nu är väl den faran 

avlägsnad, tänker jag. 

- Vad är det första Ni lägger märke 

till hos en man, fråga vi nu efter känt 

recept ur Husmodern. 

- Längden, svarar hon kort, men 

annars är jag mycket svag för män 

med stora, mörka, fuktiga ögon. 

- Vilken inställning har fröken 

Rudberg till den kolorerade 

veckopressen? 

- Utförda försök ge vid handen, 

att den har ett icke föraktligt 

gödslingsvärde. Särskilt är 

förkvävningsverkan påtaglig. Jag 

har utfört små privata 

gödslingsförsök med några franska 

veckotidningar, som jag rivit sönder 

i små bitar och lagt i mina 

blomkrukor med ett synnerligen gott 

resultat. Resultaten av dessa försök 

komma inom kort att publiceras 

i Flitiga Händer. Det har inte 

saknats antydningar om att av den 

ökade kolsyrekoncentrationen som 

uppstått, då jag, vid försök att 

läsa vad som stod på lapparna, 

andats på växterna. Enbart den 

omständigheten att jag hållit andan 

hela tiden medan jag läste, torde 

vara tillräckligt för att reducera 

denna kritik till dess rätta värde, 

säger hon harmset. 

- Mina framtidsplaner? Ja, det 

är korsningsplaner, skrattar hon 

och blir helt röd om kinden, när 

hon upptäcker att orden ha en 

dubbelmening. Jag tänker nämligen 

ägna mig åt växtförädling. Det är 

närmast potatisen jag tänker försöka 

mig på. Jag har upprepade gånger 

haft anledning att konstatera, att det 

vanliga potatisbrännvinet är behäftat 

med en allvarlig svaghet. Det är ju 

sålunda hart när omöjligt att njuta 

detsamma i nämnvärda kvantiteter 

utan besvärande biverkningar i form 

av yrsel, kväljningar etc. Genom 

kromosomfördubbling är det enligt 

min mening möjligt att framställa 

en potatissort som i destillerat 

tillstånd helt saknar dessa förargliga 

olägenheter. Vid 

kromosomfördubblingen tänker jag 

använda mig av den kemiska basen 

kållechicin, som jag inte utan viss 

framgång börjat utvinna på 

laboratoriet, slutar hon med ett 

segervisst leende. 

tillbakablick 

Som ett nytt inslag i Ultunesaren gör vi här en 

tillbakablick i Ultunas historia. Detta är en intervju med 

Prima, den första kvinnliga agronomen på Ultuna, 

publicerad i Ultunesaren juni 1942 . Vi återvänder till 

ransoneringens tid under andra världskriget då fröken 

fortfarande var det korrekta sättet att tilltala en ogift 

kvinna 

3/04 ultunesaren 11

ultuna 


Det nns en gammal romersk 

gudagestalt, Janus, vars bild man 

ibland stöter på. Det är guden vars 

huvud bär två ansikten – ett skådar 

bakåt mot det förutna, det andra 

blickar forskande in i framtiden; han 

är slutets och begynnelsens gud och 

blir också en föreningslänk mellan 

vad som har varit och vad som skall 

komma. 

Denna symbolik faller mig in 

när jag nås av budskapet att 

ur-ultunesaren Sigurd Eriksson 

avlidit 94 år gammal. 

Sigurd Eriksson 

25 januari 1910 - 26 september 2004 

Det är förmodligen ingen idag aktiv 

ultunesare som träffat Sigurd, men 

det är desto er av oss äldre som 

någon gång mött honom. 

När han kom till Ultuna 1 

november 1932 tillhörde han den 

första krets av agronomstudenter vid 

den då nyligen instiftade Kungliga 

Lantbrukshögskolan. De var femton 

stycken de allra första och bland 

dem skulle det väljas en ordförande 

för den lilla nybildade studentkår 

som ck namnet 

Lantbrukshögskolans studentkår. 

Det blev Sigurd Eriksson som blev 

denna förste ordförande och han satt 

fram t o m 1934 dvs i drygt 2 år. 

När Lantbrukshögskolans 

studentkår 1997 ombildades till 

Ultuna studentkår (och Alnarps 

studentkår bildades) ordnande 

naturligtvis kåren ett LHS gravöl. 

Sigurd Eriksson var naturligtvis 

på plats. Jag höll ett kort 

inledningsanförande där jag försökte 

väva in kårens bildande och 

lantbrukshögskolans tillkomst in i 

någon slags (agrar)historisk kontext. 

Sigurd Eriksson begärde ordet ett 

antal gånger och kunde komplettera 

min något skakiga framställning 

med historien från en som var med. 

Det var naturligt att Sigurd Eriksson, 

som den förste kårordföranden också 

ck höja den sista skålen för 

Lantbrukshögskolans studentkår. 

Vi var ganska många som 1999 vid 

kårens rande av 150 årsjubiléet av 

”lärdom på Ultuna” hade förmånen 

att njuta av Sigurd Erikssons tal 

om den första tiden. Han var blind 

sedan många år tillbaka, men minnet 

var desto bättre. Raskt och redigt 

berättade han om den första tidens 

vedermödor, men också om skämt 

och ungdomlig studieglädje. Sällan 

har väl tystnaden var så andäktigt 

stor som i rikssalen på Uppsala slott 

när hågkomster från november 1932 

förmedlades. För många blev det 

höjdpunkten under kvällen. 

Men Sigurd Eriksson var inte 

bara den förste kårordföranden. Han 

disputerade 1943 för agronomie 

doktorsgraden och blev således den 

förste doktorn vid 

Lantbrukshögskolan. Det sägs att det 

var många lärare vid ett närliggande 

universitet som bekymrat rynkade 

på näsan om kvaliteten verkligen 

var tillräcklig vid ”EPA högskolan” 

och vid disputationen lär också 

opponenten försökt pressa och 

provocera respondenten, som dock 

klarade sin disputation med glans. 

Vad annars vore att vänta av 

en verklig pionjär. Eftersom 

Lantbrukshögskolan inte ck rätten 

att promovera förrän 1949 ck han 

inte sin doktorshatt förrän 1949. 

Hösten 1999 promoverades således 

Sigurd Eriksson till agronomie 

jubeldoktor. 

Sigurd Erikssons livsgärning kom 

i hög utsträckning vara inom 

vattenområdet och han var också 

itigt anlitad som i internationellt 

biståndsarbete i Afrika och Asien. 

Vid kårens 50-årsjubileum 1982 

skrev Sigurd Eriksson en liten 

historisk tillbakablick av den första 

tiden vid Ultuna: ”Vad jag här skrivit 

låter kanske för dagens student som 

en saga, men det var för oss urfäder 

Källa: DN

en rolig verklighet och en härlig tid, 

som vi gärna minns”. 

De var några studenter och lärare 

i början på 1930-talet som av 

en slump nästan samtidigt kom 

till den lilla nybildade högskolan. 

Påfallande många av dem kom 

att sätta avtryck som ännu idag 

syns och känns tydligt, inte bara i 

mer saklig bemärkelse i from av 

traditioner och föremål, utan även i 

mer kulturell och vågar man säga 

kårandlig betydelse. Sigurd Eriksson 

var denitivt en av dem. 

En bit av vår äldsta ultunesiska 

historia har försvunnit, men minnet 

av Sigurd Eriksson och vad han 

betytt för studentlivet på Ultuna är 

något som vi gärna bär med oss 

länge än. 

Thomas ”Pebbe” Persson 

Luciabal 

11dec 

Sista anmälnings- och betalningsdag 

25 nov. 

Anmäl dig i balpärmen på 

kårexpeditionen eller via e-post, 

uls.bal@stud.slu.se 

Mer info http://uls.slu.se, 

under iken examen 

Balmästeriet; Fredrik och Ida 

ultuna

utbildning 


Studiebevakning 

- så sköts studentinytandet vid SLU 

Studenter vid ett universitet eller 

en högskola har enligt lag rätt att 

representera studenternas intressen 

i alla de olika beslutande organen 

på universitetet eller högskolan. 

Detta är en stor möjlighet för oss 

studenter! Tycker du till exempel 

att ditt utbildningsprogram inte 

håller vad man har lovat i 

utbildningskatalogen eller anser du 

kanske att det har varit för få 

laborationstimmar under en kurs. Då 

kan dina valda representanter från 

Ultuna studentkår föra fram dessa 

synpunkter och driva de frågor du 

tycker är viktiga mot universitetet 

så att utbildningarnas kvalitet hela 

tiden höjs. 

SLU:s Samlade Studentkårer 

Alla de åtta studentkårerna är 

medlemmar i ett samarbetsorgan 

som heter SLUSS (SLU:s Samlade 

Studentkårer) genom vilket 

studentkårerna tillsammans driver 

större frågor vilka rör hela 

universitetet och inte enbart de delar 

av universitetet som respektive kår 

bevakar. Ordföranden i SLUSS 

arbetar under ett år heltid med dessa 

och andra frågor och representerar 

studenterna i SLU:s styrelse samt i 

en hel del rådgivande organ inom 

universitetets centrala förvaltning. 

Tre gånger varje termin träffas 

kårernas representanter i SLUSS för 

att diskutera och besluta vilka frågor 

som skall drivas, hur man skall tycka 

i dessa frågor, vilken kår som skall 

representera studenterna i de olika 

beslutande organen och på de olika 

nivåerna inom SLU etc. 

SLU:s organisation 

SLU lyder som enda svenska 

universitet under 

Jordbruksdepartementet. Det är 

departementet som ger SLU i 

uppdrag att varje år utbilda ett 

visst antal studenter och doktorer 

samt bedriva forskning inom vissa 

bestämda områden. Grundläggande 

högskoleutbildning, 

forskarutbildning/forskning och 

fortlöpande miljöanalys är SLU:s 

tre verksamhetsområden. Sedan är 

det SLU:s styrelse och de fyra 

fakulteterna som beslutar vilka 

utbildningsprogram som skall ges, 

vilka typer av forskningsområden 

som skall nnas samt vilken 

inriktning forskningen skall ha. 

Institutionerna och vissa andra 

enheter är det som därefter ger 

de kurser som formar ett

utbildningsprogram, bedriver 

forskning och forskarutbildning 

samt ansvarar för fortlöpande 

miljöanalys. Rektor utgör en länk 

mellan styrelsen som ger rektor 

”order” och fakulteterna som rektor 

delegerar dessa ”order” till. 

Studiebevakande utskott vid 

Ultuna studentkår 

Varje utbildningsprogram har ett 

studiebevakande utskott på Ultuna 

studentkår. Till detta 

studiebevakande utskott väljs 

representanter från de studerande 

på detta utbildningsprogram på ett 

kårmöte där samtliga kårmedlemmar 

har rösträtt. Mandatperioden för 

ledamöterna, vice ordförande, och 

ordföranden i studieråden är ett 

år och studieråden har fyra 

ledamöter samt en ordförande och 

en viceordförande. Dessutom nns 

det vid Ultuna studentkår ett 

Doktorandråd som bevakar specika 

forskarutbildningsfrågor för de 

forskarstuderande vid Fakulteten för 

naturresurser och 

lantbruksvetenskap. Det är de 

studiebevakande utskotten och 

Doktorandrådet som tillsammans 

med kårens vice ordförande med 

ansvar för utbildningsfrågor som 

utför det mesta av 

studiebevakningen. Aktuella projekt 

för de studiebevakande utskotten 

just nu är till exempel utvärdering 

av kursvärderingar och medföljande 

intervjuer med berörda lärare, 

Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap 

lokalfrågor, marknadsföring av 

utbildningsprogrammen mot 

näringsliv och gymnasister, 

arrangerande av föreläsningsluncher 

där externa föreläsare talar om något 

för utbildningsprogrammet 

intressant ämne. Dessutom 

arrangeras ”stormöten” där 

utbildningsprogrammets studenter 

kan uttala sig om programmets bra 

och dåliga sidor och ge studierådets 

ledamöter inspiration till att arbeta 

med de frågor som studenterna anser 

vara aktuella. 

Studieutskottet vid Ultuna 

studentkår 

Ungefär var tredje vecka samlas 

Ultuna studentkårs Studieutskott 

(StudU) som består av ordförandena 

i de studiebevakande utskotten, 

Doktorandrådets ordförande och 

kårens vice ordförande med ansvar 

för utbildningsfrågor. I detta forum 

samarbetar de studiebevakande 

utskotten med de frågor som för 

tillfället drivs och det diskuteras 

även kring hur kåren skall ställa sig 

i aktuella utbildningspolitiska frågor 

inom universitetets olika organ. 

Eftersom kårens viceordförande med 

ansvar för utbildningsfrågor 

representerar Ultuna studentkår (i 

vissa fall tillsammans med kårens 

ordförande) i en hel del beslutande 

organ på SLU är StudU:s möten 

väldigt viktiga så att kårens åsikt 

och ståndpunkt i SLU:s organ 

kan vara så väl förankrad bland 

medlemmarna som möjligt. 

Aktuella frågor för StudU är för 

tillfället SLU:s kvalitetsutveckling 

(utformning, sammanställning och 

uppföljning av kursvärderingar), 

utarbetandet av ett 

utbildningspolitiskt åsiktsdokument 

för kåren, utarbetandet av ett 

informationsbrev till kursansvariga 

lärare inför kursstart, utarbetandet 

av vilka egenskaper som är viktiga 

hos en lärare för att erhålla Ultuna 

studentkårs pedagogiska pris samt 

diverse remissvar på statliga 

utredningar inom 

utbildningsområdet. 

Hur sker påverkansarbetet? 

Påverkansarbetet sker både i 

formella organ och nämnder på 

SLU och genom daglig kontakt 

med lärare och övrig personal 

på universitet. De viktigaste 

kanalerna för att kunna påverka 

sitt utbildningsprogram och sina 

kurser är förmodligen att varje 

enskild student ger feedback direkt 

till sin lärare genom samtal samt 

genom kursvärderingar som skall 

genomföras efter varje avslutad 

kurs. 

Det formella påverkansarbetet sköts 

till största delen av kårens 

ordförande samt viceordförande med 

ansvar för utbildningsfrågor. Båda 

dessa personer jobbar under ett år 

heltid på kåren med i första hand 

utbildning 

3/04 ultunesaren 15

utbildning 


påverkansarbete och 

studiebevakning gentemot 

universitetet. Dessutom spelar 

ordförandena i de studiebevakande 

utskotten en stor roll i det formella 

påverkansarbetet genom att de 

representerar studenterna i de olika 

programutskotten. Det är i 

programutskotten som mycket av 

det operativa arbetet kring ett 

utbildningsprogram sker, det är i 

dessa organ som många av de 

frågor som är aktuella för 

programmet tas upp. Kårens 

ordförande samt vice ordförande 

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap 

med ansvar för utbildningsfrågor 

representerar studenterna i 

Fakulteten för naturresurser och 

lantbruksvetenskap samt i 

Fakulteten för veterinärmedicin och 

husdjursvetenskap. 

Det är i fakulteternas 

fakultetsnämnder som de strategiska 

besluten tas kring fakulteternas 

grundutbildning och 

forskning/forskarutbildning och det 

är fakulteternas 

grundutbildningsnämnder som 

strategiskt arbetar med 

December närmar sig och därmed även Lucia. 

frågeställningar kring fakultetens 

utbildningsprogram. 

Kåren nns till för dig, genom kåren 

kan du engagera dig i din utbildning! 

Vice kårordförande med ansvar 

för utbildningsfrågor 

Robert Bergdahl 

uls.utb@stud.slu.se 

018-673050 

0707-683924 

Så mörk är natten vid midvintertid, men se då nalkas Lucia. 

Hon kommer den goda med ljuset hit... 

Kom och ra Lucia på kåren med ULLA och UD 

den 13 december kl 07:00

LANTBRUKARNAS 

RIKSFÖRBUND 

Bli LRF-medlem nu! 

Erbjudande till dig under 25 år 

För bara 4,30 kr i veckan får du 

tidningen Land med Land Lantbruk varje vecka! 

Dessutom får du som LRF-medlem många värdefulla rabatter, t.ex. 

♣ 20 % rabatt hos Akademibokhandeln 

♣ minst 30 % rabatt på fackböcker från LT:s förlag 

♣ rabatt på Svanströms kontorsvaror 

♣ rabatter på mobiltelefoner och -abonnemang, 

internetabonnemang, bensin och mycket mer. 

I medlemskapet ingår också värdefulla försäkringar utan extra kostnad. 

Framför allt 

arbetar LRF för en levande landsbygd med ett bärkraftigt lantbruk och skogsbruk. 

Allt detta får du för endast 225 kronor per år, gäller dig som ej fyllt 25 år. 

Vanligt personmedlemskap kostar annars 700 kr per år. 

Läs mera på www.lrf.se 

Skicka in kupongen nedan, portot är betalt! 

Om du har frågor om medlemskapet, kontakta 

LRF:s Medlemsservice, tel. 020-44 44 33. 

Regionförbundet LRF Mälardalen når du på tel. 0171-41 76 30. 

---------- ---------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Ja, jag vill också bli medlem i LRF! Frankeras ej. 

Jag är under 25 år och betalar 225 kr per år. LRF betalar portot. 

Jag är över 25 år och betalar 700 kr per år. 

Namn: _______________________________________ 

Adress: _______________________________________ LRF Mälardalen 

_______________________________________ Svarspost 

Telefon: _______________________________________ Kundnummer 720 259 500 

Personnummer: _______________________________ 

745 20 ENKÖPING

ultuna 

En fundra... 

På min väg till Ultuna passerar jag 

varje dag en fyrvägskorsning. Beroende 

på vilken tid av dygnet man passerar är 

traken mer eller mindre intensiv. Tro 

dock inte att denna spalt skall handla 

om trakproblem och deras lösning, utan 

snarare om hur vi ofta tar livet för givet när 

vi skyndar fram. 

När jag häromdagen passerade korsningen 

hade det hänt, det man fruktar på en 

sådan plats; två bilar hade kolliderat. 

Tillknycklad plåt, glassplitter, 

personskador och en vanlig dag som 

plötsligt blev väldigt speciell. Allt gjort på 

ett litet ögonblick. På min fortsatta väg mot 

Ultuna kom jag att tänka på ett citat som 

sitter på min anslagstavla. Det har suttit 

där sedan gymnasietiden: ”The way to love 

anything is to realize it might be lost.” 

Första gången jag hörde det var i samband 

med ett seminarium om rösträtt, men det 

har blivit kvar på anslagstavlan för att 

det säger någonting om livet i allmänhet. 

Ofta är det i det ögonblicket man förlorar 

något som man inser dess värde, men då 

är det redan försent. Sekunderna innan det 

smäller har man allt och därefter intet. Man 

borde ta sig tid medan tid är och inte skjuta 

det på framtiden, en framtid som kanske 

inte kommer. En paus från stressen, tid till 

att inse vad som är viktigt här i livet, att 

det är de små sakerna som räknas; en kram 

från någon man tycker om, ett brev från 

en saknad vän eller en chokladbit en kulen 

eftermiddag då allt är trist. 

Så innan du skyndar vidare från denna 

spalt; stanna upp och fundera över vad du 

tycker är viktigt. Uppskatta det medan tid 

är, för vem vet vad som väntar… 


Ida Widnersson 

När du nu har ansträngt dig för att läsa detta, kan du ju anstränga dig lite till. Det nns i denna tidning ett visst antal snöingor utplacerade. Det totala antalet är 25. När och om du hittar alla, kan du ju fundera på hur många grenar en äkta snöstjärna har. Vill du nå VG-nivån kan du förklara varför de har just detta antal. Svaren kan du mejla till redaktionen så att du kan bli omnämnd i nästa nummer för att ha goda kunskaper i kemi. Adressen hittar du i den grå rutan på sidan 3. Alla snöstjärnor räknas, alltså även de här intill. Lycka till! 

Bildkvalkad från 

Småttingvec

korna 

NOTISER... 

Jordbrukskonferens på Ultuna- En 

mässa för framtidens mat! 

Vartannat år hålls konferensen år på Ultuna. Det 

är ett samarbete mellan tre av SLU:s fakulteter, 

Jordbruksverket och Stiftelsen 

Lantbruksforskning. På konferensen diskuteras 

och redovisas forskning som kan vara till nytta 

för svenskt lantbruk och riktar sig till alla 

som på ett eller annat sätt är intresserade 

av praktiskt jordbruk och forskning. Som 

vanligt speglar konferensinnehållet det senaste 

inom lantbruksforskningen vid SLU, JTI 

och SVA samt pågående verksamhet inom 

lantbruksnäringen. Vill man sammanfatta 

budskapen kan det kanske vara En mässa för 

framtidens mat. 


Skogskonferensen: Har skogen mer att 

ge? 

Det är frågan som årets skogskonferens 

på Ultuna försöker ge svar på genom 

att presentera analysverktyg för framtidens 

miljö, produktion och sociala värden. 

Konferensen äger rum den 30 november - 

1 december. Fakulteten för skogsvetenskap 

och Fakulteten för naturresurser och 

lantbruksvetenskap inbjuder varje år till 

Skogskonferensen på Ultuna. Det är en 

mötesplats för samhälle, industri och 

forskning. Aktuella frågor och 

forskningsresultat för skogsbruket 

diskuteras. 


Studentbostäder byggs i Sunnersta 

Man planerar att bygga 220 

hyreslägenheter i Sunnersta vid Dag 

Hammarskjölds väg och Rosenvägen. 

Uppsala Akademiförvaltning KB har fått 

18,3 miljoner i bidrag från Länsstyrelsen, 

dessutom har projektet även beviljats 

räntebidrag på ca 1,26 miljoner/år i mist 

fem år. 

Källa: UNT:s hemsida 

J.K. 

3/04 ultunesaren 19


Så var det höst igen. Mörkret 

och kylan började krypa närmre 

och behovet av värme och mys 

gav sig till känna. Medlemmarna i 

KulU (kulturella utskottet) började 

misstänka att det fanns ett latent 

pysselbehov hos Ultunesarna Vad 

kunde inte vara bättre än att 

tillsammans få ge utlopp för detta?! 

Många är vi som har en eller 

annan halvfärdig vante liggandes i 

stickkorgen eller kanske en broderad 

tomte som ännu saknar sin luva. 

Säkert fanns även en hel del som 

länge drömt om att få prova på 

hantverkets ädla konst, men som 

saknat ett verkligt forum för att 

förverkliga sin dröm. 

”Detta måste rådas bot på!”, sa 

Linnea. ”Ja!”, utropade Mirjam 

medan Malin och Anna nickade 

instämmande. ”Vi startar en 

pysselkväll” hördes de fyra jubla 

i kör samtidigt som de hoppade 

och dansade av glädje. Sagt och 

gjort! Datum för premiärpyssel 

spikades till 12/10 och Ultunesarna 

informerades på bästa sätt. Snart 

var stunden inne och spänningen 

var stor. Skulle någon dyka upp 

eller hade KulU totalt missbedömt 

situationen?! 

Succé för pysselkväll 

på kåren 

KulU:s pysselkvällar: 

Var: På kåren 

När: Tisdagar jämna veckor 

Tid: 17:00 

Hur: Med valfritt pyssel och kasug 

“Nästa gång är det 

jag som lär dig att 

sticka” 

Klockan 17:00 var de fyra 

medlemmarna på plats på kåren 

och utbytte förväntansfulla blickar. 

Malin plockade upp sin stickning, 

medan de andra mjukstartade med 

FiQ’s utsökta kladdkaka och en 

kopp värmande te. Det dröjde inte 

länge innan den första nykna 

pysslaren slog sig ned vid bordet och 

skade upp ett par strumpor som 

minsann behövde stoppas. Platserna 

runt bordet var snart fyllda. Flera 

var de som hade sin stickning med 

sig, en och annan broderade, någon 

nålband, sydde på sin folkdräkt eller 

klippte och klistrade. ”Åh, vilken 

n toppluva, tänk va, om en annan 

hade dessa färdigheter.” ”Nemas 

problemas!”, svarade Malin raskt. 

”Nästa gång är det jag som lär 

dig sticka.” En varm och gemytlig 

stämning spred sig i samlingen och 

erfarenheter utbyttes itigt. Fanns 

problem, fanns även råd att få. 

Mörkret sänkte sig över Ultunas 

ängar. Men med pysselkvällarna 

som en ljuspunkt i tillvaron blir 

nu hösten och vintern lättare att 

möta. Hoppas vi får se både nya 

och ”gamla” pysslare på tisdagarna 

framöver! 

Med vänlig hälsning 

KulU genom Mirjam Nestor och 

Linnea Björklund 

“kul framför allt!” 


Besök även KulU:s 

folkdanskvällar som 

äger rum i kårens dansdel 

tisdagar ojämna veckor 

klockan 19:00 - 21:00 för 

både vana dansare och 

nybörjare. 

Kom och dansa eller spela! 

ultuna 

3/04 ultunesaren 21

ultuna 

Landskampen - hösten 2004 


ZONFÖRSVAR 

Årets landskamp gick av stapeln den 

14-19 september på Kungliga 

Veterinär- och Lantbrukshögskolan i 

Köpenhamn. Landskampen är en tillställning 

där studenter från lantbruksuniversiteten i 

Sverige, Norge, Finland och Danmark träffas 

och tävlar i allehanda idrottsevenemang. 

Allt från huvudlösa försök till mer seriösa 

idrottsprestationer går att beskåda under dessa 

dagar och alla är lika välkomna oavsett 

ambitionsnivå. Kvällarna brukar som regel 

präglas av festligheter i olika slag med 

banketten på lördagen som pricken över i. 

Resultatmässigt presterade den Svenska 

truppen bra med tanke på att laget 

för året var något underbemannade. 

Värda att nämnas lite extra är Malin Eriksson 

som dominerade i damernas friidrott samt 

Nick Fellows som spelade större delen av 

turneringen med stukad fot och därigenom 

erhöll åskruset för sin kämpainsatts. Åskruset 

är ett vandringspris som röstas fram av den 

svenska truppen till den person som presterat 

både bra på planen och vid sidan av. 

Nästa år hoppas vi på att utöka truppen 

med lite er deltagare då landskampen 

äger rum i Norge så väl mött tills 

dess och stort tack till alla som deltog i årets 

landskamp hälsar IF-styrelsen. 

Text: Jimmy Fredriksson, IF:s materialansvarig 

FOTO: Privat

Grattis till examen! 

Agronomer 

Marie Törnquist 

Per Wijkander 

Karin Cederqvist 

Charlotte Helleday 

Sven Andersson 

Stefan Karlsson 

Elin Forsberg 

Philip Robertsson 

Sara SMÖRPOP Lövfendahl 

Filip VALP Olsson 

Björn VASS Forsberg 

Justina Olsson 

Ulrika FINDUS Williamsson 

Hugo Hjelm 

Henrik Nätterlund 

HIPP 

Linda Karlsson 

Anders Krafft 

Jeanette Asp 

Soa Fredriksson 

Anne Kosby 

Susanna Itaoui 

Linda Söderqvist 

Maria Svensson 

Erika Collin 

Elisabeth Hirmas 

Catarina Carlsson 

Johan Tallving 

Erik Juhlin 

Anna-Karin Söderkvist 

Ingela Persson 

Lisa Eriksson 

Åsa Jonsson 

Emil Oldén 

Claes Ericsson 

Lisa-Marie Jansson 

Frida Kallberg 

Mattias BAUTA Norrby 

Emma Åkesson 

Maria Carlén 

Soa Alfredsson 

Anna Kanstrup 

Sara Lennartsson 

Kristina Andersson 

Sara Björkner 

Jenny Lundh 

Katarina Häll-Larsson 

Jenny Jacobsson 

Emma KILLING Gratte 

Maria Bergman 

Karin Alm 

Jenny Möller 

Linda Hillberg 

Kristina Hansson 

Jonas Engström 

Johan Nilsson 

Marcus Magnusson 

Olof Johansson 

Ekonomer med 

naturresursinriktning 

Soa Högardh 

Malin KRÖSUS Turesson 

Jensine Fischerström 

Per-Johan Andersson 

Cecilia Hetling 

Åsa Rönngren 

Katarina Buhr 

Anna Hermansson 

Nicolina Engberg 

Hanna Astner 

Cecilia Strömberg 

HIPP 

HURRA! 

Bioteknologer 

Christine Diedrich 

Ellenor Backström 

Jenny Sågetorp 

Ida Flemström 

Malin SPORTY SPICE Tångring 

Anders Nilsson 

Anna Ryberg 

Naturresursare 

Charlotte TJÄCK Valhed 

Lena DAISY Wedmo 

Liselott Andersson 

Jens HOPP Risberg 

Kristina Kvamme 

Sara Almqvist 

Henrik Karlsson 

Maria Pettersson 

Martin Sandkvist 

Karin Brolin 

Karna Hansson 

Marika Jansson 

Skogsvetare/jägmästare 

Camilla FURIA Toikkanen 

Ronnie Andersson 

Örjan Johansson 

Ulf Eriksson 

Jonatan Granlöf 

Landskapsarkitekter 

Karin Fäldner 

Anna Henriksson 

Kerstin Jansson 

Marianne Lind 

Elin Dagerhamn 

ultuna 

3/04 ultunesaren 23

POSTTIDNING B03 

Avs: ULS 

Box 7074, 750 07 UPPSALA 

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING 

Vid denitiv eftersändning återsänds 

försändelsen med nya adressen på 

baksidan.

Nr 3 - Ultunesaren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?