Metlas - Allan Bruks AB

Metlas arbetsrapporter 260 

http://www.metla.fi/julkaisut/workingpapers/2013/mwp260.htm 

978-951-40-2413-9 (PDF) 

ISSN 1795-150X 

Krossning av stubbar, hyggesrester och 

gallringsträd vid vägkantslager med en 

lastbilsmonterad CBI 5800 kross 

Juha Laitila, Esko Rytkönen ja Yrjö Nuutinen 

www.metla.fi



I Metlas arbetsrapporter / serien Working Papers of the Finnish Forest Research 

Institute publiceras preliminära resultat från undersökningarna. I serien publiceras 

också föredrag och mötessammandrag. 

I denna serie används inga vetenskapliga kontrollförfaranden. Artiklarna klassificeras 

likadant som duplikaten i Metlas publikationsverksamhet. 

Seriens publikationer finns att fås i pdf-format på seriens Internet-sidor. 

http://www.metla.fi/julkaisut/workingpapers/ 

ISSN 1795-150X 

Redaktion 

PL 18, 01301 Vantaa 

tel. +358 10 2111 

fax +358 10 211 2102 

e-post: julkaisutoimitus@metla.fi 

Utgivare 

Metsäntutkimuslaitos 

PL 18, 01301 Vantaa 

tel. +358 10 2111 

fax +358 10 211 2102 

e-post: info@metla.fi 

http://www.metla.fi/ 

2



Författare 

Laitila Juha, Rytkönen Esko & Nuutinen Yrjö 

Titel 

Krossning av stubbar, hyggesrester och gallringsträd vid vägkantslager med en lastbilsmonterad CBI 

5800 kross 

(Kantojen, latvusmassan ja harvennuspuun murskaus tienvarsivarastolla kuorma-autoalustaisella CBI 

5800 murskaimella) 

År 

2013 

Sidantal 

33 s. 

ISBN 

978-951-40-2413-9 (PDF) 

3 

ISSN 

1795-150X 

Områdesenhet / Forskningsprogram / Projekt 

Östra Finlands områdesenhet / Forestenergy2020 / 3561 Leveranssäkra och effektiva anskaffningskedjor 

för träbiomassa från skogen till slutanvändaren 

(Itä-Suomen alueyksikkö / Forestenergy2020 / 3561 Toimitusvarmat ja tehokkaat puubiomassan 

hankintaketjut metsästä loppukäyttäjälle) 

Godkänt 

Antti Asikainen, professor, 8.2.2013 

Abstrakt 

I undersökningen klarlades krossningsproduktiviteten för stubbar, hyggesrester och gallringsträd med en 

lastbilsmonterad CBI 5800 kross vid ett vägkantslager. I tidsundersökningen vägdes billasterna på 

driftsplatsen på en vagnsvåg för mätning av den krossade trämängden samt transportdensiteten. I 

tidsundersökningen togs också prover från krosset för bestämning av fuktighet, torr-rådensitet, 

partikelstorleksfördelning och askinnehåll. Transportdensiteten bestämdes på basen av billasternas 

vägning, krossproverna och lastbilarnas lastutrymmesvolym. Tidsundersökningsmaterialet samlades i en 

kontinuerlig klockslagsundersökning genom att bokföra de olika arbetsmomentens (hämtning av det 

som ska krossas, matning in i krossen, väntetid, krossens och flisbilens förflyttning till arbetspunkter 

osv.) växlingstidpunkt i fältdatorn. Krossningens effekttimmesproduktivitet (E0h) angavs per fast volym 

och lös volym (m 3 /lm 3 ), våt massa och torr massa (kg) samt energiinnehållet i skogsfliset (MWh). 

Därtill mättes buller och vibrationer som föraren utsätts för samt bullret runt omkring krossen från 

krossningen vid vägkanten. 

Krossningen av hyggesrester gav i jämförelsen den högsta effekttimmesproduktiviteten (224 lm 3 & 81 

m 3 /E0h). Krossningen av hela träd gav den näst högsta effekttimmesproduktiviteten (198 lm 3 & 60 

m 3 /E0h) och krossningen av stubbar den lägsta (131 lm 3 & 36 m 3 /E0h). Vid mätning av torra massan 

gav hyggesresterna en krossproduktivitet om 29 022 kg/E0h, hela träd 24 958 kg/E0h och stubbarna 17 

315 kg/E0h. På basen av energiinnehållet var effekttimmesproduktiviteten för hyggesresterna 135 

MWh/E0h och för hela träd 119 MWh/E0h. Beräknad produktivitet för rena stubbar var 85 MWh/E0h. 

Effekttimmesproduktiviteten för stubbar i denna tidsundersökning var en aning lägre, 72 MWh/E0h, 

beroende på krossets askinnehåll. 

På basen av resultaten lämpar sig den snabbgående CBI 5800 krossen bra för krossning av hyggesrester, 

stubbar samt gallringsträd vid vägkantslager. Krossen är inte heller ömtålig för orenheter i materialet 

som matas in. I jämförelse med flis producerat med en huggmaskin är det krossade flisets 

transportdensitet lägre. I jämförelse med en lastbilsmonterad huggmaskin var krossen effektivast i 

krossningen av hyggesrester. Vid krossning av gallringsträd var produktiviteten antingen en aning lägre 

eller på samma nivå som för en lastbilsmonterad huggmaskin, som undersökts tidigare. I jämförelse med 

tunga terminal- eller stationära krossar var CBI 5800 krossens produktivitet märkbart lägre vid 

krossning av stubbar men till och med tre gånger effektivare i jämförelse med långsamt gående 

förkrossar vid vägkantslager. 

Ämnesord 

Stubbar, hyggesrest, gallringsträd, vägkantskrossning, krossning, partikelstorlek, buller, vibration, 

värmevärde 

Publikationens nätadress 


Denna publikation ersätter publikationen 

Denna publikation har ersatts med publikationen



Kontaktuppgifter 

Juha Laitila, Metsäntutkimuslaitos, Yliopistokatu 6, 80101 Joensuu. E-post: juha.laitila@metla.fi 

Övriga uppgifter 

Buller- och vibrationsmätningarna som anges i rapporten hänför sig till utvecklingsprogrammet för 

arbetsvälbefinnande i skogsbruk 2012-2016 som samordnas av Arbetshälsoinstitutet (Metsätalouden 

työhyvinvoinnin kehittämisohjelma 2012-2016 www.metsahyvinvointi.fi) 

4

Innehållsförteckning 



1 Inledning .................................................................................................................... 6 

1.1 Produktionskedjorna för skogsflis .................................................................................... 6 

1.2 Undersökningens mål och förverkligande ........................................................................ 8 

2 Material och metoder ............................................................................................... 8 

2.1 Lastbilsmonterad CBI 5800 kross .................................................................................... 8 

2.2 Krossningsställen och råmaterial ................................................................................... 12 

2.3 Tidsundersökningen ....................................................................................................... 14 

2.4 Tagning av flisprover och analys ................................................................................... 15 

2.5 Buller- och vibrationsmätningar vid stubbkrossning ..................................................... 17 

3 Resultat .................................................................................................................... 17 

3.1 Arbetsmomentens proportionella tidsåtgång .................................................................. 17 

3.2 Krossningsproduktivitet ................................................................................................. 19 

3.3 Brännflisets egenskaper .................................................................................................. 24 

3.4 Buller och vibrationer ..................................................................................................... 28 

4 Bedömning av resultaten och slutsats .................................................................. 29 

Källförteckning ............................................................................................................ 32 

5

1 Inledning 



1.1 Produktionskedjorna för skogsflis 

Produktionen av skogsflis kan delas in enligt platsen för flisproduktionen, centraliserad eller 

decentraliserad (Asikainen m.fl. 2001, Rinne 2010, Laitila m.fl. 2011). Koncentration av flisningen 

eller krossningen till driftsplatsen eller terminalen möjliggör stor årsavkastning, hög 

användningsgrad av maskinerna, mindre behov av arbetskraft samt lägre krossningskostnader 

än normalt genom de ovan nämnda stordriftsfördelarna (Asikainen m.fl. 2001, Rinne 2010, 

Laitila m.fl. 2011). Svagheten med krossning på driftsplatsen och vid terminalen är att transporternas 

laststorlek blir liten på grund av att materialet inte processas, vilket höjer kostnaderna för 

fjärrtransporter. Krossning på driftsplatsen passar endast för stora kraftverk på grund av stora 

investeringskostnader. Utrymmesbrist samt buller- och dammbegränsningar på kraftverksområdet 

kan dessutom begränsa användningen av denna metod (Rinne 2010). Flis producerat vid en 

terminal kan levereras till anläggningar av olika storleksklasser. Terminalkrossningsmetoden 

fungerar också som ett leveranssäkert buffertlager under exempelvis menförestider eller under 

fliskonsumtionstoppar vintertid (Asikainen m.fl. 2001, Laitila m.fl. 2011). Nackdelarna med 

terminalen är höga kostnader för byggandet av terminalfältet, stort behov av lagringsutrymme, 

överskridande transport av material samt behandlingskostnader för flisen i terminalen. 

Metoderna för decentraliserad krossning är krossning vid ett mellanlager eller på skiftet (Asikainen 

m.fl. 2001, Rinne 2010, Laitila m.fl. 2011). Krossning vid ett mellanlager innebär att 

materialet lastas i flisbilens lastutrymme i samband med krossningen. Huggmaskinens/krossens 

och flisbilens funktioner kopplas samman vid vägkantslagret vilket betyder att krossningen och 

transporten inte just kan överlappas. Väntetid uppstår antingen för huggmaskinen eller flisbilen 

beroende på avståndet för fjärrtransporten. Med mellanlagerskrossningen utnyttjas lastbilens 

kapacitet och lastutrymmesstorlek till fullo och metoden är också transporteffektiv också på 

långa fjärrtransportsträckor (Asikainen m.fl. 2001, Rinne 2010, Laitila m.fl. 2011). Systemet 

med mellanlagerskrossning är grundstenen i produktionen av flis, som passar såväl små som 

större driftsplatser. Produktionen av flis sker vanligen med en lastbilsmonterad huggmaskin 

eller en huggmaskin anpassad för en jordbrukstraktor. Utöver dessa används också några huggmaskin-flisbilar 

som är integrerade enheter för både krossning och fjärrtransport. De krossar 

eller förkrossar som används i mellanlagerskrossning är ofta placerade på en påhängsvagn 

(Rinne 2010). 

Skogsbränsle som ska levereras till värme- och kraftverk måste göras till mindre bitstorlek för 

att passa transportörer och lagringssilon och också till en förbränningsbar form för pannor. Metoderna 

att reducera materialet då det gäller skogsflisproduktion är flisning och krossning 

(Rinne 1998, Asikainen m.fl. 2001, Rinne 2010, Spinelli m.fl. 2012). Fördelen med knivskärande 

och snabbgående huggmaskiner är den jämna kvaliteten på bitstorleken samt en ganska 

liten bränsleförbrukning per producerad fliskubikmeter. Nackdelen med huggmaskiner är att 

knivarna blir fort ovassa och produktiviteten och kvaliteten på fliset sjunker då man sönderdelar 

förorenat material (Rinne 1998, Rinne 2010, Spinelli m.fl. 2012). Finfördelningen av materialet 

i krossar sker genom slag eller rivning, inte genom skärning. Detta betyder att knivarnas kondition 

inte är en lika kritisk faktor som för huggmaskiner (Rinne 1998, Asikainen m.fl. 2001, 

Rinne 2010, Spinelli m.fl. 2012). Krossarna är också robustare i sin uppbyggnad och därmed 

hållbarare än huggmaskinerna. Krossarna är märkbart pålitligare och effektivare än huggmaskinerna 

då man har förorenat material. 

6



Nackdelarna med krossen är att den har högre bränsleförbrukning än huggmaskinen samt den 

ojämna kvaliteten på brännflisets bitstorlek, vilket begränsar användningen av krossens produkt 

i mindre värmeverk (Rinne 1998, Asikainen m.fl. 2001, Spinelli m.fl. 2012). På grund av sin 

robusthet är krossarna rätt så tunga och stora vilket gör att kombinationen med en påhängsvagn 

inte är så lätt att hantera på trånga ställen eller på dåligt bärande underlag vid mellanlager 

(Rinne 2010). I Finland produceras stubbflis i huvudsak med hjälp av krossar. Hyggesrestflis 

och speciellt småträds- och stamvirkesflis produceras med huggmaskiner. 

Huggmaskiner och krossar kan delas in i två huvudtyper enligt matningssättet: horisontalmatade 

eller vertikalmatade (Rinne 2010). De kan också delas in enligt rotorns varvtal: långsamt gående 

(under 100 varv/minut) och snabbgående (över 600 varv/minut) (Rinne 2010). Huggmaskiner 

och hammarkrossar är horisontalmatade och snabbgående. Storleken på matningsöppningen i 

horisontalmatade anläggningar kan begränsa produktiviteten i fall materialet är så stort att det 

inte ryms in ordentligt. Vertikalmatade krossar är oftast antingen långsamt gående krossar med 

två rotorer eller snabbgående krossar med en rotor (Rinne 2010). Fördelen med de vertikalmatade 

krossarna är att matningsöppningen kan göras större så att också mera skrymmande material 

kan matas in exempelvis till hälften spjälkta stubbar eller till och med hela sådana. Nackdelen 

med vertikalmatade anordningar är att man inte kan mata in långt material såsom hela träd eller 

stockar (Rinne 2010). Förorenade eller stora stycken såsom stubbar kan krossas i två olika skeden 

för att effektivera arbetet. Förkrossningen, för att få grova bitstorlekar (100-500 mm), görs 

med en långsamt gående kross. Efterkrossningen, för att få färdigt brännflis, görs med en 

snabbgående kross. Produktiviteten vid krossningen av stubbar beror på storleken på bitarna – 

ju mindre bitar desto bättre produktivitet (Rinne 2010). 

Användningen av skogsflis har ökat i Finland under hela 2000-talet (Ylitalo 2012). År 2011 

förbrukades 7,5 miljoner m 3 (15 TWh) skogsflis varav 6,8 miljoner m 3 i värme- och kraftverk 

och 0,7 miljoner m 3 i småhusfastigheter. Av skogsflisen som förbrukades i värme- och kraftverk 

var 45 % tillverkat av gallringsträd, 14 % av stubbar och 8 % av grova, rötangripna stockträd 

(Ylitalo 2012). År 2011 fanns det 810 värme- och kraftverk som förbrukade skogsflis (Ylitalo 

2012). Av hela produktionskedjan av skogsflis (allt råmaterial) år 2011 var 61 % mellanlagerflis, 

21 % terminalflis och 18 % driftsplatsflis (Strandström 2012). Krossning direkt på skiftet 

används inte i Finland för storskalig flisproduktion (Strandström 2012). 

Mellanlagerskrossning är klart den mest använda produktionskedjan vid produktion av småträdsflis 

i Finland. År 2011 fördelades produktionen av småträdsflis så att mellanlagerkrossningen 

stod för 72 %, terminalkrossning 12 % och driftsplatskrossning 10 % (Strandström 

2012). Vid produktion av hyggesrestflis är vägkantskrossningens andel betydande. År 2011 

producerades hyggesrestflis till 74 % på mellanlager, 15 % på driftsplatserna och 11 % i terminalerna 

(Strandström 2012). Stubbar transporteras vanligtvis till kraftverken eller terminalerna 

där de krossas till brännflis antingen i en driftsplatskross eller i en stor band- eller påhängsvagnskross. 

År 2011 producerades 45 % av stubbfliset på driftsplatserna och 44 % i terminalerna 

(Strandström 2012). Den nyaste trenden inom stubbkrossningen är krossning eller förkrossning 

av stubbar vid ett mellanlager. Det färdiga brännfliset transporteras direkt till driftsplatsen. 

Det förkrossade materialet transporteras för efterkrossning antingen till en terminal eller så direkt 

till driftsplatsen (Kärhä m.fl. 2011a). Fördelarna med krossning eller förkrossning av stubbbarna 

vid ett mellanlager är större nyttolast vid transporter än vid transport av stubbitar samt att 

sedvanliga flisbilar kan användas i stället för specialkonstruerade energivirkesbilar typ EHM 

Energyboxx. 

År 2011 var andelen stubbflis som hade producerats vid ett mellanlager och transporterats till 

driftsplatsen 11 % eller ca. 100 000 m 3 (Strandström 2012). 

7



1.2 Undersökningens mål och förverkligande 

I undersökningen klarlades krossningsproduktiviteten för stubbar, hyggesrester och gallringsträd 

med en lastbilsmonterad CBI 5800 kross vid ett vägkantslager. Samtidigt klarlades fjärrtransporternas 

densitet för de ovan nämnda skogsflissorterna. Man jämförde också kvaliteten på 

stubbfliset som producerades i krosstestet med gallringsträds- och hyggesrestflisen. Därtill mättes 

buller och vibrationer som föraren utsätts för samt bullret runt omkring krossen från krossningen 

vid vägkanten. 

I tidsundersökningen vägdes billasterna på driftsplatsen på en vagnsvåg för mätning av den 

krossade trämängden samt transportdensiteten. I tidsundersökningen togs också prover från 

krosset för bestämning av fuktighet, torr-rådensitet, partikelstorleksfördelning och askinnehåll. 

Transportdensiteten bestämdes på basen av billasternas vägning, krossproverna och lastbilarnas 

lastutrymmesvolym. Tidsundersökningsmaterialet samlades i en kontinuerlig klockslagsundersökning 

genom att bokföra de olika arbetsmomentens (hämtning av det som ska krossas, matning 

in i krossen, väntetid, krossens och flisbilens förflyttning till arbetspunkter osv.) växlingstidpunkt 

i fältdatorn. Krossningens effekttimmesproduktivitet (E0h) angavs per fast volym och 

lös volym (m 3 /lm 3 ), våt massa och torr massa (kg) samt energiinnehållet i skogsfliset (MWh). 

Tidsundersökningarna gjordes i samarbete med transportföretaget Kuljetusliike Vaahterinen Oy 

och Stora Enso Metsä i Varkaus, Heinävesi och Liperi i november 2011. Metla svarade för insamlingen 

av tidsundersökningsmaterialet, tagningen av flisproverna och analysen av dessa 

samt beräkning av tidsundersökningsresultaten och rapportering. Arbetshälsoinstitutet utförde 

buller- och vibrationsmätningarna vid krossningen av stubbar. Gallringsträds- och hyggesrestflisen 

som producerades i tidsundersökningen levererades till Stora Enso Ab:s kraftverk i Varkaus 

och stubbflisen till Fortum Power and Heat Ab:s kraftverk i Joensuu. 

2 Material och metoder 

2.1 Lastbilsmonterad CBI 5800 kross 

Den undersökta snabbgående CBI 5800 krossen var vertikalmatad och monterad på en fyraxlad 

Scania R620 lastbil (Bild 1 och 2). Maskinenheten vägde 31740 kg (Eliasson 2012). Matningen 

av materialet sköttes med en Epsilon M120Z kran med en räckvidd på 9,7 m. Både krossen och 

kranen fick sin drivkraft från motorn i Scania R620 lastbilen. Krossbilen var utrustad med en så 

kallad ReCoDrive-funktion d.v.s. krossenheten kan flyttas från ett ställe till ett annat från kranhytten. 

Utmatningstransportören för det färdiga krosset fanns i bakre delen av maskinenheten. 

Transportörens utmatningshöjd var 5 m och kunde svängas 110 o . Krossens matarbordssidor, 

matarbordet och utmatningstransportör böjdes med hjälp av hydraulik under transporten (Bild 

2). Matarbordets bottenkedjor var 4-radig och matarhöjden 1,22 m (Bild 3). Matarbordet fanns 

på krossens högra sida (Bild 1). Matarrullens diameter var 762 mm och matarrullens tänder var 

av smidd karbid. Krossens rotordiameter var 1000 mm och rotorn hade 16 fasta hammare. 

Kuljetusliike Vaahterinen Oy:s kross var utrustad med MDS-funktionen (Metal Detecting System), 

som stoppade krossen automatiskt om ljudsensorn detekterade metallföremål eller stenar 

i det inmatade materialet. Det krökta (180 o ) sållgallret bestod till hälften av 2 x 6 tums hål och 

till hälften 3 x 6 tums hål. 

8



Bild 1. Den lastbilsmonterade CBI 5800 krossen reder upp materialhögen på vägkant-‐ 

slagret så länge den väntar på flisbilen (J. Laitila/Metla). 

CBI 5800 krossens förare var mycket skicklig och erfaren med arbetet. Han hade över 5 års 

kontinuerlig erfarenhet från arbetet och företagsverksamheten med krossar. Utöver detta hade 

han tidigare erfarenhet av skogstransport av hyggesrester. CBI 5800 krossen hade han hunnit 

arbeta med i ca 3 månader. 

Brännfliset som producerades i tidsundersökningen lastades direkt i flisbilarna, två olika typer 

(Bild 4 och 5), med hjälp av utmatningstransportören. Flisbilen utrustad med container var fyraxlad 

och fliset lastades på flaket som delvis tippades upp i ena ändan med lyftanordningen 

under lastningen (Bild 4). Containerbilens alla containrar lastades en åt gången och fliset lastades 

av på mottagningsstället genom att tippa flaket. Flisbilen med släpvagnskombinationen 

(Bild 5) lastades av med hjälp av det vandrande golvet. Brännfliset producerat vid mellanlagerskrossningen 

av gallringsträd och hyggesrester transporterades både med släpvagnskombination 

och containerbilar. Stubbfliset transporterades endast med containerbilar. Alla flislaster 

lastades på med utmatningstransportören bakifrån utom en last som lastades från ena sidan. Alla 

laster kunde klassificeras som helfyllda. 

9



Bild 2. CBI 5800 krossen är färdig att förflytta sig till ett nytt arbetsfält (J. Laitila/Metla). 

Bild 3. CBI 5800 krossens matarbord (J. Laitila/Metla). 

10



Bild 4. Färdigt hyggesrestflis matas ut på containerbilens flak (J. Laitila/Metla). 

Bild 5. Krossning av hyggesrester och utmatning direkt i flisbilens släpvagn (J. Lai-‐ 

tila/Metla). 

11



2.2 Krossningsställen och råmaterial 

Krossningstesterna för gallringsträd gjordes 21.11.2012 i närheten av Stora Ensos fabriker i 

Varkaus. Krossningstesterna gjordes i dagsljus utom det första lasset som gjordes i mörker. Det 

fanns tre vägkantslager och blandvirket bestående av mestadels lövträd hade skördats med helträdsmetoden 

ett år tidigare i november 2011 och lagts på hög (Bild 6). Virkeshögarna hade varit 

övertäckta med en papperspresenning och virket var kapat till 5-8 m. Stockarnas diameter i 

rotändan var mellan 6-26 cm och medeldiametern uppskattades visuellt till 8-12 cm. Höjden på 

virkeshögarna var ca 4 m. Bland stockarna fanns också bitar av en järnstång, järntråd och kätting. 

Dessa orenheter orsakade avbrott i produktionen. I tidsundersökningen krossades totalt 

61560 kg stockar (våt massa), som motsvarar fyra containerbilar och en full släpvagnslast gallringsträdsflis 

(291 lm 3 /89 m 3 ). Dagstemperaturen var +8 o C och vädret var molnigt med uppehåll. 

Både marken och virkeshögarna var snöfria. 

Krossningstesterna för hyggesrester gjordes 22.11.2012 i Heinävesi. I tidsundersökningen krossades 

totalt 160 140 kg granhyggesrester (våt massa), vilket motsvarade tre containerbilar och 

tre släpvagnskombinationer flis (585 lm 3 /212 m 3 ). Krossningen gjordes i dagsljus utom det 

första lasset som gjordes i mörker. Det fanns fyra vägkantslager och hyggesresterna hade blivit 

avverkade och lagts på hög 6.10.2011 och utkörda till vägen 14.6.2012 (Bild 7). Hyggesresthögarna 

var ca 4 m höga och var övertäckta med papperspresenningar. Bland hyggesresterna fanns 

inga orenheter såsom stenar eller liknande. Högarna fanns bredvid en bilskogsväg. Dagstemperaturen 

var +5 o C och vädret var molnigt med uppehåll. Både marken och hyggesresthögarna var 

snöfria. 

Krossningstesterna för granstubbarna gjordes 26.11.2012 i dagsljus Liperi. I tidsundersökningen 

krossades totalt 71 300 kg granstubbar (våt massa), vilket motsvarade sju containerbilar stubbflis 

(342 lm 3 /94 m 3 ). Stubbarna hade tagits upp 2.8.2011 och körts ut till vägkanten 4.11.2011. 

Stubbarna hade en diameter på 30-40 cm och hade spjälkts i 2-4 bitar i samband med upptagningen 

(Bild 8). Bland stubbarna fanns inga orenheter såsom stenar eller liknande. Stubbhögarna 

var ca 5 m höga och var inte övertäckta. Högarna fanns bredvid en byväg och stubbarna hade 

tagits upp på ett område som skulle röjas för åkermark. Dagstemperaturen var +2 o C och vädret 

var molnigt med uppehåll. Både marken och stubbhögarna var snöfria. 

12



Bild 6 Övertäckta högar med gallringsträd vid vägantslagret (J. Laitila/Metla). 

Bild 7 Hyggesrester vid vägkantslagret (J. Laitila/Metla). 

13



Bild 8 Stubbhögar vid vägkantslagret (J. Laitila/Metla). 

2.3 Tidsundersökningen 

Tidsundersökningsmaterialet samlades i en kontinuerlig klockslagsundersökning genom att 

bokföra de olika arbetsmomentens växlingstidpunkt (Nuutinen m.fl. 2008). Arbetsmomentens 

tidsåtgång bokfördes och sparades i en Rufco 901 fältdator med en tiondelssekunds noggrannhet. 

Personen som utförde tidsundersökningen befann sig på ett tillräckligt långt säkerhetsavstånd 

från krossen så att krossningsarbetet kunde utföras normalt. Personen var utrustad med 

den skyddsutrustning som krävdes, dvs orangefärgad signalväst samt skyddshjälm med hörselskydd. 

För att bättre kunna jämföra resultaten i tidsundersökningen med andra undersökningar 

användes samma indelning av arbetsmomenten som i Skogsforsks undersökning om CBI 5800 

krossen (Eliasson m.fl. 2012). 

I tidsundersökningen indelades krossens arbetstid in i följande arbetsmoment: 

- Krangripen förs till högen 

- Griper tag om materialet 

- Materialet förs till krossen 

- Materialet matas in i krossen 

- Justering av matningen 

- Krossning 

- Ordna materialhögen 

- Start av krossens krossningsenhet samt höjning av motorvarvtal och arbetstemperaturer 

- Förberedelse för krossning (stödbenen sänks ner till marken, lyft av kranen till arbetshöjd 

osv.) 

- Föreberedelse för flyttning till ny arbetspunkt 

14



- Flyttning till ny arbetspunkt 

- Stänga av krossningsenheten och sänka motorvarvtal 

- Rengöring av transportören o.dyl. 

- Förflyttningar av flisbilen på uppsamlingsstället 

- Avbrott kortare än 15 minuter 

- Service 

För beräkningen av krossningens effektiva arbetstid (E0h) togs följande med: krangripen förs till 

högen, griper tag om materialet, materialet förs till krossen, materialet matas in i krossen, justering 

av matningen, krossning och ordna materialhögen (Eliasson 2012). Denna indelning gjordes 

för att kunna jämföra olika materials inverkan på krossningseffektiviteten. En inkludering 

av övriga arbetsmoments tidsåtgång i beräkningen av effektiv arbetstid skulle ha försvårat resultatens 

jämförbarhet pga att förhållandena på lagringsställena (antal materialhögar, mängden 

orenheter, förbipasserande trafik, bilarnas vändplatser osv.) inte var exakt de samma och därmed 

inte heller jämförbara. 

2.4 Tagning av flisprover och analys 

I tidsundersökningen vägdes billasterna (lastade och tomma) på driftsplatsen på en vagnsvåg för 

mätning av den krossade trämängden samt transportdensiteten. Prover togs också från fliset för 

bestämning av fuktighet, torr-rådensitet, partikelstorleksfördelning, innehåll av orenheter/aska 

och värmevärde (SFS-EN 14774-2, SFS-EN 14774-3, SCAN-CM 43:95, SFS-EN 15149-1, 

SFS-EN 14775, SFS-EN 14918). Proverna som togs från fliset analyserades i Metlas laboratorium 

i Kannus. Transportdensiteten bestämdes på basen av billasternas vägning (full last), 

krossproverna och lastbilarnas lastutrymmesvolym. Transportdensiteten bestämdes på en ungefärlig 

nivå dvs ytan på lassena jämnades inte ut innan transport och inte heller uppskattades det 

hur mycket lasten packades ihop ytterligare under transport. Flisproverna togs antingen på 

kraftverkets bränsleuppbevaringsställe direkt efter avlastning (Bild 9) eller så i mottagningssilorna 

(Bild 10) i samband med avlastningen ifall flisen genast gick till förbränning. 

Från varje billast togs tre påsar (storlek 35 cm x 35 cm) flis för bestämning av torr-rådensitet, 

partikelstorleksfördelning, askinnehåll och värmevärde. En skild påse (35 cm x 35 cm) togs för 

bestämning av fuktighet. Provet för bestämning av fuktighet packades i dubbla påsar. Proverna 

som togs på kraftverkets uppbevaringsställe togs från båda sidorna av högen från fyra olika 

ställen och på ett ca 0,5 m djup. Proverna från stubbflisen togs med en provtagningsspade 

(30x25 cm) och de andra flisproverna togs med en provtagningsslev (diameter 17 cm). Vid 

provtagningen användes skyddshandskar och påsarna var återslutbara och lufttäta fryspåsar. 

Påsarna märktes genast med tuschpenna i samband med provtagningen med följande data: typ 

av flis, veckodag, datum och klockslag. Med hjälp av dessa data kunde man sedan kombinera 

analyserna med resultaten från vägningen av bilarna. Påsarna förpackades lastvis i en svart sopsäck 

och placerades i en papplåda för vidare transport. Personen som tog proverna och förpackade 

dessa var utbildad i hur man tar miljöprover. Proverna förvarades i ett svalt uteförråd med 

en temperatur på +5 – +1 o C. 

15



Bild 9 Avlastning av flislasten på kraftverkets bränsleuppbevaringsställe (J. Lai-‐ 

tila/Metla). 

Bild 10 Flisbilar i väntan på att få tömma sin last i mottagningssilorna (J. Laitila/Metla) 

16



2.5 Buller- och vibrationsmätningar vid stubbkrossning 

A-ljudnivåerna från stubbkrossningen i kranhytten registrerades med en Larson-Davis 706 bullerdosmätare 

i perioder om en minut (LAeq, 1 min). Som resultat fick man en i tiden växlande bullerprofil 

samt hela mätperiodens medelljudnivå. Utöver detta mättes också bullret från krossningen 

på 20 m avstånd i fyra olika riktningar från krossens krossenhet med en B&K 2250 ljudnivåmätare; 

framför och bakom, på vänster sida och på höger sida snett framifrån. Mäthöjden 

var ca 1,5 m. 

Vibrationer som föraren utsattes för via sätet i hytten under krossningen av stubbar uppmättes 

med en Larson & Davis HVM100-mätare och en kroppsvibrationsgivare PCB 356B41 enligt 

ISO 2631-1:1997 standarden. Kroppsvibrationsgivaren placerades på förarsätet under arbetet. 

3 Resultat 

3.1 Arbetsmomentens proportionella tidsåtgång 

Den effektiva krossningens andel av driftstiden (E15h) vid vägkantskrossningen var 39 % för 

gallringsträd, 67 % för hyggesrester och 84 % för stubbar (Bild 11). I högen med gallringsträd 

fanns metall som gjorde att krossningen avbröts ett flertal gånger under tidsundersökningen. 

Tack vare MDS-funktionen och krossens robusta konstruktion gick krossen inte sönder och man 

kunde bespara sig från dyra och tidskrävande maskinreparationer. På grund av dessa avbrott var 

den proportionella andelen av driftstiden (E15h) för start av krossen och förberedelse för krossning 

av gallringsträd naturligtvis märkbart större än för hyggesrester och stubbar (Bild 11). På 

krossningsplatsen för hyggesrester fanns det fyra virkeshögar, vilket innebar att förflyttning av 

krossen och flisbilen tog proportionellt sett ganska lång tid (Bild 11). Dessutom var sträckan 

mellan krossningsplatsen och driftsplatsen 52 km och transportkapaciteten var inte tillräcklig 

för att klara av effektiviteten med vilken krossen arbetade. Detta medförde att arbetet avbröts 

tidvis då krossen väntade på flisbilen vid vägkantslagret (Bild 11). Problemen med transporter 

förvärrades av väntetider vid driftsplatsens våg eller mottagningssilorna. Den operativa användningsgraden 

var högst vid krossningen av stubbar pga att stubbarna var alla på ett ställe vid 

vägkantslagret, det fanns inga stenar eller metalldelar bland stubbarna och krossen behövde inte 

vänta på flisbilarna (Bild 11). Transportkapaciteten räckte väl till i proportion till transportsträckan 

och arbetseffektiviteten och flisbilarna behövde inte vänta vid vågen eller avlastningstället. 

Huvudarbetsmomenten (krangripen förs till högen, griper tag om materialet, materialet förs till 

krossen, materialet matas in i krossen, justering av matningen, krossning och ordna materialhögen) 

i krossningen av stubbar och hyggesrester och deras proportionella andelar av den effektiva 

tiden var likartade (Bild 12). De tydligaste skillnaderna i de olika arbetsmomenten fanns i ”justering 

av matningen” och ”krossningen”. Vid krossningen av hyggesrester behövdes inte matningen 

justeras något alls och dessutom arbetade krossen så effektivt med hyggesresterna att 

inga pauser uppstod i lastningen av färdig flis (Bild 12). 

Gallringsträden var ju som material mycket långa (5-8 m) i jämförelse med stubbarna och hyggesresterna 

vilket gjorde att tiden som gick åt till krossningen av träden var märkbart längre än 

för stubbarna och speciellt hyggesresterna (Bild 12). 

17



Huolto 

Alle 15 min keskeytykset 

Jälk ityöt varastolla 

Hakeauton siirty miset 

Kuljettimen yms. puhdistus 

Murskaimen sammuttaminen & kierrosten lasku 

Työpistesiirto 

Työpistesiirtoon valmistuminen 

Murskaukseen valmistuminen 

Murskaimen käynnistys & kierrosten nosto 

Kasan järjestely 

Murskaus 

Syötön avustus 

Taak an syöttö murskaimeen 

Taakan tuonti 

Tarttuminen taakkaan 

Kouran vienti kasalle 

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 

Murskauksen kaikkien työvaiheiden suhteellinen osuus käyttöajasta (E15h), % 

18 

Kokopuu 

Latvusmassa 

Bild 11 Arbetsmomentens proportionella tidsåtgång av driftstiden (E15h) i procent för 

gallringsträd, hyggesrester och stubbar vid vägkantslager. 

Ordförklaring till Bild 11: 

Huolto = service 

Alle 15 min keskeytykset = avbrott under 15 min 

Jälkityöt varastolla = efterstädning på arbetsplatsen 

Hakeauton siirtymiset = flisbilens förflyttning 

Kuljettimen yms. puhdistus = rengöring av transportband 

Kannot 

Murskaimen sammuttaminen & kierrosten lasku = stanna krossen och sänka varvtalen 

Työpistesiirto = arbetsplatsbyte 

Työpistesiirtoon valmistuminen = planering av arbetsplatsbyte och färdigställande 

Murskaukseen valmistuminen = färsdigställande av krossen 

Murskaimen käynnistys & kierrosten nosto = uppstart av krossen och varvhöjning 

Kasan järjestely = ordna materialhögen 

Murskaus = krossning 

Syötön avustus = justering av matning 

Taakan syöttö murskaimeen = materialet matas in i krossen 

Taakan tuonti = materialet förs till krossen 

Tarttuminen taakkaan = griper tag om materialet 

Kouran vienti kasalle = krangripen förs till högen 

Kokopuu = gallringsträd 

Latvusmassa = hyggesrester 

Kannot = stubbar

Kasanjärjestely 

Murs kaus 

Syötönavustus 

Taakan syöttö 

murskaimeen 

Taakan tuonti 

Tarttuminen taakkaan 

Kouran vienti kasalle 



0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 

Murskauksen päätyövaiheiden suhteellinen osuus tehoajasta (E 0h), % 

19 

Kokopuu 

Latvusmassa 

Bild 12 De proportionella andelarna för huvudarbetsmomenten av effektiva tiden (E0h) 

i procent. 


Kasan järjestely = ordna materialhögen 

Murskaus = krossning 

Syötön avustus = justering av matning 

Taakan syöttö murskaimeen = materialet matas in i krossen 

Taakan tuonti = materialet förs till krossen 

Tarttuminen taakkaan = griper tag om materialet 

Kouran vienti kasalle = krangripen förs till högen 



Kannot = stubbar 

3.2 Krossningsproduktivitet 

Krossningens effekttimmesproduktivitet (E0h) angavs per fast volym och lös volym (m 3 /lm 3 ), 

våt massa och torr massa (kg) samt energiinnehållet i skogsfliset (MWh). Beräkningen av resultaten 

baserade sig på insamlad data i tidsundersökningen samt på analyserna av flisproverna 

(kapitel 3.3 och tabell 1). För beräkning av den effektiva tiden (E0h) för krossningen togs följande 

arbetsmoment med: krangripen förs till högen, griper tag om materialet, materialet förs till 

krossen, materialet matas in i krossen, justering av matningen, krossning och ordna materialhögen 

(Bild 12). 

Mätt i våt massa var krossningsproduktiviteten högst för hyggesrester (Bild 13, 14 och 15). 

Effekttimmesproduktiviteten för krossning av gallringsträd (Bild 13) var 38 942 – 52 365 kg per 

lass och medeltalet var 41 897 kg/E0h. Vikten på krangripens lastkapacitet var i medeltal 260 kg 

och växlade mellan 210 kg och 510 kg (Bild 13). Effekttimmesproduktiviteten för krossning av 

hyggesrester var i medeltal 61 312 kg/E0h (våt massa) och krangripens lastkapacitet var i medeltal 

237 kg (Bild 14). Effekttimmesproduktiviteten för krossning av stubbar var däremot 27 383 

kg (våt massa) och krangripens lastkapacitet var 119 kg i medeltal (Bild 15). 

Kannot



Variationen i produktiviteten per lass och krangripens lastkapacitet var betydligt mindre för 

hyggesrester och stubbar än för gallringsträd (Bild 13, 14 och 15). Detta berodde främst på metallskroten 

som fanns i högarna med gallringsträden. 

Tehotuntituottavuus, kg/E 0h 

(tuoremassa) 

70000 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

0 

Tehotuntituottavuus, kg/h Kourataakan koko, kg 

Kuorma 1 Kuorma 2 Kuorma 3 Kuorma 4 Kuorma 5 Keskiarvo, 

kaikki 

kuormat 

Bild 13 Effekttimmesproduktiviteten för krossning av gallringsträd mätt i färsk massa 

(kg/E0h) samt krangripens lastkapacitet (kg). Gallringsträdens fuktighet var i medeltal 

40 % och torr-‐rådensitet 413 kg/m 3 (Tabell 1). 

Ordförklaring till Bild 13, 14 och 15: 

Tehotuntituottavuus = effekttimmesproduktivitet 

Tuoremassa = våt massa 

Kourataakan koko = krangripens storlek (lastkapacitet) 

Kuorma = lass 

Keskiarvo, kaikki kuormat = medelvärde, alla lass 

20 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Kourataakan koko,kg (tuoremassa)


(tuoremassa) 

70000 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

0 




Kuorma 1 Kuorma 2 Kuorma 3 Kuorma 4 Kuorma 5 Kuorma 6 Keskiarvo, 

kaikki 

kuormat 

Bild 14 Effekttimmesproduktiviteten för krossning av hyggesrester mätt i färsk massa 

(kg/E0h) samt krangripens lastkapacitet (kg). Hyggesresternas fuktighet var i medeltal 

53 % och torr-‐rådensitet 359 kg/m 3 (Tabell 1). 


(tuoremassa) 

70000 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

0 


Kuorma 1 Kuorma 2 Kuorma 3 Kuorma 4 Kuorma 5 Kuorma 6 Kuorma 7 Keskiarvo, 

kaikki 

kuormat 

Bild 15 Effekttimmesproduktiviteten för krossning av stubbar mätt i färsk massa 

(kg/E0h) samt krangripens lastkapacitet (kg). Stubbarnas fuktighet var i medeltal 37 % 

och torr-‐rådensitet 479 kg/m 3 (Tabell 1). 

21 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Kourataakan koko, kg (tuoremassa) 

Kourataakan koko, kg (tuoremassa)



Mätt i lös volym (Bild 16) var effekttimmesproduktiviteten för hyggesrester den högsta i jämförelsen 

(224 l-m 3 /E0h), för gallringsträd näst högst (198 l-m 3 /E0h) och lägst för stubbar (131 lm 

3 /E0h). Mätt i fast volym (Bild 17) var effekttimmesproduktiviteten för hyggesrester 81 

m 3 /E0h, för gallringsträd 60 m 3 /E0h och för stubbar 36 m 3 /E0h. I jämförelsen av fast kubikmeter 

förbättrades produktiviteten för krossning av hyggesrester av att torr-rådensiteten (359 kg/m 3 ) 

som användes som omräkningskoefficient var lägre än för gallringsträd (413 kg/m 3 ) eller stubbar 

(479 kg/m 3 ) (Tabell 1). 

Vid mätning av torra massan gav hyggesresterna en krossproduktivitet om 29 022 kg/E0h, gallringsträd 

24 958 kg/E0h och stubbarna 17 315 kg/E0h (Bild 18). I Bild 19 visas krossproduktiviteten 

som energiinnehåll (MWh/E0h). I beräkningen användes värden på parametrarna fuktighet 

(%) och effektiva värmevärdet (MJ/kg) från Tabell 1. För stubbarna omräknades dessutom 

värmevärdet och produktiviteten för stubbar från mineralmarker till rent stubbvirke enligt Hakkilas 

(1978) resultat (gran= 19,1 MJ/kg). På basen av energiinnehållet var effekttimmesproduktiviteten 

för hyggesresterna 135 MWh/E0h och för gallringsträd 119 MWh/E0h (Bild 19). Beräknad 

produktivitet för stubbar rena från mineraljord var 85 MWh/E0h och för stubbarna i 

tidsundersökningen 72 MWh/E0h (Bild 19). 

Kannot 

Latvusmassa 

Kokopuu 

0 50 100 150 200 250 

Murskauksen tehotuntituottavuus, i-m 3 /E0h 

Bild 16 Effekttimmesproduktiviteten mätt i lös volym (l-‐m 3 /E0h). Lastens densitet var 

28 % för stubbarna, 30 % för hyggesresterna och gallringsträden 36 % (Bild 22). 

Ordförklaring till Bild 16, 17, 18 och 19: 

Murskauksen tehotuntituottavuus = krossningens effekttimmesproduktivitet 

Puhtaat kannot = rena stubbar 




22

Kannot 

Latvusmassa 

Kokopuu 



0 15 30 45 60 75 90 

Murskauksen tehotuntituottavuus, m 3 /E0h 

Bild 17 Effekttimmesproduktiviteten mätt i fast volym (m 3 /E0h). 




Kannot 

Latvusmassa 

Kokopuu 

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 

Murskauksen tehotuntituottavuus, kg/E0h (kuivamassa) 

Bild 18 Effekttimmesproduktiviteten mätt i torr massa (kg/E0h). 

23

Puhtaat kannot 

Kannot 

Latvusmassa 

Kokopuu 



0 20 40 60 80 100 120 140 

Murskauksen tehotuntituottavuus, MWh/E0h 

Bild 19 Effekttimmesproduktiviteten mätt i effektivt värmevärde (MWh/E0h),då fuktig-‐ 

heten hade definierats. För stubbar beräknades två olika värden, ett för stubbar föro-‐ 

renade med mineraljord dvs askinnehåll och ett för rena stubbar (Hakkila 1978). 

3.3 Brännflisets egenskaper 

Över 90 % av av de olika flisfraktionernas torra substansvikt hade en bitstorlek på under 31 

mm. Grova, över 100 mm bitstorlek hittades inte i något av proverna (Bild 20). Andelen finmaterial, 

med en bitstorlek på under 3,15 mm, var 36 % för hyggesrester, 12 % för gallringsträd 

och 13 % för stubbar av torra substansen (Bild 20). 86 % av gallringsträdens och 80 % av stubbarnas 

torra substans bestod av bitstorlekar på 3,15–31,5 mm (Bild 20). 84 % av hyggesresternas 

torra substans bestod av bitstorlekar på 1–16 mm (bild 20). 

24

Palakokoluokan suhteellinen 

osuus, % 

45 % 

40 % 

35 % 

30 % 

25 % 

20 % 

15 % 

10 % 

5 % 

0 % 



Kokopuu, % Latvusmassa, % Kannot,% 

Kokopuu kumulatiivinen, % Latvusmassa kumulatiivinen, % Kannot kumulatiivinen, % 

0-1 1-3, 3-8, 8-16 16-31 31-45 45-63 63-100 

Palakokoluokka, mm 

25 

120 % 

100 % 

Bild 20 Bitstorlekens fördelning enligt standarden SFS-‐EN 15149-‐1 för gallringsträds-‐, 

hyggesrest-‐ och stubbflis. 


Palakokoluokan suhteellinen osuus = bitstorlekens proportionella andel 

Palakokoluokka = bitstorleksklass 

Kumulatiivinen kertymä = kumulativ ansamling 




Torra substansen av gallringsträd hade ett effektivt värmevärde på 18,8 MJ/kg, hyggesrester 

19,4 MJ/kg och stubbar 16,4 MJ/kg (Tabell 1). På basen av flisanalysen var torra substansen 

(%) och torr-rådensiteten (kg/m 3 ) högst för stubbar och lägst för hyggesrester (Tabell 1). Värmevärdet 

för stubbar försämrades pga 12,9 % askinnehåll, vilket var märkbart högre innehåll än 

för de andra flisfraktionerna (Tabell 1). Stubbflisets värmevärde var speciellt dåligt i bitstorleksklassen 

< 1 mm (7,6 MJ/kg), varav en stor del av finmaterialet bestod av mineraljord (Bild 

21). 

Tabell 1 Medelvärden av flisprovernas fuktighet, torr-‐rådensitet, effektiva värmevär-‐ 

det och askinnehåll. 

80 % 

60 % 

40 % 

20 % 

MJ/kg Fuktighet-% kg/m 3 Aska-% 

Gallringsträd 18,8 40 413 1,35 

Hyggesrester 19,4 53 359 4,35 

Stubbar 16,4 37 479 12,90 

0 % 

Kumulatiivinen kertymä, %

Palakokoluokan tehollinen lämpöarvo, MJ/kg 

20 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 



Kokopuu Latvusmassa Kannot 

0-1 1-3, 3-8, 8-16 16-31 

Palakokoluokka, mm 

Bild 21 Effektiva värmevärdet (MJ/kg) för gallringsträds-‐, hyggesrests-‐ och stubbflis för 

olika bitstorleksklasser. 


Palakokoluokan tehollinen lämpöarvo = bitstorleksklassens effektiva värmevärde 

Palakokoluokka = bitstorleksklass 




De tre olika fraktionernas transportdensitets-% beräknades genom att dela lassens storlek i fast 

volym med lassens lösvolym (Bild 22). Transportdensiteten för hyggesrester var högst, 36 %. 

Gallringsträdens transportdensitet var över 30 % och stubbarnas 28 % (Bild 22). 

Bild 23 visar en 50 l- m 3 fliscontainers energiinnehåll (MWh) för ett nyttolass enligt fasta volymen 

(m 3 ) och torra massan (ton). Beräkningen av lassens torra massa grundade sig på lassvikterna 

och fuktigheten som definierades i tidsberäkningen. Beräkningen av lassens energiinnehåll 

(MWh) och fasta volymen (m 3 ) grundade sig på värdena i Tabell 1. Den torra massan i rena 

stubbar hade ett effektivt värmevärde om 19,1 MJ/kg (Hakkila 1978). 

Vid vägning av torra substansvikten vägde ett nyttolass gallringsträdflis 6200 kg, hyggesrestflis 

7500 kg och stubbflis 7000 kg (Bild 23). Enligt fasta volymen var lastvolymen för hyggesrestflis 

21 m 3 och för både stubbar och gallringsträd 15 m 3 (Bild 23). Nyttolasset med rena stubbar 

gav 37 MWh medan tidsundersökningens stubblass gav 29 MWh (Bild 23). Nyttolasset med 

hyggesrestflis gav 35 MWh och gallringsträdflis 30 MWh (Bild 23). 

26

Murskeen tiiviys-% autokuormassa 

40 % 

35 % 

30 % 

25 % 

20 % 

15 % 

10 % 

5 % 

0 % 



Kokopuu Latvusmassa Kannot 

Bild 22 Fraktionernas transportdensitets-‐% i billasset. 


Murskeen tiiviys-% autokuormassa = flisets transportdensitets-% i billasset 




Kuorman 

energiasisältö, 

MWh 

Kuorman 

kiintotilavuus, m³ 

Kuorman 

kuivamassa, tonnia 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Hakekontin hyötykuorma 

27 

Kokopuu 

Latvusmassa 

Kannot 

Puhtaat kannot 

Bild 23 Fraktionernas energiinnehåll (MWh) per fliscontainer (50 m 3 ) enligt fasta voly-‐ 

men (m 3 ) och torra massan (ton).




Kuorman energiasisältö = energiinnehåll i billasset 

Kuorman kiintotilavuus = lassets fasta volym 

Kuorman kuivamassa = lassets torra massa 

Hakekontin hyötykuorma = fliscontainerns nyttolast 




Puhtaat kannot = rena stubbar 

3.4 Buller och vibrationer 

Medelljudnivån från krossningen av två lass stubbvirke var 82 dB (Bild 24), vilket överstiger 

det lägre insatsvärdet 80 dB (A), som statsrådet (Finland) har gett i bullerförordningen. 

Bilden visar att bullernivån i kranhytten är ca 77–78 dB(A). Bullerexponeringen var högre i 

pauserna mellan krossningen vilket ökar den totala bullerexponeringen som föraren utsätts för. 

Bild 24 Variationen i bullernivån under en minut som medelljudnivå under två kross-‐ 

ningar. 


Murskain keskiäänitaso = krossningens medelljudnivå 

Enligt statsrådets bullerförordning 85/2006 (Finland) är gränsvärdena för bullerexponering under 

en 8 timmars arbetsdag såsom följer: 

LAeq8h Observera 

Gränsvärde: 87 dB(A) (innanför hörselskydden ) 

Högre insatsvärde: 85 dB(A) (utanför hörselskydden) 

Lägre insatsvärde: 80 dB(A) (utanför hörselskydden) 

28



Om arbetstagaren under sin arbetsdag exponeras för buller som överskrider det lägre insatsvärdet 

80 dB(A) har arbetstagaren rätt att få personliga hörselskydd av sin arbetsgivare. Arbetstagaren 

ska också erbjudas möjlighet att gå på förebyggande audiometriska hörseltester ifall 

ljudmätningar och bedömning av bullersituationen påvisar hälsorisker. Ifall bullret under arbetsdagen 

överstiger det högre insatsvärdet 85 dB(A) bör arbetsgivaren göra upp och förverkliga 

ett bullerbekämpningsprogram och arbetstagaren är då förpliktad att använda hörselskydd. 

Det buller som stubbkrossningen förorsakade 20 m ifrån krossen var 78 dB(A) mätt framför 

lastbilskrossen, 81 dB(A) på vänster sida, 81 dB(A) bakom och 82 dB(A) på höger sida snett 

framifrån (på matarbordets sida). 

Vibationer i kranhyttens förarsäte under krossningen var 0,5 m/s 2 , vilket är samma värde som 

definieras som insatsvärde i statsrådets vibrationsförordning 48/2005 (Finland). I praktiken innebär 

mätresultatet det att om en person kör stubbar genom kranen över 8 timmar per dag så 

överskrids insatsvärdet. Ifall arbetet faller inom ramen för en normallång arbetsdag så hålls 

värdena inom de rekommenderade begränsningarna för vibrationer som kroppen exponeras för. 

4 Bedömning av resultaten och slutsats 

CBI 5800 krossens produktivitet var bra då man jämför med resultat från de nyaste huggmaskin- 

eller krossundersökningarna av motsvarande typ och omfattning gjorda i Finland eller 

Sverige (Karttunen m.fl. 2008, Föhr m.fl. 2010, Kärhä m.fl. 2010, Kärhä m.fl. 2011abcd, Laitila 

& Väätäinen 2011, Eliasson m.fl. 2012). I jämförelse med en huggmaskin fick man klart bättre 

effekttimmesproduktivitet vid krossning av hyggesrester vid vägkantslager (Karttunen m.fl. 

2008, Kärhä m.fl. 2011bd). Vid krossning av gallringsträd var produktiviteten antingen lite 

lägre eller på samma nivå som vid användning av huggmaskiner (Karttunen m.fl. 2008, Föhr 

m.fl. 2010, Kärhä m.fl. 2010, Kärhä m.fl. 2011bd, Laitila & Väätäinen 2011). 

I jämförelse med förkrossning av stubbar (Kärhä 2011a) var CBI 5800 krossens effekttimmesproduktivitet, 

beroende på det använda sållet i den långsamt gående förkrossen, antingen trefaldigt 

högre (120 x 90 mm såll) eller på samma nivå (500 x 320 mm såll). Med CBI 5800 krossen 

var effekttimmesproduktiviteten 36 m 3 /E0h för stubbar (Bild 17). Krossningen av det förkrossade 

materialet, som hade krossats med det täta sållet (120 x 90 mm), med den långsamt 

gående krossen gav en produktivitet om 52 m 3 /E0h (Kärhä 2011a ). Krossningen av det grova 

förkrossade materialet (500 x 320 mm såll) gav en produktivitet om 33 m 3 /E0h (Kärhä 2011a ). 

Om det grova förkrossade materialet krossades med en snabbgående kross gav detta en produktivitet 

om 61 m 3 /E0h (Kärhä 2011a). I jämförelse med tunga terminal- och stationära krossar var 

CBI 5800 krossens produktivitet klart lägre då det gäller stubbar (Kärhä m.fl. 2010, Kärhä m.fl. 

2011c). 

Skogsforsk i Sverige gjorde en undersökning på en motsvarande lastbilsmonterad CBI 5800 

kross för krossning av stubbar och hyggesrester vid vägkantslager (Eliasson m.fl. 2012). I 

Skogsforsks undersökning var effekttimmesproduktiviteten 23,8 ton torrsubstans/E0h för hyggesrester 

och för stubbar 16,8 ton torrsubstans/ E0h eller en aning lägre än resultaten i denna 

undersökning, 29,0 ton torrsubstans/ E0h respektive 17,3 ton torrsubstans/ E0h (Bild 18). Stubbarnas 

överstora bitstorlek i Skogsforsks undersökning försvårade dock matningen och själva 

krossningen. 

29



I tidsundersökningen på arbetsplatsen i Liperi hade stubbarna spjälkts omsorgsfullt vilket gjorde 

att de utan problem kunde matas in genom matningsöppningen. För att krossningen ska kunna 

gå smidigt är det väsentligt att stubbarna är färdigt uppspjälkta i tre till fyra delar. I denna 

undersökning mättes inte bränsleförbrukning. Bränsleförbrukningen mättes i Skogsforsks 

undersökning och resulterade i 3,05 liter/ ton torrsubstans vid krossning av hyggesrester och 

4,08 liter/ ton torrsubstans för stubbar (Eliasson m.fl. 2012). 

Transportdensiteten för fliset producerat med CBI 5800 krossen blev lägre än vad den i medeltal 

brukar vara för flislass av gallringsträd och hyggesrester. Detta pga att bandtransportören inte 

komprimerar materialet på lasset lika bra som en huggmaskin försedd med utblåsare eller utslungare 

(Kärhä & Mutiainen 2011). Lösa flislass är till besvär speciellt vid transport av torrt 

skogsflis (t.ex gallringsträd och stubbar) eftersom man då inte kan köra optimerade lass enligt 

bilens bärighet då volymen inte räcker till. Med våta flissorter (t.ex. hyggesrestflis) blir det inga 

problem med att fylla lasset optimerat upptill nuvarande viktbegränsningar (60 ton). Resultaten 

för transportdensiteten i denna undersökning bör inte användas som några måttstockar utan 

mera som riktgivande värden eftersom insamlad data var liten, lassen jämnades inte ut mot lastutrymmets 

kanter efter krossningsarbetet, flisets förtätning under transport uppskattades inte 

och alla lass utom ett fylldes på endast bakifrån. En tillförlitligare bild av transportdensiteten fås 

på basis av en omfattande och långvarig uppföljning av denna. 

I den av Metsäteho gjorda tidsundersökningen på en Jenz HEM 581 DQ kross så var transportdensiteten 

45-58 % för hyggesrestflis och 42-48 % för småträdsflis (Kärhä m.fl. 2011b). I en 

undersökning gjord av Uusvaara och Verkasalo (1987) på Lokomo MS 9 hammarkross var 

transportdensiteten i medeltal 38,3 % (35,8-46,9 %) för hyggesrestflis som lastats med bandtransportör. 

I Ala-Fossis m.fl. undersökning (2007) var densiteten för stubbflislassen från terminaler 

31-34 %. Då det gäller stubbar har nyttolassen märkbart förbättrats med vägkantskrossningsmetoden 

eftersom transportdensiteten för så kallade energivirkesbilar har varit 18,5 – 25 % 

(Ranta & Rinne 2006, Ala-Fossi m.fl. 2007, Kärhä m.fl. 2011c). Lastningsarbetet effektiverades 

också tack vare vägkantskrossningen eftersom lastningen av stubbdelar har betytt en åtgång av 

den effektiva tiden om 19,7 ton våt massa/E0h med virkeskran (Salonen 2008, Palander m.fl. 

2011) medan man i denna undersökning fick en effekttimmesproduktivitet om 27,4 ton våt 

massa/ E0h (Bild 15) eller 17,3 ton torrsubstans/ E0h (Bild 18) för krossning av stubbar och lastning. 

Hyggesresternas andel av finmaterial, som består av barr och söndersmulad kvistbark, var över 

30 % av torrsubstansen (Bild 20). Den stora andelen av finmaterial i hyggesresternas torrsubstans 

har också konstaterats i tidigare undersökningar (Kärhä m.fl. 2010, Kärhä m.fl. 2011bd). 

Pga det höga askinnehållet i stubbflis (12,9 %) var det effektiva värmevärdet per torrsubstans 

(16,4 MJ/kg) märkbart lägre än stubbflis rent från mineraljord (19,1 MJ/kg) (Hakkila 1978). 

I Laurilas och Lauhanens undersökning (2010) var det effektiva värmevärdet 18,9 MJ/kg för 

granstubbar efter tre års lagring. Enligt Anerud och Jirjis (2011) var det effektiva värmevärdet 

17,8 – 18,5 MJ/kg för torrsubstansen i färska granstubbar lyfta med olika metoder och efter ett 

års lagring 18,8 MJ/kg. I Jahkonens m.fl. undersökning (2012) var det effektiva värmevärdet 

18,7 MJ/kg för stubbar. Förutom ett omsorgsfullt lyftarbete och lagringstid har också hanteringen 

en inverkan på stubbflisets askinnehåll och värmevärde. 

I Anerud och Jirjis (2010) samt i Jahkonens (2012) undersökning kördes stubbvirket för krossning 

till en terminal vilket medförde att virket utsattes för mycket mera stötar under lastning och 

30



avlastning samt renande vibrationer än om det skulle ha krossats direkt vid vägkantslagret. Om 

askinnehållet i stubbflis producerat vid vägkantslagret jämförs med stubbflis som förkrossats 

vid vägkantslagret så kommer man troligen inte att hitta några stora skillnader i kvaliteten på 

slutprodukten om inte finmaterialet sållas bort vid förkrossningen (jämför Anerud 2012). 

På basen av resultaten i denna undersökning lämpar sig CBI 5800 krossen väl för krossning av 

hyggesrester, kluvna stubbar, gallringsträd samt trämaterial innehållande orenheter på ett vägkantslager. 

Maskinen arbetade effektivast i krossning av hyggesrester. De praktiska funktionerna, 

utöver en skicklig förare och effektiv maskin, såsom driftsförhållandena samt leverans- och 

mottagningslogistiken bör också vara i skick så att inte effektiv arbetstid går åt till förflyttningar 

mellan lagringsställen, maskinavbrott eller väntan på flisbilar. I Asikainens (2010) simulerade 

undersökning upptäckte man att redan en 20 km transportsträcka krävde användning av två flisbilar 

med påhängsvagnsfunktion för att få en kostnadseffektiv leveranskedja vid krossning av 

stubbar vid vägkantslager. Vid transportsträckor över 40 km krävdes ytterligare en tredje flisbil 

och över 100 km krävdes redan fyra flisbilars transportkapacitet. 

31

Källförteckning 



Ala-Fossi, A., Ranta, T., Vartiamäki, T., Laitila, J. & Jäppinen, E. 2007. Large-scale forest fuel 

supply chain based on stumps and terminals. In: Proceedings of the International Conference 

held in Berlin, Germany 7–11 May 2007. 15th European Biomass Conference & Exhibition – 

From Research to Market Deployment. ETA-Renewable Energies: 140-145. 

Anerud, E. 2012. Stumps as Fuel – the influence of handling method on fuel quality. Doctoral 

Thesis. Swedish University of Agricultural Sciences. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 

2012:85. 59 s. 

Anerud, E. & Jirjis, R. 2011. Fuel quality of Norway spruce stumps – influence of harvesting 

technique and storage method. Scandinavian Journal of Forest Research 26: 257–266. 

Asikainen, A. 2010. Simulation of stump crushing and truck transport of chips. Scandinavian 

Journal of Forest Research 25: 245-250. 

Asikainen, A., Ranta, T., Laitila, J. ja Hämäläinen, J. 2001. Hakkuutähdehakkeen 

kustannustekijät a suurimittakaavainen hankinta. Joensuun yliopisto, metsätieteellinen 

tiedekunta. Tiedonantoja 131. 107 s. 

Eliasson, L., Granlund, P., von Hofsten, H. & Björheden, R. 2012. Studie av en 

lastbilsmonterad kross – CBI 5800. Arbetsrapport Från Skogforsk nr. 775 – 2012. 16 s. 

Föhr, J., Karttunen, K. & Ranta, T. 2010. Energiapienpuun tienvarsihaketusketju. Julkaisussa: 

Energiapuuta Etelä-Savosta. Karttunen, K. Föhr, J. & Ranta, T. 2010. Lappeenrannan 

teknillinen yliopisto. Teknillinen tiedekunta. LUT Energia – Tutkimusraportti 7: 71–82. 

Hakkila, P. 1978. Pienpuun korjuu polttoaineeksi. Folia Forestalia 342. 38 s. 

Jahkonen, M., Jouhiaho, A., Lindblad, J., Rieppo, K. & Mutikainen, A. 2012. Kantoharalla ja 

kantoharvesterilla korjatun kantopuun lämpöarvo ja tuhkapitoisuus. Metlan työraportteja 239. 

20 s. 

Karttunen, K., Jäppinen, E., Väätäinen, K. & Ranta, T. 2008. Metsäpolttoaineiden 

vesitiekuljetus proomukalustolla. Lappeenrannan teknillinen yliopisto. Tutkimusraportti ENTE 

B–177. 58 s. 

Kärhä, K., Mutikainen, A. & Hautala, A. 2010. Vermeer HG6000 terminaalihaketuksessa ja - 

murskauksessa. Metsätehon tuloskalvosarja 15/2010. 37 s. 

Kärhä, K., Hautala, A. & Mutikainen, A. 2011a. Crambo 5000 kantojen 

tienvarsimurskauksessa. Metsätehon tuloskalvosarja 4/2011. 48 s. 

Kärhä, K., Hautala, A. & Mutikainen, A. 2011b. Jenz HEM 581 DQ hakkuutähteiden ja 

pienpuun tienvarsihaketuksessa. Metsätehon tuloskalvosarja 5/2011. 49 s. 

Kärhä, K., Mutikainen, A. & Hautala, A. 2011c. Saalasti Murska 1224 HF 

käyttöpaikkamurskauksessa. Metsätehon tuloskalvosarja 7/2011. 61 s. 

32



Kärhä, K., Hautala, A. & Mutikainen, A. 2011d. HEINOLA 1310 ES hakkuutähteiden ja 

pienpuun tienvarsihaketuksessa. Metsätehon tuloskalvosarja 9/2011. 33 s. 

Kärhä, K. & Mutikainen, A. 2011. Jenz HEM 820 DL runkopuun terminaalihaketuksessa. 

Metsätehon tuloskalvosarja 13/2011. 26 s. 

Laitila, J. & Väätäinen, K. 2011. Kokopuun ja rangan autokuljetus ja haketustuottavuus. Metsätieteen 

aikakauskirja 2/2011: 107–126. 

Laitila, J., Leinonen, A., Flyktman, M., Virkkunen, M. & Asikainen, A. 2011. Metsähakkeen 

hankinta- ja toimituslogistiikan haasteet ja kehittämistarpeet. VTT Tiedotteita 2564. 143 s. 

Laurila, J. & Lauhanen, R. 2010. Moisture Content of Norway Spruce Stump Wood at Clear 

Cutting Areas and Roadside Storage Sites. Silva Fennica 44(3): 427–434. 

Nuutinen, Y., Väätäinen, K., Heinonen, J., Asikainen, A. & Röser, D. 2008. The accuracy of 

manually recorded time study data for harvester operation shown via simulator screen. Silva 

Fennica 42(1): 63–72. 

Palander, T., Salonen, J. & Ovaskainen, H. 2011. Kanto- ja juuripuun kaukokuljetuksen 

kustannusrakenne. Tieteen tori. Metsätieteen aikakauskirja 4/2011: 294–299. 

Ranta, T. & Rinne, S. 2006. The profitability of transporting uncomminuted raw materials in 

Finland. Biomass and Bioenergy 30(3): 231–237. 

Rinne, S. 1998. Uudistushakkuutähteet suoraan laitokselle –ketju. Bioenergian tutkimusohjelma 

Y 120. 37 s. 

Rinne, S. 2010. Energiapuun haketuksen ja murskatuksen kustannukset. Diplomityö. 

Lappeenrannan teknillinen yliopisto. Teknillinen tiedekunta, energiatekniikan koulutusohjelma. 

102 s. 

Salonen, J. 2008. Kanto- ja juuripuun kaukokuljetuksen kustannusrakenne. Metsäteknologian 

pro gradu. Itä-Suomen yliopisto. 40 s. 

Spinelli, R., Cavallo, E., Facello, A., Magagnotti, N., Nati, C. & Paletto, G. 2012. Performance 

and energy efficiency of alternative comminution principles: Chipping versus grinding. 

Scandinavian Journal of Forest Research (27:4) 393–400. 

Strandstöm, M. 2012. Metsähakkeen tuotantoketjut Suomessa vuonna 2011. Metsätehon 

tuloskalvosarja 4/2012. 24 s. 

Uusvaara, O. & Verkasalo, E. 1987. Metsähakkeen tiiviys ja muita teknisiä ominaisuuksia. 

Folia Forestalia 683. 53 s. 

Ylitalo, E. 2012. Puun energiakäyttö 2011. Metsätilastotiedote 16/2012. 7 s. 

33

Metlas - Allan Bruks AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?